Personalen vinner. Samarbetet med återvinningscentralerna har varit helt fantastiskt. Samtliga arbetsledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personalen vinner. Samarbetet med återvinningscentralerna har varit helt fantastiskt. Samtliga arbetsledare"

Transkript

1 T e m a : arbet s m i l j ö Personalen vinner Personalen på återvinningscentralerna tycker att jobbet är meningsfullt och varierat, men de löper stor risk att skada sig. Många är dessutom är rädda för inbrott och hotfulla besökare. på god sortering Text: karin lindskog johansson Ett forskarlag från Linköpings universitet har studerat ett stort antal svenska återvinningscentraler och tittat på personalens arbetsmiljö, besökarnas upplevelser, återvinningscentralernas betydelse för den hållbara utvecklingen och den tekniska utrustningen på återvinningscentralerna. Forskarlaget leds av Inga-Lill Engkvist, vid Institutionen för hälsa och samhälle. Övriga forskare är: Jörgen Eklund, Joakim Krook, Mats Björkman, Mats Eklund, Erik Sundin och Hillevi Hemphälä på Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik samt Rickard Svensson på Institutionen för hälsa och samhälle. Fler olyckor än genomsnittet Statistik visar att personal som arbetar på svenska återvinningscentraler drabbas av runt fem gånger så många olyckor som svensk arbetskraft drabbas av i genomsnitt. De rapporterade olyckorna har inträffat under flera olika arbetsmoment, men framförallt i samband med manuell hantering av avfallet. De vanligaste rapporterade arbetsrelaterade sjukdomarna är muskelskador ofta i händer, armar, axlar och ben. Skadorna beror framförallt på tunga lyft. Forskargruppen har genomfört en studie av 16 återvinningscentraler där data om arbetsmiljö, effektivitet och miljöaspekter har samlats in med hjälp av enkäter, intervjuer och en ergonomisk checklista. Uppgifter har samlats in från såväl anställda, arbetsledare som besökare. Också besökare har observerats; vilken typ av avfall de har med sig och i vilken ordning de slänger sitt avfall med mera. Enkäter har även skickats till ytterligare 26 återvinningscentraler representerande samtliga län i landet. Vidare har branchfolk som hanterar avfallet i nästa steg intervjuats. Totalt har data samlats in från nästan 600 personer. Samarbetet med återvinningscentralerna har varit helt fantastiskt. Samtliga arbetsledare vid de undersökta återvinningscentralerna har lagt ner stort arbete på att ta fram uppgifter till oss. I våra enkätundersökningar har vi fått en svarsfrekvens på 98 procent. Det har verkligen varit stort intresse för vårt arbete, berättar Inga-Lill Engkvist. Få ser olyckorna Svaren visade att personalen inte upplevde att de hade ett riskfyllt arbete, även om höga risker kunde identifieras. Jämfört med arbetsmiljön inom industrin används inte så mycket maskinell utrustning på återvinningscentralerna. Personaltätheten är ofta låg, vilket innebär att få personer ser när det händer en olycka, trots att olyckstalen är relativt höga. En del av de tillfrågade arbetsledarna hade liten kunskap om de olyckor som inträffat på den egna återvinningscentralen. Personalen på återvinningscentralerna är verkligen inte gnälliga. De är mycket tåliga. En kille vi talade med hade fått batterisyra i ögat, och tyckte det var tveksamt om det var tillräckligt allvarligt för att klassas som skada, utan angav det som en småskada, berättar Inga-Lill Engkvist. Undersökningarna tyder på att personalen vid återvinningscentralerna anser att de har ett meningsfullt servicejobb med många sociala kontakter med besökarna. Arbetet är motiverande och varierande och de upplever att besökarna är tacksamma för den hjälp de får. 35 procent uppger att de får uppskattning varje dag, lika många att de får uppskattning ett par gånger i veckan. Nackdelen med jobbet är den psykiska pressen relaterad till inbrottsrisk och hot. Vid hälften av återvinningscentralerna förekom allvarliga problem med inbrott på återvinningscentralen. Inbrotten hänger ihop med den ökade mängden av eftertraktat elektroniskt avfall. Viktigt sortera rätt För personalens arbetsmiljö är det väsentligt att besökarna sorterar avfallet rätt. Att plocka upp felsorterat avfall är det tyngsta och minst populära arbetsmomentet, enligt undersökningen. Hur välsorterat avfallet är påverkar inte bara personalens arbetsmiljö utan även effektivitet och ekonomi, både på återvinningscentralen och i återvinningsindustrin. Arbetsmiljön, liksom kostnaderna, påverkas också av hur väl packat avfallet är. Det är av största vikt att informera besökarna om hur de ska sortera och packa sitt avfall, säger Inga-Lill Engkvist. Det behövs tydliga informationsskyltar, en god utformning av anläggningen, serviceinriktad perso [ sid 14 R VF-NY T T 5/06

2 Forskarnas resultat har använts i utformningen av två nya återvinningscentraler i Linköping. Tekniska Verken i Linköping har bland annat försökt göra skyltningen tydligare. R VF-NY T T 5/06 sid 15 ]

3 T et me ma a : Arbet : f ö r bsr mä ni ln j iö n g Text Peter Salomonsson, Ljungby Energi AB Foto Noah nal och hjälpmedel så att tunga saker inte lämnas där det är enklast utan där de ska vara. Forskarlaget ser ett antal punkter som bör belysas och åtgärdas för att stärka arbetsmiljön för personalen på återvinningscentralerna: Personalen önskade bättre utrustning till den manuella avfallshanteringen, samt utbildning i hur utrustningen ska hanteras. Träning behövs också i hur man lyfter på rätt sätt. Personalen upplever att de behöver mer utbildning vad gäller hanteringen av farligt avfall. Återvinningscentralerna behöver bli säkrare, för att förhindra inbrott. För att undvika arbetsskador och hot från besökare, bör personalen inte arbeta ensam. För att erbjuda god service även i rusningstid, behövs mer personal vid dessa tillfällen. Vill förstå återvinningskedjan Dessutom önskar de anställda besöka de efterföljande stegen i återvinningsprocessen för att lära mer om deras behov och om hur efterbehandlingen av avfallet går till. Personalen vill lära sig att bättre förstå kriterierna för god källsortering samt hur de bör behandla och packa avfallet på återvinningscentralen. Bättre kunskap om de efterföljande stegen skulle även stärka de anställdas känsla av att göra ett viktigt jobb och av att de arbetar som första länken i en lång kedja. Alla återvinningscentraler som besöktes hade olika utformning, behållare för olika avfallsfraktioner var placerade på olika sätt beroende på den tillgängliga markytans storlek och utseende och beroende på den specifika återvinningscentralens historia. Återvinningscentraler har inte funnits i så många år, och de har vuxit i takt med ökade behov. Idag hanterar de stora mängder avfall och är därför en viktig aktör i avfallsbranschen. De fungerar som en service till kommuninvånarna. Nästa steg i återvinningscentralernas utveckling blir att förändra kärnverksamheten till att samla in användbart råmaterial för industrin. Möjligheterna till att utveckla och standardisera återvinningscentralerna bör därför vara stor. Ett problem är att det är så svårt att förutsäga vilken typ av avfall och vilka mängder som kan förväntas komma in. Forskargruppen i Linköping menar att återvinningscentralerna kan dra lärdom av industrins utveckling, vad gäller organisation, struktur, nätverk, rationalisering av upprepade handlingar, ny teknik med mera. Med större fokus på besökarna och hur man kan hjälpa dem att sortera rätt, kan man förbättra såväl personalens arbetsmiljö, som miljö och effektivitet. Undersökningen har gjorts i samarbete med bland annat Tekniska Verken i Linköping och forskarnas resultat har använts i utformningen av två nya återvinningscentraler i Linköping. Forskningsresultaten kommer presenteras i en special issue av tidskriften Applied Ergonomics. De kommer också ligga till grund Säkrare arbetsmiljö på återvinningscentralerna RVF ordnar en kurs kring säkerhet, våld och hot på återvinningscentraler. Lärare är säkerhetsexperten Ulf Herrström och sprängämnesexperten Björn Abrahamsson. Kursen tar upp tänkbara händelser, hur man förebygger, juridiska aspekter, explosiva och brandfarliga varor, skyddsutrustning, samt hur man kan skapa en säkrare återvinningscentral. Kontakta Jon Nilsson-Djerf på RVF, för att beställa en kurs till din arbetsplats, , [ sid 16 R VF-NY T T 5/06

4 för en idéskrift om hur återvinningscentraler bör utformas. Den beräknas bli klar våren Idéskriftens tryckkostnader kommer att bekostas av RVF. Nu ska vi gå vidare med en utvärdering av de två nya återvinningscentralerna i Linköping och ser hur de fungerar, berättar Inga-Lill Engkvist. Bo Göran Lindqvist, projektledare för de nya återvinningscentralerna i Linköping; Vad tycker du om studien av återvinningsanläggningarna? Det är ett intressant projekt. Forskarna har gått på djupet i frågeställningar, på ett sätt som vi inte haft tid till. Personalen har varit mycket positiv till undersökningen. De vill gärna medverka till att förbättra både effektivitet och arbetsmiljö på sin egen arbetsplats. Vad hoppas ni få ut av samarbetet med forskarna? Vi strävar hela tiden efter att utveckla våra återvinningscentraler. Vi vill att dessa ska fungera väl och vara en trivsam plats att komma till, där man känner sig trygg. Detta gäller både anställda och besökare. Vi ser samarbetet med forskarna som en viktig del i detta arbete. Har ni hunnit använda forskarnas resultat praktiskt? Vi har tillämpat delar av resultaten av undersökningen i projekteringen och byggandet av vår nya återvinningscentral Malmen, som blivit en anläggning vi är mycket nöjda med. Naturligtvis har vi även använt kunskap och erfarenheter från våra tidigare anläggningar och från annat håll. Vi har försökt göra skyltningen tydligare. Vi har till så stor del som möjligt separerat ytorna för besökande och för arbetsfordon som flyttar och hämtar containrar. På de nya återvinningscentralerna har vi skaffat lämpliga lastmaskiner för att undvika tunga lyft och underlätta rangering och komprimering av containers. Det har blivit bra. Vi får mycket uppskattning från besökarna. En värld av möjligheter Vi vet allt om sopor. Välkommen till oss. R VF-NY T T 5/06 sid 17 ]

5 T e m a : Arbet s m i l j ö Stölder på ÅVC så hanteras de i Danmark Text: Karin Lindskog Johansson När avfallet blir mer stöldbegärligt ökar den psykiska stressen för återvinningscentralens personal. Antingen får de ta konflikten med de kriminella och förhindra olovlig stöld, eller låtsas att de inte ser vad som händer. Danska Branchearbejdsmiljörådet for transport og engros har gett ut en Handbok for genbrugspladser, inspiration til et godt arbejdsmiljø. Handboken bygger på undersökningar från sex återvinningscentraler i Danmark. I handboken lyfts stölder på återvinningscentralerna fram som ett speciellt konfliktområde. En generell erfarenhet är att konflikterna ofta uppstår som följd av okunskap om reglerna, eller att de fastställda reglerna inte accepteras eller förstås av anställda och besökare. Många gånger upplevs reglerna Sveriges bredaste kompetens inom avfallsområdet. som onödigt restriktiva och ologiska i förhållande till återvinningscentralens mål att uppnå bästa möjliga avfallsbehandling och hög servicenivå för medborgarna. De bakomliggande orsakerna, ekonomiska, etiska eller politiska, är inte alltid så lätta att förstå varken för personal eller besökare. Viktigast är därför att ha så få regler som möjligt och samtidigt försäkra sig om att de accepteras och förstås. Helst bör reglerna vara synliga på platsen, så att personalen inte behöver leka polis och berätta vad som gäller. Några andra tips från handboken: Att personalen får utbildning i kommunikation och konfliktlösning. Att personal som känner sig hotad i en konflikt, har arbetsgivarens tillstånd att dra sig ur diskussionen. Att personalen vid konflikt, ber att få namn och adress till besökaren, så att besökaren kan få skriftligt svar på sina frågor direkt från förvaltningen. Ibland behövs anställda med goda språkkunskaper. På flera platser, framförallt i Köpenhamnsområdet förekommer organiserad brottslighet på återvinningscentralerna. De är främst intresserade av elektronikskrot. Detta leder till obehagliga och ibland våldsamma konfrontationer på återvinningscentralerna. Elektronikskrot räknas som farligt avfall och det är därför ett säkerhetsmässigt problem när brottslingarna rotar i containrarna, samt när personalen sedan får städa upp efter stölden. I handboken föreslås därför att de anställda aldrig ska arbeta ensamma på återvinningscentralerna, och alltid vara minst två som tar konflikten med de potentiellt kriminella. Där föreslås också att man placerar de fraktioner som är mest stöldbegärliga centralt på anläggningen, så att de är lätta att övervaka. På flera platser förvaras elektronikskroten i låsta containrar. Till slut, om de kriminella grupperna fortsätter överträda återvinningscentralens regler, bör polisen kontaktas. Inom SWECO VIAK finns nu ett 50-tal konsulter som arbetar med frågor som rör avfall och restprodukter. Hos oss finner du både specialister och generalister. Det vi har gemensamt är att vi är nyfikna och gillar utmaningar. Söker du svar på en fråga eller har svårt att hinna med? Kontakta oss gärna på se om du vill veta mer! Photonica/Johnér SWECO VIAK ingår i SWECO-koncernen, Nordens ledande konsultföretag inom teknik, miljö och arkitektur. Säkerhet RVF anser att alla stölder och all vandalisering på återvinningscentralerna bör polisanmälas. RVF gav 2005 ut en rapport: Säkerhet på återvinningscentraler, hot, våld, stöld, skadegörelse, RVF Utveckling 2005:16. Rapporten identifierar tre riskområden - konflikter, stöld och skadegörelse. För att förhindra att de uppstår, rekommenderas att undvika eller begränsa kontanthantering vid återvinningscentralerna, undvika second hand verksamhet, klippa sladdar på elavfall och se till att elavfallet hämtas ofta. Återvinningscentralerna rekommenderas också höja bemanningen så att personalen får tid att övervaka anläggningen, ge tydlig information till besökarna samt sätta upp stängsel och grindar kring det stöldbegärliga avfallet. [ sid 18 R VF-NY T T 5/06

6 T e m a : A r b e t s m i l j ö Arbete på komposteringsanläggning leder inte till långvarig ohälsa Vilka hälsorisker finns för arbete i kompostanläggningar? RVFs norska motsvarighet, Avfall Norge, har undersökt frågan. Studien har fokuserat på exponering för biologiska faktorer i arbetsmiljön som förekommer vid hantering av kompost. Text: Karin Lindskog Johansson Resultaten visar att den genomsnittliga exponeringen av bioaerosoler vid kompostering är lägre än vad tidigare studier har visat. Den är också lägre än vad som uppmätts för andra yrkesgrupper som utsätts för samma typ av exponering, till exempel i lantbruket. Aerosoler, det vill säga mikroorganismer (bakterier och sporer), mikrobiella beståndsdelar och fragment av växter eller djur, kan ta sig in i kroppen via inandning, genom munnen, eller via sår i huden. Upptag av aerosoler kan leda till inflammation och försämrad hälsa. Projektet är ett samarbete mellan tio deltagande komposteringsanläggningar, Avfall Norge samt norska statens arbeidsmiljöinstitut. Totalt har 47 komposteringsarbetare och 26 personer med annan typ av arbete, främst administrationspersonal på anläggningarna, deltagit i undersökningen. Studien har fokuserat på biologiska faktorer i arbetsmiljön som är relevanta vid hanteringen av kompost. De anställda har undersökts före och efter arbetspassen. Frisk luft viktigt Det är viktig att komma ihåg att komposteringsarbetarna bär filtermasker och att lokalerna förses med friskluft, vilket sänker exponeringen av aerosoler betydligt. Hur stor effekt skyddsutrustningen har, är svårt att mäta, säger Henrik Lystad, Avfall Norge. Slutsatsen är att arbete vid komposteringsanläggningar inte medför allvarliga hälsorisker, även om det finns en risk för förhöjd exponering. Vissa arbetsmoment, såsom städning, både inomhus och utomhus, medför högre koncentrationer av aerosoler. Studien visar på ett samband mellan trötthet och irriterade övre luftvägar hos personalen, och en exponering av vissa bioaerosol-komponenter. De inflammationer som funnits har dock varit milda, och kan bero på rökning. Komposteringsarbetarna röker mer än kontrollgruppen. Arbete vid slutna komposteringsanläggningar ger högre exponering för aerosoler än öppna anläggningar. Actinomycetes är den typ aerosoler som mätts upp i störst doser. Städning värst Att undersökningen mätte upp högre exponering för aerosoler vid städning var inte oväntat. Det har tidigare undersökningar också visat. Det vi reagerade på var de generellt låga nivåerna av uppmätta aerosoler, speciellt vissa komponenter som endotoxiner, berättar Henrik Lystad. Rapporten rekommenderar att man fortsätter övervaka komposteringsarbetarna arbetsmiljö och att man går igenom städningsrutinerna för att se hur man kan minska exponeringen av aerosoler. Deltagarna i projektet avser att fortsätta att kartlägga de anställdas hälsa, och följa upp studien med nya mätningar av exponeringen, för att lära mer om de långsiktiga effekterna. RVF-NYTT T 5/06 sid 19 ]

7 När det som inte får hända ändå händer I juli 2002 avled en sopbilschaufför i Falun. Han skulle haka fast en avfallscontainer på krokar bakpå sopbilen, en containertömmande bil. Containern fäste emellertid inte som den skulle, utan svängde i upplyft läge åt vänster och träffade chauffören som stod där. Chauffören fick ett slag som han sedan dog av. Vad gick snett, och hur ska vi undvika att det händer igen? Text: karin lindskog-johansson, rvf Det var verkligen tragiskt och jobbigt. Alla var ledsna och chockade. Många behövde prata om det som hänt och försöka bilda sig en egen uppfattning om vad som gått snett, berättar Gunilla Mååg, chef för renhållning inom Falu Energi & Vatten. Genast tillkallade vi skyddsombud, huvudskyddsombud, Arbetsmiljöverket och polis. Arbetsmiljöverket genom arbetsmiljöinspektionen i Falun skrev rapport och inspektionsmeddelande om olyckan. De meddelade att en detaljerad utredning skulle ske genom Arbetsmiljöverkets haverikommission. De lämnade också en rad punkter till Falu Energi & Vatten som skulle åtgärdas genast. Falu Energi & Vatten gjorde dessutom en egen utredning. Arbetsmiljöinspektionens rapport överlämnades också till polisen, som skulle avgöra om händelsen gav anledning att väcka åtal. Åklagaren ansåg att sådana skäl inte fanns. Haverikommissionens rapport blev klar först De hade upptäckt att någon, utan ledningens vetskap, hade manipulerat med en skyddsutrustning så att automatkörning alltid var möjlig. När den rapporten överlämnades till åkla garen ansåg denne att detta skulle kunna vara en bidragande orsak till olyckan och väckte åtal mot arbetsledaren och mot Gunilla Mååg. Rättegången ägde rum i mars 2006 och i april kom det friande utslaget. Den manipulerade mekanismen hade ingen betydelse för olyckan. Rätten menade att vissa brister fanns i det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels i kontrollen av att arbetstagaren tillgodogjort sig utbildningen. Tillbudsrapporteringen hade inte heller fungerat. Rätten ansåg att utredningen inte gav stöd för att dessa brister orsakat olyckan utan att olyckan kan ha berott på andra fel såsom handhavandefel. Vidtagit åtgärder Det var mycket påfrestande att ha åtalet hängande över sig i fyra år, berättar Gunilla Mååg. Det här har tagit mycket kraft både från mig och från övriga anställda. Även om rätten inte kunde hitta några avgörande fel i Falu Energi & Vattens rutiner, har Falu Energi & Vatten vidtagit flera åtgärder för att förhindra att det någonsin händer en så allvarlig olycka igen. Tidigare gick chaufförerna bredvid en mer erfaren chaufför i [ sid 20 R VF-NY T T 5/06

8 T e m a : A r b e t s m i l j ö Numera kontrolleras Falu Energi & Vattens bilar av utomstående kontrollorgan en gång om året, så att inga värden eller mekanismer justerats. Mannen som antecknar är arbetsledare Thord Jansson. Esbjörn Nilsson, från Inspekta, står för kontrollen. Övriga på bilden är skyddsombud och chaufförer. Det var verkligen tragiskt och jobbigt. Alla var ledsna och chockade. Många behövde prata om det som hänt... fjorton dagar när de påbörjade arbetet med ny typ av bil eller andra nya arbetsmoment. Nu har vi byggt ut detta med en checklista över alla moment som måste gås igenom i introduktionen. Arbetsledaren följer sedan upp att den nya chauffören tillgodogjort sig kunskapen, och till sist får den nya chauffören skriva under att han eller hon lärt sig och förstått de nödvändiga kunskaperna, berättar Gunilla Mååg. Vi hade ganska bra rutiner, men vi hade inte skrivit ner dem. Nu dokumenterar vi våra regler och följer upp dem regelbundet. Vi har bland annat ett hjälpmedel i våra datorer där vi antecknar vad som behöver åtgärdas. Alla anställda hjälps åt att fylla i vår att-göra-lista, och sedan kommer vi överens om vem som ska åtgärda bristen. När åtgärden är utförd markeras det på listan. Förutom vanlig regelbunden fordonsservice kontrolleras bilarna en gång om året av utomstående kontrollorgan, så att inga värden eller mekanismer justerats och att bilen fungerar som den ska. Vi pratar också ofta om den mänskliga faktorn. Man får aldrig slarva med några rutiner, hur bråttom man än har, och det är viktigt att anmäla alla fel som görs, så att andra kan lära sig av misstagen. Säkerhetsmedvetandet måste öka. Lägg tid på information Alla nyanställda och all extrapersonal får en introduktion om företagets verksamhet, miljö och arbetsmiljö. Vi lägger ner lika mycket tid på att informera korttidsanställda som fast anställda när det gäller arbetsmiljöfrågor. Vi använder fortfarande samma typ av fordon som vid olyckstillfället, men det pågår diskussioner. Alla är inte eniga om vad som är bäst. Vad ska man då göra för att den tragiska olyckan inte ska upprepas? Jag tycker att det är viktigt att sätta arbetsmiljön högst på dagordningen, säger Gunilla Mååg. Man måste vara övernoga med rutinerna, dokumentera och följa upp. Jag tror också att det är viktigt med en regelbunden extern översyn av bilens aggregat. Framförallt måste man hålla arbetsmiljöarbetet levande. N OT I S E R SABOs miljöpris till Halmstad Fastighets AB och Botkyrkabyggen Halmstads fastighets AB får SABOs, de allmännyttiga bostadsföretagens organisations, årliga miljöpris för sitt arbete med lokalt hållbar utveckling. Arbetslösa invandrare får arbeta med att återvinna byggmaterial från rivna hus. Samtidigt får de lära sig svenska. Andra får arbete som miljövärdar. Checklistor för byggmaterial upprättas och energieffektiviseringar genomförs. Genom allt detta vill Halmstads Fastighets AB ge hyresgästerna miljöriktiga bostäder och stötta kommuninvånarna socialt och kulturellt. AB Botkyrkabyggen får ett hedersomnämnande för sitt lyckade arbete med att skapa en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar avfallshantering. Systemet är dessutom utformat på ett estetiskt tilltalande sätt. Avfallshantering, som normalt är problemfyllt, har här blivit något att visa upp för andra, skriver SABO i ett pressmeddelande. Separat insamling av matavfall ökar En ny undersökning om kommunernas planer på separat insamling av matavfall har genomförts under sommaren. Den visar att det är många kommuner som planerar att införa något slags insamlingssystem. Främsta anledningen till införande av system för matavfall är det nationella miljömålet om att år 2010 ska 35 procent av matavfallet återvinnas. En annan anledning är förbränningsskatten. Idag har 120 kommuner insamling av matavfall. Ytterligare ett 40-tal kommuner planerar att införa något slags system före Det skulle betyda att cirka 160 kommuner (55 procent) har något slags insamlingssystem 2010, då miljömålet om 35 procent ska vara uppfyllt. Därmed inte sagt att miljömålet kommer att vara uppfyllt till dess. I kommuner där sortering har pågått en längre tid ligger maximal utsortering på knappt 50 procent Ny svensk sopbilstillverkare Joab som tidigare specialiserat sig på påbyggnadsutrustning för lastbilar, har i september lanserat anaconda, ett nytt sopbilsaggregat. Det är ett baklastade sopbilsaggregat avsett för lite tuffare körning, och som passar för montering på 18-tons chassi eller större. Aggregatet är konstruerat för att vara servicevänligt och för att ge låga underhållskostnader. Tillverkningen sker i Mönsterås. RVF-NYTT T 5/06 4/06 sid 21 ]

9 T e m a : A r b e t s m i l j ö Arbetsmiljö i upphandling RVF kommer i höst att revidera Mall för upphandling av insamlingstjänster för hushållsavfall tillsammans med Sveriges Åkeriföretag och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetsmiljöfrågorna kommer då att uppmärksammas särskilt. Text: Gunnel Klingberg, RVF Riktlinjerna i Vägverkets projekt för att öka trafiksäkerheten i samband med avfallsinsamling, Sop-Ola, kommer föras in i mallen tillsammans med rutiner om backning, vändplan och körning i känsliga områden samt vikter för drag och lyft. I vissa fall kan upphandlaren även säkerställa att kontakt med smittämnen eller liknande undviks. Rutiner eller viss teknisk utrustning kan beslutas av beställaren, men också lämnas till entreprenören att utveckla. Beställaren har stort ansvar att följa upp arbetsmiljöfrågan under kontraktstiden. Många aspekter kan regleras genom upphandlingsförfarandet. Tillräcklig tid för körrundor, både med tanke på hastighetsgränser och med hänsyn till personalens situation, finns redan i logistiken för uppdraget. Arbetsrutiner som kontinuerlig kontroll av körkortsinnehav, tydliga förbud mot att åka på fotsteg, skyldighet att bära arbetskläder och använda skyddsutrustning samt hur kärl, säck och övriga behållare verkligen hanteras är idag för många självklarheter. Det är viktigt att detta uppmärksammas i upphandlingar lika väl som i verksamheter i egen regi. Viktigast av allt är nog ändå att arbetsmiljön uppmärksammas varje dag av alla. En värld av möjligheter Vi vet allt om sopor. Välkommen till oss. [ sid 22 R VF-NY T T 5/06

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Anna-Karin Löfsved Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Vilka styrmedel kan användas för att förbättra arbetsmiljön vid insamling av hushållsavfall? Eliana Alvarez de Davila

Vilka styrmedel kan användas för att förbättra arbetsmiljön vid insamling av hushållsavfall? Eliana Alvarez de Davila Vilka styrmedel kan användas för att förbättra arbetsmiljön vid insamling av hushållsavfall? IVL-rapport B1863: Styrmedel för att förbättra arbetsmiljön. Fallstudie: Insamling av avfall Webbsida: www.hamtaavfall.nu

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)

Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) CHECKLISTA FÖR RISKBEDÖMNING Arbetsplats: Datum: Gäller för brukare: Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) Viktigt När ni gått igenom frågorna, diskutera de punkter där ni inte

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Våld och hot RIKTLINJER

Våld och hot RIKTLINJER Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE EFFEKTIV AVFALLSHANTERING BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL DET FINNS MÅNGA FÖRDELAR MED ATT VARA LOKAL SÅ LÄNGE DU OCKSÅ ÄR GLOBAL SITA Sverige är ett av landets ledande företag

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm

Läs mer

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02 0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB Konsekvensbedömning Vad är det? Och hur gör man? Inledning Inför varje större

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra

Läs mer

Arbetsmiljödelegation

Arbetsmiljödelegation Arbetsmiljödelegation Bilaga i arbetsmiljöpolicy DOKUMENTNAMN Arbetsmiljödelegation GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Bilaga i arbetsmiljöpolicy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN RÖDABERGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN Arbetsmiljöplanen bygger på Arbetsmiljöverkets regler (föreskrifter och allmänna råd)om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

ATT ARBETA PÅ RAGN-SELLS.

ATT ARBETA PÅ RAGN-SELLS. ATT ARBETA PÅ RAGN-SELLS. DET HÄR ÄR RAGN-SELLS VI SAMLAR IN AVFALLET Vi har över 1 600 fordon och ca 1 700 medarbetare. Sverige Norge AVFALL/SOPOR Danmark Estland Lettland VI SORTERAR AVFALLET Polen VI

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola I samhället i stort och på arbetsplatser förekommer idag situationer där arbetstagare och elever utsätts för våld eller hot om våld. Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning

PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning Exempel på formuleringar rörande arbetsmiljö (utifrån 5.8.4 i mallen): - På uppmaning av beställaren ska entreprenören delge denne den dokumentation

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Inledning Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens parter ta fram en vägledning för att tydliggöra

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun ÅNGELHOL'>f.S KOM.;.'\{UN Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun I egenskap av kommundirektör fördelar jag härmed arbetsuppgifter gällande

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (8.4.1) HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN BESLUT 2007-02-20 23 Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN. Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106

2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN. Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106 2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106 2009-12-17 2 (14) Inledning Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ha en renhållningsordning.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PARKERINGSVAKTER

CHECKLISTA FÖR PARKERINGSVAKTER CHECKLISTA FÖR PARKERINGSVAKTER Telefon 08-402 02 20 SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Skyddsombudet och chefen eller arbetsledaren använder checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Checklistan

Läs mer