Ett sundare liv kunskap om livsstil

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett sundare liv kunskap om livsstil"

Transkript

1 Ett sundare liv kunskap om livsstil HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Patienthäfte

2 P A T I E N T H Ä F T E Ett sundare liv är utarbetat av Eli Lilly Danmark A/S i samarbete med Bent Nielsen, överläkare, Ph.D., psykiatriska avdelningen, Odense Universitetshospital, Margit Sandberg, dietist, Psykinfo, Vejle Amt, Jan Svensson, cand.scient. och Ph.D.i idrott samt Anni Lang Lauridsen, distriktspsykiatrisk sjuksköterska, Amager Hospital. Materialet är översatt till svenska av Translator Scandinavia AB. Granskning och anpassning till svenska förhållanden har skett med hjälp av psykolog Lennart Lundin, sektionschef Psykossektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; medicine doktor och sjuksköterska Tina Orhagen, Cognitum Vårdpedagog AB; samt dietist Ylva Gefvert, Primärvårdsrehabilitering, Primärvården Skaraborg. Copyright tillhör Eli Lilly. Redaktion: GCI Mannov A/S Foto: Christina Bull Layout och grafisk produktion: Grafisk idé Häftet är gratis. Fler exemplar kan beställas hos Eli Lilly Sweden AB, kontakta din lokala Lilly representant. Du kan också beställa materialet på eller Tryckuppgifter 2

3 Hej Ett sundare liv är gjort för patienter inom psykiatrin. Programmet är en hjälp till att leva sundare och öka känslan av välbefinnande även om man har en psykisk sjukdom. Materialet är uppdelat i två häften. Det ena handlar om att äta sundare. Det andra handlar om hur du kan vara mer aktiv. Tanken är att materialet ska gås igenom i en grupp med andra patienter inom psykiatrin. På det sättet kan du få glädje av andras erfarenheter. Men du kan också gå igenom det ensam tillsammans med din kontaktperson. Med sundare vanor kan du förebygga att du går upp i vikt, och kanske kan du till och med gå ner. Sunda vanor ger också ökat välbefinnande. Lycka till! Introduktion 3

4 P A T I E N T H Ä F T E Hälsa och välbefinnande...6 En hälsosam vikt...7 När vikten ändras...8 Nya vanor...9 Få stöd från andra...10 Mat...11 Hälsosam mat är inte tråkig...12 Dina egna anteckningar...13 Få ordning på aptiten...14 En bra start på dagen...16 En utmärkt lunch...18 Den varma måltiden...20 Mellanmålen...22 När du blir hungrig på natten...24 Dina egna anteckningar...25 Törst och dryck...26 Sött och fett...27 Din dagliga kost...29 När du ska handla...30 Några ord på vägen...31 Innehållsförteckning 4

5 5

6 P A T I E N T H Ä F T E Hälsa och välbefinnande vad är det? Man talar mycket om hälsa och välbefinnande, det vill säga att leva sunt och må bra. Men vad menar man egentligen med det? Man kan leva sunt på många sätt. Att leva sunt handlar för en del människor om att äta mycket frukt och grönt. För andra är det att minska ner på fettet eller att röra mycket på sig. En del känner sig sunda för att de inte röker. Andra för att de inte dricker alkohol. Vad är hälsa för dig? Det är också olika när vi upplever välbefinnande. Några upplever välbefinnande när de äter en god måltid. Andra mår bra när de går en tur i skogen. Det kan också vara samvaro med familj och vänner som ger välbefinnande. Vad är välbefinnande för dig? 6

7 En hälsosam vikt Slank, muskulös eller mullig det kan vara lika snyggt. Men det är inte hälsosamt att väga för mycket. Övervikt kan sänka din aktivitetsnivå och göra vardagen besvärlig. Om du väger för mycket ökar också risken för diabetes högt blodtryck hjärtproblem cancer nedsatt livskvalitet Genom att titta i spegeln eller vara observant på livremmen kan du säkert själv bedöma om vikten är någorlunda som den ska. Du kan också väga dig eller mäta ditt midjemått för att ta reda på om du väger för mycket. På det hela taget är det bra om du väger och mäter dig regelbundet så att du kan följa din vikt. Din längd i centimeter Hitta din längd på y-axeln och din vikt på x-axeln. Se inom vilket färgområde du ligger inom. I det här området är du underviktig. I det här området har du normalvikt. Du är lätt överviktig och bör gå ner lite. Du är kraftigt överviktig och bör gå ner en hel del. 170 Mät din midja 160 Om du är man bör ditt midjemått vara högst 94 cm Din vikt i kilo Om du är kvinna bör ditt midjemått vara högst 80 cm. Vad är ditt midjemått? 7

8 P A T I E N T H Ä F T E När vikten ändras Bantningskurer Hårdbantning är sällan effektivt. I regel förlorar du muskler i stället för fett. Det ökar risken för att du går upp igen efteråt. Det är bättre att ändra din livsstil. Det kan du läsa mer om på nästa sida. Det är många saker som påverkar din vikt. Mat innehåller kalorier. Om du intar fler kalorier än du gör av med ökar vikten. Därför kan kaloririk mat öka risken för att du går upp i vikt. Motion har motsatt effekt. När du är aktiv gör du av med kalorier. Om du gör av med fler kalorier än du intar minskar vikten. Generna har också betydelse för vikten. Därför går en del människor lättare upp i vikt än andra. Medicin kan också påverka aptiten och i och med det vikten. Som tur är kan du genom en sund livsstil själv vara med och förebygga övervikt och kanske gå ner i vikt. I häftet kan du hitta många förslag på att leva sundare. Kanske går du ner i vikt genom att följa råden, men inte mer än högst 1 kg i veckan. Om du inte kan märka förändringarna på vikten kan du kanske märka dem på midjemåttet. Eller märker du kanske bara på dig själv att du mår bättre. 8

9 Nya vanor Oavsett om du ska gå ner i vikt eller låta bli att gå upp, måste du ändra dina vanor. Det kan vara svårt om du har levt på samma sätt i många år. Även om det kan vara svårt att ändra sina vanor är det inte omöjligt. Du ska bara vara inställd på att det tar tid. Det händer inte över en natt. Man går vanligtvis igenom olika stadier när man ändrar sina vanor. Vilka de är visas i förändringscirkeln. Vilka är fördelarna med att ändra sina vanor? Vilka är nackdelarna med att ändra sina vanor? Genomför förändring Förbereder förändring Upprätthåller förändring Överväger förändring Eventuell tillbakagång 9

10 P A T I E N T H Ä F T E Få stöd från andra Det är en bra idé att försöka få hjälp och stöd av andra när du ska ändra vanor. Stödet kan hjälpa till att hålla motivationen uppe när du själv tappat gnistan. Det gör det lättare att hålla fast vid dina nya vanor. Nedan lämnar vi förslag på vem du kan få stöd från. Sätt ett kryss för dem du gärna vill ha stöd från. Skriv gärna fler på listan. din vän eller väninna din familj, t.ex. syskonen handledaren för programmet din läkare din kontaktperson de andra deltagarna Skriv också på vilket sätt du gärna vill få stöd från andra. De kan t.ex. ringa till dig handla tillsammans med dig laga sund mat tillsammans med dig Hitta själv på fler sätt som andra kan stödja dig på. 10

11 Mat Vi behöver alla mat det är ett grundläggande behov. Vi behöver mat för att få energi och näring så att kroppen kan fungera. Mat har stor betydelse för vår hälsa. Därför är det viktigt att äta sunt. Men vi använder också mat till annat än näring. Vi äter t.ex. när vi är ledsna eller när vi ska ha det trevligt. Vad tänker du på när du hör sund mat? Bra ursäkter? Det finns en massa ursäkter för att inte äta sunt. Använder du dig av någon av dem? Sund mat är tråkig. Sund mat är smaklös. Sund mat är för dyr. Sund mat är svår att laga. Jag vet inte hur man lagar sund mat. Jag är osäker på vad sund mat är. Kan du också komma på några bra anledningar till att äta sundare? Har du några matvanor du skulle vilja ändra på? 11

12 P A T I E N T H Ä F T E Hälsosam mat är inte tråkig Många tror att hälsosam mat är besvärlig och tråkig. Men det behöver den inte vara. Det är lätt att få sund mat att smaka gott och se läcker ut. Ofta ska man inte ändra på så mycket för att en måltid ska bli hälsosam. Vad är hälsosam mat? När du vill äta hälsosamt är det viktigt att äta varierat. Det innebär att du inte äter samma sak varje dag till alla måltider. Det är också en bra idé att äta mycket frukt och grönt och att minska på fet och söt mat. Det är också viktigt att äta regelbundet. Det innebär att du inte hoppar över måltider. Det är tillåtet att även äta sådant som är sött och fett även om du vill äta sunt. Det handlar kanske bara om att du ska äta mindre av det och mer av något annat. På de följande sidorna kan du läsa mer om hur du kan äta hälsosamt vid måltiderna. Måltidsordning För att kunna få en bra mättnadskänsla hela dagen och undvika att bli sugen är det viktigt att fördela måltiderna jämt över den vakna delen av dygnet. Då blir blodsockernivån jämnare vilket hjälper till att minska suget. Frukost, lunch och middag är huvudmålen. Därutöver kan du behöva ett till två små mellanmål om det är långt mellan huvudmålen. Exakt vilka tider du håller är inte det viktigaste, så länge det finns en regelbundenhet i när du äter. 12

13 Dina egna anteckningar 13

14 P A T I E N T H Ä F T E Få ordning på aptiten Din aptit har stor betydelse för hur mycket du äter. Ibland äter vi även när kroppen inte har behov av mat. Om du vill undvika det är det bra att känna till två olika former av hunger. Den ena formen kallar vi för fysisk hunger. Det är den känsla du får när du inte har ätit på länge. Den är ett uttryck för att din kropp behöver mat. Du har säkert också upplevt att du varit sugen på att äta något även om du egentligen inte varit riktigt hungrig. Det kallar vi för psykologisk hunger. Psykologisk hunger uppträder t.ex. när du har tråkigt är ledsen vill ha det trevligt är trött är frustrerad är rädd När upplever du psykologisk hunger? 14

15 Tänk själv på fler situationer när du äter utan att vara riktigt hungrig. Här följer förslag på vad du kan göra när du blir psykologiskt hungrig: gå en promenad tugga tuggummi dricka ett glas vatten måla eller teckna läsa ringa till din stödperson, familj eller dina vänner diska dammtorka Har du själv fler förslag? 15

16 P A T I E N T H Ä F T E En bra start på dagen Många väljer att hoppa över frukosten. Kanske för att de inte har någon aptit. Eller för att de inte har tid att äta den. Äter du frukost? Frukost: Ger ny energi till hjärna och muskler. Gör det lättare att reglera aptiten och hålla vikten. Tips för frukosten: Om du inte har aptit på morgonen kan du börja med en frukt. Blanda cornflakes med havregryn det både smakar gott och mättar. Ät gärna mat med mycket fibrer. Det kan t.ex. vara havregrynsgröt, rågbröd eller grovt knäckebröd. Välj müsli med grönt nyckelhål. 16

17 Din frukost kan t.ex. vara: 2 dl lättyogurt 3/4 dl müsli 2 skivor fiberrikt bröd med nyckelhålsmärkt pålägg eller 1 portion havregrynsgröt 1 msk sylt 2 dl lättmjölk 1 smörgås med magert pålägg eller 3 skivor fiberrikt bröd med magert pålägg 2 dl lättmjölk Känns det för mycket att äta på morgonen kan du spara en smörgås till längre fram på dagen. 17

18 P A T I E N T H Ä F T E En utmärkt lunch Minska på fettet Du bör få i dig högst g fett om dagen. För de flesta innebär det att de ska skära ner på sitt intag av fett. Du kan minska på fettet genom att köpa kött och pålägg med grönt nyckelhål bre ett tunt lager smör på brödet minska på dressingen bara äta chips och choklad ibland minska på såsen köpa magra mejeriprodukter, t.ex. lättmjölk och ost med grönt nyckelhål Lunchen är en av dagens tre huvudmåltider. Precis som med de andra måltiderna under dagen är det viktigt att du inte hoppar över lunchen. Den ger energi till hjärna och muskler. Tips för lunchen: Drick gärna vatten till lunchen. Det släcker törsten utan att mätta. Grovt bröd är bra för det mättar länge. Ät grönsaker till lunchen. Ät magert pålägg. 18

19 Din lunch kan t.ex. bestå av: 1 stekt fläskkotlett, 1 dl ris (ej med på bilden), djupfrysta gröna bönor (kokas), 2 knäckebrödssmörgåsar med lättmargarin och nyckelhålsmärkt ost, 1 glas lättmjölk eller 4 fiskpinnar, 2 potatisar, djupfrysta ärtor (kokas), 1 2 glas vatten, 1 frukt eller 2 kokta wienerkorvar, 1 dl makaroner, 1 tomat eller skivor av gurka, 1 skiva grovt bröd med lättmargarin och nyckelhålsmärkt ost, 1 glas lättmjölk Ät fiberrikt Du har säkert hört att det är bra att äta mycket fibrer. Fibrer mättar och är bra för matsmältningen. Du får fibrer från grovt bröd grova grönsaker, t.ex. kål och morötter baljväxter, t.ex. bönor och linser frukt potatis råris 19

20 P A T I E N T H Ä F T E Kvällsmåltiden Det är skillnad på olika fetter En del fetter är bättre än andra. Det beror på var fettet kommer från. Men det ger lika många kalorier så du ska snåla på det nyttiga fettet också. Det finns mycket dåliga fetter i kött, ost, bacon och chips. Det finns nyttiga fetter i olja, nötter och avokado. För många är kvällsmaten dagens bästa måltid. Det är i regel också den måltid när man äter mest. Gör du också det? För att undvika att äta för mycket är det bra om du väntar minuter, innan du äter en andra portion. Magen behöver lite tid för att komma underfund med att den är mätt. Om du väntar kanske du upptäcker att du redan är mätt. Tips för kvällsmaten: Titta på varudeklarationen när du köper färdigrätter. Välj sådana som innehåller högst 2500 kj (620 kcal). Tänk på att innehållet anges per 100 g. Dela upp tallriken efter tallriksmodellen. Då får du rätt fördelning mellan kött, grönsaker och potatis. Tänk på att alltid äta grönsaker till kvällsmaten. Det är nyttigt. 20

21 Din kvällsmat kan t.ex. vara: 2 st värmda färdiglagade pannbiffar, 2 potatisar (delade i halvor på bilden), bönor och rödkål (kokas), 1 glas vatten eller 1/2 djupfryst fiskgratäng, 1 dl ris, 2 rivna morötter, 1 2 glas vatten eller 1 påse varma koppen, 2 skivor grovt bröd med lättmargarin och nyckelhålsmärkt ost eller skinka, 2 dl lättyoghurt, 1 2 glas vatten 21

22 P A T I E N T H Ä F T E Mellanmålen Det är en bra idé att äta 1 2 planerade mellanmål varje dag. Då blir du inte så hungrig till huvudmåltiderna och du äter inte så lätt för mycket. Det är också bra med mellanmål för de håller i gång förbränningen. Dessutom får du energi att t.ex. klara av disken eller gå en liten promenad. Det kan också vara bra att äta ett litet mellanmål när du har varit aktiv. Tips på bra mellanmål: Kaffe/te, 1 skiva grovt bröd med magert pålägg och en frukt. Ett glas lättmjölk, en skorpa och en frukt En liten fruktsallad och 1/2 dl keso eller lättglass Naturell yogurt 0,5% med frukt eller bär. Vilka mellanmål äter du? 5 om dagen Frukt och grönt är sunt för det innehåller en massa näringsämnen. Frukt och grönt är också bra om man ska se upp med vikten. Därför rekommenderar man att vuxna ska äta 5 frukter eller grönsaker om dagen. Det motsvarar 500 g. Vad äter du som mellanmål? Här kan du se exempel på hur mycket 100 g är: 1 äpple 1 päron 1 dl juice 1 paprika 1 stor morot 1 stor tomat 3 klementiner 1 banan 1 1 /2 dl ärter 1 /2 gurka 22

23 Om du vill ha något extra gott Om du har svårt att hålla vikten är det bra att begränsa mängden av godis, chips och fikabröd som innehåller mycket energi, men ger dålig mättnadskänsla. Gör skillnad på vardag och fest! Hur kan du välja? Många kalorier: Wienerbröd, konditoribitar (typ Delicato), kladdkaka, mazarin, gräddtårta, chips, gräddglass. Inte riktigt lika många kalorier: Sockerkaka, rulltårta, mandelkubb, kanelbulle, popcorn, lightglass. Vill du ändra dina vanor för mellanmål? Hur skulle du vilja ändra dina vanor för mellanmål? Frukt och grönsaker är bra mellanmål 23

24 P A T I E N T H Ä F T E När du blir hungrig på natten Brukar du vakna på natten för att du är hungrig? Då är du inte ensam. Det finns många andra som har den vanan. Vad äter eller dricker du på natten? Nattätning stör din sömn. Det kan göra dig trött och på dåligt humör nästa dag. Därför är det viktigt att få en god natts sömn. Här kan du få tips på hur du kan låta bli att äta på natten: Undvik kaffe, te och cocacola på kvällen. Koffein kan störa din sömn. Ha ett glas vatten stående vid sängen. Prova om det kan stilla hungern. Lyssna på lite musik i stället för att gå in i köket. Vad har du för förslag på hur du kan låta bli att äta på natten? 24 Här följer några goda råd om du någon gång måste äta på natten: Välj nattmat som mättar bra. Det kan t.ex. vara rågbröd. Skölj alltid munnen väl innan du går och lägger dig igen. Det förebygger hål i tänderna. Undvik att ha frestande matvaror i skåpen. Olika förslag på nattmat: 2knäckebröd med kyckling 1 skiva rågbröd med ost 1grov bulle med leverpastej 1glas mjölk 1 banan

25 Dina egna anteckningar 25

26 P A T I E N T H Ä F T E Törst och dryck Vi kan vara utan mat i många dagar, men inte vätska. Därför är det viktigt att du får något att dricka varje dag. Vätska behövs bl.a. för att du ska kunna smälta maten. Du behöver också vätska för att reglera kroppstemperaturen. Det är bra att dricka extra när du är fysiskt aktiv. Ju mer du svettas desto mer vätska förlorar du. I regel räcker det med 1 /2 1 liter extra vätska per timme du är aktiv. Om det är varmt eller du är sjuk behöver du också dricka mer. En del mediciner kan göra att du känner dig torr i munnen eller att ditt behov av vätska blir större. Det kan din läkare berätta mer om. Tänk på att drycker kan ge många kalorier utan att mätta särskilt mycket. Det kan göra det svårt att hålla vikten. Välj därför om möjligt drycker som inte innehåller kalorier. Det kan t.ex. vara vatten eller lättläsk. Tips på drycker Kalorifattiga drycker: Vatten, kaffe eller te utan socker och mjölk, Cola light och annan light-läsk, Pepsi max, Fun light Nyttiga men kaloririkt: Fruktjuicer, mjölk, yogurtdrycker ex Yalla yalla, smoothies Kaloririka drycker: Sportdrycker och energidrycker, vissa lättdrycker, alkohol, läsk utom light-läsk, chokladdrycker Alkohol Vad dricker du? Öl och vin är också vätska. Men det har precis motsatt effekt mot andra former av vätska. Du kommer nämligen att få brist på vätska när du dricker alkohol. Det er en bra idé att undvika alkohol om du tar medicin. Hur mycket dricker du under en dag? 26

27 Sött och fett De flesta tycker om godis, choklad och annat som är sött och fett. Men vi använder också sötsaker till annat än att tillfredsställa sockersuget. Exempelvis som tröst när vi är ledsna. Det kan också hända att vi äter bara för att vi har tråkigt. Alltså när vi känner psykologisk hunger. Vilka sötsaker äter du? Hur ofta? Skulle det vara bra för dig att äta mindre sötsaker? Hur kan du göra för att minska på sötsakerna? Sötsakerna smakar så gott att du kanske har lust att äta dem flera gånger om dagen. Men det är en bra idé att begränsa det. Sötsaker ger vanligtvis många kalorier eftersom de innehåller mycket socker och fett. Här kan du se hur aktiv du ska vara för att göra av med kalorierna: För att förbränna 1 chokladkaka (100 g) ska du gå 10 km eller cykla 20 km. För att förbränna 1 liter läsk ska du gå 7 km eller cykla 15 km. För att förbränna 1 påse vingummi ska du gå 7 km eller cykla 15 km. För att förbränna 1 kaka (120 g) ska du gå 10 km eller cykla 20 km. Som jämförelse ska du bara gå 1 km för att förbränna 1 äpple. 27

28 P A T I E N T H Ä F T E Socker Ditt sockerintag bör begränsas till högst 50 g om dagen. Här kan du se hur mycket socker det finns i olika slags sötsaker. Sockerinnehåll per 100 g Polkagrisar 80 g Choklad g Glass 20 g Kaka g Karameller 50 g Lakrits 50 g Marsipan 25 g Nougat 35 g Saft 10 g Läsk 10 g Vingummi 40 g Fett Ditt fettintag bör begränsas till högst g om dagen om du är kvinna, eller g om du är man. Här kan du se hur mycket fett det finns i en del läckerheter: Fettinnehåll per 100 g Chips g Choklad 30 g Glass 10 g Karameller g Marsipan 25 g Nötter g Nougat g Därför är det en bra idé att bara äta sådant som innehåller mycket fett då och då. 28

29 Din dagliga kost Nu har vi gått igenom de olika måltiderna och gett exempel på hur mycket du bör äta till varje måltid. Men hur mycket kan du i genomsnitt äta under en hel dag om du vill hålla vikten? Det kan du se här: Livsmedel Kvantitet Bröd 5 skivor Fett och dressing 2 msk Frukt 2 3 st. Gryn 2 dl Grönsaker 3 st. (300 g) Potatis 3 4 st. eller 1 /2 dl ris eller 50 g pasta (okokt) Kött, fisk och pålägg g Mjölk, fil, yogurt (lätt) 4 dl Ost (nyckelhålsmärkt) 4 skivor Tallriksmodellen Att äta mat som mättar Tallriksmodellen är ett bra och enkelt hjälpmedel. Den beskriver hur en bra måltid kan vara sammansatt visar hur stor plats de olika livsmedlen bör ha på tallriken kan hjälpa dig att bli mätt utan att du får i dig för mycket energi minskar risken att du blir sugen Fyll 1/4 av tallriken med: Fyll halva tallriken med: Bröd Potatis Pasta Ris Kött Fisk Ägg Ost Frukt Grönsaker Fyll 1/4 av tallriken med: (Om du är vegetarian skall bönor, tofu och t ex quorn läggas i denna fjärdedel) 29

30 P A T I E N T H Ä F T E När du ska handla Dina inköp påverkar vad du äter. Därför är det viktigt att du gör förnuftiga inköp. Du kan exempelvis inte äta sötsaker om du inte har några hemma. Å andra sidan kan du äta frukt och grönt varje dag om du kommer ihåg att köpa hem det. Det är en bra idé att titta på näringsdeklarationen. Där kan du t.ex. se hur mycket fett maten innehåller. Här kommer några goda råd för dina inköp. Det ska både vara mat som du tycker om och som passar ihop med en sund livsstil: Förslag till inköp för en vecka: 4 liter mjölk 1 bit hårdost (håller 1 1 /2 vecka) 1,5 2 kg frukt 2 kg grönsaker (djup frysta räknas också in) ca 1,5 kg potatis 1 paket rågbröd och 1 påse grova bullar 2 3 paket pålägg Ca 700 g kött, t.ex. nötkött och kyckling Inköpslistor är bra. Så glömmer du inte något. Djupfrysta grönsaker håller sig länge. Det är bara att ta upp och koka. Du kan t.ex. köpa ärter, majs och bönor. Du kan också köpa djupfryst bröd. Det kan t.ex. vara grova baguetter. Välj färdigrätter som innehåller högst 2500 kj (600 kcal om det är en kvinna och 800 kcal om det är en man) för hela måltiden. Årstidens frukt och grönsaker är vanligtvis billigast. De smakar också bäst. Om du vill minska ner på fettet kan du köpa magra mejeriprodukter. Köp ost med nyckelhålsmärke. Det är en bra idé att bara handla ett par gånger i veckan. Så behöver du inte bli frestad av sötsakerna. Ta med en ryggsäck. Det gör det lättare att bära hem varorna. Gå och handla när du har ätit och inte är hungrig. Hitta själv på fler goda råd för dina inköp 30

31 Några ord på vägen Du har nu gått igenom hela avsnittet om kost. Vi hoppas att du har börjat införa sundare vanor och att du har lust att fortsätta. Det är fortfarande en bra idé att få stöd från dina vänner, din familj och kontaktperson. Titta gärna på förändringscirkeln igen (sidan 9). Den kan vara bra om du behöver ny motivation. I nästa avsnitt kan du läsa mer om att vara aktiv. Det är nämligen också en viktig del av sunda vanor. 31

32 Eli Lilly Sweden AB, Box 721, Solna Tel , Fax , SEZYP00141

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Ett sundare liv kunskap om livsstil

Ett sundare liv kunskap om livsstil Ett sundare liv kunskap om livsstil E T T A K T I V T LIV Patienthäfte P A T I E N T H Ä F T E Ett sundare liv är utarbetat av Eli Lilly Danmark A/S i samarbete med Bent Nielsen, överläkare, Ph.D., psykiatriska

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet! Källängsgården tog de första stegen i att profilera sin verksamhet mot hälsa hösten 2009. Ett av det första stegen, vi tog i hälsans

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Dags för mellanmål! I den här broschyren får du tips på bra mellanmål som du kan äta på eftermiddagen och på kvällen.

Dags för mellanmål! I den här broschyren får du tips på bra mellanmål som du kan äta på eftermiddagen och på kvällen. Dags för mellanmål! I den här broschyren får du tips på bra mellanmål som du kan äta på eftermiddagen och på kvällen. 1 Havregrynsgröt 1 deciliter havregryn 2 deciliter vatten ½ kryddmått salt 1 ½ deciliter

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna STARTFRÅGOR Kryssa i skalan eller rutorna Vad anser du övervikt i allmänhet främst beror på? Arv Hur motiverad/peppad/tänd är du på att gå in i detta program? Halvljummen Miljö/utbud Lägsta nivån på skalan

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. www.alskadinmage.org.

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. www.alskadinmage.org. Maghälsa Kostdagbok Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. Stöds av www.alskadinmage.org Din kostdagbok under två veckor Namn Datum till Instruktioner

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer