Föreläsare: AllmänUikare Annika Dahlqvist ang. "Kostens betydelse förr och nu".

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsare: AllmänUikare Annika Dahlqvist ang. "Kostens betydelse förr och nu"."

Transkript

1 Medicinhistoriska foreningen Föreläsare: AllmänUikare Annika Dahlqvist ang. "Kostens betydelse förr och nu". Det skall vara mera fett och det skall vara naturligt fett. Det skall inte vara den "gula skokräm" som man kallar för margarin. Vi skall försöka så mycket det går alla tillsatser som är mer eller mindre viktiga för oss och många av dom heter E-nummer. När jag pratar om det här budskapet som pratar jag om etablisemanget. Då menar jag de professorer som finns på Livsmedelsverket, på de stora medicinklinikerna och slora överviktsklinikema. Det är dom som har skyldighet au hålla reda på forskningen och skall veta vilka råd man skall ge till befolkningen. Till dessa kommer hela dietistkåren som då skall föra ut budskapet från doktorerna. Av etablisemanget finns en del enstaka personer som förstår att det kan finnas en annan sanning än den dom har förespråkat i snart 50 år. Jag brukar prata om kostens historia, lite om min egen historia. Vad vi skall äta och varför och om hälsovinsterna. Människan har funnits på jorden i mer än 2 miljoner är och under mer än 99% av den tiden var vi jägare och samlare. Jägare innebar att vi var vattenlevande och landlevande djur. Då var det aldrig tal om att man skulle äta fettsnålt utan det forstår ju var och en att det var de feta bitarna som var de saftigaste och godaste. Man åt ätliga blad, nötter, frukter och bär och det var i mån av tillgång man fick tag på vegetabilier. Dom forsta levde på savannen och orsaken till detta var att det inte fanns så mycket frukt och grönt utan att det fanns enorma hjordar av gräsbetande djur. Det fanns god tillgång till animalisk föda. De levde och fortplantade sig och utvecklades och spred sig så småningom över jorden. Våra förfader flyttade upp längs iskanten när isen smälte och där fanns inte ett enda grönt blad. Dom levde på praktiskt taget på animalisk ruda. För år sedan började dom att odla spannmål, ris och majs i olika världsdelar. Så småningom kom man också på att man kunde fanga djur, ruda upp dom osv. På så sätt hade man tillgång till mat hela tiden utan att man måste ut och jaga. Så småningom kom man på att man kunde mjölka koma och getterna och dricka av mjölken och göra mjölkprodukter av den. Under mina föräldrars dagar fick dom mera betalt ju mera fett det var i mjölken. Vi har ätit feta produkter i många tusen år utan att någon människa fick hjärtinfarkt. Sedan kom Livsmedelsindustrin in i bilden. De största produkterna har varit margarinet, matoljor och kolhydratrik mat. Hel- och halvfabrikat. På 20- och 3D-talet hade margarinet kommit. Då beskrevs den första bjärtinfarkten. Nog har det väl funnits hjärtinfarkter tidigare men det var så sällsynt att vanliga läkare inte hade hört talas om att det existerade. Allergierna ökade också. På -50 och 60-talet så hade hjärtinfarkten blivit den vanligaste folkdödaren. l USA var det en man som trodde att det mättade animaliska fettet var skuld till att hjärta, kärl igenstockades så man fick hjärtinfarkt. Det tyckte han var så självklart. Han berättade det för alla som ville höra på och han var duktig på att prata och duktig på alt fä folk att tro på det ban sa. Framför allt var det politiker och journalister som trodde på honom. Dom tyckte det var så bra och säkert det han sa och gick ut till sina kanaler med stora folkkampanjer. De talade om att man skulle låta bli att äta mättat fett, särskilt animaliskt mättat fett. Kolesterol hade också kommit med. Det gick ut enorma budskap till folket alt dom skulle äta på det här sättet och då skulle dom slippa fä hjärtinfarkt. Vetenskapsmännen var till en början skeptiska och tyckte att det inte fanns något vetenskapligt underlag för att säga detta. Det var politikerna i USA som bestämde vilka vetenskapsmän som skuue fä forskningsanslag. Det var bara de forskare som utgick från att det var det mättade fettet och kolesterolets skuld att människorna fick hjärtinfarkt fick

2 forskningsanslag. På så sätt utmanövrerade man andra kritiska forskare. Det blev bara kvar de som gillade läget och forskade med dom förutsättningarna. På den vägen är det. Det har aldrig kommit upp några andra tankar av etablisemanget. Det är bara utanrirstaende forskare som har Rirstått att det inte är riktigt sant. En forskare tog reda på hur mycket fett de åt i olika länder och bur mycket hjärtinfarkt dom hade. Han gjorde en kurva som visade att om dom åt lite fett hade dom lite hjärtinfarkt och där dpm åt mycket fett hade dom mycket hjärtinfarkter. Så plockade han in värdena och han utelämnade en hel mängd andra länder som inte passade. Om man tog alla data var det oreda på papperet. Några år senare tänkte han att det var ju mte totalmängden fett som ban hade tänkt utan det skulle vara mättat fett som var farligt. Så tog han in nya uppgifter och gjorde en ny kurva som visade au där dom åt lite mättat fett hade dom lite hjärtinfarkter och där man åt mycket mättat fett och fleromättat fett hade man mycket hjärtinfarkter. Han var till och med tvungen att flytta på vissa punkter ilir att det skulle se riktigt snyggt ut och utelämnade alla data som inte passade. Kurvorna finns kvar än i våra dagar som de rätta bevisen som professorerna använder för att det är farligt att äta fett och framilir allt mättat fett som är farligt ilir hjärtat. När man tar med de data som passar ens forinställda åsikter och utelämnar alla andra som inte passar, det kallas for forskningsfusk. Det har aldrig kommit fram några samlade forskningsresultat sedan dess heller utan det är det enda dorn har. Det blev som en snöboll som blev en lavin och blev som en atjantångare som ruffar fram i allt högre fart över världshaven. Materialet till den här atjantångaren och drivmedlet det utgörs av Livsmedelsindustrins pengar. De var dorn som snappade upp forskarnas uppgifter och bjöd dom på bra ekonomiska forhålianden och såg till att dom åkte runt i västvärlden och foreläste om detta och spred på så sätt budskapet. Det fanns andra strömningar i tiden. Det fanns en man i USA som hette Georg Borgström. Han var en svenskättling. Han tänkte också till att om vi i västvärlden äter mycket animaliskt protein då får dom i u länerna mr lite protein att äta. Det här skrev han böcker om som blev mycket lästa i västvärlden. Dom tyckte att det var väldigt smart och genialt han hade kommit på och helt säkert sant. Det var tydligen ingen som tänkte på att så fungerar det ju inte. Om vi i västvärlden låter bli att äta animaliskt protein så tär dom inte mer protein att äta i u-länderna. Det är ju inte så det fungerar. Vegetariaiismen bredde ju också ut sig under och 80 talet. Det började att man tyckte synd om våra vänner djuren. Man skulle inte döda den och äta upp dom vilket är grymt och bestialiskt att göra så. Så småningom kom det också m en hälsoaspekt där man trodde att det också var nyttigt att äta vegitariskt. Det har forskats väldigt mycket på vegitarisk kost. En del forskning har visat att det är nyttigt att äta vegetariskt och andra har visat att det inte är någon skillnad och det tredje har visat att det väl väldigt nyttigt att äta animaliskt. Dom som har ett vegetariskt tänkesätt dom plockar ju upp dorn studier som passar deras åsikter och för fram det. Dom folkrörelser som fanns i tiden, miljörörelsen, flower power rörelsen, hippierörelsen m.m. dom var alla väldigt vegetariskt dominerade och är ju så än idag. Den som inte åt vegetariskt den passade inte in i kompisgänget. I Sverige var det tidigare den officiella kostrekommendationen att äta enligt kostcirkeln. Den innehåller olika tårtbitar av rndoämnen och man sa att man skulle äta lite ur varje tårtbit varje dag. Det sas ingenting om vilken mängd av varje man skulle äta. Sedan kom det en kvinna på talet som hette Anna-Britt Agnsäter, hon jobbade åt Kooperativa Förbundet och hon

3 hade vid det här laget rnrstått att det var farligt att äta fett och särskilt mättat fett. Hon tänkte vad är bra rur dom fattiga och dom som arbetar mycket att äta. Jo, det är ju stärkelsernaten. Så tillverkade hon matpyramiden. På bottenplanet var det särkelsematen, potatis, spannmål och ris osv. Så fanns det också ngt glas mjölk ocks där. Ovanför kom all annan mat. Professorna på motsvarigheten till Livsmedelsverket tog inte till sig det här. Det gick väl deras ära för när att det var en kvinna från Kooperativa Förbundet som hade kommit på det här. Dom brydde sig inte om det. Dorn fortsatte med sin kostcirkel. USA snappade upp matpyramiden och man tillverkade kostpyramiden. Där var det i botten bara stärkelsematen, potatis, spannmål, ris och majs. Därefter kom då andra sorters mat och allra överst kom fettet. Det USA:s forsta officiella kostråd Dom var redan från början väldigt fettsnåla i USA liksom i resten av världen hela tiden sedan dess. I Sverige kom tallriksmodellen på -80-talet. Där var det två femtedelar stärkelsemat, potatis, spannmål, ris och två femtedelar grönsaker och lite frukt och en femtedel proteinmat. Det brukar vara i fonn av ett kycklingben. När etablisemanget pratar om kyckling säger man att vi skall ta bort skinnet för där under finns det så mycket rett och det är ju så farligt for hjärtat. Det innebär att det syns inget fett i tallriksmodellen. Visserligen så säger etablisemanget att vi kan äta ungefar 31 energiprocent fett varav en tredjedel får vara mättat fett. Med i tallriksmodellen finns inte detta mättade fett. Det tar folket till sig och far den uppfattningen att man inte far äta fett. I slutet på 80-talet som kom Nyckelhålsmärkningen och den har ju spridit sig i affärerna. Det är ju det som är fettsnålt och särskilt mättat fett snålt som fär nyckelhålsmärkningen. Överviktsutvecklingen i Sverige började i slutet på 80-talet och precis följt nyckelhålsmärkningens utbredning. l USA kom överviktsutvecklingen ungefär 7 år tidigare i mitten på 80-talet. Dom var över till USA i början på 80-talet tänkte inte något speciellt på det utan där var folk ~ocka och smala om vartannat som man är van att se. När dom kom tillbaka vid slutet av 80-talet så var mer än hälften av befolkningen överviktiga vilket dom blev chockade av att se. Nu har det förvärrats efter det så nu är mer än hälften av amerikanarna feta, ännu mer än överviktiga. Det har blivit ovanligt i USA att vara nonnalviktig eller smal. Det är ju anmärkningsvärt i och med att USA har de allra mest fettsnåla kostråden och dom allra mest fettsnåla kostvanorna. Sambandet mellan fettsnål kost och övervikt bordeju kunna ge upphov till tankegångar att det kanske inte är rätt att äta så fettsnålt. Det har etablisemanget aldrig tänkt på utan det enda dom funderar på är varfor gör inte folk som vi säger. För om dom gjorde som vi sa så skulle dom bli friska och starka. När folk säger till dom att vi gör allt vad vi kan rur att göra som ni säger och ända blir vi överviktiga och sjuka. De svarar dom att det kan ni inte göra, det kan inte vara möjligt. Antingen går ni upp på natten och äter som ni har glömt av på morgon eller också glömmer ni var ni har ätit eller också ljuger ni for ni kan inte tala sant. Kartan måste vara rätt och verkligheten måste vara fel. Jag tycker att det är oerhört oansvarigt att fungera på det sättet men etablisemanget har ju varanera att stötta sig på och behöver inte bry sig så mycket om hur folket har det. Man lever så bra i sin lilla glasbubbla. Sjukdomarna och dess historia. Vad blev dom sjuka och dog av förr i tiden, innan Livsmedelsindustrin kom. Det var ju framför allt näringsbristen som var orsak till att människorna blev sjuka och dog. Näringsbristen var ju framför allt brist på fett och protein. För det är ju det som bygger våra kroppar och vår hälsa och på den tiden fanns det inte något konstgjort fett och protein utan det fanns ju bara naturligt. Dom fattiga människorna och dom som arbetade mycket med kroppen dom fickju ofta förlita sig till stärkelsematen som var billigast. Det var potatis och det var spannmål framför allt for våra rurfäder. Dom tyckte att dom fick för lite fett och protein dorn som skulle arbeta hårt. Då slets dom ut. Dom fick förslitningsskador. Dom blev ju utsatta för sjukdomar av allehanda slag både skaodr och

4 infektioner. FramfOr allt var det infektionerna som gjorde människorna sjuka och att dom dog. En vanlig förkylning kunde ju lätt gå ner i lungorna om man har dålig motståndskraft och fä lunginflammation som kan döda en. Urinvägsinfektion kan gå upp i njurarna och ge blodforgiftning och njursvikt. De var de stora epidemiska infektionssjukdomarna, tuberkulosen togju många människors liv och andra epidemiska infektionssjukdomar. Skador kunde ju också bli infekterade och döda människorna. För det fanns ju då ingen modern sjukvård, antiobiotika och skadesjukvård. Så småningom när Livsmedelsindustrin har kommit så har det kommit dom moderna folksjukdomarna. Det är ju framfor allt hjärtsjukdomarna och diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, ökad risk for hjärtinfarkt och övervikt. Det är ju de största folksjukdomarna. Så kom ju också cancer, reumatism, astma, eksem, psoriasis. De moderna folksjukdomarna har ju ökat enormt under 1900-talet. På 3D-talet fanns det omkring 5000 läkare i Sverige och nu finns det mer än läkare. Hela sjukvårdsapparaten har ju ökad i motsvarande grad. Det beror ju inte på att vi utnyttjar sjukvården mer utan det är ju svårare att komma i kontakt med sjukvården och läkare idag än vad det var på 3D-talet. Det måste ju bero på att folk är så väldigt mycket sjukare för att befolkningen har ju inte ökat i motsvarande grad sedan 30-talet. På de senaste decennierna var kommit andra sjukdomar som kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, utbrändhet, alla överkänslighetssjukdomarna, mobilöverkänslighet, elallergi, amalgamöverkänslighet. Dom har alla väldigt gemensamma symptom. Dom består ju av att folk mår oerhört dåligt. De är ökad trötthet, sjukdomskänsla, ökad inflammation i kroppen, ökad infektionskänslighet, yrsel, känselnedsättningar, muskelsvaghet, dålig koncentrationsförmåga. Alla möjliga symptom som innebär att man mår väldigt dåligt både psykiskt och fysiskt. Man kan ju då tycka att det är en intressant gissning i samband att dom här sjukdomarna har ökat så enormt under dom decennier när fettsnåla kosten har blivit allt mer framträdande. Etablisemanget har aldrig tänkt den tanken att den fettsnåla kosten kan vara fel utan den måste vara rätt. Diabeteskostråden är ju inne i en intressant aspekt av kostråd. Vi har ju under flera hundra år vetat att kolhydraten socker och stärkelse att det höjer blodsockret. Högt blodsocker är ju generalsymptornet för diabetes. Dom tidigare kostråden för diabetiker var ju helt logiskt att dom skulle undvika kolhydrater. Dom skulle låta bli socker och så långt det gick låta bli stärkelse. Det sas då att man kunde känna på lukten i en trappuppgång att där bodde en diabetiker tor där luktade det vitkål. Gräddstuvad vitkål och stekt fläsk var kardinalrätten tor diabetiker. En typ 1 diabetiker som åt det fettet kunde leva i flera år innan insulinproduktionen upphörde helt och hållt. Åt man sedvanlig stärkelserik kost så dom man inom några veckor. Det var så uppenbart tydligt att det är var sant. Åt man kolhydrater så blev man ju sjuk av de höga blodsockret. Man mådde bättre om man åt kolhydratsnålt. Det fanns ju ingen som helst tvekan om att det där var rätt. På 20-taIet så kom insulinet och då kunde man injisera insulin och Il ner blodsockret. Då minskade så småningom avrådandet för stärkelse till diabetikerna. När dom åt stärkelse kunde dom injisera insulin och på så sätt Il ner blodsockret. Det var inte lika tydligt och man glömde mer och mer bort det. Sockret avrekommenderades ju fortfarande ända in på 80-talet. Det var ju så tydligt man man kan ju inte rekommendera socker till sockersjuka människor det sa ju sig självt. Stärkelsen var ju inte lika uppenbar som sockret. Diabetikerna hade ju en väldigt ökad risk att fä hjärtinfarkt och på 80-talet var det några professorer som tänkte till och tänkte att vi vet j u att det är det mättade fettet och kolesterolet som orsakar hjärtinfarkt och vi vet ju att diabetiker har ökad risk för att fä hjärtinfarkt. Vad korkade vi har varit som har sagt till diabetikerna att dom skall äta kolhydratsnålt. Självklart skall även dom äta fettsnålt och kolesteroltsnålt. Man ändrade kostrådet till diabetikerna utan en endajärnforande studie som visade att det var bättre för diabetiker att äta fettsnålt än att äta kolhydratsnålt.

5 Diabetikerna skall äta en massa mediciner för att ta ner blodsockret och dom skall injicera insulin. Förut så sas det att typ-2-diabetiker skall inte ha insulin och blir överviktiga och få mera insulinresistens. Nu skall dom ha insulin direkt när dom får diabetes då anser man att dom sparar de egna insulinproducerande cellerna. Man skall även öka på med hjärtmedicinerna också. Diabetikerna skall nu äta så gräsligt mycket mediciner så att om dom går ner i blodoscker beror de på att de äter så mycket mediciner så dom får inte plats med att äta andra kolhydrater som dom föreslås skall äta. Till allt detta har vi Läkemedelsindustrin som har bidragit med all kraft och alla pengar för att få sälja så mycket läkemedel som möjligt. Det har ju blivit att Läkemedelsindustrin har blivit världens mest lönsamma industri alla kategorier. Blodfettssänkare är i sig sjäjva världens mest lönsamma industri alla kategorier. När man inser det förstår man vilka oerhörda pengar som finns i detta och vilka starka krafter som finns bakom kostråden till de sjuka människorna. Det är inte fråga om man skall tillåtas ha några andra åsikter. I allt detta har ju industrin varit med. Man har även organiserat sig internationellt. I själva verket är det enda dom bryr sig om är pengar, dom struntar fullkomligt i människornas häjsa. Det handlar bara om att ~äna pengar. I Sverige finns det en avdelning som heter Swedish nutrition fundation och Livsmedelsorganisationema består av alla sorts livsmedelsindustrier. Dom starkaste och mäktigaste är ju dom som tjänar extra pengar på de nuvarande kostråden. Det är margarinindustrin, matoljeindustrin och det är kolhydratindustrin som är de rikaste och mäktigaste. Ä ven mejeriindustrin och köttindustrin finns med men de är den fattiga kusinen från landet som dom stora grabbarna klappar på huvudet och säger stackars liten ditt fett är ju så farligt. På senare år har även det röda köttet blivit farligt. Dom gör allt for att trycka ner mejeriindustrin och köttindustrin fflr att framhäva sina egna konstgjorda produkter. De genomsyrar alla nivåer av dom som bestämmer samhället. De infiltrerar politikerna, tjänstemännen och hela vetenskapssamhället. Konferenser, kongresser, forskarmöten alla utbildningar arrangeras, bekostas och redovisas av Livsmedelsindustrin. Politikerna tycker det här är jättebra. Att forskning bekostas och arrangeras av Livsmedelsindustrin så man menar att det är livsmedelsindustrin som skall ta konsekvenserna av vad dom kommer fram till. Det är tydligen ingen som tänker på att den som då arrangerar och genomfor och redovisar det som forskas på att det kan påverka hur man skall forska och vad man skall komma fram till utom dom tycker att det är jättebra. Livsmedelsindustrin forskar på det som dom tycker passar på ett sådant sätt att det ger dom resultat de vill att det skall ge och sedan redovisas resultatet. Då kan dom ju ytterligare vinkla det så att det passar deras ekonomiska intressen. Dom vill sälja sina varor och dom vill tjäna mycket pengar. Dom sitter med vid arbetsbordet inne på Livsmedelsverket när dom skall utarbeta nya kostråd. Det är Livsmedelsindustrin som bestämmer och alla professorer och hela etablisemanget är Livsmedelsindustrins marionetter som lydigt gör som dom blir tillsagda. På konferenser och utbildningar som hålls på fina slott och herresäten med goda middagar och vin, avec till kaffet och det är underhållning med dans, hotellövernattning med lyx och överflöd och alla tycker att allt är så trevligt och så underbart. Det finns ingen som ifrågasätter att det är Livsmedelsindustrin som sköter om allt utan det är väldigt bekvämt och trevligt. Alla trivs och är du och bror med varandra. Man kan ju inte tänka sig att på något sätt förbjuda sina vänner och bröder i Livsmedelsindustrin saker och ting utan man gör precis som dom säger. Allt detta ned ideologin och pengar bakom kostråden finns att läsa i boken Ideologin och pengarna bakom bakom kostråden. Det är en ganska tunn och lättläst bok De rekommenderar iag verkligen att alla skall läsa. I min egen historia var jag barn på 50-talet och då åt vi smör och vi hade smör i skafferiet som vi lagade mat med och bakade av. Det lagades ingen mager mat på den tiden. Vi var inte utfattiga utan vi hade råd att unna oss bra mat så det var fettrik och proteinrik foda vi fick.

6 Mamma sa att man inte kunde laga får magert och proteinsnålt rur att då blev vi hungriga på kvällen. Det gällde att laga kraftig mat så att vi stod oss ända morgonen på. Det var inte fråga om några mellanmål eller kvällsmål när man hade en stor familj med många barn. Vi åt frukost, lunch och middag och jag minns aldrig att det var tal om att vi var hungriga. Alla barn var slanka och vi var friska vad jag kan minnas. Inte mycket forkylningar mot vad jag ser nu på akuten. Det kommer ideligen barn som är förkylda för jämnan, har öroninflammation. Jag minns inte att det var så när jag var barn. Allergier, eksem osv, astma minns jag inte att det fanns. Männenjobbade mycket med kroppen och dom var också slanka. Det fanns inga överviktiga karlar. Många av kvinnorna blev överviktiga i medelåldern och äjdre. Det kan hänga ihop med dels att man åt riktig stärkelserik mat. Kanske man inte behövde jobba lika mycket med kroppen när dom blev äldre och barnen blev stora och kanske övertog en del av det tunga arbetet på gården. Det var en kultur med kafferep och sju sorters kakor. Då gällde det att hedra värdinnan och äta av alla sju sorterna också. Det kan ju ha bidragit till överviktsutvecklingen hos kvinnorna. Margarinet kom ju in i vårt hushåll nägon gång på 70- talet. Först var det billigt med sedan så småningom så började det sägas att det var nyttigt också. Jag minns att jag kom hem någon gång på 70-talet och sa till furäldraroa att vi skall skära bort fettkanten på skinkan och fläskkotletten for det är farligt fur hjärtat att äta. Jag minns att pappa blev fruktansvärt fårgrymmad. Hur kan man överhuvudtaget tänka tanken att det feta på köttet skulle vara onyttigt, det som är det goda och näringsriktiga och energigivande ror det visste ju han eftersom människorna under hela historien hade vetat. Han slutade aldrig att äta fett utan han åt upp allt fett han kom över. Vi andra i familjen skar bort fettkantema och smusslade undan dom och slängde dom så att inte pappa skulle se det. Då var det risk att han skulle snappa upp det och äta upp dom. De trodde ju vi var farligt för honom. Sedan flyttade jag hemifrån i slutet på 60-talet och böljade äta de nya p-pillren som hade kommit och som var väldigt östrogenstarka. Jag var tillsamman med en kille som var väldigt intresserad av matlagning och det blev många goda vanna mackor på kvällarna och min aptit var enorm av östrogenet sannolikt. Jag gick upp från ungefär 55 kg till 70 kg på ett år. Då tyckte jag att jag hade blivit forsträckligt tjock så då böljade jag banta. Då bantade jag genom att börja äta kalorifattig och lite mat. Jag var hungrig och jag gick ned i vikt och det gick bra och det var inget mer med det. På I Y2 år gick jag ned till snarast under 50 kg. Då tog jag mig i kragen och började äta igen och när jag åt som jag tyckte man borde kunna äta så gick jag upp i vikt igen. Under dom här åren märkte jag att får att hålla vikten så måste jag ha en viss hunger och jag tyckte det var väldigt jobbigt. Jagjojobantade mig fram genom åren. Det blev ju att när man inte tänkte mer på det så åt man ror mycket och så fick jag banta igen. Jag höll i alla fall någorlunda kontrollen över vikten åtminstone under 70 kg. l mitten på 80-talet så läste jag en artikel i Läkartidningen där det stod att de kolhydrater man äter kan inte lagras in som fett j kroppen utan det är bara det fett man äter som kan bli fett. Aha tänkte jag, vad bra att jag fick reda på detta då skall jag inte äta något fett. Sedan böljade jag äta så fettsnålt och så fettfritt jag någonsin kunde. Det var inget fett på brödet och det var lightprodukter och jag skar bort att synligt fett. Från den dagen jag slutade med fett så fårlorade jag all kontroll över min vikt. Jag blev så fruktansvärt hungrig och frarnfur allt så fruktansvärt sugen att jag blev som besatt av mat. I min hjärna fanns det hela tiden en tanke som låg bakom att jag ville stoppa in i munnen och tugga och svälja det var som en mani jag hade. Jag tyckte det var jättekonstigt rur det hade jag inte varit med om fårut. Jag trodde att det var åldern, man har ju svårare att hålla vikten när man blir äldre hade jagju hört. Jag startade ofta nya hantningsprojekt och dom avbröts efter några timmar efter att jag fann mig stå vid skafferiet eller kylskåpet och åt. Då hade benen gått dit utan att jag var medveten om det. Min sjäjvkänsla och mitt självfårtroende sjönk ju i botten att jag inte klarade av att hantera mitt matintag. Ju mer jag bantade ju mer gick jag upp i vikt trappstegsvis.

7 Under 90-talet blev jag sjuk. Jag fick fibromyalgi, jag fick stelhet och värk i alla mina muskler, jag fick ledinflammationer, senflistinflammationer, slemsäcksinflammationer, allt som kunde bli inflammerat i min rörelseapparat blev det. Jag blev ju väldigt handikappad av det. Jag kunde inte hänga tvätt, jag kunde inte skaka mattor, jag kunde så småningom inte stryka och dammsuga och baka därför att mina axlar och handleder var svällda och stela. Min mage blev också allt sämre varje år. Jag hade haft hesvärlig mage lång tid, med mycket gaser, uppsvälldhet. Nu hade jag gått upp till 80 kg, magen var jättestor med mycket gaser, uppkördhet och väldigt ont. Tålde inte att man tog på magen, kunde inte ha några kläder med midja på. Det gällde att ha hängslen och det gickju inte heller for att jag hade så ont i nacke och axlar. Jag fick ha stora skjortor och mjukisdressar och det kändes ju inte särskilt fmt att gå klädd så. Psykiskt var jag också väldigt trött, utmattad, ledsen och nedstämd. Dålig nattsömn. Jagjobbade mycket på jobbet och jag jobbade mycket övertid på kvällarna och orkade inte utan satt mest och tittade i väggen och bara längtade bort från allting. Livet var inte värt att leva men man fick ju gilla läget och försöka hänga med ändå. Det var ingen livskvalite som jag hade då. Jag träffade knappt min familj för jag satt mest bara på jobhet hela tiden. Krämporna trodde jag inte kan kunde göra så mycket åt, för det trodde jag var å1erskrärnpor utan det var vikten man borde kunna göra något åt. Förutom att äta kalorisnålt och fettsnålt försökte jag med pulver, det var Modifast och Nutrilett och Herbalife och allt vad dom hette. Jag blandade till några matskedar av det där med lite vatten eller mjölk och drack och det smakade så fruktansvärt äckligt så jag hade svårt att fä i mig det. När jag tänkte tanken att jag skulle dricka ett glas till så förmådde jag inte utan fick då kräkreflexer vid tanken. Dom här pulverburkarna var ju så dyra så man kunde inte slänga dom utan dom stod i skafferiet och gav mig dåligt samvete. Jag tittade på dom och tänkte att en annan dag skall jag vara duktig och banta genom att dricka dom här pulverdryckerna men jag klarade aldrig av det utan dom stod bra kvar där år efter år. I slutet på 90-talet kom Ol-modellen och det var Fredrik Paulun som kom med detta och jag läste hans böcker och jag hittade att frukostflingorna Allbran dom hade lågt GI-värde. GI är långsamt blodsockerhöjande kolhydrater. Fortfarande skulle vi äta fettsnålt. Han ifrågasatte inte Livsmedelsverkets direktiv om hur mycket fett man skulle äta. Jag åt lättfil och AlIbran till frukost och till kvällsmat och även på lunchen och även till middag eftersom jag att på jobbet eller kom hem och var jättehungrig. Jag forlorade allt intresse for matlagning genom att jag mådde så dåligt av att jag inte klarade av att hantera matintaget och vikten. Det var ju ensidig och torftig kost men jag borde ju ha gått ner i vikt med lågt GI och fettsnål kost men det gjorde jag inte. Jag gick snarare smygande och fortsatte uppåt i vikt. Jag tyckte det var väldigt jobbigt. In på 2000-talet då kom stenålderskosten och det var Staffan Lindeherg, läkare i Skåne och jag fick tag på att läsa hans taheuer och hans böcker. Då fick man inte äta någon kolhydratmat för det fanns inte på stenåldern och man fick inte äta mejeriprodukter för dom fanns inte på stelåldern och jag tyckte att det kände jättejobbigt för kolhydratmat och stärkelsemat och mejeriprodukter hade ju varit min basföda under hela mitt liv. Jag sköt upp det där i det längsta men in på 2004 så gav jag upp och skulle försöka denna kost. Det skulle fortfarande vara fettsnålt. Staffan Lindeberg sa att dom vilda djuren som dom åt på stelåldern dom var ju magra så därför skulle vi äta magert. Då gjorde han sigju inte till ovän med etablisemanget utan då ställde han ju upp på den fettsnåla principen. Man kan ju inte leva på magert kött och på grönsaker for då far manju inte tillräckligt mycket energi. Då var det frukt och nötter man kunde lägga till för att fä mera energi. Jag åt mycker frukt och nötter och jag gick ner ett par tre kilo i vikt och sedan var det stopp. Då blev jag ledsen och då tröstade jag mig med mera frukt och nötter och då gick jag snarast upp igen. Jag var ju väldigt nedslagen på hösten 2004 och tyckte att jag verkligen hade provat aut när jag även hade satsat på stenålderskosten.då kom min doter hem från Umeå och berättade om en grupplaboration som hon hade varit med om där de olika grupperna skulle äta olika bantningsmetoder. Hennes grupp skuue äta lågkolhydrat. Hon hade gått ner 3 kg den

8 veckan utan att ha som målsättning att gå ner i vikt. Hon var inte överviktig innan. Jag blev ju oerhört intresserad jag som hade kämpat så förgäves for att gå ner i vikt. Vi satte oss ner och tittade på hennes näringstabell. Vi såg att om jag skulle hålla mig till högst 5 viktprocent kolhydrater så fick jag äta alla ovanjordsgrönsaker och alla animalieprodukter och ingenting av stärkelseproduktema. Det var ju ganska enkla principer som jag hade att hålla mig till där. Jag visste inget annat än an man skulle äta fensnålt. Jag åt fensnålt och kolhydratsmat men jag klarade av det. Jag var hungrig och jag gick ner i vikt så det kändes precis som i min ungdom när jag klarade av att banta kalorisnålt. I och med detta så förstod jag att det var kolhydraterna som hade orsakat min enonna hunger och mitt enonna sug som jag inte hade klarat av att stå emot. Då forlorade jagju allt förtroende för etabllsemangets kolhydratrika kostråd. Jag börajde läsa böeker och artiklar och gå ut på nätet och leta infonnation och jag fann att var ju många andra som under historien och i nutiden som insett samma sak som jag. Jag tog kontakt med många, bl.a. tog jag kontakt med en läkare i Lund Ulf R???? som ända sedan 80~talet har skrivit artiklar och pratat om att den här myten om det mättade fettet och kolesterolets farligheter är bara lugn och rurbannad dikt från början till slut. Dom som har läst och har hört det där har ju varit vetenskapsetablisemanget och där har det ju gällt massverkans lag. Att det som alla tycker och tror det måste ju vara sant och det som en ensam människa kommer och säger det måste ju bara vara fel. Man har tyckt att han har varit en knäppgök som har varit ute och cyklat. l och med att jag har så stort förtroende för etablisemanget så trodde jag lika mycket på Ulf R?? Och jag skickade mitt kostprograrn till honom och där stod det lättmjölk och lättfil och lättcremefraiche osv och han svarade styrk allt lätt. Det skall var så fett som möjligt. Fett och kolesterol är nyttigt och hälsosamt att äta. Jag hade ju ingen anledning att tro något annat så jag trodde på honom och jag bö~ade äta mera feta produkter. Köttfen. fiskfett och mejerifett. Jag åt fortfarande lite mat. Det var högre andel fett ochjag fortsatte att gå ner i vikt. Under vintern 2004~2005 gick jag ner 18 kg, ner till normal vikt. Jag upptäckte att när jag åt mera fett så behövde jag inte längre vara hungrig. Jag kände mig mätt fastän jag åt lite mat och jag kände mig friskare och starkare och gladare rur v~e dag. När det hade ätit 2 månader av den här feta kolhydratsnåla kosten så visade det sig att jag en kväll satt i tv-soffan och hade armen på ryggstödet och så tittade jag på armen, vad konstigt att jag kan ha armen så där, det kanju intejag,jag har ju så ont i min axel. Så satte jag mig upp och började upptäcka att jag inte längre hade ont i axlarna utan jag kunde föra händerna bakom ryggen så lätt som helst. Det hade jag inte kunnat på år. Jag hade ju försökt torka mig på ryggen genom att dra en handduk. Handlederna hade blivit slanka och hade full rörlighet i handlederna. Jag ktmde gå från soffan utan vidare. Jag som tidigare med möda hade baxat mig upp ur soffan och det tagit ända till dörren innan jag över huvud taget kunde resa mig rak pga mina stela och värkande muskler. Jag hade helt enkelt blivit bra i min rörelseapparat. Magen hade blivit bra lika så. Jag hade ju gått ner vid det här laget flera kilo men dessutom hade jag ju blivit av med alla mina gaser och minn uppkördhet, mitt magknip och min tryckkänslighet. Magen var platt och lugn och tålde att man drog åt ett skärp och jag märkte att jag mådde mycket bättre psykiskt också, bättre nattsömn och bättre dagvakenhet. Då insåg jag att de här problemen och krämpornan som jag hade haft och som såmånga av mina patienter på vårdcentralen hade att det påverkas att det blir bättre aven så enkel kostomläggning. Jag pratade om detta på jobbet på Njurunda vårdcentral och arbetskamraterna sågju själva med egna ögon att det var som jag sa att jag gick ner i vikt och att jag såg friskare och piggare ut. Dom blev intresserade och många började på samma sätt själva och upptäckte också att dorn kunde gå ner i vikt och att dom blev bättre från sina krämpor. Bl.a. var det en diabetessköterska som åt på det här sättet och hon blev av med sin magkatarr och tannkatarr och hon blev av med sin migrän. Så länge hon åt kolhydratsnålt så slapp hon migränanfall hon som tidigare haft migrän I ~2 ggr i veckan. Hon var storkonsument av migränläkemedel. Hon slapp detta nu och så fort hon slarvade och åt lite kolhydrater så fick hon migränanfall som ett

9 brev på posten. Samtidigt kom Karlshamnsstudien med sin första rapport på överviktiga typ 2 diabetiker. 16 st hade fätt ätit kolhydratsnål kost och dom hade själva fätt välja vilka som ville äta kolhydratsnålt och vilka som ville äta fettsnalt och det var 16 st i varje grupp. Redan inom några månader visade det sig att dom fick en väldig förbättring i lågkolhydratsgruppen. Dom gick ner j vikt, dom gick ner i blodsocker, dom gick ner i blodtryck, dom fick förbättrade blodfetter, dom kunde minska på sina mediciner och dom mådde mycket bättre. Lågfettgruppen dom fortsatte med diabetessjukdomen och dom blev bara sämre och sämre på alla sätt. Dom fick medicinera mer och mer. Den här studien tog vi som stöd för au vi började forespråka lågkolhydratkost till våra diabetiker och överviktiga. Det här blev vårdcentralens policy. Det stod på vårdcentralens hemsida mitt kostprogram och i annonser i reklambladet att folk fick komma for kostrådgivning i grupp hos mej mot diabetes och mot övervikt. Folk kom i stora skaror och livet var helt underbart så vi tyckte att allt var fantastiskt. Det fungerade bra. Vi märkte att de diabetiker som vågade och klarade av att äta som vi sa dom blev bättre. Det var inte alla som vågade for att vi bombarderas hela tiden med propaganda att fett är farligt och särskilt då mättat fett. Det var många som inte klarade av det. För potatis och spannmåjsmaten, det var ju många som var äldre av typ 2-diabetikerna och dom hade svårt att forstå och svårt att acceptera att dom skulle dra ner och låta bli den där maten. Så dom gjorde det inte men dom som gjorde det dom blev till 100% förbättrade. I kontraktet med Landstinget står det att vården skall följa vetenskap och beprövad erfarenhet. Då var det någon som viskade till vårdcentralschefen att dom kostråd som ni håller på med är inte vad Landstinget menar med vetenskap och beprövad erfarenhet. Då förbjöds vi att hålla på med dessa kostråd. Man vågade inte riskera det framtida vårdcentralskontraktet. Jag fortsatte fastän i lite mindre skala men vårdcentralen vågade inte låta mej hålla på med det utan jag fick en skriftlig varning att om jag överhuvud taget uttalade ordet lågkolhydratkost inom vårdcentralens väggar varesig på fritid eller arbetstid skulle jag bli uppsagd. Då kände jag att jag inte kunde leva under dom villkoren eftersom jag insåg att det här var ju viktigt ror människornas hälsa och liv. Jag sa upp mej samma dag som jag fick den skriftliga varningen. Sedan har jag tagit vakanta jourpass på Primärvårdsjouren på Sundsvalis sjukhus och forsörjt mej hyfsat på det for att det lönar sig ju bättre med jourtidsarbete än med vardagsarbete. Jag skapade omkring mej ett intemetnätverk av personer som jag fick tag på som hade samma åsikter som jag och vi har fortfarande kvar det nätverket och och stöttar varandra och delger varandra erfarenheter. Det var bl.a. en man som heter Lars-Erik???, en överviktig man som fick diabetes och han åt kalorisnålt och fettsnålt och så fick han sin forsta hjärtinfarkt vid 43 års ålder. Då insåg han att det här var j u fel väg att gå och han hade hört talat om att det fanns någon som hette lågkolhydratkost så han började titta på det. Han började äta så och märkte att han gick ner i vikt och han gick ner i blodsocker, han gick ner i blodtryck och han kunde minska och ta bort sina mediciner och han blev en frisk diabetiker, medicinfri. Han skrev sin mrsta bok Fettskrämd och han har skrivit en andra bok, Ät fet mat, bli frisk och smal. Nyligen har han utkommit med en bok som heter Diabetes inte som är enkelt skriven på ett sätt som vanliga människor kan läsa och förstå och den är faktagranskad av den överläkare som har hand om Karlshamnsstudien så den är också medicinskt riktig. Oktober 2005 startade jag doktor Dahlqvists blogg och där har jag skrivit flera tusen blogginlägg sedan dess och det går ju inte att läsa alla blogginläggen baklänges. I stället kan man läsa länkarna i bloggmariginalen. Där har jag en introduktion till LCHF-kosten, mitt kostprogram och en längre text om LCHF-metoden. Jag har en lista på vetenskapliga studier. Då har jag tagit artiklar och forskningsartiklar som går att länka upp på nätet så där kan man sitta och trycka och länka sig fram och läsa dom vetenskapliga studierna som har med detta

10 att göra och man ser att det finns inte en enda järnforande studie som visar fördel för lågfettkost gentemot lågkolhydratkost trots att etablisemanget säger att det är så. Två viktiga studier på senare år har varit med. I USA en jättestor studie med överviktiga kvinnor, hälften fick äta normalkost som i USA är ganska fettsnål redan den och den andra gruppen skulle äta strikt fettsnål kost. Då skulle dom forsöka kotrulla under 20 energi procent fett vilket är svårt att komma så långt ner. Sedan skulle man f6lja hur det gick fur dom. Den här fettsnåla gruppen dom fick kostrådgivning regelbundet varje månad i början av kostrådgivare medan dom som var kontrollgruppen fick ingen rådgivning alls utan dom hade bara sitt lilla papper om hur man skall äta. Efter 8 år skulle man följa upp och då skulle man titta på vikt, hjärtinfarkt och cancer i bröst och tarm. Då såg man att första året hade man gått ner några kilo och sedan så gick man upp igen. Efter 8 år så var dom bara några hekto mindre än kontrollgruppen somju inte hade fätt någon som helst stöttning och rådgivning. Dom hade inte fått ett enda dugg mindre hjärtinfarkter och cancer i bröst och tarm. Syftet med studien var ju att visa att det var nyttigt och att man kunde gå ner i vikt på detta sätt. Det blev ju motsatt resultat mot vad dom hade tänkt. Etablisemanget dom sökte ju efter någon orsak att inte behöva bry sig om studier som efter ett tag inte passade deras ilirhandsinställda åsikter. Då hittade man den här studien att dom kom inte så lågt ner i fettintag som det var meningen. Då tyckte dom att då behöver man inte bry sig om den studien. Därför han man dumpat den studien. Jag tycker det är oerhört brottsligt att inte bry sig om en studie som är så välgjord och väl genomford och som visar att man blir inte ett enda dugg friskare av att äta fettsnålt. Till och med var det så att dom som gick in i studien med etablerad hjärtsjukdom dvs hade haft en hjärtinfarkt eller flera dom fick mera utveckling av hjärtsjukdom i den fettsnålaste gruppen än i kontrollgruppen och det är ju dom som redan har haft hjärtsjukdom som är dom mest utsatta för att ta mera hjärtsjukdom. Det är ju framför allt dom som man skall titta på när man vi ll titta på resultat av olika åtgärder. Etablisemanget bryr sig inte om det. En annan viktig studie är Karlhamnsstudien som har kommit med 3 Yz års rapport. Dock fick efter Y, år byta grupp och dom vihe. Då var det många som bytte från lågfettgruppen tihlågkolhydratsgruppen. Det blev bara 5 kvar i lågfettsgruppen och av dom 5 hade det efter 3 Yz blivit 4 hjärtinfarkter och hjärtsvikt och 2 hade dött. Det var 80% hjärtsjuklighet och 40% dödlighet i lågfettgruppen enligt tahriksmodehen. I lågkolhydratgruppen var det några som inte hade klarat av att hålla lågkolhydratkost utan hade börjat öka på kolhydraterna for vi vet ju att det är så att det är ganska många människor som inte klarar av i längden att hålla sig tilllågkolhydratkostm utan man smyger in i gamla vanor igen. Dom som är kolhydratberoende har ju också svårt att låta bli. A v dom som hade börjat med mera kolhydrater var det en som hade dött och 2 som hade fatt hjärtinfarkt. Av dom som hade hållit sig till lågkolhydratkost var det ingen som hade dött och ingen som hade flit! hjärtinfarkt. Detta tycker man ju horde vara absolut anledning rur etablisemanget att börja forska på det här ämnet och göra jämforelser mellan lågkolhydrat- och lågfettkost. Det har man inte gjort. Dom har tyckt att eftersom det inte var lottade grupper utan man fick själva välja vilken grupp dom vihe tillhöra så behöver man inte bry sig om detta för de kräver att det skall vara randomiserade studier och lottade grupper. Just vad gäller kostforskning så är det så väldigt svårt därflir att det svåraste som finns är att ändra på folks kostvanor. Bästa sättet att fli dom att göra som det är meningen i forskningsstudien det är att dom själva får välja vilken grupp dom skall tillhöra och det är väl oerhört intressant att se hur det går för som som själva väljer att äta lågfett- respektive lågkolhydratkost for det är ju precis det går till i verkligheten. Vi som är vuxna och självständiga människor vi får ju själva välja hur vi vill äta och då vill man ju se hur går det rur oss som äter lågfett- eher lågkolhydratkost så det var en helt adekvat studie. Etablisemanget dom dumpade den, dom har inte brytt sig om den vilket jag tycker är ett stort brott mot mänskligheten att inte bry sig om intressanta och viktiga studieresultat. Det finns mycket annat att hitta och jag har med mej många artiklar i det härämnet.

11 Bloggare och hemsidor har ju exploderat på senare år angående kolhydratkost. Den viktigaste for mej är kostdoktom. En läkare Andreas Enfelt i Karlstad som kom in på ämnet under 2007 och han startade sin blogg i december Han är intresserad av det vetenskapliga underlaget. Han har skrivit många bra texter om det vetenskapliga underlaget for högfettkost. Inlägg från publiken: Det intressanta med studien i Umeå som leds av professor Tommy Olsson är att man håller rörelserna på samma nivå under de här 2 åren som han driver studien för att se att just kosten är den huvudsakliga delen. Hela kroppen mår bra av att röra sig, insulinkänslighet, allt forbättras och där är vi helt ense. Svar: Inte minst psykiskt mår man ju bra av att röra på sig. Jag har aldrig avrått från motion. Mina egna böcker är länkade till bloggen kom första boken kom nästa bok. Det som är fantastiskt genialiskt av mej är att jag kan skryta och göra reklam för böckerna utan att tjäna ett enda öre själv. Jag startade doktor Dahlqvists fond, en insamlingsfond där utdelningen är menad att gå till forskning på kost och hälsa. Dit går royalties för mina böcker. Ingen kan beskylla mej för att tjäna pengar på detta. Det här gör ju etablisemanget väldigt förvirrade när man är kritiska till deras kostråd. Det var en väldigt överviktig man och han åt fettsnålt och han åt kalorisnålt och han gick inte ner i vikt. Han fick ju väldigt näringsfattig kost. Till slut fick han hjärtsvikt. Man samlar på sig vatten och gick upp i vikt på grund av det. Han kände att han höll på att dö. Då tänkte han att om jag ändå skall dö kan jag lika gärna äta ihjäl mig. Då började han steka feta biffar för det var ju det han hade längtat efter. Han åt dom och upptäckte att han inte dog. Utan tvärtom kände han sig friskare, piggare och gladare för varje dag. När det hade gått några veckor så upptäckte han att byxorna satt löst i midjan. Då gick han och vägde sig och då hade han gått ner 15 kg. Då förstod han att den här kosten var bra både ror hans viktkontroll och bans hälsa. Han gick ut och läste artiklar på nätet och letade information och hittadeju många människor under tidernas lopp som har insett detta och skrivit och pratat om det. Det finns många som under årens lopp har gått ner i vikt och tätt sin hälsa rorbättrad av lågkolhydratkost. Eftersom etablisemanget på den tiden och lågfettkosten var inte uppfunnen ännu men dom tyckte att man skulle äta lågkajori över huvud taget. Så småningom dumpades den har kunskapen. Sedan är det många andra som har kommit på samma sak och etablisemanget har aldrig nappat på iden. Etablisemanget brukar säga att det är inget man behöver bry sig om. Det handlar inte om en persons åsikt utan det fiiuls tusentals referenser. Etablisemanget dumpar allt som inte passar deras åsikter. Det finns 9500 läkare i det här landet som inte har fattat detta utan dom är lika hjärntvättade och indoktrinerade som alla andra i Sverige. Det finns några enstaka som Anders Kempe som har förstått sanningen. Lars?? var pionjär i Sverige. Redan 2002 kom han med sin bok " Välfärdens ohälsa". Han har också skrivit naturlig mat och naturlig hälsa. Det som är skillnad mot honom och andra stenålderskostförespråkare är att inte är lättskrämd. För dom flesta är ju fettskrämda for att passa etablisemanget. Han har hela tiden sagt att vi skall äta fet animalisk kost. Han har bott i Adalen under sina verksamma år, forskat på bävrar. Har ända sedan jag börjat med bloggen har jag tätt massor med rapporter om hälsovinster. Det är ju många tusen rapporter jag har fått. Jag startade länken med hälsovinster. Det finns ju några hundra rapporter. Även även en länk med recept på lågkolhydratmat. Det finns massor av recept på lågkolhydratkost.

12 Jag har foreläsningar i Sverige 3-4 g!,'!" i veckan. Efter 2 månader dåjag böljade med bloggen var det två dietister i Värmland som hittade den och såg att jag skrev precis tvärtemot vad som tyckte att jag hade skyldighet att göra. Det är etablisemanget som bestämmer vilka kostråd som skall ges och vi andra har skyldighet att följa detta. Dom mejlade till Socialstyrelsen som tog det här som en anmälan och medicinalrådet Torsten Åsberg han uttalade sig till en tidning att det kunde bli frågan om le!,>itimationsindragning, så det var väldigt allvarligt. Dom höll på i 2 år och utredde och dom kontaktade en diabetesprofessor i Uppsala som utredde detta och 2 år senare i december 2007 så korn han med utlåtandet. Han fann att mina kostråd var i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Han hade sett att det snarast var bättre eller åtminstone minst lika bra som lågfettskosten vad gäller viktkontroll och blodsockerkontroll och han hade inte hittat några belägg for att det var farligt. I januari 2008 så kom Socia1styrelsen med samma utlåtande. Det blev ju en väldig uppståndelse i media. Budskapet gick ut i stugorna i Sverige att det är tillåtet att äta lågkolhydratkost for det är inte farligt och det är tillåtet att prova. Det sas till och med att vårdpersonal skulle fä ge sådana kostråd. Etablisemanget har gjort allt vad som står i deras makt ffir att ta bort detta. Dom har ffirsökt tvinga Socialstyrelsen att ta tillbaka godkännandet och de har sagt att det tär inte användas av vårdpersonal annan än inom ramen för vetenskapliga studier, Dom har alltså gått emot Socialstyrelsens beslut dä.rfi:)r att det passar dom bättre att säga så. Debattens vågor går ju höga fortfarande. Nu senast kom Livsmedelsverket med en lista på 72 studier som dom påstår bevisar att mättat fett är farligt. Jag har försökt titta lite grand på några av dessa studier och det är samtliga som var surrogatvariabla studiet. dvs det är kollesterolvärden upp och ner och hit och dit och fram och tillbaka. Inte en enda har jag hittat som visar angående sjukdom och död att det är farligt att äta mera fett och mindre kolhydrater. Dete är bara lögner dom håller på med. Vi skall äta mindre kolhydrater och det beror på att kolhydraterna höjer blodsockret och då höjer det insulinet. Dom som själva kan tillverka insulin gör ju det när dom äter mycket kolhydrater och tär högt blodsocker och till dom diabetiker som inte kan tillverka insulin måste spruta. Både högt blodsocker och högt insulin är inflammationsframkallande i kroppen. Och den medicinska vetenskapen vet egentligen att kärlffirkalkningarna det är inflammationsorsakat och där är det höga blodsockret och höga insulinet de största mekanismerna ffir att orsaka inflanunation i kärlen. Det blir forhårdnader i kärlen och det blir fbrkalkningar i forhårdnaderna och forkalkningarna går sönder på ytan till sår och där samlas det blodplättar som sedan blir blodpropparna som ger hjärtinfarkt och hjärninfarkt. Kärlinflammationen ger i fötterna cirkulationssvikt som ger fotsår och amputationer och i njurarna ger det njursvikt, dialys och njurtransplantationer. I ögonbottnarna ger det blodproppar och blödningar som ger synnedsättning och blindhet. Alla dom komplikationer som diabetikerna får, både typ I och typ II tär man av det höga blodsockret och höga insulinet. Det tar man ner genom att minska på kolhydraterna framför allt. Det är jätteviktigt for diabetiker. Sedan har insulinet flera effekter. När blodsockret är högt så är det insulinet som skall föra in blodsockret i cellerna men när cellerna har fått nog med blodsocker så säger dom stopp, det vill säga dom blir insulinresistenta. Hela kroppen blir insulinresistent. Då måste insulinet göra annat för att fä ner blodsockret och då omvandlar det blodsockret till fett. Kolhydrater kan inte bli fett läste jag om på 80-talet. Det är precis det som kan ske när man äter mycket kolhydrater. Vi tror au dom överviktiga människor som äter fettsnålt och mycket kolhydrater praktiskt taget all deras fettväv består av fettomvandlade kolhydrater. När insulinet är högt blockerar det fettfbrbränningen. Fettväven blir då som ett spärrat konto och man kan bara sätta in fett och man kan inte ta ut och förbränna fettet. Det är ju särskilt besvärligt för idrottare. Dom äter fettsnålt mr att de tror att det är farligt mr hjärat att äta fett och så äter dom kolhydrater i

13 stället och dom äter jättemycket kolhydrater och dom kolhydratladdar och det gör att dom tar ett högt insulin och då blockerar det insulinet fettförbränningen. När dom då idrottar och tävlar så forbränner dom allt det blodsocker dom har. Dom förbränner glykogener som blodsockret är upplagrat i lever och muskulatur och sedan har dom fortfarande ett högt insulin som blockerar fettförbränning. Då kan dom bli helt utan energi. Dom kan bli så utan energi att dom knappt kan stå på benen. Dom kommer inte åt sin fettenergi, kan inte förbränna fett. Så måningom går insulinet ner så dom kan bölja förbränna fett och då kommer dom in i andra andningen. Så var det ju inte forr när man inte åt fettsnålt. Alla arbetskarlar åt rikligt med fett och det sas att man måste äta mycket fett om man skall orka arbeta och om man skall hålla sig varm i skogen. Det var en gammal kunskap. Det är man skall göra. Man skall äta mycket fett.

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll 1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll Jag vill börja med att sätta in min kostmodell i ett historiskt perspektiv. Under människans evolution (utveckling) har hon levt som jägare, fiskare och samlare.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig Dags att skrida till verket Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig hur det går till att äta så att man blir smal. Du har läst massor av teori och är riktigt kunnig och är alltså

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

2. Myten om det farliga fettet

2. Myten om det farliga fettet 2. Myten om det farliga fettet Det falska ryktet om fettets farlighet Under mänsklighetens tidigare utveckling levde man på jakt och fiske och samlade ätliga blad, rötter, bär och frukter. Ingen människa

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Den fettsnåla kosten riskerar att göra oss fetare och sjukare Se artikeln nedan ur Independent News Runt om i världen uppmärksammas nu hur vi i värsta fall

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1

Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1 Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1 1. Hur vi överlevt i några miljoner år. Vad åt vi? 2. Efter kriget hände det saker i USA. Man trodde saker och världen tog efter. 3.Livsmedelsverket tog upp denna då

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Det är farligt med mättat fett Tittar man på våra matsmältningsorgan så liknar vi i mångt och mycket vargar. Det innebär att vi inte

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 I Sverige blir vi mer och mer medvetna om matvanors betydelse. Samtidigt blir djungeln av råd, dieter och hur vi kan förändra vår vikt allt

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se Frisk kropp och själ genom rätt mat Johanna Falk www.oih.se Min mat? GI? GB? Vegetariskt? Bantning??? Stenålderskost? Atkins? Snabbmat? Tallriksmodellen? Pulver??? Inget? Skräpmat? Tröstmat? Varje lång

Läs mer

Forum för talare. En fet läskig smäll. Paolo Roberto. Oktober 2005 Augusti 2004

Forum för talare. En fet läskig smäll. Paolo Roberto. Oktober 2005 Augusti 2004 Oktober 2005 Augusti 2004 En fet läskig smäll Folkhälsoinstitutet oroar För ett år sedan fi ck jag se en rapport från folkhälsoinstitutet som skrämde mig. Den visade alarmerande siffror när det gällde

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer