RAPPORT FRÅN ÅRSMÖTET

Transkript

1 RAPPORT FRÅN ÅRSMÖTET 2014 Nordiska Kulturlandskapsförbundets (NKF) årsmöte 2014 hade förlagts till Sverige juni. Årsmötet genomfördes i ett område som fram till 1998 var Skaraborgs län och som nu ingår i Västra Götalandsregionen. Området ligger mellan Sveriges två största sjöar Vänern och Vättern och vid huvudvägen E20 mellan Stockholm och Göteborg. Årsmötets centrum var Svenska Kyrkans konferensgård Flämslätt i ett naturskönt landskap med rik kulturhistoria. I årsmötet deltog 11 medlemmar från Danmark, 20 från Norge och 21 från Sverige, totalt 52 deltagare. Dessutom deltog sammanlagt ett 10-tal guider, markägare, experter och medarbetare från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelsen var också medarrangör i förberedelser och genomförande av årsmötet. Årsmötet genomförde det planerade programmet trots ogynnsamt väder. Alla deltog med stort engagemang i föreläsningar, resor, vandringar och diskussioner. Årsmötet utnyttjade årets ljusaste årstid mycket effektivt. SKARA

2 Årsmötesområdet Inom årsmötesområdet finner man många starkt varierande kulturlandskap. Delar av området har alltid legat över högsta marina gränsen (högsta kustlinjen) där steniga moränjordar dominerar. I lägre terräng finns deltaområden och sedimentslätter från senaste istiden. I området ligger några av Europas mäktigaste platåberg med kambrosiluriska avlagringar. Lagerföljden underifrån är urberg, sandsten, alunskiffer, kalksten, lerskiffer och diabas. Platåbergen har under 400 miljoner år skyddats från erosion av ett mycket hårt topplager bestående av eruptiv diabas. Från dessa berg har en serie inlandsisar krossat och spridit ut kalkrika och bördiga jordarter som underlättat tidig etablering av samlarfolk och bondekulturer nedanför de viltrika platåbergen. I området finns stora skogar med ädla lövträd och stor botanisk rikedom, där natur- och kulturvärden numera skyddas av naturreservat, också i odlingslandskapet. Genom centrala delar av området löper ett unikt komplex av rullstensåsar, ändmoräner och dödisgropar. Ett s. k. kamelandskap. Dessa geologiska formationer kan följas över hela Skandinavien från Salpausselkämoränerna i Finland, över Skaraborgs kamelandskap till Raerna vid Oslofjorden. Området kristnades omkring år 1000 och såväl kyrkan som klostren har gjort bestående intryck på kulturlandskapet och på hushållningen med naturresurser. Varnhems berömda cistercienserkloster och klosterkyrka ligger centralt i området. Området har varit föremål för omfattande krig och konflikter mellan Sverige och Danmark/Norge. Från dessa tider kan ännu idag studeras flera ruiner av medeltida befästningar. Flera kungsgårdar som ännu ägs av svenska staten bekräftar centralmaktens intresse av hög närvaro i området.

3 Torsdag 26 juni INLEDNING Efter inkvartering och middag utnyttjades kvällen för inledande föreläsningar. Biologen och författaren Åke Carlsson berättade om de allt snabbare förändringarna i kulturlandskapet beroende på de höga kraven på jordbrukets rationalisering. Ann-Charlott Hajdu-Rafis och Jan Hill, båda från länsstyrelsen, redovisade strukturförändringarna i jordbruket och de insatser man gör inom utbildning, rådgivning och ekonomiskt stöd till bevarande av biodiversitet och kulturlandskap. Kvällen avslutades med ett besök i konferensgårdens vackra kapell följt av ett avkopplande mingel med prov på några lokala kulinariska specialiteter.

4 Fredag 27 juni TEMA FALBYGDEN (tekst næste sider) Oversigt

5 Fredag 27 juni TEMA FALBYGDEN Med stor turistbuss och några följebilar reste årsmötet söderut över Billingen, det största av områdets platåberg, till ett mycket artrikt orkidékärr. Längs vägen dit passerades kungsgården Höjentorp, där Jonas Alströmer och Carl von Linné gjort viktiga insatser. Vi passerade Skövde med kort information om stadens skyddshelgon S:ta Helena (S:ta Elin), väl känd för några av årsmötesdeltagarna. Vi passerade också några av de s. k. soldattorp som finns kvar från en mycket gammal och långlivad miltär organisation i Sverige, kallad Indelningsverket, undertecknat av konung Karl XI på Höjentorp Den sista indelte soldaten i Sverige dog på 1970-talet. Vid Nohlmarkens kalkrikkärr möttes vi av guiderna Kurt Anders Johansson och Rolf Göran Karlsson, som berättade om den svåra konsten att återskapa och vidareutveckla ett gammalt igenvuxet kärr med bl. a 17 av Sveriges totalt 44 orkidéarter. En unik egenskap hos Nohlmarken är den tydliga gradienten från ett kalkrikkärr i öster till torrbackarna i väster, allt inom c:a 6 ha. I skötselplanen ingår bl. a. lieslåtter. Området förvaltas idag som kommunalt reservat inom Skövde Kommun.

6 Vi reser sedan söderut och klättrar upp på en nästan helt uppodlad högplatå med c:a ha åker och betesmark på m höjd över havet. Till denna nivå nådde havet aldrig efter istiden. Här fanns stenåldersbönder från f Kr. Här finner vi också 260 av landets 375 kända Genom Karleby radby löper vad som ibland beskrivs som Sveriges äldsta ännu aktiva gånggrifter (megalitkammargravar). Vi reser i ett sakligen från bondestenåldern, c:a 2000 f. Kr. Vi besöker ett par av dessa stora gånggrifter i landsväg. Parallellt med denna väg ligger en serie på 13 megalitgravar (gånggrifter), huvud- av landets äldsta kulturlandskap som brukats och fortsatt arkeologisk forskning. Karleby där Tony Axelsson från Göteborgs Universitet berättar om spännande utgrävningar kontinuerligt i år. Stenmurar, fägator och betesmarker ger en ålderdomlig karaktär åt bygden. Om detta berättar Lars Jakobzon från Länsstyrelsen. Genom regnet ser vi en lång serie platåberg runt horisonten. Alla med sitt skyddande diabastäcke på 300 m. ö. h. Vi fortsätter till Karleby.

7 Lunchen serveras vid Åsle Tå, Västergötlands största bevarade samling backstugor i ursprungligt läge. Tå n är en kombinerad fädrev och bygata med ett dussintal gamla hus, några från 1700-talet. Alla med autentisk inredning. Några bebodda så sent som 1940-talet. Några omgivna av mycket ålderdomliga växter. Exempelvis dårört (Scopolia carniolica). Vid Åsle Tå guidar Hembygdsföreningen. Länsstyrelsen bjuder på lunch och informerar om sitt arbete med utbildning, rådgivning och ekonomiskt stöd till kulturlandskapet.

8 15 km söderut når vi årsmötets sydligaste besöksmål, en serie kalkrika moränryggar som präglats av mycket gamla odlingssystem. Detta förklarar den mycket sällsynta floran där fjädergräset (Stipa pennata) är vad vi alla önskar möta. Förutom fjädergräset kunde vi också finna praktbrunört (Prunella grandiflora) och drakblomma (Dracosephalum ruyschiana). Vår medlem Anders Bertilsson kan området som sin egen ficka och var en av våra guider i området. Även Maria Thordarson från Länsstyrelsen visade området och medverkade i en intressant diskussion om hur gamla odlingssysten skall kunna bevaras i ett modernt produktionsjordbruk. Utan intresserade brukare blir det svårt.

9 På återvägen mot Flämslätt gjordes dagen sista stopp vid Heljesgårdens museilantbruk. Gården ligger på en sluttning med magnifik utsikt över den nyrestaurerade Hornborgasjön. Heljesgården har bevarat sina ålderdomliga brukningsmetoder från 1930-talet. Nu ägs och brukas gården av Västergötlands museum efter en donation av tidigare ägare. Här kunde årsmötet välja att antingen diskutera byggnadsvård tillsammans med antikvarie Ylva Nilsson från museet eller att diskutera biotopvård i fornåkrar tillsammans med Mats Rosengren från Länsstyrelsens Hornborgakontor. Vid Flämslätt väntade middag. Men programmet var inte slut. På kvällen genomfördes NKF:s formella årsmöte. Detta refereras separat.

10 Lördag 28 juni TEMA KINNEKULLE

11 Lördag 28 juni TEMA KINNEKULLE Vi styr västerut mot Kinnekulle och Vänern. Några km från Flämslätt informerar Jan Lundegrén om två stora gårdar med specialiserad köttproduktion och betesdrift. Problemet är att kombinera storskalig köttproduktion med småskaliga kulturlandskap. Lösningen heter Kvalitet. En av gårdarna har specialavtal med utvalda krogar. En annan gård har gårdsslakteri och gårdsbutik där krävande kunder finner vad de söker. I detta område följer vi en väg som löper parallellt öst-väst med den skandinaviska gemensamma ändmorän från den senaste istiden som börjar i södra Finland, går genom Skaraborg, över Vänern, och leder vidare till Oslofjorden i Norge. I gamla kulturlandskap finns ofta betesmark som kräver betesdjur. Vi besöker lantbrukare Olof Jansson på Kårtorps Säteri där ekologisk mjölkpro- Under gårdsbesöket kidnappar Olof Jansson vår buss och dirigerar duktion med 350 kor ungnöt bedrivs med stor oss till en helt annan gård, Österäng, hänsyn till naturvård och miljöskydd. Gården omfattar 800 ha åker, 50 ha betesmark och ha skog. som köpts nyligen och där landskapet är mer kuperat, mer småskaligt och Gården brukas av 6 bröder med 8 anställda. Vi lär mer krävande för en miljömedveten oss bl. a. hur mjölkkornas proteinbehov tillgodoses brukare. En mycket givande omväg. med väl beräknade kombinationer av olika ekologiska grödor. Bl.a. odlas åkerböna, klöver och lucern. Olof dirigerar sedan bussen till Husaby kyrka dit vi anländer på avtalad tid för kafferast och för att möta Olof Jansson prutar inte på kornas avkastning. Genomsnittet ligger på kg/ko,år, ett imponerande Kjell Gustafsson, agronom, bonde resultat i ekologisk produktion. och aktiv i Svenska Kyrkan.

12 Kjell berättar om Husabys historiska roll i Sverige. Här döpte den helige Sigfrid från England den första svenska kristna kungen (Olof Skötkonung) omkring år 1000 och här installerades Sveriges första biskop (Thurgot) år 1014 för exakt 1000 år sedan! Vi besöker dopkällan och den vackra gamla 1100-talskyrkan. Vi påminns om att Svenska Kyrkan ännu är en mycket stor jordägare där skogen brukas i kyrkans egen regi medan åkermark och ekonomibyggnader brukas av arrendatorer.

13 Omkring Kinnekulle, på bördiga kalkrika moränjordar, ligger flera stora slott och herrgårdar. Vi äter lunch på gårdskaféet vid Blombergs Säteri. Vi besöker ett område på Det Blommande Berget där det öppna landskapet gått förlorat genom igenväxning och brist på betesdjur. Ett omfattande restaureringsprogram under ledning av Länsstyrelsen och med medel från EU-Life-fonden och EU:s landsbygdsprogram presenteras. Målet är att återskapa och vidmakthålla det öppna beteslandskapet och att tillgängliggöra detta för besökare. Detta kräver omfattande manuella insatser men, framför allt, en strategi för varaktig, betesbaserad köttproduktion. Samarbetet mellan Länsstyrelsen och lantbrukarna på Kinnekulle är avgörande. Maria Thordarsson och Karin Hante från Länsstyrelsen informerar om dessa insatser. Insatserna kräver inte bara landskapsvård men även investering i byggnader för betesdjurens vinterhållning. Dessa frågor diskuteras under en givande vandring i nyrestaurerade marker. Återfärden till Flämslätt blir en stunds avkoppling inför kvällens utflykt.

14 Årsmötet reser norrut till Skaraborgs läns gamla landshövdingeresidens i Mariestad. Där ser vi oss omkring i det gamla vackra 1700-talshuset och där äter vi årsmötets festmiddag i den eleganta matsalen. Middagen avbryts på ett oväntat sätt när två av NKF:s grundare, Kelvin Ekeland och Lena Bergils kommer på genomresa och överraskar årsmötet. Ett glatt umgänge utbryter. En uppskattad kvällsutflykt för oss alla. Västra Götalands länsvapen. Blasonering: Kvadrerad sköld, i första fältet Göteborgs vapen, i andra fältet Bohusläns vapen, i tredje fältet Dalslands vapen i courtoisie (med vapendjurens huvud vänt mod sköldens mittlinje), i fjärde fältet Västergötlands vapen.

15 Söndag 29 juni TEMA KÅLLAND/LÄCKÖ Från staden Lidköping vid Vänern skjuter ett brett näs norrut. Näset kallas Kålland, ofta Kållandsö. Ett näs med lång agrarhistoria, många medeltidskyrkor, rika fornfynd, aktivt yrkesfiske i Vänern och, inte minst, biskopsborgen, slottet, Läckö på en klippa längt uppe i nordöst. Kålland har en omfattande säsongsturism men likväl krävs insatser för att säkra den fasta befolkningens sysselsättning, infrastruktur och framtid. Här spelar kulturlandskapet i Vänerområdet viktiga roller. Viktiga insatser görs idag bl. a. inom UNESCO:s relativt nya biosfärsområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Årsmötet fann goda möjligheter att diskutera dessa utmaningar under resan till Kålland på mötets avslutningsdag.

16 Vid Spikens fiskeläge presenterade Marcus Drotz från Vänermuseet de olika insatser som görs att utveckla turismen, att öka yrkesfiskets förädlingsvärden och att erbjuda paketturism med boende, måltider och upplevelser. Vi vandrade omkring i fiskeläget och träffade aktiva ortsbor i full verksamhet. På Läckö slott fick årsmötet en mycket sakkunnig och trevlig guidning av Fredrik Kindberg i det gamla slottets myller av festsalar, smårum, trappor, torn och ekonomiutrymmen. Allt väl bevarat och efter hand allt mer möblerat och utrustat.

17 Årsmötet avslutades i Läckös nyinvigda modernt designade Naturum, som döpts efter Kronprinsessan Viktoria. Där serverades lunch som följdes av en guidad visning med tyngdpunkt på Vänerlandskapets och Biosfärsområdets natur- och kulturvärden. Detta populära och välbesökta naturum har även konferens- och hotellfaciliteter. Återresan till Flämslätt blev en lätt repetition av årsmötesområdets olika kulturlandskap med reseledaren Jan Lundegrén som guide i sin egen hembygd. Ett varmt Tack till alla för värdefull medverkan och angenäm samvaro vid NKF:s årsmöte Jan Lundegrén Reseledare