Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN :4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar"

Transkript

1 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan Sommar Per Anders Olofsson Åsa Kilbom arbetslivsrapport ISSN Arbetshälsoenheten Enhetschef: Christer Hogstedt Enheten för arbetsmedicin Enhetschef: Per Malmberg a

2 Fšrord Vid Stockholms brandfšrsvar finns f n enbart mšn anstšllda i utryckningsstyrka. DŠrfšr beslšt kommunens brand- och ršddningsnšmnd att projektet ÒKvinnor i utryckningsstyrkaó skulle genomfšras. BŒde nšmnden och Stockholms brandfšrsvar finner det angelšget att undanršja de eventuella hinder som finns fšr anstšllning av kvinnliga brandmšn. Arbetslivsinstitutet har aktivt deltagit i projektet dels genom att personal frœn institutet kontinuerligt har genomfšrt olika tester, dels genom att utvšrdera rekryteringstester, utbildning och praktiktiden pœ stationerna. ven Stockholms brandfšrsvar har skriftligen dokumenterat projektet. Det har varit bœde lšrorikt och intressant att fœ ta del av det arbete och det engagemang som personalen vid Stockholms brandfšrsvar och de Œtta kvinnorna lagt ner i projektet. Intresset frœn massmedia har varit stort och projektet har fœtt mycket publicetet. Min fšrhoppning Šr att de resulat som uppnœtts ska leda till att kvinnor anstšlls inom brandfšrsvaret bœde i Stockholm och i švriga kommuner. Hans Lagerhorn Brandchef

3 Fšrord Arbetslivsinstitutet har sedan mœnga Œr studerat effekter pœ mšnniskan av tungt kroppsligt arbete och arbete i všrme. BrandmŠn och rškdykning har varit ett viktigt tema pga de mycket stora krav som sœdant arbete stšller. Av tradition har dock kvinnor, med mycket fœ undantag, inte engagerats som rškdykare och kunskapen Šr dšrfšr begršnsad om kvinnor i sœ extremt belastande yrkesarbete. NŠr Stockholms brandfšrsvar nu genomfšrt ett projekt med utbildning och tjšnstgšring av kvinnor fšr brandfšrsvaret var det dšrfšr av stort intresse, sœvšl teoretiskt som praktiskt, att utvšrdera resultaten. Arbetslivsinstitutet har nyligen inlett ett omfattande forsknings- och utvecklingsprogram om ÒKšn, arbete och hšlsaó. Kvinnors arbetsvillkor, diskriminering och ohšlsa Šr viktiga teman. Fšreliggande rapport Šr fšrhoppningsvis en av de pusselbitar som sœ smœningom kommer att leda till škad kunskap och ett mer jšmstšlld arbetsliv. sa Kilbom Professor, projektledare Arbetslivsinstitutet

4 InnehŒll 1. Inledning 1 2. Metoder och genomfšrande av rekrytering, utbildning och praktik Studiedesign med tidsschema KaraktŠristika fšr de kvinnor som deltog vid det andra testtillfšllet Rekrytering Praktiskt genomfšrande Intervjuer Tester vid rekrytering vriga teoretiska och praktiska test Medicinsk undersškning Utbildningen Utbildningens upplšggning Praktiktiden Metoder fšr utvšrdering av utbildnings- och praktiktid Arbetsrelaterade tester fšr bedšmning av fšrdighet och inlšrning Psykologintervjuer under utbildnings- och praktiktid Instruktšrs- och arbetsledarbedšmningar av projektdeltagare Kompletterande psykologiska tester - personlighet och stresstolerans Statistiska metoder Resultat - deskriptivt Resultat av rekryteringstester (urval II och III) Resultat av kompletterande psykologiska tester Resultat av test Resultat av test Resultat av test Resultat av arbetsrelaterade test fšr bedšmning av fysisk fšrdighet och inlšrning Resultat av psykologintervjuer Efter grundutbildning I slutet av praktiktiden Instruktšrs- och arbetsledarbedšmningar av projektdeltagare Synpunkter frœn instruktšrer, handledare och brandmšn Synpunkter frœn instruktšrer (n=4) efter grundutbildningen 35

5 3.6.2 Synpunkter frœn arbetsledare (n=8) efter praktikperioden Synpunkter frœn brandmšnnen (n=89) i de Œtta stationsgrupperna Tester av muskelstyrka ingœende i minimikraven fšr deltagande i utryckningstjšnst InlŠrnings- och utvecklingstrender under praktikperioden Resultat - sambandsanalyser Samband rekryteringstester Ð instruktšrsbedšmningar Samband rekryteringstester Ð arbetsledarbedšmningar Resultat, samband mellan de kompletterande psykologiska tester och arbetsledarbedšmningar Samband arbetsrelaterade tester Ð arbetsledarbedšmningar efter praktikperioden Resultat - fšrslag till fšrbšttringar av utbildning, rekrytering och praktik Fšrslag till fšrbšttringar utifrœn intervjuer med projektdeltagarna Instruktšrernas fšrslag till fšrbšttrande ŒtgŠrder Utbildningsmetoder Material och utrustning Rekrytering Arbetsledarnas och brandmšnnens fšrslag till fšrbšttrande ŒtgŠrder Materiel och utrustning Arbetsmetoder och organisation Utbildning Rekrytering Diskussion UtvŠrderingens planering och genomfšrande UtvŠrderingens huvudresultat Projektdeltagarnas erfarenheter BrandmŠnnens erfarenheter Fysiska krav Psykiska krav De arbetsrelaterade testerna (AR-testerna) Kompletterande psykologiska tester Fysiska och mentala krav infšr arbete som brandman i Stockholms brandfšrsvar, synpunkter pœ kšns diskriminering Sammanfattande slutsatser och fšrslag till ŒtgŠrder Summary and recommendations Referenser 63 Bilaga 1

6 1. Inledning Under hšsten 1996 kontaktades Arbetslivsinstitutet av Stockholms brandfšrsvar fšr eventuell medverkan vid utvšrderingen av en fšrsšksrekrytering av kvinnor fšr brandmannayrket. UtvŠrderingen skulle gšlla bœde grundutbildningen och den inledande praktiktjšnstgšringen. Efter diskussioner med brandfšrsvaret Œtog sig institutet uppdraget att gšra en vetenskaplig utvšrdering av projektet. UtvŠrderingen skulle Šven omfatta en uppfšljning av inlšrningseffekter under utbildnings- och praktikperioden samt en bedšmning av grundutbildningens och praktiktjšnstgšringens upplšggning. UtvŠrderingsprojektets mœlsšttning var sœledes att - utvšrdera mšjligheterna fšr de rekryteringstester som fšr nšrvarande tillšmpas vid Stockholms brandfšrsvar att všlja ut lšmpligaste brandmšn/kvinnor - utvšrdera inlšrning av nœgra specifika yrkes/arbetsrelaterade tester - ge fšrslag till ŒtgŠrder och fšršndringar av rekryteringsfšrfarandet Projektet skulle genomfšras under 1997 avseende 8 kvinnor, och under nšsta rekryteringsomgœng kompletteras med motsvarande studier av minst 8 mšn. Kraven pœ en brandman kan indelas i fysiska och mentala. De fysiska kraven omfattar fr a aerob kapacitet, muskelstyrka, smidighet och balans, men Šven mer specifika kunskaper som simkunnighet mm. De mentala kraven kan indelas i stresstolerans och kognitiv fšrmœga, sœsom fšrmœga att ta instruktion, fšrmœga att fatta snabba och riktiga beslut, fšrmœga att arbeta i grupp. Den mentala och fysiska fšrmœgan sammanhšnger, exempelvis sœ att individer som vet att den egna fysiska fšrmœgan Šr tillršcklig kan sannolikt arbeta pœ ett lugnare och tryggare sštt. Det Šr en allmšn erfarenhet att de mentala kraven pœ en brandman Šr mycket hšga. Eftersom det inte funnits nœgra všlutvecklade testmetoder, anpassade till de mentala kraven vid brandmannarbete och dessa Šr svœra att mšta kvantitativt, har dock inte lika stor uppmšrksamhet riktats mot dessa krav. Risken finns dšrfšr att de mentala kraven fœtt stœ tillbaka fšr vissa av de fysiska kraven dšr man ansett sig kunna formulera minimikrav, fšr deltagande i utryckningstjšnst. Bakgrunden till projektet Šr den debatt som Šgt rum sedan flera Œr om kvinnors lšmplighet som brandmšn, fr a vid rškdykningsuppdrag. Kvinnor med god fysisk kapacitet har av mœnga ansetts vara lika lšmpliga fšr sœdana uppdrag som mšn. Andra Œter har ansett att kvinnor aldrig (eller sœ gott som aldrig) kan fylla de fysiska krav som stšlls vid rškdykning. Eftersom kšnsskillnaderna i fysisk arbetsfšrmœga Šr mest pœtagliga fšr muskelstyrka och aerob kapacitet (syreupptagning), har diskussionen lšnge handlat om vilka minimi-nivœer som bšr stšllas vid rekrytering och hšlsokontroller av brandmšn. Arbetarskyddsstyrelsens fšreskrift (2) stadgar att hšlsokontroller av brandmšn mœste omfatta ett konditionsprov pœ cykelergometer eller pœ lšpande band med krav pœ en viss minimikapacitet. BetrŠffande muskelstyrka anges att det kršvs tillfredstšllande muskelstyrka (AFS 5), och betršffande mental kapacitet kršvs enbart att den som 1

7 ršk- eller kemdyker skall Ókunna arbeta lugnt i svœra situationeró (AFS, 4). De officiellt formulerade kraven har kritiserats fšr att vara alltfšr litet anpassade till de specifika kraven pœ brandmšn, och dšrfšr har mœnga brandfšrsvar utvecklat egna testmetoder som fr a testar muskelstyrka, smidighet och balans. Fšr Stockholms brandfšrsvar regleras dessa krav i skrivelsen, ÓMŒlinriktning, švning/utbildningó BrandmŠnnen testas Œrligen i Stockholms brandfšrsvar fšr att faststšlla att de uppfyller de sk ÓMinimikraven fšr arbete i utryckningstjšnstó. NŒgra vetenskapliga utvšrderingar av sœdana tillšggskrav har dock inte gjorts. I Sverige har kvinnor i mycket liten omfattning sškt arbete som brandmšn. Under de senaste tre Œren har dock en fšršndring kunnat mšrkas och ett škat antal kvinnor har sškt anstšllning som brandmšn bœde inom deltids- och heltidskœrer. F.n. finns det i Sverige en kvinnlig heltidsbrandman provanstšlld f o m mars -98 och ca 90 kvinnliga deltidsbrandmšn. MŒnga ršddningstjšnster har vid annonsering av lediga tjšnster som brandmšn uppmanat kvinnor att sška. SŒ skedde ocksœ vid den senaste rekryteringen 1994 vid Stockholms brandfšrsvar. Uppmaningen gav relativt stort genomslag och andelen kvinnliga sškande uppgick till 6% av det totala antalet sškande som var ca SŒ stor andel kvinnliga sškande hade brandfšrsvaret aldrig tidigare fœtt. Ett rent statistiskt uttagningsfšrfarande skulle ha inneburit att en av de 24 antagna brandmšnnen skulle ha varit kvinna. SŒ blev nu inte resultatet. Av de ca 80 kvinnor som kallades till tester, klarade ingen det grundlšggande kravet pœ aerob kapacitet som Œterfanns i Arbetarskyddsstyrelsens dœ gšllande fšreskrifter (cykelergometertest). Efter 1994 Œrs rekrytering framfšrdes kritik av bl.a. JŠmstŠlldhetsombudsÐ mannen (JŠmO). Den allvarligaste kritiken som JŠmO framfšrde var att de tester som anvšndes vid brandfšrsvaret var kšnsdiskriminerande, dvs. de ingœende testmomenten ansœgs vara utformade pœ ett sœdant sštt att de uteslšt anstšllning av kvinnliga sškande. Brand- och ršddningsnšmnden hade i jšmstšlldhetsplanen fšr 1996 uppdragit Œt brandfšrsvaret att utreda kvinnors fšrutsšttningar att tjšnstgšra i utryckningsstyrka. NŠmnden beslšt dšrfšr i december 1996 att uppdra Œt brandfšrsvaret att genomfšra projektet ÓKvinnor i utryckningsstyrkaó. Brandfšrsvaret tog fram ett fšrslag till projektbeskrivning utifrœn uppfattningen att Ódet enda sškra sšttet att utreda huruvida kvinnor har tillršcklig fysisk kapacitet att klara t.ex. rškdykaruppdrag Šr att testa fšrmœgan i praktiskt arbeteó. I den aktuella utvšrderingen av slutlig rekrytering, grundutbildning och praktiktjšnstgšring av kvinnliga brandmšn har de rekryteringstester och de tester som anvšnds fšr att undersška om brandmannen uppfyller Òminimikraven fšr arbete i uttryckningstjšnstó som normalt anvšnds inom Stockholms brandfšrsvar anvšnts. Dessa har kompletterats med psykologiska tester som beskriver mental kapacitet, stresstolerans och attityder, samt med praktiska fysiska tester som Šr avsedda att mšta sœvšl teknisk fšrdighet som fysisk kapacitet i verklighetsnšra aktiviteter. En av de kritiska frœgorna vid denna typ av utvšrdering Šr vilka kriterier som ska anvšndas fšr att besvara frœgan om testernas, utbildningens och tjšnstgšringens lšmplighet. Det bšsta svaret Šr naturligtvis att bedšma varje 2

8 enskild brandmans prestationer under en lœng rad yrkesverksamma Œr. Har han/hon kunnat medverka i alla uppdrag? Har han/hon visat godtagbara prestationer i de olika uppdragen? Han han/hon klarat sig utan allvarliga skador? I brist pœ praktiska mšjligheter att gšra en sœdan lœngtidsuppfšljning har vi fastnat fšr att lœta varje kvinnlig projektdeltagares arbetsledare gšra en bedšmning av hennes prestationer efter ca 6 mœnaders praktiktjšnstgšring. Denna bedšmning Šr alltsœ det facit som de individuella testerna och prestationer under utbildningen ska stšllas emot. Fšr att Šven fœ underlag fšr rekommendationer om fšrbšttringar sœ har Šven intervjuer med de kvinnliga projektdeltagarna och arbetsledarna genomfšrts, och fšrslag till fšrbšttringar har erhœllits genom enkšter till instruktšrer och brandmšn. Fšr utformning, genomfšrande och analys av de psykologiska testerna samt intervjuer med kvinnliga brandmšn svarar professor Bertil Tšrestad och docent Lennart Hšgman vid Stockholms universitet, institutionen fšr Psykologi. De tester som normalt anvšnts vid Stockholms brandfšrsvar har utfšrts under ledning av idrottsinstruktšr P-A Olofsson som Šven medverkat vid genomfšrande av švriga tester. Fšr utformningen av švriga fysiska tester svarar fysiolog DŽsirŽe Gavhed och doktor Margareta TorgŽn, vilka Šven analyserat testresultaten och genomfšrt intervjuer med arbetsledare och genomfšrt enkštundersškningarna. Fšr sambandsðanalyserna och slutsatserna svarar samtliga medfšrfattare. 3

9 2. Metoder och genomfšrande av rekrytering, utbildning och praktik 2.1 Studiedesign med tidsschema I figur 1 redovisas att tidsschema šver projektets genomfšrande. intervju intervjuer instruktšrer arbetsledare, kollegor AR AR AR AR AR rekrytering Intervju pd Intervju pd p r a k t i k k start slut slut utbildning utbildning praktik Figur 1.Tidsschema šver projekttiden. Arbetsrelaterade tester (AR-tester) under utbildnings och praktiktid. 2.2 KaraktŠristika fšr de kvinnor som deltog vid det andra testtillfšllet Aspiranternas Œlder, lšngd, vikt och Body Mass Index redovisas i tabell 1a och b. I tabell 1a ingœr de tjugo kvinnor som deltog i andra testomgœngen (urval III) och i tabell 1b redovisas separat de Œtta kvinnor som rekryterades av de 20. MedellŠngden i den rekryterade gruppen var 2.5 cm hšgre och medelvikten var 0.8 kg hšgre Šn hos den grupp pœ 130 kvinnor i Œldrarna Œr som studerades i ÓLiv-90Ó undersškningen (7). KroppsmŒtten skilde inte mellan kvinnorna i den grupp som inte rekryterades och den grupp som rekryterades. Motsvarande medellšngd och medelvikt fšr brandmšnnen i Stockholms brandfšrsvar 1996 var 181 cm respektive 82 kg. Samtliga kvinnor hade gymnasiekompetens frœn 2-, 3- eller 4-Œrigt gymnasium med mœnga olika Šmnesinriktningar. Fem av dem hade Šven hšgskoleutbildning, frœn en termin till flerœrig utbildning pœ hšgskola. Endast en av dessa var representerade bland de rekryterade kvinnorna. En hade erfarenhet av ršddningstjšnst. TvŒ hade gjort militšrtjšnst och var befšlsutbildade. ArbetslivsÐ 4

10 erfarenheten varierade mellan 7 mœnader och 9 Œr och hade fšrvšrvats inom mœnga olika privata och offentliga branscher. Tabell 1. 1 a. Tjugo kvinnor som deltog i andra testomgœngen. 1 b. Data frœn den medicinska nyanstšllningsundersškningen. S.D.=standardavvikelse, Min=lŠgsta všrdet, Max=hšgsta všrdet. n=20 Medel S.D. Median Min Max lder LŠngd (cm) Vikt (kg) BMI b. De Œtta kvinnor som rekryterades (projektdeltagarna). n=8 lder LŠngd (cm) Vikt (kg) BMI Rekrytering Praktiskt genomfšrande En grundlšggande fšrutsšttning vid rekrytering av nya brandmšn Šr att de sškande, ska ha sœdana fysiska fšrutsšttningar som kršvs fšr arbetet som brandman, bl. a. vid rškdykning. Testfšrfarande och krav pœ fysisk kapacitet vid rekrytering av brandmšn till brandfšrsvaret utgœr naturligtvis ocksœ frœn Arbetarskyddstyrelsens fšreskrift 1995: 1 men dessutom kršvs att aspiranterna uppfyller ett flertal bœde teoretiska, mentala och fysiska krav. Utformningen av rekryteringsproceduren inklusive gršnser fšr godkšnt resultat pœ rekryteringsð testerna bestšms av varje brandfšrsvar (pœ kommunnivœ). tta tjšnster som projektanstšllda brandmšn annonserades i januari 1997 i en rikstšckande dagstidning, en lokal dagstidning och Stockholm Stads tidning fšr lediga platser, samt lšmnades till Arbetsfšrmedlingen. 380 kvinnor sšnde efter ansškningsformulšr. 85 ansškningar inkom fram till ansškningstidens utgœng i februari Rekryteringsfšrfarandet skilde sig všsentligt frœn tidigare rekryteringar genom att endast godkšnt rullbandstest och godkšnnande vid medicinsk undersškning kršvdes fšr att fœ delta i projektet. De gršnser som anvšnts vid tidigare rekryteringsomgœngar till Stockholms brandfšrsvar har dock angetts i sammanstšllningen nedan. Tre psykologiska tester (se nedan ) anvšndes dessutom fšr fšrsta gœngen vid Stockholms brandfšrsvar, men 5

11 rekryteringsgruppen hade ej kšnnedom om resultaten av dessa tester vid urval av de Œtta projektdeltagarna. 85 sškande Urval I - 50 icke godkšnda 35 behšriga aspiranter Urval II - fšrsta testtillfšllet - 13 icke godkšnda 22 aspiranter- 2 Œtertog sin anmšlan Urval III - andra testtillfšllet - 8 icke godkšnda 8 valda+4 reserver Urval IV - 8 rekryterade (varav 2 reserver) Figur 2. Urval vid rekrytering februari Urval I. Fšr att vara behšrig mœste sškanden vara mellan 22 och 27 Œr samt visa ett godkšnt resultat pœ ett rullbandstest enligt AFS 1995:1 (5.6 km/tim och 8 graders lutning i 6 minuter: belastningen motsvarar ca 230 Watt fšr en person med kroppsvikt 65 kg och med 24 kg larmutrustning). 50 av de 85 sškande godkšndes inte. Trettiofem gick vidare till urval II. Urval II. Testerna omfattade rullbandstest pœ nytt enligt ovan, armhšvningar pœ tid och mštning av handgreppsstyrka (ÒhandpressprovÓ), intervju samt teoretiska prov i matematik och svenska. Dessa tester ingœr normalt i rekryteringsrutinerna vid Stockholms brandfšrsvar. De som inte fick godkšnt rullbandstest eller klarade rullbandstestet med knapp marginal gick ej vidare. Tretton av de 35 sškande godkšndes inte. 22 gick vidare till urval III. TvŒ av dem tog tillbaka sina ansškningar. Urval III. Omfattningen av dessa tester beskrivs nedan (punkt 2.3.3). Ett urval om Œtta individer gjordes frœn de 20 sškande. Man tog ocksœ ut fyra reserver till de Œtta projektplatserna. NŠr detta urval gjordes togs stor hšnsyn till den fysiska styrkan och konditionen beroende pœ sškerhetsaspekterna. Urvalet gjordes av personer inom Stockholms brandfšrsvar som deltagit vid de olika testerna och vid intervjuerna, dvs. tvœ personer frœn personalavdelningen, idrottsinstruktšren och šverbrandmšstaren. 6

12 Urval IV. Medicinsk undersškning av de Œtta valda och de fyra reserverna, varvid tvœ av de Œtta ÒordinarieÓ aspiranter inte godkšndes. I stšllet togs tvœ av reserverna ut till de Œtta projektplatserna Intervjuer Vid fšrsta testtillfšllet (urval II) gjordes en 30 minuters intervju av tvœ personer frœn personalavdelningen och šverbrandmšstaren pœ Stockholms brandfšrsvar. Intervjun omfattade utbildningsbakgrund, všrnplikt, arbetslivserfarenhet, fritidsintressen, motiv fšr att bli brandman och personliga resurser. Vid andra testtillfšllet (urval III) gjordes en ca 45 minuters fšrdjupad intervju, av personal frœn personal- och utbildningsavdelningen pœ Stockholms brandfšrsvar samt en facklig representant, med sšrskild tyngdpunkt pœ motiv fšr att bli brandman och personliga resurser Tester vid rekrytering Fysiska test Vid fšrsta testtillfšllet (urval II) fick aspiranterna pœ nytt genomfšra rullbandstestet enligt ovan (5.6 km/tim och 8 graders lutning i 6 minuter), armhšvningar (krav- minst 35 pœ 60 sekunder) och ett test av handgreppstyrka (krav- minst 48 kilopond). De som inte fick godkšnt rullbandstest eller klarade rullbandstestet endast med knapp marginal fick ej gœ vidare till urval III. Den fysiska delen av andra testomgœngen (urval III) innefattade sim/ livršddningstest och test av muskelstyrka/ uthœllighet/ smidighet s.k. ÓfystestÓ. Delmomenten i sim och livršddningstest var: grundlšggande simfšrdighet 200 m bršstsim och 50 m ryggsim, všxelvis vattentramp och dykning till botten 3.8 m, livršddning av docka 25 m, všxelvis armhšvning pœ bassšngkanten och dykning till botten 3.8 m, lšngddykning, hopp frœn trampolin 5 m. Varje deltest bedšms enligt: skalan: mindre bra-1 pošng, bra- 2 pošng, mycket bra- 3 pošng (kravtotalt 12 pošng fšr godkšnt test). Delmomenten i ÓfystestÓ var: - hšvršck, rekryteringskrav 8 hšvningar i fšljd, - sit-ups, krav 35 sit-ups pœ 60 sek, - sidhopp frœn lugnt till hšgt tempo pœ max 35 sek, - liten hinderbana, krav under 15 sek, - stor hinderbana, krav under 5 min. ven hšr bedšmdes varje deltest enligt den tre-gradiga skalan, mindre bra-1 pošng, bra- 2 pošng, mycket bra- 3 pošng och (minst 10 pošng totalt kršvdes fšr godkšnt test). 7

13 Psykologiska test Vid andra testtillfšllet gjordes dels ett rškdykartest i mšrkt utrymme med andningsapparat och helmask fšr att testa klaustrofobi-tendens, stresstœlighet, problemlšsning och fšrstœelse av muntlig instruktion, dels ett test av hšjdršdsla pœ ršddningsstege rest frœn brandbil upp till hisskorg pœ 30 m hšjd. BŒda testen bedšmdes efter en nio-gradig skala: ej godkšnt 1-3 pošng, godkšnt 4-6 pošng och všl godkšnt 7-9 pošng vriga teoretiska och praktiska test Vid fšrsta testtillfšllet (urval II) gjordes prov av kunskaper i svenska och matematik pœ nivœ motsvarande tvœ-œrigt gymnasium. Svenskprovet var tredelat, fšrst en kontroll att aspiranten kunde lšsa och fšrstœ en teknisk instruktion, dšrefter sju kunskapsfrœgor dšr gršnsen fšr godkšnd var fyra rštt och sist ett test av ordfšrstœelse dšr sju av maximalt 15 ord skulle anges rštt. Fšr godkšnt pœ matematikprovett kršvdes sju rštt av maximalt 24 mšjliga. Vid andra testtillfšllet (urval III) gjordes tre praktiska prov: en tršvinkel skulle snickras efter skriven instruktion pœ hšgst 7 minuter, brandslangar och grenršr skulle kopplas ihop i angiven ordning sœ snabbt som mšjligt, ett kšrprov pœ gator och manšverprov. Fšr godkšnt pœ testet slangkoppling kršvdes att slangsystemet blev funktionsdugligt. Kšrprovet bedšmdes enligt nio-gradig skala: ej godkšnt 1-3 pošng, godkšnt 4-6 pošng och všl godkšnt 7-9 pošng Medicinsk undersškning Denna utfšrdes enligt rutin fšr nyanstšllning inom Stockholms brandfšrsvar innefattande: lškarundersškning, arbetsprov pœ ergometercykel (250 watt belastning i sex minuter med EKG- bedšmning), lungfunktionstest (spirometri), syntest, hšrseltest, rutinblodstatus (blodvšrde, sšnka, rškning av blodkroppar) samt urinstatus (glukos, protein) och drogtest (anabola steroider, cannabis, amfetamin/ecstasy, kokain, heroin/morfin). Flera av de 12 aspiranterna som deltog i urval IV klarade ej ergometercyklingen men inga EKG-abnormiteter iakttogs. Samtliga 12 aspiranter saknade spœr av droger i sina prov. 2.4 Utbildningen Fšr att bli brandman vid Stockholms brandfšrsvar kršvs fšrutom de fysiska krav som Œterfinns i Arbetarskyddsstyrelsens fšrfattningssamling (AFS) 1995:1 att de sškande klarar olika fysiska tester, praktiska prov och intervjuer vid rekryteringstillfšllet. De sškande som slutligen antas genomgœr dšrefter en 10- veckor lœng grundutbildning pœ švningsanlšggningen, gesta. Utbildningen Œtfšljs av tjšnstgšring dšr de nyanstšllda fœr bekanta sig med hela organisationen genom att under ca 1 Œr arbeta pœ samtliga brandstationer inom Stockholms brandfšrsvar. Efter 1-2 Œrs intern utbildning och praktik avslutas utbildningsð 8

14 perioden med en femton veckor lœng kompetensutbildning vid nœgon av RŠddningsverkets skolor. Brandmannautbildningen Šr obligatorisk och efter avklarad brandmannaexamen bšrjar brandmannen arbeta pœ den station dšr han blivit placerad efter internutbildningen Utbildningens upplšggning Utbildningsplanen under projektet var samma som under den ordinarie grundutbildningen inom Stockholms brandfšrsvar, senast genomfšrd Utbildningen omfattade 360 utbildningstimmar under 10 veckor. Fyra instruktšrer ansvarade fšr utbildningen, varav tvœ hade erfarenhet av tidigare utbildningar. TvŒ av instruktšrerna ansvarade fšr teori och praktik inom omrœdena rškdykning, brandlšra och slšckteknik. Dessa Šmnen tillsammans omfattade ca 50% av utbildningstiden. Utbildningens olika moment och deras fšrdelning redovisas i tabell 2. Fšr švrig ršddning hade tvœ instruktšrer ansvar och det omfattade handhavande av stegar, slangar, motorkap och handverktyg. I normala fall genomfšrs C-kšrkortsutbildning innan 10-veckorsÐutbildningen, men i projektet ingick ej denna utbildning. Under utbildningen delades de Œtta pd in i tvœ grupper, fšr att fœ in ett tšvlingsmoment och dšrigenom bšttre resultat under utbildningstiden. UtryckningsklŠder (larmstšll) utprovades av varje individ infšr utbildningen. Dessa bestod av jacka med bšlte, hšngselbyxor, skyddshjšlm, skinnhandskar, yllesockor, gummistšvlar med stœlgelšnk och stœltœhštta. ven ÓstationsklŠderÓ tillhandahšlls, bestœende av sportbehœ, bomullslœngbyxor, bomullstršja eller - skjorta, sockor och skor. StationsklŠderna (fšrutom skor) bars under larmstšllet vid švningar och larm. 9

15 Tabell 2. Timfšrdelning av olika moment under grundutbildning. Teori Praktik Antal timmar Rškdykning Andningsskydd X 6 Brandkunskap X 7 Brandpumpar X 2 Rškdykarradio X 7 Rškdykning X 72 Andningsfysiologi X 4 Hydraulik X 4 Brandventilation X X 4 Fordon X X 12 FordonsvŒrd X 10 Fordonstaktik X X 4 Stegar X X 8 Skum X X 6 HandbrandslŠckning X 4 MotorsŒg X X 4 SjukvŒrd X X 14 Kem X X 10 Simning X X 14 Fysisk tršning X X 12 Linor och knopar X X 2 IslivrŠddning X X 4 Gasflaskor X X 4 Hissar X X 2 Dšrrforcering X X 4 Takarbete X X 4 Lyftkudde X X 4 Elektrisk utrustning X X 4 Schakt och hšg hšjd X X 4 Kapmaskiner och handverktyg X X 4 SjŠlvnedfirning X 2 TŒg och spœrtrafik X X 12 Gasol X X 6 Test-kunskapsprov X X 20 Arbetarskydd X X 4 Defbriefing X 2 Drogpolicy X 4 Fšrebyggande X 6 Organisation X X 2 vrigt (iordningsstšllande, kšp av klšder, skor) Information, presskonferenser, samkvšm,besšk UtvŠrdering, ÓtokrundaÓ 62 Totalt

16 2.5 Praktiktiden Efter grundutbildningen fšrlades de Œtta projektdeltagarna (pd) pœ 7 olika brandstationer i Stockholm med fšrorter. Praktikperioden varade frœn slutet av maj till sista december Alla pd hade en ca 4 veckors semesterperiod under juli och augusti. En av pd flyttade efter ca 3,5 mœnader till en annan station pga personalfšršndringar pœ stationen. Pd arbetade ca 50 dag- och 50 nattpass t o m december 1997, i tvœ-skift. Dagpassen var alltid fšrlagda och nattpassen fšljaktligen Under praktiktiden (t.o.m. nov. 1997) genomfšrde pd švningar samt Œkte ut pœ larm. Det lšgre všrdet beror med stor sannolikhet pœ underrapportering. Vissa reella skillnader i larmfrekvens fanns dock, beroende bl.a. pœ att pd arbetade pœ bœde innerstadsð stationer och fšrortsstationer. Innerstadsstationerna har dokumenterat hšgre frekvens larm Šn ytterstadsstationerna, 1455 resp. 824 larm (Stockholm brandfšrsvars ŒrsberŠttelse, 1996). Varje arbetspass deltog pd i 0-2 larm, ett fysisk tršningspass och ev. en annan švning per dagpass enligt dagboksnoteringar. vningar genomfšrdes varje till vartannat dag-arbetspass. De vanligaste larmen finns kategoriserade i tabell 3. Varje brandman har en viss funktion varje arbetspass som lšper enligt ett rullande schema. Funktionen Šr sammanlšnkad med platserna pœ de tre typer av utryckningsbilar (slšckbil, ršddningsbil och stegbil) som finns pœ varje station. Brandmannens uppgifter kan dock snabbt Šndras under pœgœende insats. BrandmŠnnens olika platser/funktioner Šr 1) chauffšr pœ slšckbil, stegbil resp. ršddningsbil, 2) rškdykare (slšckbil och ršddningsbil), 3) rškdykarledare (slšckbil) och ofta 4) ÒordonnansÓ. - Chauffšrerna kšr utryckningsbilarna, men har dessutom andra ansvarsomrœden. Chauffšren pœ slšckbilen ansvarar fšr bilens utrustning och vattenfšrsšrjning vid brandslšckning, dvs skšter brandpump och lšgger ut slang. Chauffšren pœ ršddningsbilen skšter radiokommunikation med ršddningscentralen, ordnar med vattenposter, gšr utvšndig slšckning, sanerar efter lšckage och olyckor och chauffšren pœ stegbilen tillsammans med ÒstegÓfšrmannen skšter bl.a. stegar, livršddar med stege, skšter hoppkudde, tar hand om stormskador, tar hœl i tak vid vindsbrand, ordnar angreppsvšgar genom fšnster och balkonger, och jordar stršm vid t-baneolyckor. - Rškdykarna ršk- och kemdyker, ytbšrgar vid bœtolyckor, hšmtar fram personer vid spœrolyckor, anvšnder klippverktyg vid všgtrafikolyckor, skšter hydraulverktyg och jordar stršm vid spœrolyckor. - Rškdykarledaren leder rškdykarnas arbete. - Ordonnansen har olika uppgifter, som t.ex. att sška efter kšllan vid gaslukt, bryta upp dšrrar och hjšlpa personer som sitter fast i hiss. 11

17 Rškdykare i Stockholm brandfšrsvar ska dels klara kraven i Arbetarskyddsstyrelsens fšreskrift AFS 1995:1 och dels Stockholm brandfšrsvars minimikrav fšr brandman i utryckningstjšnst (11). Minimikraven fšr styrka (bšnkpress med vikter motsvarande 75% av kroppsvikten 8 gœnger i fšljd, 35 mage/hšftbšjare/ 1 min, 8 hšv i ršck i fšljd, 25 st benbšj i fšljd med 40 kg) testades i maj BrandmŠn testas Œrligen i Stockholms brandfšrsvar fšr att faststšlla att de uppfyller dessa s k minimikrav. Naturligtvis ska de Šven pœ ett nšjaktigt sštt ha tillšgnat sig grundutbildningens samtliga moment. Efter grundutbildningen bedšmde instuktšrerna att ingen av pd var godkšnda fšr rškdykning. Efter en tid beslšt man inom Stockholms brandfšrsvar dšrfšr att ta fasta pœ minimikraven fšr deltagande i utryckningstjšnst. Projektdeltagarna fick fšrst efter att samtliga dessa krav var uppfyllda sitta som andre person pœ slšckbilen. Innan dess rškdykte pd tillsammans med ett rškdykarpar (som ÓtredjeÓ rškdykare) pœ slšckbilen. Tredje rškdykaren avvaktade och hjšlpte till vid behov. BrandmŠstarna pœ stationerna uppmanades att ta ansvar fšr nšr pd skulle fœ rškdyka, men ville ej av sškerhetsskšl ta detta ansvar. Det pœpekades att ansvar fšr fšrsškspersonernas rškdykning borde ha tagits Óhšgre upp i organisationenó och att det i sœ fall skulle ha gagnat fšrsškspersonerna och projektet. Den Šndring av arbetssšttet som gjordes var alltsœ en fšljd av att de inte klarade minimikraven och innebar egentligen ingen anpassning av jobbet fšr kvinnor. En av pd kunde dock rškdyka frœn praktiktidens bšrjan efter beslut av chefen pœ den stationen. Pd hade en arbetsledare vid utryckning. I september/oktober 1997 klarade fem av pd samtliga minimikrav och rškdykte dœ i vissa fall som ordinarie rškdykare. TvŒ blev godkšnda fšrsta veckan i november, och fšrsta veckan i december 1997 hade samtliga Œtta pd klarat minimikraven. Projektdeltagarna hann dšrfšr endast delta i fœ, och i vissa fall inga rškdykningar pœ larm, under den del av praktikð perioden som Œterstod efter att de blivit godkšnda fšr rškdykning. Pd kšrde inte heller utryckningsbil eftersom de saknade C-kšrkort. Eftersom chauffšrsð funktionen ocksœ innebšr att man Šr ansvarig fšr vattenfšrsšrjningen vid slšckning (handhavande av pump, slangdragning), utfšrdes sœdant arbete mer sšllan av pd Šn normalt fšr brandmšn. De arbetsuppgifter som pd hade visas i tabell 4. Ingen utrustning byttes ut under praktiktiden. I nœgot fall togs dock mindre storlek pœ klšderna fram fšr att passa pd. 12

18 Tabell 3. Antal larm och andel larm per typ fšr projektdeltagarna under praktiktiden. Larmtyp Frekvens Andel (%) Automatlarm LŠgenhets- och villabrand Ršk- och gaslukt Mark/skogsbrand Trafikolycka Brand i kontor/industribyggnad och kšllarbrand Bilbrand Mindre brand Hisstillbud SjŠlvmordsfšrsšk/ hoppning Drunkningsolycka Kemtillbud SpŒrolycka BŒtbrand vrigt SUMMA Larm - huvudtyp Frekvens Andel (%) Automatlarm Brand RŠddning SUMMA vattenskador, stršmskador, gasoltillbud, skuminsats, flygolycka, efterslšckning, lšckage 13

19 Tabell 4. Antal arbetsuppgifter (medelfrekvens per projektdeltagare) och totalfrekvens av dessa per typ fšr projektdeltagarna pœ švning och larm under praktiktiden. Arbetsuppgifter Medelfrekvens per pd Total frekvens fysisk tršning undersškning av misstšnkt brand mm rškdykning slangdragning sanering lšmpning utvšndig slšckning ytbšrgning bšra tung utrustning hantering av motorsœg/kap steghantering livršddning dšrrforcering rivning av tak anvšndning av hydraulverktyg hœltagning i tak <1 7 gasmštning <1 6 bœtkšrning <1 6 pumpskštning <1 5 t-bana kortslutning <1 4 ventilering <1 4 hantering av sprœngkudde <1 3 kemdykning <1 2 SUMMA Metoder fšr utvšrdering av utbildnings- och praktiktid Genom en sammanvšgning av resultaten frœn de sista rekryteringstesterna (efter urval II) rangordnade rekryteringsgruppen frœn Stockholms brandfšrsvar de 20 14

20 aspiranter som kvarstod vid urval III. Utan kšnnedom om resultaten vid rekryteringstesterna och Stockholms brandfšrsvars rangordning gjorde de tvœ psykologerna frœn Stockholms universitet en separat rangordning av de 20 aspiranterna, utifrœn resultaten pœ de tre nya kompletterande psykologtester. Fšr att bedšma rekryteringstesternas prediktiva všrde, dvs deras fšrmœga att urskilja personer som efter utbildning och praktik blir goda brandmšn, insamlades information om projektdeltagarnas prestationer och utveckling vid upprepade tillfšllen under grundutbildning och praktik. SŠrskilt har resultaten av rekryteringstesterna studerats i relation till arbetsledarnas och arbetskamraternas bedšmningar och synpunkter i slutet av praktikperioden, december Arbetsrelaterade tester fšr bedšmning av fšrdighet och inlšrning Arbetslivsinstitutet i samarbete med Stockholms brandfšrsvar utformade fem yrkesrelaterade tester (AR-tester) fšr att undersška utvecklingen av fysisk fšrdighet och inlšrning under grundutbildnings och praktiktiden. AR-testerna genomfšrdes fem gœnger under projekttiden (figur 1) pœ RŠddningstjŠnstens švningsfšlt i gesta med bšrjan pœ morgonen. De enskilda testerna utfšrdes i samma ordningsfšljd med ca 15 minuters vila emellan testerna. TvŒ av testerna (ÓslangkopplingÓ och ÓvinkelÓ) utfšrdes Šven under rekryteringen (andra testomgœngen). Dessa tvœ tester var mycket teknikberoende. Stegetestet (ÓstegeÓ) var ocksœ teknikberoende, men stšllde vissa krav pœ styrka, balans, koordination och aerob kapacitet. De ŒterstŒende testerna, bšrande av slanglœdor (ÓslanglŒdorÓ) och livršddning (ÓlivrŠddningÓ), stšllde fršmst krav pœ styrka och anaerob/aerob kapacitet, men Šven pœ teknik. Under de tre sistnšmnda testerna var pd klšdda i full larmutrustning, dvs. larmklšder och andningsapparat. Samtliga test genomfšrdes med tidtagning och med testledarnas bedšmning av utfšrandet, omedelbart efter varje deltest (figur 3). Testresultatet i tid uppgavs till respektive projektdeltagare men ej testledarnas bedšmning. Testerna upprepades fem gœnger under 1997 (28/4, 4/6, 3/9, 14/10, 3/12), pœ gesta švningsanlšggning och testledarna var till švervšgande del samma personer vid samtliga testtillfšllen. Testerna var: 15

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Screening om våld mot kvinnor

Screening om våld mot kvinnor Tack för att ni frågar Screening om våld mot kvinnor Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Projektredovisning. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande på bibliotek

Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande på bibliotek KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande på bibliotek Rapport till Kungliga

Läs mer

FINNS ARBETSPLATSLÄRANDE I SOCIALFONDEN?

FINNS ARBETSPLATSLÄRANDE I SOCIALFONDEN? FINNS ARBETSPLATSLÄRANDE I SOCIALFONDEN? FÖRDJUPNINGSSTUDIE AV METODER I ÅTTA PROJEKT Helen Uliczka, Anna Berg Jansson och Malin Ljungzell En studie utförd i samverkan mellan Apel FoU och Luleå tekniska

Läs mer

Rapport från FoU-Jämt 2006:1

Rapport från FoU-Jämt 2006:1 F O U J ä m t Rapport från FoU-Jämt 2006:1 Vardagsrehabiliteringens roll inom kommunens hemtjänst Maritha Månsson Ann Nordholm Lena Andersson Annelie Mikaelsson Ulla Ekman Förord Rehabiliteringsinsatser

Läs mer

ATT FÅ INFLYTANDE ÖVER SIN EGEN VÅRDPLANERING

ATT FÅ INFLYTANDE ÖVER SIN EGEN VÅRDPLANERING ATT FÅ INFLYTANDE ÖVER SIN EGEN VÅRDPLANERING Äldrevägledare i Nacka kommun - en modell för att förbereda den äldre inför samordnad vårdplanering Jenny Österman Anita Karp Rapporter/Stiftelsen Stockholms

Läs mer

Man kan nog aldrig lära sig för mycket

Man kan nog aldrig lära sig för mycket Man kan nog aldrig lära sig för mycket En utvärdering av grundutbildningarna för vårdpersonal i äldreomsorg i Stockholms stad ht 2012 Ingrid Hjalmarson Lars Sonde Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

Självförtroende och handlingskraft genom

Självförtroende och handlingskraft genom Självförtroende och handlingskraft genom september 2007 Stockholmsmodellen för ledarutveckling Leadership and Group Counselling Medical Management Centre Christer Sandahl Jan Edenius Helena Gustafsson

Läs mer

Lärande inom äldreomsorgen. Delrapport 1- Vårdbiträdesutbildning med stöd i svenska och med stöd av mentorer på arbetsplatsen

Lärande inom äldreomsorgen. Delrapport 1- Vårdbiträdesutbildning med stöd i svenska och med stöd av mentorer på arbetsplatsen Lärande inom äldreomsorgen Delrapport 1- Vårdbiträdesutbildning med stöd i svenska och med stöd av mentorer på arbetsplatsen Eva Lindelöf, Kerstin Sjösvärd och Ingrid Skeppstedt Sommaren 2006 Lärande inom

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT

ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT JULI 2014 Catharina Linderoth Erik Mattson Anne-Lie Johansson Ulrika Müssener Heléne Thomsson Elsy Söderberg (projektledare) 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Hemtjänst för personer med demenssjukdom

Hemtjänst för personer med demenssjukdom Hemtjänst för personer med demenssjukdom En studie om specialiserade hemtjänstgrupper Karin Gens Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2013:12 ISSN 1401-5129 FÖRORD Kunskapen

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Kunskaper i Svenska, Engelska och Matematik samt attityder till undervisningen i skolår 9

Kunskaper i Svenska, Engelska och Matematik samt attityder till undervisningen i skolår 9 Kunskaper i Svenska, Engelska och Matematik samt attityder till undervisningen i skolår 9 En jämförelse mellan waldorfelever och elever i den kommunala skolan Bo Dahlin Elisabet Langmann Cathrine Andersson

Läs mer

Som vilket barn som helst

Som vilket barn som helst RAPPORT 2012:8 Som vilket barn som helst Erfarenheter av 25 års mottagande av ensamkommande flyktingbarn i Härnösand Författare: David Rosenberg, Malin Bolin och Joakim Drejare Som vilket barn som helst,

Läs mer

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT-2007 Etiska dilemman i socialtjänstens vardag En kvalitativ studie av personalens upplevelser Handledare: Mona Dufåker Författare: Elisabeth

Läs mer

RAPPORT 2012:10. Hemtjänst vad är viktigt för kunden? Författare: Åsa Swan Karin Sjöström Marianne Isaksson Madeleine Blusi

RAPPORT 2012:10. Hemtjänst vad är viktigt för kunden? Författare: Åsa Swan Karin Sjöström Marianne Isaksson Madeleine Blusi RAPPORT 2012:10 Hemtjänst vad är viktigt för kunden? Författare: Åsa Swan Karin Sjöström Marianne Isaksson Madeleine Blusi Hemtjänst vad är viktigt för kunden? 2012 Kommunförbundet; FoU Västernorrland

Läs mer

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Äldreomsorgskontoret Slutrapport Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Projektet genomfördes under tiden april 2007-februari

Läs mer

Vad är på kommunchefens agenda?

Vad är på kommunchefens agenda? Vad är på kommunchefens agenda? Praktikantprojektet våren 2013 Jonas Lannering & Joel Wetterberg Maj 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 1.1 Slutsatser...

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3

Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3 Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA)

Läs mer

Att ha någon som bryr sig

Att ha någon som bryr sig FoU-rapport 2014:1 PUFF-enheten Vård- och omsorgskontoret Att ha någon som bryr sig En studie av framgångsfaktorer i arbetet för en ökad skolnärvaro Elin Lundin Sammanfattning Syftet med denna deskriptiva

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Man vill ha det lite jämställt sådär

Man vill ha det lite jämställt sådär Jenny Alsarve & Katarina Boye Man vill ha det lite jämställt sådär Planer för föräldraledighet och arbetsdelning bland blivande föräldrar Arbetsrapport 14 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Doing

Läs mer

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 10 ORSAKER TILL AVHOPP 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Temagruppen

Läs mer

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten Med stöd av Europeiska kommissionen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Brukares erfarenheter av och syn på sin behandling

Brukares erfarenheter av och syn på sin behandling Brukares erfarenheter av och syn på sin behandling En intervjustudie med 411 LARO-patienter i fem städer Torkel Richert och Björn Johnson Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola 1 Innehåll 1.

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

Lärande och förändringsarbete inom äldreomsorgen

Lärande och förändringsarbete inom äldreomsorgen FoU-rapport 60:2009 Lärande och förändringsarbete inom äldreomsorgen En uppdragsutbildning inom ramen för Kompetensstegen 2008-2009 Redaktörer Erica Byström & Mats Ericsson FoU Centrum för vård, omsorg

Läs mer