1907. Nro 21. Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition till Finlands Landtdag angående anvsande af medel för folkskoleväsendet nnder år 1908.

Transkript

1 1907. Nro 21. Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition till Finlands Landtdag angående anvsande af medel för folkskoleväsendet nnder år Redan då nådig proposition angående inrättande af folkskolor första gången vid 1863 års landtdag förelades Finlands Ständer, uttalades deri det önskningsmål, att undervisning i fasta skolor kunde beredas alla barn i skolåldern som af sådan undervisning hade behof. Man hade beräknat att. med hänsikt till landets dåvarande folkmängd, ett antal af åtminstone 2,000 fasta folkskolor vore för sagda ändamål behöfligt. Till en början förutsatte man dock endast att en eller två skolor i hvarje landskommun inom kortare tid kunde uppstå. Sedan denna tid har nästan vid hvarje landtdag fråga väckts om lämpligaste sättet att påskynda folkskoleväsendets utveckling i den riktning ofvan anförts, dels genom kommunernas förpliktande att efter vissa normer inrätta folkskolor, dels genom införande af lärotvång för barn i skolåldern. Ett betydelsefullt steg blef taget genom förordningen af den 24 maj 1898, som påbjöd kommunernas indelande i folkskoledistrikt och folkskolors inrättande till det antal att alla i skolåldern varande barn såvidt möjligt inom eget distrikt kunde erhålla undervisning. De åtgärder som hittills vidtagits hafva dock befunnits otillräckliga. Under förlidet år hafva därför tvenne särskilda komitéer nedsatts med uppdrag att uppgöra förslag, den ena till ordnande af den lägre undervisningen pä landet, den andra, till lag om obligatoriskt genomgående af den

2 2 N:o 21 högre folkskolan. Då sistnämnda komité ännu icke slutfört sitt omfattande arbete ock sålunda med uppgörandet af landtdagsproposition bör anstå till dess de bägge kornitéernas framställningar inkommit, måste frågan om införande af lärotvång vid folkskolan uppskjutas till år Af hittills gjorda beräkningar of ver de anslag ur statsmedel i form af bidrag och lån, hvilka anses erforderliga för att under tio till femton år genomföra en sådan reform i folkskoleväsendet framgår likväl, att dessa enligt lägsta beräkning skulle uppgå till 35 ä 37 miljoner mark. medan statsvärkets årsutgift under samma tidsperiod skulle oafbrutet ökas och efter skolreformens fullständiga genomförande komme att utgöra 12 till 14 miljoner mark. Främsta hindret för folkskolans utbredning inom kommunerna ligger i svårigheten att anskaffa medel för uppförande och utvidgning af folkskolelokaler. I allt högre grad hafva därför ansökningar om bidrag från statsvärkets sida till dylika bygnader framställts, äfvensom om lån på billiga vilkor. För att antalet bidrag till folkskolebygnader må kunna Ökas, har anslaget härför, som för hvartdera åren 1906 och 1907 utgjort 150,000 mark, ansetts böra för år 1908 höjas till mark, på sätt längre fram i 8 afdelningen är framstäldt. Största vikt ligger därpå att kommunerna kunna erhålla billiga bygnadslån. Hittills har af statsmedel i allmänhet beviljats 8,000 mark för enkel skola, dock icke i något fall utofver 2 /s a^ bygnadskostnaden. Den 31 december 1906 uppgick summan af lån ur utlåningsfonden för detta ändamål till Fmk 6,014,364: hvartill komma tidigare beviljade, men ännu ej lyftade 212,000: samt beviljade att lyftas 1907 c:a.., 500,000: Summa Fmk 6,726,364: - Utlåningsfonden, som tages i anspråk jämväl för andra viktiga allmänna behof, kan dock icke utan särskild förstärkning tillgodose denna efterfrågan på lån för

3 Nro 21 3 folkskolebygnader. Hans Kejserliga Majestät har med anledning häraf, för att för de närmaste åren möjliggöra utgifvandet af lån åt kommunerna för detta ändamål i sådan större omfattning, som för sakens befrämjande erfordras, i nåder förordnat att af statsfondens tillgångar skola till utlåningsfonden öfverföras 2,000,000 mark. för att jämte inflytande annuiteter å lån, som ur utlånirigsfonden för enahanda ändamål tidigare beviljats eller framdeles varda beviljade, användas till utgifvande af lån åt landskommuner för uppförande af folkskolebygnadar på de vilkor som angående sådana lån föreskrifvits i nådiga kungörelsen af den 11 april Till Landtdagen ölverlämnas härmed att besluta angående följande anslag för folkskoleväsendets i landet underhåll under år Bidrag till folkskoleväsendet i städerna. Det ur Bevillningsmedel utgående bidraget till underhåll af folkskoleväsendet i städerna \\tgjorde i slutet af år ,410 mark och understeg alltså med 69,59U mark det belopp, som Ständerna vid senaste landtdag hade anvisat för detta ändamål. Under sistförflutna fem år hafva statens bidrag till städernas folkskolor ökats på följande sätt: år 1902 med mark» 1903» > > 1904 > 23,700. > 1905» 51,485 ; 1906 > 10,335» eller under hela femårsperioden med 129,685 mark, som gifver ett medeltal af 25,937 mark i året. Såsoiu också

4 4 N:o 21 ofvanstående siffror utvisa, försiggår dock Ökningen af statens bidrag till städernas folkskolor under olika år mycket ojämt, beroende hufvudsakligen på. när de större städerna inkomma med sina ansökningar om förhöj dt statsbidrag. Därför kan icke heller nämnda medeltal lämna någon säker grund för uppskattningen af detta anslagsbelopp för år Äfven bör ihågkommas, att jämlikt Ständernas beslut vid senaste landtdag grunden för beräkningen af de ur bevillningsmedel utgående bidragen till städernas folkskolor så till vida förändrats att till de utgifter, till hvilka statsvärket lämnar bidrag, numera få räknas äfven hyresbeloppen för sådana hyrda folkskolelokaler, hvilka befinnas motsvara sitt ändamål, kontanta utgifter för böcker till bibliotek för folkskollärarepersonalen samt anslag till stipendier för auskultering och studieresor. Denna till stadskommunernas fördel sålunda förändrade beräkningsgrund i förening med de fordringar, som betingas af stadsf olkskolornas tidsenliga utveckling, värkar naturligtvis därhän, att underhållet af dessa läroanstalter påkallar år för år ökade statsbidrag. Men om äfven så är fallet, måste likväl antagas, att den af Ständerna för innevarande år beräknade ökningen 80,000 mark, är för ifrågavarande behof tillräcklig, och om äfven ett mindre tillskott till lärarepersonalens löner i en del städer, där de icke redan öfverstiga beloppet af lönerna på landet, kunde komma i fråga, i händelse lärarelönerna på landsbygden ökas såsom i det följande föreslås, så torde något synnerligt tillskottskraf icke heller under det instundande året vara att motse, hvarför anslaget kan bibehållas oförändradt för år Under, förutsättning alltså att statsbidragen till städernas folkskolor vid slutet af år 1907 uppgå till f- 80,000 eller i rundt tal 795,000 mark, skulle till underhål] af bemälda skolor erfordras för år ,000 -f = 875,000 mark.

5 Nro Bidrag till aflönande af den egentliga lärarepersonalen vid folkskolorna på landet, I 1906 års statsförslag är detta anslag upptaget till 2,260,000 mark. Då summan af de vid årets slut beviljade bidragen utgjorde 2,089,000 mark. har ett afsevärdt öfverskott i anslaget uppstått. Huru många anslag för lärare och liuru många för lärarinna beviljats under de senaste fem åren, huru många tidigare beviljade anslag under samma tid indragits samt huru mycket utgiftsstaten genom dessa åtgärder årligen ökats, framgår m följande tabell: Beviljade statsbidrag. a 800 mk. a 600 mk. Indragna statsbidrag. a 800 mk. a 600 mk. Årlig tillök- : ning. a 800 mk. a 600 mk. i År « » > » Summa 419 j Årlie: tillökning i medeltal l 'J Emedan en del statsbidrag beviljats blott för en begränsad tid, aiigifva ofvanstående tal den årliga tijjökningen i bidragen litet högre an antalet nytillkomna lärare och lärarinnor för motsvarande år i själfva verket utgör. Men det oaktadt och ehuru sannolikt är, att det af Ständerna för år 1907 beräknade tillskottsanslaget 150,000 mark icke kommer att fullt tagas i anspråk, torde likväl till subventionering af folkskolorna på landet för år 1908 böra anses erforderliga omkring 100 lärare- och

6 6 N:o lärarinnebidrag utöfver de förut utgående eller i rundt tal samma tillskott, 150,000 mark, som Ständerna beviljat redan för åren 1906 och Om man sålunda beräknar, att ifrågakomna utgiftspost vid innevarande års slut uppgår till Frnk 2,089,000 -l- 150,000 = 2, och denna summa af rundas till Fmk 2,240,000, borde som bidrag till aflönaiide af den egentliga folkskollärarepersonalen på landet anvisas för år , ,000 = 2.390,000 mark. Sistnämnda tal anger beloppet för ifrågavarande anslagspost, beräknad på basen af nugällaiide aflöningsstat. Till styrelsen hafva dock tid efter annan och särskildt under senaste tid från folkskollärarepersonalen ingått framställningar angående den bekymmersamma ekonomiska ställning, hvari denna befinner sig. I själfva värket synes att en förbättring härutinnan snarast möjligt borde åstadkommas. De förslag som i detta afseende af representanter för lärarepersonalen framstälts gå likväl vida längre än de löneförmåner som i något annat land kunnat tilldelas folkskolans lärare, därvid särskildt böra beaktas den längre utbildningstid och den mera omfattande undervisningsskyldighet som annorstädes förekommer. Enligt nyssnämnda förslag skulle, oberäknadt vissa naturaprestationer och tillskott af kommunen, h värj e lärare och lärarinna vid tjänstens tillträdande erhålla en grundlön af 2000 mark, hvilken, med tre förhöjningar, efter 15 år skulle uppgå till 3,200 mark. Enligt uppgjord beräkning komme år 1908 antalet folkskollärare på landet att uppgå till 1,777 och lärarinnor till 1,599 eller tillsammans 3,376. Den föreslagna grundaflöningen skulle således redan år 1908 utgöra 3,376 X 2,000 = 7,752,000 mark. Löneförhöjningarna åter, hvilka för hvart femte år föreslås till 400 mark åt h var j e lärare och lärarinna, skulle med ledning af här nedan s. 11 meddelade öfversikt, utfalla som följer:

7 Nro 21 7 antal lärare och lärarin- löneförnor. höjning. Summa. för minst 15 års tjänst 727 X 1,200 = 872,400 s 10? : 391X 800= 312,800 5.<, 800 X 400 = 320,000 1,505,200 Den sålunda begärda lönestegringen skulle gifvetvis halva till följd att äfven de flesta städer blefve nödsakade att höja ailöningen för sin folkskollärarepersonal, hvars antal i samtliga städer uppgår till något öfver Tillföljd häraf skulle statsbidraget till städernas folkskolor ökas med ett icke ringa belopp. Men oafsedt detta skulle redan nyssnämnda två poster i folkskolebudgeten medföra en statsutgift af 7,752,000 -f- 1,505,200 = 9,257,200 mark, medan desamma enligt hittills gällande beräkningsgrunder för samma år uppgå till 2,980,000 mark. En så betydande stegring på en gång i ailöningen för en enda grupp af tjänstemän stode icke i skäligt förhållande till landets nuvarande finansiella tillgångar, och ett försök i denna riktning skulle utan tvifvel för decennier framåt omöjliggöra genomförandet af den obligatoriska folkskoleundervisning för alla i skolåldern varande barn, hvilken numera, särskildt till följd af den senaste tidens politiska reformer, måste betraktas såsom nödvändig. Öfverstyrelsen för skolväsendet har för sin del förordat, att hvarje ogift lärare och lärarinna skulle åtnjuta en grundlön af 1,000 mark och hvarje gift lärare 1,500 mark samt att sistnämda lönebelopp skulle komma äfven sådan kvinlig lärare till del, som vore enka och hade barn, eller hvilken, ehuru gift, vore familjens enda försörjare. Denna grundlön skulle efter 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänst hvarje gång ökas med 200 mark för den förra och med 300 mark för den senare kategorin. Enligt approximativ beräkning skulle en sålunda anordnad löneförbättring stegra aflöningarnas totalbelopp för år 1908 till 5,210,000

8 8 N:o 21 mark. Med fästadt afseende ej mindre på de stora kraf, som i närvarande tid ställas på landets tillgångar, än ock på nödvändigheten att allt framgent öka folkskolebudgeten. måste äfven detta förslag anses gå längre än rådligt är. Det ofvan refererade förslag, som på folkskollärarepersonalens vägnar framstälts, är bygdt på principen af lika lön för manlig och. kvinlig lärare, och däri göres ej någon åtskilnad mellan gift och ogift. I Öfverstyrelsens förslag är jämväl likställighetsprincipen omfattad beträffande lärarinnor och lärare som äro ogifta, men tillstyrkes en betydligt högre aflöning för alla som hafva familj att försörja. Efter 15 års tjänst skulle de sistnämda åtnjuta en aflöning af 2,400 mark, de förra endast 1,600. Såväl den ena som den andra af dessa principer är förtjänt af beaktande. I själfva värket har väl äfven den nu gällande olikheten mellan lärares och lärarinnas lön föranledts af antagandet att de allra flesta lärare blifva familjeförsörjare och därför behöfva högre lön än lärarinnorna. Det vore utan tvifvel önskvärdt, att löneförmånerna kunde, så långt möjligt vore, lämpas efter den af familjeförhållanden betingade olikheten i lefnadskostnader. För uppgörande af ett i sådant syfte gående förslag skulle dock erfordras en statistisk utredning, hvilken ej för närvarande står till buds. Det förslag, som härmed till Landtdagens pröfning öfverlenmas, är uppgjordt enligt följande grunder: Likställighetsprincipen är beaktad sålunda, att grundlönen för ogifta lärare och lärarinnor skulle höjas till samma belopp, 1,000 mark, men därjämte skulle hänsyn tagas till de giftas högre lefnadskostnader, hvarför grundlönen för gift lärare äfvensom för lärarinna, som är enka och har barn att försörja, eller hvars man är urståndsatt att bidraga till familjens försörjning, skulle bestämmas till 1,200 mark. Lönetillskotten skulle, såsom hittills, utfalla fyra gånger, nämligen efter 5, 10, 15 och 20 års tjänst, men med förhöjning af de nu gällande beloppen, 120 och 160

9 N:o 21 9 mark, till 150 mark i gången för ogifta lärare och lärarinnor, samt till 200 mark för dem hvilka såsom familjeförsörjare hafva en grundlön af 1,200 mark. Enligt detta förslag komme alltså ogift lärare och lärarinna att efter 20 års tjänst erhålla en lön af 1,600 mark, i stället för 1,440 mark för lärare och 1,080 mark för lärarinna enligt nu gällande bestämningar, samt gift lärare och lärarinna, som har familj att försörja, 2,000 mark i stället för näinda belopp af 1,440 och niark. De från kommunerna härutöfver utgående bidragen blefve oförändrade. Frågan huruvida nu gällande bestämningar rörande folkskollärarenas pensionering borde undergå ändring dels hvad pensionsbeloppen vidkommer, dels med hänsikt till vilkoren för pensions åtnjutande, har ej ännu vunnit den utredning att densamma skulle kunnat jämte förslaget om löneförbättring till pröfning framläggas. Därest det ofvan framställda förslaget till förbättrande af folkskollärarepersonalens aflöning varder af Landtdagen godkändt, erfordras för år 1908, utöfver det i det föregående upptagna beloppet af 2,390,000 mark, ett belopp motsvarande grundlönernas förhöjning. Under approximativt antagande att de ogifta lärarenes antal är lika stort som de lärarinnors, hvilka såsom familjeförsörjare komme att i likhet med de gifta lärarene erhålla den högre grundlönen, skulle på hela läfarepersonalen, hvars antal för sagda år beräknats till 3,376, belöpa sig i medeltal ett tillskott af 400 mark, hvilket gör ett totalbelopp af 1,350,400 mark. Den utgiftsstegring, som förhöjningen af lönetillskotten efter vissa tjänsteår medför, är beräknad längre fram under 4 af delningen. Såsom bidrag till anönande af den egentliga lärarepersonalen vid folkskolorna på landet borde alltså för år 1908 anvisas 3.740,400 mark.

10 10 N:o Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor för slöjd och handarbeten. För så vidt man med ledning af förefintliga uppgifter kunnat utröna, har till aflöning af slöjdlärare och handarbetslärarinnor vid folkskolorna på landet ända till 1906 års utgång beviljats inalles 106,352 mark, hvilket belopp med 8,648 mark understiger det af Ständerna för sagda år beräknade anslaget. Denna lärarepersonals antal uppgår enligt de statsbidrag, som till densammas aflöning beviljats, vid slutet af år 1906 till 740 slöjdlärare och 1,074 handarbetslärarinnor. Enligt beräkning bör det af Ständerna för år 1907 anvisade tillskottet af 12,500 mark motsvara behofvet. För år 1908 borde tillskottet bestämmas något högre eller till 13,000 mark. Förutsatt alltså att ifrågavarande bidrag vid slutet af år 1907 utgör 106,352 -f 12,500 mark eller i afrondadt tal mark, borde till aflönande af slöjdlärare och handarbetslärarinnor beviljas för år ,000 -f- 13,000 = 132,000 mark. Med anledning af Ständernas framställning vid 1900 års landtdag, att till pröfning måtte upptagas frågan, huruvida och i hvad mån gällande föreskrifter angående slöjd- och handarbetsundervisningen vid de folkskolor på landet, som förestås af en lärare eller lärarinna, borde undergå ändring i syfte att berörda undervisning kunde i vidsträcktaste mån på ett praktiskt sätt genomföras, hade Öfverstyrelsen för skolväsendet i underdånig skrifvelse af den 29 april 1904 föreslagit, att såväl slöjdlärare som handarbetslärarinna borde tillförsäkras en lön af minst 150 mark, till hvilken statsvärket skulle bidraga med 75 mark, hvarjämte kompetensfordringårna för handarbetslärarinna borde närmare bestämmas. Numera har dock Öfverstyrelsen, enär en kännbar brist råder på kompetenta

11 N:o 21 n slöjdlärare och handarbetslärarinnor, ansett sig böra föreslå, att lönerna för hvardera kategorin blefve höjda till 175 mark, hvaraf statsvärket skulle erlägga 100 mark. För den händelse, att sistnämda förslag nu skulle genomföras, komme till denna lärarepersonals aflönande för år 1908, alldenstund antalet slöjdlärare och handarbetslärarimior beräknats då utgöra 2,224, att erfordras 222,400 mark. Enär emellertid de åtgärder för folkskoleväsendets utveckling, som äro påtänkta att i närmaste framtid genomföras, komma att utöfva omedelbart inflytande på ordnandet äfven af slöjdundervisningen, men beredningen af hithörande frågor ännu pågår, synes ett interimistiskt afgörande härom för 1908 icke vara påkalladt, utan enahanda bidrag som hittills för detta ändarnål kunna beräknas. 4. Anslag till löneförhöjningar åt den egentliga lärarepersonalen vid folkskolorna på landet. Denna utgiftspost i folkskolebudgeten utgjorde vid slutet af år mark, således endast 7,540 mark mindre än det belopp, som för lärarepersonalens löneförhöjningar var disponibelt under nämda år. Förutsatt att icke blott alla de lärare och lärarinnor kvarstå i sina befattningar" ännu år hvilka vid nämda års ingång vore berättigade till löneförhöjningar med undantag af dem som under nämda år hunnit till pensionsåldern, utan jämväl alla de personer, som år 1903 antogos till lärare och lärarinnor vid folkskolorna på landet och hvilka således år 1908 erhålla sin första löneförhöjning, skulle löneförhöjningar under nämda år tillkomma: 400 lärare och 400 lärarinnor för 5 års tjänst 190,. 201 >» 10» 162 * 147 a.> lo > > 248»,> 170»» 20» *

12 12 N:o 21 Med tillämpning af nu gällande bestämningar, enligt hvilka hvarje lönetillskott utgör för lärare 160 mark och för lärarinna 120 mark, skulle det erforderliga anslaget till löneförhöjningar utgöra 592,040 mark. Men om det under 2 afdelningen här ofvan framställda förslaget att höja dessa lönetillskott till resp. 200 och 150 mark varder godkändt, uppgår anslagsbehofvet till mark. Denna beräkning är uppgjord under förutsättning att de ogifta till lönetillskott berättigade lärarenes antal är lika stort som de lärarinnors, hvilka såsom familjeförsörjare erhölle det högre lönetillskottet. Emellertid kunde det komma att visa sig att det erforderliga beloppet skulle något öfverstiga det här antagna. Men då i betraktande tages, att åtskilliga lärare och lärarinnor årligen till följd af sjuklighet eller andra orsaker lämna sina befattningar, förrän de innehafva fulla tjänsteår samt att löneförhöjningarna i hvarje fall antagits utgå från kalenderårets början, ehuru lärareplatserna sedvanligen besättas i midten af året, hvilket värkar därhän, att det effektiva behofvet sannolikt understiger ofvan gjorda beräkning, torde för ifrågavarande ändamål, därest lönetillskotten for vissa tjänsteår på föreslaget sätt ökas, ett tillräckligt anslag stå til] buds, om detsamma för år 1908 bestämmes till 740,000 mark. 5. Anslag till pensioner åt lärarepersonalen vid folkskolorna på landet, Enligt hvad 1907 års stat med däri gjorda komplettering utvisar utgå vid 1906 års slut pensioner till 63 från tjänsten af gångna folkskollärare och 46 lärarinnor på landet med tillsammans mark 50 p:ni. Om till

13 N:o denna summa lägges döt tillskottsanslag af 20.OX) mark, som senast församlade Ständer pröfvade vara erforderligt för år 1907, erliålles Fmk : 50. hvilket belopp, afrundadt till mark, kan tagas till utgångspunkt vid beräkningen af ifrågavarande anslag för nästkommande år. Att sluta af kalkylerna blifva 17 lärare och 6 lärarinnor, efter att hafva tjänat föreskrifria 30 år, berättigade till pension år och utgör pensionsbeloppet för dem sammanlagdt 21? 500 mark. Det kan visserligen hända, att något pensionsbelopp icke tages i anspråk, ifall till pension berättigad lärare eller lärarinna aflider redan tidigare eller ock fortsättningsvis kvarstannar i tjänsten; men å andra sidan bör märkas, att pensioner, utöfver hvad ofvan beräknats, beviljas äfven åt sådana lärare och lärarinnor, hvilka på grund af obotlig sjukdom före uppnådd pensionsålder nödgas lämna folkskolans tjänst. Och då deras antal är i stigande, bör tillskottsbehofvet för instundande år uppskattas åtminstone till mark. Till pensioner åt folkskollärarepersonalen på landet för år 1908 beräknas derför 106,000 -f 25,000 = 131,000 mark. 6. Bidrag till pensionering af folkskollärarepersonalen i städerna. Jämlikt till Öfverstyrelsen ingångna uppgifter hafva landets städer för år 1906 inbetalt föreskrifna pensionsbidrag för 254 lärare och 644 lärarinnor, hvilka i anseende till sina tjänsters beskaffenhet kunna varda till pension berättigade, utgörande dessa bidrag inalles 36,850 mark; och skall, i stöd af nådiga förordningen den 24 Maj 1898, af bevillningsmedel ett lika stort belopp öfverföras till pensionsfonden. Under sistförflutna fem år har antalet pensionsberättigade lärare och lärarinnor vid städernas

14 14 N:o 21 folkskolor ökats i medeltal med 8 lärare och 18 lärarinnor om året; för senaste år var dock stegringen betydligt högre, nämligen 10 lärare och 41 lärarinnor. Det för innevarande år beviljade anslaget 38,550 mark kan förty anses ungefärligen motsvara ifrågavarande behof, och under antagande, att under år 1908 tillkomma 12 lärare och 30 lärarinnor, som hafva författningsenlig pensionsrätt, uppgår för sagda år tillskottsanslaget, beräknadt efter 50 mark för lärare och 37 mark 50 p:ni för lärarinna, till 1,725 mark. Till pensionering af lärarepersonalen i städerna erfordras sålunda för år 19(38 ett statsbidrag af 38, ,725 = 40,275 mark. 7. Anslag tiii understöd åt sjuka folkskollärare och lärarinnor. Sedan Ständerna vid landtdagen höjt anslaget åt sjuka folkskollärare och lärarinnor från 25,000 till 45,000 mark och vid senaste landtdag till 55,000 mark, har det blifvit möjligt att på ett mera värksamt sätt tillgodose de lärares och lärarinnors behof af understöd, hvilka till följd af sjukdom varit nödsakade att för någon tid öfverlåta sina tjänster åt vikarier eller i betydligare mån anlita läkarehjälp. Enligt hvad iakttagits, äro nervsjukdomar, lungsot och reumatism de lidanden, som allmännast hemsöka de i folkskolans tjänst anställda personer. Det synes vara samhällets plikt att bereda ifrågavarande sjuklingar tillfälle till rationell vård. Det trängande behofvet af dessa sjukunderstöd framgår däraf, att under förlidet år, förutom årets anslag 55,000 mark, äfven ett öfverskott från föregående år, stort 12,400 mark, eller in summa 67,400 mark utdelades åt 108 lärare och 119 lärarinnor i understöd, som i medeltal utgjorde 213 mark. I enlighet med Ständernas uttalande hafva i

15 Nro särdeles ömmande fall understöd gifvits n t folkskollärare äfven vid inträffad sjukdom i hans familj. Då likväl ifrågavarande anslag nyligen blifvit så kännbart höj dt och endast under ett år ett så strängt anlitande däraf förekommit, torde anslaget kunna ännu för år 1908 bibehållas vid det af Ständerna senast anvisade beloppet af 55,000 mark. 8. Bidrag till uppförande af folkskolehus och slöjdlokaler. Äfven för detta ändamål har under de senaste åren disponerats öfver större penningeanslag än därförinnan. Ständerna höjde nämligen år 1905 ofvannämda bidrag från mark till 150,000 mark per år, och samma belopp beviljades äfven vid senaste landtdag. Men ehuru sålunda kommuner och skoldistrikt till viss grad vunnit understöd i deras sträivan. att få ändamålsenliga egna lokaler för sina skolor, hafva dock, med afseende å den kostnad af 12,000 å 20,000 mark, som hvarje folkskole- Bygnad medför, äfven dessa anslag visat sig vara alldeles otillräckliga för ändamålet. Ar 1904 voro ännu 308 folkskolor inrymda i hyrda lokaler och 1,094 skoldistrikt i afsaknad af folkskola. Om ock några hundra skolhus sedermera blifvit uppförda, måste dock minst ett 1000-tal sådana ännu byggas, innan syftet med förordningen af den 24 Maj 1898, angående befrämjande af högre folkskolors inrättande i landet, behörigen uppnåtts. Tillgodoseendet af detta behof, förutom nödiga tillbygnader och remonter af äldre skolhus, pålägger kommunenia stora ekonomiska uppoffringar. Af dessa skäl och äfven med afseende därå, att härefter åt kommunerna i regeln icke mera beviljas fritt virke ur kronoskog till folkskolebygnader, hvaraf följer att penningeunderstöd framdeles i större

16 16 N:o 21 utsträckning blir af nöden, synes det Vara erforderligt, att ifrågavarande anslag i väsentlig grad ökas. Såsom bidrag till uppförande af folkskolehus och slöjdlokaler föreslås alltså för år ,000 mark. 9, Anslag till bibliotek för folkskollärare och lärarinnor i landskommunerna. Numera finnes i hvarje landskommun ett lärarebibliotek och i några kommuner har på grund af språkliga eller andra lokala orsaker inrättats till och med två bibliotek. Hela antalet sådana inrättningar uppgick år 1904 till 504 och har sedan dess icke nämnvärdt förändrats; under de två senaste åren ha bildats endast 3 nya bibliotek, hvadan de för närvarande utgöra inalles 507, nämligen 427 finska och 80 svenska. De för ifrågavarande bibliotek beviljade anslagen, utgörande från och med år ,000 mark årligen, ha till fullo tagits i anspråk. Den årliga tillväxten af lärarepersonalen har haft till påföljd, att vid fördelningen af de senaste årens biblioteksmedel någon biblioteksgrupp fått åtnöjas med ett knappare penningebelopp än önskvärdt varit. Därför synes anslaget böra ökas till 30,000 mark. Men i afseende å lärarebiblioteken föreligger ett annat behof, som i detta sammanhang bör uppmärksamnias. För de flesta af dessa boksamlingar saknas allt ännu ett egentligt förvaringsställe. Häraf vållas skador, som borde förebyggas genom anskaffande af skåp för boksamlingarna. Det har beräknats att detta behof blefve tillgodosedt genom ett anslag, motsvarande 60 mark för ett hvart af landets nuvarande 507 lärarebibliotek.

17 N:o äl 17 På grund af det ofvansagda borde till biblioteken för folkskolomas på landet lärarepersonal beviljas för år ,000 mark samt till anskaffande af skåp för samma bibliotek i ett för allt mark. 10. Anslag till fortsättningskurser vid folkskolorna på landet. För folkskolornas fortsättningskurser beviljade Ständerna vid senaste landtdag betydligt förhöjda anslag, nämligen för år mark och för mark. Visserligen blef af senaste års medel nästan hälften oanvänd, emedan under närnda år anordnades ett jämförelsevis litet antal fortsättningskurser (171). hvilka betingade en kostnad af Fmk : 78. Men sedan för kurserna faststälts nya bestämningar, genom hvilka en större frihet vid val af ämnen medgifvits och kursernas anordnare tillerkänts förbättrade arvoden, har värksamheten på detta område blifvit lifligare än tillförene. Det emotses, att innevarande års anslag i sin helhet kommer att tagas i anspråk. I anledning häraf och då fortsättningskurserna utgöra gagneliga länkar i folkbildningsarbetet, föreslås ati till anordnande af fortsättningskurser vid folkskolorna pa landet anvisas för år U,0()0 mark. 11. Anslag till stipendier for auskultering och studieresor. För dessa ändamål hstva Ständerna för hvartdera af åren 1906 och 1907 beviljat sammanlagdt mark. af

18 18 Nro 21 hvilket belopp 10,500 mark varit afsedda för auskultering af undervisningen vid seminarier och folkskolor i eget land ock 4,500 mark för pädagogiska studieresor till utlandet. Då dessa stipendier visat sig vara af stor nytta och. isynnerhet det förstnämda anslaget befunnits för knappt i förhållande till ansökningarnas mängd, borde för år 1908 till stipendier för auskultering anvisas ett förhöjdt belopp.af 14,500 mark och således, med tillägg af mark för studieresor i utlandet, till dessa ändamål anslås sammanlagdt mark 12. Anslag for anskaffande af åskådningsmateriel för folkskolorna på landet. För åskådningsmateriel. som inköpts for folkskolorna på landet, har fortsättningsvis, mot samma vilkor som förut, ur de af Ständerna för ändamålet anvisade medel beviljats statsbidrag uppgående till 60 % af materielens inköpspris. I stor omfattning hafva kommunerna begagnat sig af detta tillfälle att förse sina skolor med tidsenliga, undervisningens olika grenar belysande åskådningsmedel. Följden häraf har varit, att ehuru ifrågavarande anslag vid senaste landtdag förhöjdes, för år 1906 till 25,000 mark och för 1907 till 35,000 mark, jämväl dessa belopp visat sig otillräckliga. Med ledning af den vunna erfarenheten synes anslaget för anskaffande af åskådningsmateriel för år 1908 böra upptagas till belopp af 50,000 mark.

19 N:o Anslag för anordnande vid Universitetet af fortsättningskurser för folkskollärare och lärarinnor; samt 14. Bidrag till inköp af läroböcker åt medellösa elever vid folkskolorna på landet. Dessa anslag äro i nu gällande budget för första gången å folkskolestaten uppförda. I afseende å det förstnämda har redan framgått att det för år 1907 anvisade beloppet mark icke kommer att motsvara behofvet, enär 18,000 mark skola utgifvas till stipendier åt deltagarena i kurserna och återstoden, eller 12,000 mark, användas till bekostande af själfva undervisningen, till följd hvaraf nödiga medel ej återstå till bestridande af öfriga för ändamålet erforderliga utgifter. Ett mindre tillskott i det för ifrågavarande fortsättningskurser senast beviljade årsanslaget visar sig förty redan nu behöfligt, och föreslås därför, att anslaget höjes för år 1908 till niark. Bidraget till inköp af läroböcker kan för viämda år beräknas till samma belopp som för år 1907, eller mark. 15. Bidrag till folkhögskolorna. Utgående från den uppfattning att folkhögskolorna närmast ansluta sig till den allmänna folkundervisningen, hafva Ständenia vid flera landtdagar i petitioner förordat statsanslag för dessa läroinrättningar. Vid senaste landtdag anvisade Ständenia å bevillningsbudgeten ett belopp af 150,000 mark för hvartdera af åren 1906 och 1907, att utdelas såsom understöd åt folkhögskolor til)

20 20 N:o 21 ett maximibelopp af 6,000 mark om året för h värj e skola, äfvensom till organisationskostnader itnder de två första åren högst 3,000 mark årligen. Då dessa gagneliga inrättningar fortfarande äro i behof af sådant understöd och deras värksamhet är af den art. ätt anslag för desamma i likhet med anslagen för folkskolornas fortsättningskurser med skäl kan hänföras till folkskolebudgeten, föreslås att, under enahanda vilkor som hittills, till understöd åt folkhögskolor för år 1908 anvisas ett belopp af mark. På grund af hvad i det föregående framhållits beträffande erforderlig förbättring af folkskollärarepersonaleiis anöning har Hans Kejserliga Majestät velat till Landtdagens antagande öfverlämna följande förslag till Lag angående folkskollärarepersonaiens på landet afiöning. Med ändring af nådiga kungörelserna af den 19 mars 1886 och den 12 mars 1901, i hvad de angå lärares och lärarinnas rid folkskolorna aflöning, varder stadgadt: 1. Det af statsmedel till folkskollärarepersonalens på landet afiöning utgående bidrag skall från ingången af år 1908 utgöra 1,000 mark för såväl manlig som krinlig lärare; men denna allmänna grundlön höjes till 1,200 mark för lärare som är gift och för lärarinna, som är enka och har barn att försörja, äfvensom för gift lärarinna, hvars man är urståndsatt att till familjens försörjning bidraga. lärare etter lärarinna, som tilllagts förhöjd grundlön, varder därvid under sin återstående tjänstetid bibehållen. 2. Lärare och lärarinna, som oförvitligen fyllt sitt katt. erhåller efter fem, tio, femton och

21 N:o tjugu års tjänst, hvarje gång ett lönetittskott, till belopp af 150 mark, om grundlönen är mark, och af 200 mark,, om grundlönen är 1,200 mark. 3. Vid tillämpningen af dessa bestämningar iakttages, att den högre grundlönen beräknas från månaden näst efter den under hvilken ansökning därom, åtföljd af intyg om- sökandens berättigande titt sagda förmån, ingifvits, samt att det eller de lönetiuskott för tjänsteår, som sökanden därförinnan kan hafra erhållit, samtidigt höjas mligt 2 $. Under förutsättning att ofvan stående lagförslag varder antaget och att äfven öfriga ofvan framställda förslag vinna Landtdagens godkännande, komma de ur bevillningsmedel utgående anslagen för folkskoleväsendet för år 1908 att ställa sig som följer: Bidrag till folkskoleväsendet i städerna (förslagsanslag) Bidrag till aflönande af den egentliga lärarepersonalen vid folkskolorna på landet (förslagsanslag).... Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor i slöjd och handarbeten ^förslagsanslag! Anslag til] löneförhöjningar åt den egentliga lärarepersonalen vid folkskolorna på landet i förslagsanslag'... Anslag till pensioner åt samma personal Bidrag till pensionering af folkskollärarepersonalen i städerna (förslagsanslag) mk 3, <J.O(JO 13LOOO i

22 22 Nro Anslag till understöd åt sjuka folkskollärare och lärarinnor Bidrag till uppförande af f olkskolehus och slöidlokaler Anslag till bibliotek för folkskollärare och lärarinnor i landskommunerna samt till bibliotekskåp (obegränsadt reservationsanslag i Anslag till fortsättningskurser vid folkskolorna på landet Anslag till stipendier för auskultering och studieresor Anslag för anskaffande af åskådningsmateriel för folkskolorna på landet (obegränsadt reservationsanslag)... Anslag för anordnande vid Universitetet af fortsättningskurser för folkskollärare och lärarinnor Bidrag till inköp af läroböcker åt medellösa elever vid folkskolorna på landet Bidrag till folkhögskolorna (obegränsadt reservationsanslag) Summa 55, ,420 90, ,0(30 35,000 20, ,000 6,498,095,» > 2 mk Nådigst godkänd i Peterhof den 5 (18) juni Ministerstatssekreterare A. Langhoff. Helsingfors, Kejserliga Senatens tryckeri, 1907.