Städer som sticker ut Stadskvalitet i Skaraborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Städer som sticker ut Stadskvalitet i Skaraborg"

Transkript

1 Städer som sticker ut Stadskvalitet i Skaraborg En förstudie om kultur, stadsrum och hållbar utveckling David Björklund

2 1 Innehållsförteckning INLEDNING OCH SAMMANFATTNING s 2 BAKGRUND s 4 BEGREPP s 7 OMVÄRLDEN s 11 SKARABORG s 12 KOMMUNERNA s 14 SLUTSATSER s 18 FÖRSLAG s 22 KÄLLOR s 24 BILAGOR s 26

3 2 INLEDNING Syftet med den här förstudien är att undersöka vilka förutsättningar det finns för kommunerna i Skaraborg att genomföra ett gemensamt projekt kring hållbar utveckling, stadskvalitet och kultur. Bakgrunden är de nya krav som kunskapsekonomin ställer på svenska kommuner och som bland annat innebär ett ökat behov av att utveckla attraktiva livsmiljöer för att locka invånare att bosätta sig på orten. Ett särskilt fokus finns på att undersöka hur konst och kultur kan vara en resurs för utveckling. För ett eventuellt projekt har förstudien formulerat ett övergripande mål, en vision och en mission. Övergripande mål Bidra till hållbar utveckling i Skaraborg genom att utveckla kommunernas stadskvalitet. Vision Bidra till att skapa attraktiva, kreativa, levande och särpräglade städer i Skaraborg städer som sticker ut genom att använda kulturen som en resurs för ökad stadskvalitet. Mission Bidra till att skapa en bred acceptans i Skaraborgs kommuner för kulturens roll för hållbar utveckling. Det är enheten Konst- och Kulturutveckling i Västra Götalandsregionen som har tagit initiativ till förstudien och stått för finansieringen. Sex kommuner har deltagit Skövde, Mariestad, Karlsborg, Tidaholm, Tibro och Hjo. Ett eventuellt projekt ska formuleras för att passa samtliga 15 kommuner i Skaraborg. Förstudiens referensgrupp har bestått av kulturcheferna i de sex kommunerna, det vill säga Gunilla Ceder, Gunilla Broberg, Kerstin Lorentz, Agneta Bengtsson, Pelle Ekholm och Marie-Louise Fahlström. Regionens konstkonsulent Simon Roos har fungerat som kompetensresurs. Metoden har dels varit intervjuer med kommunrepresentanter och andra personer på kommunal, regional och nationell nivå (sammanlagt cirka 70 personer), dels studier av tryckt och digitalt material i form av bland annat visioner, översiktsplaner, rapporter och styrdokument. Dessutom har tidigare projekt och modeller studerats. Förstudien intresserar sig i första hand för kommunernas stadskärnor. Angreppssättet är tvärsektoriellt. En viktig princip är att staden är en helhet med materiella, immateriella, funktionella och gestaltningsmässiga värden och att olika kompetenser därför måste samarbeta för att skapa utveckling. I uppdragsbeskrivningen heter det att inriktningen ska vara kultur i bred bemärkelse med tyngdpunkt på hållbar utveckling.

4 3 Förstudien ansluter sig till en växande diskussion om kopplingen mellan kultur och tillväxt. Här är fokus koncentrerat till hur kultur kan vara en resurs för att utveckla upplevelsen av stadsrummet. Sådant som exempelvis kulturturism och kulturentreprenörskap berörs endast indirekt. Arbetet genomfördes under januari-mars Tidsbegränsningen innebär att detta endast kan vara en första scanning av området. En fördjupad kunskapsinhämtning krävs för att ge en mer stabil grund för ett framgångsrikt projekt. Självklart finns en del olika förutsättningar, frågeställningar och diskussioner i kommunerna. Ändå är det mycket som är gemensamt och det är det som förenar som är viktigt här. Antagandet är också att förstudiens generella resonemang och resultat är relevanta även för de nio kommuner i Skaraborg som inte deltagit nu. De intervjuer som genomförts i kommunerna redovisas inte var för sig eftersom det är de gemensamma frågorna som står i centrum. Bland bilagorna finns dock ett skelett till kartläggning av respektive kommun. Sammanfattning Det finns en samstämmighet i de sex kommunerna om att stadsmiljön är en framgångsfaktor och att konst och kultur är en resurs för att utveckla den offentliga miljön och kan bidra till hållbar utveckling. Samtidigt finns en osäkerhet kring metoder och modeller. Därför har kommunerna ett behov av konkreta exempel och kunskap. Kommunerna gör redan mycket för att utveckla sin stadsmiljö. Samtidigt finns en oro över att den strategiska helhetssynen inte är tillräckligt stark och att insatserna är splittrade. Därför finns ett behov av ökad samverkan och gemensamma referensramar i och mellan kommunerna. De formella strukturerna för att utveckla stadsmiljöerna finns redan i kommunerna. Samtidigt efterlyser man hjälp med att utveckla nya idéer, få en blick utifrån och tillföras extra energi i arbetet. Därför finns ett behov av en kreativ injektion och metoder för att involvera medborgare och näringsliv i processen. Det betyder att det är områdena kunskap, kommunikation och kreativitet som bör prioriteras i planeringen för ett framtida projekt. Slutsatser och förslag fördjupas i slutet av förstudien. Här ges en snabb översikt över vilka åtgärder som kan vara aktuella. Fördjupad studie i hur konst och kultur kan vara en resurs för ökad stadskvalitet och hållbar utveckling, till exempel genom Cultural Planning. Förankring i kommunerna. Spridning av den teoretiska och empiriska bakgrunden till projektet. En sammanhållande resurs som driver projektet framåt, till exempel en extern projektledare. Tvärsektoriella arbetsgrupper i kommunerna för att skapa gemensamma referensramar och vana att samarbeta. Kunskaps- och erfarenhetsspridning genom seminarier, workshops, studiebesök. Processmedverkan av konstnärer för att ge nya perspektiv och skapa kulturella händelser i stadsrummet. Ytor för kommunikation i kommunen, mellan kommuner och mellan kommun och medborgare.

5 4 BAKGRUND Staden och kunskapsekonomin Förstudien har sin bakgrund i de krav som kunskapsekonomin ställer på svenska kommuner. En viktig utgångspunkt för arbetet har Västra Götalandsregionens och Skaraborgs Kommunalförbunds utredning Skaraborg och Kunskapsekonomin: En utredning av regionens utvecklingsförutsättningar varit. Utredningen är skriven av Tomas Ekberg, chefanalytiker på Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Den presenterar den ram som förstudiens diskussioner rör sig inom och pekar ut några områden som ett framtida projekt kan bygga på, framför allt kommunernas behov av att utveckla livskvalitet och attraktivitet för att möta kunskapssamhällets krav. Kommunal och regional hållbar utveckling är naturligtvis komplexa processer, men att den upplevda kvalitet en stad eller en plats kan erbjuda är av allt större vikt tycks både praktiker och teoretiker på området vara överens om, liksom att konst och kultur bidrar till att skapa denna kvalitet. Inte minst handlar det om att locka det som kallas den kreativa klassen, ett uttryck som främst kopplas ihop med den amerikanske forskaren Richard Florida. I en allt mer globaliserad värld talas det paradoxalt nog allt mer om den lokala platsens betydelse som framgångsfaktor. En attraktiv stadsmiljö är viktigare i dag än kanske någonsin tidigare. Frågan om stadsutveckling och kulturens roll i den utvecklingen är därför en central strategisk fråga för Skaraborgs kommuner. Förhistoria och modeller I september 2007 genomförde kommunerna i Skaraborg och Västra Götalandsregionens enhet Konst och kulturutveckling en konferens i Skövde. Där diskuterades bland annat hur kulturens roll för hållbar utveckling kan utvecklas och stärkas i Skaraborg. Ett område som berördes var stadsmiljöernas betydelse och hur kultursektorn kan vara en resurs i det sammanhanget. Bland annat gjordes en koppling till projektet Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor för Fyrbodal som löper under Det projektet syftar till att skapa nya former för samverkan och delaktighet vid offentligt planeringsarbete. Målet är enligt projektformuleringen: Att med hög konstnärlig medverkan och kompetens inspirera till ett förvaltningsövergripande samarbete kring offentlig miljö i fjorton kommuner. Verktygen är bland annat seminarier, workshops, inspirationsdagar och konstnärligt konsultarbete. För att skapa långsiktighet är ambitionen att bygga en ny modell för planeringsarbete och ta fram styrdokument för gestaltning av offentlig miljö. Projektet omfattar också ett samarbete med Lärarhögskolans studenter och 28 konstnärer och drivs av en anställd projektledare. Fyrbodals kommunalförbund, 14 kommuner och regionutvecklingsnämnden står för

6 5 finansieringen med vardera kronor. För de två år som projektet pågår finns alltså en budget på 2,1 miljoner kronor. Vi har koncentrerat oss på att utveckla modeller i kommunerna för att samarbeta över sektorerna. Det har handlat mycket om organisationsutveckling och tillitsbyggande. Genom bland annat workshops har vi försökt skapa en gemensam erfarenhetsbas, gemensamma referensramar och ett gemensamt språk. Det har varit viktigt att ta vara på allas erfarenheter i en öppen, prövande process. Ett konstprojekt är det egentligen bara på det sättet att det är konsten som tar det övergripande ansvaret, som är den drivande parten. Göran Vogel-Rödin, projektledare för Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor för Fyrbodal, intervjuad Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor för Fyrbodal bygger i sin tur på Konstens Kraft som genomfördes i Dalsland och som syftade till att skapa en modell för tätortsförnyelse. Projektet genomfördes i samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Dalslands kommunalförbund och Statens konstråd och inbegrep seminarier, en konsultpool med arkitekter och konstnärer, skissuppdrag, skolprojekt och kompetensutveckling för tjänstemän och politiker. I samband med konferensen i Skaraborg väcktes frågan om det fanns ett intresse för att genomföra ett liknande arbete i Skaraborg. Efter att ha diskuterats under hösten 2007 landade det i att sex kommuner anmälde sitt intresse för att delta i en förstudie. Det är delvis ny mark som förstudien rör sig på. I Skaraborg finns liten erfarenhet av den typen av breda samverkansprojekt på kulturområdet som de i Dalsland och Fyrbodal. Arbetet som görs nu ska ses som ett första viktigt steg. Men det ska också sägas att det redan finns en ambition att stärka samverkan. Exempel på tidigare och existerande samarbeten är Konstvägar i Skaraborg, en guide över kommunernas offentliga konst, och kultursamverkan.net som är ett arrangörssamarbete mellan Hjo, Tibro, Tidaholm och Karlsborg. Även bildandet av Skaraborgs kommunalförbund har fungerat som ett incitament i den här riktningen, bland annat genom den styrelse för kultursamverkan som bildats. Influenser Viktiga influenser i förstudien kommer från den redan nämnda Skaraborg och kunskapsekonomin, Annika Ottosons och Bo Öhströms Faktor X: Kulturkompetens som regional utvecklingsfaktor, rapporter kring så kallad Cultural Planning, den amerikanska stadsforskaren Jane Jacobs böcker och från Charles Landry som bland annat skrivit The Art of City Making. Ett namn man inte heller kommer förbi är Richard Florida och hans forskning om städers attraktivitet och den kreativa klassen. Floridas teser har svävat över många av de genomförda intervjuerna och finns som en fond bakom mycket av det som sägs i förstudien. Särskilt intressant är det eftersom Handelshögskolan i Göteborg har ett samarbete med Florida där hans teser sätts in i ett svenskt och västsvenskt perspektiv (se till exempel rapporten Sweden in the Creative Age). En av

7 6 forskarna där, Evelina Wahlqvist, som också har intervjuats för förstudien, arbetar under 2008 med ett projekt kring kultur och tillväxt. Det som är mest relevant för den här studien är Floridas forskning kring vad som gör en plats attraktiv att bo på för dagens människor. Särskilt gäller det den grupp välutbildade och rörliga yrkesmänniskor som han kallar den kreativa klassen och som enligt beräkningar utgör cirka 30 procent av den svenska arbetskraften. Ett citat kan ge en aning om vad det handlar om: De fysiska attribut som många städer lägger ner stor möda på sportarenor, motorvägar, shoppingcentra och turist- och evenemangsstråk som mest liknar nöjesparker är ointressanta, otillräckliga eller helt enkelt oattraktiva i många kreativa människors ögon. De värdesätter istället högkvalitativa bekvämligheter och upplevelser, öppenhet gentemot alla sorters mångfald och framför allt möjligheten att få bekräftelse för sin identitet som kreativ människa. En viktig fråga för förstudien är förstås om detta är relevant för Skaraborg och i så fall på vilket sätt och hur man ska förhålla sig till det.

8 7 BEGREPP För den fortsatta framställningen ges här några korta kommentarer om några centrala begrepp och uttryck som används i förstudien. Staden När man ska tala om att utveckla stadsmiljöer måste man först bestämma vad man menar med stad. I den här förstudien används en löst hållen, pragmatisk definition. Det är stadskärnan eller centrum som är huvudsakligt fokus. I första hand prioriteras stråk, platser och områden där möten mellan människor sker. Den talar också om människan som fotgängare snarare än som bilist och om de miljöer som ger staden dess identitet och attraktivitet. Utgångspunkten är att stadsrummet måste förstås som en helhet. Med ett uttryck inspirerat av Jane Jacobs är staden ett eget ekosystem. Det innebär att ett sektorsövergripande helhetsperspektiv blir det naturliga sättet att arbeta med stadsutveckling. Det är inte funktionen, gestaltningen eller händelserna och rörelserna var för sig som ger staden dess värde utan dessa olika attribut i samverkan. Indirekt är det också ett annat sätt att se på staden än modernismens funktionsseparerade stadsbyggnadsideal. Stadskvalitet Richard Florida använder begreppet platskvalitet för att sammanfatta den unika uppsättning attribut som definierar en plats och som gör den attraktiv. Enkelt uttryckt består platskvaliteten, enligt Florida, av tre dimensioner: Vad som finns: En kombination av byggd miljö och naturlig miljö; en lämplig plats att leva kreativa liv på. Vem som finns: En mångfald av människor som interagerar och skapar möjligheter så att vem som helst kan bli delaktig och finna en plats i samhället. Vad som händer: Livligt gatuliv, kafékultur, konst, musik och människor som ägnar sig åt utomhusaktivteter enkelt uttryckt en mängd aktiva, spännande och kreativa sysselsättningar. 1 Genom att använda begreppet stadskvalitet och omformulera Floridas beskrivning får man en användbar ram för den diskussion som den här förstudien vill föra. Först och främst bör också den funktionella sidan av staden föras in i definitionen. Vem som finns och Vad som händer fångas här in av begreppet Kulturvärden. För att komplettera och särskilja det från de materiella attribut som främst har ett funktionellt värde används begreppet Gestaltningsvärde. Förstudiens definition av stadskvalitet ser då ut på följande sätt: Funktionsvärden de materiella och organisatoriska attribut som gör att livet i staden fungerar på ett tryggt, praktiskt, effektivt och hållbart sätt. Gestaltningsvärden den byggda och naturliga miljön som ger staden identitet och själ och gör den vacker, spännande, överraskande. 1 Richard Florida, Den kreativa klassens framväxt, 2006, s 277

9 8 Kulturvärden i antropologisk mening, det mänskliga livet i staden, den känsla eller själ som staden har, livsstilarna, rörelserna, mötena, händelserna i staden. Poängen är att dessa olika värden inte ska ses som separata enheter utan som en helhet, och därmed visa att olika kompetenser och resurser måste samverka för att utveckla stadskvaliteten. Städernas funktionsvärden finns det ofta väl fungerande system för. För arbetet med städernas gestaltning och folkliv finns inte samma systematik. Här gäller det inte minst för konst- och kultursektorn att finna vägar att bli en del av stadens utveckling och att komma in redan tidigt i en strategisk diskussion. Hållbar utveckling Med hållbar utveckling syftas här på en ekonomisk, ekologisk, social och kulturell utveckling. Vid några tillfällen har de intervjuade reagerat på begreppet eftersom de associerat till en enbart miljömässig hållbarhet. Här finns alltså ett arbeta att göra. I det här sammanhanget är begreppet mycket användbart eftersom uppdraget i förstudien är att utgå från ett brett perspektiv på stadsutveckling. Kultur som resurs Begreppet kultur är närmast ökänt för hur svårt det är att definiera. Här finns inte några ambitioner varken att erbjuda en ny eller en vattentät definition. För förstudiens syfte räcker det med att konstatera att kultur kan vara både de traditionella konstarterna, media, design och innefatta sådant som livsstilar, värderingar och traditioner. Här används ett generöst och pragmatiskt kulturbegrepp. En viktig detalj är att förstudien talar om kultur som resurs istället för exempelvis kultur som ett verktyg. Det förra gör kulturen till något aktivt, det senare till något passivt som ska användas av någon i ett speciellt syfte. Tanken med att tala om kulturen som resurs är också att föra tankarna till uttryck som naturresurs. (Bara det att kulturresurserna inte är ändliga!) På vilket sätt kan då kulturen vara en resurs för lokal utveckling? Trots att man under flera decennier 2 talat om kultur som en framgångsfaktor för regioner och kommuner finns viss osäkerhet på området, främst kring hur man konkret gör för att kulturen ska bli en del av kommunens utvecklingsarbete. Generellt sett vet man i dag att kulturindustrin är en växande sektor, i Skaraborg inte minst när det gäller kulturturism. Det finns också gott om exempel på hur satsningar på kultur både vitaliserat städer och stadsdelar socialt och skapat ekonomisk utveckling. Ibland talar man om Bilbao-effekten och syftar då på hur den nedgångna industriorten i Baskien i norra Spanien fått nytt liv genom byggandet av ett nytt konstmuseum. Exemplen är många på vad som ibland kallas urban regeneration med hjälp av konst och kultur. Men det finns också satsningar på kultur i mindre städer som varit framgångsrika. Ett exempel som ofta lyfts fram är danska Holstebro som redan på 1960-talet bland annat gjorde stora satsningar på offentlig konst och 2 I Sverige fick till exempel Lisbeth Lindeborgs rapport Kultur som lokaliseringsfaktor, 1991, stor betydelse för den här diskussionen.

10 9 experimentell teater. I Sverige kan Hällefors nämnas som ett exempel på en kommun som lyckats skapa en ny identitet genom kultursatsningar. I Västra Götalandsregionen kan Borås satsning på offentlig konst vara ett exempel. Borås är redan en stad i snabb förändring. Genom att satsa på offentlig konst kan vi skynda på den processen ytterligare. Även om konsten också kostar så är den betydligt billigare än att bygga spektakulära skyskrapor eller nya stadsdelar. Ska vi sätta Borås på kartan måste vi satsa på de största och mest kända namnen. Om belysning handlar om att skapa en tryggare miljö och cykelvägar om att vi ska leva mer miljövänligt, så menar jag att den offentliga konstens roll är att skapa lyckliga människor genom att erbjuda dem skönhet och intellektuella utmaningar i vardagen. Hasse Persson, chef Borås konstmuseum, intervjuad för Kultur:Väst, 2007 Två citat från Västra Götalandsregionens kulturvision ger en uppfattning om hur Regionen ser på kulturens roll i de två grundfrågorna i denna förstudie. Det offentliga rummet Städernas, tätorternas och landsbygdens fysiska gestaltning påverkar det liv som levs i Västra Götaland. Välplanerade miljöer, utformade på ett sätt som tar hänsyn till människans olika behov både av avskildhet och mötesplatser, ökar livskvaliteten och attraktionskraften. Naturligtvis gäller det också inomhusmiljöer. Vi ska medverka till en ökad medvetenhet om det offentliga rummets betydelse och stödja initiativ som syftar till att utveckla det. I alla offentlig planering ska den estetiska dimensionen ha en självklar plats. Regional utveckling De senaste åren har många uppmärksammat kulturens betydelse för kommuners och regioners ekonomiska utveckling. Bakgrunden är kulturens förmåga att skapa ett attraktivt, dynamiskt och kreativt samhällsklimat. Det är ett relevant perspektiv. Samtidigt är det viktigt att påpeka att ekonomi enbart är en aspekt av ett samhälles utveckling. En utveckling där kulturen inte finns med innebär ett samhälle utan minne, själ och mening. Vi ska i första hand se till den kulturella utvecklingen och ge kulturen en central roll i den totala samhällsutvecklingen i Västra Götaland. Kulturpolitik för Västra Götaland, 2005 Med detta som bakgrund kan en undersökning av kulturen som resurs för stadsutveckling bland annat utgå från följande påståenden: Kulturen erbjuder ett tvärsektoriellt perspektiv och kan därför vara en organisatorisk och metodisk resurs. Kulturen erbjuder verktyg för att förstå stadens komplexitet och kan därför vara en kunskapsresurs. Kulturen tillför kreativitet och mjuka värden och kan därför vara en innehållsresurs. Kulturen tydliggör stadens själ och kan därför vara resurs för identitet och varumärke. Cultural planning När det gäller regional och kommunal utveckling talar man sedan några år ofta om Cultural Planning. Det är i korthet en metod som används för att kartlägga, ta vara på och utveckla de lokala kulturella resurser som finns på en plats och använda dem för att vitalisera en ort eller en region. Ett sådant arbete har bland annat gjorts i

11 10 Kronoberg. Det skulle också kunna var en modell att arbeta med i Skaraborg. Två citat kan ge en inblick i vad det handlar om. Kulturplaneringskonceptet växte fram i Storbritannien, Australien och USA som en kritik av och ett alternativ till dagens kulturpolitik. Förespråkarna menade att det behövdes nya perspektiv och infallsvinklar på lokal kulturutveckling. Kulturplaneringskonceptet är även tänkt att fungera som ett verktyg för förtroendevalda att tänka strategiskt kring ett områdes kulturresurser så att de lättare ska kunna skapa policys som är anpassade efter lokala behov. Kritiken mot dagens kulturpolitik går ut på att genom att bygga kulturpolitiken på konstområdena och kulturinstitutionerna har den misslyckats med att integreras i de vidare och mer prioriterade områdena för politik och planering. Till dessa områden hör utbildning, hälsa boende, arbete, miljö, transporter och kommunikation och andra sociala aspekter på markanvändning och utveckling. Kulturplaneringens strategi är alltså i grunden samhällsplanerarens och dess utgångspunkt är att se till vilka kulturresurser som finns i staden/kommunen/regionen och hur de kan användas för att utveckla området och förstärka dess identitet. Med andra ord; Hur kan kulturen tjäna det område den verkar i? För att lyckas med detta krävs både bredare och mer samlade strategier än de hittills prövade. Kulturplanering är alltså en strategi som skär genom gränserna för den offentliga sektorn, den privata marknaden och det civila samhället. Den kopplar konst och kultur till i stort sett alla delar av det politiska fältet. Citerat från ett presentationsdokument från Landstinget Kronoberg, Länsutvecklingsavdelningen När Landstinget Kronoberg skulle ta fram ny kulturstrategi ville vi inte arbeta med ett snävt kultur- och kulturpolitikbegrepp. Istället sökte vi efter modeller där vi kunde jobba sektorsövergripande och utnyttja lokala resurser. Vi fastnade för Cultural planning eftersom den metoden inte utgår från sektoriella utan ifrån territoriella resurser och för att kulturbegreppet inom Culture Planning är antropologiskt och innehåller allt från stadsplanering och livsstilar till konsterna. Ambitionen är att göra Kronoberg mer attraktivt för människor att flytta till, eftersom det finns en arbetskraftsbrist i regionen. Enligt samtida teorier om stadsutveckling är det ju viktigt för dagens människor att platsen de bor på har en kulturell känsla. Erica Månsson, kulturchef, Landstinget Kronoberg, intervjuad

12 11 OMVÄRLDEN Förändringar i omvärlden har sedan början 1990-talet kraftigt påverkat kommuners och regioners förutsättningar. Informationsteknologin har utvecklats, Sverige har gått med i EU, tidigare slutna planekonomier som Kina och Ryssland har öppnat sig för marknadsekonomin, människors rörlighet har ökat, nya krav och förväntningar på liv och boende har vuxit fram. För att nu nämna några stora förändringar. I spåren av det som kallas kunskapsekonomi och/eller globalisering har också konkurrensen mellan nationer, regioner och kommuner spetsats till ytterligare. Det framtida välståndet i Sverige och dess regioner behöver i växande grad bygga på dynamiskt nyskapande, en hög kunskapsnivå och kompetent arbetskraft. Det är i kunskapsekonomin som de svenska regionerna ska vara framgångsrika i framtiden, heter det i Skaraborg och Kunskapsekonomin (s 9). Richard Florida, å sin sida, konstaterar i Den kreativa klassens framväxt att i dag är kreativitet den mest grundläggande ekonomiska resursen för ett samhälle, på samma sätt som till exempel järnmalm varit det förr (s 9). Det skiftet får förstås också konsekvenser för vilka områden som utvecklas och varför de utvecklas. Genom historien har välstånd oftast uppstått ur platsbundna resurser, som bördig jord eller råvaror, skriver Florida. Idag är emellertid den främsta resursen, kreativa människor, mycket rörlig, Den viktigaste dimensionen av ekonomisk konkurrenskraft är förmågan att attrahera, utveckla och mobilisera denna resurs (s 16). En avgörande faktor för framgång i dag är alltså förmågan att attrahera människor. I Skaraborg i kunskapsekonomin pekas fem kärnfrågor ut som en region måste arbeta med för att skapa utveckling (s 8). Livskvalitet och attraktivitet Ledarskap och organisation i Skaraborg Kunskapsutveckling i mötet mellan högskola och det omgivande samhället Tillgänglighet och koppling till omvärlden Affärsdriven samverkan för konkurrenskraft och samhällsutveckling. Flera områden är relevanta för denna förstudie, till exempel det som handlar om ledarskap och organisation. Det område som har en direkt koppling är det som benämns Livskvalitet och attraktivitet. Analysen är i korthet att människor i allt högre utsträckning ställer allt mer långtgående krav på sin livsmiljö något som får konsekvenser för både samhälle och näringsliv. Utredningen förklarar vilka drivkrafterna bakom denna utveckling är: Övergången till en ekonomi som domineras av kunskaper och nyskapande av kunskap är i sig en förklaring till den ökande betydelsen av lokala marknader. Invånarna har tagit över från råvaror, kraftkällor eller fabriker som den viktigaste resursen för företagens utveckling. Företagen får söka sig till människan istället för tvärtom. Hög livskvalitet blir då en central faktor i kampen om invånarna. Och det gäller inte minst i kampen om de kreativa, välutbildade invånarna. I litteraturen radas en rad väsentliga förhållanden upp. En attraktiv region behöver attraktiva bostadsområden, bostäder av hög kvalitet, en njutbar och hälsosam natur- och stadsmiljö, god tillgång till nöjen och kultur samt inte minst en väl fungerande samhällsservice med hög kvalitet. Skaraborg och Kunskapsekonomin, s 11

13 12 SKARABORG En kort karakteristik från Skaraborg och Kunskapsekonomin får fungera som ram för resonemanget kring förutsättningar, strukturer och förhållanden i Skaraborg: Skaraborg har drygt en kvarts miljon invånare. Här finns högskola och universitetsfillial. Huvuddelen av invånarna bor och arbetar inom Skaraborgs gränser. Tidsavstånden till närmast större marknader som Göteborg är för de flesta för långa för daglig pendling. Här finns ett formaliserat samarbete kring gemensamma kommunala frågor men också kring utvecklings- och förändringsarbete i samhället som helhet. Kommunförbundet Skaraborg, Skaraborgssamverkan och Tillväxt Skaraborg som på uppdrag av Kommunförbundet ansvarat för Tillväxtprogram Skaraborg har under de senaste åren varit de ledande a aktörerna på respektive område. Vid årsskiftet 2007 gick dessa tre organisationer samman inom ramen för verksamheten i ett nybildat Skaraborgs Kommunalförbund. Skaraborg är samtidigt en del av ett större sammanhang i Västergötland, Västra Götaland och Västsverige. Skaraborg är en av fyra regiondelar i Västra Götaland. Samverkan inom Västra Götalandsregionens ansvarsomården som vård och omsorg, kommunikationer, kultur, utvecklings- och förändringsarbete är omfattande. En gemensam Vision för Västra Götaland utgör underlag för utvecklingsarbetet. Tillväxtprogram Västra Götaland och Strukturfondsprogrammet Mål 2 för Västsverige kanaliserar lejonparten av de mer fria utvecklingsresurserna i regionen. Näringslivet är i många stycken starkt integrerat med och beroende av övriga delar av Västsverige. Skaraborg och Kunskapsekonomin, s 9. Vilka förutsättningar finns då i Skaraborg för att vara framgångsrikt i kampen om de kreativa, välutbildade invånarna? Hur är det med attraktiva bostadsområden? Kan man erbjuda en njutbar stadsmiljö? Vilken tillgång finns det till nöjen och kultur? De frågorna är av högsta strategiska betydelse och en fördjupad kunskapsinhämtning behövs på området. Några svar finns i Skaraborg i kunskapsekonomin. Utredningen konstaterar att de grundläggande strukturella förhållandena i Skaraborg är sammantaget svaga i förhållande till de krav som kunskapsekonomin ställer (s 7) och att utvecklingen det senaste decenniet tyder på en försvagad konkurrenskraft gentemot omvärlden (s 8). Inte heller tycks det alltid finnas en insikt om allvaret i dessa utmaningar. Utredningen menar att det är lätt att få en känsla av att bilden som de olika aktörerna i Skaraborg i stort har gemensam är allt för glättad (s 45). Bland annat har förmågan att skapa bärkraftiga samarbeten varit svag. Utredningen konstaterar att det är viktigt för alla parter näringsliv, högskolor, intresseorganisationer och kommuner att stärka förmågan att attrahera invånare (s 8). Den menar också att skaraborgaren genomgående anser att livskvaliteten i delregionen är hög enkelt och närhet lyfts fram som viktiga värden men att kunskapen om Skaraborgs företräden är liten på andra håll. En upplevd hög livskvalitet hos invånarna kombineras alltså med en låg attraktivitet externt. Ändå finns här en potential. Den starkaste och kanske enda orsaken att bo och verka i Skaraborg tycks nämligen vara den höga livskvaliteten (s 42).

14 13 Vilka områden är det då som kan och bör utvecklas inom ramen för ökad livskvalitet och attraktivitet? Här pekar utredningen på tre områden. Utveckla levande och väl fungerande stadsmiljöer. Ta vara på områdets unika förutsättningar med berg och vatten. Knyt an till den egna kulturhistorien. Detta ligger också i linje med vad Evelina Wahlqvist, forskare på Handelshögskolan och medförfattare till rapporten Sweden in the Creative Age, säger: Svenska småstäder har en stor utmaning framför sig om de ska utvecklas och överleva. Förr nöjde sig människor med funktionsaspekterna i en stad men nu vill man ha upplevelser och stimuli i stadsmiljön, även om man bor i en liten stad. Kanske är inte mångfald lösningen för småstäderna utan att man istället profilerar sig och tar vara på det som är unikt. Att vårda det särpräglade blir allt viktigare. Evelina Wahlqvist, intervjuad

15 14 KOMMUNERNA Den bild som Skaraborg och kunskapsekonomin ger kring kärnfrågan livskvalitet och attraktivitet avspeglas också i de intervjuer som genomförts i kommunerna. Det finns en stor insikt om att man måste utveckla attraktiva stads- och boendemiljöer för att locka människor, inte minst den kreativa klassen. Frågor om identitet, särprägel och extern attraktivitet upplevs som viktiga. Kulturhistoriska värden och kulturens roll i stort framhålls, bland annat för att skapa mental stimulans i vardagen. Samtidigt finns en oro över bristande samverkan och svagt utvecklad strategisk helhetssyn, över låg utbildningsnivå och förändringsobenägenhet och över att man upplevs som en icke-spännande och icke-kreativ plats. Naturligtvis kan de konkreta utmaningarna skilja sig från kommun till kommun, bland annat beroende på storlek, historia, näringsliv och fysiska förutsättningar som geografiskt läge. Men många av grunddragen är ändå gemensamma. Bedömningen är också att de sex kommuner som deltagit i förstudien och som i storlek varierar mellan invånare och invånare är till stora delar representativa för Skaraborgs 15 kommuner. Det finns platsspecifika förutsättningar, men det som är relevant i detta sammanhang är de frågor som är gemensamma och som man kan och bör samverka kring. Intervjuerna har utgått från fem grundfrågor. Vilken identitet har staden? Vilka är stadens framgångsfaktorer? Hur är arbetet med den offentliga miljön organiserat? Vilka platser väcker engagemang hos medborgarna? Vilka är stadens kvaliteter? Nedan följer en sammanfattning av de svar, teman och resonemang som frågorna gett upphov till. Under varje rubrik finns också ett antal röster från intervjuerna. Identitet Det är tydligt att frågan om identitet är vital och viktig för de sex kommunerna som deltar i förstudien. Den har väckt stort engagemang och öppnat för många intressanta diskussioner om staden. Det finns en ofta historiskt förankrad identitet som man nu brottas med för att utveckla och anpassa för 2000-talet. Man vet var man kommer ifrån men inte alltid vart man är på väg. Här kan ett kulturellt perspektiv tillföra mycket. I flera av kommunerna är arbeten med identitet, vision och varumärke påbörjade eller planerade. Den existerande identiteten ses både som en styrka och en svaghet. I det senare fallet handlar det om att stadens kultur som skepsis inför nyheter och stadens image kan vara ett hinder för utveckling. Det finns en stor samstämmighet

16 15 kring behovet av att skapa en särprägel och unicitet. Man vill sticka ut. Göra det lilla extra. Gärna låna modeller från andra men inte kopiera innehållet. Man vill också ta vara på och utveckla de platsspecifika resurserna och styrkorna. Intressant är att samtliga kommuner anser sig kunna erbjuda en unik livsmiljö. Om vi inte vet vilken identitet staden har är det svårt att veta vad man ska göra. Vi måste först ta reda på vilka vi är och vilka vi vill vara. Sedan kan vi börja prata om utveckling. Utan förståelse för stadens särprägel är det lätt hänt att man satsar på fel saker. Förutsättningarna är olika i olika städer. Utmaningen är att identifiera och utveckla det unika. Det är det människor söker i dag. Det finns ingen anledning att kopiera någon annans framgångsrecept. Framgångsfaktorer Det finns en stor samstämmighet i de sex kommunerna om att en levande och attraktiv stads- och boendemiljö är en avgörande framgångsfaktor. Så kallade mjuka frågor uppfattas som viktigare än tidigare, inklusive konst och kultur. Naturligtvis är sådant som kommunikationer, utbildningsnivå och näringsliv centralt i detta sammanhang, men ofta återkommer man till frågan om attraktivitet och livskvalitet: kan man inte erbjuda det, kan man inte heller få välutbildade människor att bo i kommunen och då drabbas också näringslivet. Det sker en hel del i kommunerna på detta område, men det finns även en oro över att det saknas helhetssyn och strategiskt tänk. Många efterlyser en samlad överblick, något som också är målet med flera påbörjade visionsarbeten. Det finns en väl spridd uppfattning om att konst och kultur är en viktig resurs och kan vara det som gör en stad spännande, särpräglad och ger den en själ. Tilltron till kulturen är stark i styrdokument. I praktiken upplever dock kultursektorn att man inte riktigt har tillträde till de viktiga frågorna. Att man hamnar lite bredvid övriga områden. Det finns en osäkerhet kring hur kulturen kan användas konkret i det här sammanhanget och på sina håll en kvardröjande syn på kultur som lyx, något som hör hemma i sin egen sfär snarare än en resurs som samverkar med andra samhällssektorer. När det gäller stadsrummet har frågor om konstnärlig gestaltning en tendens att komma in sent i processen. Det är de så kallade mjuka faktorerna som vi måste lyfta fram för att locka fler att bosätta sig här. Sådant som kaféer och restauranger, konst och kultur. Vi kan inte bara upprepa att vi har bra vård och omsorg. Det är ett grundkrav som alla kommuner kan säga att de lever upp till. Vi måste istället framhålla det unika, det som är lite spännande. Vi får inte snåla när det gäller att skapa attraktiva stadsmiljöer. Det har vi faktiskt inte råd med. Staden måste ha en själ för att människor ska vilja bo här. Den måste ge en mental stimulans till människor. Rationella och funktionella argument räcker inte. Det måste finnas en tydlig tanke i kommunerna om hur deras stadskärna ska se ut. Det handlar inte bara om att fylla lokalerna. Det måste också finnas ett medvetet koncept. Vi behöver ett levande centrum för att folk ska vilja bo här. Helst ska det vara en bra blandning av handel, kultur, trevlig miljö och olika upplevelser.

17 16 Det finns nog en stor insikt om att konst och kultur är viktiga resurser för att skapa utveckling. Men samtidigt saknas det tydliga modeller. Det skulle vi behöva ha hjälp med. Det är inte pengarna som är hindret. Det är framför allt att man inte vågar satsa på det som är lite kontroversiellt eller annorlunda. Vi är lite försiktiga. Det finns en rädsla för att sticka ut. Och då blir allt utslätat och enformigt. Organisation Det finns många olika sätt att organisera arbetet med den offentliga miljön i de sex kommunerna. Bilden är splittrad inte bara för den utomstående utan också internt i kommunen. Roller och ansvarsområden är inte sällan otydliga. Det gör att det också är svårt att få en överblick över styrdokument och bilda sig en uppfattning om den strategiska helhetssynen. Vanan och viljan att arbeta tvärsektoriellt varierar. Den vanliga uppfattningen är att det är viktigt men i verkligheten sker det inte alltid med systematik och automatik. Ofta rör det sig informella grupper. Inte minst är kultursidan roll otydlig. När man talar om behov är det framför allt behovet av kreativ input utifrån som tas upp. Kunskapen finns redan, anser man. Ofta saknas det ett helhetsperspektiv på stadsutveckling. Risken är att vi glömmer bort visionerna och tappar kontinuiteten. Insatserna blir helt enkelt splittrade. Staden är ju en helhet och då måste vi också hantera den som en helhet. Det är inte säkert att vi menar samma sak när vi pratar om god stadsmiljö. Därför är det så viktigt att man skapar konkreta samarbeten mellan olika sektorer. Det räcker inte att prata för att skapa gemensamma referensramar. Det behövs mer samarbete, både i kommunerna och mellan kommunerna. Vi måste skapa starkare band mellan kommunerna i Skaraborg och försöka enas om en gemensam vision. Frågan om stadskvalitet ägs inte av någon enskild part. Det är allas fråga. Alla är berörda och alla bör vara med och påverka. Medborgarperspektiv Det finns enstaka frågor, platser och byggnader som får människor i de sex kommunerna att engagera sig i stadsmiljön. Men generellt sett anser de intervjuade att engagemanget är lågt, särskilt då det gäller helhetsperspektivet. Inte heller tycks drivkraften att involvera medborgarna vara entydigt stark. Det görs försök och enstaka insatser, i vissa fall lagstadgade sådana, men det finns också en stor osäkerhet kring hur man involverar vanliga människor och hur man på bästa sätt tar vara på det engagemang som kan väckas. Här finns också frågor om hur man involverar fastighetsägare, handlare och övriga privata intressen. Det finns flera exempel där det privata näringslivet uppfattas som en bromskloss istället för en kraft för utveckling.

18 17 Ibland känns det som om det är småsaker som skapar folkstorm. Medan det är tyst om de stora frågorna. Stadsmiljöns betydelse måste tydliggöras. Ett sätt att skapa tryck kring frågan är att få medborgarna engagerade. Vi måste visa att satsningar på stadsmiljön ger pengar tillbaka på lång sikt. Det är en pedagogisk uppgift som är svår men nödvändig. Medborgarperspektiv och image hänger ihop. Ska vi skapa en positiv bild av staden måste invånarna känna att de är delaktiga. Stadskvalitet Det finns en kvalitet man inte kan bortse från och som återkommer gång på gång när en plats diskuteras och det är vatten. Så också i denna förstudie. Läget vid vatten, och möjligheten att exploatera läget för boende, anses vara en avgörande resurs för städer som ligger invid en sjö eller har en å som rinner genom den och viss utsträckning en brist i de städer som saknar närheten till vatten. Samtidigt kan man konstatera att den största och mest expansiva staden i förstudien Skövde inte har något vatten (förutom i de många fontänerna). Tydligen kan andra faktorer vara fullgoda ersättare. Något annat som återkommer som en resurs är äldre kvarter gamla staden eller motsvarande. På samma sätt som med vatten anses avsaknaden av bevarad äldre bebyggelse vara en brist. Etablering av högre utbildning är en vitaliserande kraft. Inte minst om man kan knyta utbildning till stadens identitet på ett framgångsrikt sätt och placera utbildningslokaler centralt i staden. Går man ifrån de fysiska egenskaperna är ett levande centrum med handel, kaféer/restauranger och kultur/nöje något som anses eftersträvansvärt. Liv, rörelse och andra människor är en viktig kvalitet. Man vill att det ska hända något i centrum. Mera övergripande kvaliteter för den lilla staden är närhet, enkelhet och trygghet. Här inkluderas också stadens närhet till naturen hur viktigt detta är varierar mellan kommunerna i förstudien, bland annat beroende på vilken stadsmässighet som anses finnas. Den byggda miljön är bara en aspekt av staden. Nu måste vi också fylla staden men innehåll och utveckla det som handlar om händelser och upplevelser. Det får gärna vara lite udda saker. Sådant som överraskar. Vi kan inte hoppas på att en stor industri ska lösa våra problem. Alla kommuner har industrimark att erbjuda. Vi måste istället ta vara på våra unika kvaliteter, och då handlar det mycket om att skapa en livsmiljö som tilltalar den kreativa klassen. Livsmiljön är nyckeln till alla de andra delarna för att kommunen ska utvecklas. Vi måste inse att människor i dag först väljer var de vill bo, sedan funderar de på hur de ska försörja sig. I dag är man beredd att resa ganska långt till jobbet, och dessutom kan man ju jobba på distans. Därför är det så viktigt att erbjuda attraktiva livsmiljöer.

19 18 SLUTSATSER Förutsättningar för ett projekt Syftet med den här förstudien har varit att undersöka vilka förutsättningarna är för kommunerna i Skaraborg att genomföra ett gemensamt projekt kring hållbar utveckling, stadskvalitet och kultur. Slutsatsen är att det finns både ett behov av och ett intresse för att genomföra ett projekt i denna anda. Grundförutsättningarna måste därför anses som goda. Det som kan utgöra ett hot är att kommunerna inte lyckas samla sig till en gemensam kraftansträngning och skapa en vi-känsla. Strukturerna för samverkan i Skaraborg måste fortfarande beskrivas som relativt otydliga och svaga. Här krävs tydliga roller, en uttalad ansvarsfördelning och ett starkt ställningstagande på ledningsnivå i kommunerna. Nyckelpersoner för att initiera ett projekt är kulturcheferna i kommunerna. Ett första steg bör därför vara att stärka den gruppen. Det kan göras genom en gemensam kunskapsdag/workshop då förstudiens centrala frågor och resonemang belyses från olika håll. Det kommer också att behövas ett säljmaterial i form av till exempel en gemensam presentation för att sälja in projektet på olika nivåer. Några punkter kan pekas ut som centrala för att genomföra ett framgångsrikt projekt: Att projektet är och uppfattas som ett strategiskt utvecklingsarbete på kommunledningsnivå. Att arbetet sker sektors- och ansvarsövergripande. Att det finns en stark sammanhållande och drivande kraft, till exempel i form av en anställd projektledare. Behoven för ett projekt Förstudien definierar några områden där det finns ett behov av ett gemensamt projekt. Allting kan och ska naturligtvis inte göras i samverkan utan vissa saker görs bäst i varje enskild kommun, till exempel att arbeta med konkreta gestaltningsprojekt. Det kan vara en effekt av ett gemensamt arbete kring stadskvalitet, men inte primärt fokus i ett sådant arbete. Ett samverkansprojekt som det vi skissar på bör istället koncentreras på processer. Det bör också finnas utrymme för processen att ta olika vägar i olika städer för att utveckla ortens unicitet. Här sammanfattas behoven under rubrikerna Kunskapsprocesser, Kreativa processer och Kommunikationsprocesser. Kunskapsprocesser Det saknas inte kunskap i kommunerna, men det finns ett behov av att utveckla kunskapen vidare, främst när det gäller tvärsektoriella perspektiv och kulturens roll för hållbar utveckling. Det finns en stor samstämmighet om stadskvalitet som framgångsfaktorer, samtidigt som det saknas kunskap om konkreta modeller och goda exempel. Här innefattas också organisationsfrågor, till exempel metoder och rutiner för tvärsektoriella samarbeten. En ambition bör vara att ta fram tydliga styrdokument kring hur kommunen ska arbeta med stadskvalitet.

20 19 Kunskapsprocessen kan till exempel bestå av en fördjupad studie som sammanställer forskningsläget, Cultural Planning, kunskapsspridning genom seminarier, workshops, studiebesök, sektors- och ansvarsövergripande samarbeten kring gestaltningsfrågor, bildandet av tvärsektoriella arbetsgrupper, inkluderandet privata näringslivet och fastighetsägare, workshops för att skapa gemensamma referensramar, ta fram styrdokument. Kommunikationsprocesser I kommunerna finns ett behov av att få intryck utifrån, av att samarbeta och att skapa en mer öppen och levande dialog kring stadskvalitet med medborgare, handlare och fastighetsbolag. Ökad delaktighet för medborgarna när det gäller stadens byggda och upplevda värden utvecklar demokrati och mångfald. Kommunikationsprocesser kan till exempel bestå av ett program för fadderskap kring offentlig konst, att bilda medborgargrupper kring specifika projekt, centrumgrupper, samarbeta med skola, utlysa tävlingar och omröstningar, stadsvandringar, kommunikationsverktyg (webb, skriftserier, media), mötesplatser och utställningar kring stadskvalitet. Kreativa processer Det grundläggande arbetet med att utveckla stadskvaliteten sker och måste ske i kommunens vardagliga och långsiktiga arbete. De kunskaps- och kommunikationsprocesser som nämnts ovan kan bidra till att utveckla det arbetet. Men det finns också ett behov av att tillföra det lilla extra det som sticker ut, att ge en kreativ injektion och skapa förutsättningar för innovation. Här kan den konstnärliga kompetensen vara en viktig resurs för att utveckla den kreativa och kulturella känslan i staden och erbjuda överraskningar i stadsrummet. Kulturella och konstnärliga perspektiv är också lämpliga för att undersöka stadens identitet. Det handlar dels konkret om att föra ut kultur i stadsrummet, men också om att få ett konstnärligt, kreativt och oväntat perspektiv på stadsutveckling. Kreativa processer kan till exempel bestå av att skapa en konstnärspool som kommunerna kan använda som en resurs, utveckla koncept för att använda staden som en scen, skapa kulturella händelser i stadsrummet och på oväntade platser som butiker eller kaféer, definiera och utveckla befintliga resurser som gallerier, museer och bibliotek. I Skådebanan Västra Götalands metod Airis finns en modell för en konstnärsdriven utveckling av arbetsplatser som skulle kunna användas också för att utveckla stadskvalitet. Airis går ut på att en konstnär (bildkonstnär, musiker, sångare, skådespelare, dansare, författare) arbetar en dag i veckan under ett år på en arbetsplats för att driva förändrings- och utvecklingsarbete. Poängen är bland annat att använda den konstnärliga kompetensen för att få nya perspektiv på arbetsplatsen. På ett liknande sätt skulle man kunna ge en konstnär uppdrag att arbeta med utvecklingsfrågor i staden. Konceptet kan kallas Konstnärer på stan. En styrka med detta är att det finns en utvecklad modell att använda som bas. Liknande ansatser fanns också i Konstens kraft i Dalsland. Erfarenheter finns även från Vara kommuns

21 20 treåriga arbete med dansaren och koreografen Vera Suuvalo-Grimberg som stadskoreograf. Detta kan vara ett sätt att sticka ut och väcka uppmärksamhet för frågan hos allmänhet och media. Som en ytterligare effekt kan kommunens varumärke stärkas. Ett annat exempel på hur konstnärliga metoder kan användas är Teater Spiras koncept Stadsbyggnad för kids som syftar till att starta en dialog med ungdomar om staden. Nedanstående presentation är hämtad från teaterns webbsida: Hur vill du att din stad/stadsdel ska se ut? Var tycker man om att hänga och var vill man absolut inte gå ensam på kvällen? Hur kan man skapa fler zoner som är trygga och sköna? Det här är frågor som ungdomarna får arbeta med när skådespelaren och dramatikern Jonas Fröberg kommer på besök. Fröberg har gjort research för projektet om staden sedan 2003 och samtalat med stadsplanerare, politiker och arkitekter för att fördjupa sin och ungdomarnas förståelse av staden. Resultatet av ungdomarnas arbete presenteras i en redovisning i ord och bild, eventuellt i teater om tid finns. Han arbetar med ungdomarna vid minst tre tillfällen. Lärare får hjälp om de vill gå vidare med arbetet. I en senare fas av projektet kommer vi att skapa en ståupp-turné och ett debattprogram baserat på ungdomarnas berättelser. Har städer vuxit fram på ett demokratiskt sett i Sverige? Hur var det på 1900-talet? Hur är det idag? Budget och finansiering De ekonomiska ramarna för ett projekt är i det här skedet svårbestämbart. De ska preciseras i samråd med referensgruppen inför en kommande projektansökan. Projektet är också tänkt att kunna vara flexibelt och anpassas till budget. För att få en uppfattning av storleksordning presenteras här budgeten för Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor i Fyrbodal. Budget för Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor i Fyrbodal Kostnader Egen personal Resor Konsultpool Inspirationsdagar Seminarier Marknadsföring Avslutningsevenemang Dokumentation Lokaler kringkostnad Övrigt Summa

22 21 Finansiering Kommunal insats Tillväxtmedel Fyrbodal VG-regionen Summa

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

program kulturens roll i samhälls - utvecklingen tisdagen den

program kulturens roll i samhälls - utvecklingen tisdagen den program kulturens roll i samhälls - utvecklingen tisdagen den 11 NOVEMBER 2008 RADISSON SAS SCANDINAVIA HOTEL GÖTEBORG Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen och Beredningsgruppen för kultur inbjuder

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager 3 Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Projektplan för värdeskapande visionsarbete

Projektplan för värdeskapande visionsarbete STAB Sida 1 (5) Enhet Datum Kansli 2012-02-21 Handläggare Edvin Ekholm/Annica Carter Allmänna utskottet Projektplan för värdeskapande visionsarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Attraktiva. städer. Antoni

Attraktiva. städer. Antoni Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena för upplevelser Från

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

En doldis i kultursamverkan kulturmiljö i regional kulturpolitik. Näringslivets Hus 10 mars 2015

En doldis i kultursamverkan kulturmiljö i regional kulturpolitik. Näringslivets Hus 10 mars 2015 En doldis i kultursamverkan kulturmiljö i regional kulturpolitik Näringslivets Hus 10 mars 2015 Varför ska man bry sig Christer Gustafsson, Uppsala universitet Kulturvård 3.0 Infrastruktur för innovativ

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer