Äldre som flyttar till service och vård. Uppföljning av situationen i Sundsvall 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldre som flyttar till service och vård. Uppföljning av situationen i Sundsvall 2005"

Transkript

1 Äldre som flyttar till service och vård Uppföljning av situationen i Sundsvall 2005

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden. Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad juni

3 Förord Sedan några år tillbaka lämnar Socialstyrelsen årliga rapporter till regeringen om tillståndet och utvecklingen inom vården och omsorgen om de äldre. Som ett underlag för lägesrapporten 2005 har olika aspekter på äldre personers möjligheter och svårigheter att bo kvar hemma studerats. Denna rapport består av två delar. Den första delen utgör en ny studie den nionde sedan 1980 av orsakerna till att äldre människor flyttar till service och vård i Sundsvall. Ansvarig för arbetet har varit Mats Thorslund, professor vid Ageing Research Center, Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som också står för innehåll och slutsatser i del I. Andra medverkande i studien var Kenneth Lundgren, vårdlärare vid Sundsvalls gymnasium som lett arbetet med datainsamlingen, och Stig Elofsson, docent vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, som svarat för databearbetningen. I den andra delen av rapporten presenteras resultaten av vårdtyngden inom vården och omsorgen om de äldre i Sundsvall. Studien är den sjätte sedan slutet av 1970-talet. Ansvarig för arbetet har varit Anders Wimo, distriktsläkare och docent, HC Bergsjö, Bergsjö och sektionen för hälsoekonomi, DOGE (Division of Geriatric Epidemiology), Neurotec, Karolinska Institutet i Stockholm, och Ove Granholm, FOU-sekreterare, BSc, primärvårdens utvecklingsenhet i Härnösand och Medelpad, Sundsvall, som tillsammans svarar för innehåll och slutsatser i del II. Christer Neleryd Enhetschef Äldreenheten 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Del I Sammanfattande slutsatser 9 Varför studera flyttningar? 11 Historik 13 Syfte med flyttningsstudierna 21 Utvecklingen utifrån de tidigare flyttstudierna 22 Syfte med 2005 års studie 25 Hur 2005 års studie har genomförts 26 Resultat 32 Kön, ålder och ensamboende 32 Situationen före flyttningen 33 Flyttningen 40 Efter flyttningen 52 Flyttningar som hade kunnat undvikas 65 Rätt eller fel boendeform? 74 Korttidsboende 79 Diskussion 83 Referenser 89 Del II Sammanfattning 95 Inledning 96 Vårdtyngd och funktionsförmåga 96 Vårdtyngdsmätningarna i Sundsvall 96 Material och metod 97 Instrument och mätmetoder 100 Resultat 101 5

6 Diskussion 110 Resultaten 110 Metodologiska synpunkter 111 Referenser 113 Bilagor 115 6

7 Del I Flyttning till särskilt boende i Sundsvall Resultaten från 2005 års studie samt jämförelser med studierna 1980, 1983, 1986, 1989, 1993, 1996, 1999 och

8 8

9 Sammanfattande slutsatser I en serie av studier sedan 1978 har äldrevården och äldreomsorgen i Sundsvall studerats. Genom att beskriva orsakerna bakom en flyttning till institution och särskilt boende får man en bild av vårdkedjan och hur olika delar av denna vårdkedja fungerat. De första flyttningsstudierna i början på 1980-talet hade som främsta syfte att ge underlag för olika förändringar och förbättringar, och ytterst att svara på frågan om platserna på institutionerna ( särskilt boende utifrån dagens språkbruk) utnyttjades på ett optimalt sätt. Detta syfte har gällt även för 2005 års flyttningsstudie som redovisas här. Ett ytterligare syfte för flyttningsstudierna har dock tillkommit med åren, nämligen att kunna ge en bild av hur den svenska äldreomsorgen utvecklats över tid att kunna redovisa förändringar och utvecklingstendenser i en svensk kommun när det gäller utvecklingen inom olika särskilda boendeformer. Men syftet var också att över tid få en bild av vad det är som gör att äldre människor inte kan bo kvar i sin ursprungliga bostad. Mycket få av flyttningarna till särskilt boende i Sundsvall 2005 skulle ha kunnat förhindras eller skjutas upp. Kommunen har i allt större utsträckning försökt sätta in ytterligare insatser för att hjälpa äldre att bo kvar. Men nu fungerar det inte längre. Resultaten talar för att det nuvarande antalet platser i särskilt boende inte kommer att räcka till när antalet mycket gamla i befolkningen fortsätter att öka. Sedan de första studierna på 1980-talet har vårdtyngden ökat för samtliga former av särskilt boende. Även om vårdtyngden 2002 och 2005 var lägre än toppåret 1999 är vårdtyngden hos de nyinflyttade hög. För flera av flyttarna har samboende anhöriga svarat för merparten eller till och med hela tillsyns- och omsorgsansvaret. Dessa flyttare har i många avseenden varit mer vårdtunga än de som bodde ensamma före flyttningen. För många av dessa har flyttningen utlösts av att de anhöriga inte orkar längre. Flera av de anhöriga har vare sig orkat eller velat fortsätta och därför tackat nej till att få hjälp eller ytterligare hjälp och avlastning från huvudmännen. Förr var många av dem som flyttade till servicehus äldre med endast mindre funktionsnedsättningar men som av olika skäl ändå ville bo på servicehus. Med tiden har dessa till stor del ersatts med flyttare som faktiskt inte kan bo kvar i den tidigare bostaden. Innebörden i begreppet särskilt boende är fortfarande oklart för många av flyttarna och deras anhöriga. Jämfört med de tidigare studierna är det dock betydligt fler äldre och anhöriga som av olika skäl har besökt boendet tidigare. Både de äldre och de anhöriga är mer missnöjda än tidigare med informationen om andra alternativ i samband med flyttningen. Man har i många 9

10 fall endast fått ett alternativ som man också accepterat i en trängd situation. I efterhand har man förstått att det kanske funnits andra möjligheter. Många äldre och anhöriga klagar över brådskan från beslut om flyttning till att den måste ske. En slutsats år att primärvården borde vara mer involverad i vården och omsorgen om sjuka och funktionshindrade äldre. Det var t.ex. ytterst ovanligt att distriktsläkare hade gjort något hembesök under det sista halvåret före flyttningen. 10

11 Varför studera flyttningar? Vad är det egentligen som händer inom äldreomsorgen och äldrevården? Samtidigt som antalet mycket gamla personer i befolkningen har ökat är den offentligt finansierade vårdens resurser begränsade. Under de två senaste decennierna kännetecknas också den svenska äldreomsorgen av en mängd olika förändringar, omorganisationer och omprioriteringar. Det finns inget enkelt och entydigt sätt att beskriva utvecklingen och situationen inom ett så komplext och svåröverskådligt område som den svenska äldreomsorgen. Ett sätt att beskriva hur vården och omsorgen fungerar är att göra flyttningsstudier att beskriva de äldre personer som flyttar till särskilt boende eller institution. En flyttning till särskilt boende utlöses av att hälsan hastigt försämrats eller den tidigare situationen av någon anledning blivit ohållbar. Det kan handla om att den äldres behov av vård och omsorg har ökat och att behoven inte längre kan tillgodoses inom ramen för tillgängliga hjälpresurser. I vissa fall kanske inte den enskilde personens behov har ökat. Då kan det vara de anhöriga som inte orkar längre eller till exempel hemtjänsten och hemsjukvården som inte har möjligheter att öka insatserna, eller ens att fortsätta som tidigare. Genom att studera och beskriva de personer som rört sig i vårdkedjan kan man på olika sätt få en uppfattning av hur den tidigare vården och omsorgen fungerat. Detta är erfarenheter som kan ligga till grund för diskussioner kring den fortsatta planeringen och utformningen av vården och omsorgen. Även om det alltid är lättare att med facit i hand ha en uppfattning om hur saker och ting borde ha fungerat, borde erfarenheterna från tidigare handläggning och planering kunna användas och diskuteras till exempel när det gäller samarbetsfrågor mellan olika vårdformer och huvudmän, men också vid diskussioner av den fortsatta resursfördelningen. Ett ytterligare skäl för att studera de personer som nyligen flyttat till särskilt boende är att få ett komplement till de uppgifter man har när det gäller den sammanlagda vårdtyngden vid olika boendeformer. I Sundsvall liksom på andra ställen är det relativt vanligt att man gör inventeringar av vårdbehoven hos de personer som bor i olika boendeformer. Resultaten från sådana inventeringar ger en bild av hur vårdtyngden i olika avseenden har förändrats över tid. Som ett komplement till sådana uppgifter kan det vara värdefullt att också få en bild av de personer som nyligen flyttat till de olika boendeformerna. Sådan information kan till exempel förklara varför en typ av boende har en hög genomsnittlig vårdtyngd; om det verkar bero på att det är vårdtunga personer som flyttar in till denna typ av boende, eller om förklaringen snarare kan ligga i att de boende allt eftersom tiden går får en allt högre vårdtyngd, men ändå ges möjlighet att bo kvar. Förutom att flyttningsstudierna alltså kan ge en allmän bild av situationen vid olika boendeformer och i vilken utsträckning vårdtyngden kan förklaras av de nyinskrivnas vårdtyngd eller inte, så kan resultaten utgöra ett underlag för vär- 11

12 deringar och eventuellt också omprövningar inom olika delar av vård- och omsorgssystemet. Beslutet om en flyttning representerar stora värden i ekonomiska termer. Men framförallt är det ett stort beslut för de äldre och deras anhöriga att flytta från det egna hemmet och den invanda miljön. Vad hade behövts för att undvika eller åtminstone skjuta upp vissa flyttningar till särskilt boende? Finns indikationer på att hemtjänsten och andra delar av äldreomsorgen inte fungerat tillräckligt bra? I denna rapport redovisas resultaten av den nionde studien av flyttare till särskilt boende och institutioner i Sundsvall. Tidigare har studier gjorts 1980, 1983, 1986, 1989, 1993, 1996, 1999 och Eftersom studierna har gjorts på närmast identiskt vis ger detta en unik möjlighet att jämföra dagens situation med hur det fungerat tidigare i Sundsvall. 12

13 Historik I Sundsvall liksom Sverige i övrigt finns inget samband mellan befolkningsutvecklingen och antalet platser i särskilda boenden. När det gäller antal platser och förändringar inom t.ex. hemtjänst har dessa påverkats mer av de tillgängliga resurserna än av befolkningens faktiska behov av omsorg. Inom sjukvården har utvecklingen varit likartad och Batljan & Lagergren (1) menar där att sjukvårdsresurserna över tid inte bara avgjort vilka behov som kunnat tillgodoses, utan också vad som över tid betecknats som behov. Utvecklingen i Sverige, liksom i de flesta övriga europeiska länder, kan alltså karaktäriseras så att ekonomisk politik har kommit att dominera över en social politik baserad på försök att uppskatta och planera utifrån de faktiska behoven i befolkningen (2, 3). Att utvecklingen kommit att baseras på tillgängliga resurser är inte orimligt. Däremot saknas i Sundsvall liksom övriga Sverige konkreta diskussioner och planer för hur stor andel av de offentliga medlen som behövs för att kunna tillgodose de aktuella behoven av vård och omsorg. I figur 1 redovisas det totala antalet platser vid särskilt boende i relation till antalet personer i befolkningen som är 80 år eller äldre. När den första flyttningsstudien genomfördes 1980 fanns ålderdomshem, sjukhem och geriatriska kliniker inkluderades servicehusen i den offentliga statistiken och numera ingår också de särskilda boendena ( gruppboende ) för dementa. Däremot ingår inte längre landstingens platser vid geriatriska kliniker. Av figur 1 framgår tydligt den relativa minskningen av antalet platser i relation till antalet personer som är 80 år och äldre. Antalet äldre personer i befolkningen har ökat medan antalet platser varit i stort sett oförändrat. Utvecklingen har varit likartad i Sundsvall och i riket liksom i de övriga kommunerna i Västernorrlands län. Även i de övriga nordiska länderna har utvecklingen varit i stort sett densamma. Utvecklingen av antalet platser har alltså inget samband med antalet mycket gamla personer i befolkningen (4, 5). 13

14 550 Antal platser/bef Sverige Västernorrland (exkl. Sundsvall) Sundsvall Figur 1. Utvecklingen av antalet platser på servicehus, ålderdomshem, gruppboenden för dementa, sjukhem och långvårdskliniker (per personer 80 år och äldre i befolkningen). (Källa: Egna bearbetningar av officiell statistik) Observera att i figur 1 redovisas samtliga platser som finns i relation till antalet personer 80 år och äldre. I och med att också personer yngre än 80 år kan bo i särskilt boende (totalt nästan i riket år 2004) speglar figur 1 inte direkt andelen av befolkningen 80 år och äldre som bor i särskilt boende. Denna andel, täckningsgraden, redovisas i den offentliga statistiken och var år ,3 procent för riket som helhet. Däremot finns inte möjlighet att redovisa dessa uppgifter för hela tidsperioden från och med I Sundsvall anammades tidigt de nya idéerna när det gäller att utveckla hemsjukvård och hemtjänst. Långt före Ädelreformens tillkomst hade kommunen och landstinget tillsammans på olika sätt försökt att utveckla ett samarbete inom 14

15 äldrevården. Tidigt utvecklades en gemensam strävan att öka möjligheten för att personer som krävt omfattande hjälpinsatser från både kommun och landsting skulle kunna bo kvar hemma om de så ville var situationen i Sundsvall lik den på många andra håll i landet. Alla de tio ålderdomshemmen med totalt 800 platser var fullbelagda. Samma situation rådde vid långvårdskliniken och sjukhemmen med sammanlagt cirka 500 platser. Över äldre stod på väntelistor. I samband med att landstinget och kommunerna gemensamt skulle göra en ny äldrevårdsplan genomfördes en inventering vid samtliga institutioner i Sundsvall. Man bedömde att cirka 40 procent av dem som bodde på ålderdomshem var felplacerade. Många skulle kunna bo hemma med hemtjänst och några borde vårdas på långvårdsklinik eller sjukhem. Nära 40 procent av patienterna inom långvården bedömdes också vara felplacerade. Det var då svårt att överföra patienter från en vårdform till en annan eftersom det var fullt överallt och samtidigt långa väntelistor. Vad skulle man göra? Varför var så många felplacerade? Hur kunde det komma sig att äldre människor så lätt hamnade på för hög vårdnivå? Varför måste äldre flytta från sitt eget hem för att få sina behov av service och vård tillgodosedda? Kommunen och landstinget var då inte överens om orsakerna till att så många äldre var felplacerade. Däremot insåg alla att man hade problem och att man måste göra något åt dem. Detta ledde fram till den första flyttningsstudien i Sundsvall Resultaten från 1980 års studie visar att i de flesta fall kunde flyttningarna rimligen inte ha undvikits. Men för relativt många borde det ändå ha funnits alternativ. Vissa flyttningar skulle ha kunnat undvikas med små insatser insatser som redan fanns tillgängliga i form av hemtjänst, smärre anpassningar av bostaden, handikapphjälpmedel och alarmsystem. Varför hade då inte personalen prövat möjliga alternativ innan de tog beslut om en flyttning till högre vårdnivå? Utifrån 1980 års resultat verkade olika brister i handläggningen av enskilda ärenden ha varit en trolig förklaring. Personalen hade inte haft tid, eller fantasi och ork nog att ifrågasätta etablerade rutiner. Samarbete och kommunikation med annan personal som skulle ha kunnat tillföra information om respektive patient fungerade inte etc. I många fall hade personalen 1980 uppenbarligen inte gjort någon egentlig behovsbedömning. Oavsett problemets art hade man alltför ofta tagit till en och samma lösning flyttning till institution. Det framkom också att de äldre själva i många fall haft ringa inflytande på beslutet att flytta till institution. När det till exempel gällde flyttningar till ålderdomshem framkom barnens medverkan klart. Tilltron till en hembaserad omsorg och vård var dålig. Resultaten från den första flyttningsstudien 1980 diskuterades ingående av personalen över institutions- och huvudmannagränser vid flera utbildningsdagar och konferenser. Resultaten kom också att användas i det pågående förändringsarbetet. Den kommunala hemtjänsten omorganiserades till exempel en utveckling som påskyndades och genomfördes utifrån resultaten från 1980 års studie. Samplaneringen mellan hemtjänsten och hemsjukvården utvecklades, vårdplaneringsgrupper infördes i alla distrikt, primärvårdens resurser ökades osv. 15

16 Mycket snart kunde klart positiva förändringar utläsas inom flera områden. Köerna till ålderdomshemmen försvann. Trycket mot långvården avtog. Även situationen på medicinkliniken förbättrades. Såväl den genomsnittliga beläggningen som antalet dagar per år med överbeläggning minskade. I Thorslund (6) ges en närmare beskrivning av hur de första flyttstudierna användes som en del i det lokala förändringsarbetet. De åtgärder och förändringar som genomförts i Sundsvall är numera standard på de flesta platser i Sverige. Förutom vårdplaneringsgrupper finns kvälls- och nattpatruller, dagcentraler, växelvård och avlastningsplatser, dagvård för dementa m.m. Utvecklingen, som den belyses utifrån figur 1, speglar att äldreomsorgen i Sundsvall sedan början av 1980-talet utvecklats enligt samma mönster som i många övriga delar av landet. De tidigare institutionerna benämns numera särskilt boende och har förändrats på många olika sätt för att kunna erbjuda en mer hemlik miljö. Fördelningen av antalet platser mellan olika boendeformer har också förändrats. Under 1980-talet skedde en mycket stark utbyggnad av servicehusen. Förutom att helt nya servicehus byggdes har även hela eller delar av ålderdomshem byggts om till servicehus. Från slutet av 1980-talet och framförallt under 1990-talet har antalet platser inom särskilda demensboenden ökat kraftigt. Speciella gruppboenden för dementa har tillkommit, men också hela avdelningar eller delar av servicehus, ålderdomshem och sjukhem har iordningställts för dementa äldre. En bidragande orsak var de tillfälliga statliga stimulansbidragen till kommunerna Utbyggnaden av framförallt servicehusen men även demensboenden balanserade till viss del minskningen av andra platser. Den kraftiga minskningen av antalet platser vare sig vi inkluderar servicehusen eller inte är dock framförallt en relativ minskning. Eftersom antalet äldre ökat oavbrutet samtidigt som antalet platser på institution och särskilt boende i stort sett varit oförändrat, har detta lett till denna kraftiga relativa minskning. Mellan 1991 och 1996 stannade minskningen av antalet platser i relation till den äldsta befolkningen tillfälligt upp i Sundsvall. Det faktiska antalet platser i särskilda boenden ökade i Sundsvall liksom för riket som helhet under några år sannolikt på grund av de tillfälliga statliga stimulansbidragen I figur 1 redovisas inga uppgifter för år 1992 för riket som helhet och för Västernorrland (exklusive Sundsvall). Orsaken är Ädelreformens genomförande och de oklarheter som följde under 1992 i statistikföringen av antalet platser och boende personer i olika former av särskilda boenden förändrades statistiken igen, vilket medför att jämförelser med tiden före dess bör göras med viss försiktighet. En av flera förändringar var att personer inom korttidsvården särskiljdes från de permanent boende. I figur 1 är de korttidsboende inkluderade vilket gör resultaten före och efter 1998 i stort sett jämförbara. Av figur 2 framgår utvecklingen i Sundsvall i absoluta tal när det gäller platser inom särskilt boende och på institution. Antalet platser minskade i början på åttiotalet. Därefter låg antalet platser nästan konstant under flera år för att i samband med de statliga stimulansbidragen öka. Därefter var antalet platser i 16

17 stort sett oförändrat fram till år 2004 då antalet platser i Sundsvall åter minskade. För hela riket har antalet platser minskat med 11 procent sedan år 2000 (7) Antal platser Prognos baserad på 1980 års konsumtion och förväntad befolkningsutveckling 1600 Prognos enligt äldrevårdsplan Faktisk utveckling ) Korttidsplatser är inkluderade Figur 2. Antalet platser på servicehus, ålderdomshem, gruppboende för dementa och långvårdsklinik i Sundsvall. 1) Källa: Diverse dokument från Sundsvalls kommun Av figuren framgår också det prognostiserade antalet platser baserat på de kalkyler man gjorde Avståndet mellan den faktiska utvecklingen av antalet platser och de olika prognoserna ökade under 1980-talet. Det gick att klara sig på ett mindre antal platser än man tidigare trott. Fram till 1992 var det totala antalet platser på samma nivå som i början av 1980-talet. Åren fanns fler platser än år Från 1997 har platsantalet varit lägre än 1980, trots att antalet mycket gamla drastiskt ökat sedan fanns personer i Sundsvalls kommun som var 80 år eller äldre. Vid årsskiftet 2004/2005 var antalet 4 793, vilket är en ökning med 81 procent. Utvecklingen när det gäller antalet platser i särskilt boende kan nästan sägas ha stått still i 25 år. Antalet platser har varit i stort sett oförändrat såväl i Sundsvall som i övriga länet och i riket som helhet. I relation till det ökande antalet äldre har dock utvecklingen varit drastisk. Gapet mellan behov mätt som antalet mycket gamla personer i befolkningen och antalet platser har ökat oavbrutet. Samtidigt har utformningen av och inriktningen vid de särskilda boendeformerna genomgått stora förändringar. De tidigare sjukhemmens salar och korridorer har omvandlats till mer hemlika enbäddsrum och lägenheter med kontrakt 17

18 och möjlighet att stänga dörren om sig. Samtidigt har särskilda gruppboenden för dementa tillkommit, och den redan nämnda utbyggnaden av servicehusen under 1980-talet. Härutöver har en del mindre äldreboenden som inte varit kostnadseffektiva eller lämpliga ur arbetsmiljösynpunkt lagts ner. Mellan 2003 och 2004 minskade antalet platser i Sundsvall med 76 bostäder och 23 korttidsplatser. Ett av skälen har enligt kommunen varit att efterfrågan på bostäder eller platser för kroppsligt sjuka (ålderdomshem och sjukhem) minskat, vilket lett till att en del platser gjorts om till bostäder för demenssjuka medan andra lagts ner. Det är självfallet svårt att avgöra hur många platser som bör finnas i en kommun i relation till antalet äldre. Är dagens nivå den optimala? I dag bor cirka 17 procent av befolkningen 80 år och äldre (i riket såväl som i Sundsvall) i särskilt boende. Eller vore det mer lämpligt med exempelvis de tidigare nivåerna (för riket) på 24 procent år 1997 eller 28 procent år 1980? Detta är inte rätt sammanhang att diskutera dessa svåra frågor som naturligtvis också är relaterade till lokala faktorer som att den äldre befolkningens behov varierar mellan olika kommuner, hur väl hemtjänst, hemsjukvård, primär- och akutvård är utbyggd och fungerar, hur väl utbyggt stödet till anhöriga är osv. I figur 3 redovisas (horisontellt) täckningsgraden för Sveriges samtliga 290 kommuner när det gäller andelen personer i den äldsta befolkningen (80 år eller äldre) som bor vid särskilt boende, respektive (lodrätt) de som fått hemtjänst åtminstone någon tid under året. Här framgår att spridningen mellan de olika kommunerna är stor, men också att det inte finns något egentligt samband mellan andelen boende i särskilt boende och andelen med hemtjänst. Man skulle ha kunnat tro att det finns ett samband så att kommuner där många får hemtjänst skulle ha färre platser i särskilt boende och vice versa. Något sådant samband har inte kunnat påvisas. Inte heller verkar skillnaderna mellan kommunerna kunna förklaras av att behoven bland de äldre varierar (8, 9). 18

19 40 Riket = 17,3 Andel (%) med hemhjälp Sollefteå Härnösand Kramfors Örnsköldsvik Ånge Sundsvall Timrå Riket = 19, Andel (%) i särskilt boende Figur 3. Sveriges kommuner efter andelen äldre (80+) med hemtjänst och i äldreboende Källa: Socialstyrelsen Äldre: vård och omsorg år 2004, kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen (10). I figuren har Sundsvall liksom övriga kommuner i Västernorrland markerats. Sundsvalls kommun låg 2004 mycket nära riksgenomsnittet både när det gäller andelen äldre i särskilt boende och andelen som hade hemtjänst. Spridningen mellan de olika kommunerna i Västernorrland är relativt liten när det gäller det särskilda boendet. Förutom Sundsvall ligger även Kramfors och Sollefteå nära riksgenomsnittet. Fler platser än riksgenomsnittet har Örnsköldsvik, Ånge och Timrå medan Härnösand ligget något under. Även när det gäller hur stor andel av de allra äldsta som har hemtjänst ligger Sundsvall nära riksgenomsnittet medan Kramfors, Sollefteå och Härnösand ligger över och Timrå något under. Örnsköldsvik och Ånge ligger på riksgenomsnittet 20 procent av personer över 80 hade hemtjänst. 19

20 Resultatet i figur 3 baseras på den offentliga statistiken och redovisar kommunernas täckningsgrad för andelen personer över 80 som bor i särskilt boende eller får hemtjänst. I vilken utsträckning kommunerna eventuellt skiljer sig åt när det gäller till exempel mängden och intensiteten av insatser till dem som är beviljade hemtjänst framgår inte av figuren. Sundsvalls kommun ligger nära riksgenomsnittet beträffande utvecklingen antalet platser över tid. Dock innebär detta ingen vägledning för vilken nivå som är, eller bör vara, den rätta. Ovan redovisades utvecklingen över tid när det gäller antalet och andelen platser i särskilt boende under de senaste decennierna. Under denna tid har förändringarna av hemtjänstens omfattning och inriktning varit mycket stora. En fullständig historieskrivning över denna tid skulle också omfatta utvecklingen av nya vård- och omsorgsformer, nya former av samarbete mellan olika professioner inom och mellan huvudmannagränser, en utvecklad medicinsk teknologi när det gäller såväl läkemedel som t.ex. dagkirurgi osv. Den kraftiga omstruktureringen av akutsjukvården inklusive en platsminskning med över 40 procent inom akutsjukvården under åren måste självfallet ha förändrat inriktning och prioriteringar inom sjukhusvården, men också den kommunala äldreomsorgen (7). Omorganisationer på olika nivåer kan sägas ha pågått oavbrutet under hela den moderna äldreomsorgens historia. Den mest omfattande var självfallet Ädelreformen 1992, men utvecklingen och diskussionerna kring förändrade organisationsformer och ansvarsgränser pågår mer eller mindre oavbrutet på olika nivåer. Vid en analys av orsakerna till de eventuella förändringar över tid som kunnat redovisas i de olika flyttningsstudierna är det rimligt att anta att olika organisatoriska förändringar kan ha påverkat resultaten. Även om till exempel antalet platser vid särskilt boende varit i stort sett oförändrat under långa perioder, kan eventuellt vissa av skillnaderna över tid när det gäller de nyinflyttades vårdtyngd förklaras av att biståndsbedömningen i Sundsvall förändrats. Vid t.ex års studie gjordes bedömningarna lokalt vid de sex distrikten. Uppemot femtio biståndsbedömare var involverade i besluten kring flyttningar till särskilt boende. För varje distrikt fanns en samordnare som skulle försöka prioritera inom distriktet, men även i samråd med de övriga distriktens samordnare fördela kommunens platser. I januari 2001 centraliserades beslutsprocessen, och biståndsbedömningarna när det gäller att få en plats i särskilt boende görs numera av fyra centralt placerade biståndsbedömare som är specialiserade på bedömningar när det gäller just särskilt boende. Eftersom bedömningarna nu görs av några få, specialiserade bedömare som kan ha daglig kontakt med varandra, bör bedömningsgrunden ha blivit mer konsistent än tidigare. I januari 2005 inträffande ytterligare en förändring av kommunens biståndsbedömning. Då inrättades ett särskilt vårdplaneringsteam med två kommunala handläggare och en distriktssköterska vid Sundsvalls sjukhus för att ta hand om de biståndsbedömningar som måste göras inför utskrivningen. En annan tendens under senare år både i Sundsvall och i riket är den ökade användningen av korttidsvårdsplatser. Sedan många år har växelvård och 20

21 avlösning använts för äldre personer som fortfarande kan bo kvar hemma med insatser från framförallt anhöriga. Där har de anhöriga kunnat få avlösning under en eller några veckor. Det som verkar ha tillkommit under senare år här saknas dock tillförlitlig statistik är den ökade användningen av tillfälliga lösningar under tiden som utredning görs och tills en lämplig permanent plats vid ett särskilt boende kan ordnas. Syfte med flyttningsstudierna Det finns flera syften med att studera de personer som flyttar till särskilt boende, inklusive vad som legat bakom beslutet om en flyttning. Förekommer onödiga flyttningar? I vilken utsträckning förekommer att äldre personer måste flytta till särskilt boende därför att deras behov av vård och omsorg inte kan tillgodoses i bostaden? Kunde till exempel en förstärkt och förbättrad hemtjänst, uppsökande primärvård, förbättrad bostad, mer stöd till anhöriga etc. ha varit bättre ur de äldres, de anhörigas och ur kommunalekonomisk synvinkel? Det vill säga är det rätt personer som flyttar till särskilt boende? Och omvänt hur vanligt är det att flyttningarna sker för sent, att flyttningen borde ha ägt rum tidigare med tanke på flyttarens och anhörigas behov och situation? Även om skillnaderna mellan olika boendeformer har minskat med tiden finns fortfarande en grad av specialisering kvar. Gruppboende för dementa är i de flesta kommuner det tydligaste exemplet på en sådan särskild inriktning. Även personalbemanningen varierar mellan olika boendeformer. Kommer de äldre med de största behoven av vård och omsorg till de boenden som har den största bemanningen? Att studera flyttningar och händelseförloppet som ligger bakom ger information om hur stora delar av äldrevården och äldreomsorgen fungerar. En flyttning utlöses av att den tidigare situationen i någon mening blivit ohållbar. Antingen klarar inte längre de anhöriga eller de formella vård- och omsorgsgivarna (kommun, landsting, privata entreprenörer) av att tillgodose oförändrade behov av vård- och omsorg, eller så har behoven förändrats på ett sätt som inte längre gått att hantera i det tidigare boendet. Beskrivning och analys av händelseförloppet kan ge en god insikt i hur olika delar av vårdkedjan fungerar. Att beskriva behov av vård och omsorg, vårdtyngd och orsaker bakom flyttningen för dem som flyttar till särskilt boende ger en bild av utvecklingen inom vården och omsorgen av de äldre. Eftersom flyttningsstudier med i stort sett identiska metoder genomförts vart tredje år i Sundsvall sedan 1980 finns en unik möjlighet att belysa en del av den utveckling som skett inom vården och omsorgen av de äldre under denna tid. Huvudmålet för den första studien 1980 var alltså framförallt att försöka hitta en förklaring till att så många äldre var felplacerade på institutionerna. Då var en central fråga om de många felplaceringarna berodde på att de äldre felaktigt flyttat till institution, eller om flyttningen var rätt medan placeringen efter ett tag ändå blivit fel beroende på ändrad funktionsförmåga eller sjuklighet. Som framgår senare i texten har syftet gradvis förändrats. 21

22 Utvecklingen utifrån de tidigare flyttstudierna Resurserna fanns men användes inte optimalt. De tidigaste flyttningsstudierna visade att det fanns gott om institutionsplatser. Om en hemmaboende person behövde till exempel hemtjänst mer än en eller två gånger per dag framstod flyttning till en institution som det naturliga alternativet för många. Vårdtyngden var med nutida mått mätt inte särskilt hög bland dem som flyttade till institutionerna. I flera fall bedömdes att flyttningarna skulle ha kunnat förhindrats eller skjutits upp med relativt små medel. Samarbetet både inom och mellan huvudmännen lämnade en hel del att önska och på många håll var det närmast obefintligt. Relativt lite resurser åter igen med dagens mått mätt ägnades åt att göra behovsbedömningar. Även om anhöriga redan då gjorde betydande insatser räknade man inte riktigt med dem. Fanns några anhöriga som hjälpte till var det ovanligt med hemtjänst också. Några alternativa resurser fanns knappast. Larm, kvälls- och nattpatruller och tillfällig vård eller boende vid institution i form av avlastning eller växelvård förekom nästan inte alls. Den huvudsakliga slutsatsen som drogs av resultaten från de första flyttstudierna var att institutionsresurserna inte behövde byggas ut, utan snarare att de brister som fanns berodde på felaktig resursanvändning och dåligt samarbete. Detta blev en av utgångspunkterna för omfattande utbildningsinsatser och nya samarbetsformer både över och inom huvudmannagränserna Ökat samarbete mellan och över huvudmannagränser. Samtidigt ökade vårdtyngden. Resultaten från flyttstudierna under denna period speglar ett utökat samarbete och att personalen har fått en avsevärt bättre beredskap och kunskap för att göra behovsbedömningar. Nya resurser har tillkommit i form av larm, avlastningsoch växelvårdsplatser, kvälls- och nattpatruller osv. Ett uttalat mål har varit att de allra flesta äldre med omfattande behov av vård och tillsyn skulle kunna bo kvar hemma. Det är under denna period som gruppboenden för dementa börjar byggas ut, tillsammans med en fortsatt utbyggnad av servicehusen. Ålderdomshemmen byggs om, tas bort eller ersätts med servicehus. Flyttningsstudierna under denna period visar också en drastiskt ökad vårdtyngd. Samtidigt blev det vanligare att personalen ifrågasatte om inte vissa flyttningar skulle ha kunnat skjutas upp eller till och med undvikas. En rimlig tolkning av detta är att personalen i allt högre grad uppmuntrades till att se andra lösningar än att besluta om en flyttning till särskilt boende och institution. Det finns alltså flera faktorer som bidrog till att de äldre personer som till slut flyttade hade blivit mer vårdtunga när de kom till institutionerna. De hade fått möjlighet att stanna kvar i det egna boendet längre än tidigare. 22

23 Bland dem som flyttade till servicehus ökade dock inte vårdtyngden lika drastiskt. Detta berodde sannolikt på att den snabba utbyggnaden av servicehus i slutet av 1980-talet medförde att även personer med små vård- och omsorgsbehov kunde erbjudas plats. Sett ur ett kortsiktigt kommunalekonomiskt tänkande var man också angelägen om att få alla lägenheter uthyrda (11) Flyttningarna till särskilt boende gick inte att förhindra eller skjuta upp. Var gränsen nådd? För dem som under denna period kom till institutioner och särskilt boende hade det mesta redan prövats för att försena eller undvika flyttningen. Med tillgängliga resurser gick det inte längre att skjuta upp en flyttning. Många bodde ensamma och hade stora vård- och tillsynsbehov, och för dem som bodde tillsammans krävdes att den andra maken både ville och orkade svara för den dygnet-runt-tillsyn det ofta var frågan om. Trots ofta stora insatser av hemtjänst och sjukvård, liksom hjälp från kvälls- och nattpatrull, larm, dagvård osv. finns det en gräns för vad anhöriga orkar med. I många fall illustrerade 1996 års flyttare till särskilt boende att gränsen nåtts. Den genomsnittliga vårdtyngden och vård- och tillsynsbehoven var mycket omfattande hos dem som flyttat. Ett visst undantag utgjorde dock flyttarna till servicehus, även om vårdtyngden och tillsynsbehoven också där ökade mellan 1993 och Däremot hade behovsmönstret delvis förändrats. Andelen nyinflyttade med nedsatt fysisk funktionsförmåga var i stort sett oförändrat hög. Det som ökade under perioden var framförallt behovet av tillsyn på grund av desorientering, oro och depression Vårdtyngden var högre än någonsin. Vad mer kunde man göra? Vårdtyngden bland de nyinflyttade hade ökat ytterligare. Med undantag för flyttare till ålderdomshem hade 1999 års flyttare mer omfattande vård- och omsorgsbehov än 1996 års flyttare. Jämfört med de första flyttstudierna 1980 och 1983 var ökningen i vårdtyngd drastisk. Även om de nyinflyttade generellt var något mindre vård- och omsorgskrävande än genomsnittet av samtliga boende speglade flyttarnas ökade vårdtyngd även den ökande vårdtyngden hos samtliga boende. Enligt de separata vårdtyngdsmätningar som gjorts i Sundsvall sedan 1978 var till exempel vårdtyngden 1999 på servicehus högre än den var på sjukhem Eller uttryckt på annat sätt många av dem som vårdades på sjukhem 1978 skulle ha haft svårt att få en plats på servicehus Trots att vårdtyngden ökat ansåg både den involverade personalen och Socialstyrelsens intervjuare att vissa flyttningar skulle ha kunnat förhindras eller åtminstone skjutits upp om de äldre och deras anhöriga velat. Speciellt vid de första studierna i början av 1980-talet kunde en del av de tveksamma eller onödiga flyttningarna förklaras av dåligt eller till och med obefintligt samarbete mellan beslutsfattare i olika positioner inom kommunens och sjukvårdens organisationer verkade sådana samarbetsproblem vara en ytterst ovanlig anledning till personalens eller våra intervjuares tveksamhet. 23

24 Vid hälften av flyttningarna 1999 hade vare sig den äldre flyttaren eller den närmast anhörige överhuvudtaget besökt boendet tidigare. Detta kan indikera att en flyttning till ett särskilt boende knappast kan jämföras med en vanlig flyttning, där få personer skulle byta bostad utan att genom ett besök skapa sig en uppfattning om det nya boendet. Jämfört med tidigare års resultat utgjorde 1999 års resultat en förbättring tidigare år hade det varit ännu färre som besökt boendet före flyttningen. Det vanligaste klagomålet var dock att allt skulle gå så fort när beslutet om flyttningen tagits. Även om alla inblandade varit överens om nödvändigheten av en flyttning kunde det faktiska beskedet innebära en svår omställning, både för den som flyttade från sin invanda boendemiljö och för anhöriga. Om flytten dessutom skulle ske omgående var olika negativa reaktioner vanliga Vårdtyngden hade minskat. Var detta ett trendbrott? För första gången sedan 1980 hade vårdtyngden bland de nyinflyttade inte ökat jämfört med föregående studie, och i flera avseenden hade den också minskat. Resultatet var överraskande också för den ansvariga personalen i Sundsvall. Även om vårdtyngden bland de nyinflyttade fortfarande var hög jämfört med 1980-talet indikerade resultatet ett möjligt trendbrott. Det är dock inte ovanligt att man vid upprepade studier över tid finner att resultaten ett enstaka år avviker. Omsättningen vid de olika boendena varierar över tid och skulle kunna innebära att under vissa perioder kan även personer med relativt mindre vårdoch omsorgsbehov få plats. Även om vårdtyngden hade minskat var det ytterst få flyttningar som personalen ansåg hade kunnat förhindras. Kvarboendeprincipen hade uppenbart varit gällande att man på en mängd sätt försökt undvika en flyttning till särskilt boende för att de äldre skulle kunna bo kvar i sitt ordinarie boende så länge som möjligt. Undantaget var servicehusen. Den minskade vårdtyngden bland de nyinflyttade 2002 tillsammans med personalens bedömning att många av flyttningarna dit hade kunnat undvikas, visar åter på en osäkerhet kring målen. Vilken roll skall egentligen servicehusen ha inom äldreomsorgen? 24

25 Syfte med 2005 års studie Ett syfte med 2005 års flyttningsstudie, liksom med tidigare studier, har varit att ta reda på om det fortfarande förekommer onödiga eller tveksamma flyttningar eller inskrivningar till särskilt boende och institutioner. Ett ytterligare syfte har varit att få ett mått på vårdtyngden hos dem som ändå till slut flyttar. Detta är viktigt inför planeringen av vården vid de olika formerna av s.k. särskilda boenden inte minst för krav på bemanning och kompetens. Vidare kan uppgifter om en mycket hög vårdtyngd vara en indikation på att vissa äldre personer i stället kommer för sent till institutioner eller särskilt boende. Flyttningsstudier ger också en inblick i väsentliga delar av svensk äldreomsorgsvardag: hur ter sig myndighetsutövning (biståndsbedömning) i äldreomsorgen, på vilka grunder motiveras en så omfattande resursinsats som en plats på särskilt boende, och i vilken utsträckning har den äldre och de anhöriga fått information och kunnat utöva inflytande under flyttningsprocessen? Även om en flyttning eller inskrivning till särskilt boende eller en institution inte kan betraktas som vare sig felaktig eller tveksam kan en analys av orsakerna till flyttningen ge information om hur servicen och vården i den tidigare bostaden fungerat. Det främsta syftet har dock varit att få en bild av utvecklingen inom äldrevården. Ingen annanstans i Sverige finns motsvarande serie av närmast identiskt genomförda studier. Här kan man jämföra dagens situation i Sundsvall med utvecklingen under hela och 1990-talen, och få en beskrivning av situationen både före och efter Ädelreformen och 1990-talets ekonomiska åtstramningar. Även om det finns skillnader mellan resultaten från 2005 års studie och tidigare års resultat så kan dessa resultat inte på något entydigt sätt relateras till Ädelreformen eller andra organisatoriska förändringar och deras konsekvenser. Det är så mycket annat som kan ha spelat in. Däremot är det värdefullt att få indikationer på om utvecklingen går åt rätt håll. Utnyttjas institutionsplatserna och platserna i särskilt boende på ett annat sätt än tidigare? Minskar de onödiga och tveksamma inskrivningarna? I vilken utsträckning kan eventuella förändringar förklaras av att servicen och vårdens inriktning förändrats? Eller verkar eventuella förändringar snarare höra samman med den relativa minskningen av resurser antal platser i särskilt boende och på institutioner? Förutom syftet att fortsätta denna unika serie av studier var det av intresse att se på den lägre vårdtyngden hos 2002 års flyttare jämfört med dem som flyttade Frågan var om minskningen var en lokal slumpmässighet beroende t.ex. på ett tillfälligt minskat tryck när det gäller behov och efterfrågan på äldreomsorg i allmänhet och särskilt boende i synnerhet, eller om vårdtyngden fortfarande var lägre än 1999 bland 2005 års flyttare. 25

26 Hur 2005 års studie har genomförts Möjligheten att jämföra resultat över tiden kräver likformighet, och så litet som möjligt av undersökningens genomförande skall skilja sig från förfaringssättet vid de tidigare studierna Populationen när det gäller flyttningar till särskilda boenden har definierats på samma sätt vid alla undersökningar: Personer som flyttat till eller skrivits in på servicehus, ålderdomshem, sjukhem och gruppboende för dementa under en femmånadersperiod (2005 års undersökning gäller perioden 11 november 2004 till 10 april 2005). Personer som var 60 år eller äldre. Personer som var mantalsskrivna i Sundsvalls kommun Personer som har flyttat upp i vårdhierarkin (de har flyttat från eget boende till t.ex. ålderdomshem eller från lägre till högre boendeform till exempel från servicehus till sjukhem). Personer som fanns kvar på respektive boende under intervjuperioden (april juni 2005). Intervjuer har vid alla undersökningar genomförts med 1) flyttarna själva eller någon som kunde svara i den äldres ställe (oftast närmaste anhörig), och med såväl 2) den nuvarande personalen vid det nya boendet, som 3) personal som kände till tidigare förhållanden. Intervjuformulären har genom åren varit närmast oförändrade, både de formulär som användes vid intervjuer med flyttarna själva och de formulär som användes vid personalintervjuerna. Nästan alla frågor som användes 2005 var identiska med de frågor som användes vid tidigare tillfällen. De ändringar i formulären som skett under åren har framförallt bestått i att frågor som visat sig vara irrelevanta tagits bort. En skillnad mellan de olika flyttningsstudierna har varit att intervjuargruppens sammansättning har varierat och 1983 års intervjuare utgjordes av en liten grupp personer, särskilt rekryterade för undersökningen, och med utbildning och träning för att göra intervjuer och behovsbedömningar. Vid 1986 års undersökning utförde den reguljära personalen från kommunen och landstinget samtliga intervjuer. Nästan alla hemtjänstassistenter, servicehusföreståndare och distriktssköterskor verksamma inom Sundsvalls kommun hade att göra i genomsnitt två intervjuer var års intervjuer genomfördes på nästan samma sätt som var det fyra vårdbiträden från kommunens hemtjänst och fyra distriktssköterskor som gjorde intervjuerna, medan vid års studier kom samtliga sex intervjuare från kommunen. Alla utom en av 2005 års intervjuare hade också medverkat tidigare år. 26

27 Intervjuarna var tjänstlediga från sina befattningar som undersköterskor under fyra till sex veckors tid. Arbetet startade med en dags utbildning i intervjuteknik och behovsbedömning. Dessutom träffades intervjuarna så gott som dagligen under arbetets gång för att tillsammans med en av undersökningsledarna diskutera olika tillvägagångssätt när det gäller att närma sig personal och patienter. Intervjuargruppens olika sammansättning vid de olika studierna kan medföra vissa tolkningsproblem när det gäller att jämföra resultat över tid. Även om intervjuargrupperna skilde sig från dem som intervjuade 1980 och 1983 har dock likheterna i tillvägagångssättet varit stora. Utöver den mera tekniska skillnaden mellan undersökningsåren där alltså år 1986 utgör ett avvikande år finns ytterligare en skillnad. De flesta frågor har rört faktiska förhållanden där intervjuarnas referensramar och attityder inte skall kunna ha så stor inverkan på resultaten. Men vissa bedömningar har ändå varit beroende av intervjuarnas egna värderingar. Det gäller bland annat frågor som vilka alternativa åtgärder som hade behövt sättas in för att förhindra eller skjuta upp en flyttning. Eventuella resultatskillnader över tid när det gäller frågor av detta slag kan knappast hänföras till intervjuargruppernas olika sammansättning, utan bör snarare förklaras med att tidsandan varit annorlunda. Dagens personal kan sannolikt i större utsträckning än gårdagens se värdet av och möjligheterna i alternativa insatser. Intervjuer med anhöriga Vid de första studierna 1980 och 1983 kunde man genomföra intervjuer med de allra flesta av flyttarna och mindre än en tiondel gick inte att intervjua. I takt med den ökade vårdtyngden har allt fler av flyttarna inte kunnat intervjuas. Närmaste anhörig kontaktades då och ombads försöka svara i flyttarens ställe med en s.k. indirekt intervju var det ungefär hälften av flyttarna som helt själva svarade på frågorna. År 2005 (liksom 1999 och 2002) intervjuades samtliga nära anhöriga. Förutom att vissa av dessa anhöriga liksom tidigare år fått besvara frågor i flyttarens ställe, har ett antal frågor ställts direkt till de anhöriga kring deras egen situation. Frågorna har rört deras eventuella medverkan i omsorgen och vården före flyttningen, liksom deras eventuella medverkan i beslutet om en flyttning. Förutom frågor om fysiska och psykiska påfrestningar i anhörigrollen ställdes också ett antal frågor rörande deras syn på kommunens och landstingets insatser före, i samband med och efter flyttningen. Vidare fick de svara på frågor om vilka former av stöd och hjälp som skulle ha kunnat underlätta deras situation. Vårdtyngdsbedömningar med hjälp av den så kallade Y-skalan har gjorts av ett särskilt bedömarteam. Sedan 1978 har ett urval av äldre personer i särskilt boende och personer med hemtjänst och hemsjukvård bedömts av en grupp sjuksköterskor, och år 2005 bestod gruppen av fem pensionerade sjuksköterskor som tidigare genomfört dessa typer av bedömningar. Från och med 1993 års flyttningsundersökning har vårdtyngdsstudierna koordinerats med flyttningsstudierna i Sundsvall. Bedömarteamet har gjort sedvanliga bedömningar av personer som bodde i särskilt boende och personer som hade hemtjänst samt 27

28 hemsjukvård. De har också bedömt vårdtyngden hos de nyinflyttade, de som ingår i flyttningsstudien. Tabell 1. Totalt antal inflyttade personer 11 november april (antalet korttidsplatser inom parentes) Servicehus 2005 års flyttare Under perioden 11 november 2004 till 10 april 2005 skrevs 434 personer in på servicehus, ålderdomshem, gruppboende för dementa och sjukhem korttidsboende inräknat. Av dessa kom 252 stycken in för korttidsvård en eller flera gånger under perioden (se vidare sid. 81) medan resterande 182 var riktiga flyttare som hade flyttat in till ett permanent boende. Alla inflyttade har dock inte ingått i intervjustudien. Flera hann avlida innan intervjuerna startade och några av inflyttarna kom från en annan kommun och har därför inte ingått i studien. Ålderdomshem Gruppboende/demensplatser Sjukhem/ somatiska platser Totalt Totalt antal platser (mars 2005) 336 (-) 170 (-) 322 (17) 396 (80) 1224 (97) Antal personer ingående i undersökningen kvar i korttidsboende 28 (-) 17 (-) 32 (3) 76 (12) 153 (15) 1) 60 år eller äldre, från Sundsvall, inte legat på sjukhus eller sjukhem mer än 3 månader före inskrivningen. Av de 252 personerna som skrevs in till korttidsboende fanns 15 personer fortfarande i korttidsboendet när intervjuerna började. De hade då vistats i korttidsboendet två månader eller längre när de intervjuades. Samtliga dessa 15 personer väntade på en plats i särskilt boende, och har inkluderats i undersökningen som flyttare även om den riktiga flyttningen ännu inte hade ägt rum då intervjuerna genomfördes. Bortfall Uppgifter finns för de allra flesta av de 153 personer som flyttat eller skrivits in till särskilt boende och som var kvar där. För så gott som alla inflyttade har intervjuarna lyckats få tag på personal som känner till den äldre personens situation både den nuvarande och tiden före flyttningen. Detta är i praktiken inte alltid så lätt som man kanske kan tro. Fältarbetsperioden är kort och det är ofta tidskrävande att lokalisera den personal som bäst känner till den äldre personens situation, speciellt när det gäller situationen vid tiden före flyttningen. Därefter gäller att hitta en tid för intervju som passar den ofta hårt tidsbundna personalen. 28

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Utredningshemtjänst Vägen hem

Utredningshemtjänst Vägen hem Utredningshemtjänst Vägen hem Författare: Kristina Markström och Sari Rytioja 1 Innehåll Utredningshemtjänst varför och hur... 6 Så här har vi arbetat... 9 Utredningshemtjänst en framgång...10 Lyckat

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Kvalitetsuppföljningsplan 2015

Kvalitetsuppföljningsplan 2015 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2014-11-04 Kvalitets- och utvärderingskontoret Dnr Än 2014-480 Mattias Bly Äldrenämnden Kvalitetsuppföljningsplan 2015 OMSORG- OCH ÄLDREFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Äldrenämnden

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde 2011-03-23 Omsorgsnämnden Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (FP), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47 52

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011 Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) (Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) INNEHÅLL Sida Inledning 3 Mål 3 Beskrivning av verksamheten 3 Befolkningsutveckling 4 Nationell handlingsplan

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre SO0309 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2008:8 Infördes i författningssamlingen den 26 november 2008 Äldreplan i Heby kommun; Kommunfullmäktige beslutade 1 den 19 november

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Korttidsboende - en kort tids boende?

Korttidsboende - en kort tids boende? Korttidsboende - en kort tids boende? LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 701-25389-2006 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. I tillsynen ingår bland

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Socialnämnden BUDGET 2004

Socialnämnden BUDGET 2004 Socialnämnden BUDGET 2004 Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för ekonomiskt stöd till resurssvaga, behandlingsinsatser till barn, ungdomar och familjer, missbruksvård, flyktingmottagning, vård

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer