Så viktiga är blodfetterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så viktiga är blodfetterna"

Transkript

1 Så viktiga är blodfetterna Gunilla Olivecrona Professor i medicinsk kemi Institutionen för medicinsk biovetenskap Jag har fått i uppgift att tala om blodfetter, antagligen eftersom jag forskar om de mekanismer som reglerar nivån av fett i blodet. Varför intresserar vi oss för blodfetter? Ja, det tror jag att de flesta av er känner till: Höga blodfetter har samband med flera vanliga och allvarliga sjukdomar som arterioskleros (åderförkalkning eller, som man nu har börjat kalla det, åderförfettning). Höga blodfetter är också vanliga vid diabetes typ 2, den variant man framför allt får i vuxen ålder. Den kallas även åldersdiabetes och är ofta direkt förknippad med övervikt. Jag kommer att berätta om varför det finns fett i blodet, vilka fetter vi transporterar där och lite om hur de ser ut. Flera av er har säkert läst i tidningarna att det finns två olika former av kolesterol, gott och ont. Det kan ju verka lite förvirrande, och jag tänker försöka förklara vad man menar. Sedan kommer jag in på varför höga blodfettvärden anses farliga och så vill jag gärna diskutera orsakerna till att det har blivit så vanligt med höga blodfetter. På slutet kommer jag också in lite på frågan om man kan påverka blodfetterna med livsstil och kost. Kostfrågorna kommer ju upp igen efter kaffet, och jag ger en liten bakgrund till det som Göran Hallmans, Ingegerd Johansson och Bernt Lindahl då ska tala mer utförligt om. De flesta av er har väl följt med lite i debatten om kolesterol. Numera kanske man tycker att den var lite överdriven, men för ett antal år sedan var budskapet att äta så lite kolesterol som möjligt. Det rådet har man i stor utsträckning gått ifrån. Man trycker numera på att kolesterolet är ett väldigt viktigt fett och en byggsten i kroppen. Det finns i alla kroppens celler och görs där om 36

2 till en mängd viktiga substanser, till exempel hormonerna östrogen, testosteron, progesteron och kortisol. Det är naturligtvis viktigt att vi har kolesterol i kroppen, men problemen uppstår om vi får obalans i ämnesomsättningen på grund av att vi inte kan bryta ned kolesterolmolekylerna i kroppen. Ett överskott av kolesterol kommer då att ansamlas någonstans, och det utsöndras normalt via gallan. Kolesterolet är det ena fettet som vi ska tala om. Det andra kallar jag triglycerider, men många av er kanske tänker på det som vanligt fett, alltså det fett som finns i kött, smör, grädde, majsolja, rapsolja och allt som vi använder i vår matlagning. Fett i form av triglycerider är en viktig komponent i vår diet. När vi bryter ner triglyceriderna utvinner vi samtidigt energi ur dem. Fettväven är en lagringsform för energi i kroppen, men problem uppstår när det blir för mycket. När vi äter för mycket och får överskott av triglycerider stör det energiomsättningen och, som vi kommer att se, även hanteringen av kolesterol. Numera talar man allt mindre om att akta sig för kolesterolet och allt mera om att akta sig för att äta för mycket fett totalt sett. Ett hekto fett om dagen Jag ska också nämna att triglyceriderna innehåller fettsyror, som kan vara antingen helt mättade, enkelt omättade eller fleromättade. I den där deklarationen man ser på margarinpaketen där det står hur stor andel av fettet som är mättat eller omättat; det handlar om triglycerider. Vi äter i genomsnitt ungefär gram fett per dag, och ni som lagar mat vet att det är en ansenlig bit av ett ordinärt smörpaket, med andra ord ganska mycket. Det är klart att vi inte äter fettet i form av smör, men ungefär ett gram kolesterol är vad vi får i oss i vår dagliga kost. Fettet sönderdelas i tarmen och spjälkas till mindre produkter. I själva tarmväggen packas det hela ihop igen till väldigt små fettdroppar.dropparna kallar vi lipoproteiner eftersom de består av både fett och protein, se Figur 1. I kärnan av fettdroppen finns triglyceriderna. De är omgivna av ett skal, ungefär som en apelsin, och i skalet finns bland annat kolesterol. I blodet ser man lipoproteiner av olika storlek. Dels har vi de riktigt stora lipoproteinerna som kommer från tarmen, från det fett som vi äter. De kallas kylomikroner (eng. chylomicrons), och ni ser i diagrammet på Figur 2 som har storlek på 37

3 Figur 1. Fettet, som består av kolesterol och triglycerider, paketeras om i tarmväggen till lipoproteiner innan det tas in i blodbanan via tarmen. Figur 2. Lipoproteinerna i blodet visar stor spridning i både storlek och funktion. Bild från samlingen Clinical Perspectives on Blood Lipids från läkemedelsföretaget Merck, Sharp & Dohme (ed. Donald Hunninghake). 38

4 den vågräta axeln och fettinnehåll på den lodräta, att kylomikronerna innehåller mycket fett och är stora. Sedan finns en grupp något mindre lipoproteiner som också innehåller mycket fett. De kallas VLDL (eng. Very Low Density Lipoprotein). I mitten syns gruppen LDL (Low Density Lipoprotein), medan de allra minsta lipoproteinerna kallas HDL (High Density Lipoprotein). HDL innehåller lika mycket protein som fett, och det är därför som de hamnar så långt ner i diagrammet. Det här ser väldigt komplicerat ut och hur hänger det ihop egentligen? Vad har lipoproteinerna med varandra att göra? Jag har försökt förklara att när vi äter mat med fett i kommer fettet att spjälkas och i tarmen bildas då kylomikronerna. De går ut i blodet och stöter där på det fettspjälkande enzymet lipoproteinlipas, som jag har ritat som fläckar på blodkärlsväggen i Figur 3. Lipoproteinlipaset spjälkar triglyceriderna i kylomikronerna så att de fettsyror som frisätts kan tas upp där de behövs i kroppen. Antingen behöver vi ta upp fett för att direkt få fram energi för muskelarbete eller, vid ett tillfälligt överskott av energi, kanske lagra in det i fettväven för att använda det senare. Figur 3. Så funkar det! Summarisk översikt över hur fettomsättningen i kroppen går till. Bilden från Thule, Kungliga Skytteanska Samfundets Årsbok, årgång 20, 2007, sid

5 När lipoproteinlipaset verkar på kylomikronpartikeln kommer den att krympa, som när vi släpper ut luften ur en ballong. Triglyceriderna försvinner och vi får en restpartikel, som känns igen i levern och tas upp där. Samtidigt blir det skalmaterial över från kylomikronen, material som bildar HDL. När vi spjälkar triglyceriderna bildas alltså HDL. Även om vi inte äter något fett tillverkas ändå fett i levern, och den släpper ut det till blodbanan i form av VLDL. Också VLDL möter samma öde när det kommer ut i blodbanan: Det träffar på lipoproteinlipas, spjälkas, huvuddelen av triglyceriderna försvinner, skalmaterial går över till HDL och restpartikeln blir nu en kolesterolrik LDL-partikel. Det här är omsättningen av blodfetterna i ett nötskal. Man kan faktiskt se de största lipoproteinerna i blodplasma efter en fettrik måltid, men då måste man ta i ordentligt med fettet, Figur 4. Före måltiden är blodplasman alldeles klar, men ett par, tre timmar efter maten ser man en grumling och det är just kylomikronerna som är så stora så de sprider ljus i vätskan. Sedan kan man följa lipoproteinlipasets aktivitet genom att kylomikronerna successivt försvinner och vätskan klarnar. Efter sex timmar har fettet försvunnit. Figur 4. Koncentrationen av triglycerider i blodet efter en fettrik måltid. Den övre kurvan gäller personer som överlevt en hjärtinfarkt men hade ett så kallat metabolt syndrom med bland annat lipidrubbningar; den nedre kurvan under visar läget för friska kontrollpersoner. Diagram från Karpe et al, Journal of Lipid Research 1992;33;

6 En fettfri kost är nästan omöjlig Många kanske tänker att jag är väldigt försiktig med vad jag äter och så där mycket fett har då inte jag i blodet. Då kan man för det första säga att det är nästan omöjligt att äta en helt fettfri kost. De allra flesta av oss får ändå i sig fett som sedan hamnar i blodet. Dessutom behöver vi fettet eftersom en del av de fettsyror som vi måste ha för att överleva kan vi inte kan tillverka själva. De kallas essentiella fettsyror. Vi behöver också denna kontinuerliga lipoproteintransport för att kunna ta upp fettlösliga vitaminer som A, D, E och K. Som jag sade tidigare tillverkar levern VLDL på egen hand om vi inte äter det fett vi behöver och det sker ganska kontinuerligt. Dessutom är, som jag sade i början, kolesterol är en väldigt viktig fettmolekyl. Får vi inte i oss den med maten tillverkar kroppen kolesterolet själv och nästan alla celler kan stå för den tillverkningen. Men kolestorolet kan inte brytas ner i kroppen, och därför behöver det transporteras från olika celler och organ till levern för att kunna utsöndras därifrån. Med andra ord har vi alltid fett i blodet. De två kolesterolsorterna, hur går det ihop? Kolesterol är väl ändå kolesterol, en och samma molekyl? HDL-partiklarna, de minsta lipoproteinerna som bildas från skalmaterial från nedbrytning av kylomikroner och VLDL, brukar populärvetenskapligt kallas det goda kolesterolet. Jag ska försöka berätta varför man säger det medan däremot LDL-partikeln, som bildas som en rest av VLDL-partiklarnas nerbrytning, kallas bärare av det onda kolesterolet. Det är ju naturligtvis inte alltid så. LDL är ett normalt lipoprotein som vi har i blodet, men när vi får för mycket av det uppstår bekymmer. Det har man känt till ganska länge, och det finns mycket data från stora studier på många individer. Figur 5 sammanfattar en studie från USA där man tog blodprov och mätte halten av olika lipoproteinfraktioner: LDL-kolesterol och HDL-kolesterol. Vi ser att för både män och kvinnor leder högt LDL-kolesterol till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom medan högt HDL-kolesterol innebär motsvarande minskad risk. Figur 6 visar resultat från en annan studie, som kallas PROCAM och gjordes på invånare i Tyskland under och 1990-talen. Här mätte man också triglyceriderna i blodet och återkom efter åtta år för att se hur det hade gått med utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Vi ser att LDL-kolesterolet är starkt kopplat till ökad sjukdomsrisk. Intressant nog har man samma koppling till triglyceridnivån i blodet: Ju mer triglycerider desto högre risk. Man kan notera att det inte är fråga om stora tal. Här jämförs 1,2 med 1,9, men den 41

7 Figur 5. Låga koncentrationer av HDL och höga koncentrationer av LDL ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det intressanta blir därmed kvoten HDL/LDL. Män löper som synes allmänt högre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än kvinnor. Diagram på data från Wilson et al, Circulation 1998;97; Figur 6. Mäns och kvinnors värden sammanvägda. Här visas förutom relationen till LDL och HDL även sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och med triglycerider i blodet. Diagram på data från PROCAM-studien, Assmann et al, European Heart Journal 1998;19(suppl A):A

8 begränsade skillnaden har ändå en ganska stor effekt på den statistiska risken för hjärt-kärlsjukdom. Naturligtvis är balansen mellan de olika lipidfraktionerna det intressanta. Det är av den anledningen som man gärna analyserar lipiderna i blodprover på vårdcentraler och sjukhus. Skador i blodkärlen Vad är det då som händer och vad är arterioskleros? Det är helt enkelt så att för höga nivåer av LDL, kylomikronrestpartiklar eller VLDL i blodet ger också en ökad mängd lipoproteiner i artärväggen. Normalt sett klarar blodkärlen av detta ganska bra därför att de tar in blodceller som kan omvandlas till städarceller, så kallade makrofager. Makrofagerna tar upp de här fetterna, omvandlar dem och kan i bästa fall skicka iväg dem i blodbanan så att kroppen inte får någon skada. Men om halten av lipoproteiner i blodet är för hög kan det hända att makrofagerna blir överlastade och inte orkar. De bildar då vad man på engelska kallar foam cells (skumceller), vilket faktiskt kan leda till att makrofagerna själva dör. Innan dess börjar de utsöndra en mängd olika ämnen, vilket delvis liknar en inflammation. Detta kan leda till en utfällning av kolesterol i kärlväggen, vilket i sin tur kan ge en vävnadsskada på blodkärlet som måste lagas genom att blodplättar (trombocyter) kommer dit och täpper till. På sikt bildas då en blodpropp, och det är det farliga med arteriosklerosen. Inlagring av kolesterol i artärväggen leder till skador och proppbildning i till exempel stora kroppspulsådern. Artärväggen borde vara slät och fin, men kan då bli ganska skrovlig. Det beror på att det har lagrats in kolesterol. En klump kan lossna, gå vidare i blodbanan och komma till ett kärl som har mindre diameter än aorta. Det kan vara en kapillär i hjärtat eller i hjärnan; oavsett vilket leder det till ett stopp i blodflödet, en blodpropp helt enkelt. Det goda och det onda kolesterolet Men också arteriosklerosen som sådan leder till att kärldiametern blir mindre, kärlväggen styvare och cirkulationen sämre. Därmed förstår ni kanske varför man betecknar LDL som det onda kolesterolet. LDL bidrar alltså med det kolesterol som lagras in. Vad gör då HDL, det goda kolesterolet? Som jag har sagt är HDL-partiklar väldigt små lipoproteiner och de har kapacitet att växa. HDL kan ta upp kolesterol från kärlväggarna eller från olika organ 43

9 och blir då förstås större, men det gör inte så mycket för de kan gå in i levern och lämna sin last av kolesterol där. På det sättet kan HDL faktiskt bidra till att hålla rent på kärlväggarna. HDL har också många andra positiva effekter. Det motverkar bland annat inflammation och fettoxidation, som man ofta diskuterar som en viktig faktor bakom arterioskleros. Därför kan kolesterol i HDL-form ses som en positiv faktor. Jag har också sagt att triglyceriderna är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Figur 4 visade ju hur friska personer hanterar en riktigt maffig fettmåltid jämfört med hur patienter som haft hjärtinfarkt kan hantera samma fettmängd från samma fettmåltid. Vi ser att patientgruppen börjar med en högre triglyceridnivå i blodet och att toppen efter en fettmåltid når högre. Det tar också längre tid innan triglyceriderna har försvunnit från blodet. Vad beror då det här på? Ja, nu vill jag återkomma till det enzym jag talade om i början. Det sitter på blodkärlens väggar, heter lipoproteinlipas och spjälkar triglyceriderna till kylomikroner och VLDL. Det är faktiskt så att när vi blir överviktiga, kanske har diabetes typ 2 eller rent av blir feta händer det väldigt mycket i fettväven. Den blir överlastad och börjar skicka ut signalsubstanser som säger stopp och belägg, jag kan inte lagra mer fett, nu får det vara nog!. De här substanserna har effekter på lipoproteinlipas, både i fettväven och i resten av kroppen. Kapaciteten för lipoproteinlipas att spjälka triglycerider minskar, vilket leder till att triglyceridnivåerna ökar. Det leder också till att HDL-kolesterolet minskar och LDL ökar, vilket ökar risken för aterioskleros. Riskfylld inaktivitet Jag vill också peka på en annan faktor som är viktig i det här sammanhanget: När vi blir äldre, får det bättre och blir bekvämare och mindre aktiva, minskar mängden lipoproteinlipas i musklerna ganska kraftigt. Figur 7 visar ett försök som blivit välkänt. Man gjorde så att försöksdjur, råttor, inte belastade sina bakben under fyra timmar, en ganska kort period, och mätte sedan lipoproteinlipasaktiviteten i musklerna, både på råttor som hade sprungit omkring i sina burar som vanligt och på de råttor som inte belastade sina bakben. Ni ser att lipasaktiviteten minskade väldigt dramatiskt vid inaktivitet. Forskarna kunde också visa att upptaget av triglycerider i råttornas vadmuskler minskade. Det är också en faktor som medverkar till att det tar längre tid att få bort triglycerider ur blodet. 44

10 Figur 7. Lipoproteinlipasets aktivitet minskar om man inte är fysiskt aktiv, vilket leder till minskat upptag av triglycerider i musklerna och risk för ökad inlagring av kolesterol i blodkärlen. Diagram från Hamilton et al, Diabetes 2007; 56; Någon kan kanske säga att man inte så lätt kan överföra resultat från råttor, men tyvärr har vi nog en likartad effekt hos människor. Numera börjar man bli alltmer intresserad av vardagsrörlighet, allltså att det faktiskt är en påfrestning för våra muskler när vi står upp, håller balansen och utför lätt vardagsarbete. Därför lyckades man övertala en grupp lite äldre kvinnor, efter klimakteriet, att vara helt stillasittande i tre dygn. De fick sedan en fettrik måltid och vi känner igen den översta kurvan på Figur 8: Triglyceridnivån stiger och börjar sjunka efter upp till sex timmar. Man hade kommit överens om att vid ett senare tillfälle skulle samma grupp kvinnor först vara stillasittande och sedan gå på rullband i en och en halv timme innan de fick måltiden. Vi kan se att både startvärdet och toppen för triglycerider då blev lägre på grund av aktiviteten. Det gjorde också ett kontrollförsök med tanke på att det konsumeras en del energi under rullbandsvandringen. Kvinnorna fick återkomma vid ett tredje tillfälle och fick då en lite mindre fettrik måltid; den gav lika mycket mindre energi som man kunde beräkna att de gjorde av med på rullbandet. Då ser vi att triglyceridnivåerna faktiskt blev lite lägre, men fortfarande högre än när de hade gått i en och en halv timme. Det här är en ganska intressant fråga: Varför blir det så fel fastän vi har det så bra? Jag vill gå tillbaka till Figur 3, som visar lipoproteinmetabolis- 45

11 Figur 8. Fynden som visas i figur 8 gäller tyvärr också för människor. Diagram från Gill och Hardman et al, American Journal of Clinical Nutrition 2000;71; men i stort. När vi har blivit lite äldre och har ätit lite för mycket är vår fettväv överfylld. Det är med andra ord fullt på energilagret. Vi har också blivit mer bekväma: Köpt bil, tagit rulltrappan, använt dörröppnare och så vidare och allt det här leder till inaktivitet och arbetsbrist i musklerna. Vi äter kanske lika mycket som tidigare eller gärna mer; vi har mera tid på oss och mera pengar för att laga den goda maten som är så lockande. Vi får in fettet från måltiderna i blodbanan, men på grund av att lipoproteinlipaset och andra faktorer har påverkats under livet finns nu ganska få ställen i blodbanan där lipoproteinerna kan fastna och brytas ner. Fettväven vill inte ta upp några fettsyror, inte musklerna heller. Det blir svårt för kylomikronerna att bli av med sin fettlast och de får åka in i levern nästan fullastade, vilket i sin tur gör att den måste ta upp för mycket fett. Den blir överlastad och vi får fettlever, något som har stor betydelse för leverns energiomsättning. För att skydda sig skickar levern ut mera VLDL och hoppas att om vi skickar det en tur till kanske fetterna kan tas upp någon annanstans. Efterhand sker det förstås, men det kommer att gå långsammare och leder framför allt till att antalet LDL-partiklar i blodet blir större, det vill säga LDL-kolesterolet ökar. Vi kommer att ha mer triglycerider och LDL i blodet, mindre HDL. Det är precis det som är negativt och förenat med stor risk för hjärt-kärlsjukdom. 46

12 Mitt huvudbudskap är emellertid att det är ganska lätt att hantera. För det första har vi inte alls nämnt den viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom, som är rökning. Man ska aldrig börja röka och har man börjat ska man försöka sluta. Sedan gäller det att hålla vikten under kontroll en våg och ett måttband är billig och bra medicin. Vi ska också tänka på att ta till vara alla tillfällen att röra oss, varje dag hela livet, så mycket vi någonsin kan. Då kan man ju säga att då vet vi ju allting OK, det var lätt! Forskning har ju pågått länge här i Umeå och på många andra ställen, och man kan ju fråga sig: vet vi inte allt vi behöver nu? Då tänkte jag bara visa genom Figur 9 att det jag har beskrivit hittills är en förenklad bild av det vi vet. Som grundforskare på det här området har vi ett ansvar att verkligen ta reda på hur det faktiskt går till. Det finns tusentals olika faktorer som samverkar, och för var Figur 9. Beskrivningen i detta kapitel av fettomsättningen i kroppen är en förenkling av vad vi känner till idag. Också forskarsamhällets egen tankemodell av vad som händer i människokroppen är en förenkling av verkligheten. Mer forskning behövs om vi ska kunna finna behandlingar mot hjärt-kärlsjukdom. Denna smått avskräckande bild av lipoproteinlipasets närmiljö kommer från boken Cellular Lipid Metabolism, Springer. Ed C. Ehnholm. 2009; Jfr Figur 3 ovan. 47

13 och en av dem här faktorerna finns en gen, som Olle var inne på, och det är klart att det kan finnas rubbningar av olika slag i olika gener. Därför vill vi gärna fortsätta forska, och vi tittar idag på hur lipoproteinlipaset kan kontrolleras när det sitter på blodkärlens väggar. Vi vill gärna ha reda på varför, och framför allt hur, LPL-aktiviteten minskar med fetma och stigande ålder, och hur man kan förbättra det hela om systemet fungerar dåligt. Vi vet att det alltid kan påverkas med fysisk aktivitet i någon form, men att göra det via kost och mediciner kan vara knepigare. Jag vill avsluta med att säga tack till min forskargrupp men också till de finansiärer vi har bakom oss. Vi får statliga medel av Vetenskapsrådet, men det räcker inte på långa vägar. Vi är väldigt beroende av de bidrag vi får från Hjärt-Lungfonden, en nationell insamlingsfond till förmån för hjärt- och lungsjuka och forskning inom det området. Vi är också väldigt tacksamma för de lokala fonderna i Umeå Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning och Norrländska hjärtfonden och vi har också stöd från Kempestiftelserna. Sverker Olofsson: Vad spännande att höra dig berätta. Jag tänkte på när du berättade om bilen, rulltrappan, sköna fåtöljen till tremilen på TV, lite för mycket mat i kväll... det där känner man igen från flera av sina bekanta, eller hur? Gunilla Olivecrona: Ja, visst! Sverker Olofsson: Jag tänkte på när du talar om yngre och äldre när man börjar komma i min ålder är kroppen lite trögare. Det går långsammare att fixa, så att säga. Måste jag kompensera det genom att promenera en och halv timme istället för en timme, som när jag var 30 år? Måste jag vara mer aktiv som äldre än som yngre för att hålla mig på samma hälsonivå? Gunilla Olivecrona: Jag tror att man måste tänka på två saker: Dels att energibehovet i kroppen minskar med ökande ålder Sverker Olofsson: Ät mindre, alltså! Gunilla Olivecrona: Försök framför allt hålla koll på vad du äter. Nu kanske du har mer tid att verkligen njuta av maten och det kan leda till att du äter mer. Egentligen borde vi ju ta mindre portioner och verkligen vara observanta. Om du sedan tänker på dig själv i ditt eget liv jag vet att du har barn: När de var små flängde du runt och passade och gjorde en massa servicejobb åt dina 48

14 barn och var väldigt aktiv hela tiden, och det kanske du fortfarande är. Men de flesta av oss minskar aktivitetsgraden, och det kan man faktiskt mäta genom att sätta på sig en stegräknare eller liknande. Det visar sig då att vi blir mer benägna att sitta ner, ligga, halvligga i soffan, kolla mera på TV och så vidare för att vi har mera tid. Det här måste du kompensera genom att tänka dig för. Ta trapporna istället för rulltrappan, försök gå till affären istället för att ta bilen och sådana saker. Sverker Olofsson: Säg tre saker som du aldrig skulle kunna tänka dig att äta förutom bacon tänkte jag Gunilla Olivecrona: Det var en samvetsfråga. Jag äter faktiskt allt, men inte alltid om man säger så. Sverker Olofsson: När man tänker på insidan av de här blodådrorna, där det hänger grejer och så. Det är obehagligt och man anar konsekvenserna. Kan man ta ett piller, enkelt och fånigt uttryckt, för att sakta men säkert städa upp i ådrorna? Gunilla Olivecrona: Ja, det är något som många forskar på och man hade hoppats på att kunna få fram en medicin som höjer HDL-nivån. Det låter väl väldigt klokt? Stora och kraftfulla läkemedelsbolag har jobbat på att få fram sådana medel, men det har visat sig inte vara alldeles lätt. Det är inte säkert att det är bra att bara höja HDL-värdet. Problemet är en rubbning av hela energibalansen i kroppen, och det är inte så lätt att påverka bara med ett piller. Men visst kan piller hjälpa, och vi vet ju att det finns mediciner som är effektiva för att sänka blodkolesterolet. De kallas statiner och det finns säkert många här i salen som äter sådana. De är väldigt bra, men ännu finns inget piller som kan städa upp om vi har ställt till det för oss. 49

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Kolesterol. En skrift om blodfetter

Kolesterol. En skrift om blodfetter Kolesterol En skrift om blodfetter Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning

Läs mer

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne HETA HÄLSORÖN * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne * För mycket fleromättat fett i kosten är hälsofarligt * Karotenoider är viktiga

Läs mer

Kolesterol. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Kolesterol. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Kolesterol En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Olivolja Kokosolja Rapsolja Palmolja Fleromättade Fröfetter farligt omega-6

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

Ät normala mängder av fet mat och strunta i kolesterolvärdena!

Ät normala mängder av fet mat och strunta i kolesterolvärdena! Ät normala mängder av fet mat och strunta i kolesterolvärdena! På senare tid kommer allt fler forskningsrapporter med uppgifter om att vi blivit grundlurade när det gäller vår rädsla för högt kolesterol.

Läs mer

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,

Läs mer

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Varför får man stroke?

Varför får man stroke? Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Det är farligt med mättat fett Tittar man på våra matsmältningsorgan så liknar vi i mångt och mycket vargar. Det innebär att vi inte

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Omega 3 - Det GODA FETTET!

Omega 3 - Det GODA FETTET! Omega 3 - Det GODA FETTET! Människan är faktiskt en av de mest fettberoende arterna på jorden. Vi har en avancerad hjärna och ett känsligt nervsystem som behöver rätt fett för att fungera. Hela 60% av

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI

B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga tillstånd

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Patientinformation GODA RÅD

Patientinformation GODA RÅD Patientinformation GODA RÅD till dig som har brist på matsmältningsenzymer Den här skriften är framtagen för dig som har problem med din bukspottkörtel, och som därför behöver tillskott av matsmältningsenzymer.

Läs mer

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Den fettsnåla kosten riskerar att göra oss fetare och sjukare Se artikeln nedan ur Independent News Runt om i världen uppmärksammas nu hur vi i värsta fall

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

6. Invändningar du bör vara beredd

6. Invändningar du bör vara beredd 6. Invändningar du bör vara beredd på Om du skulle få för dig att börja äta en kolhydratfattig kost så kommer två saker att hända. Om du hör till dem som väger för mycket kommer du med den allra största

Läs mer

(Patientbroschyr om hjärt-kärlsjukdom) (sid 1) Hjärtefrågor Allt du behöver veta för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom

(Patientbroschyr om hjärt-kärlsjukdom) (sid 1) Hjärtefrågor Allt du behöver veta för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom (Patientbroschyr om hjärt-kärlsjukdom) (sid 1) Hjärtefrågor Allt du behöver veta för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom (sid 2) Sjukvård och friskvård för hjärtat påverkas till stor del av hur hjärnan

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Hälsoinspiratören. Månadens tema Medelhavsmat, fast i Norden. Innehåll

Hälsoinspiratören. Månadens tema Medelhavsmat, fast i Norden. Innehåll Hälsoinspiratören Juli 2013 Månadens tema Medelhavsmat, fast i Norden Innehåll Ledaren Nordisk mat - lika hälsosamt som medelhavskost Grönsaker, ärtor, baljväxter, frukt - viktiga i nordisk kost Rapsoljan

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

sänkning av LDL-kolesterol förebygger hjärt kärlsjukdom»normalvärdena«är för höga behandlingstiden en avgörande faktor

sänkning av LDL-kolesterol förebygger hjärt kärlsjukdom»normalvärdena«är för höga behandlingstiden en avgörande faktor klinisk översikt Läs mer Medicinsk kommentar sidan 327 och 3272. Artikel sidan 3283 Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Sänkning av LDL-kolesterol förebygger hjärt kärlsjukdom»normalvärdena«är

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll 1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll Jag vill börja med att sätta in min kostmodell i ett historiskt perspektiv. Under människans evolution (utveckling) har hon levt som jägare, fiskare och samlare.

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06 Välkommen! Ta fram papper och penna, stäng dörrar, TV och annat som kan störa, det blir mycket information på kort tid. -18år i Sverige - 33 år världen och detta är bara början! 1 Utbildningenär fördelad

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer