Skyllbergs bruk. Restaurering av stödmurar, år Skyllberg 14:2, Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Närke.

Transkript

1 Skyllbergs bruk Skyllberg 14:2, Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Närke Restaurering av stödmurar, år Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2007:4

2 Översiktlig beskrivning Vid Skyllbergs bruk finns flera kallmurar i parkanläggningen vid herrgården samt i anslutning till industrianläggningarna. Skyllbergs bruk utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården, nr 7 i T-län. Till området hör herrgårdsbyggnaden med tillhörande flyglar, ekonomibyggnader och industrianläggningar, mm. Stödmurarna utgör en del av miljön och är karaktärsskapande. Under perioden november år 2006 till och med oktober år 2007 har arbetet med att restaurera några av stödmurarna vid Skyllbergs bruk pågått. Arbetena har skett med hjälp av statliga medel i form av byggnadsvårdsbidrag, enligt Länsstyrelsens beslut Arbetena har följts av antikvarisk kontrollant och utförts enligt de muntliga anvisningar som lämnats. Slutbesiktning år 2006 genomfördes då det kunde konstateras att arbetena ej var slutförda. Besiktningar har sedan utförts under våren år 2007 då det kunde konstateras att arbetena har genomförts på ett antikvariskt godkänt sätt. För arbetena vid kanalen, som påbörjades hösten 2007, skedde slutbesiktning Även dessa arbeten har godkänts av antikvarisk kontrollant under förutsättning att dräneringsrören i plats döljs. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Skyllberg 14:2 Fastighetsägare: Skyllbergs Bruk AB Bidrag: 50 % av kostnaden, dock maximalt kr för år Byggentreprenör: Adrianssons Schakt o Transport AB Antikvarisk kontroll: Örebro läns museum Charlott Hansen, år Utförandeperiod: hösten år hösten år 2007 Länsmuseets handlingar i ärendet Diarienummer: beslut från Länsstyrelsen ang. bidrag för restaurering avstödmurar, beslut ang. utbetalning av bidrag samt antikvarisk kontroll, handlingar från tidigare år, Registrerade bilder: OLM_2006_55_1-36 Omslagsfoto: Stödmuren efter åtgärder, Charlott Hansen, OLM_2006_55_20, år

3 Utförda åtgärder Stödmuren norr om brukskontoret består av en några meter hög kallmurad mur i huggen natursten. Mellan de större blocken har mindre stenflisor kilats in. Ovanför muren löper en väg som svänger söderut mot brukskontoret. I den östra slänten, upp mot vägen, finns spår av ytterligare en stödmur. På andra sidan vägen finns en damm. I vägen finns en dagvattenbrunn. Framför muren utgörs marken av ett område beväxt med flera större björkar och några alträd. På platsen framför stödmuren har det tidigare stått ett valsverk som uppfördes omkring 1860 och drevs fram till 1930-talet. Det drevs med hjälp av vattenkraft från dammen på andra sidan vägen. Dammen anlades vid ungefär samma tidpunkt som valsverket. Innan arbetet påbörjades fanns funderingar på om den trätub som tidigare lett ner en åfåra till valsverket, skulle återfinnas. Den stensatta kanalen ligger sydöst om brukskontoret och sträcker sig mellan en gjuten kulvert och fram till en bro. Det är inte en lång sträcka utan det rör sig om några tiotal meter. Bron är en gammal järnvägsbro men används idag till vanlig trafik. Förr låg hela ån öppen, men kulverten som byggdes i mitten av 1900-talet frigjorde den stora parkeringsplatsen bakom brukskontoret. Byggandet av kulverten har troligen förändrat så väl åns sträckning som den anslutande stensättningen. Stödmur Före åtgärd: Den nordöstra delen av muren kalvade ut ordentligt och ovanför muren, längs vägen hade marken säckat ihop. I slänten åt öster syntes några mindre stenpartier mellan gräs och sly. Efter åtgärd: Sly på området framför muren rensades bort. Ett alträd som stod för nära muren togs ner. Marken framför muren var vattensjuk och en dränering genomfördes genom att dräneringsrör grävdes ner. Rören drogs så att de mynnade i den kanal som finns längre åt väster. Gräs och sly i den östra slänten rensades bort och det visade sig då att det fanns ett tydligt murat hörn mellan den norra och östra muren samt ytterligare några mindre murade partier. Vinkeln på hörnet var mindre än 45º vilket innebär att muren tidigare gjorde en skarpare krök än vad den gör idag. De murade partierna i den östra slänten var placerade så att muren tidigare måste ha gått i zick zack, eller bestått av flera murar som löpt parallellt. Då vinkeln på hörnet var liten och skulle resultera i att muren, om vinkeln följdes, kom att uppföras ut på den öppna ytan framför murarna valdes att vinkla tillbaka muren. Hörnet fick behålla sin skarpa vinkel och muren vinklades därefter tillbaka mot slänten och de övriga murade partierna, och trappades av ner mot marken. Samtliga stenar numrerades och fotograferades innan de plockades ner. Detta för att kunna placera dem i samma ordning när de plockades 3

4 tillbaka. Det murade hörnet var i mycket gott skick och har lämnats utan åtgärder, då det bedömdes stabilt. Efter att den östra vinkeln av muren plockats ner grävdes massorna bakom bort. Muren murades upp med befintlig sten och placerades i samma ordning som tidigare. Bakom muren fylldes utrymmet med grus. Täckduk lades över gruset och ett lager grus lades längst upp. På så sätt har en bra dränering skapats samtidigt som växtligheten hindrats från att få fäste och orsaka skador. Det fanns ytterligare ett murat parti i slänten åt öster. Här har man endast rensat samt dränerat framför muren, då den bedömdes vara i gott skick. När den nordöstra delen av muren plockats ner upptäcktes ytterligare en mur med ett murat valv. Denna mur var uppförd i natursten med ett valv av tegel och gjuten sinnersten. Enligt fastighetsägaren var detta troligtvis ett brovalv över den kanal som tidigare lett fram vatten till valsverket. Då dammen tillkom täpptes kanalen igen och valvet murades för. Det skulle kunna finnas ytterligare ett valv väster om det återfunna valvet, enligt fastighetsägaren. Strax öster om det återfunna valvet tog muren slut men i jordmassorna syntes en antydan till ytterligare ett valv vilket skulle kunna vara trätuben som förmultnat men lämnat spår i jorden. I konstruktionen med de två murarna finns flera orsaker till att den yttersta muren kalvat ut. - Partiet i muren som kalvat ut består av mer naturligt formade stenblock än den övriga muren vilket kan ha bidragit till en viss instabilitet mellan stenarna. - De två murarna är inte förankrade i varandra och enligt entreprenören har det bakomliggande brovalvet tagit all tyngd från vägen och då pressat ut den yttersta muren. - Ytterligare en anledning, eller bidragande orsak, kan vara det rör som sticker ut i murverket ovanför valvet på den bakomliggande muren. Röret kommer från dagvattenbrunnen i vägen. Det vatten som runnit ner bakom murarna har troligtvis orsakat en del skador med bland annat frostsprängning. Detta har åtgärdats genom att en slang från röret har dragits mellan murarna och ner under den yttersta muren och sedan anslutits till den dräneringsslang som grävts ner framför muren. Fastighetsägaren önskade att valvet i den bakomliggande muren skulle förbli synligt. Därför lämnades en öppning i den yttersta muren, när den åter murades upp. För att visa att det var ett nytt tillskott föreslogs först att en järnbalk skulle placeras horisontellt, i murverket, ovanför valvet 4

5 och därefter skulle muren fortsätta. Det var enligt entreprenören inte en stabil lösning, han menade att ett valv var en stabilare konstruktion. Belastningen från vägen är för stor för att det ska bli hållbart. Av denna anledning valdes att mura ett valv i den yttersta muren som en förlängning av det inre valvet. Under muren grävdes en del av jorden bort, marken täcktes med täckduk och en bädd av singel. Bakom muren grävdes jord bort och utrymmet fylldes singel. Singelbädden täcktes längst upp av täckduk och sedan ett tunt lager singel. Detta för få en bra dränering och för att förhindra eventuell växtlighet från att få fäste och därmed påverka muren. Muren plockades tillbaka i stort sett efter ursprunglig placering. Ett valv av natursten byggdes upp framför det befintliga brovalvet. Över valvet lades en tunn singelbädd varpå en båge av betong göts. Betongbågen har hela valvets bredd och ligger över skarven mellan de två valven. Detta för att få en jämnare fördelning av trycket från vägen och för att ge en större stabilitet till valvkonstruktionen. Bågen av betong har inte kontakt med något av murverken utan är en reversibel åtgärd. Nedersta stenraden bibehölls under valvet för att visa på att det tidigare funnits en mur här. Med hjälp av ankarjärn som fästs i en horisontell järnbalk, placerad i singelbädden bakom muren, har muren givits en större stabilitet. Under arbetets gång återfanns ett par ankarjärn i muren. De är raka och relativt små. De nya järn som tillverkas har en S-form, lika de andra järnen man nytillverkat för murar på andra ställen i området. De S-formade järnen är större och ger en bättre stabilitet genom sin S-form. Vid besiktning utförd 8 mars 2007 hade några stenar i tegelvalvet rasat in. Troligtvis på grund av att tjälen släppt och på läckage från dagvattenbrunnen i vägen ovanför valvet. Detta kommer dock att åtgärdas. Stensatt kanal Före åtgärd: Antikvarisk kontrollant kontaktades inte i samband med arbetenas start hösten 2007, men en fotodokumentation hade gjorts året innan som i stora drag visade murverkets skick. Dessutom tillhandahöll Skyllbergs bruk egna foton från arbetenas början. På den norra sidan kanalen fanns det stenmur närmast bron vilken övergick det i en vall närmare kulverten. Vallen sluttade ner mot kanalen och hade en stensättning av mindre stenar på cm. Hela den norra sidan hade sättningsskador som en följd av vägens tryck utåt. 5

6 På den södra sidan fanns det en stenmur från bron till halvvägs i kröken, närmare kulverten försvann stenmuren och istället var kanten uppstagad med nedslagen järnvägsräls och en träkonstruktion. Även här fanns sättningsskador. På ett ställe hade många mindre stenar lagts i ett av de nedre lagren, detta hade blivit ostabilt och lett till rörelser i de överliggande stenarna. Botten på kanalen är lagd med en rustbädd av liggande stockar. Denna är synlig under bron, men det är möjligt att det fortsätter längs hela den murade sträckan. Under arbetena har byggarna återfunnits något som skulle kunna vara rester av en kraftigt rötad rustbädd på den norra sidan av kanalen, detta är dock ej säkerställt. Efter åtgärd: Det höga vattenflödet under hösten har varit problematiskt för arbetena, det har gått att minska vattenflödet i kanalen, men kraftiga regn ställde till bekymmer mitt under arbetena. På den norra sidan grävdes väggen ut till en fast kant. Det visade sig att under vallens enkla stensättningen låg det schaktmassor med natursten, vilket inte ska förekomma i en bakomliggande konstruktion. Troligen har vallen skapats när kulverten byggdes. Samtidigt flyttades kanten på ån till den nuvarande sträckningen, diagonalt mellan kulverten och bron. Den fasta kanten som grävdes fram gick istället parallellt med bron och den asfalterade vägen (den gamla järnvägens sträckning). Där stenmuren övergick till vall återfanns också en grundsten som visade på att muren troligen fortsatt och svängt av parallellt med vägen. Några äldre murstenar har dock inte återfunnits. Det var inte lämpligt att återgå till den tidigare sträckningen på muren eftersom det då inte fanns plats att ta upp trycket från vägbanan. Istället återskapade man en mur i samma sträckning som vallen. Den grundsten som visar på murens äldre riktning har fått ligga kvar orörd. Den nya muren har byggts upp enligt följande princip. Först har marken grävts ut en bit in från den nya kanten. I fåran har det lagts en fiberduk och sedan grus som fått utgöra bädden till en betongförstärkning. Betong har gjutits cirka en meter högt och till en bredd av 80 cm. Denna kommer att ta upp delar av trycket från vägbanan. De få stenar som fanns kvar på den södra sidan fram till bron har återanvänts och kompletterats med en större del ny sten. Mellan stenen och betongförstärkningen har fyllts ut med ca. 20 centimeter singel. På den södra sidan har det funnits mer mur att utgå ifrån när man grävde ur återfann man grundstenarna nästan ända fram till kulverten. På så sätt har den tidigare sträckningen kunnat behållas, bortsett från den sista metern in mot kulverten som har lagts ny. Eftersom grundförhållandena har varit bättre här har betong gjutits direkt mot 6

7 marken och fiberduk lagts från överkanten. Även här har drygt 20 cm singel lagts fram till stenen. Stenarna har inte numrerats utan plockats bort och lagts tillbaka i ordning. Platsen med många mindre stenarna har ersatts med en stor sten för att ge muren bättre stabilitet. För att stadga upp murarna har man dessutom använts sig av dragjärn med samma utformning som året innan används på stödmuren. De är svartmålade, S-formade smidesjärn. Dessa sitter via en vantskruv fast i en dragbalk som hålls på plats av betongförstärkningen. Dragbalkarna har på den norra sidan fästs på baksidan av den och på den södra sidan gjutits in i betongförstärkningen. På den södra sidan sitter fyra dragjärn och på den norra sidan sitter 5 st. Det finns dräneringsrör som leder från intilliggande byggnader och ut i kanalen. Tidigare har rören varit i cement men dessa har ersatts med grå plaströr som tar mindre plats. Rören mynnar mitt i muren och är mycket påtagliga. Entreprenören föreslog att klä in dem med trä för att de inte ska bli så iögonfallande. Antikvarisk kontrollant tillsammans med länsstyrelsen förespråkar att de istället kläs in med järnplåt eller att ett järnrör skjuts över den synliga delen. Antikvariska kommentarer år 2007 Arbetet den stensatta kanalen påbörjades utan igångsättning av antikvarisk kontrollant under året. Att förändra murens sträckning på den norra sidan är ett kontroversiellt beslut även om det är det mest fördelaktiga ur hållfasthetssynpunkt. Möjligen hade en kompromiss kunnat hittas som tydligare markerar att muren är ny. Även dräneringsrörens dragning är en fråga där det möjligen hade gått att hitta bättre lösningar om diskussioner förts i förtid. Arbetena är dock väl utförda och godkänns av antikvarisk kontrollant under förutsättningen att plaströren döljs så som överenskommet. 7

8 Bildbilaga Stödmur före åtgärd Foto: Charlott Hansen, Örebro läns museum OLM_2006_55_1-36 8

9 Stödmurar under arbetets gång Foto: Charlott Hansen, Örebro läns museum OLM_2006_55_1-36 9

10 10

11 11

12 Stödmurar efter åtgärder Foto: Charlott Hansen, Örebro läns museum OLM_2006_55_

13 13

14 Murar längs kanalen nedanför brukskontoret före åtgärd Foto: Charlott Hansen, Örebro läns museum OLM_2006_55_

15 Murar längs kanalen under arbetets gång Foto: Mia Jungskär, Örebro läns museum OLM_2006_55_27 OLM_2006_55_26 15

16 OLM_2006_55_28 OLM_2006_55_29 16

17 Murar längs kanalen efter åtgärd Foto: Mia Jungskär, Örebro läns museum OLM_2006_55_35 OLM_2006_55_38 17

18 OLM_2006_55_37 OLM_2006_55_36 18

19 Fotoprotokoll Acc. nr: OLM_2006_55_1-39 Plats (Gårds- by- och tätortsnamn): Skyllbergs bruk Socken (eller församling): Lerbäcks socken Gata/kvarter/fastighet: Skyllberg 14:2 Kommun: Askersunds kommun Län: T År: 2006 och 2007 Motiv: Renovering av stödmurar vid Skyllbergs bruk, år Bild 1-3: Nordöstra muren före åtgärder, år 2006 Bild 4-5: Östra delen av muren, under arbetets gång, år 2006 Bild 6-7: Nordöstra delen av muren, år 2006 Bild 8-9: Murar längs kanalen nedanför brukskontoret, år 2006 Bild 10-14: Det bakomliggande brovalvet, år 2006 Bild 15: Ovanför brovalvet sticker ett rör från dagvattenbrunnen ut, år 2006 Bild 16: Murar åt öster, efter åtgärder Bild 17-18: Det nya murade valvet Bild 19-20: Ankarjärn i muren efter åtgärder Bild 21: Det nya murade valvet Bild 22: Den nordöstra delen av muren efter åtgärder Bild 23: Nordöstra och östra muren efter åtgärder Bild 24: Norra muren i kanalen under arbeten Bild 25: Norra muren i kanalen under arbeten Bild 26: Grundsten som markerar den äldre riktningen Bild 27: Kanalen under pågående arbeten Bild 28: Utgrävt för gjutning vid norra muren Bild 29: Demonstration av förankring Bild 30: Södra muren i kanalen under arbeten Bild 31: Södra muren i kanalen under arbeten Bild 32: Södra muren med plaströr under arbeten Bild 33: Södra muren efter arbeten Bild 34: Norra muren efter arbeten Bild 35: Norra muren efter arbeten Bild 36: Gammal grundsten och nytt ankarjärn Bild 37: Kanalen efter arbeten Bild 38: Gräsklätt krön Bild 39: Återanvänt staket Fotograf: Hansen, Charlott, bild 1-23 Mia Jungskär, bild Övrigt: diarienummer: