SMARTIS... så här gör vi!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMARTIS... så här gör vi!"

Transkript

1 ... så här gör vi! Upplägg och praktisk information kring SMARTIS

2 2015 SMARTIS-pärm Layout: Birgitta Lindh Illustrationer: Angelica Tengberg Distribution: Eda kommun

3 FLIK 1 Inledning flik 2 FLIK 3 MÅLSÄTTNING UPPLÄGG FLIK 4 så HÄR GÖR MAN FLIK 5 IDÉBANK 3

4 SMARTIS Välkomna till SMARTIS-pärmen. SMARTIS är Rörelseglädje som ska främja barns- och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling. SMARTIS är ett långsiktigt hälsoarbete som omfattar alla grundskolor i Eda kommun. SMARTIS ska grundlägga sunda normer och levnadsvanor för barnen att ta med sig i livet. Syftet är att få fler barn i rörelse och att på sikt utveckla sunda levnadsvanor. Vi hoppas att pärmen ska inspirera och ge ideér och verktyg för att komma igång med ett hälsofrämjande arbete på skolan. SMARTIS 4

5 flik 1 INLEDNING Människokroppen är gjord för att användas. Det finns idag god vetenskaplig grund för att levnadsvanor påverkar vår hälsa. Mat och fysisk aktivitet är de två levnadsvanor som påverkar oss mest. Det är därför viktigt att barn och unga tidigt grundlägger sunda levnadsvanor. I dagens samhälle har den fysiska aktiviteten minskat och stillasittandet ökat. Att göra bra val kring vad och hur mycket vi äter ger en grund för goda vanor senare i livet. I den nu gällande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet ( Lgr 11) har grundskolan ansvar för:...skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. 5

6 Fysisk aktivitet under barndomen har många positiva effekter, inte minst för tillväxten och för barnets normala utveckling. Hälsoläget barn och unga i Värmland Värmländska barn mår, som grupp betraktat, varken sämre eller bättre än barn i övriga Sverige. Förekomsten av övervikt och fetma bland barn i Värmland är däremot högre än i övriga Sverige. Övervikt och fetma bland barn och unga har ökat betydligt de senaste decennierna både i Sverige och i omvärlden. Orsaken till övervikt och fetma är flera, faktorer som livsstil, miljö och genetik inverkar. Hälsokonsekvenser för barn med övervikt och fetma är bland annat lägre självkänsla, sämre livskvalitet samt riskfaktor för utveckling mot en sämre folkhälsa. Övervägande del värmländska barn förefaller vara fysiskt aktiva en eller flera dagar i veckan inom en rad olika aktivitetsområden, och endast ett fåtal av barnen uppger sig vara fysiskt inaktiva. Inga större könsskillnader märks, medan en tydlig ålderstrend visar att den fysiska aktivitetsnivån minskar i takt med åldern inom de flesta aktivitetsområdena. Endast drygt hälften av de värmländska barnen uppnår den rekommenderade dagliga dosen (60 minuter) av fysisk aktivitet under veckans samtliga dagar. Dessa resultat visar på vikten av att man fortsätter det långsiktiga arbetet med att försöka få fler barn att öka sin fysiska aktivitet. För att det hälsofrämjande arbetet ska få önskade effekter behöver man rikta åtgärder på flera olika nivåer i samhället. Det räcker med andra ord inte att enbart fokusera på åtgärder i barnets omedelbara närmiljö. Minst lika viktigt är det att få till stånd beslut som gynnar utbyggnad och förbättring av faciliteter t ex upprustning av idrottsanläggningar och gång- och cykelvägar, och beslut som ger utökad tid för skolämnet idrott och hälsa. Ju fler instanser och personer som verkar i samma riktning, desto större blir också sannolikheten att de värmländska barnens fysiska aktivitetsgrad ökar, och i och med det deras hälsostatus, både nu och i framtiden. Statistik och fakta från Barns liv och hälsa i Värmland 2014 (Carolina Jernbro, Carl-Gustaf Bornehag & Staffan Janson) Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp WHO:s definition av hälsa 6

7 flik 2 MÅLSÄTTNING SMARTIS vision Friska elever i Eda kommun SMARTIS syfte Genom ökad fysisk aktivitet och utbildning kring vikten av sunda levnadsvanor, bidra till ökad hälsa hos eleverna. SMARTIS mål -ökad fysisk aktivitet på fritiden, i föreningslivet samt öka vardagsmotionen -ökad kondition och styrka -ökad studieprestation och koncentration -ökat medvetande om sunda levnadsvanor -ökat självförtroende och en ökad självmedvetenhet - minska stillasittandet 7

8 flik 3 Upplägg Innehållet i SMARTIS går ut på att via aktiviteter kopplade till skolans verksamhet få fler barn i rörelse samt att bidra till utveckling av sunda levnadsvanor. Vi vill att elever i Eda grundskola: - ska röra på sig av fri vilja, samtidigt som de tycker det är roligt, rörelseglädje! - ska inse vikten av bra kunskap om sin hälsa. - ska gå ur skolan med ett gott självförtroende. Grunden i SMARTIS: Åk 1, 4 och 7 Rörelse Åk 2, 5 och 8 Rörelse och kost Åk 3, 6 och 9 Rörelse, kost och självkänsla SMARTIS schemaläggs och genomförs 20 minuter de dagar eleverna inte har idrott på schemat. Rörelseglädje och fysisk aktivitet är grunden i SMARTIS Tidigare erfarenheter Om SMARTIS ska bli hållbart måste barnens erfarenheter tas till vara. Barnens synpunkter från tidigare projekt visade att när väl barnen förstod att aktiviteterna inte gick ut på att tävla eller att de tvingades vara med väcktes nyfikenheten och alla ville vara med. De tyckte att det var roligt att få leka så mycket. Barnen önskade också att rastvärdarna ska vara behjälpliga med att sätta igång lekar eller locka till aktiviteter. När barnen får frågan vad de lärt sig under åren med SMARTIS blev svaren framför allt många nya lekar och hur man kommer överens med andra. De hade också lärt sig mer om kost och att äta gott och nyttigt. På frågan om vad SMARTIS betytt eller inneburit för dem svarar barnen: rörelse, må bra, något vi har i skolan och sport. Alla barnen svarade att de blivit piggare, friskare och gladare och att de rört på sig mera. Viktigt att informera föräldrarna kring SMARTIS, varför vi arbetar med SMARTIS och hur det är tänkt att genomföras! Rörelseglädje och fysisk aktivitet är grunden i SMARTIS Den bästa motionen är den som blir av Swärd 8

9 flik 4 SÅ HÄR GÖR MAN Rörelse åk minuters fysisk aktivitet de dagar eleverna inte har idrott på schemat. - Idrott och hälsa på schemat. - Äldre elever leder yngre. - Elever planerar egna aktiviteter kring rörelse. - Personalen inspirerar och inleder aktiviteter. Förslagsvis i enskilda klasser och mindre grupper till en början. - Lekar! Ej lagsporter och tävlingsmoment. Äldre elever leder yngre i rastaktiviteter. Kost åk 2, 5 och 8 - Matprat i klass, utställningar, NO undervisning och hem- och konsumentkunskap. - Ta hjälp av skolsköterska, hälsokonsulent (Friskvården i Värmland) och tandhälsovården. - Temaveckor, hälsovecka, måbravecka. Självkänsla åk 3, 6 och 9 - Kurator - Kill- och tjejgrupper - Värderingsövningar Fysisk aktivitet och rörelseglädje! Visste du att: - kön, social bakgrund och boende har stor betydelse för hur mycket barn rör sig - en estetiskt tilltalande miljö och bra skolgårdar betyder mycket för att inspirera till rörelse - hög fysisk aktivitet under ungdomen ger bättre syreupptagningsförmåga som vuxen - rörelse är viktig för att bygga upp skelettet och är mest effektivt före puberteten - den som är fysiskt aktiv som ung håller sig ofta friskare senare i livet 9

10 Rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och unga För barn och ungdomar är den nordiska rekommendationen: Minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. Aktiviteten kan delas upp i flera kortare pass under dagen. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination. Fysisk aktivitet är ett överordnat begrepp som innebär kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, t.ex. idrott, lek, dans, gymnastik, motion och friluftsliv. Daglig eller så gott som daglig fysisk aktivitet är mest fördelaktig för hälsan. Minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag rekommenderas. Fysisk aktivitet under barndomen och uppväxten Fysisk aktivitet under barndomen har många positiva effekter, inte minst för tillväxten och för barnets normala utveckling. Den fysiska aktiviteten har en avgörande roll i att upprätthålla en bra energibalans, vilket förhindrar oönskad viktökning under barndomen eller bidrar till viktnedgång hos barn med övervikt. Motorisk stimulering och träning genom fysisk aktivitet i förskolan/skolan har positiv effekter på barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer. Människor som är fysiskt aktiva i ungdomsåren löper mindre risk att få hjärtoch kärlsjukdomar och har lägre sjuklighet och dödlighet i dessa sjukdomar senare i livet. Fysisk aktivitet i ungdomsåren ökar insulinkänsligheten och minskar risken för övervikt och typ 2-diabetes och även risken för vissa cancertyper senare i livet. Fysisk aktivitet under uppväxten påverkar bentätheten och skelettstorleken positivt. Den största effekten av fysisk träning på skelettet uppkommer redan före puberteten. Hög bentäthet minskar frakturrisken hos vuxna. Det finns ett klart samband mellan utövandet av regelbunden fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos barn och ungdom, främst genom en ökad självkänsla och självuppfattning men också genom ökad social interaktion. (källa Folkhälsomyndighetens hemsida, 10

11 Den goda och viktiga maten! Visste du att - mat och måltider är viktiga i vår tillvaro. Som njutning, glädje och en viktig del i den sociala gemenskapen. - matvanorna har också stor betydelse för vår hälsa och prestationsförmåga, både på kort och på lång sikt. - maten kan påverka inlärnings-, koncentrations- och prestationsförmåga. Kroppen har behov av energi och näringsämnen i rätt mängd för att fungera bra. På lång sikt påverkar våra matvanor risken att drabbas av folksjukdomar som fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar. - maten kan ses både som en riskfaktor och en friskfaktor! Förhållningssättet till maten Att äta bra under uppväxttiden ger också en grund för bra hälsa och goda matvanor senare i livet. Hur skapas då goda matvanor? Det viktigaste är att vi vuxna kring barnen är bra förebilder. Det vill säga att vi själva äter det vi vill att våra barn ska äta, hur vi talar om maten, kroppsspråket vid matbordet, hur vi äter och att vi skapar en trevlig atmosfär kring maten och måltiden. Och det här gäller alla vuxna i rollen som exempelvis förälder och dagisoch skolpersonal. Ät lite av allt. Vad är bra mat? Vi får olika svar på den frågan beroende på vem vi frågar! För att svara enkelt på en svår fråga: man kan äta allt, det hela handlar om hur ofta och hur mycket. Man kan också uttrycka det: ät lite av allt. Våra svenska näringsrekommendationer är tänkta till friska barn och vuxna. Dessa är grundade på vetenskaplig evidens, utan kommersiella syften, och utan personligt tyckanden. Rekommendationerna som bland annat innehåller riktlinjer om energioch näringsintag, måltidsfördelning finns att beställa eller ladda ner på Livsmedelsverkets hemsida. Utifrån dessa rekommendationer har Livsmedelsverket formulerat fem konkreta råd för att äta bra. Så här ser de ut: - ät mycket frukt och grönt - gärna 500 g per dag! - välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris - välj gärna nyckelhålsmärkt! - ät fisk ofta - gärna 2-3 gånger i veckan - byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat! 11

12 Bra mat i skola och förskola Livsmedelsverket har utarbetat riktlinjer när det gäller all mat som serveras inom skola och förskola. Det handlar givetvis om att servera god och hälsosam mat till barnen och eleverna i en trivsam miljö. Fler olika kostundersökningar visar att barn idag äter för mycket av den så kallade utrymmesmaten, det vill säga glass, godis, kex, kakor, choklad, läsk, saft, med mera. Dessa livsmedel, som innehåller mycket fett eller/och socker och nästan ingen näring, står för nästan 25 procent av energiintaget. Av den anledningen är det viktigt att denna aspekt finns med i hela hälsotänkandet i förskola och skola. Livsmedelsverkets riktlinjer ligger som grund för Eda kommuns kostpolicy. Eda kommuns kostpolicy Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras i Eda kommun är näringsrik och väl sammansatt inom vår måltidsverksamhet. De ska även känna sig trygga i att maten som serveras följer regler beträffande specialkost och livsmedelshygien. Inom kommunen finns en enhetlig kostverksamhet för barn, ungdomar och äldre. Kostpolicyn ska vara ett stöd för personal, politiker, elever, brukare och anhöriga samt skapa en gemensam syn på maten inom Eda kommun. Syfte - att ge förutsättning för att alla barn ska vara friska och se ett värde i maten och måltiden - skapa bra matvanor för barn och äldre - att måltiden är något man ser fram emot under dagen - säkerställa en bra näringsstatus och förebygga undernäring hos de äldre. Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Som ett led i att bidra till goda och sunda levnadsvanor hos barn och unga har Bildning i Eda kommun bestämt att frukost och mellanmål som serveras på våra förskolor och fritidsavdelningar skall innehålla: - mer grovt bröd - mer frukt - mer grönsaker - mindre socker Läs mer på och 12

13 Självkänsla Visste du att: Studier har visat att barn som tidigt uppfattar sig själva som bra och viktiga individer oftare växer upp med en starkare tro på sig själva: - de har mindre behov av att imponera och få bekräftelse av andra för att må bra. - de har ofta ett bättre förhållande till andra människor, är bättre på att hantera grupptryck och har lättare för att göra goda livsstilsval, tacka nej till droger eller självdestruktiva beteenden. - att väl kunna hantera livet, känslor och beslut kommer från en grund av stark självkänsla. SMARTIS och självkänsla Syftet är att ge eleverna ökad självkännedom, realistiska förväntningar på sig själva, och en positiv inställning till livet. Att eleverna tycker att de duger, att de accepterar sig själva som de är. God självkänsla Ett barn med god självkänsla kan: - lätt hitta nya vänner - ta ansvar - vara stolt över sina prestationer - kontrollera sitt humör - vara kreativ - ta på sig nya uppgifter och utmaningar - hantera både positiva och negativa känslor - hjälpa andra utan egen vinning. Studien visar att ungdomar med låg självkänsla var mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva än de med hög självkänsla. Syftet är att ge eleverna ökad självkännedom, realistiska förväntningar på sig själva, och en positiv inställning till livet. 13

14 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst måste jag förstå det hon förstår. Om jag inte kan det, hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra, istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte är att välja härska utan tjäna. Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kirkegaard 14

15 FLIK 5 IDÉBANK Förslag på hemsidor (Gå in under rubrik Beställ material och ladda hem pdf Sjöbomben ) Egna anteckningar 15

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil.

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. Ett manifest från Friskis&Svettis för att öka barns rörelse. Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. maj 2012 Att barn rör

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

FaR-manual. för unga

FaR-manual. för unga FaR-manual för unga Vem skall ha FaR? FaR kan ges till patienter som kan uppnå bättre hälsa genom minskat stillasittande och ökad vardagsaktivitet, samt fysisk aktivitet/träning. På mittuppslaget kan du

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv Hösten 2008 UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET tel 018-56 04 00 www.hush.se/hskonsult hskonsult@hush.se Kursinformation Anmälan Senast 14 dagar

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Smarta skolkaféer i Halland

Smarta skolkaféer i Halland Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt

Läs mer

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11: Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv. Öppna föreläsningar: Mat är gott och något att längta efter!

UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv. Öppna föreläsningar: Mat är gott och något att längta efter! UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv 2009 Öppna föreläsningar: Bra mat för förskolebarn Skolmaten - ett folkhälsomål Bra mat för äldre Specialkoster Trender och myter

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Nu ska alla barn få vad de förtjänar

Nu ska alla barn få vad de förtjänar Barn behöver dagligen utmana kropp och knopp för att bli hela människor genom hela livet. Peter Wigert, generalsekreterare Friskis&Svettis Riks Nu ska alla barn få vad de förtjänar Manifest för alla barns

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 Kost och idrott FSO STEG 1 tränarutbildning Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 20 år- : ta ansvar, anpassa kost/träning till studier/jobb, flytta hemifrån 16-20 år (andra stadiet): högre

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Inspirera till idrott! Ett budskap till idrottande 7 12-åringars föräldrar

Inspirera till idrott! Ett budskap till idrottande 7 12-åringars föräldrar Inspirera till idrott! Ett budskap till idrottande 7 12-åringars föräldrar Idrott ska vara roligt Idrotten är en utmärkt miljö att växa upp i. Den erbjuder barnet utmärkta förutsättningar för att må bra

Läs mer

VILL NI VARA MED OCH SKAPA

VILL NI VARA MED OCH SKAPA VILL NI VARA MED OCH SKAPA spring i bena Lärarhandledning www.activestep.se Susanna Norén Sjukgymnast och initiativtagare till Active Step Människor, hälsa och motion har engagerat mig så länge jag kan

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer