Utvärdering av omvårdnadspersonal. Innehåll. Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra?...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av omvårdnadspersonal. Innehåll. Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra?..."

Transkript

1

2 Innehåll Förord...2 Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra?...4 Behovet av personlig utveckling...6 Utbildningens nytta för verksamheten...7 Vilket stöd har deltagarna fått under utbildningstiden?...10 En traditionell syn på en traditionell utbildning...12 Vad kan vi lära oss av utvärderingen?...13 Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form: Inlaga, KLF Grafisk produktion Tryck: Katarina Tryck AB, 2005 ISBN:

3 Förord Svenska Kommunalarbetareförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting har under flera år fört diskussioner och genomfört gemensamma satsningar av kompetensutveckling för omvårdnadspersonal. Den framtida personalförsörjningen, omvårdnadsyrkenas status och deras kompetensutveckling är av partsgemensamt intresse och drivs med gemensamma krafter. Ett viktigt inslag i vårt arbete är utveckling av högskoleutbildningar för omvårdnadspersonal och mot den bakgrunden har vi utvärderat en del av den satsningen. Resultatet av utvärderingen finns sammanfattad i den här skriften. Resultatet av utvärderingen visar att parterna lokalt har flera viktiga gemensamma uppgifter framför sig Att verka för att de som utbildar sig får förutsättningar använda sina kunskaper i arbetet Att förbättra kommunikationen mellan de som beställer utbildningen och de som levererar den Att stödja en integration mellan verksamhetsutveckling och utbildning lärande på arbetsplatsen Skriften vänder sig i första hand till anställda och förtroendevalda med arbetsgivaransvar, fackligt förtroendevalda och universitet och högskolor, som planerar eller genomför eftergymnasiala utbildningar för vuxna med relativt kort grundutbildning. Skriften kan med fördel användas som underlag för diskussioner vid t ex seminarier och konferenser som behandlar lärande på arbetsplatsen. En arbetsgrupp bestående av Leif Nordin, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kerstin Ahlsén och Mats Svedin, Sveriges Kommuner och Landsting har medverkat i framtagningen av materialet. Utvärderingen har gjorts av APeL, forskning och utveckling ett nationellt FoU-centrum för arbetsplatslärande. De ansvarar både för utvärderingens resultat och skriftens innehåll. 2

4 Förutom den här skriften, som sammanfattar de viktigaste resultaten av utvärderingen, finns en mera omfattande och vetenskapligt inriktad rapport. Både denna skrift och den mera vetenskapliga rapporten finns att tillgå under webbadresserna Svenska Kommunalarbetareförbundet Lars-Åke Almqvist Sveriges Kommuner och Landsting Britta Rundström 3

5 Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra? Vården har blivit allt mer kompetenskrävande. Oavsett om man som anställd arbetar inom kommunen eller landstinget har nya behandlingsmetoder, ny teknik, mer komplicerade diagnoser, tidigare utskrivning från sjukvården e t c. bidragit till ökad specialisering och krav på kompetent handlande. Samtidigt har vi en situation där vård- och omsorgssektorn kommer att drabbas av stora pensionsavgångar. Om unga människor ska lockas att arbeta inom vård och omsorg måste statusen höjas och arbetet göras attraktivt ur en rad aspekter. Men det handlar inte endast om dem som ska lockas till yrket utan i högsta grad också om dem som redan finns i yrket och som ska stimuleras att vara kvar och utveckla sig inom området. Kompetensutveckling för omvårdnadspersonal har fått de centrala parterna att gemensamt ställa sig bakom en satsning på högskoleutbildning i vård och omsorg. Svenska Kommunalarbetareförbundet har dessutom arbetat med en strategi för hur deras medlemmar ska kunna erbjudas högskolestudier som är anpassade för förvärvsarbetande. För att den intentionen ska kunna möjliggöras krävs att högskolesystemet i stora delar förändras både till sin form och till sitt innehåll. Sett ur ett internationellt perspektiv är satsningen på högskolestudier för omvårdnadspersonal ett unikt initiativ. Att omvårdnadspersonal utbildar sig på högskolenivå har av tradition inte varit särskilt vanligt. Kompetensutveckling för omvårdnadspersonal är ett partsgemensamt intresse och mot den bakgrunden har Svenska Kommunalarbetareförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting beslutat att utvärdera denna satsning. De högskoleutbildningar som ingått i utvärderingen har genomförts vid Göteborgs universitet, Karlstad universitet och Umeå universitet. Utvärderingsresultatet kommer att ligga till grund för parternas gemensamma diskussion om hur de kan gå vidare med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal. APeL Forskning & Utveckling, ett nationellt FoU-centrum i arbetsplatslärande har ansvarat för genomförandet. I uppdraget har ingått att granska högskolesatsningen utifrån följande aspekter. 4

6 1. Hur har man lyckats kombinera utbildning med vardagslärandet? Knyter utbildningarna an till deltagarnas praktiska erfarenheter? Är utbildningarna styrda av kursplaner eller av deltagarnas praktiska problem? Vilken pedagogik tillämpas? Hur ser arbetsformerna ut? 2. Har man lyckats förena individuellt och organisatoriskt lärande? Kan deltagarna använda sina nya kunskaper i arbetet? Finns det ett handlingsutrymme i organisationen som tillåter deltagarna att utvecklas och att pröva nya arbetsmetoder? Står arbetsgivare och chefer bakom den satsning som gjorts? Hur reagerar arbetskamraterna på nya idéer och förslag från kursdeltagarna? Den här skriften, som sammanfattar de viktigaste resultaten bygger på sammanlagt 233 inkomna enkätsvar. Av de svarande är 221 kvinnor och 12 män. Svarsfrekvensen uppgår till 68 %. Totalt bortfall är 39% varav 7% går att förklara med anledningen adressat okänd. Efter det kvarstår ett bortfall på 32%. Bortfallet betraktas som ett slumpvis bortfall, vilket betyder att det inte går att se något gemensamt mönster bland dem som valt att inte besvara enkäten. Till enkätundersökningen har kompletterande telefonintervjuer genomförts. Totalt gjordes 18 intervjuer, varav två gjordes med representanter från utbildningsanordnarna, sju gjordes med fackliga representanter på lokal nivå och nio gjordes med lokala arbetsgivarrepresentanter. 5

7 Behovet av personlig utveckling Undersökningen visar att deltagarna generellt är mycket nöjda med de aktuella utbildningarna. Då utfallet oftast har att göra med det förväntade resultatet ville vi veta varför deltagarna valt att gå utbildningen vilken var deras drivkraft? 96% anger att de i första hand studerar för att uppfylla behovet av personlig utveckling. 48% har valt att gå utbildningen för att klara arbetet bättre. Endast 8% har valt att gå utbildningen för att kunna byta arbetsgivare. Hur har då dessa förväntningar uppfyllts? Tycker deltagarna att de fått en personlig utveckling och en ökad förmåga att klara sitt arbete bättre? Framförallt har deltagarna uppgett att de utvecklat ökade ämneskunskaper, förmågan att reflektera och kritiskt granska, förmågan att sätta ord på sitt eget kunnande och att de fått en ökad helhetssyn. Alltså, kunskaper och färdigheter som i allra högsta grad har betydelse för arbetets utförande. Enkätsvaren signalerar att behovet av personlig utveckling är kopplat till vem man är på arbetsplatsen och vad man gör i sitt dagliga arbete. Behovet av personlig utveckling handlar i stor utsträckning om den egna yrkesidentiteten. Resultatet visar tydligt att utbildningen lett fram till att deltagarna utvecklat en mer positiv inställning till sitt arbete efter att de avslutat sin utbildning. De flesta uppger att de fått ett ökat självförtroende tack vare utbildningen. 75% av deltagarna säger sig ha fått en ökad motivation till fortsatta studier. 6

8 Utbildningens nytta för verksamheten Deltagarna har alltså främst valt högskolestudierna för att uppfylla behovet av personlig utveckling. Samtidigt visar undersökningen att deltagarna i mycket hög grad har utvecklats i relation till sitt arbete. Många uppger att de rent generellt utvecklat ett mer kvalitetsmässigt förhållningssätt och ökat kvaliteten i sitt sätt att utföra arbetet. Merparten av de som besvarat enkäten uppger också att de kan koppla sitt deltagande i utbildningen till utveckling av verksamheten och för arbetslaget. Det deltagarna har utvecklat genom högskolestudierna handlar i hög grad om verksamhetsnytta och en kunskap som även borde kunna leda till organisatorisk utveckling. Hur tas då denna möjlighet till utveckling tillvara av arbetsgivarna? Nästan hälften av deltagarna uppger att det efter genomförd utbildning inte skett någon förändring beträffande högre befattning, arbetsledande uppgifter, högre lön, ökat inflytande, mer självständigt arbete, utökat ansvar, utvidgat arbetsinnehåll eller ny arbetsgivare. Många uttrycker besvikelse över arbetsgivarens bristande tillvaratagande av de nyvunna kunskaperna. De menar att deras ökade kunskaper skulle kunna omsättas i praktiken genom att de skulle kunna anta nya arbetsuppgifter och ta ett större ansvar inom arbetslaget. I en jämförelse mellan de bägge figurerna nedan visas i hur hög grad deltagarna utvecklat sina kunskaper och i hur liten utsträckning arbetsivaren tillvaratagit dessa. 7

9 Genom utbildningen som helhet har jag utvecklat 100% 80% 60% 40% 20% 0% Min förmåga att reflektera och kritiskt granska Goda och relevanta ämneskunskaper En ökad helhetssyn för vård och omsorgskedjan Min förmåga att sätta ord på mitt eget kunnande Min förmåga att argumentera Min förmåga att lösa problem Min förmåga att utföra mitt arbete generellt Min förmåga att fatta beslut Sedan jag påbörjat utbildningen har jag fått 100% 80% 60% 40% 20% 0% Högre befattning Arbetsledande uppgifter Högre lön Ökat inflytande Mer självständigt arbete Utökat ansvar Utvidgat arbetsinnehåll Ny arbetsgivare Annat Det har inte skett någon förändring alls 8

10 30% av deltagarna anser att den egna arbetsgivaren tagit tillvara de ökade kunskaperna. Av de 30% som uppger att någon form av förändring skett kan man utläsa att detta framförallt gäller faktorerna; högre lön (37%), ökat ansvar (25%) och utvidgat arbetsinnehåll (21%). Hälften tror dock inte att förändringarna har påverkats av att man gått utbildningen. En paradox i sammanhanget är att merparten av arbetsgivarna trots allt gör ekonomiska satsningar i form av att låta deltagarna få studera på betald arbetstid samt få studielitteratur och resor till och från utbildningsträffarna betalda. 9

11 Vilket stöd har deltagarna fått under utbildningstiden? De totalt 233 deltagare som besvarat enkäten uppger främst att de fått stöd från sin arbetsgivare/chef i form av att de: Fått studera på betald arbetstid (44%). Beviljats ledighet (31%). Fått den litteratur som behövts för studierna betald (30%). De som uppger att de inte fått något stöd från arbetsgivaren/chefen tror att avsaknaden av stöd beror på att arbetsgivaren/chefen: Inte ser något värde i att de går utbildningen (16%). Inte har några resurser för att kunna ge någon stöttning (11%). Visar på ett bristande intresse (10%). Deltagarna efterfrågar dock inte enbart ett ekonomiskt stöd utan även ett stöd från arbetsgivaren i form av att arbetsgivaren visar uppskattning och frågar hur det går med studierna under tiden som utbildningen pågår. Ett sådant stöd upplevs som väsentligt eftersom man då får känna sig betydelsefull för arbetsplatsen. Det är nu inte enbart stödet från arbetsgivaren/chefen som upplevts som svagt. Rent generellt tycker deltagarna att de fått ett svagt stöd från såväl arbetskamraterna som från facket. Arbetskamraternas stöd hänger dock ofta ihop med stödet ifrån arbetsgivaren och facket. I de fall då individens deltagande i utbildningen har ett svagt stöd med endast liten eller ingen förankring så har även arbetskamraternas stöd och förståelse varit liten. Kanske beror ett svagt stöd från arbetskamraterna på att det endast är 14% av deltagarna som tror att studierna betyder ett mervärde även för deras kolleger. På motsvarande sätt uppger deltagarna att det endast är ett fåtal av arbetskamraterna som haft en tillåtande attityd gentemot nya infallsvinklar och ett öppet samtalsklimat. Flera av deltagarna tror att det snarast kan ha upplevts som en belatsning att ha kolleger som deltagit på utbildningen. I utvärderingen framkommer en tydlig skillnad mellan å ena sidan de centrala parternas intentioner och vad som kommer till uttryck på det lokala planet. Det tycks vara brist på kommunikation mellan central och lokal nivå. 10

12 De som uppgett att facket stöttat dem i sin utbildning har främst uppgett att stöttningen skett i form av att man motiverat dem att söka utbildningen. Endast 4% uppger att facket varit ett stöd när det gäller information om praktiska omständigheter kring deltagande i utbildning (ledighet, ekonomi, regler etc.). I undersökningen framkommer att Kommunals företrädare lokalt, generellt sett, inte är särskilt insatta i förbundets strategier för medlemmarnas möjligheter att studera på högskolan. 11

13 En traditionell syn på en traditionell utbildning Förutom arbetsgivarparten och den fackliga organisationen finns också en tredje viktig part i den verksamhet som utvärderingen omfattar och det är utbildningsanordnaren. Deltagarna är generellt mycket nöjda med innehållet i utbildningen. Hela 97% svarar att de är nöjda med utbildningen som sådan. Däremot svarar en betydande del av dem att de ej kunnat påverka vare sig innehållet eller pedagogiken och genomförandet. Dessutom svarar deltagarna att utbildningsanordnaren endast i liten utsträckning tagit hänsyn till deras sedan tidigare förvärvade praktiska och teoretiska kunskaper. Detta likväl som att deltagarna endast i liten utsträckning tagit hänsyn till deras aktuella studievana samt deras arbets- och hemförhållanden. I sammanhanget bör nämnas att spridningen bland deltagarna varit stor såväl åldersmässigt som erfarenhets- och utbildningsmässigt, vilket kan tyckas borde ställa lite speciella krav på utformningen av utbildningen. Utbildningen som erbjudits både i form av distans- och i närundervisning, dvs. genom fysiska träffar på lärosätet, har innehållit flera delar. Den undervisningsform som dominerat i utbildningen bygger på klassrumsundervisning med en mix av traditionella föreläsningar och problembaserade uppgifter, grupparbeten etc. Förekomsten av fältförlagda studier liksom praktik har däremot varit mycket begränsad. Det stora flertalet deltagare tycker ändå att det varit en väl avvägd balans mellan olika undervisningsformer i undervisningen. Utifrån enkätsvaren går det att konstatera att nästan samtliga deltagare tycker att utbildningen stämt överens med de förväntningar de hade och att man i ännu högre grad angett att man varit nöjd med innehållet generellt i utbildningen. Ändå är det väldigt många som inte tycker att det varken tagits hänsyn till deras respektive arbetsförhållanden, hem- och familjeförhållanden, möjligheter att vara eller inte vara på skolan, aktuell studievana eller tidigare såväl teoretiska som praktiska kunskaper. Detta till synes motsägelsefulla resultat visar hur deltagarna generellt har en traditionell syn på en traditionell högskoleutbildning. Med detta menas att deltagarna inte förväntar sig att högskolesystemet ska anpassa sig till deras individuella behov och yrkesmässiga förutsättningar. 12

14 Vad kan vi lära oss av utvärderingen? Vid en första blick på enkätresultatet går det att konstatera att det finns en stor andel nöjda deltagare som anser att utbildningen som sådan är bra, eller till och med mycket bra. Men vid en närmare granskning visar det sig att ingen är riktigt nöjd så länge utbildningarna på sikt inte resulterar i effekter i arbetet och i organisationen. Inte bara deltagarna behöver lära Om de centrala parternas högskolesatsning jämförs med ett pussel kan det uttryckas som att pusslet inte går ihop så länge det saknas en ram som håller samman och förenar olika delar. Men vilka är då de sammanhållande delarna som utgör ramen så att pusslet har förutsättningar att gå ihop? Det handlar dels om deltagarna själva men det handlar i allra högsta grad också om arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. En annan viktig del som tidigare nämnts är utbildningsanordnaren. Utvärderingen pekar på att det tycks svårt att få ihop deltagarnas och verksamheternas behov med vad utbildningsanordnarna har att ge i form av utbildning. Som vi ser det ligger en del av förklaringen i att de två världarna arbetslivet och utbildningssystemet är alldeles för långt ifrån varandra. Det räcker inte att kommunicera och komma överens om vad den ena beställer och den andra levererar. För att det ska bli hållbara effekter bör de båda systemen vara närmare involverade i varandras processer på ett helt annat än vad som är vanligt. Två system långt ifrån varandra I de båda systemen finns en tradition av att uppträda relativt isolerade ifrån varandra. Ett tydligt exempel på detta är att deltagarna skiljer mellan vad de fått ut av utbildningen och vad som faktiskt hänt i utvecklingen på arbetsplatsen sedan de blivit klara med utbildningen. Detta är inte unikt för individers förhållningssätt utan det gäller hela vägen både i arbetslivssystemet och i utbildningssystemet, vilket illustreras i nedanstående figur. I arbetslivssystemet handlar det om allt från arbetsplatsnivån via förvaltningsledningar vidare upp till kommun- respektive landstingsledningar samt riksorganisatio- 13

15 ner och departement. I utbildningssystemet handlar det om allt från klassrumsnivån via institutioner, fakulteter och universiteten ända upp till departementsnivå. Uppdelningen mellan de två systemen skulle kunna förklara varför kommunikationen mellan beställare och utförare tycks så genuint svår. Det saknas en ömsesidig förståelse för lokala lärprocesser och den förståelse som finns blir en isolerad företeelse. I ett vidare perspektiv är det alltså inte bara fråga om att individer ska lära utan även organisationer och system bör lära för att pusslet ska kunna gå ihop. Arbetslivssystemet Strukturer och resurser för hållbar tillväxt Utbildningssystemet Strukturer och resurser för utbildning och forskning NATIONELL Nivå NATIONELL Nivå REGIONAL Nivå REGIONAL Nivå LOKAL Nivå LOKAL Nivå Arbetsplats Klassrum Arbete Utbildning Figur 3: Arbetslivssystemet och Utbildningssystemet som två system. En annan fråga som hör till detta systemperspektiv är naturligtvis huruvida de båda systemen verkligen vill och bör åstadkomma en sådan samverkan. I vilken mån kan och vill högskolesystemet och universitetsvärlden vara en viktig part i utvecklingen av ett hållbart arbetsplatslärande? Detta är inte en självklar 14

16 fråga. Exempelvis, vill och förmår högskolesystemet att anpassa pedagogiken och utbildningsformerna för arbetslivserfarna vuxna i förvärvsarbete liksom att kroka i de utvecklingsprocesser som pågår eller skulle kunna pågå på arbetsplatserna? Arbetsplatsen som lärmiljö Vad som bör understrykas är att högskolestudier i omvårdnad faktiskt kan vara ett medel för att skapa bättre förståelse för det egna arbetet, mer kunskap, ökat självförtroende och ökad vilja att utveckla sin yrkesroll. Men för att resultatet av studierna ska bli effekter på arbetsplatsen och i organisationen krävs att satsningen har legitimitet hos ledningen och dessutom är integrerad med organisationens mål och strävan att uppnå en bättre vårdkvalitet. Mycket av det som framkommer i utvärderingen tyder på att frågan om i vilken lärmiljö kunskaperna ska landa inte varit tillräckligt bearbetad. För att deltagarna ska få stöd att använda sin kompetens och också kunna bidra till det kollektiva lärandet på arbetsplatsen krävs att detta tänks in i hela strategin. Att koppla individuell utbildning till enskilda individer kan nå en bit på vägen i strategin att stärka enskilda individer (medlemmars) livslånga lärande. Men om samma individer förutsätts skapa ett mervärde på arbetsplatsen och verkligen få användning av den ökade kompetensen krävs ett bättre stöd både ifrån arbetsgivaren och av de fackliga organisationerna. Finns inte strategierna på en övergripande nivå blir stödet från arbetsplatsen direkt avgörande för vilken förståelse och intresse den enskilda arbetsledaren har för frågan. Med avsaknad av en helhetssyn d v s. avsaknad av strategier för hur utbildningsinsatser ska integreras med verksamhetsnyttan följer risken att satsningen på kompetensutveckling stannar vid specifika sakutbildningar när specifika behov uppstår eller vid personlig utveckling som inte annat än perifert kommer verksamheten till nytta. Saknas denna förståelse, samtidigt som det saknas planer för hur ledighet och andra praktiska frågor kan lösas kring högskolestudierna, är risken stor att det blir en belastning för den lokala arbetsplatsen som lätt kan leda till en negativ attityd. Övergripande strategier och lokal förankring måste gå hand i hand Om satsningen på högskolestudier ska få den genomslagskraft som de centrala parterna vill åstadkomma så behöver den vara bättre förankrad på det lokala planet. Vid en återgång till resonemanget om de två åtskilda systemen går det 15

17 att konstatera att vart och ett av systemen i sig behöver utvecklas. Det finns en rad olika problem som utgör hinder för en närmare interaktion mellan de båda systemen och som man på något sätt bör ta i då strategier för kompetensfrågor utformas. I arbetslivssystemet kan det exempelvis vara svårt att som facklig förtroendevald driva frågan om medlemmarnas möjligheter till högskolestudier. Detta kanske inte är en alldeles så självklar uppgift i en tradition som länge handlat om att bevaka och upprätthålla medlemmarnas rättigheter enligt lagar och avtal. I förlängningen handlar det förmodligen om båda delarna. Men på vilket sätt? Vilken roll spelar facket i kommunikationen med utbildningsanordnarna? Lokal partssamverkan spelar också en viktig roll. Vad krävs av facket för att göra ett gott arbete både när det gäller förhandling om löner samtidigt som det ska ske en nära samverkan med arbetsgivaren kring medlemmarnas möjligheter till lärande och utveckling i arbetet? Och inte bara vart och ett för sig utan helst i en och samma process. I den här undersökningen visar det sig att arbetsgivarna såväl som det lokala facket i de flesta fall saknar strategier för omvårdnadspersonalens kompetensutveckling och i synnerhet för personalens deltagande i högskoleutbildning. I utvärderingen har det inte framkommit något exempel på hur de lokala parterna gemensamt driver frågan om kompetensutveckling. Vad kan man då konkret göra på en arbetsplats parallellt med att enskilda individer genomgår högskoleutbildning? Formuleringen av strategier för kompetensutveckling borde i högre grad ha en lokal utgångspunkt. Strategierna bör med andra ord ta fasta på lokalt uttryckta behov och bygga på lokal partssamverkan. Strategier för arbetsplatslärande är dock en fråga som de lokala parterna behöver stöd i. Kanske kan de centrala parterna utgöra ett sådant stöd. Detta förutsätter en närmre samverkan mellan den centrala och lokala nivån men också med andra stödjande parter som exempelvis utbildningsanordnare och forskningsaktörer. Utvärderingen visar att de centrala parternas högskolesatsning har stärkt enskilda deltagare. Men om visionen är att integrera det individuella lärande som sker genom högskoleutbildningarna med en organisatorisk utveckling i verksamheten har satsningen inte nått hela vägen fram. 16

18

Utvärdering av högskoleutbildning för omvårdnadspersonal

Utvärdering av högskoleutbildning för omvårdnadspersonal Utvärdering av högskoleutbildning för omvårdnadspersonal Av: Helena Andershed & Mats Andersson APeL Maj 2005 Förord I det kunskapsbaserade samhället ökar ständigt kraven på kunskap och kontinuerligt lärande

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad. Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun. Sara Wolff

Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad. Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun. Sara Wolff Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun Sara Wolff Dalarnas forskningsråd, mars 2009 Arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd Dalarnas

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön?

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Lennart Svensson HELIX, Linköpings universitet Bakgrund Frågor om kompetensutveckling

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,

Läs mer

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete. Maria Bennich universitetslektor i socialt arbete maria.bennich@hj.se En central forskningsfråga: omsorgspersonalens (och ledningens) syn på kompetens och om denna är relaterad till arbetsmiljön..och.

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Individuell lönesättning

Individuell lönesättning Individuell lönesättning EN PROCESS SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Förord De centrala kollektivavtalen om lön har utvecklats från att de centrala parterna styrde lönebildningen till att ge möjligheter till de

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Sju nycklar. till ett friskt arbetsliv

Sju nycklar. till ett friskt arbetsliv Sju nycklar till ett friskt arbetsliv Sju nycklar till ett friskt arbetsliv Policy antagen av socialnämnden, 2002-05-15, 118 Utformning och layout Margareta Nilsson och Maria Salomonsson Foto Maria Salomonsson

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna? Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

Förutsättningar för innovation

Förutsättningar för innovation Förutsättningar för innovation ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNER OCH LANDSTINGS SYN PÅ INNOVATIONSFRÅGOR Förutsättningar för innovation 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill stimulera nytänkande

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsgruppen ENKÄT till samordnare/assistenter/anställda inom BOJ - SAMMANFATTNING av enkätsvaren november 2010

Verksamhetsutvecklingsgruppen ENKÄT till samordnare/assistenter/anställda inom BOJ - SAMMANFATTNING av enkätsvaren november 2010 SAMMANSTÄLLNING av svar från enkät Inledning Under 2009 genomförde Riksförbundet en enkätundersökning om utbildningsbehov för stödpersoner och vittnesstöd vid lokala jourer inom Riksförbundet. Undersökningen

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Grundutbildning för förtroendevalda.

Grundutbildning för förtroendevalda. förtroendevalda. Nyvalda förtroendevalda Styrelseledamöter 3 + 3 + 2 dagar (8 dagar) Antal deltagare: ca 20 Ge kunskap som vägledning i vårt gemensamma uppdrag, utveckla och stärka yrket samt främja den

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd

Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen 130422 Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd Dagens presentation Bakgrund Om språk och kunskap Från SpråkSam

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer