Så viktiga är blodfetterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så viktiga är blodfetterna"

Transkript

1 Så viktiga är blodfetterna Gunilla Olivecrona Professor i medicinsk kemi Institutionen för medicinsk biovetenskap Jag har fått i uppgift att tala om blodfetter, antagligen eftersom jag forskar om de mekanismer som reglerar nivån av fett i blodet. Varför intresserar vi oss för blodfetter? Ja, det tror jag att de flesta av er känner till: Höga blodfetter har samband med flera vanliga och allvarliga sjukdomar som arterioskleros (åderförkalkning eller, som man nu har börjat kalla det, åderförfettning). Höga blodfetter är också vanliga vid diabetes typ 2, den variant man framför allt får i vuxen ålder. Den kallas även åldersdiabetes och är ofta direkt förknippad med övervikt. Jag kommer att berätta om varför det finns fett i blodet, vilka fetter vi transporterar där och lite om hur de ser ut. Flera av er har säkert läst i tidningarna att det finns två olika former av kolesterol, gott och ont. Det kan ju verka lite förvirrande, och jag tänker försöka förklara vad man menar. Sedan kommer jag in på varför höga blodfettvärden anses farliga och så vill jag gärna diskutera orsakerna till att det har blivit så vanligt med höga blodfetter. På slutet kommer jag också in lite på frågan om man kan påverka blodfetterna med livsstil och kost. Kostfrågorna kommer ju upp igen efter kaffet, och jag ger en liten bakgrund till det som Göran Hallmans, Ingegerd Johansson och Bernt Lindahl då ska tala mer utförligt om. De flesta av er har väl följt med lite i debatten om kolesterol. Numera kanske man tycker att den var lite överdriven, men för ett antal år sedan var budskapet att äta så lite kolesterol som möjligt. Det rådet har man i stor utsträckning gått ifrån. Man trycker numera på att kolesterolet är ett väldigt viktigt fett och en byggsten i kroppen. Det finns i alla kroppens celler och görs där om 36

2 till en mängd viktiga substanser, till exempel hormonerna östrogen, testosteron, progesteron och kortisol. Det är naturligtvis viktigt att vi har kolesterol i kroppen, men problemen uppstår om vi får obalans i ämnesomsättningen på grund av att vi inte kan bryta ned kolesterolmolekylerna i kroppen. Ett överskott av kolesterol kommer då att ansamlas någonstans, och det utsöndras normalt via gallan. Kolesterolet är det ena fettet som vi ska tala om. Det andra kallar jag triglycerider, men många av er kanske tänker på det som vanligt fett, alltså det fett som finns i kött, smör, grädde, majsolja, rapsolja och allt som vi använder i vår matlagning. Fett i form av triglycerider är en viktig komponent i vår diet. När vi bryter ner triglyceriderna utvinner vi samtidigt energi ur dem. Fettväven är en lagringsform för energi i kroppen, men problem uppstår när det blir för mycket. När vi äter för mycket och får överskott av triglycerider stör det energiomsättningen och, som vi kommer att se, även hanteringen av kolesterol. Numera talar man allt mindre om att akta sig för kolesterolet och allt mera om att akta sig för att äta för mycket fett totalt sett. Ett hekto fett om dagen Jag ska också nämna att triglyceriderna innehåller fettsyror, som kan vara antingen helt mättade, enkelt omättade eller fleromättade. I den där deklarationen man ser på margarinpaketen där det står hur stor andel av fettet som är mättat eller omättat; det handlar om triglycerider. Vi äter i genomsnitt ungefär gram fett per dag, och ni som lagar mat vet att det är en ansenlig bit av ett ordinärt smörpaket, med andra ord ganska mycket. Det är klart att vi inte äter fettet i form av smör, men ungefär ett gram kolesterol är vad vi får i oss i vår dagliga kost. Fettet sönderdelas i tarmen och spjälkas till mindre produkter. I själva tarmväggen packas det hela ihop igen till väldigt små fettdroppar.dropparna kallar vi lipoproteiner eftersom de består av både fett och protein, se Figur 1. I kärnan av fettdroppen finns triglyceriderna. De är omgivna av ett skal, ungefär som en apelsin, och i skalet finns bland annat kolesterol. I blodet ser man lipoproteiner av olika storlek. Dels har vi de riktigt stora lipoproteinerna som kommer från tarmen, från det fett som vi äter. De kallas kylomikroner (eng. chylomicrons), och ni ser i diagrammet på Figur 2 som har storlek på 37

3 Figur 1. Fettet, som består av kolesterol och triglycerider, paketeras om i tarmväggen till lipoproteiner innan det tas in i blodbanan via tarmen. Figur 2. Lipoproteinerna i blodet visar stor spridning i både storlek och funktion. Bild från samlingen Clinical Perspectives on Blood Lipids från läkemedelsföretaget Merck, Sharp & Dohme (ed. Donald Hunninghake). 38

4 den vågräta axeln och fettinnehåll på den lodräta, att kylomikronerna innehåller mycket fett och är stora. Sedan finns en grupp något mindre lipoproteiner som också innehåller mycket fett. De kallas VLDL (eng. Very Low Density Lipoprotein). I mitten syns gruppen LDL (Low Density Lipoprotein), medan de allra minsta lipoproteinerna kallas HDL (High Density Lipoprotein). HDL innehåller lika mycket protein som fett, och det är därför som de hamnar så långt ner i diagrammet. Det här ser väldigt komplicerat ut och hur hänger det ihop egentligen? Vad har lipoproteinerna med varandra att göra? Jag har försökt förklara att när vi äter mat med fett i kommer fettet att spjälkas och i tarmen bildas då kylomikronerna. De går ut i blodet och stöter där på det fettspjälkande enzymet lipoproteinlipas, som jag har ritat som fläckar på blodkärlsväggen i Figur 3. Lipoproteinlipaset spjälkar triglyceriderna i kylomikronerna så att de fettsyror som frisätts kan tas upp där de behövs i kroppen. Antingen behöver vi ta upp fett för att direkt få fram energi för muskelarbete eller, vid ett tillfälligt överskott av energi, kanske lagra in det i fettväven för att använda det senare. Figur 3. Så funkar det! Summarisk översikt över hur fettomsättningen i kroppen går till. Bilden från Thule, Kungliga Skytteanska Samfundets Årsbok, årgång 20, 2007, sid

5 När lipoproteinlipaset verkar på kylomikronpartikeln kommer den att krympa, som när vi släpper ut luften ur en ballong. Triglyceriderna försvinner och vi får en restpartikel, som känns igen i levern och tas upp där. Samtidigt blir det skalmaterial över från kylomikronen, material som bildar HDL. När vi spjälkar triglyceriderna bildas alltså HDL. Även om vi inte äter något fett tillverkas ändå fett i levern, och den släpper ut det till blodbanan i form av VLDL. Också VLDL möter samma öde när det kommer ut i blodbanan: Det träffar på lipoproteinlipas, spjälkas, huvuddelen av triglyceriderna försvinner, skalmaterial går över till HDL och restpartikeln blir nu en kolesterolrik LDL-partikel. Det här är omsättningen av blodfetterna i ett nötskal. Man kan faktiskt se de största lipoproteinerna i blodplasma efter en fettrik måltid, men då måste man ta i ordentligt med fettet, Figur 4. Före måltiden är blodplasman alldeles klar, men ett par, tre timmar efter maten ser man en grumling och det är just kylomikronerna som är så stora så de sprider ljus i vätskan. Sedan kan man följa lipoproteinlipasets aktivitet genom att kylomikronerna successivt försvinner och vätskan klarnar. Efter sex timmar har fettet försvunnit. Figur 4. Koncentrationen av triglycerider i blodet efter en fettrik måltid. Den övre kurvan gäller personer som överlevt en hjärtinfarkt men hade ett så kallat metabolt syndrom med bland annat lipidrubbningar; den nedre kurvan under visar läget för friska kontrollpersoner. Diagram från Karpe et al, Journal of Lipid Research 1992;33;

6 En fettfri kost är nästan omöjlig Många kanske tänker att jag är väldigt försiktig med vad jag äter och så där mycket fett har då inte jag i blodet. Då kan man för det första säga att det är nästan omöjligt att äta en helt fettfri kost. De allra flesta av oss får ändå i sig fett som sedan hamnar i blodet. Dessutom behöver vi fettet eftersom en del av de fettsyror som vi måste ha för att överleva kan vi inte kan tillverka själva. De kallas essentiella fettsyror. Vi behöver också denna kontinuerliga lipoproteintransport för att kunna ta upp fettlösliga vitaminer som A, D, E och K. Som jag sade tidigare tillverkar levern VLDL på egen hand om vi inte äter det fett vi behöver och det sker ganska kontinuerligt. Dessutom är, som jag sade i början, kolesterol är en väldigt viktig fettmolekyl. Får vi inte i oss den med maten tillverkar kroppen kolesterolet själv och nästan alla celler kan stå för den tillverkningen. Men kolestorolet kan inte brytas ner i kroppen, och därför behöver det transporteras från olika celler och organ till levern för att kunna utsöndras därifrån. Med andra ord har vi alltid fett i blodet. De två kolesterolsorterna, hur går det ihop? Kolesterol är väl ändå kolesterol, en och samma molekyl? HDL-partiklarna, de minsta lipoproteinerna som bildas från skalmaterial från nedbrytning av kylomikroner och VLDL, brukar populärvetenskapligt kallas det goda kolesterolet. Jag ska försöka berätta varför man säger det medan däremot LDL-partikeln, som bildas som en rest av VLDL-partiklarnas nerbrytning, kallas bärare av det onda kolesterolet. Det är ju naturligtvis inte alltid så. LDL är ett normalt lipoprotein som vi har i blodet, men när vi får för mycket av det uppstår bekymmer. Det har man känt till ganska länge, och det finns mycket data från stora studier på många individer. Figur 5 sammanfattar en studie från USA där man tog blodprov och mätte halten av olika lipoproteinfraktioner: LDL-kolesterol och HDL-kolesterol. Vi ser att för både män och kvinnor leder högt LDL-kolesterol till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom medan högt HDL-kolesterol innebär motsvarande minskad risk. Figur 6 visar resultat från en annan studie, som kallas PROCAM och gjordes på invånare i Tyskland under och 1990-talen. Här mätte man också triglyceriderna i blodet och återkom efter åtta år för att se hur det hade gått med utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Vi ser att LDL-kolesterolet är starkt kopplat till ökad sjukdomsrisk. Intressant nog har man samma koppling till triglyceridnivån i blodet: Ju mer triglycerider desto högre risk. Man kan notera att det inte är fråga om stora tal. Här jämförs 1,2 med 1,9, men den 41

7 Figur 5. Låga koncentrationer av HDL och höga koncentrationer av LDL ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det intressanta blir därmed kvoten HDL/LDL. Män löper som synes allmänt högre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än kvinnor. Diagram på data från Wilson et al, Circulation 1998;97; Figur 6. Mäns och kvinnors värden sammanvägda. Här visas förutom relationen till LDL och HDL även sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och med triglycerider i blodet. Diagram på data från PROCAM-studien, Assmann et al, European Heart Journal 1998;19(suppl A):A

8 begränsade skillnaden har ändå en ganska stor effekt på den statistiska risken för hjärt-kärlsjukdom. Naturligtvis är balansen mellan de olika lipidfraktionerna det intressanta. Det är av den anledningen som man gärna analyserar lipiderna i blodprover på vårdcentraler och sjukhus. Skador i blodkärlen Vad är det då som händer och vad är arterioskleros? Det är helt enkelt så att för höga nivåer av LDL, kylomikronrestpartiklar eller VLDL i blodet ger också en ökad mängd lipoproteiner i artärväggen. Normalt sett klarar blodkärlen av detta ganska bra därför att de tar in blodceller som kan omvandlas till städarceller, så kallade makrofager. Makrofagerna tar upp de här fetterna, omvandlar dem och kan i bästa fall skicka iväg dem i blodbanan så att kroppen inte får någon skada. Men om halten av lipoproteiner i blodet är för hög kan det hända att makrofagerna blir överlastade och inte orkar. De bildar då vad man på engelska kallar foam cells (skumceller), vilket faktiskt kan leda till att makrofagerna själva dör. Innan dess börjar de utsöndra en mängd olika ämnen, vilket delvis liknar en inflammation. Detta kan leda till en utfällning av kolesterol i kärlväggen, vilket i sin tur kan ge en vävnadsskada på blodkärlet som måste lagas genom att blodplättar (trombocyter) kommer dit och täpper till. På sikt bildas då en blodpropp, och det är det farliga med arteriosklerosen. Inlagring av kolesterol i artärväggen leder till skador och proppbildning i till exempel stora kroppspulsådern. Artärväggen borde vara slät och fin, men kan då bli ganska skrovlig. Det beror på att det har lagrats in kolesterol. En klump kan lossna, gå vidare i blodbanan och komma till ett kärl som har mindre diameter än aorta. Det kan vara en kapillär i hjärtat eller i hjärnan; oavsett vilket leder det till ett stopp i blodflödet, en blodpropp helt enkelt. Det goda och det onda kolesterolet Men också arteriosklerosen som sådan leder till att kärldiametern blir mindre, kärlväggen styvare och cirkulationen sämre. Därmed förstår ni kanske varför man betecknar LDL som det onda kolesterolet. LDL bidrar alltså med det kolesterol som lagras in. Vad gör då HDL, det goda kolesterolet? Som jag har sagt är HDL-partiklar väldigt små lipoproteiner och de har kapacitet att växa. HDL kan ta upp kolesterol från kärlväggarna eller från olika organ 43

9 och blir då förstås större, men det gör inte så mycket för de kan gå in i levern och lämna sin last av kolesterol där. På det sättet kan HDL faktiskt bidra till att hålla rent på kärlväggarna. HDL har också många andra positiva effekter. Det motverkar bland annat inflammation och fettoxidation, som man ofta diskuterar som en viktig faktor bakom arterioskleros. Därför kan kolesterol i HDL-form ses som en positiv faktor. Jag har också sagt att triglyceriderna är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Figur 4 visade ju hur friska personer hanterar en riktigt maffig fettmåltid jämfört med hur patienter som haft hjärtinfarkt kan hantera samma fettmängd från samma fettmåltid. Vi ser att patientgruppen börjar med en högre triglyceridnivå i blodet och att toppen efter en fettmåltid når högre. Det tar också längre tid innan triglyceriderna har försvunnit från blodet. Vad beror då det här på? Ja, nu vill jag återkomma till det enzym jag talade om i början. Det sitter på blodkärlens väggar, heter lipoproteinlipas och spjälkar triglyceriderna till kylomikroner och VLDL. Det är faktiskt så att när vi blir överviktiga, kanske har diabetes typ 2 eller rent av blir feta händer det väldigt mycket i fettväven. Den blir överlastad och börjar skicka ut signalsubstanser som säger stopp och belägg, jag kan inte lagra mer fett, nu får det vara nog!. De här substanserna har effekter på lipoproteinlipas, både i fettväven och i resten av kroppen. Kapaciteten för lipoproteinlipas att spjälka triglycerider minskar, vilket leder till att triglyceridnivåerna ökar. Det leder också till att HDL-kolesterolet minskar och LDL ökar, vilket ökar risken för aterioskleros. Riskfylld inaktivitet Jag vill också peka på en annan faktor som är viktig i det här sammanhanget: När vi blir äldre, får det bättre och blir bekvämare och mindre aktiva, minskar mängden lipoproteinlipas i musklerna ganska kraftigt. Figur 7 visar ett försök som blivit välkänt. Man gjorde så att försöksdjur, råttor, inte belastade sina bakben under fyra timmar, en ganska kort period, och mätte sedan lipoproteinlipasaktiviteten i musklerna, både på råttor som hade sprungit omkring i sina burar som vanligt och på de råttor som inte belastade sina bakben. Ni ser att lipasaktiviteten minskade väldigt dramatiskt vid inaktivitet. Forskarna kunde också visa att upptaget av triglycerider i råttornas vadmuskler minskade. Det är också en faktor som medverkar till att det tar längre tid att få bort triglycerider ur blodet. 44

10 Figur 7. Lipoproteinlipasets aktivitet minskar om man inte är fysiskt aktiv, vilket leder till minskat upptag av triglycerider i musklerna och risk för ökad inlagring av kolesterol i blodkärlen. Diagram från Hamilton et al, Diabetes 2007; 56; Någon kan kanske säga att man inte så lätt kan överföra resultat från råttor, men tyvärr har vi nog en likartad effekt hos människor. Numera börjar man bli alltmer intresserad av vardagsrörlighet, allltså att det faktiskt är en påfrestning för våra muskler när vi står upp, håller balansen och utför lätt vardagsarbete. Därför lyckades man övertala en grupp lite äldre kvinnor, efter klimakteriet, att vara helt stillasittande i tre dygn. De fick sedan en fettrik måltid och vi känner igen den översta kurvan på Figur 8: Triglyceridnivån stiger och börjar sjunka efter upp till sex timmar. Man hade kommit överens om att vid ett senare tillfälle skulle samma grupp kvinnor först vara stillasittande och sedan gå på rullband i en och en halv timme innan de fick måltiden. Vi kan se att både startvärdet och toppen för triglycerider då blev lägre på grund av aktiviteten. Det gjorde också ett kontrollförsök med tanke på att det konsumeras en del energi under rullbandsvandringen. Kvinnorna fick återkomma vid ett tredje tillfälle och fick då en lite mindre fettrik måltid; den gav lika mycket mindre energi som man kunde beräkna att de gjorde av med på rullbandet. Då ser vi att triglyceridnivåerna faktiskt blev lite lägre, men fortfarande högre än när de hade gått i en och en halv timme. Det här är en ganska intressant fråga: Varför blir det så fel fastän vi har det så bra? Jag vill gå tillbaka till Figur 3, som visar lipoproteinmetabolis- 45

11 Figur 8. Fynden som visas i figur 8 gäller tyvärr också för människor. Diagram från Gill och Hardman et al, American Journal of Clinical Nutrition 2000;71; men i stort. När vi har blivit lite äldre och har ätit lite för mycket är vår fettväv överfylld. Det är med andra ord fullt på energilagret. Vi har också blivit mer bekväma: Köpt bil, tagit rulltrappan, använt dörröppnare och så vidare och allt det här leder till inaktivitet och arbetsbrist i musklerna. Vi äter kanske lika mycket som tidigare eller gärna mer; vi har mera tid på oss och mera pengar för att laga den goda maten som är så lockande. Vi får in fettet från måltiderna i blodbanan, men på grund av att lipoproteinlipaset och andra faktorer har påverkats under livet finns nu ganska få ställen i blodbanan där lipoproteinerna kan fastna och brytas ner. Fettväven vill inte ta upp några fettsyror, inte musklerna heller. Det blir svårt för kylomikronerna att bli av med sin fettlast och de får åka in i levern nästan fullastade, vilket i sin tur gör att den måste ta upp för mycket fett. Den blir överlastad och vi får fettlever, något som har stor betydelse för leverns energiomsättning. För att skydda sig skickar levern ut mera VLDL och hoppas att om vi skickar det en tur till kanske fetterna kan tas upp någon annanstans. Efterhand sker det förstås, men det kommer att gå långsammare och leder framför allt till att antalet LDL-partiklar i blodet blir större, det vill säga LDL-kolesterolet ökar. Vi kommer att ha mer triglycerider och LDL i blodet, mindre HDL. Det är precis det som är negativt och förenat med stor risk för hjärt-kärlsjukdom. 46

12 Mitt huvudbudskap är emellertid att det är ganska lätt att hantera. För det första har vi inte alls nämnt den viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom, som är rökning. Man ska aldrig börja röka och har man börjat ska man försöka sluta. Sedan gäller det att hålla vikten under kontroll en våg och ett måttband är billig och bra medicin. Vi ska också tänka på att ta till vara alla tillfällen att röra oss, varje dag hela livet, så mycket vi någonsin kan. Då kan man ju säga att då vet vi ju allting OK, det var lätt! Forskning har ju pågått länge här i Umeå och på många andra ställen, och man kan ju fråga sig: vet vi inte allt vi behöver nu? Då tänkte jag bara visa genom Figur 9 att det jag har beskrivit hittills är en förenklad bild av det vi vet. Som grundforskare på det här området har vi ett ansvar att verkligen ta reda på hur det faktiskt går till. Det finns tusentals olika faktorer som samverkar, och för var Figur 9. Beskrivningen i detta kapitel av fettomsättningen i kroppen är en förenkling av vad vi känner till idag. Också forskarsamhällets egen tankemodell av vad som händer i människokroppen är en förenkling av verkligheten. Mer forskning behövs om vi ska kunna finna behandlingar mot hjärt-kärlsjukdom. Denna smått avskräckande bild av lipoproteinlipasets närmiljö kommer från boken Cellular Lipid Metabolism, Springer. Ed C. Ehnholm. 2009; Jfr Figur 3 ovan. 47

13 och en av dem här faktorerna finns en gen, som Olle var inne på, och det är klart att det kan finnas rubbningar av olika slag i olika gener. Därför vill vi gärna fortsätta forska, och vi tittar idag på hur lipoproteinlipaset kan kontrolleras när det sitter på blodkärlens väggar. Vi vill gärna ha reda på varför, och framför allt hur, LPL-aktiviteten minskar med fetma och stigande ålder, och hur man kan förbättra det hela om systemet fungerar dåligt. Vi vet att det alltid kan påverkas med fysisk aktivitet i någon form, men att göra det via kost och mediciner kan vara knepigare. Jag vill avsluta med att säga tack till min forskargrupp men också till de finansiärer vi har bakom oss. Vi får statliga medel av Vetenskapsrådet, men det räcker inte på långa vägar. Vi är väldigt beroende av de bidrag vi får från Hjärt-Lungfonden, en nationell insamlingsfond till förmån för hjärt- och lungsjuka och forskning inom det området. Vi är också väldigt tacksamma för de lokala fonderna i Umeå Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning och Norrländska hjärtfonden och vi har också stöd från Kempestiftelserna. Sverker Olofsson: Vad spännande att höra dig berätta. Jag tänkte på när du berättade om bilen, rulltrappan, sköna fåtöljen till tremilen på TV, lite för mycket mat i kväll... det där känner man igen från flera av sina bekanta, eller hur? Gunilla Olivecrona: Ja, visst! Sverker Olofsson: Jag tänkte på när du talar om yngre och äldre när man börjar komma i min ålder är kroppen lite trögare. Det går långsammare att fixa, så att säga. Måste jag kompensera det genom att promenera en och halv timme istället för en timme, som när jag var 30 år? Måste jag vara mer aktiv som äldre än som yngre för att hålla mig på samma hälsonivå? Gunilla Olivecrona: Jag tror att man måste tänka på två saker: Dels att energibehovet i kroppen minskar med ökande ålder Sverker Olofsson: Ät mindre, alltså! Gunilla Olivecrona: Försök framför allt hålla koll på vad du äter. Nu kanske du har mer tid att verkligen njuta av maten och det kan leda till att du äter mer. Egentligen borde vi ju ta mindre portioner och verkligen vara observanta. Om du sedan tänker på dig själv i ditt eget liv jag vet att du har barn: När de var små flängde du runt och passade och gjorde en massa servicejobb åt dina 48

14 barn och var väldigt aktiv hela tiden, och det kanske du fortfarande är. Men de flesta av oss minskar aktivitetsgraden, och det kan man faktiskt mäta genom att sätta på sig en stegräknare eller liknande. Det visar sig då att vi blir mer benägna att sitta ner, ligga, halvligga i soffan, kolla mera på TV och så vidare för att vi har mera tid. Det här måste du kompensera genom att tänka dig för. Ta trapporna istället för rulltrappan, försök gå till affären istället för att ta bilen och sådana saker. Sverker Olofsson: Säg tre saker som du aldrig skulle kunna tänka dig att äta förutom bacon tänkte jag Gunilla Olivecrona: Det var en samvetsfråga. Jag äter faktiskt allt, men inte alltid om man säger så. Sverker Olofsson: När man tänker på insidan av de här blodådrorna, där det hänger grejer och så. Det är obehagligt och man anar konsekvenserna. Kan man ta ett piller, enkelt och fånigt uttryckt, för att sakta men säkert städa upp i ådrorna? Gunilla Olivecrona: Ja, det är något som många forskar på och man hade hoppats på att kunna få fram en medicin som höjer HDL-nivån. Det låter väl väldigt klokt? Stora och kraftfulla läkemedelsbolag har jobbat på att få fram sådana medel, men det har visat sig inte vara alldeles lätt. Det är inte säkert att det är bra att bara höja HDL-värdet. Problemet är en rubbning av hela energibalansen i kroppen, och det är inte så lätt att påverka bara med ett piller. Men visst kan piller hjälpa, och vi vet ju att det finns mediciner som är effektiva för att sänka blodkolesterolet. De kallas statiner och det finns säkert många här i salen som äter sådana. De är väldigt bra, men ännu finns inget piller som kan städa upp om vi har ställt till det för oss. 49

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI En informationsbroschyr för vårdpersonal och patienter med hyperkolesterolemi Originalproduktion av Dr Leiv Ose, januari 2012 Uppdaterad av Dr Lennart Nilsson, juni 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Kolesterol. En skrift om blodfetter

Kolesterol. En skrift om blodfetter Kolesterol En skrift om blodfetter Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Visceralt fett - det onda fettet

Visceralt fett - det onda fettet Nu är det jul. Igen. Så var det jul igen då. Så mycket har hänt sedan förra julen men ändå känns det som det var alldeles nyss. Lite konstigt känns det också när julen blir så kort men vi hoppas att du

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN)

A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN) A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN) Riskfaktor för utveckling av atheroskleros - som kan ge upphov till hjärt-kärl-sjukdomar: - Myokardinfarkt - TIA - Angina - Hjärtsvikt - Stroke - Njursvikt - Claudicatio - Vaskulärt

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Kolesterol. En skrift om blodfetter

Kolesterol. En skrift om blodfetter Kolesterol En skrift om blodfetter Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne HETA HÄLSORÖN * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne * För mycket fleromättat fett i kosten är hälsofarligt * Karotenoider är viktiga

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Kolesterol. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Kolesterol. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Kolesterol En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Metabola effekter av mjölkens fettsyror. Annika Smedman Nutritionist och Med. Dr.

Metabola effekter av mjölkens fettsyror. Annika Smedman Nutritionist och Med. Dr. Metabola effekter av mjölkens fettsyror Annika Smedman Nutritionist och Med. Dr. Mat Livsstilsfaktor - en av de främsta Andra: motion, sömn, stress Mjölkens sammansättning Mjölkens fetter Mer än 400 olika

Läs mer

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

KONSUMENT-FORUM. Har sammanställt det viktigaste ur debatten och du kan läsa det du vill.

KONSUMENT-FORUM. Har sammanställt det viktigaste ur debatten och du kan läsa det du vill. FETT FRÅGAN NU IGEN KONSUMENT-FORUM Länk i pdf: http://www.konsument-forum.se/ti/fettfragan_nu_igen.pdf Lagom till sommarhettan hettade det till igen om matfetterna! 1 augusti publicerade DN en debattartikel

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare Blodlipider Dags för nya tider? Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare torbjorn.akerfeldt@akademiska.se EQUALIS-möte 23 oktober, 2015 Inst för medicinska vetenskaper Uppsala

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning! Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Kostprogrammet Energibalansen

Kostprogrammet Energibalansen Kostprogrammet Energibalansen I kostprogrammet Energibalansen ska du undersöka dina egna vanor. Här för man in sina aktiviteter och måltider för se om man ligger i energibalans och om man får i sig tillräcklig

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Ät normala mängder av fet mat och strunta i kolesterolvärdena!

Ät normala mängder av fet mat och strunta i kolesterolvärdena! Ät normala mängder av fet mat och strunta i kolesterolvärdena! På senare tid kommer allt fler forskningsrapporter med uppgifter om att vi blivit grundlurade när det gäller vår rädsla för högt kolesterol.

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

FETMA DIABETES SNABBA KOLHYDRATER Fetma och diabetes Diabetes: Fetma: Atkins och GI: Fallgropar:

FETMA DIABETES SNABBA KOLHYDRATER Fetma och diabetes Diabetes: Fetma: Atkins och GI: Fallgropar: Göran Petersson juni 2007 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg Glass och Fetma Om övervikt, socker, insulin, diabetes, triglycerider, fettceller, glukos, gräddglass,

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Olivolja Kokosolja Rapsolja Palmolja Fleromättade Fröfetter farligt omega-6

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Kost och Ateroskleros

Kost och Ateroskleros Göran Petersson mars 2007 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers 412 96 Göteborg Kost och Ateroskleros - omega-6 och socker hotar, men rätt omega-3 och antioxidanter skyddar Överintag

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer