Utvärdering av omvårdnadspersonal. Innehåll. Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra?...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av omvårdnadspersonal. Innehåll. Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra?..."

Transkript

1

2 Innehåll Förord...2 Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra?...4 Behovet av personlig utveckling...6 Utbildningens nytta för verksamheten...7 Vilket stöd har deltagarna fått under utbildningstiden?...10 En traditionell syn på en traditionell utbildning...12 Vad kan vi lära oss av utvärderingen?...13 Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form: Inlaga, KLF Grafisk produktion Tryck: Katarina Tryck AB, 2005 ISBN:

3 Förord Svenska Kommunalarbetareförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting har under flera år fört diskussioner och genomfört gemensamma satsningar av kompetensutveckling för omvårdnadspersonal. Den framtida personalförsörjningen, omvårdnadsyrkenas status och deras kompetensutveckling är av partsgemensamt intresse och drivs med gemensamma krafter. Ett viktigt inslag i vårt arbete är utveckling av högskoleutbildningar för omvårdnadspersonal och mot den bakgrunden har vi utvärderat en del av den satsningen. Resultatet av utvärderingen finns sammanfattad i den här skriften. Resultatet av utvärderingen visar att parterna lokalt har flera viktiga gemensamma uppgifter framför sig Att verka för att de som utbildar sig får förutsättningar använda sina kunskaper i arbetet Att förbättra kommunikationen mellan de som beställer utbildningen och de som levererar den Att stödja en integration mellan verksamhetsutveckling och utbildning lärande på arbetsplatsen Skriften vänder sig i första hand till anställda och förtroendevalda med arbetsgivaransvar, fackligt förtroendevalda och universitet och högskolor, som planerar eller genomför eftergymnasiala utbildningar för vuxna med relativt kort grundutbildning. Skriften kan med fördel användas som underlag för diskussioner vid t ex seminarier och konferenser som behandlar lärande på arbetsplatsen. En arbetsgrupp bestående av Leif Nordin, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kerstin Ahlsén och Mats Svedin, Sveriges Kommuner och Landsting har medverkat i framtagningen av materialet. Utvärderingen har gjorts av APeL, forskning och utveckling ett nationellt FoU-centrum för arbetsplatslärande. De ansvarar både för utvärderingens resultat och skriftens innehåll. 2

4 Förutom den här skriften, som sammanfattar de viktigaste resultaten av utvärderingen, finns en mera omfattande och vetenskapligt inriktad rapport. Både denna skrift och den mera vetenskapliga rapporten finns att tillgå under webbadresserna Svenska Kommunalarbetareförbundet Lars-Åke Almqvist Sveriges Kommuner och Landsting Britta Rundström 3

5 Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra? Vården har blivit allt mer kompetenskrävande. Oavsett om man som anställd arbetar inom kommunen eller landstinget har nya behandlingsmetoder, ny teknik, mer komplicerade diagnoser, tidigare utskrivning från sjukvården e t c. bidragit till ökad specialisering och krav på kompetent handlande. Samtidigt har vi en situation där vård- och omsorgssektorn kommer att drabbas av stora pensionsavgångar. Om unga människor ska lockas att arbeta inom vård och omsorg måste statusen höjas och arbetet göras attraktivt ur en rad aspekter. Men det handlar inte endast om dem som ska lockas till yrket utan i högsta grad också om dem som redan finns i yrket och som ska stimuleras att vara kvar och utveckla sig inom området. Kompetensutveckling för omvårdnadspersonal har fått de centrala parterna att gemensamt ställa sig bakom en satsning på högskoleutbildning i vård och omsorg. Svenska Kommunalarbetareförbundet har dessutom arbetat med en strategi för hur deras medlemmar ska kunna erbjudas högskolestudier som är anpassade för förvärvsarbetande. För att den intentionen ska kunna möjliggöras krävs att högskolesystemet i stora delar förändras både till sin form och till sitt innehåll. Sett ur ett internationellt perspektiv är satsningen på högskolestudier för omvårdnadspersonal ett unikt initiativ. Att omvårdnadspersonal utbildar sig på högskolenivå har av tradition inte varit särskilt vanligt. Kompetensutveckling för omvårdnadspersonal är ett partsgemensamt intresse och mot den bakgrunden har Svenska Kommunalarbetareförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting beslutat att utvärdera denna satsning. De högskoleutbildningar som ingått i utvärderingen har genomförts vid Göteborgs universitet, Karlstad universitet och Umeå universitet. Utvärderingsresultatet kommer att ligga till grund för parternas gemensamma diskussion om hur de kan gå vidare med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal. APeL Forskning & Utveckling, ett nationellt FoU-centrum i arbetsplatslärande har ansvarat för genomförandet. I uppdraget har ingått att granska högskolesatsningen utifrån följande aspekter. 4

6 1. Hur har man lyckats kombinera utbildning med vardagslärandet? Knyter utbildningarna an till deltagarnas praktiska erfarenheter? Är utbildningarna styrda av kursplaner eller av deltagarnas praktiska problem? Vilken pedagogik tillämpas? Hur ser arbetsformerna ut? 2. Har man lyckats förena individuellt och organisatoriskt lärande? Kan deltagarna använda sina nya kunskaper i arbetet? Finns det ett handlingsutrymme i organisationen som tillåter deltagarna att utvecklas och att pröva nya arbetsmetoder? Står arbetsgivare och chefer bakom den satsning som gjorts? Hur reagerar arbetskamraterna på nya idéer och förslag från kursdeltagarna? Den här skriften, som sammanfattar de viktigaste resultaten bygger på sammanlagt 233 inkomna enkätsvar. Av de svarande är 221 kvinnor och 12 män. Svarsfrekvensen uppgår till 68 %. Totalt bortfall är 39% varav 7% går att förklara med anledningen adressat okänd. Efter det kvarstår ett bortfall på 32%. Bortfallet betraktas som ett slumpvis bortfall, vilket betyder att det inte går att se något gemensamt mönster bland dem som valt att inte besvara enkäten. Till enkätundersökningen har kompletterande telefonintervjuer genomförts. Totalt gjordes 18 intervjuer, varav två gjordes med representanter från utbildningsanordnarna, sju gjordes med fackliga representanter på lokal nivå och nio gjordes med lokala arbetsgivarrepresentanter. 5

7 Behovet av personlig utveckling Undersökningen visar att deltagarna generellt är mycket nöjda med de aktuella utbildningarna. Då utfallet oftast har att göra med det förväntade resultatet ville vi veta varför deltagarna valt att gå utbildningen vilken var deras drivkraft? 96% anger att de i första hand studerar för att uppfylla behovet av personlig utveckling. 48% har valt att gå utbildningen för att klara arbetet bättre. Endast 8% har valt att gå utbildningen för att kunna byta arbetsgivare. Hur har då dessa förväntningar uppfyllts? Tycker deltagarna att de fått en personlig utveckling och en ökad förmåga att klara sitt arbete bättre? Framförallt har deltagarna uppgett att de utvecklat ökade ämneskunskaper, förmågan att reflektera och kritiskt granska, förmågan att sätta ord på sitt eget kunnande och att de fått en ökad helhetssyn. Alltså, kunskaper och färdigheter som i allra högsta grad har betydelse för arbetets utförande. Enkätsvaren signalerar att behovet av personlig utveckling är kopplat till vem man är på arbetsplatsen och vad man gör i sitt dagliga arbete. Behovet av personlig utveckling handlar i stor utsträckning om den egna yrkesidentiteten. Resultatet visar tydligt att utbildningen lett fram till att deltagarna utvecklat en mer positiv inställning till sitt arbete efter att de avslutat sin utbildning. De flesta uppger att de fått ett ökat självförtroende tack vare utbildningen. 75% av deltagarna säger sig ha fått en ökad motivation till fortsatta studier. 6

8 Utbildningens nytta för verksamheten Deltagarna har alltså främst valt högskolestudierna för att uppfylla behovet av personlig utveckling. Samtidigt visar undersökningen att deltagarna i mycket hög grad har utvecklats i relation till sitt arbete. Många uppger att de rent generellt utvecklat ett mer kvalitetsmässigt förhållningssätt och ökat kvaliteten i sitt sätt att utföra arbetet. Merparten av de som besvarat enkäten uppger också att de kan koppla sitt deltagande i utbildningen till utveckling av verksamheten och för arbetslaget. Det deltagarna har utvecklat genom högskolestudierna handlar i hög grad om verksamhetsnytta och en kunskap som även borde kunna leda till organisatorisk utveckling. Hur tas då denna möjlighet till utveckling tillvara av arbetsgivarna? Nästan hälften av deltagarna uppger att det efter genomförd utbildning inte skett någon förändring beträffande högre befattning, arbetsledande uppgifter, högre lön, ökat inflytande, mer självständigt arbete, utökat ansvar, utvidgat arbetsinnehåll eller ny arbetsgivare. Många uttrycker besvikelse över arbetsgivarens bristande tillvaratagande av de nyvunna kunskaperna. De menar att deras ökade kunskaper skulle kunna omsättas i praktiken genom att de skulle kunna anta nya arbetsuppgifter och ta ett större ansvar inom arbetslaget. I en jämförelse mellan de bägge figurerna nedan visas i hur hög grad deltagarna utvecklat sina kunskaper och i hur liten utsträckning arbetsivaren tillvaratagit dessa. 7

9 Genom utbildningen som helhet har jag utvecklat 100% 80% 60% 40% 20% 0% Min förmåga att reflektera och kritiskt granska Goda och relevanta ämneskunskaper En ökad helhetssyn för vård och omsorgskedjan Min förmåga att sätta ord på mitt eget kunnande Min förmåga att argumentera Min förmåga att lösa problem Min förmåga att utföra mitt arbete generellt Min förmåga att fatta beslut Sedan jag påbörjat utbildningen har jag fått 100% 80% 60% 40% 20% 0% Högre befattning Arbetsledande uppgifter Högre lön Ökat inflytande Mer självständigt arbete Utökat ansvar Utvidgat arbetsinnehåll Ny arbetsgivare Annat Det har inte skett någon förändring alls 8

10 30% av deltagarna anser att den egna arbetsgivaren tagit tillvara de ökade kunskaperna. Av de 30% som uppger att någon form av förändring skett kan man utläsa att detta framförallt gäller faktorerna; högre lön (37%), ökat ansvar (25%) och utvidgat arbetsinnehåll (21%). Hälften tror dock inte att förändringarna har påverkats av att man gått utbildningen. En paradox i sammanhanget är att merparten av arbetsgivarna trots allt gör ekonomiska satsningar i form av att låta deltagarna få studera på betald arbetstid samt få studielitteratur och resor till och från utbildningsträffarna betalda. 9

11 Vilket stöd har deltagarna fått under utbildningstiden? De totalt 233 deltagare som besvarat enkäten uppger främst att de fått stöd från sin arbetsgivare/chef i form av att de: Fått studera på betald arbetstid (44%). Beviljats ledighet (31%). Fått den litteratur som behövts för studierna betald (30%). De som uppger att de inte fått något stöd från arbetsgivaren/chefen tror att avsaknaden av stöd beror på att arbetsgivaren/chefen: Inte ser något värde i att de går utbildningen (16%). Inte har några resurser för att kunna ge någon stöttning (11%). Visar på ett bristande intresse (10%). Deltagarna efterfrågar dock inte enbart ett ekonomiskt stöd utan även ett stöd från arbetsgivaren i form av att arbetsgivaren visar uppskattning och frågar hur det går med studierna under tiden som utbildningen pågår. Ett sådant stöd upplevs som väsentligt eftersom man då får känna sig betydelsefull för arbetsplatsen. Det är nu inte enbart stödet från arbetsgivaren/chefen som upplevts som svagt. Rent generellt tycker deltagarna att de fått ett svagt stöd från såväl arbetskamraterna som från facket. Arbetskamraternas stöd hänger dock ofta ihop med stödet ifrån arbetsgivaren och facket. I de fall då individens deltagande i utbildningen har ett svagt stöd med endast liten eller ingen förankring så har även arbetskamraternas stöd och förståelse varit liten. Kanske beror ett svagt stöd från arbetskamraterna på att det endast är 14% av deltagarna som tror att studierna betyder ett mervärde även för deras kolleger. På motsvarande sätt uppger deltagarna att det endast är ett fåtal av arbetskamraterna som haft en tillåtande attityd gentemot nya infallsvinklar och ett öppet samtalsklimat. Flera av deltagarna tror att det snarast kan ha upplevts som en belatsning att ha kolleger som deltagit på utbildningen. I utvärderingen framkommer en tydlig skillnad mellan å ena sidan de centrala parternas intentioner och vad som kommer till uttryck på det lokala planet. Det tycks vara brist på kommunikation mellan central och lokal nivå. 10

12 De som uppgett att facket stöttat dem i sin utbildning har främst uppgett att stöttningen skett i form av att man motiverat dem att söka utbildningen. Endast 4% uppger att facket varit ett stöd när det gäller information om praktiska omständigheter kring deltagande i utbildning (ledighet, ekonomi, regler etc.). I undersökningen framkommer att Kommunals företrädare lokalt, generellt sett, inte är särskilt insatta i förbundets strategier för medlemmarnas möjligheter att studera på högskolan. 11

13 En traditionell syn på en traditionell utbildning Förutom arbetsgivarparten och den fackliga organisationen finns också en tredje viktig part i den verksamhet som utvärderingen omfattar och det är utbildningsanordnaren. Deltagarna är generellt mycket nöjda med innehållet i utbildningen. Hela 97% svarar att de är nöjda med utbildningen som sådan. Däremot svarar en betydande del av dem att de ej kunnat påverka vare sig innehållet eller pedagogiken och genomförandet. Dessutom svarar deltagarna att utbildningsanordnaren endast i liten utsträckning tagit hänsyn till deras sedan tidigare förvärvade praktiska och teoretiska kunskaper. Detta likväl som att deltagarna endast i liten utsträckning tagit hänsyn till deras aktuella studievana samt deras arbets- och hemförhållanden. I sammanhanget bör nämnas att spridningen bland deltagarna varit stor såväl åldersmässigt som erfarenhets- och utbildningsmässigt, vilket kan tyckas borde ställa lite speciella krav på utformningen av utbildningen. Utbildningen som erbjudits både i form av distans- och i närundervisning, dvs. genom fysiska träffar på lärosätet, har innehållit flera delar. Den undervisningsform som dominerat i utbildningen bygger på klassrumsundervisning med en mix av traditionella föreläsningar och problembaserade uppgifter, grupparbeten etc. Förekomsten av fältförlagda studier liksom praktik har däremot varit mycket begränsad. Det stora flertalet deltagare tycker ändå att det varit en väl avvägd balans mellan olika undervisningsformer i undervisningen. Utifrån enkätsvaren går det att konstatera att nästan samtliga deltagare tycker att utbildningen stämt överens med de förväntningar de hade och att man i ännu högre grad angett att man varit nöjd med innehållet generellt i utbildningen. Ändå är det väldigt många som inte tycker att det varken tagits hänsyn till deras respektive arbetsförhållanden, hem- och familjeförhållanden, möjligheter att vara eller inte vara på skolan, aktuell studievana eller tidigare såväl teoretiska som praktiska kunskaper. Detta till synes motsägelsefulla resultat visar hur deltagarna generellt har en traditionell syn på en traditionell högskoleutbildning. Med detta menas att deltagarna inte förväntar sig att högskolesystemet ska anpassa sig till deras individuella behov och yrkesmässiga förutsättningar. 12

14 Vad kan vi lära oss av utvärderingen? Vid en första blick på enkätresultatet går det att konstatera att det finns en stor andel nöjda deltagare som anser att utbildningen som sådan är bra, eller till och med mycket bra. Men vid en närmare granskning visar det sig att ingen är riktigt nöjd så länge utbildningarna på sikt inte resulterar i effekter i arbetet och i organisationen. Inte bara deltagarna behöver lära Om de centrala parternas högskolesatsning jämförs med ett pussel kan det uttryckas som att pusslet inte går ihop så länge det saknas en ram som håller samman och förenar olika delar. Men vilka är då de sammanhållande delarna som utgör ramen så att pusslet har förutsättningar att gå ihop? Det handlar dels om deltagarna själva men det handlar i allra högsta grad också om arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. En annan viktig del som tidigare nämnts är utbildningsanordnaren. Utvärderingen pekar på att det tycks svårt att få ihop deltagarnas och verksamheternas behov med vad utbildningsanordnarna har att ge i form av utbildning. Som vi ser det ligger en del av förklaringen i att de två världarna arbetslivet och utbildningssystemet är alldeles för långt ifrån varandra. Det räcker inte att kommunicera och komma överens om vad den ena beställer och den andra levererar. För att det ska bli hållbara effekter bör de båda systemen vara närmare involverade i varandras processer på ett helt annat än vad som är vanligt. Två system långt ifrån varandra I de båda systemen finns en tradition av att uppträda relativt isolerade ifrån varandra. Ett tydligt exempel på detta är att deltagarna skiljer mellan vad de fått ut av utbildningen och vad som faktiskt hänt i utvecklingen på arbetsplatsen sedan de blivit klara med utbildningen. Detta är inte unikt för individers förhållningssätt utan det gäller hela vägen både i arbetslivssystemet och i utbildningssystemet, vilket illustreras i nedanstående figur. I arbetslivssystemet handlar det om allt från arbetsplatsnivån via förvaltningsledningar vidare upp till kommun- respektive landstingsledningar samt riksorganisatio- 13

15 ner och departement. I utbildningssystemet handlar det om allt från klassrumsnivån via institutioner, fakulteter och universiteten ända upp till departementsnivå. Uppdelningen mellan de två systemen skulle kunna förklara varför kommunikationen mellan beställare och utförare tycks så genuint svår. Det saknas en ömsesidig förståelse för lokala lärprocesser och den förståelse som finns blir en isolerad företeelse. I ett vidare perspektiv är det alltså inte bara fråga om att individer ska lära utan även organisationer och system bör lära för att pusslet ska kunna gå ihop. Arbetslivssystemet Strukturer och resurser för hållbar tillväxt Utbildningssystemet Strukturer och resurser för utbildning och forskning NATIONELL Nivå NATIONELL Nivå REGIONAL Nivå REGIONAL Nivå LOKAL Nivå LOKAL Nivå Arbetsplats Klassrum Arbete Utbildning Figur 3: Arbetslivssystemet och Utbildningssystemet som två system. En annan fråga som hör till detta systemperspektiv är naturligtvis huruvida de båda systemen verkligen vill och bör åstadkomma en sådan samverkan. I vilken mån kan och vill högskolesystemet och universitetsvärlden vara en viktig part i utvecklingen av ett hållbart arbetsplatslärande? Detta är inte en självklar 14

16 fråga. Exempelvis, vill och förmår högskolesystemet att anpassa pedagogiken och utbildningsformerna för arbetslivserfarna vuxna i förvärvsarbete liksom att kroka i de utvecklingsprocesser som pågår eller skulle kunna pågå på arbetsplatserna? Arbetsplatsen som lärmiljö Vad som bör understrykas är att högskolestudier i omvårdnad faktiskt kan vara ett medel för att skapa bättre förståelse för det egna arbetet, mer kunskap, ökat självförtroende och ökad vilja att utveckla sin yrkesroll. Men för att resultatet av studierna ska bli effekter på arbetsplatsen och i organisationen krävs att satsningen har legitimitet hos ledningen och dessutom är integrerad med organisationens mål och strävan att uppnå en bättre vårdkvalitet. Mycket av det som framkommer i utvärderingen tyder på att frågan om i vilken lärmiljö kunskaperna ska landa inte varit tillräckligt bearbetad. För att deltagarna ska få stöd att använda sin kompetens och också kunna bidra till det kollektiva lärandet på arbetsplatsen krävs att detta tänks in i hela strategin. Att koppla individuell utbildning till enskilda individer kan nå en bit på vägen i strategin att stärka enskilda individer (medlemmars) livslånga lärande. Men om samma individer förutsätts skapa ett mervärde på arbetsplatsen och verkligen få användning av den ökade kompetensen krävs ett bättre stöd både ifrån arbetsgivaren och av de fackliga organisationerna. Finns inte strategierna på en övergripande nivå blir stödet från arbetsplatsen direkt avgörande för vilken förståelse och intresse den enskilda arbetsledaren har för frågan. Med avsaknad av en helhetssyn d v s. avsaknad av strategier för hur utbildningsinsatser ska integreras med verksamhetsnyttan följer risken att satsningen på kompetensutveckling stannar vid specifika sakutbildningar när specifika behov uppstår eller vid personlig utveckling som inte annat än perifert kommer verksamheten till nytta. Saknas denna förståelse, samtidigt som det saknas planer för hur ledighet och andra praktiska frågor kan lösas kring högskolestudierna, är risken stor att det blir en belastning för den lokala arbetsplatsen som lätt kan leda till en negativ attityd. Övergripande strategier och lokal förankring måste gå hand i hand Om satsningen på högskolestudier ska få den genomslagskraft som de centrala parterna vill åstadkomma så behöver den vara bättre förankrad på det lokala planet. Vid en återgång till resonemanget om de två åtskilda systemen går det 15

17 att konstatera att vart och ett av systemen i sig behöver utvecklas. Det finns en rad olika problem som utgör hinder för en närmare interaktion mellan de båda systemen och som man på något sätt bör ta i då strategier för kompetensfrågor utformas. I arbetslivssystemet kan det exempelvis vara svårt att som facklig förtroendevald driva frågan om medlemmarnas möjligheter till högskolestudier. Detta kanske inte är en alldeles så självklar uppgift i en tradition som länge handlat om att bevaka och upprätthålla medlemmarnas rättigheter enligt lagar och avtal. I förlängningen handlar det förmodligen om båda delarna. Men på vilket sätt? Vilken roll spelar facket i kommunikationen med utbildningsanordnarna? Lokal partssamverkan spelar också en viktig roll. Vad krävs av facket för att göra ett gott arbete både när det gäller förhandling om löner samtidigt som det ska ske en nära samverkan med arbetsgivaren kring medlemmarnas möjligheter till lärande och utveckling i arbetet? Och inte bara vart och ett för sig utan helst i en och samma process. I den här undersökningen visar det sig att arbetsgivarna såväl som det lokala facket i de flesta fall saknar strategier för omvårdnadspersonalens kompetensutveckling och i synnerhet för personalens deltagande i högskoleutbildning. I utvärderingen har det inte framkommit något exempel på hur de lokala parterna gemensamt driver frågan om kompetensutveckling. Vad kan man då konkret göra på en arbetsplats parallellt med att enskilda individer genomgår högskoleutbildning? Formuleringen av strategier för kompetensutveckling borde i högre grad ha en lokal utgångspunkt. Strategierna bör med andra ord ta fasta på lokalt uttryckta behov och bygga på lokal partssamverkan. Strategier för arbetsplatslärande är dock en fråga som de lokala parterna behöver stöd i. Kanske kan de centrala parterna utgöra ett sådant stöd. Detta förutsätter en närmre samverkan mellan den centrala och lokala nivån men också med andra stödjande parter som exempelvis utbildningsanordnare och forskningsaktörer. Utvärderingen visar att de centrala parternas högskolesatsning har stärkt enskilda deltagare. Men om visionen är att integrera det individuella lärande som sker genom högskoleutbildningarna med en organisatorisk utveckling i verksamheten har satsningen inte nått hela vägen fram. 16

18

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar per år

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet 1 Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet Syfte - Mål Detta avtal är ett kollektivavtal som anger riktlinjerna för utvecklingsarbetet på förskola 1-5 år. Parternas ambition

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Som lokal löneförhandlare gör du ett viktigt och uppskattat jobb för SRAT/STHFs medlemmar. Vi vill med det här materialet stödja dig i din roll som löneförhandlare.

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Det här är FAS www.ifas.se FAS VERKTYG Dialogverktyg för delaktighet på arbetsplatsen FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg med pedagogiska

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer