Alfabetisering i grundskolans årskurs 7-9

Transkript

1 Alfabetisering i grundskolans årskurs 7-9 Prelitterata elevers väg till läsning, skrivande och kunskapsutveckling Morit Malm morit.malm@isd.su.se

2 Vad säger forskningen? Relativt lite forskat eller skrivet om alfabetisering i skolåldrarna. En del om sfi och vuxna analfabeter, Vad säger styrdokumenten, Lgr11, Skolverket?

3 Termer definitioner Vad menar vi med analfabet? Vem ser du framför dig? Är den som har ett annat skriftspråk analfabet i svensk skola?

4 Analfabet, illitterat, prelitterat UNESCO:s definition: Analfabet är en person över 15 år som inte kan läsa eller skriva en text av betydelse för det vardagliga livet. Därmed är personen inte funktionellt litterat. För att markera att analfabetism inte är ett permanent tillstånd är det många som föredrar att använda begreppet prelitterat.

5 Litteraciet/Literacy Det finns olika grader av litteracitet. Begreppet är relativt och kan stå för olika nivåer av läskunnighet och skilja sig mycket från land till land. Tidigare har termen literacy använts för att beteckna läs- och skrivfärdigheter. Man talar om människor som illiterata jfr illiteracy/illiteracitet.

6 I ett sociokulturellt perspektiv används termen literacy för att beteckna användning av skrift i vid bemärkelse. Literacy är ett dynamiskt begrepp i ständig förändring och beror på kontext.

7 Forskning med rötter i bl. a lingvistik, pedagogik, sociologi och antropologi har poängterat att läs- och skrivning är sociala och kulturella företeelser som används i kommunikation mellan mänskor. Street 1993,1995,Barton&Hammiltion 1998.

8 Allt fler analfabeter kommer till skolan Andelen med kort eller ingen skolbakgrund ökar Skolverket ger rekommendationer för mottagande av nyanlända Relativt lite forskat om alfabetisering i åk 7-9 Skolan blir ett möte mellan individ och samhälle

9 Alfabetisering på vilket språk? Språk är kommunikation och samma gäller för läs- och skrivande. Viljan att uttrycka sig och ta del av andras tankar. Det verktyg vi har är det muntliga språket. Alltså utgår vi från det. Den trygghet som det egna språket ger skapar en säkrare grund för att förstå, både det nya språket och undervisningen på språket.

10 Uppfattningen att varje människa ska få lära sig läsa på sitt modersmål är allmänt vedertagen trots detta sker alfabetiseringsundervisningen i Sverige oftast på svenska. (Hyltenstam 1979)

11 28 år senare kan man läsa i en rapport av Inga-Lena Rydén(2003), att ingen av åtta undersökta kommuner har modersmålslärare i alfabetiseringsundervisningen. I fyra av kommunerna är lärarna medvetna om fördelarna med att arbeta med modersmålslärare. Men ett sådant samarbete finns inte.

12 Modersmålet en resurs Med undervisning bara på andraspråket bryts den lexikala utvecklingen i förstaspråket som grundlagts under förskoleåren. Det medför att ordförrådets utveckling i andra språket kännetecknas av en eftersläpning då det inte kan bygga på och fördjupa ett redan väletablerat ordförråd i förstaspråket. (Verhallen & Schoonen 1998:466)

13 Modersmålet Man lär sig bäst om man behärskar det språk som kunskaperna förmedlas på Man tänker bättre om man har ett utvecklat språkligt instrument Om språk och referensramar möts hjälper det förståelsen Man kan bättre ge uttryck åt sin identitet om man behärskar interaktionsspråket Språk måste användas för att vidmakthållas

14 Likheter i läs/skrivinlärning Franker (1994) skriver om läsprocessen som en psykolingvistisk process liksom den också är en språklig process. Oavsett modersmål och kultur så är det ungefär samma sak som händer inne i huvudet på den som lär sig läsa.

15 Språk och läsning påverkar varandra För att kunna läsa behövs ett språk samtidigt som språket utvecklas med läsning. För att kunna läsa och förstå en text krävs förkunskaper och erfarenheter. Ju mer insatt en person är i ett ämne desto lättare är det att förstå texter i ämnet. Därför är läsinlärning en näst intill omöjlig uppgift om inläraren inte talar det språk eller förstår det sammanhang som används i undervisningen.

16 Läsande och skrivande lärs bäst när undervisningen utgår från de kulturella och sociala sammanhang som eleverna befinner sig i. Inlärning sker i meningsfulla sammanhang Tillsammans med andra människor Lärarens kunskaper är viktiga.

17 Omvärldskunskap En viktig uppgift är att stötta eleven att utöka sin omvärldskunskap. Vad är då omvärldskunskap? Olika beroende på situation och syfte och omgivning. Den kunskap som är relevant i Sverige och i skolan är kanske mindre relevant på t.ex. Somalias landsbygd. Vi måste alltid komma ihåg detta för att förhålla oss med respekt och ödmjukhet till eleverna.

18 Informationskällor Den som är illiterat kan inte använda skrift för att komma ihåg, anteckna, leta info, meddela sig osv. Den muntliga, direkta mellanmänskliga kontakten blir helt avgörande. Många föredrar ett direkt möte ansikte mot ansikte framför telefon eller annan kommunikationsform.

19 Strategier Cirkulär berättarstruktur kontra linjär. Utantillinlärning

20 Skolkultur och förväntningar Vi är i ringa grad medvetna om hur påverkade vi är av den läs-, tecken- och bildkultur vi igår i För den som inte är skolvan eller illiterat kan skolans koder vara svårtydda. Man tolkar utifrån mer konkret betydelse och meningsfullhet. Form och innehåll skiljs ju ofta åt i skolan. Ex. Vi tränar språkförmågor isolerat.

21 Skolkultur likheter och skillnader

22

23 Barn socialiseras in i språket på olika sätt beroende på olika faktorer i omgivningen. Klass, stad land, omgivande samhälle där barnet får delvis olika roller De som växer upp i en skriftkultur medelklass, utbildade möter tidigt skrift och bilder i barnböcker.

24 . Barn från studievana hem får en grund som underlättar mötet med skolans värld

25 Eleverna förstår kanske inte och ser inte att i skolan skriver vi ibland för övningens skull. Det måste passa in i en situation och vara förankrat i verkligheten.

26 Inskrivningen möte Första kontakten med hemmet bör bli ett möte Bygga broar eller skapa murar? Begränsa informationen Samtala och lyssna

27 Mottagandet Vilka resurser finns på skolan? Lärarna? Annan personal? Läromedel? Arbetssätt? Didaktiska val? Vad? Hur? Varför?

28 Förhållningssätt är grunden Resursperspektiv Dialog med eleverna. Samarbete modersmålslärare m.fl. Nyfiken och lyhörd. Knyt elevens erfarenheter till undervisningen Meningsfullhet

29 Resurser och läromedel Vad behövs? Vilket material och vilka läromedel ska vi använda? Vilka resurser finns? Vilka personer utanför skolan kan vara till hjälp? Eftersom det inte finns färdigt alfabetiseringsmaterial, blir det en viktig uppgift att leta böcker, fråga modersmålslärare och andra personer med samma språk. Jag ber de studerande att ta med bilder och föremål hemifrån.

30 Språklig medvetenhet Innan läsinlärningen kan börja måste eleven ha nått en språklig medvetenhet: att kunna skilja på språkets innehålls- och formsida i både skrift och tal. Ex. Vilket ord är längst? bas eller babuur tåg eller lokomotiv

31 Övningar för språklig medvetenhet Rim och ramsor Byta ut fonem /grafem Lyssna efter ett visst ljud Kasta om Träna att hitta en bokstav Klappa antal stavelser Hitta ordgränser

32 Träning i fonologisk medvetenhet 1. Kunna rimma??? 2. Uppfatta fonem i initial ställning 3. Identifiera fonem vilket ljud kommer först? (mas, muus, miis) 4. Uppfatta ett fonem i final ställning 5. Segmentera fonem (m-a-s)

33 6. Göra en fonemsyntes : eleven lägger samman ett antal ljud s-o-l./ suul Läraren säger ett ljud i taget och eleven ska sen säga ordet. 7. Addera fonem: Vilket ord får du om du sätter s framför Ola?

34 Avkodning Vad gör vi när vi läser? Två viktiga komponenter : Vi känner igen bokstäver, delar av ord och hela välkända ord. Språkförståelse Texten säger inte allt. Förståelse kräver läsarens aktiva medverkan.

35 A,B,C eller B,T,J.

36 Ljudanalys och bokstavsinlärning Utgå från de ljud och ord som är bekanta för eleven Läsning är inte bara avkodning utan bör ha mening och sammanhang redan i början Olika syn på läsinlärning: Analytiskt - syntetisk, Helhet delar, Top down bottom up En blandning av metoderna utifrån elevens behov

37

38

39

40 Läromedel Laminerade Bilder fotografier Böcker på somaliska Egna texter Föremål Datorn i läsinlärningen Webben Mail, FB, bloggar mm

41

42

43 Låt elevernas arbete synas i skolan! Fotoberättelser med korta texter på somaliska

44

45

46

47 Skolans koder Vilken sida är fram? Läsriktning? Sidornas struktur Mönster som underlättar Kursivering, rödmarkering, storlek på texten Form och innehåll skiljs ofta åt i skolan. Ex. Vi tränar språkförmågor isolerat. Eleverna förstår kanske inte att i skolan skriver/talar vi för att öva

48 Man lär sig bäst läsa när man läser om sådant som intresserar en och att skriva genom att skriva till någon som är intresserad av att läsa. Alltså i naturlig kommunikation. Det innebär att det är viktigt att arbetet med läsning och skrivning inkorporeras i övrig språkundervisning och ämnesundervisning.

49 En kombinationer av teoretiskt och praktiskt arbete gör det möjligt att lära även om språket och skrivförmågan ännu är begränsad. Genom att integrera undersökande arbetssätt, enkla laborationer, studiebesök av olika slag och olika former av hantverk i undervisningen utvecklas såväl språk som kunskaper.

50 Olika sätt att lära

51 Från det konkreta till det abstrakta Utgå från det konkreta. Elevaktiva arbetssätt där man uppmuntrar. Ge uppgifter som kräver samarbete. NO-ämnena har stor potential.

52 Andraspråksinlärare behöver merparten av sin undervisning i detta fält så att den kognitiva nivån successivt kan höjas samtidigt som förståelsen garanteras genom ett konkret och kontextualiserat innehåll och ett interaktivt arbetssätt Hög kognitiv svårighetsgrad Språket som tanke,- inlärningsverktyg och uttrycksmedel i samband med kognitivt krävande uppgifter Inlärningstid ca 5-7 år Kontextbundet Kontextreducerat Grundläggande kommunikativ förmåga Inlärningstid ca 2 år Icke önskvärt område! Undvik aktiviteter här! Låg kognitiv svårighetsgrad Cummins fyrkant Fritt efter Hall 1994 och Lindberg 1997

53 Motivation, intresse och respekt för elevernas bakgrund och tilltro till deras förmåga.