Städer som sticker ut Stadskvalitet i Skaraborg

Transkript

1 Städer som sticker ut Stadskvalitet i Skaraborg En förstudie om kultur, stadsrum och hållbar utveckling David Björklund

2 1 Innehållsförteckning INLEDNING OCH SAMMANFATTNING s 2 BAKGRUND s 4 BEGREPP s 7 OMVÄRLDEN s 11 SKARABORG s 12 KOMMUNERNA s 14 SLUTSATSER s 18 FÖRSLAG s 22 KÄLLOR s 24 BILAGOR s 26

3 2 INLEDNING Syftet med den här förstudien är att undersöka vilka förutsättningar det finns för kommunerna i Skaraborg att genomföra ett gemensamt projekt kring hållbar utveckling, stadskvalitet och kultur. Bakgrunden är de nya krav som kunskapsekonomin ställer på svenska kommuner och som bland annat innebär ett ökat behov av att utveckla attraktiva livsmiljöer för att locka invånare att bosätta sig på orten. Ett särskilt fokus finns på att undersöka hur konst och kultur kan vara en resurs för utveckling. För ett eventuellt projekt har förstudien formulerat ett övergripande mål, en vision och en mission. Övergripande mål Bidra till hållbar utveckling i Skaraborg genom att utveckla kommunernas stadskvalitet. Vision Bidra till att skapa attraktiva, kreativa, levande och särpräglade städer i Skaraborg städer som sticker ut genom att använda kulturen som en resurs för ökad stadskvalitet. Mission Bidra till att skapa en bred acceptans i Skaraborgs kommuner för kulturens roll för hållbar utveckling. Det är enheten Konst- och Kulturutveckling i Västra Götalandsregionen som har tagit initiativ till förstudien och stått för finansieringen. Sex kommuner har deltagit Skövde, Mariestad, Karlsborg, Tidaholm, Tibro och Hjo. Ett eventuellt projekt ska formuleras för att passa samtliga 15 kommuner i Skaraborg. Förstudiens referensgrupp har bestått av kulturcheferna i de sex kommunerna, det vill säga Gunilla Ceder, Gunilla Broberg, Kerstin Lorentz, Agneta Bengtsson, Pelle Ekholm och Marie-Louise Fahlström. Regionens konstkonsulent Simon Roos har fungerat som kompetensresurs. Metoden har dels varit intervjuer med kommunrepresentanter och andra personer på kommunal, regional och nationell nivå (sammanlagt cirka 70 personer), dels studier av tryckt och digitalt material i form av bland annat visioner, översiktsplaner, rapporter och styrdokument. Dessutom har tidigare projekt och modeller studerats. Förstudien intresserar sig i första hand för kommunernas stadskärnor. Angreppssättet är tvärsektoriellt. En viktig princip är att staden är en helhet med materiella, immateriella, funktionella och gestaltningsmässiga värden och att olika kompetenser därför måste samarbeta för att skapa utveckling. I uppdragsbeskrivningen heter det att inriktningen ska vara kultur i bred bemärkelse med tyngdpunkt på hållbar utveckling.

4 3 Förstudien ansluter sig till en växande diskussion om kopplingen mellan kultur och tillväxt. Här är fokus koncentrerat till hur kultur kan vara en resurs för att utveckla upplevelsen av stadsrummet. Sådant som exempelvis kulturturism och kulturentreprenörskap berörs endast indirekt. Arbetet genomfördes under januari-mars Tidsbegränsningen innebär att detta endast kan vara en första scanning av området. En fördjupad kunskapsinhämtning krävs för att ge en mer stabil grund för ett framgångsrikt projekt. Självklart finns en del olika förutsättningar, frågeställningar och diskussioner i kommunerna. Ändå är det mycket som är gemensamt och det är det som förenar som är viktigt här. Antagandet är också att förstudiens generella resonemang och resultat är relevanta även för de nio kommuner i Skaraborg som inte deltagit nu. De intervjuer som genomförts i kommunerna redovisas inte var för sig eftersom det är de gemensamma frågorna som står i centrum. Bland bilagorna finns dock ett skelett till kartläggning av respektive kommun. Sammanfattning Det finns en samstämmighet i de sex kommunerna om att stadsmiljön är en framgångsfaktor och att konst och kultur är en resurs för att utveckla den offentliga miljön och kan bidra till hållbar utveckling. Samtidigt finns en osäkerhet kring metoder och modeller. Därför har kommunerna ett behov av konkreta exempel och kunskap. Kommunerna gör redan mycket för att utveckla sin stadsmiljö. Samtidigt finns en oro över att den strategiska helhetssynen inte är tillräckligt stark och att insatserna är splittrade. Därför finns ett behov av ökad samverkan och gemensamma referensramar i och mellan kommunerna. De formella strukturerna för att utveckla stadsmiljöerna finns redan i kommunerna. Samtidigt efterlyser man hjälp med att utveckla nya idéer, få en blick utifrån och tillföras extra energi i arbetet. Därför finns ett behov av en kreativ injektion och metoder för att involvera medborgare och näringsliv i processen. Det betyder att det är områdena kunskap, kommunikation och kreativitet som bör prioriteras i planeringen för ett framtida projekt. Slutsatser och förslag fördjupas i slutet av förstudien. Här ges en snabb översikt över vilka åtgärder som kan vara aktuella. Fördjupad studie i hur konst och kultur kan vara en resurs för ökad stadskvalitet och hållbar utveckling, till exempel genom Cultural Planning. Förankring i kommunerna. Spridning av den teoretiska och empiriska bakgrunden till projektet. En sammanhållande resurs som driver projektet framåt, till exempel en extern projektledare. Tvärsektoriella arbetsgrupper i kommunerna för att skapa gemensamma referensramar och vana att samarbeta. Kunskaps- och erfarenhetsspridning genom seminarier, workshops, studiebesök. Processmedverkan av konstnärer för att ge nya perspektiv och skapa kulturella händelser i stadsrummet. Ytor för kommunikation i kommunen, mellan kommuner och mellan kommun och medborgare.

5 4 BAKGRUND Staden och kunskapsekonomin Förstudien har sin bakgrund i de krav som kunskapsekonomin ställer på svenska kommuner. En viktig utgångspunkt för arbetet har Västra Götalandsregionens och Skaraborgs Kommunalförbunds utredning Skaraborg och Kunskapsekonomin: En utredning av regionens utvecklingsförutsättningar varit. Utredningen är skriven av Tomas Ekberg, chefanalytiker på Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Den presenterar den ram som förstudiens diskussioner rör sig inom och pekar ut några områden som ett framtida projekt kan bygga på, framför allt kommunernas behov av att utveckla livskvalitet och attraktivitet för att möta kunskapssamhällets krav. Kommunal och regional hållbar utveckling är naturligtvis komplexa processer, men att den upplevda kvalitet en stad eller en plats kan erbjuda är av allt större vikt tycks både praktiker och teoretiker på området vara överens om, liksom att konst och kultur bidrar till att skapa denna kvalitet. Inte minst handlar det om att locka det som kallas den kreativa klassen, ett uttryck som främst kopplas ihop med den amerikanske forskaren Richard Florida. I en allt mer globaliserad värld talas det paradoxalt nog allt mer om den lokala platsens betydelse som framgångsfaktor. En attraktiv stadsmiljö är viktigare i dag än kanske någonsin tidigare. Frågan om stadsutveckling och kulturens roll i den utvecklingen är därför en central strategisk fråga för Skaraborgs kommuner. Förhistoria och modeller I september 2007 genomförde kommunerna i Skaraborg och Västra Götalandsregionens enhet Konst och kulturutveckling en konferens i Skövde. Där diskuterades bland annat hur kulturens roll för hållbar utveckling kan utvecklas och stärkas i Skaraborg. Ett område som berördes var stadsmiljöernas betydelse och hur kultursektorn kan vara en resurs i det sammanhanget. Bland annat gjordes en koppling till projektet Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor för Fyrbodal som löper under Det projektet syftar till att skapa nya former för samverkan och delaktighet vid offentligt planeringsarbete. Målet är enligt projektformuleringen: Att med hög konstnärlig medverkan och kompetens inspirera till ett förvaltningsövergripande samarbete kring offentlig miljö i fjorton kommuner. Verktygen är bland annat seminarier, workshops, inspirationsdagar och konstnärligt konsultarbete. För att skapa långsiktighet är ambitionen att bygga en ny modell för planeringsarbete och ta fram styrdokument för gestaltning av offentlig miljö. Projektet omfattar också ett samarbete med Lärarhögskolans studenter och 28 konstnärer och drivs av en anställd projektledare. Fyrbodals kommunalförbund, 14 kommuner och regionutvecklingsnämnden står för

6 5 finansieringen med vardera kronor. För de två år som projektet pågår finns alltså en budget på 2,1 miljoner kronor. Vi har koncentrerat oss på att utveckla modeller i kommunerna för att samarbeta över sektorerna. Det har handlat mycket om organisationsutveckling och tillitsbyggande. Genom bland annat workshops har vi försökt skapa en gemensam erfarenhetsbas, gemensamma referensramar och ett gemensamt språk. Det har varit viktigt att ta vara på allas erfarenheter i en öppen, prövande process. Ett konstprojekt är det egentligen bara på det sättet att det är konsten som tar det övergripande ansvaret, som är den drivande parten. Göran Vogel-Rödin, projektledare för Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor för Fyrbodal, intervjuad Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor för Fyrbodal bygger i sin tur på Konstens Kraft som genomfördes i Dalsland och som syftade till att skapa en modell för tätortsförnyelse. Projektet genomfördes i samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Dalslands kommunalförbund och Statens konstråd och inbegrep seminarier, en konsultpool med arkitekter och konstnärer, skissuppdrag, skolprojekt och kompetensutveckling för tjänstemän och politiker. I samband med konferensen i Skaraborg väcktes frågan om det fanns ett intresse för att genomföra ett liknande arbete i Skaraborg. Efter att ha diskuterats under hösten 2007 landade det i att sex kommuner anmälde sitt intresse för att delta i en förstudie. Det är delvis ny mark som förstudien rör sig på. I Skaraborg finns liten erfarenhet av den typen av breda samverkansprojekt på kulturområdet som de i Dalsland och Fyrbodal. Arbetet som görs nu ska ses som ett första viktigt steg. Men det ska också sägas att det redan finns en ambition att stärka samverkan. Exempel på tidigare och existerande samarbeten är Konstvägar i Skaraborg, en guide över kommunernas offentliga konst, och kultursamverkan.net som är ett arrangörssamarbete mellan Hjo, Tibro, Tidaholm och Karlsborg. Även bildandet av Skaraborgs kommunalförbund har fungerat som ett incitament i den här riktningen, bland annat genom den styrelse för kultursamverkan som bildats. Influenser Viktiga influenser i förstudien kommer från den redan nämnda Skaraborg och kunskapsekonomin, Annika Ottosons och Bo Öhströms Faktor X: Kulturkompetens som regional utvecklingsfaktor, rapporter kring så kallad Cultural Planning, den amerikanska stadsforskaren Jane Jacobs böcker och från Charles Landry som bland annat skrivit The Art of City Making. Ett namn man inte heller kommer förbi är Richard Florida och hans forskning om städers attraktivitet och den kreativa klassen. Floridas teser har svävat över många av de genomförda intervjuerna och finns som en fond bakom mycket av det som sägs i förstudien. Särskilt intressant är det eftersom Handelshögskolan i Göteborg har ett samarbete med Florida där hans teser sätts in i ett svenskt och västsvenskt perspektiv (se till exempel rapporten Sweden in the Creative Age). En av

7 6 forskarna där, Evelina Wahlqvist, som också har intervjuats för förstudien, arbetar under 2008 med ett projekt kring kultur och tillväxt. Det som är mest relevant för den här studien är Floridas forskning kring vad som gör en plats attraktiv att bo på för dagens människor. Särskilt gäller det den grupp välutbildade och rörliga yrkesmänniskor som han kallar den kreativa klassen och som enligt beräkningar utgör cirka 30 procent av den svenska arbetskraften. Ett citat kan ge en aning om vad det handlar om: De fysiska attribut som många städer lägger ner stor möda på sportarenor, motorvägar, shoppingcentra och turist- och evenemangsstråk som mest liknar nöjesparker är ointressanta, otillräckliga eller helt enkelt oattraktiva i många kreativa människors ögon. De värdesätter istället högkvalitativa bekvämligheter och upplevelser, öppenhet gentemot alla sorters mångfald och framför allt möjligheten att få bekräftelse för sin identitet som kreativ människa. En viktig fråga för förstudien är förstås om detta är relevant för Skaraborg och i så fall på vilket sätt och hur man ska förhålla sig till det.

8 7 BEGREPP För den fortsatta framställningen ges här några korta kommentarer om några centrala begrepp och uttryck som används i förstudien. Staden När man ska tala om att utveckla stadsmiljöer måste man först bestämma vad man menar med stad. I den här förstudien används en löst hållen, pragmatisk definition. Det är stadskärnan eller centrum som är huvudsakligt fokus. I första hand prioriteras stråk, platser och områden där möten mellan människor sker. Den talar också om människan som fotgängare snarare än som bilist och om de miljöer som ger staden dess identitet och attraktivitet. Utgångspunkten är att stadsrummet måste förstås som en helhet. Med ett uttryck inspirerat av Jane Jacobs är staden ett eget ekosystem. Det innebär att ett sektorsövergripande helhetsperspektiv blir det naturliga sättet att arbeta med stadsutveckling. Det är inte funktionen, gestaltningen eller händelserna och rörelserna var för sig som ger staden dess värde utan dessa olika attribut i samverkan. Indirekt är det också ett annat sätt att se på staden än modernismens funktionsseparerade stadsbyggnadsideal. Stadskvalitet Richard Florida använder begreppet platskvalitet för att sammanfatta den unika uppsättning attribut som definierar en plats och som gör den attraktiv. Enkelt uttryckt består platskvaliteten, enligt Florida, av tre dimensioner: Vad som finns: En kombination av byggd miljö och naturlig miljö; en lämplig plats att leva kreativa liv på. Vem som finns: En mångfald av människor som interagerar och skapar möjligheter så att vem som helst kan bli delaktig och finna en plats i samhället. Vad som händer: Livligt gatuliv, kafékultur, konst, musik och människor som ägnar sig åt utomhusaktivteter enkelt uttryckt en mängd aktiva, spännande och kreativa sysselsättningar. 1 Genom att använda begreppet stadskvalitet och omformulera Floridas beskrivning får man en användbar ram för den diskussion som den här förstudien vill föra. Först och främst bör också den funktionella sidan av staden föras in i definitionen. Vem som finns och Vad som händer fångas här in av begreppet Kulturvärden. För att komplettera och särskilja det från de materiella attribut som främst har ett funktionellt värde används begreppet Gestaltningsvärde. Förstudiens definition av stadskvalitet ser då ut på följande sätt: Funktionsvärden de materiella och organisatoriska attribut som gör att livet i staden fungerar på ett tryggt, praktiskt, effektivt och hållbart sätt. Gestaltningsvärden den byggda och naturliga miljön som ger staden identitet och själ och gör den vacker, spännande, överraskande. 1 Richard Florida, Den kreativa klassens framväxt, 2006, s 277

9 8 Kulturvärden i antropologisk mening, det mänskliga livet i staden, den känsla eller själ som staden har, livsstilarna, rörelserna, mötena, händelserna i staden. Poängen är att dessa olika värden inte ska ses som separata enheter utan som en helhet, och därmed visa att olika kompetenser och resurser måste samverka för att utveckla stadskvaliteten. Städernas funktionsvärden finns det ofta väl fungerande system för. För arbetet med städernas gestaltning och folkliv finns inte samma systematik. Här gäller det inte minst för konst- och kultursektorn att finna vägar att bli en del av stadens utveckling och att komma in redan tidigt i en strategisk diskussion. Hållbar utveckling Med hållbar utveckling syftas här på en ekonomisk, ekologisk, social och kulturell utveckling. Vid några tillfällen har de intervjuade reagerat på begreppet eftersom de associerat till en enbart miljömässig hållbarhet. Här finns alltså ett arbeta att göra. I det här sammanhanget är begreppet mycket användbart eftersom uppdraget i förstudien är att utgå från ett brett perspektiv på stadsutveckling. Kultur som resurs Begreppet kultur är närmast ökänt för hur svårt det är att definiera. Här finns inte några ambitioner varken att erbjuda en ny eller en vattentät definition. För förstudiens syfte räcker det med att konstatera att kultur kan vara både de traditionella konstarterna, media, design och innefatta sådant som livsstilar, värderingar och traditioner. Här används ett generöst och pragmatiskt kulturbegrepp. En viktig detalj är att förstudien talar om kultur som resurs istället för exempelvis kultur som ett verktyg. Det förra gör kulturen till något aktivt, det senare till något passivt som ska användas av någon i ett speciellt syfte. Tanken med att tala om kulturen som resurs är också att föra tankarna till uttryck som naturresurs. (Bara det att kulturresurserna inte är ändliga!) På vilket sätt kan då kulturen vara en resurs för lokal utveckling? Trots att man under flera decennier 2 talat om kultur som en framgångsfaktor för regioner och kommuner finns viss osäkerhet på området, främst kring hur man konkret gör för att kulturen ska bli en del av kommunens utvecklingsarbete. Generellt sett vet man i dag att kulturindustrin är en växande sektor, i Skaraborg inte minst när det gäller kulturturism. Det finns också gott om exempel på hur satsningar på kultur både vitaliserat städer och stadsdelar socialt och skapat ekonomisk utveckling. Ibland talar man om Bilbao-effekten och syftar då på hur den nedgångna industriorten i Baskien i norra Spanien fått nytt liv genom byggandet av ett nytt konstmuseum. Exemplen är många på vad som ibland kallas urban regeneration med hjälp av konst och kultur. Men det finns också satsningar på kultur i mindre städer som varit framgångsrika. Ett exempel som ofta lyfts fram är danska Holstebro som redan på 1960-talet bland annat gjorde stora satsningar på offentlig konst och 2 I Sverige fick till exempel Lisbeth Lindeborgs rapport Kultur som lokaliseringsfaktor, 1991, stor betydelse för den här diskussionen.

10 9 experimentell teater. I Sverige kan Hällefors nämnas som ett exempel på en kommun som lyckats skapa en ny identitet genom kultursatsningar. I Västra Götalandsregionen kan Borås satsning på offentlig konst vara ett exempel. Borås är redan en stad i snabb förändring. Genom att satsa på offentlig konst kan vi skynda på den processen ytterligare. Även om konsten också kostar så är den betydligt billigare än att bygga spektakulära skyskrapor eller nya stadsdelar. Ska vi sätta Borås på kartan måste vi satsa på de största och mest kända namnen. Om belysning handlar om att skapa en tryggare miljö och cykelvägar om att vi ska leva mer miljövänligt, så menar jag att den offentliga konstens roll är att skapa lyckliga människor genom att erbjuda dem skönhet och intellektuella utmaningar i vardagen. Hasse Persson, chef Borås konstmuseum, intervjuad för Kultur:Väst, 2007 Två citat från Västra Götalandsregionens kulturvision ger en uppfattning om hur Regionen ser på kulturens roll i de två grundfrågorna i denna förstudie. Det offentliga rummet Städernas, tätorternas och landsbygdens fysiska gestaltning påverkar det liv som levs i Västra Götaland. Välplanerade miljöer, utformade på ett sätt som tar hänsyn till människans olika behov både av avskildhet och mötesplatser, ökar livskvaliteten och attraktionskraften. Naturligtvis gäller det också inomhusmiljöer. Vi ska medverka till en ökad medvetenhet om det offentliga rummets betydelse och stödja initiativ som syftar till att utveckla det. I alla offentlig planering ska den estetiska dimensionen ha en självklar plats. Regional utveckling De senaste åren har många uppmärksammat kulturens betydelse för kommuners och regioners ekonomiska utveckling. Bakgrunden är kulturens förmåga att skapa ett attraktivt, dynamiskt och kreativt samhällsklimat. Det är ett relevant perspektiv. Samtidigt är det viktigt att påpeka att ekonomi enbart är en aspekt av ett samhälles utveckling. En utveckling där kulturen inte finns med innebär ett samhälle utan minne, själ och mening. Vi ska i första hand se till den kulturella utvecklingen och ge kulturen en central roll i den totala samhällsutvecklingen i Västra Götaland. Kulturpolitik för Västra Götaland, 2005 Med detta som bakgrund kan en undersökning av kulturen som resurs för stadsutveckling bland annat utgå från följande påståenden: Kulturen erbjuder ett tvärsektoriellt perspektiv och kan därför vara en organisatorisk och metodisk resurs. Kulturen erbjuder verktyg för att förstå stadens komplexitet och kan därför vara en kunskapsresurs. Kulturen tillför kreativitet och mjuka värden och kan därför vara en innehållsresurs. Kulturen tydliggör stadens själ och kan därför vara resurs för identitet och varumärke. Cultural planning När det gäller regional och kommunal utveckling talar man sedan några år ofta om Cultural Planning. Det är i korthet en metod som används för att kartlägga, ta vara på och utveckla de lokala kulturella resurser som finns på en plats och använda dem för att vitalisera en ort eller en region. Ett sådant arbete har bland annat gjorts i

11 10 Kronoberg. Det skulle också kunna var en modell att arbeta med i Skaraborg. Två citat kan ge en inblick i vad det handlar om. Kulturplaneringskonceptet växte fram i Storbritannien, Australien och USA som en kritik av och ett alternativ till dagens kulturpolitik. Förespråkarna menade att det behövdes nya perspektiv och infallsvinklar på lokal kulturutveckling. Kulturplaneringskonceptet är även tänkt att fungera som ett verktyg för förtroendevalda att tänka strategiskt kring ett områdes kulturresurser så att de lättare ska kunna skapa policys som är anpassade efter lokala behov. Kritiken mot dagens kulturpolitik går ut på att genom att bygga kulturpolitiken på konstområdena och kulturinstitutionerna har den misslyckats med att integreras i de vidare och mer prioriterade områdena för politik och planering. Till dessa områden hör utbildning, hälsa boende, arbete, miljö, transporter och kommunikation och andra sociala aspekter på markanvändning och utveckling. Kulturplaneringens strategi är alltså i grunden samhällsplanerarens och dess utgångspunkt är att se till vilka kulturresurser som finns i staden/kommunen/regionen och hur de kan användas för att utveckla området och förstärka dess identitet. Med andra ord; Hur kan kulturen tjäna det område den verkar i? För att lyckas med detta krävs både bredare och mer samlade strategier än de hittills prövade. Kulturplanering är alltså en strategi som skär genom gränserna för den offentliga sektorn, den privata marknaden och det civila samhället. Den kopplar konst och kultur till i stort sett alla delar av det politiska fältet. Citerat från ett presentationsdokument från Landstinget Kronoberg, Länsutvecklingsavdelningen När Landstinget Kronoberg skulle ta fram ny kulturstrategi ville vi inte arbeta med ett snävt kultur- och kulturpolitikbegrepp. Istället sökte vi efter modeller där vi kunde jobba sektorsövergripande och utnyttja lokala resurser. Vi fastnade för Cultural planning eftersom den metoden inte utgår från sektoriella utan ifrån territoriella resurser och för att kulturbegreppet inom Culture Planning är antropologiskt och innehåller allt från stadsplanering och livsstilar till konsterna. Ambitionen är att göra Kronoberg mer attraktivt för människor att flytta till, eftersom det finns en arbetskraftsbrist i regionen. Enligt samtida teorier om stadsutveckling är det ju viktigt för dagens människor att platsen de bor på har en kulturell känsla. Erica Månsson, kulturchef, Landstinget Kronoberg, intervjuad

12 11 OMVÄRLDEN Förändringar i omvärlden har sedan början 1990-talet kraftigt påverkat kommuners och regioners förutsättningar. Informationsteknologin har utvecklats, Sverige har gått med i EU, tidigare slutna planekonomier som Kina och Ryssland har öppnat sig för marknadsekonomin, människors rörlighet har ökat, nya krav och förväntningar på liv och boende har vuxit fram. För att nu nämna några stora förändringar. I spåren av det som kallas kunskapsekonomi och/eller globalisering har också konkurrensen mellan nationer, regioner och kommuner spetsats till ytterligare. Det framtida välståndet i Sverige och dess regioner behöver i växande grad bygga på dynamiskt nyskapande, en hög kunskapsnivå och kompetent arbetskraft. Det är i kunskapsekonomin som de svenska regionerna ska vara framgångsrika i framtiden, heter det i Skaraborg och Kunskapsekonomin (s 9). Richard Florida, å sin sida, konstaterar i Den kreativa klassens framväxt att i dag är kreativitet den mest grundläggande ekonomiska resursen för ett samhälle, på samma sätt som till exempel järnmalm varit det förr (s 9). Det skiftet får förstås också konsekvenser för vilka områden som utvecklas och varför de utvecklas. Genom historien har välstånd oftast uppstått ur platsbundna resurser, som bördig jord eller råvaror, skriver Florida. Idag är emellertid den främsta resursen, kreativa människor, mycket rörlig, Den viktigaste dimensionen av ekonomisk konkurrenskraft är förmågan att attrahera, utveckla och mobilisera denna resurs (s 16). En avgörande faktor för framgång i dag är alltså förmågan att attrahera människor. I Skaraborg i kunskapsekonomin pekas fem kärnfrågor ut som en region måste arbeta med för att skapa utveckling (s 8). Livskvalitet och attraktivitet Ledarskap och organisation i Skaraborg Kunskapsutveckling i mötet mellan högskola och det omgivande samhället Tillgänglighet och koppling till omvärlden Affärsdriven samverkan för konkurrenskraft och samhällsutveckling. Flera områden är relevanta för denna förstudie, till exempel det som handlar om ledarskap och organisation. Det område som har en direkt koppling är det som benämns Livskvalitet och attraktivitet. Analysen är i korthet att människor i allt högre utsträckning ställer allt mer långtgående krav på sin livsmiljö något som får konsekvenser för både samhälle och näringsliv. Utredningen förklarar vilka drivkrafterna bakom denna utveckling är: Övergången till en ekonomi som domineras av kunskaper och nyskapande av kunskap är i sig en förklaring till den ökande betydelsen av lokala marknader. Invånarna har tagit över från råvaror, kraftkällor eller fabriker som den viktigaste resursen för företagens utveckling. Företagen får söka sig till människan istället för tvärtom. Hög livskvalitet blir då en central faktor i kampen om invånarna. Och det gäller inte minst i kampen om de kreativa, välutbildade invånarna. I litteraturen radas en rad väsentliga förhållanden upp. En attraktiv region behöver attraktiva bostadsområden, bostäder av hög kvalitet, en njutbar och hälsosam natur- och stadsmiljö, god tillgång till nöjen och kultur samt inte minst en väl fungerande samhällsservice med hög kvalitet. Skaraborg och Kunskapsekonomin, s 11

13 12 SKARABORG En kort karakteristik från Skaraborg och Kunskapsekonomin får fungera som ram för resonemanget kring förutsättningar, strukturer och förhållanden i Skaraborg: Skaraborg har drygt en kvarts miljon invånare. Här finns högskola och universitetsfillial. Huvuddelen av invånarna bor och arbetar inom Skaraborgs gränser. Tidsavstånden till närmast större marknader som Göteborg är för de flesta för långa för daglig pendling. Här finns ett formaliserat samarbete kring gemensamma kommunala frågor men också kring utvecklings- och förändringsarbete i samhället som helhet. Kommunförbundet Skaraborg, Skaraborgssamverkan och Tillväxt Skaraborg som på uppdrag av Kommunförbundet ansvarat för Tillväxtprogram Skaraborg har under de senaste åren varit de ledande a aktörerna på respektive område. Vid årsskiftet 2007 gick dessa tre organisationer samman inom ramen för verksamheten i ett nybildat Skaraborgs Kommunalförbund. Skaraborg är samtidigt en del av ett större sammanhang i Västergötland, Västra Götaland och Västsverige. Skaraborg är en av fyra regiondelar i Västra Götaland. Samverkan inom Västra Götalandsregionens ansvarsomården som vård och omsorg, kommunikationer, kultur, utvecklings- och förändringsarbete är omfattande. En gemensam Vision för Västra Götaland utgör underlag för utvecklingsarbetet. Tillväxtprogram Västra Götaland och Strukturfondsprogrammet Mål 2 för Västsverige kanaliserar lejonparten av de mer fria utvecklingsresurserna i regionen. Näringslivet är i många stycken starkt integrerat med och beroende av övriga delar av Västsverige. Skaraborg och Kunskapsekonomin, s 9. Vilka förutsättningar finns då i Skaraborg för att vara framgångsrikt i kampen om de kreativa, välutbildade invånarna? Hur är det med attraktiva bostadsområden? Kan man erbjuda en njutbar stadsmiljö? Vilken tillgång finns det till nöjen och kultur? De frågorna är av högsta strategiska betydelse och en fördjupad kunskapsinhämtning behövs på området. Några svar finns i Skaraborg i kunskapsekonomin. Utredningen konstaterar att de grundläggande strukturella förhållandena i Skaraborg är sammantaget svaga i förhållande till de krav som kunskapsekonomin ställer (s 7) och att utvecklingen det senaste decenniet tyder på en försvagad konkurrenskraft gentemot omvärlden (s 8). Inte heller tycks det alltid finnas en insikt om allvaret i dessa utmaningar. Utredningen menar att det är lätt att få en känsla av att bilden som de olika aktörerna i Skaraborg i stort har gemensam är allt för glättad (s 45). Bland annat har förmågan att skapa bärkraftiga samarbeten varit svag. Utredningen konstaterar att det är viktigt för alla parter näringsliv, högskolor, intresseorganisationer och kommuner att stärka förmågan att attrahera invånare (s 8). Den menar också att skaraborgaren genomgående anser att livskvaliteten i delregionen är hög enkelt och närhet lyfts fram som viktiga värden men att kunskapen om Skaraborgs företräden är liten på andra håll. En upplevd hög livskvalitet hos invånarna kombineras alltså med en låg attraktivitet externt. Ändå finns här en potential. Den starkaste och kanske enda orsaken att bo och verka i Skaraborg tycks nämligen vara den höga livskvaliteten (s 42).

14 13 Vilka områden är det då som kan och bör utvecklas inom ramen för ökad livskvalitet och attraktivitet? Här pekar utredningen på tre områden. Utveckla levande och väl fungerande stadsmiljöer. Ta vara på områdets unika förutsättningar med berg och vatten. Knyt an till den egna kulturhistorien. Detta ligger också i linje med vad Evelina Wahlqvist, forskare på Handelshögskolan och medförfattare till rapporten Sweden in the Creative Age, säger: Svenska småstäder har en stor utmaning framför sig om de ska utvecklas och överleva. Förr nöjde sig människor med funktionsaspekterna i en stad men nu vill man ha upplevelser och stimuli i stadsmiljön, även om man bor i en liten stad. Kanske är inte mångfald lösningen för småstäderna utan att man istället profilerar sig och tar vara på det som är unikt. Att vårda det särpräglade blir allt viktigare. Evelina Wahlqvist, intervjuad

15 14 KOMMUNERNA Den bild som Skaraborg och kunskapsekonomin ger kring kärnfrågan livskvalitet och attraktivitet avspeglas också i de intervjuer som genomförts i kommunerna. Det finns en stor insikt om att man måste utveckla attraktiva stads- och boendemiljöer för att locka människor, inte minst den kreativa klassen. Frågor om identitet, särprägel och extern attraktivitet upplevs som viktiga. Kulturhistoriska värden och kulturens roll i stort framhålls, bland annat för att skapa mental stimulans i vardagen. Samtidigt finns en oro över bristande samverkan och svagt utvecklad strategisk helhetssyn, över låg utbildningsnivå och förändringsobenägenhet och över att man upplevs som en icke-spännande och icke-kreativ plats. Naturligtvis kan de konkreta utmaningarna skilja sig från kommun till kommun, bland annat beroende på storlek, historia, näringsliv och fysiska förutsättningar som geografiskt läge. Men många av grunddragen är ändå gemensamma. Bedömningen är också att de sex kommuner som deltagit i förstudien och som i storlek varierar mellan invånare och invånare är till stora delar representativa för Skaraborgs 15 kommuner. Det finns platsspecifika förutsättningar, men det som är relevant i detta sammanhang är de frågor som är gemensamma och som man kan och bör samverka kring. Intervjuerna har utgått från fem grundfrågor. Vilken identitet har staden? Vilka är stadens framgångsfaktorer? Hur är arbetet med den offentliga miljön organiserat? Vilka platser väcker engagemang hos medborgarna? Vilka är stadens kvaliteter? Nedan följer en sammanfattning av de svar, teman och resonemang som frågorna gett upphov till. Under varje rubrik finns också ett antal röster från intervjuerna. Identitet Det är tydligt att frågan om identitet är vital och viktig för de sex kommunerna som deltar i förstudien. Den har väckt stort engagemang och öppnat för många intressanta diskussioner om staden. Det finns en ofta historiskt förankrad identitet som man nu brottas med för att utveckla och anpassa för 2000-talet. Man vet var man kommer ifrån men inte alltid vart man är på väg. Här kan ett kulturellt perspektiv tillföra mycket. I flera av kommunerna är arbeten med identitet, vision och varumärke påbörjade eller planerade. Den existerande identiteten ses både som en styrka och en svaghet. I det senare fallet handlar det om att stadens kultur som skepsis inför nyheter och stadens image kan vara ett hinder för utveckling. Det finns en stor samstämmighet

16 15 kring behovet av att skapa en särprägel och unicitet. Man vill sticka ut. Göra det lilla extra. Gärna låna modeller från andra men inte kopiera innehållet. Man vill också ta vara på och utveckla de platsspecifika resurserna och styrkorna. Intressant är att samtliga kommuner anser sig kunna erbjuda en unik livsmiljö. Om vi inte vet vilken identitet staden har är det svårt att veta vad man ska göra. Vi måste först ta reda på vilka vi är och vilka vi vill vara. Sedan kan vi börja prata om utveckling. Utan förståelse för stadens särprägel är det lätt hänt att man satsar på fel saker. Förutsättningarna är olika i olika städer. Utmaningen är att identifiera och utveckla det unika. Det är det människor söker i dag. Det finns ingen anledning att kopiera någon annans framgångsrecept. Framgångsfaktorer Det finns en stor samstämmighet i de sex kommunerna om att en levande och attraktiv stads- och boendemiljö är en avgörande framgångsfaktor. Så kallade mjuka frågor uppfattas som viktigare än tidigare, inklusive konst och kultur. Naturligtvis är sådant som kommunikationer, utbildningsnivå och näringsliv centralt i detta sammanhang, men ofta återkommer man till frågan om attraktivitet och livskvalitet: kan man inte erbjuda det, kan man inte heller få välutbildade människor att bo i kommunen och då drabbas också näringslivet. Det sker en hel del i kommunerna på detta område, men det finns även en oro över att det saknas helhetssyn och strategiskt tänk. Många efterlyser en samlad överblick, något som också är målet med flera påbörjade visionsarbeten. Det finns en väl spridd uppfattning om att konst och kultur är en viktig resurs och kan vara det som gör en stad spännande, särpräglad och ger den en själ. Tilltron till kulturen är stark i styrdokument. I praktiken upplever dock kultursektorn att man inte riktigt har tillträde till de viktiga frågorna. Att man hamnar lite bredvid övriga områden. Det finns en osäkerhet kring hur kulturen kan användas konkret i det här sammanhanget och på sina håll en kvardröjande syn på kultur som lyx, något som hör hemma i sin egen sfär snarare än en resurs som samverkar med andra samhällssektorer. När det gäller stadsrummet har frågor om konstnärlig gestaltning en tendens att komma in sent i processen. Det är de så kallade mjuka faktorerna som vi måste lyfta fram för att locka fler att bosätta sig här. Sådant som kaféer och restauranger, konst och kultur. Vi kan inte bara upprepa att vi har bra vård och omsorg. Det är ett grundkrav som alla kommuner kan säga att de lever upp till. Vi måste istället framhålla det unika, det som är lite spännande. Vi får inte snåla när det gäller att skapa attraktiva stadsmiljöer. Det har vi faktiskt inte råd med. Staden måste ha en själ för att människor ska vilja bo här. Den måste ge en mental stimulans till människor. Rationella och funktionella argument räcker inte. Det måste finnas en tydlig tanke i kommunerna om hur deras stadskärna ska se ut. Det handlar inte bara om att fylla lokalerna. Det måste också finnas ett medvetet koncept. Vi behöver ett levande centrum för att folk ska vilja bo här. Helst ska det vara en bra blandning av handel, kultur, trevlig miljö och olika upplevelser.

17 16 Det finns nog en stor insikt om att konst och kultur är viktiga resurser för att skapa utveckling. Men samtidigt saknas det tydliga modeller. Det skulle vi behöva ha hjälp med. Det är inte pengarna som är hindret. Det är framför allt att man inte vågar satsa på det som är lite kontroversiellt eller annorlunda. Vi är lite försiktiga. Det finns en rädsla för att sticka ut. Och då blir allt utslätat och enformigt. Organisation Det finns många olika sätt att organisera arbetet med den offentliga miljön i de sex kommunerna. Bilden är splittrad inte bara för den utomstående utan också internt i kommunen. Roller och ansvarsområden är inte sällan otydliga. Det gör att det också är svårt att få en överblick över styrdokument och bilda sig en uppfattning om den strategiska helhetssynen. Vanan och viljan att arbeta tvärsektoriellt varierar. Den vanliga uppfattningen är att det är viktigt men i verkligheten sker det inte alltid med systematik och automatik. Ofta rör det sig informella grupper. Inte minst är kultursidan roll otydlig. När man talar om behov är det framför allt behovet av kreativ input utifrån som tas upp. Kunskapen finns redan, anser man. Ofta saknas det ett helhetsperspektiv på stadsutveckling. Risken är att vi glömmer bort visionerna och tappar kontinuiteten. Insatserna blir helt enkelt splittrade. Staden är ju en helhet och då måste vi också hantera den som en helhet. Det är inte säkert att vi menar samma sak när vi pratar om god stadsmiljö. Därför är det så viktigt att man skapar konkreta samarbeten mellan olika sektorer. Det räcker inte att prata för att skapa gemensamma referensramar. Det behövs mer samarbete, både i kommunerna och mellan kommunerna. Vi måste skapa starkare band mellan kommunerna i Skaraborg och försöka enas om en gemensam vision. Frågan om stadskvalitet ägs inte av någon enskild part. Det är allas fråga. Alla är berörda och alla bör vara med och påverka. Medborgarperspektiv Det finns enstaka frågor, platser och byggnader som får människor i de sex kommunerna att engagera sig i stadsmiljön. Men generellt sett anser de intervjuade att engagemanget är lågt, särskilt då det gäller helhetsperspektivet. Inte heller tycks drivkraften att involvera medborgarna vara entydigt stark. Det görs försök och enstaka insatser, i vissa fall lagstadgade sådana, men det finns också en stor osäkerhet kring hur man involverar vanliga människor och hur man på bästa sätt tar vara på det engagemang som kan väckas. Här finns också frågor om hur man involverar fastighetsägare, handlare och övriga privata intressen. Det finns flera exempel där det privata näringslivet uppfattas som en bromskloss istället för en kraft för utveckling.

18 17 Ibland känns det som om det är småsaker som skapar folkstorm. Medan det är tyst om de stora frågorna. Stadsmiljöns betydelse måste tydliggöras. Ett sätt att skapa tryck kring frågan är att få medborgarna engagerade. Vi måste visa att satsningar på stadsmiljön ger pengar tillbaka på lång sikt. Det är en pedagogisk uppgift som är svår men nödvändig. Medborgarperspektiv och image hänger ihop. Ska vi skapa en positiv bild av staden måste invånarna känna att de är delaktiga. Stadskvalitet Det finns en kvalitet man inte kan bortse från och som återkommer gång på gång när en plats diskuteras och det är vatten. Så också i denna förstudie. Läget vid vatten, och möjligheten att exploatera läget för boende, anses vara en avgörande resurs för städer som ligger invid en sjö eller har en å som rinner genom den och viss utsträckning en brist i de städer som saknar närheten till vatten. Samtidigt kan man konstatera att den största och mest expansiva staden i förstudien Skövde inte har något vatten (förutom i de många fontänerna). Tydligen kan andra faktorer vara fullgoda ersättare. Något annat som återkommer som en resurs är äldre kvarter gamla staden eller motsvarande. På samma sätt som med vatten anses avsaknaden av bevarad äldre bebyggelse vara en brist. Etablering av högre utbildning är en vitaliserande kraft. Inte minst om man kan knyta utbildning till stadens identitet på ett framgångsrikt sätt och placera utbildningslokaler centralt i staden. Går man ifrån de fysiska egenskaperna är ett levande centrum med handel, kaféer/restauranger och kultur/nöje något som anses eftersträvansvärt. Liv, rörelse och andra människor är en viktig kvalitet. Man vill att det ska hända något i centrum. Mera övergripande kvaliteter för den lilla staden är närhet, enkelhet och trygghet. Här inkluderas också stadens närhet till naturen hur viktigt detta är varierar mellan kommunerna i förstudien, bland annat beroende på vilken stadsmässighet som anses finnas. Den byggda miljön är bara en aspekt av staden. Nu måste vi också fylla staden men innehåll och utveckla det som handlar om händelser och upplevelser. Det får gärna vara lite udda saker. Sådant som överraskar. Vi kan inte hoppas på att en stor industri ska lösa våra problem. Alla kommuner har industrimark att erbjuda. Vi måste istället ta vara på våra unika kvaliteter, och då handlar det mycket om att skapa en livsmiljö som tilltalar den kreativa klassen. Livsmiljön är nyckeln till alla de andra delarna för att kommunen ska utvecklas. Vi måste inse att människor i dag först väljer var de vill bo, sedan funderar de på hur de ska försörja sig. I dag är man beredd att resa ganska långt till jobbet, och dessutom kan man ju jobba på distans. Därför är det så viktigt att erbjuda attraktiva livsmiljöer.

19 18 SLUTSATSER Förutsättningar för ett projekt Syftet med den här förstudien har varit att undersöka vilka förutsättningarna är för kommunerna i Skaraborg att genomföra ett gemensamt projekt kring hållbar utveckling, stadskvalitet och kultur. Slutsatsen är att det finns både ett behov av och ett intresse för att genomföra ett projekt i denna anda. Grundförutsättningarna måste därför anses som goda. Det som kan utgöra ett hot är att kommunerna inte lyckas samla sig till en gemensam kraftansträngning och skapa en vi-känsla. Strukturerna för samverkan i Skaraborg måste fortfarande beskrivas som relativt otydliga och svaga. Här krävs tydliga roller, en uttalad ansvarsfördelning och ett starkt ställningstagande på ledningsnivå i kommunerna. Nyckelpersoner för att initiera ett projekt är kulturcheferna i kommunerna. Ett första steg bör därför vara att stärka den gruppen. Det kan göras genom en gemensam kunskapsdag/workshop då förstudiens centrala frågor och resonemang belyses från olika håll. Det kommer också att behövas ett säljmaterial i form av till exempel en gemensam presentation för att sälja in projektet på olika nivåer. Några punkter kan pekas ut som centrala för att genomföra ett framgångsrikt projekt: Att projektet är och uppfattas som ett strategiskt utvecklingsarbete på kommunledningsnivå. Att arbetet sker sektors- och ansvarsövergripande. Att det finns en stark sammanhållande och drivande kraft, till exempel i form av en anställd projektledare. Behoven för ett projekt Förstudien definierar några områden där det finns ett behov av ett gemensamt projekt. Allting kan och ska naturligtvis inte göras i samverkan utan vissa saker görs bäst i varje enskild kommun, till exempel att arbeta med konkreta gestaltningsprojekt. Det kan vara en effekt av ett gemensamt arbete kring stadskvalitet, men inte primärt fokus i ett sådant arbete. Ett samverkansprojekt som det vi skissar på bör istället koncentreras på processer. Det bör också finnas utrymme för processen att ta olika vägar i olika städer för att utveckla ortens unicitet. Här sammanfattas behoven under rubrikerna Kunskapsprocesser, Kreativa processer och Kommunikationsprocesser. Kunskapsprocesser Det saknas inte kunskap i kommunerna, men det finns ett behov av att utveckla kunskapen vidare, främst när det gäller tvärsektoriella perspektiv och kulturens roll för hållbar utveckling. Det finns en stor samstämmighet om stadskvalitet som framgångsfaktorer, samtidigt som det saknas kunskap om konkreta modeller och goda exempel. Här innefattas också organisationsfrågor, till exempel metoder och rutiner för tvärsektoriella samarbeten. En ambition bör vara att ta fram tydliga styrdokument kring hur kommunen ska arbeta med stadskvalitet.

20 19 Kunskapsprocessen kan till exempel bestå av en fördjupad studie som sammanställer forskningsläget, Cultural Planning, kunskapsspridning genom seminarier, workshops, studiebesök, sektors- och ansvarsövergripande samarbeten kring gestaltningsfrågor, bildandet av tvärsektoriella arbetsgrupper, inkluderandet privata näringslivet och fastighetsägare, workshops för att skapa gemensamma referensramar, ta fram styrdokument. Kommunikationsprocesser I kommunerna finns ett behov av att få intryck utifrån, av att samarbeta och att skapa en mer öppen och levande dialog kring stadskvalitet med medborgare, handlare och fastighetsbolag. Ökad delaktighet för medborgarna när det gäller stadens byggda och upplevda värden utvecklar demokrati och mångfald. Kommunikationsprocesser kan till exempel bestå av ett program för fadderskap kring offentlig konst, att bilda medborgargrupper kring specifika projekt, centrumgrupper, samarbeta med skola, utlysa tävlingar och omröstningar, stadsvandringar, kommunikationsverktyg (webb, skriftserier, media), mötesplatser och utställningar kring stadskvalitet. Kreativa processer Det grundläggande arbetet med att utveckla stadskvaliteten sker och måste ske i kommunens vardagliga och långsiktiga arbete. De kunskaps- och kommunikationsprocesser som nämnts ovan kan bidra till att utveckla det arbetet. Men det finns också ett behov av att tillföra det lilla extra det som sticker ut, att ge en kreativ injektion och skapa förutsättningar för innovation. Här kan den konstnärliga kompetensen vara en viktig resurs för att utveckla den kreativa och kulturella känslan i staden och erbjuda överraskningar i stadsrummet. Kulturella och konstnärliga perspektiv är också lämpliga för att undersöka stadens identitet. Det handlar dels konkret om att föra ut kultur i stadsrummet, men också om att få ett konstnärligt, kreativt och oväntat perspektiv på stadsutveckling. Kreativa processer kan till exempel bestå av att skapa en konstnärspool som kommunerna kan använda som en resurs, utveckla koncept för att använda staden som en scen, skapa kulturella händelser i stadsrummet och på oväntade platser som butiker eller kaféer, definiera och utveckla befintliga resurser som gallerier, museer och bibliotek. I Skådebanan Västra Götalands metod Airis finns en modell för en konstnärsdriven utveckling av arbetsplatser som skulle kunna användas också för att utveckla stadskvalitet. Airis går ut på att en konstnär (bildkonstnär, musiker, sångare, skådespelare, dansare, författare) arbetar en dag i veckan under ett år på en arbetsplats för att driva förändrings- och utvecklingsarbete. Poängen är bland annat att använda den konstnärliga kompetensen för att få nya perspektiv på arbetsplatsen. På ett liknande sätt skulle man kunna ge en konstnär uppdrag att arbeta med utvecklingsfrågor i staden. Konceptet kan kallas Konstnärer på stan. En styrka med detta är att det finns en utvecklad modell att använda som bas. Liknande ansatser fanns också i Konstens kraft i Dalsland. Erfarenheter finns även från Vara kommuns

21 20 treåriga arbete med dansaren och koreografen Vera Suuvalo-Grimberg som stadskoreograf. Detta kan vara ett sätt att sticka ut och väcka uppmärksamhet för frågan hos allmänhet och media. Som en ytterligare effekt kan kommunens varumärke stärkas. Ett annat exempel på hur konstnärliga metoder kan användas är Teater Spiras koncept Stadsbyggnad för kids som syftar till att starta en dialog med ungdomar om staden. Nedanstående presentation är hämtad från teaterns webbsida: Hur vill du att din stad/stadsdel ska se ut? Var tycker man om att hänga och var vill man absolut inte gå ensam på kvällen? Hur kan man skapa fler zoner som är trygga och sköna? Det här är frågor som ungdomarna får arbeta med när skådespelaren och dramatikern Jonas Fröberg kommer på besök. Fröberg har gjort research för projektet om staden sedan 2003 och samtalat med stadsplanerare, politiker och arkitekter för att fördjupa sin och ungdomarnas förståelse av staden. Resultatet av ungdomarnas arbete presenteras i en redovisning i ord och bild, eventuellt i teater om tid finns. Han arbetar med ungdomarna vid minst tre tillfällen. Lärare får hjälp om de vill gå vidare med arbetet. I en senare fas av projektet kommer vi att skapa en ståupp-turné och ett debattprogram baserat på ungdomarnas berättelser. Har städer vuxit fram på ett demokratiskt sett i Sverige? Hur var det på 1900-talet? Hur är det idag? Budget och finansiering De ekonomiska ramarna för ett projekt är i det här skedet svårbestämbart. De ska preciseras i samråd med referensgruppen inför en kommande projektansökan. Projektet är också tänkt att kunna vara flexibelt och anpassas till budget. För att få en uppfattning av storleksordning presenteras här budgeten för Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor i Fyrbodal. Budget för Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor i Fyrbodal Kostnader Egen personal Resor Konsultpool Inspirationsdagar Seminarier Marknadsföring Avslutningsevenemang Dokumentation Lokaler kringkostnad Övrigt Summa

22 21 Finansiering Kommunal insats Tillväxtmedel Fyrbodal VG-regionen Summa