Framtid Fittja EN SAMMANFATTNING AV FITTJABORNAS TANKAR OCH IDÉER FRÅN DIALOGTURNÉN OM SÖDRA FITTJA.

Transkript

1 Framtid Fittja EN SAMMANFATTNING AV FITTJABORNAS TANKAR OCH IDÉER FRÅN DIALOGTURNÉN OM SÖDRA FITTJA.

2 Den föreslagna bebyggelsen grupperar sig kring livfulla torg. Bilder från uppdrag utförda av följande arkitektkontor: Framsidan: Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor (mittersta bilden till vänster). Sidan 2: Wilhelmson arkitekter (ovan). SWECO FFNS Arkitekter (till höger). White arkitekter (längst till höger). Förslag på hur nya sportytor integreras i parkområdet. Förslag på lägenheter som byggs i vinkel för utsikt och skydd mot tunnelbanebuller. Foto, framsidan: Anders Bäcklander 2

3 Om dialogturnén BAKGRUND Efter läsåret 2004/2005 upphörde skolverksamheten i Ängsskolan i Fittja och skolan revs. Våren 2005 gav Botkyrka kommun olika arkitektkontor i uppdrag att ta fram idéer för utveckling av södra Fittja. Tre arkitektkontor arbetade med hur den obebyggda Ängsskoletomten skulle kunna utvecklas, och två arkitektkontor såg över Fittja äng. Resultatet blev dock att alla valde att lyfta blicken och inkludera både Ängsskoletomten och Fittja äng i sina arbeten. I samband med detta ansåg samhällsbyggnadsförvaltningen att det var viktigt att engagera de boende i Fittja i utvecklingsarbetet och beslutade därför att en dialogturné skulle genomföras. Projektgruppen som fick i ansvar att genomföra dialogturnén bestod av representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, områdesgruppen och medborgarkontoret i Fittja. Resultatet av dialogturnén Fittjabornas idéer och förslag presenteras i denna broschyr. SYFTE För att kunna utveckla Fittja på bästa sätt, är det viktigt att fånga upp de idéer och önskemål som människorna gamla och unga som bor i området har. Fokus för dialogturnén var just detta. De åsikter och förslag som samlats in under dialogturnén finns med i det fortsatta utvecklingsarbetet, dels i planerna för Ängsskoletomten och Fittja äng, men även för övriga Fittja. 3

4 Dialogturnén så gick den till Dialogturnén inleddes hösten 2006 och avslutades våren Projektgruppen började med att ställa tre specifika frågor, men utgångspunkten var att skapa en öppen och bred dialog runt framtidens Fittja. De inledande frågorna var: 1. Vad saknar du på Fittja äng? 2. Vad ska behållas på Fittja äng? 3a. Riktad till vuxna: Vad ska byggas på tomten (f.d. Ängsskolan)? 3b. Riktad till ungdomar: Var ska en konstgräsplan ligga? Sammanlagt träffade projektgruppen mer än 100 Fittjabor som framförde sina idéer och åsikter. Som ett hjälpmedel i diskussionerna användes arkitekternas förslag. Dialogerna, som genomfördes på olika sätt, beskrivs här till höger. BESÖK Projektgruppen besökte i januari och februari 2007 en rad olika föreningar och organisationer: Ungdomens Hus Turkiska kulturföreningen Öppna förskoleverksamheten Fiskeföreningen och Lugna Gatan Kvinnogruppen på Ungdomens hus Föräldrarådet på Tallidsskolan Foto: Ramon Hano Foto: Ramon Hano FOKUSGRUPP Representanter från de tidigare nämnda besöken bjöds in till en fokusgrupp på medborgarkontoret i Fittja. I fokusgruppen deltog även tjänstemän från samhällsbyggnadsförvaltningen. Syftet var att utifrån arkitektförslagen nå en djupare diskussion om Fittjas utveckling. Tillsammans utvärderade fokusgruppen därefter de olika möjligheterna. En av ungdomarnas modeller visar framtidens Fittja. 4

5 WORKSHOPS Elever från Fittjaskolan, SFI (Svenska för invandrare) och Framtidsverkstaden bjöds in till att delta i olika workshops. Under ledning av kulturpedagoger fick deltagarna bygga upp modeller för att visa hur framtidens Fittja kan se ut. Utifrån dessa modeller och arkitekternas förslag fördes därefter en diskussion. ÖPPET HUS I mars 2007 anordnades ett Öppet Hus på medborgarkontoret i Fittja för allmänheten och föreningslivet. Dialogen var öppen och arkitektförslagen fanns med som stöd. För de som inte kunde medverka fanns det möjlighet att lämna åsikter och förslag via kommunens hemsida eller brev. SEMINARIUM I slutet av mars 2007 avslutades dialogen i samband med ett framtidsseminarium på Mångkulturellt centrum. I seminariet presenterades bland annat framtidsmodellerna som eleverna tagit fram i den tidigare workshopen. Återigen genomfördes en bred och öppen dialog runt Fittjas utveckling. Foto: Foto: Anders Bäcklander Foto: Ramon Hano 5

6 Medborgarnas förslag och åsikter IDROTT ETT VIKTIGT INSLAG FÖR DE UNGA De flesta önskemålen från de yngre Fittjaborna handlar om att utöka möjligheterna för idrott. En konstgräsplan i fullstorlek är i särklass det mest efterfrågade. För att planen ska kunna användas året om föreslogs att den har tak och markvärme. Två planer för fotboll framfördes som ett minimikrav. Ett café och någon typ av läktare önskas också då sportplatserna anses vara en mötesplats för ungdomarna, både tjejer och killar. Förutom fotbollsplaner finns även basketplaner högt upp på önskelistan. En skateboardramp, tennisplaner, minigolf, crossbana för cykel, och en multisportanläggning är andra önskemål. En konstfrusen skridskobana finns även med på listan. I dag anordnas festivaler och turneringar på Fittja äng och Fittjaborna anser att trafiksituationen och parkeringsmöjligheterna vid dessa tillfällen måste förbättras. Förslag på konstgräsplan, basketplaner och multisportanläggning. Foto: FITTJABADET VILJA ATT FÖRBÄTTRA De flesta lyfter fram Fittjabadet som viktigt och önskar att det ska bevaras och utvecklas. Önskemål om omklädningsrum, bättre möjligheter till fiske, fler bryggor och en allmän upprensning av vegetation och vass framfördes. Gångvägen som går rakt genom badområdet upplevs som störande. När det gäller olika gruppers användning av ängen framstår badet som en plats där det var svårt för alla att känna sig hemma. Olika traditioner när det gäller badkläder beskrevs vara en orsak till att några känner sig obekväma. Förslag på att utveckla Fittjabadet är återkommande i modellerna. 6

7 Foto: Foto: Riccardo Giorgi MÖTESPLATSER SÄRSKILT VIKTIGT FÖR KVINNORNA Framförallt kvinnor efterfrågar speciella mötesplatser, exempelvis en upprustad lekplats med anpassade sittplatser till föräldrarna. Fittjaborna önskar också bättre promenadstråk och enklare förbindelser mellan Fittja och Alby. Möjligheter att träffas för att fika är ett annat önskemål. Ett förslag är att bygga ett café på bergshöjden mellan Alby och Fittja. Mötesplatser för kulturella aktiviteter, till exempel teater och öppna gräsytor med plats för stora sällskap och grillning, är andra funktioner som efterfrågas. Nya mötesplatser och förbättrade promenadstråk efterfrågas. Foto: Foto: Ramon Hano 7

8 Flera önskemål om att behålla orörda grönområden och öka tryggheten. LUGN OCH RO ÖNSKEMÅL OM TRYGGHET Ny bebyggelse i kanterna av Fittja äng anses göra ängen tryggare då det innebär mer liv och rörelse och fler ögon på ängen. Generella önskemål finns att ytterligare begränsa området för mopedåkning och förbättra belysningen i området. Det finns en viss oro att lekplatser och sportplaner, som är placerade för nära bostadshus, kan öka risken för störningar med stora grupper samlade och hög ljudnivå. Foto: Foto: Riccardo Giorgi NATUREN BEHÅLLA ORÖRDA GRÖNOMRÅDEN En synpunkt, som var ständigt återkommande under dialogturnén, är att naturen borde bevaras så orörd som möjligt. Det finns oro för att nya sportplaner, lekplatser eller bostäder kan förstöra den befintliga gröna parkkaraktären och att ny bebyggelse kommer att skymma utsikten över Albysjön. Foto: Riccardo Giorgi Ett flertal synpunkter gällde den upplevda bristen på skötsel och att parken uppfattas som ful och smutsig. Speciellt nämndes nedskräpning och fågelspillning. Fler papperskorgar, parkbänkar, träd och grillplatser efterfrågas. 8

9 FLER BOSTADSHUS POSITIVT FÖR OMRÅDET De flesta Fittjabor tycker att Ängsskoletomten passar bra för bostadshus. Det finns starka önskemål om bostäder för äldre i Fittja. Låga hus är ett önskemål och majoriteten föredrar bostadsrätt eller äganderätt som upplåtelseform. Att de nya bostadshusen är väl integrerade med resten av Fittja anses vara viktigt, likaså att man ska kunna vara stolt över området och att bebyggelsen bidrar till att förbättra Fittjas status. Foto: Riccardo Giorgi Det finns dock oro att Fittjaskolan kan upplevas som störande för de närliggande husen. I samband med nybyggnation menar flera av Fittjaborna att det är viktigt att inte skapa för stora skillnader mellan gammalt och nytt, och att exploateringen ska bidra till en positiv utveckling i området. Det kan till exempel handla om att renovera befintliga byggnader, förbättra de offentliga miljöerna och skapa ett bättre och mer mångsidigt centrum. Ett apotek är särskilt efterfrågat. Fittjaborna är skeptiska till lokaler för verksamheter som kan konkurrera med centrumaktiviteterna. I modellen visas låga bostadshus som anses vara en bra idé. Foto: Riccardo Giorgi Foto: 9

10 Vad händer nu? Fittjaborna har bidragit med många bra idéer till utveckling och förbättring. Botkyrka kommuns projektgrupp kommer nu att fortsätta arbeta med att utveckla planen för Ängsskoletomten enligt följande: 1. Ett förslag till radhusbebyggelse har tagits fram och Botkyrka kommun har gjort en detaljplan (se bild till höger) som ska upp till så kallat samråd. På samrådet kan medborgarna och andra intressenter lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Planen ställs ut i Botkyrka kommunalhus i Tumba och på medborgarkontoret i Fittja. I samband med detta kommer det även att hållas ett samrådsmöte, där kommunens tjänstemän finns på plats för att träffa medborgarna. Samrådet är preliminärbokat till december 2007/ januari Datum och tid kommer att annonseras i Mitt i Botkyrka Salem och på kommunens hemsida 2. Utifrån samrådet justeras detaljplanen om det behövs. 3. Detaljplanen ställs ut i Botkyrkas kommunalhus i Tumba och på medborgarkontoret i Fittja våren Förslaget skickas också ut till berörda sakägare, exempelvis fastighetsägare, bostadsrätts- och hyresgästföreningar i närliggande områden, Länsstyrelsen med mera. Även här har medborgarna möjlighet att lämna skriftliga synpunkter. 4. Efter utställningen presenteras detaljplanen i kommunfullmäktige som fattar ett slutligt beslut. 5. Tomten kan börja bebyggas tidigast sommaren Kommunen arbetar dessutom just nu med att ta fram ett sammanfattande upprustningsförslag som omfattar ängen och badet. En 11-manna konstgräsplan beräknas vara klar under 2009 och i samband med det hoppas kommunen kunna fräscha upp hela ängen inklusive badet. Förslaget kommer att bygga på de boendes önskemål som kommit fram under dialogen samt idéer och önskemål från skolor och verksamhet i direkt anslutning till ängen. Förslaget beräknas vara färdigt under februari-mars 2008 och än finns alltså tid att komma med synpunkter. Beslut om att avsätta pengar för upprustning av ängen och badet vid sidan om konstgräsplanen tas i flerårsplanen. Botkyrka kommun har även påbörjat ett bredare program som berör utveckling av hela Fittja. Under 2008 kommer samråd att ske kring förslaget. Förslag på promenadstråk genom bebyggelsen som kopplar Fittja centrum till parken. Vill du vara med och påverka? Det finns fortfarande möjlighet för dig att vara med och påverka planerna för Fittjas utveckling. Samråden och utställningarna ger dig möjlighet att se förslagen och lämna skriftliga åsikter. Vill du veta mer kan du besöka Botkyrka kommuns hemsida: eller medborgarkontoret i Fittja. Du kan även kontakta Parvaneh Sharafi på telefon: eller via e-post: parvaneh.sharafi@botkyrka.se 10

11 Förslag på dekorativa mönster på delar av husens fasader. Förslag på kolonilotter framför bebyggelsen som skapar en omhändertagen och levande park. Förslag på placering av sportanläggningar längs ett stråk med sittplatser och skuggande träd. Bilder från uppdrag utförda av följande arkitektkontor: Sidan 10: Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor. Sidan 11: Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor (ovan till vänster och längst till vänster). Wilhelmson arkitekter (ovan). SWECO FFNS Arkitekter (vänster). Baksidan: Wilhelmson arkitekter (stora bilden). 11

12 Foto: Formgivning, text och produktion: Tryckt: Nov 2007 Botkyrka kommun, TUMBA. Besöksadress: Munkhättevägen 45, Tumba. Tel: Fax: E-post: