XIX NUMMER 6 NOVEMBER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "XIX NUMMER 6 NOVEMBER"

Transkript

1 ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XIX NUMMER 6 NOVEMBER 2008 tema:mat & miljö

2 Kraft att känna. Kraft att skratta. Kraft att gå. Kraft att krama. Kraft att orka. Kraft att le. Kraft att sitta. Kraft att minnas. Kraft att stå. Kraft att njuta. Rätt näringsintag ger ökad kraft. Och när kraften återvänder blir det möjligt att orka ta del av vardagens små och stora händelser. Tillvaron blir meningsfull och ger mer! Nya Resource Komplett Näring 1.5 har ett mycket brett användningsområde och ger den undernärda patienten det som krävs för att få mer ork och livskvalitet. Näringsdrycken finns i sex uppskattade smaker som både retar aptiten och ger energi. Kraft på flaska helt enkelt. Nyhet! Resource Komplett Näring 1.5 finns i sex goda smaker: hallon-jordgubb, banan, choklad, aprikos, kaffe och vanilj. Nestlé Nutrition Kundservice

3 Org a n fö r Nor d e n s Kl i n i s k a Di e t i s t e r oc h När i n g s t e r a p e u t e r Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser BUSINESS FACTORY AB Linda Larsson-Levin Telefon: Layout & Material Torbjörn Lindén Bild Ledare 4 Kostråden miljöanpassas 7 Klimatsmart i matbutiken 11 Första steget till en klimatmärkning av mat 13 Dietist Frida Keane 14 Några klimatsmarta val 16 Coop Sverige först med ekologiska livsmedel 18 Slow Food-rörelsen vad vill den egentligen? 20 DIETS visit year 2, Göteborg - Dublin 24 Vetenskaplig hearing 27 bokanmälan 28 Reserapport 31 Hallå Anna Granström 35 fråga facket 36 Naturvetarna 38 medlemssidor 42 Tryckeri Trydells Tryckeri AB Kommande nummer Nr. Manusstopp Utgivning 1/09 28 jan 20 feb 2/09 25 mars 11 april 3/09 16 maj 29 maj Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej TS-distribution 2007: ex Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF), Norsk Forening for Kliniske Ernæringsfysiologer (NFKE), Foreningen af Kliniske Diætister (FaKD), Näringsterapeuternas r f (Nrf) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister och näringsterapeuter, men även till andra grupper professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. Die t i s takt u e l lt november 2008 No 6 vol.xix 3

4 ledare Magnus Forslin, redaktör DietistAktuellt Har dietisten ett särskilt stort miljöansvar? Den här utgåvan av Dietistaktuellt ägnas en hel del spaltutrymme åt att behandla klimatsmart och ekologisk mat. I stort sett all befintlig forskning pekar idag på att sättet att bedriva livsmedelsproduktion utgör ett av de allra största hoten mot miljön. Exempelvis står uppfödningen av köttdjur för nära en femtedel av de totala mänskliga utsläppen av växthusgaser. Det är mer än vad all jordens flyg-, båt-, tåg- och biltrafik släpper ut tillsammans. I en studie presenterad i the Lancet, Food, livestock production, energy, climate change, and health (volume 370, issue 9594) äter vi i den industrialiserade världen 90 kg kött/år, dvs 230g/dag. (Motsvarande siffra i Afrika är 30g/dag). Enligt artikeln skulle en genomsnittlig konsumtion om 90g/dag, där högst 50g kommer från rött kött, väsentligen dämpa och neutralisera förestående klimathot. En radikal förändring av produktions- och konsumtionsmönster när det gäller våra livsmedel är alltså nödvändig, men bedöms också av många experter som fullt realistisk. Givet att den politiska viljan finns. Givet att kraftfulla och samordnade beslut fattas och efterlevs på såväl nationell som på global nivå. Men är problemet en politisk fråga? Nobelprisvinnande Al Gore menar att frågan om miljön primärt är moralisk till sin natur. Det handlar om plikt och skyldigheter mot kommande generationer, om att naturen har ett egenvärde, etc. Om så är fallet hamnar frågor om livsmedelsval och klimatförändringar bokstavligen talat på ditt och mitt köksbord. Frågorna kräver ett individuellt ställningstagande utan möjlighet att frikänna oss från ansvar eller rätt att delegera ärendet till folkvalda och miljöorganisationer. Är vi varse en frågas moraliska status följer det att även underlåtelse utgör en medveten handling, eller enklare uttryckt vi bör handla i enlighet med vad som är rätt. Om vi godtar Al Gores tes har då dietisten ett större ansvar professionellt sett? Dietisten har tvivelsutan större möjligheter än de flesta andra yrkesgrupper att påverka människors livsmedelval och konsumtionsmönster. Implicerar detta faktum ett utökat miljöansvar, större än vad som ligger på den enskilde individen i allmänhet, eller ligger frågan utanför dietistens roll som nutritionsrådgivare? Kan situationer uppstå där råd kring hälsa står i konflikt med miljösmarta matval? Svaret på den senare frågan är att motstridiga budskap inte behöver bli ett alltför besvärlig tröskel. Dietisten följer Livsmedelsverkets rekommendationer och mycket talar för att NNR också kommer att omfatta olika livsmedels miljöaspekter. Därmed blir dietistens rådgivning per automatik klimatsmart. Dessutom tycks hälso- och miljöaspekterna av livsmedelsråden harmoniera väldigt väl ät mindre rött kött, mer grönsaker, gärna rotfrukter, osv. (Långväga exotiska frukter kan ersättas med mer lokala alternativ). I det ljuset tycks heller inte dietistens hypotetiskt utökade ansvar ha någon praktisk betydelse för kårens kostrådgivning i stort, även om det emellanåt kan kräva en extra fundering kring något livsmedel. I övrigt anser jag att även om klimatfrågan ytterst är ett moraliskt problem så kräver den onekligen politiska lösningar, likaså om växthuseffekten i grund och botten är ett politiskt misslyckande, kan moraliska ställningstaganden vara nödvändiga. Vi kan alltid som dietist, skomakare eller börsmäklare tillämpa vår konsumentmakt, och göra klimatsmarta val i den lokala livsmedelsbutiken. 4 vol. XIX No 6 november 2008 Die t i s takt u e l lt

5

6 Äntligen här en ny mjölkfri gröt! Att gröt är bra frukost- och kvällsmat tycker nog de flesta. Tyvärr tål inte alla barn den vanliga gröten. Därför har vi tagit fram en helt ny. En Mjölkfri Gröt. Helt utan komjölksprotein och laktos. Den är baserad på ris, naturligt fri från gluten och självklart osockrad. Gå in på www. semper.se och läs mer. Välkommen! Nyhet på Apotek! Goda matvanor tidigt i livet

7 Kostråden miljöanpassas Livsmedelsverket har givit agronom Charlotte Lagerberg Fogelberg, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), i uppdrag att ta fram ett underlag att utgå ifrån då man ser över de befintliga kostråden. Dessa kostråden som beräknas vara klara efter årsskiftet, tar alltså inte bara hänsyn till hälsoaspekter, utan även till hur miljön på flera olika sätt påverkas av vad vi äter. Charlotte har en mångårig erfarenhet av arr arbeta med miljöinformation för beslutsstöd kring livsmedel, och redan för sex år sedan utförde hon en utredning om miljöpåverkan för Livsmedelsverket. I sin rapport På väg mot miljöanpassade kostråd (Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd) har Charlotte främst utgått i från fyra av de 16 nationella miljökvalitetsmålen: 1. Begränsad Miljöpåverkan. 2. Giftfri miljö. 3. Ett rikt odlings landskap och 4. Ett rikt växt- och djurliv. Hon sammanfattar utredningens resultat och rekommendationer enligt följande allmänna slutsatser: Frukt och grönsaker Öka konsumtionen av frukt och grönsaker Anpassa konsumtionen efter svensk säsong Öka andelen svenska äpplen Öka andelen svenska rotfrukter Känsliga frukter och grönsaker bör tas från närområdet Minska konsumtionen av bananer, citrusfrukter och vindruvor Öka andelen ekologiskt producerade grönsaker och frukter Undvik produkter som transporterats med flyg och långväga lastbilstransporter Spannmål, ris och potatis Använd främst inhemsk spannmål Öka inte riskonsumtionen Öka andelen potatis från närområdet Baljväxter Öka mängden baljväxter Öka andelen inhemskt odlade baljväxter Kött och mejerivaror Minska köttkonsumtionen av Magnus Forslin I dag står livsmedelsproduktionen för närmare en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Som konsument har man stora möjligheter att minska utsläppen, och även andra former av miljöbelastning, genom val och hantering av livsmedel. Livsmedelsverket har därför för avsikt att miljöanpassa sina kostråd. Die t i s takt u e l lt november 2008 No 6 vol.xix 7

8 Öka andelen inhemsk produktion Öka andelen kött och mjölk som producerats med inhemskt foder Öka andelen betes- och grovfoderbaserad produktion inom nöt och lamm Öka andelen naturbetesbaserad produktion inom nöt och lamm Öka andelen kött från kombinerad mjölk- och köttproduktion Matfett Öka andelen inhemskt odlad och inhemskt förädlad rapsolja Minska andelen olivolja Minska andelen palmolja Öka andelen smör från mjölkkor som ätit mer inhemskt foder Charlotte menar att animalieprodukter i allmänhet har större klimatpåverkan än vegetabilier. Hon tydliggör detta genom att rangordna några livsmedel efter stigande klimatpåverkan (räknat per kg produkt): grova grönsaker, lök, potatis och baljväxter spannmål (gryner, mjöl, bröd) rapsolja och olivolja kyckling grönsaker i uppvärmda växthus gris nöt/mjölk i kombination nöt i specialiserad köttproduktion. foto: Torbjörn Lindén I rapporten skriver Charlotte vidare att en ökning av frukt- och grönsakskonsumtionen samt av vegetabiliskt protein på bekostnad av köttkonsumtionen skulle vara miljömässigt fördelaktig ur flera aspekter, och utöver den miljömässiga fördelen, skulle det bidra till att uppfylla Livsmedelsverkets nuvarande rekommendation om en ökad konsumtion av frukt, grönsaker och baljväxtprotein. Det är importköttet som i första hand bör minska till fördel för en ökad andel kött från inhemska betesdjur och sådana som föds upp på mycket grovfoder. Det bidrar positivt till miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap. Men även när det gäller frukt och grönt ska även dessa väljas med urskiljning och vi bör anpassa vår konsumtion efter den svenska odlingssäsongen, och äta mindre bananer, citrusfrukter och vindruvor. De odlas med mycket bekämpningsmedel och på mycket stora ytor som får stor påverkan på landskapet och artrikedomen, säger hon i en kommentar. Samtidigt kan vi se att vi skulle kunna äta mer svenska äpplen, eftersom det i stället är gynnsamt för den biologiska mångfalden här. Det går heller inte att bortse från att svenska produkter generellt är bättre ur miljösynpunkt än importerade varor. Inte minst för att det svenska klimatet gör att vi använder mycket mindre växtskyddsmedel. Hon poängterar vidare att den svenska elmixen också är miljömässigt fördelaktig, liksom att transporterna inom landet ofta är kortare än för importerade produkter. Ekologiskt = miljövänligt? I sin rapport skriver Charlotte att ekologisk kött- mjölkproduktion gynnar miljömålet om en giftfri miljö, men att det för övrigt inte finns några markanta skillnader i miljöbelastning mellan ekologisk och konventionell kött- och mjölkproduktion. Sammantaget verkar ekologiska vegetabilieprodukter ha lägre eller lika stor klimatpåverkan som konventionella, men när ekologiska animalieprodukters klimatpåverkan är bilden mindre entydig. Förutom de konkreta råd om vad vi bör äta mer och mindre av, menar Charlotte Lagerberg Fogelberg att vi också måste minska matsvinnet. Det är oerhört viktigt. Det finns siffror som pekar på att vi slänger procent av det livsmedel vi köper, räknat utöver oundvikligt spill som skal och ben. När det gäller enbart grönsaker kan siffran vara ändå högre. Det är en stor förlust inte bara för den egna plånboken utan även för miljön. Svinnet är ett stort problem inte bara i konsumentledet. Exempelvis kasseras procent av bananskörden redan i fält och packeri p g a fula fläckar procent av jordgubbarna slängs, liksom av morötterna, pg a av fel storlek eller andra estetiska preferenser, detta trots att produkterna är full ät dugliga. Spill och kassation i matbutik kan uppgå till hela 25% för vissa livsmedelskategorier. I restauranger och storkök redovisar författarna spill motsvarande procent av mängden inköpta livsmedel samt tallrikssvinn motsvarande hälften eller mer av detta. Att vi i dagens samhälle väljer vad vi vill ha just för tillfället snarare än efter vad som finns i kylskåpet medför att färskvaror kan hinna bli dåliga innan vi vill äta dem. Denna attityd gentemot maten gör att hushållen riskerar att kassera livsmedel som egentligen går att äta. Samtidigt är det viktig att konsumenterna lär sig hur olika livsmedel bör hanteras och förvaras för att inte förkorta hållbarheten Beteenden kring mat Utöver livsmedelval och förändringar kring spill och kassation, har Charlotte tittat på andra beteenden som kan minska klimatpåverkan. Vid tillagning i hemmet finns mycket att göra, genom såväl val av tillagningsmetod som miljösmartare tillagningssätt (t ex lock på kastrullen, tillaga på eftervärme). Att tillreda större satser mat i taget, och ta tillvara resterna och de extra portionerna till senare, ger också minskad klimatpåverkan. 8 vol. XIX No 6 november 2008 Die t i s takt u e l lt

9 regler 1-2 sida Sida 1 Såväl hemma som på restaurang är det miljömässigt viktigt att äta så mycket som möjligt av djur och vegetabilier. För animalieprodukter handlar det om att våga prova och lära sig tillaga även kokköttsdetaljer och för vegetabilier handlar det exempelvis om att äta även stocken på broccolin och att inte kasta hela paprikan eller äpplet för Charlotte Lagerberg Fogelberg att någon del är dålig. Vi har vant oss vid att ha möjlighet att välja vad vi vill vid varje tillfälle, och att kunna få omedelbar tillfredsställelse. Detta syns bl a i den stora konsumtionen av utrymmesmat. Det vore miljömässigt önskvärt att utmana denna fest varje dag -mentalitet. I det ligger exempelvis att kontrollera vad som finns i kylskåpet innan man bestämmer sig för vad man ska äta. Det omfattar också att inte äta flygtransporterade varor varje dag trots att man tycker att just dessa produkter är goda. Här är ett förändrat beteende mot att inte välja bland samma måltider året runt, utan att följa den svenska säsongen en viktig åtgärd för att uppnå minskad miljöpåverkan från svenskens livsmedelskonsumtion. Charlottes slutsatser har ännu inte formulerats av Livsmedelsverket som färdiga råd, utan utgör en bas för det fortsatta arbetet med att ta fram miljöanpassade kostråd, men dessa beräknas dock ligga klara redan vid årsskiftet. Källa: På väg mot miljöanpassade kostråd (Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd) Fotnot: Charlotte Lagerberg Fogelberg är styrelseledamot i Slow Food Svenska Arkkommissionen (se vidare sid 21) foto: Torbjörn Lindén Nya regler för glutenfria produkter Fria märks glutenfritt Från 2009 börjar nya regler att gälla vid märkning av glutenfria produkter. Under övergångstiden är båda benämningarna tillåtna. Nuvarande regler: Naturligt glutenfri: max 20 ppm* gluten, vetestärkelse och havre får inte ingå Glutenfri: max 200 ppm* gluten, vetestärkelse får ingå, havre får inte ingå Nya regler: Glutenfri: max 20 ppm*, vetestärkelse & havre får ingå Mycket låg glutenhalt: max 100 ppm*, vetestärkelse och havre får ingå *Ppm = parts per million = 1mg/kg Både produkter märkta Glutenfri och Mycket låg glutenhalt är lämpliga för personer med celiaki. Glutenfrittsymbolen kommer fortfarande att användas för båda grupperna Råvarans ursprung har inte längre betydelse, utan enbart glutenhalten Alla Frias bröd kommer att fortsätta märkas glutenfria! Läs mer på vår hemsida NANNA MOSSBERG LEG. DIETIST Die t i s takt u e l lt november 2008 No 6 vol.xix 9

10 Fler svenska tomater har blivit klimatvänliga Efter Naturskyddsföreningens utspel våren 2007 som varnade för den negativa klimateffekten av svenska växthusodlade tomater har nu fler och fler tomatodlare i Sverige gått över till förnybar uppvärmning av sina växthus. Två av tre tomater som odlas i Sverige kommer numera från växthus som värms upp med förnybart bränsle. Det är dubbelt så mycket som året innan. Svenska tomater har blivit betydligt klimatsmartare. De nya uppgifterna som kvalitetsmärkningen Svenskt Sigill tagit fram visar att redan under 2008 har klimatutsläppen minskat med ungefär en tredjedel av nivåerna från fyra år tidigare. Det är en omfattande och snabb miljöomställning bland de svenska grönsaksodlarna. Detta visar på styrkan av konsumentmakt. Nu väntar vi på att regeringen kan hjälpa konsumenterna att välja rätt genom att beskatta koldioxid mer så att klimatsmarta grönsaker blir billigare, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen Förutom att bränslet har bytts ut till klimatsmartare alternativ, har även förbrukningen av energi minskat kraftigt. En stor anledning till detta är den väv som 77 procent av alla odlare använder nattetid. Väven reducerar energibehovet med upp till 30 procent. I den nya mer klimatsmarta världen kommer vi konsumenter att välja grönsaker efter miljöpåverkan och säsong. Att de svenska odlarna nu väljer att gå över till förnybar uppvärmning är en bra strategi för att behålla sina kunder, säger Emelie Hansson, jordbrukshandläggare. Klimatsmartare tomatvall: 1. Naturskyddsföreningen anser att man i första hand skall välja svenska frilandsodlade tomater eller odla själv. 2. I andra hand växthusodlade tomater från Sverige under säsong (mars-okt) eller frilandsodlade, från Spanien eller Italien under säsong (sep-maj). Under lågsäsongen (nov feb) bör man avstå från tomater och hellre välja morötter. Källa: Naturskyddsföreningen Potatisen sprutas upp till tolv gånger Potatisen är en av matens värstingar. 95 ton kemiska bekämpningsmedel per år sprids på de svenska potatisåkrarna. Och vissa potatisodlingar sprutas tolv gånger per säsong. Potatisen är den mest besprutade jordbruksgrödan i Sverige, det konstaterar Naturskyddsföreningen i rapporten Potatisen och bekämpningsmedel. Rapporten är en del i serien Matens Värstingar. I genomsnitt besprutas en konventionellt odlad potatisplanta i Sverige 7,5 gånger. Den sprutas mot insekter, ogräs, mot svampsjukdomen bladmögel och den sprutas för att få blasten att vissna ner innan skörd. Antalet tillfällen kan variera mellan tre och tolv gånger. Den största mängden bekämpnings medel är mot bladmögel och då sprutas plantan i förebyggande syfte. Vissa sorter är mera mottagliga för bladmögel, sämst är King Edward och Bintje som sprutas var sjunde dag under odlingssäsongen. Den slentrianmässiga användningen av bekämpningsmedel på potatisodlingarna måste förändras. Idag saknas ekonomiska incitament för att begränsa mängden bekämpningsmedel och kemikalieindustrin använder sig av intensiv marknadsföring för att öka användningen i potatisodlingarna. Genom att välja ekologisk potatis kan vi bidra till ett mera hållbart jordbruk, utan användning av bekämpningsmedel, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen. Bäst för miljön är ekologiskt odlad potatis. Men trots en ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel minskar arealen med ekologiskt potatisodling. Sedan 2002 har odlingen minskat med 20 procent. Inställningen och åtgärderna för att stödja ekologisk odling är svaga hos den nya regeringen, trots att människor efterfrågar ekologiskt mer än någonsin, säger Mikael Karlsson. Det finns idag potatissorter som har bättre motståndskraft mot bladmögel. Lantbruket måste ta sitt ansvar för miljön och utnyttja potentialen i mera motståndskraftiga sorter och anpassa användningen av bekämpningsmedel efter dem, säger Emelie Hansson jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen och författare till rapporten. foto: Torbjörn Lindén 10 vol. XIX No 6 november 2008 Die t i s takt u e l lt

11 Av alla utsläpp i Sverige som påverkar klimatet kommer en fjärdel från den mat vi äter. Många vill vara med och ta ansvar för detta. I undersökningar säger 8 av 10 att de skulle vilja ha en klimatmärkning av maten. Tyvärr har det varit svårt att enas kring hur en sådan märkning skall se ut. Men medan vi väntar kan vi ändå handla klimatsmart. Emelie Hansson är jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen och i en intervju i P1-programmet Plånboken ( ) berättade hon hur vi kan handla lite miljövänligare. Klimatsmart i matbutiken av Magnus Forslin Emelie Hanssons kardinalråd är att vi skall köpa mer vegetarisk mat och mindre kött. I Sverige har vi Europas högsta köttkonsumtion. Och den ökar stadigt. Skall vi göra något åt klimatet, måste vi också göra något åt vår kosthållning. Det stora valet, lång ifrån det enda. Även bland grönsakerna. Jag vill att det skall vara roligt, lustfyllt och gott. När vi handlar. Men jag väljer gärna bort sådana grönsaker som har en väldigt hög miljöbelastnig på klimatet. Jag brukar tänka så här: jag vill gärna ha tomater ibland men jag behöver inte äta det varje dag, utan man kan äta morötter oftare som har en lägre belastning på miljön, liksom grövre svenska grön- rotsaker som kål, lök, bönor och linser, som är bättre alternativ än gurka, tomat och isbergssallad. De är bättre för de kan lagras väldigt länge, utan mycket krävande energi. Tomaten, gurkan och isbergssalladen är ofta odlade i växthus, eller så har de transporterats väldigt långt. Men det finns givetvis säsonger för dess grönsaker då det är betydligt bättre att köpa dem. Här borde handeln göra en bättre insats genom att märka upp dem. Frilandsodlade grönsaker är alltid bättre än växthusalternativet. Men det är svårt att veta. Tomaten Man kan få 10 gånger mer morötter än tomater för samma bidrag till växthuseffekten så är ändå tomaten den grönsak som vi köper allra mest av. Här finns att välja på Sverige, Spanien Holland Många val. Sämst är de Holländska tomater är odlade i växthus drivna på fossila bränslen. I en jämförelse med den spanska frilandsodlade tomaten som transporteras Die t i s takt u e l lt november 2008 No 6 vol.xix 11

12 hit, så utgör den holländska tomaten trefyra gånger värre belastning på miljön. Många tror att det är transporterna som utgör den stora miljöfaran men det är istället odlingen eller råvaruframställningen som är den stora boven. Den spanska kan alltså vara mycket bättre än tom den tomat som odlats i Sverige. På senare tid har emellertid svenska tomater fått en mycekt bättre, sedan odlarna började värma växthusen med förnyelsebar energi. Ekologiska tomater. I studier som gjorts har det visat sig att ekologiska grönsaker är lika bra eller bättre på att bidra till växthuseffekten. Den ekologiska har visserligen mindre gifter men varför ligger dessa tomater i en extra plastförpackning. Hur klimatsmart är det. Handeln vill ha förpackningar som utmärker ekologiska varor. Men det är inte bara elände med förpackningar. En gurka håller sig betydligt längre om den är plastad. Alltså slänga mindre mat, den stora vinsten den värsta miljöbelastningen. 20% av det vi handlar idag slänger vi. En nhög och onödig belastning på miljön. Att bevara livsmedlen hemma och i butik tills de köps och konsumeras är oerhört viktigt. Kött Grönsaker är bättre än klött. 80kg per år och person, med det ligger vi topp i EU, långt över SLVs rekommendationer. Men det finns val att göra även i köttdisken som den mellan nör, gris eller kyckling. Om man bara ser till klimataspekten så det nörköttet som har en väldigt hög belastande koldioxideffekt på klimatet. Det är för att korna producerar så mycket metangas, till skillnad från kyckling och gris. Men då får man inte ta den enkla lösningen och sluta äta nötkött, för nötboskapen är ute och betar i våra landskap och är vädligt viktiga för den biologiska mångfalden, vilket också hänger ihpå med klimatet ju större biologisk mångfald, desto bättre rustade är vi för att hantera klimatförändringar. Så vi skall fortsätta äta nötkött men då skall vi välja kött som har dessa miljöfördelar, dvs s k naturbeteskött vilket inte är detsamma som KRAV-märkt, och det kan vara svårt att hitta. Naturbeteskött har än så länge ingen certifierad märkning. Man får fråga sig fram. Betesmarkerna binder dessutom oväntad mycket kol. Ännu ett plus för korna. Hur mycket är lagom om man tänker på både miljö och biologisk mångfald? Knåda och kavla! Nu finns Lailas glutenfria mjölmixer i ny bättre förpackning. Båda produkterna är basmixer som kan ersätta mjöl i matlagning och bakning. Degen kladdar inte Brödet blir saftigt Mixen är mjölkfri Naturligt glutenfri mjölmix = gul förpackning. Finns på ICA, art nr och Hemköp, art nr Glutenfri mjölmix = blå förpackning. Finns på ICA, art nr och Willys/Hemköp, art nr Kan beställas av butiken om de inte fi nns som lagervara. För recept se Konsumentkontakt: E-post: 12 vol. XIX No 6 november 2008 Die t i s takt u e l lt

13 I våras tog första steget mot en klimatmärkning av livsmedel. Då presenterades det första förslaget till regler för en märkning av frukt & grönt, spannmål, ärtor och bönor samt fisk & skaldjur. Initiativet till klimatmärkningen har tagits av KRAV och Svenskt Sigill. Förslaget är skickat till intresserade inom livsmedelsektorn. Första steget till en klimatmärkning av mat Nu börjar det bli konkret hur reglerna kan för en klimatmärkning på mat kan se ut, säger Sören Persson, vd Svenskt Sigill. Vi hoppas att de första produkterna med klimatmärkningen kan finnas i butikerna till hösten. Matproduktionen står för drygt en femtedel av de växthusgaser vi släpper ut i Sverige. Samtidigt vill nio av tio konsumenter ha en märkning som hjälper dem att välja ett bättre klimatalternativ i matbutiken.* Grundprincipen för märkningen är att de produkter som uppfyller reglerna för klimatmärkningen är producerade på ett sätt som rejält minskar utsläppen av klimatgaser jämfört med produkter som inte uppfyller reglerna. Många har sagt att det här är svårt, för att inte säga omöjligt. Därför är det roligt att vi faktiskt har lyckats hitta de viktigaste klimatpåverkande faktorerna i matproduktionen, Konsumenterna vill kunna välja klimatsmart mat. Nu får de chansen, säger Johan Cejie, regelchef på KRAV. Förslaget presenterar regler för frukt, grönsaker, spannmål, trindsäd (ärtor och bönor) samt fisk och skaldjur. Arbetet med att ta fram förslag till regler för kött, mjölk mm startar i höst. Klimatsmart produktion Klimatmärkningen är en s.k. produktionsmärkning. Det innebär att reglerna omfattar hela kedjan i produktionen, från båten eller gården med gödsel och foder, till förpackningar och lagring. Märkningen kommer inte att guida konsumenten till de minst klimatpåverkande produkterna, d.v.s. att välja mellan exempelvis kött eller bönor. Märkningen presenterar istället de bästa klimatalternativen inom varje produktkategori. Några av Sveriges främsta forskare och experter inom mat och klimat har medverkat i projektet. De har identifierat de steg i livsmedelskedjan som har den största klimatpåverkan, och sedan föreslagit krav på åtgärder som minskar klimatpåverkan i de stegen. Klimatmärkningen kommer att vara en symbol på förpackningen som står för att denna produkt är framställd på ett klimatsmart sätt, och åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan i livsmedelskedjan. Klimatmärket redovisar däremot inte några siffror för klimatpåverkan för respektive produkt som är märkt. Märkningen måste vara enkel för att förstås av konsumenten - som ofta väljer produkten på några få sekunder. Att ta fram siffror för varje produkt skulle innebära kostsamma utredningar, och dessutom vara mer förvirrande än informativt för konsumenterna. Några exempel på regler som föreslås för frukt & grönt, spannmål & trindsäd (ärtor och bönor) samt fisk & skaldjur I växthus är det uppvärmningen av växthuset som står för den allra största delen av klimatpåverkan. Därför ställs kravet att minst 80% av bränslet som används till uppvärmningen skall vara förnybart, t.ex. flis. Krav på isolering finns också. Dessa åtgärder innebär att utsläppen av växthusgaser minskar dramatiskt. Handelsgödsel som används i konventionell odling måste vara tillverkat i anläggningar som har lustgasfilter. Studier har visat att hälften av klimatgasutsläppen i den svenska spannmålsproduktionen kan komma från produktionen av själva mineralgödseln. Att minska utsläppen vid produktionen av mineralgödseln kan därför minska de totala utsläppen väsentligt. Kväve och gödsel får inte tillföras i större mängd än Jordbruksverkets riktlinjer. Eftersom den lustgas som avges från jordbruksmarken troligen är den största enskilda bidraget till klimatpåverkan från svenskt jordbruk, är detta en mycket viktig regel. För fisk och skaldjur gäller att fisk från hotade bestånd inte kan klimatmärkas. Krav på energisnåla metoder ställs: bottentrålning, bomtrålning eller s.k. skrapning tillåts inte. Även krav på förnybar energi i fodertillverkningen ställs. I denna första omgång regler ingår enbart produkter producerade i Sverige och som är anslutna till KRAV eller Svenskt Sigill. Arbetet med att ta fram regler för transporter pågår. Inom fiskområdet är det begränsat till Norden. I framtida regler kommer dock även regler för importvaror att ingå. Det finns också en möjlighet att andra certifieringssystem kan få märka produkter. Svenskt Sigill kommer att använda reglerna i en s.k. tilläggsmärkning, d.v.s. en symbol kommer att kompletteras till det befintliga Svenskt Sigill-märket. KRAV kommer troligen att under en övergångsperiod tillämpa tilläggsmärkning för att på sikt integrera reglerna i befintliga KRAV-regler. Bakom förslaget står KRAV, Svenskt Sigill, Lantmännen, LRF, Milko och Skånemejerier. Även Jordbruksverket har deltagit i arbetet. Källa: Krav Die t i s takt u e l lt november 2008 No 6 vol.xix 13

14 Profilen: Dietist Frida Keane ekologisk barnmatspionjären Probiotika Frida Keane har alltid tyckt att probiotika och hälsosamma bakteriekulturer är ett fascinerande område: Redan när jag arbetade på Hipp produktutvecklade vi inom området och vi var på väg att lansera probiotisk barnmat samma kulturer som Semper idag använder men av olika skäl var vi tvungna att släppa det projektet. När jag blev erbjuden tjänsten som Health Marketing Manager i Norden för Danone, så var den alltför frestande för att avböja. Danone är ett utpräglat probiotiskt företag med ett eget forskningsinsititut i Palaiseau utanför Paris. I Sverige är kanske yoghurtarna Actimel och Activia de mest bekanta produkterna. Activia innehåller en kultur, Bifidobacav Magnus Forslin För många är Frida Keane känd som dietisten som lanserade Hipp den ekologiska barnmaten i Sverige, men sedan ett par månader tillbaka har hon växlat om. Nu är hon fulltidsengagerad i det tämligen heta forskningsfältet probiotika, via sin nya anställning som Health Marketing Manager på Danone i Norden. Frida Keane berättar här om sin resa från nybakad dietist, till strategisk kommunikatör i fyra länder för det franska storföretaget. Strax efter sin dietistexamen i Göteborg 2003 flyttade Frida med kärleken till England. De var nyblivna föräldrar och flyttade till London. Det här var långt före Sveriges EU-medlemskap och den europeiska gemensamma referensramen för kvalifikationer och utbildning. Min utbildning var helt enkelt inte gångbar, berättar hon. Vi var nyblivna föräldrar, fattiga och att ta en ny examen i England skulle kosta flera hundra tusen kronor. Bara en dagisplats kostade 750 månaden. Att börja studera igen var uteslutet. Frida tog en del mindre jobb. Jobb som skulle leda henne till uppdrag inom kommunikation och marknadsföring. De här var ett område som föll henne i smaken och hon kompletterade med kurser och utbildningar inom ekonomi. Snart arbetade hon med affärsutveckling och ledarskapsfrågor. Efter sju år i England fick min make jobb i Sverige, fortsätter Frida, och jag fick ett erbjudande om att bli country manager för Ajilon i Sverige (ett systerföretag till Adecco, som är ett internationellt bemanningsföretag). Och vi flyttade till Stockholm Hipp hipp? Hurra! Den nya tjänsten var visserligen rolig och intressant, men Frida kände att hennes dietistkompetens varit vilande lite väl länge, så när Hipp sökte någon med kombinerade kunskaper inom ekonomi och nutrition för att lansera ekologisk barnmat i Sverige, så fann hon det nästan för bra för att vara sant. Det var helt enkelt mig de sökte, inget snack! skrattar Frida. Som småbarnsmamma i England kände jag till Hipp väl. De är väldens största ekologiska producent av barnmat. Men i Sverige och i övriga Norden var märket helt okänt. Att slå sig in på en obearbetad marknad skulle bli en sann utmaning. Frida berättar att många i branschen skrattade åt dem. Ekologisk barnmat går inte att sälja; det ger bara minusmarginaler. Men man tog det försiktigt, ett steg i taget och valde att satsa på ett sortiment utan tillsatt socker. I början gick det också lite trögt, men när sockerdebatten sedan tog fart så ja, resten är historia. En intressant erfarenhet som Frida gjorde då hon arbetade parallellt med marknadsföringen inom de nordiska länderna var att man låg olika till i tiden, dvs i mognad för olika trender. När vi lanserade Hipp var intresset för ekologisk barnmat lika med noll i Sverige, nästan lika illa var det i Norge och Finland. Men i Danmark låg man mycket längre fram när det gäller konsumenternas inställning till ekologiska produkter. Sociologisk forskning säger att det skiljer hela åtta år mellan Danmark och Sverige. Det här ställer också mycket höga krav på hur man kommunicerar med konsumenterna. Språket och budskapet måste anpassa efter mottagarens kunskapsnivå och attityd. Något som ständigt utvecklas och förändras 14 vol. XIX No 6 november 2008 Die t i s takt u e l lt

15 terium Animalis DN , som är verksam vid förstoppning, och är lämplig för bl a personer med personer med IBS. Actimels Lactobacillus Casei Defensis DN har en gynnsam effekt på immunförsvaret. Vi kan se i våra försäljningsvolymer att efterfrågan på Actimel ökar hela tiden, vilket indikerar på ett stort intresse för probiotiska produkter hos konsumenten. Det är en stor och samtidigt spännade utmaning att berätta om funktionen av Actimel och Activia till konsumenten. Många väljer dem för att de upplever en förbättrad hälsa av produkterna, många konsumerar dem för den goda smakens skull. Liksom då Hipp skulle lanseras i Norden, handlar det för Frida om att ta hänsyn till hur konsumenternas förhållande till probiotika ser ut i de olika länderna. Finland är i detta fall långt före de övriga. I Finland är probiotikamarknaden till och med större än de övriga nordiska länderna tillsammans, fortsätter Frida. Det beror sannolikt på att mejeriföretaget Valio lyckats så väl i sin kommunikation med de finska konsumenterna. Allmänhetens kunskap om, och intresse för probiotika är där enormt. Här kommer erfarenheterna från Hipp väl till pass för Frida, och hon anpassar tilltal och kommunikation till var de olika länderna befinner sig utvecklingsmässigt. Hälsokommunikation När det gäller kommunikation tycker jag att det finns ett stort bekymmer, anser Frida, det finns en rädsla för marknaden, för industrin. Jag får ibland intrycket av att kolleger anser att jag sålt mig till kommersen, och det jag säger bara handlar om att öka försäljningsvolymerna hos det företag jag arbetar för. Frida menar naturligtvis att det inte är någon hemlighet att företag har ett vinstintresse men det står inte i motsats till att ha en fungerande kommunikation med dem som är mottagare av produkterna. Ett nutritionsföretag är givetvis intresserat av att ta fram sådana produkter som dietister efterlyser. Dietisterna vet vad patienterna behöver. Om vi skall kunna optimera och anpassa vår produktutveckling, så måste vi kunna föra en diskussion med dem som är kliniskt verksamma. Att ta fram nya produkter i blindo är meningslöst utifrån allas perspektiv företagets, dietistens och patientens. Frida anser att om detta förhållande kan inses behöver inte industrin betraktas som något nödvändigt ont, men att kommunikation och lyhördhet är nödvändigt. Konsumenten för mig och patienten för den kliniska dietisten, är samma person vi vill båda att denna person skall få tillgång till de bästa och mest lämpliga produkterna. Och detta möjliggörs endast genom en öppen dialog. Fotnot Vill du träffa Frida Keane så kommer hon att vara med som utställare på DRFs kongress mars Essinge konferenscenter, Stora Essingen Stockholm. Frida Keane - fakta Dietist: 2003, Göteborg Familj: Man & 3 barn Favoriträtt: Riktigt god sushi Bok jag rekommenderar: Stieg Larssons triologi Millenium Gör mig arg: Brist på kommunikation Gör mig glad: Min familj Credo: Whip it on (~piska på, jag reser mig igen) Verum är ett av Norrmejerier registrerat varumärke. Konsumentkontakt miljarder goda bakterier till magens försvar. Verum Hälsofil är god på flera sätt. Dels smakar den gott av drottningbär, päron, vanilj, blåbär, hallon, jordgubb och svarta vinbär (självklart fi nns den också i naturell). Dels innehåller varje paket 100 miljarder goda bakterier. Det är 100 gånger fler än i t.ex. vanlig A-fil. Därför räcker det med en liten portion Verum Hälsofil för att stärka och hålla magen i balans. Tänk på det nästa gång du köper fi l. För en fil är bara en fil om den inte heter Verum. Läs mer om våra goda bakterier på

16 De största vinsterna för klimatet görs genom att välja fläskfilé före oxfilé. Några klimatsmarta val En klimatsmart varukorg Skillnaden mellan varukorgar med lågt respektive högt koldioxidutsläpp Beräkningarna är gjorda på varor om ett kilo alternativt en liter Konsumentens smarta klimatval Fläskfilé istället för Oxfilé Laxfilé istället för Torskfilé Falukorv istället för Kassler Kycklingfilé istället för Tonfisk i vatten Äpplen istället för Bananer Vitkål istället för Tomater Potatis istället för Spagetti Buteljerat vatten istället för Apelsinjuice Kranvatten istället för Buteljerat vatten Klimatkompensation kr/vara HUI:s studie visar hur mycket den genomsnittlige konsumenten behöver betala för att kompensera sina val i matbutiken genom att köpa utsläppsrätter via Naturskyddsföreningen. Vara Klimatkompensation kr/ vara Potatis1 kg 0,10 kr Buteljerat vatten 50 cl 0,17 kr Hårt bröd 550 g 0,22 kr Ägg 6-pack 0,30 kr Spagehtti, 1 kg 0,33 kr Kaffe 500 g 0,39 kr Äpplen 1 kg 0,45 kr Läsk, 50 cl 0,45 kr Mjölk 1 l 0,50 kr Schampo 200 ml 0,58 kr Falukorv 1 kg 0,61 kr Öl klass II 4-pack 50 cl 0,64 kr Köttfärs 1 kg 1,24 kr Inlagd sill, 550 g 1,27 kr Apelsiner 1 kg 1,38 kr Tomater 1 kg 1,74 kr Apelsinjuice 1 l 2,15 kr Bananer 1 kg 3,01 kr Torskfilé 400 g 3,67 kr Oxfilé 1 kg 7,30 kr Minskat koldioxidutsläpp 10 kilo 4,9 kilo 2,1 kilo 1,2 kilo 5,7 kilo 3,6 kilo 0,5 kilo 4,0 kilo 0,8 kilo Klimatkompensation för genomsnittssvenskens årskonsumtion av olika varor I tabellen presenteras hur mycket genomsnittssvensken behöver betala för att klimatkompensera för sin årskonsumtion av olika varor. Beräkningarna baseras på SCB:s livsmedelsförsäljningsstatistik där svenskarnas totala årskonsumtion av olika typer av varor redovisas. Vara Klimatkompensation kr/ årskonsumtion Vitkål 0,11 kr Hårt bröd och knäckebröd 1,63 kr Potatis 1,87 kr Ris 2,70 kr Äpplen 3,02 kr Ägg 3,30 kr Buteljerat vatten 3,47 kr Pasta 4,67 kr Öl, klass 1 och 2 5,10 kr Apelsiner 6,06 kr Kaffe 6,08 kr Fläskkött 6,65 kr Kyckling och övrig fågel 6,94 kr Nötkött 9,53 kr Tomater 13,77 kr Bananer 30,68 kr Mjölk 36,00 kr Juice och saft 61,24 kr foto: Torbjörn Lindén Knappt sextiotvå kronor behöver genomsnittsvensken betala för att klimatkompensera sin årskonsumtion av saft och juice. En typisk årskonsumtion mjölk kostar trettiosex kronor medan flaskvattnet endast kostar 3,50 kr/år i kompensation genom utsläppsrätter via Naturskyddsföreningen. Men de största vinsterna för klimatet görs genom att välja fläskfilé före oxfilé. Handelns Utredningsinstitut (HUI) visar i en ny rapport hur mycket konsumenterna behöver betala för sin årskonsumtion av olika livsmedel för att vara klimatneutrala. Vi blev något överraskade av resultatet med tanke på den senaste tidens debatt kring buteljerat vatten. Resultaten i vår rapport visar att flaskvatten, i förhållande till andra livsmedel, släpper ut relativt lite koldioxid. Jag tror mer behöver göras för att öka konsumenternas medvetande om vad som är klimatsmarta alternativ för att minska koldioxidutsläppen från livsmedel, säger Sven-Olov Daunfeldt forskningschef på HUI. HUI:s studie visar också att konsumenterna vill göra klimatsmarta val. Den visar också att det finns många val som konsumenten kan göra i livsmedelsbutiken som minskar koldioxidutsläppen. Resultaten visar att livsmedel i större eller mindre utsträckning bidrar till klimatförändringarna och att det finns val som konsumenten kan göra som är mer eller mindre viktiga. Problemet är att det inte finns lättillgänglig information för konsumenten om vad som faktiskt är ett klimatsmart val. I en tid när många vill göra någonting som är rätt för miljön, men kanske inte hinner och orkar göra allting, kan detta leda till att enskilda produkter drabbas hårt av miljödebatten trots att de har en marginell inverkan, säger Daunfeldt. Källa: Handelns Utredningsinstitut (HUI) Källa till tabeller: FOI och SCB 16 vol. XIX No 6 november 2008 Die t i s takt u e l lt

17 Två bokstäver, två ekologiska nyheter. Det finns en JO för varje tid på dygnet. Nu finns det också ekologisk JO, en apelsinjuice och en äppeljuice. Apelsinjuicen är härligt söt. Äppeljuicen är ovanligt god och lite grumlig, eftersom den filtreras färre gånger än den vi vant oss vid. JO juice, JO nektar och JO lättdryck är helt osötade och utan konserveringsmedel. De finns i många olika smaker så att du kan variera dig och ändå alltid servera riktigt goda fruktdrycker. Från morgon till kväll.

18 Mikael Robertsson Latifa Lindberg Coop Sverige först med ekologiska livsmedel Coop var tidiga med ekologiska hänsyn och att medvetet föra in miljöfrågor i sin verksamhet. Det välbekanta varumärket Änglamark firar i år 20-årsjubileum men det ekologiska tänkandet går tillbaka ytterligare 20 år. Idag är kanske det ekologiska engagemanget större än någonsin vilket uttalanden som detta vittnar om: Vår målsättning är att bli ledande när det gäller hållbar utveckling. Det innebär att vi vill bli bättre än våra konkurrenter på exempelvis ekologisk försäljning och på att minska koldioxidutsläppen. Men framförallt vill vi att medlemmarna och kunderna ska tycka att vårt miljöarbete och sociala ansvar är det bästa. Hälsoansvarig dietist, Latifa Lindberg, och Mikael Robertsson, hälsoansvarig dietist på Coop Sverige, berättar här om organisationens filosofi och ekologiska profil. Av Magnus Forslin Coop har idag omkring 3 miljoner medlemmar i stort sett har vartannat hushåll ett medlemskort. Företagets grundvärdering är att tillvarata ägarnas, dvs konsumenternas intressen eller som man sammanfattar sin verksamhetsidé: Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Coops ekologiska engagemang har sitt ursprung i den miljödebatt som uppstod i kölvattnet av Rachel Carsons miljökritiska bok Tyst Vår, berättar Mikael Robertsson miljöansvarig dietist/ ta bort på Coop. Då började det lämnas motioner till föreningsstämmorna runt om i landet bl a om krav på obesprutade grönsaker. Men det skulle dröja ända fram till 1984 innan något egentligt beslut om alternativodlade produkter togs. Det var en grupp om 13 förtroendevalda kvinnor i Bromsten utanför Stockholm, som i en motion krävde att Konsum skulle tillhandahålla, som man sa då, biodynamist odlat och krav på en högre djuromsorg än vad som framkom i det allt mera industriell jordbrukets som utvecklats i vårt land. En motion som gick igenom. Mikael Robertsson berättar att kvinnornas engagemang ledde till ett gemensamt upprop till Sveriges bönder. Tillsammans med experter på området börjades det att formulera olika miljöhänsyn och definiera vilka krav som skall ställas på livsmedelsproduktionen. Kooperationens tidiga devis om att vi skall sälja rena och oförfalskade varor fick en utökad innebörd. När kooperationen en gång grundades var tanken att man skulle tillhandahålla kvalitetsprodukter till låga priser. Kartellbildning och matfusk hörde då till normen inom livsmedelsbranschen det var t ex inte ovanligt att man drygade ut mjöl med krita. Det konsumentägda alternativet förändrade och utvecklade hela sektorn. I och med kursomläggningen 1984 tog vi fram en rad ekologiska produkter de som så småningom skulle få namnet Änglamark, fortsätter Mikael. Änglamark är ännu idag det starkaste egna varumärket på svenska marknaden. Årliga så delas Änglamark- 18 vol. XIX No 6 november 2008 Die t i s takt u e l lt

19 Allt Kaffe på Coop Kök och Café är sedan i höst märkta med KRAV och Fair Trade. Utdrag ur Coops nya policy för en hållbar utveckling (2007) priset ut som knutna till det. Dietist Latifa Lindberg berättar vidare att miljötänkandet är en mycket central aspekt för Coops verksamhet. Ekologin genomsyrar organisationen och omfattar allt från transporter, till frågor om återvinning. Jag tycker detta är mycket spännande som dietist eftersom området miljö tangerar hälsa. Många konsumenter uppfattar det som hälsosamt att välja ekologiska alternativ och just nu bedrivs mycket forskning kring hälsofördelar med att konsumera ekologiskt. Hur skiljer sig de ekologiska produkterna vad gäller nutritionskvalitet? Hur ser näringsvärdet ut i ekologisk mjölk? Är det mer näring per tugga i ekologisk frukt? Hur ser fettsammansättningen ut i ekologiskt kött? etc Men bara för att något är ekologiskt behöver det inte vara hälsosamt i sig. Om du vill äta chips, unna dig det men välj gärna ett ekologiskt alternativ. Hållbarhetsredovisning Latifa återkommer till att Coop inte bara skall ta tillvara på medlemmarnas intressen utan verksamheten skall även spegla deras värderingar, och klart är att ekologiska livsmedel uppfattas som något mycket viktigt. Sedan förra året sammanställer Coop en årsrapport som bygger på en webbaserad enkät där föreningens medlemmar får svara på en rad olika frågor kring livsmedel, matvanor och hälsa. Hela 76 procent av denna Matpanel som bygger på svar, menade att de absolut vill handla ekologiskt, och 22 procent att de vill öka sin ekologiska konsumtion ytterligare. 77 procent ansåg emellertid att lägre priser skulle bidra till en ökad ekologisk konsumtion. Nio av tio anser att ekologisk märkning av livsmedel är viktigt. Den ökade försäljning av miljömärkta varor ger också stöd för ett ökat engagemang hos våra medlemmar, förklarar Latifa. Förra året anslöt sig Coop till FN-initiativet om ansvarsfullt företagande Global Compact, vilket är ett åtagande där man förbinder sig att stödja och följa 10 principer för ett ansvarsfullt och hållbart företagande, däribland principen om ett miljöansvar. Miljöansvar Vi är medvetna om att vi har en påverkan på miljön direkt i vår egen verksamhet och indirekt genom våra leverantörer och investeringar. Vi tar vårt miljöansvar utifrån följande utgångspunkter: Vi ska stimulera nytänkande och prioritera utvecklingen av tekniska och organisatoriska innovationer som bidrar till minskad miljöpåverkan, ska säkerställa att all lagstiftning följs, ska, så långt det är möjligt, undvika alla ämnen och material som kan vara skadliga för människor, djur och miljön, ska minimera användandet av energi, vatten och andra resurser i vår verksamhet samt i största möjliga omfattning återanvända material i hela vår verksamhet, ska minimera verksamhetens direkta och indirekta klimatpåverkan och långsiktigt bli klimatneutrala i enlighet med BLICCs och näringslivets klimatupprop, ska minimera avfall i vår verksamhet och återvinna så mycket som möjligt, ska öka förståelsen för och kunskapen om miljöpåverkan hos våra intressenter och på ett effektivt sätt tillhandahålla information och utbildning där så är lämpligt, ska ta miljöhänsyn i utvecklingen av våra produkter och tjänster som motsvarar våra kunder och medlemmars förväntningar. Die t i s takt u e l lt november 2008 No 6 vol.xix 19

20 Slow Food-rörelsen vad vill den egentligen? Ingen har väl undgått begreppet Slow Food. Och att det finns en rörelse bakom. Men vad har den på sin agenda egentligen? Handlar det bara om gastronomi? Eller finns här en hel livsfilosofi? Dietistaktuellt försöker finna svar på frågorna. Slow Food Mission To defend food biodiversity To safeguard the environment and the land To endorse sustainable agriculture To protect small producers and their communities To promote the gastronomic traditions of the whole world Nästa år firar den internationella Slow Food-rörelsen 20 år den 9 november närmare bestämt. Rörelsen föddes ur en protestorganisation, Agricola, som bildades 1986 för att stoppa en McDonaldsetablering vid den Spanska Trappan i Rom. Grundare var Carlo Petrini, utgivare och redaktör för flera tidningar i Italien. Sedan 1989 har Slow food-rörelsen stadigt vuxit och idag har man medlemmar i 122 länder. Rörelsen är organiserad i omkring tusen lokala s k conviva. Huvudsätet finns i den italienska staden Bra. Slow Food i Sverige bildades 1991 på initiativ av Carlo Barsotti, som i dag är stockholmsconviviets hedersordförande. Matkultur är nyckelordet för rörelsen och man säger att Slow Food är good, clean and fair, och att all aktivitet skall präglas av denna triad. Gott - för att mat och dryck ska njutas, inte bara vara ett sätt att snabbt få näring. Rent - för att mat och dryck inte ska innehålla en massa gifter och för att produktionen inte får skada miljön. Rättvist för att bra mat är en rättighet även för den som har mindre i plånboken och för att de som producerar mat och dryck ska ha drägliga arbets- och livsvillkor. Internationellt arbetar Slow Food-rörelsen för ekologisk produktion, bevarandet av lokala och regionala matkulturer och utvecklingen av ett jordbruk som varken utarmar jorden eller människorna som brukar den. Denna aktiva roll gör också att man inte ser sig som konsumenter, utan som medproducenter. Slow Food-rörelsen verkar vidare för en biologisk mångfald, spridning av goda smakupplevelser samt genom olika arrangemang, skapa mötesplatser för matproducenter av Den Goda Maten. Bland annat anordnar man internationella Slow Food Kongresser. Den senaste hölls i Puebla, Mexico Slow Food Sverige har erbjudit sig att hålla nästa världskongress i Jämtland. Vi känner väl till den jämtländska gastronomin och det är därför väldigt positivt att regionen i Jämtland är beredd att stödja genomförandet av nästa Slow Food-kongress. Vid den förra kongressen framkom önskemål om att förlägga nästa världskongress till det norra halvklotet för att se hur förändringar av klimatet drabbat denna del av jorden säger Ola Buckard, Sveriges representant i Slow Foods internationella råd. Dessutom har Jämtland officiellt förklarat sig vara en GMO-fri zon vilket är ett ytterligare skäl till att förlägga kongressen i denna del av landet. Slow Food rörelsen anser också att man bör kämpa för att bevara jordens traditionella odlade växter och domesticerade djur, och betraktar bekvämlighetsmat och det industriella jordbruket som ett hot, liksom genmodifierade produkter. Rörelsen har också från vissa håll kritiserats som en konservativ och teknikfientlig antiglobaliseringsrörelse. * * * Just i syfte att återupptäcka, bevara, beskriva och marknadsföra bortglömda smakupplevelser har rörelsen inrättat The Ark of Taste. Skrinet skall tolkas som en metaforisk behållare av utsökta gastronomiska upplevelser som är hotade av industriell massproduktion, hygienreglementen, storskalig distribution och miljöförstöring. I skrinet finns bl a get från italienska Valchiavenna, indianskt Navajochurrofår, the Kerry - det sista irländska ursprungliga nötkreaturet och en favaböna som endast växter på Santorini. Källa: Slow Food Manifest Slow Foods manifest som antogs vid rörelsens officiella bildande 9 november 1989: Detta vårt århundrade föddes och växte upp i industrisamhällets tecken. Först uppfann det maskinerna och sedan gjorde det dessa till sin livsmodell. Snabbheten har blivit vår boja. Vi är alla offer för samma virus, fast life, vilket omkullkastar våra vanor, anfaller oss till och med i våra hem och tvingar in oss på fast food-ställen för att inhämta vår näring. Men homo sapiens måste nu återvinna sin klokhet och befria sig från snabbheten, vilken annars kan reducera henne till en utdöende art. Mot fast lifes världsomfattande galenskap måste vi därför välja att försvara den lugna materiella njutningen. Mot dem som förväxlar effektivitet med frenesi - och det är flertalet - föreslår vi ett vaccin i form av en lämplig portion av garanterade sinnliga nöjen, som bör utövas i en långsam och utdragen njutning. Låt oss börja just till bords med Slow Food. Mot fast food-nivelleringen återupptäcker vi de lokala kökens rikedomar och dofter. Om fast life i produktivitetens namn har förändrat vårt liv och hotar miljön och landskapet, så är Slow Food i dag det avantgardistiska svaret. Det är här, i utvecklingen av smaken och inte i dess utarmning, som den sanna kulturen finns. Härifrån kan framåtskridandet börja, med ett internationellt utbyte av historier, kunskaper och projekt. Slow Food försäkrar oss en bättre framtid. Slow Food är en idé som behöver många kompetenta tillskyndare, för att denna (långsamma) rörelse skall kunna bli en internationell rörelse, med den lilla snigeln som symbol. 20 vol. XIX No 6 november 2008 Die t i s takt u e l lt

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan Låt maten klimatbanta Var miljösmart och minska klimatpåverkan från maten du äter Halvera klimatpåverkan från maten När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan! Att föda

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Klimatpåverkan från skolmåltider

Klimatpåverkan från skolmåltider Klimatsmarta måltider Klimatpåverkan från skolmåltider Livsmedelskedjans klimatgasutsläpp har beräknats stå för ca 5 % av de totala klimatgasutsläppen i Sverige, vilket gör vår livsmedelsförsörjning till

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter och ris Matfett

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Förslag anmält till EU 1 Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Klimatsmart & ekologisk mat

Klimatsmart & ekologisk mat Klimatsmart & ekologisk mat Frågor och kommentarer att använda i undervisningen 1 Ät dig till en bättre värld! Det finns ett samband mellan det som händer i världen och det vi lägger på vår tallrik. Medvetenheten

Läs mer

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Ekologisk mat för 15,5 miljarder kronor i Sverige i fjol. Ökade med 38 %. Finns brist på ekovaror men ett växande intresse. Matproduktion har stor

Läs mer

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg Tema mat FAMILJER 2012 08 21 Anna Wahlberg Dagordning 18.00 19.00 Föreläsning 19.00 19.20 Uppföljning Hemester & Livsstilsprofilen 19.20 19.50 Förbättra recepten 25% med Anna R 19.50 20.00 Paus 20.00 20.20

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter och ris Matfett

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-08-10 KS 2015/0432 Kommunfullmäktige Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har

Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har tryckts upp genom ett samarbete mellan tankesmedjan Dyrare mat, nu!, Hållbart ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. Dyrare mat, nu! har

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Kalla fakta för fräschare mat.

Kalla fakta för fräschare mat. 2012 BSH Home Appliances AB. Rätten till ändringar förbehålles. Förbehåll om tryckfel. H885306 0 4/2012 BSH Home Appliances AB Box 503 169 29 Solna Telefon: 08-734 12 00 siemens-home.se Kalla fakta för

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Den miljövänliga och mångkulturella måltiden Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015 Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 215 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse för ekologiska livsmedel beslöt Handla Miljövänligtgruppen (Naturskyddsföreningen

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2012-11-30 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,

Läs mer

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer