Formell kompetens en förutsättning för god kvalitet i förskolan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formell kompetens en förutsättning för god kvalitet i förskolan?"

Transkript

1 Formell kompetens en förutsättning för god kvalitet i förskolan? En kvalitativ studie av hur förskolechefer i Östergötlands län uppfattar betydelsen av formell kompetens i förskolan Författare: Carolina Claesson och Frida Höglander Institutionen för beteendevetenskap Programmet för personal- och arbetsvetenskap

2 Formell kompetens en förutsättning för god kvalitet i förskolan? En kvalitativ studie av hur förskolechefer i Östergötlands län uppfattar betydelsen av formell kompetens i förskolan Författare: Carolina Claesson och Frida Höglander C-uppsats i sociologi Programmet för personal- och arbetsvetenskap Linköpings Universitet Vårterminen 2007 Handledare: Jan-Olof Hugozon

3 Sammanfattning Denna studies syfte är att undersöka huruvida ett antal förskolechefer/rektorer i Östergötlands län upplever att kvaliteten, så som de definierar den, påverkas av de olika kompetensformer, såväl formella som informella, som finns hos personalgrupperna barnskötare och förskollärare. Syftet definieras vidare av tre frågeställningar: Vad anser förskolechefer/rektorer är god kvalitet inom förskolan? Upplever förskolecheferna/rektorerna någon eller några skillnader mellan förskollärare och barnskötare i yrkesutövningen? Anser förskolecheferna/rektorerna att kvaliteten i förskolan skulle förbättras, så som de definierar den, av en större mängd formell kompetens hos personalen? Studien genomfördes genom intervjuer med fem förskolechefer/rektorer och en tjänsteman inom kommunen. Dessa transkriberades och analyserades sedan med hjälp av bakgrundsinformation, såsom Skolverkets allmänna råd och kommentarer kring kvalitet inom förskolan och förskolans läroplan, samt av teorier kring kompetens och det nya arbetslivet. Resultatet av studien blev att kvalitet för förskolecheferna/rektorerna är att förskolan har en bra utveckling med en gemensam värde- och teorigrund samt att den beaktar barnets lärande och föräldrarnas delaktighet. Vad gäller skillnader mellan förskollärare och barnskötare blev resultatet att förskolecheferna/rektorerna hade ambivalenta åsikter där de å ena sidan framhöll skillnaderna i den formella kompetensen och å andra sidan påpekade vikten av andra faktorer såsom fallenhet och erfarenhet/tyst kunskap. På vår tredje frågeställning blev resultatet att kvaliteten, enligt förskolecheferna/rektorerna, skulle bli bättre med mer formell kompetens. Detta påpekades dock endast i generella ordalag.

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION BAKGRUND SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER OM KVALITET I FÖRSKOLAN Kvalitetsbegreppet Urval av områden FÖRSKOLANS LÄROPLAN Förskolans värdegrund och uppdrag Mål och riktlinjer KVALITET TEORETISK REFERENSRAM KOMPETENS Ett mångskiftat begrepp Kompetens enligt Keen DET NYA ARBETSLIVET De kognitiva kunskapskraven De sociala kunskapskraven De samhälleliga kunskapskraven De existentiella kunskapskraven SAMMANFATTNING AV TEORIER METOD VAL AV METOD URVAL AV INFORMANTER KONSTRUKTION AV INTERVJUGUIDE INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE OCH BEARBETNING ETISKA ÖVERVÄGANDEN METODDISKUSSION RESULTAT BAKGRUND SKILLNAD MELLAN BARNSKÖTARE OCH FÖRSKOLLÄRARE MÅLEN I LÄROPLANEN KVALITET Vad är kvalitet? Formell utbildning hos barnskötare... 37

5 5.4.3 Lärande organisation Mätning och arbete med kvalitet Förbättringar av brister i kvaliteten Utvecklingen inom förskolan Fler förskollärare än barnskötare Vidareutbildningar och fortbildningar PROJEKT ANALYS VAD ÄR GOD KVALITET? KOMPETENSSAMMANSÄTTNINGENS PÅVERKAN PÅ KVALITETEN Ellströms definition av kompetens Tyst kunskap Erfarenhet Individens personlighet och talang Värdegrund Helheten viktig i det nya arbetslivet SLUTSATSER REFERENS OCH LITTERATURLISTA TRYCKTA KÄLLOR INTERNETKÄLLOR ÖVRIGA KÄLLOR... 55

6 Inledning Det samhälle vi idag lever i karaktäriseras av att de flesta arbeten handlar om att tillhandahålla olika tjänster, ett tjänstesamhälle. Kvalitetskraven på tjänster sägs i allmänhet öka, vilket leder till att kraven på kompetensnivån hos de anställda medarbetarna också ökar inom de flesta branscher och på många arbetsplatser. Detta medför att fler och fler idag menar att vi istället lever i ett kunskapssamhälle (Allvin et al, 2006). Det kan tyckas som att begrepp som kvalitet och kompetens är modeord, lika väl som att diskutera och utveckla dem är något som ligger i tiden. Dessa tankemönster och modetrender som arbetsmarknaden karaktäriseras av har också satt spår i utbildningsmönstret. Det finns studier som visar på en inflation inom utbildningar och att allt fler människor utbildar sig under en allt längre period, se exempelvis Bourdieu (Carle, i Månson (red.), 2003). Detta görs på grund av att den konkurrens som finns på arbetsmarknaden idag är hårdare i och med att arbetsgivare i större utsträckning efterlyser allt högre utbildad personal, för att hålla uppe kvaliteten och kompetensen inom verksamheten. Ofta ses också tendenser till att kraven på kompetens ökar för ett visst yrke eller en viss arbetsuppgift på grund av att dess status ska bli högre, men frågan är om arbetsinnehållet faktiskt också ändras eller om detta fortfarande är detsamma? Utifrån ovanstående problemområde vore det intressant att studera hur kvaliteten hänger samman med den kompetenssammansättning som finns inom en verksamhet. Det tidigare förda resonemanget ger stöd åt att kvaliteten skulle kunna öka inom en verksamhet om kompetensen hos personalen förändrades till en generellt sett högre nivå. Vår avsikt är att, utifrån det uppdrag vi har fått från fackförbundet Kommunal i Östergötlands län, studera huruvida detta resonemang är förenligt med förskolans verksamhet. Blir resultatet att kvaliteten ökar på de tjänster som tillhandahålls om man förändrar kompetensen till att inom verksamheten bli generellt sett högre vad gäller den formella utbildningsnivån bland de anställda medarbetarna? Detta är något som ofta i diskussioner anses som självklart, men frågan är om detta verkligen stämmer? Blir kvaliteten inom förskolan bättre med fler förskollärare än barnskötare? Syftet med denna studie var att på uppdrag av fackförbundet Kommunal i Östergötlands län, studera i vilken mån som kvaliteten inom barnomsorgen kan sägas förändras eller öka när fler förskollärare anställs på bekostnad av barnskötarna. Under studiens genomförande visade det sig dock att våra utvalda förskolor inte alltid hade haft en förändring i personalsammansättningen mellan förskollärare och barnskötare. Vi fick därför anpassa både syfte, frågeställningar och intervjufrågor utefter de nya premisserna.

7 Syfte och avgränsningar Vårt syfte är att vi ämnar undersöka huruvida ett antal förskolechefer/rektorer i Östergötlands län upplever att kvaliteten, så som de definierar den, påverkas av de olika kompetensformer, såväl formella som informella, som finns hos personalgrupperna barnskötare och förskollärare. Detta mynnar ut i tre frågeställningar: Vad anser förskolechefer/rektorer är god kvalitet inom förskolan? Upplever förskolecheferna/rektorerna någon eller några skillnader mellan förskollärare och barnskötare i yrkesutövningen? Anser förskolecheferna/rektorerna att kvaliteten i förskolan skulle förbättras, så som de definierar den, av en större mängd formell kompetens hos personalen? I denna studie har vi avgränsat oss till att intervjua förskolechefer/rektorer inom förskolan som arbetar på ett antal olika förskoleenheter i Östergötlands län. De chefer/rektorer vi har intervjuat är de som arbetar nära verksamheten ute på olika förskolor, det vill säga de personer som är personalens närmaste chef. Vi valde informanter på chefsnivå då vi tror att det är de som har bäst överblick över verksamheten. De avgränsningar vi har gjort i utformandet och arbetet med intervjuerna består i att vi har inriktat oss på de delar av verksamhetens kvalitet som är av intresse för vårt syfte, det vill säga som kan hänföras till de personalens olika kompetensformer. Denna avgränsning beror på att både den tids- och utrymmesram vi har haft att röra oss inom, inte tillåter en heltäckande analys av kvaliteten, samtidigt som det på detta sätt blir lättare att arbeta med intervjumaterialet om alla intervjuer behandlar samma aspekter av verksamheten och kvaliteten. 1.2 Disposition Efter inledningskapitlet där uppsatsens syfte och frågeställningar presenteras, följer kapitel två som redovisar relevant bakgrundsinformation om kvalitetsbegreppet, förskolans läroplan från 1998, samt råd och kommentarer från Skolverket angående kvalitet i förskolan. I studiens tredje kapitel redogör vi för den teoretiska referensram som använts vid analyserandet av resultatet. Det är Ellströms respektive Keens definitioner av kompetensbegreppet, samt Allvins et al olika kunskapskrav i det nya arbetslivet. Metoden för genomförandet av studien beskrivs i kapitel fyra, där vi grundligt försöker förklara proceduren, konstruktion av intervjuguide, motiverar val av metod samt diskuterar för- och nackdelar med den.

8 - 3 - Själva resultatet av undersökningen presenteras i avhandlingens femte kapitel, medan analysen av det vi fått fram står att finna i kapitel sex, tillsammans med slutsatser och förslag på åtgärder.

9 - 4 -

10 Bakgrund I denna del presenterar vi material som ger viktig bakgrundsinformation om ämnet för uppsatsen. Det är material från Skolverket angående verksamheten inom barnomsorgen, läroplanen för förskolan sedan 1998, samt en orientering i kvalitetsbegreppets betydelse för förskolan. Vi har tagit med Skolverkets allmänna råd och kommentarer om kvalitet samt delar ur själva läroplanen eftersom de kompletterar varandra. I läroplanen beskrivs förskolans uppdrag och vad man ska göra, dvs. verksamhetens mål. Skolverkets råd däremot, ger riktlinjer om hur målen ska uppnås. 2.1 Skolverkets allmänna råd och kommentarer om kvalitet i förskolan Kvalitet i förskolan handlar om vilka förutsättningar som verksamheten ges, hur det pedagogiska arbetet genomförs samt med vilken måluppfyllelse uppdraget i läroplanen utförs. De förutsättningar som ges en verksamhet är på kommunernas ansvar. De allmänna råden och kommentarerna (Skolverket, 2005) har utarbetats av representanter från kommuner och förskolor samt sakkunniga experter, i samråd med Myndigheten för skolutveckling och Specialpedagogiska institutet. Råden om förskolans kvalitet baseras på bestämmelser i skollag, läroplan samt FN:s konvention om barns rättigheter. Riksdag och regering sätter upp de nationella målen för förskolan. Det är dock kommunerna som har ansvar för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling vilket förutsätter att förskolans måluppfyllelse kontinuerligt följs upp och utvärderas. För detta krävs att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs som följer upp, utvärderar och föreslår åtgärder för att kvaliteten ska säkerställas och utvecklas. Förskolans generella uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande i en trygg, lärorik och rolig miljö. Det ska vara en god pedagogisk verksamhet som anpassas efter varje barns behov och där det skapas bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska utvecklas rikt och mångsidigt. Sammanfattningsvis ska förskolans uppdrag leda till att: barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld (Skolverket, 2005, s. 9) Kvalitetsbegreppet Skolverkets (2005) definition av kvalitet inom förskola och skola utgår ifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav, riktlinjer och andra mål som är förenliga med de nationella. Definitionen utgår även ifrån i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet, dvs. måluppfyllelsen, vägs in i bedömningen av kvalitet.

11 - 6 - Kvalitetsarbetet i förskolan ska bedrivas med en systematik där arbetet tar sin utgångspunkt i: en beskrivning av nuläge mål för verksamheten uppföljning och utvärdering analys och bedömning av resultat utvecklingsåtgärder och nya mål Man skriver också att en viktig kvalitetsfaktor är att det finns personal som har pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på barn i förskoleåldrarna (Skolverket 2005, s. 18) Tre huvudområden för förskolans kvalitetsarbete Skolverket (2005) har i sin rapport gjort ett urval av ett antal viktiga områden för förskoleverksamhetens kvalitetsarbete. Förutsättningar handlar om strukturkvaliteten som innefattar samhällets krav och förväntningar på förskolan och vad som styr verksamheten. Arbetet i förskolan berör processkvaliteten och handlar om vad som sker inom processerna i förskolans pedagogiska verksamhet i förhållande till målen i förskolans läroplan. Måluppfyllelse innefattar resultatkvaliteten, det vill säga uppfyllelsen gentemot de mål som har satts upp i förskolans läroplan, samt hur denna måluppfyllelse kan bedömas Förutsättningar Förutsättningarna inom förskolan handlar enligt Skolverket (2005) om styrning och ledning, personaltäthet och barngruppens storlek och sammansättning, personalens kompetens samt lokaler och miljö. I diskussionen kring styrning och ledning poängteras vikten av att följa upp och utvärdera verksamheten i olika avseenden. De områden som främst syftas till här är hur verksamheten ska utformas med fördelning av ansvaret som syftar till att skapa en likvärdig förskola med god kvalitet där man ser till det enskilda barnets utveckling och lärande. Den pedagogiska ledningen där förskolans chef är den som har det lokala ansvaret för det pedagogiska arbetet är viktigt. Vad som poängteras här är goda kunskaper om förskolepedagogik och om förskolans mål och uppdrag och en möjlighet att följa upp det dagliga arbetet. Vad gäller personaltäthet och barngruppens storlek och sammansättning är det viktigt att se till varje förskolas förutsättningar och villkor. Vad som är en lagom stor barngrupp och en lagom personaltäthet avgörs av faktorer såsom barnens ålder, kön och närvarotider samt andelen barn med särskilt behov av stöd eller annat modersmål än svenska. Den sociala strukturen i området, personalens kompetens, kontinuiteten i barn- och personalgrupp, lokalernas storlek och utseende samt utemiljön spelar också in.

12 - 7 - Personalens kompetens handlar om vikten av att personalen har rätt och tillräckligt god kompetens om barns utveckling och lärande samt förmåga att kunna anpassa den pedagogiska miljön till de enskilda barnens och gruppens behov. Viktig kompetens är också att personalen kan samspela och kommunicera med varje barn i gruppen samt att engagemanget finns för arbetet med barnen och deras föräldrar. Kommunen behöver också arbeta aktivt med kompetensutveckling och andra personalutvecklande åtgärder. Här betonas att för att förbättra förskolans kvalitet är det viktigt att utveckla personalens yrkeskompetens kontinuerligt så att ansvaret för ett systematiskt kvalitetsarbete kan fördelas på ett större antal personer. De allmänna rådens författare framhåller att kommunen bör sträva efter att anställa personal med pedagogisk högskoleutbildning inriktad mot barn i förskoleåldern (Skolverket, 2005, s. 18). I den så kallade kvalitetsparagrafen i Skollagen 1 heter det dock att personalen ska ha utbildning eller erfarenhet som gör att förskolans uppdrag kan fullföljas. Lokaler och miljö berör anpassning av både lokaler och utomhusmiljö, så att den pedagogiska verksamheten underlättas och stöds. Det ska vara möjligt att bedriva en varierad verksamhet samt möjliggöra lek och temaarbete Arbetet i förskolan Arbetet i förskolan fokuserar på helheten, förskolans värdegrund, barn i behov av särskilt stöd, en mångkulturell förskola samt samverkan mellan förskola och hem, vilket Skolverket (2005) beskriver i sin rapport. Helheten innefattar först och främst förskolans syn på barns utveckling och lärande. Det pedagogiska arbetet ska utgå från att det finns ett samband mellan omsorg, fostran och barnets utveckling och lärande och ska stimulera barnets allsidiga utveckling under hela dagen. Verksamheten ska grundas på lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära. En annan viktig del handlar om personalens förhållningssätt och den pedagogiska medvetenheten. Personalens förhållningssätt ska karaktäriseras av att vara bra förebilder; mer specifikt handlar detta om ett engagemang, emotionell närhet och grundläggande respekt för barnen. I och med att förskolans verksamhet ska anpassas efter varje barn är det viktigt att ompröva och förändra verksamheten utifrån de barn som deltar, samt att fortlöpande diskutera verksamhetens organisation, arbetssätt och innehåll. Leken och lärandet är starkt sammankopplat i och med att barnet lär sig och utvecklas genom leken på många sätt. Verksamheten bör karaktäriseras av ett medvetet bruk av leken och kräver vuxnas närvaro för att ge barnen kunskaper 1 I den så kallade kvalitetsparagrafen i 2 a kap 3 Skollagen anges: För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. (Lag 1997:1212) Notera att det även står erfarenhet!

13 - 8 - och upplevelser för att inbjuda till lek i såväl vardag som i större lekprojekt eller temaarbete. Förskolans värdegrund handlar om att normer och värderingar i förskolan ska möjliggöra att barn får uppleva sitt och andras värde samt att få behov och intressen respekterade och tillgodosedda. Viktigt är också att barnen får möjligheter att förstå vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter. Barnen bör också indirekt kunna utöva inflytande över förskolans innehåll och arbetssätt utifrån sin egen förmåga, samt lära sig att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö. Att arbeta med olikheter i barngrupperna ger barnen möjlighet att utveckla en förståelse och tolerans för olika sätt att tänka och vara. Detta förverkligas genom att de vuxna är lyhörda och visar respekt för när barnen uttrycker sina viljor. Förskolan ska, enligt Skolverket (2005) verka för att främja jämställdhet och könens lika ställning. Detta ska ske genom att motverka traditionella könsmönster i en verksamhet där både pojkar och flickor har lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Vad som är kvinnligt och manligt formas hos barnen i samspelet med vuxna och med varandra, vilket gör det viktigt att tillgodose varje barns intresse och behov helt oberoende av kön. Skollagen säger att kommunerna har en skyldighet att erbjuda barn i behov av särskilt stöd plats i förskola. Förskolan har ett ansvar för att barnet får det stöd och den omsorg som det behöver med hänsyn till egna behov och förutsättningar. En mångkulturell förskola handlar i första hand om att utveckla tolerans och solidaritet. Varje barn ska ges förutsättningar att utveckla sin kulturella tillhörighet, sitt modersmål och det svenska språket. För att göra detta möjligt krävs att personalen har kunskaper om att arbeta med dessa frågor samt en medvetenhet om barnens språkliga och kulturella bakgrund. Samverkan mellan förskola och hem poängterar vikten av samarbete mellan förskola och hem där arbetslaget ska genomföra utvecklingssamtal och att föräldrar ska ges en reell möjlighet att påverka verksamheten och det pedagogiska arbetet. Utvecklingssamtalen ska ske kontinuerligt och fokusera på det enskilda barnets trivsel, lärande, vilka aktiviteter det deltar i, om det har roligt och fungerar socialt samt dess utveckling Måluppfyllelse Måluppfyllelsen ska utvärdera hur förskolans verksamhet svarar mot de mål som står angivna i läroplanen. Det poängteras i Skolverkets rapport (2005) att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan förskolans arbete med att stödja barns begreppsutveckling samt hur viktigt det är att följa hur barns utveckling och lärande sker och hur förskolan kan bidra till den. Det är viktigt att utveckla verktyg och metoder för dokumentation och utvärdering som är relaterade till läroplanens mål och intentioner, samt fångar verksamhetens komplexitet och pedagogiska processer. Den pedagogiska dokumentationen ska användas till att synliggöra och granska praktiken och

14 - 9 - fungera som ett kollektivt arbetsverktyg. Utvärderingens viktigaste syfte menar Skolverket (2005) är att uppmärksamma vilka förutsättningar verksamheten erbjuder och hur barn fungerar i ett socialt och pedagogiskt sammanhang då det är förskolans uppgift att utgå från barnens perspektiv. Detta ska kunna leda till att utvecklingen av verksamheten möjliggör att verksamheten anpassas till varje barns erfarenhet och förutsättningar. Kvaliteten i förskolan avgörs av samspelet mellan barnen och omgivningen samt de förutsättningar som finns och tas tillvara av personalen. Systematiskt kvalitetsarbete innebär att systematiskt följa upp och utvärdera måluppfyllelse och kvalitet för att få en insikt i hur verksamheten uppfyller de nationella bestämmelserna i läroplan och skollag. Att systematiskt dokumentera kvalitetsarbetet ska fungera som ett stöd för att synliggöra måluppfyllelse och behov av utveckling. Dialog samt inflytande och delaktighet är viktiga på alla nivåer; hos personal, föräldrar och andra aktörer i samhället. Nedan illustreras med ett exempel på hur kvalitetsarbetet kan se ut med en schematisk figur. Mål Roll- och resursfördelning Genomförande av verksamheten Utvecklingsåtgärder Dialog Uppföljning och utvärdering Resultat Analys och bedömning Dokumentation och redovisning av kvalitet Figur 1. Process för systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket, 2005, s. 43) 2.2 Förskolans läroplan Förskolans läroplan (1998) presenteras nedan i förkortad form, där vi redovisar de delar som är relevanta för uppsatsen. Läroplanen har stor betydelse för kvalitetsarbetet inom förskolan då den ger tydliga mål och riktlinjer som verksamheten ska sträva mot Förskolans värdegrund och uppdrag En viktig huvuduppgift för förskolan, som uttrycks i läroplanen (1998), är att grundlägga och förankra de värden som samhällslivet vilar på, det vill säga de demokratiska värdena. Människors lika värde, människolivets okränkbarhet,

15 individens frihet och integritet samt jämställdhet och solidaritet är värden som förskolan aktivt ska arbeta med och hålla levande i verksamheten. Andra värden som ska lyftas fram är etiska normer och värderingar som ska lägga en grund för det aktiva samhällslivet. Förskolan ska, enligt läroplanen (1998) arbeta med att solidaritet och tolerans grundläggs tidigt genom att ta tillvara och utveckla förmågan till ansvarskänsla och social handlingsberedskap. Barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation ska uppmuntras och stärkas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Delaktighet och tilltro till sin egen förmåga ska grundläggas genom att ge barn möjligheter att föra fram sina egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Jämställdheten mellan könen ska främjas genom att bemöta flickor och pojkar likvärdigt samt ha lika förväntningar och krav. Hänsyn ska tas till det enskilda barnets behov och förutsättningar, och utifrån detta ska varje barn, oavsett kön, ges samma möjligheter till att pröva och utveckla förmågor och intressen. Det livslånga lärandet ska grundläggas genom en rolig, trygg och lärorik miljö inom en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan ska ha ett nära samarbete med föräldrarna för att fostra och utveckla det enskilda barnet utifrån dess egna förutsättningar genom att ge det stöd och den hjälp barnet behöver. Uppdraget består dels i att uppmuntra barns nyfikenhet, företagsamhet och intressen, men också i att utveckla barns förmågor. Kommunikation, förmågan att söka ny kunskap och att kunna samarbeta är viktigt i dagens samhälle, vilket präglas av informationsflöden och snabba förändringar. Förskolan ska lägga en grund till att barnen på sikt kan lära sig de kunskaper som utgör den referensram som samhället bygger på. Den sociala och kommunikativa kompetensen ska utvecklas liksom förmågan att iaktta och reflektera. Genom leken och det lustfyllda lärandet ska förskolan också stimulera fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande, samarbete och problemlösande. En av förskolans primära uppgifter är att främja lärande vilket förutsätter en aktiv diskussion om vad kunskap och lärande innebär. Begreppet kunskap kan komma till uttryck på många sätt: genom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Verksamheten ska genom sin mångsidighet främja barns sökande efter ny kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande, skapande, iakttagelse, samtal och reflektion. Lärandet skapas dels i interaktion mellan vuxna och barn, dels genom att barnen lär av varandra. Det ska bidra till att barn utvecklar en positiv bild av sig själva som lärande och skapande individer. Förskolan ska stimulera varje barns språkutveckling samt uppmuntra nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla både detta och det svenska språket. Verksamheten ska även arbeta utifrån andra uttrycksformer samt material och tekniker för att främja barns utveckling och lärande.

16 Mål och riktlinjer Läroplanen (1998) definierar ett antal mål och riktlinjer för förskolan. Målen anger inriktningen för den pedagogiska verksamheten och därmed också kvalitetsutvecklingen i förskolan. Riktlinjerna anger det ansvar personalen har i arbetet men också det ansvar som vilar på arbetsgruppen för att arbetet inriktas mot målen i läroplanen Normer och värden Vårt samhälles demokratiska värderingar ska barnet utveckla en förståelse för och efterhand omfatta dem. Förskolans uppgift blir, enligt läroplanen (1998), att sträva efter att barn utvecklar förmågan till öppenhet, solidaritet, respekt och ansvar och en grundläggande förmåga och förståelse för andra människors tankar och leverne oavsett bakgrund. Detta ska ske i en demokratisk miljö präglad av respekt, tolerans, samhörighet och ansvar. Varje barn ska få sina behov och förutsättningar tillgodosedda och förskolan ska arbeta med att förankra gemensamma normer och värderingar i en samverkan med hemmen Utveckling och lärande Grundtanken i läroplanen (1998) är att förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet som stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Leken, det lustfyllda lärandet, kreativitet samt intresset att lära och erövra nya kunskaper och färdigheter är ledorden i förskolans verksamhet. Barn ska utveckla en förståelse för sig själv och för sin omvärld, en självständighet och tillit till sin egen förmåga. Riktlinjerna berör utveckling, lek och lärande inom områden som till exempel individuella förmågor, social utveckling, relationer, språk- och kommunikation, motorik, matematik, miljö samt kulturliv Barns inflytande Som nämnts ovan, så ska förskolan enligt läroplanen (1998) ge en grundläggande förståelse för vad demokrati är genom att barnen efter sin egen förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar. Förskolan ska beakta vad barnens egna intressen och behov är vid utformningen av den pedagogiska verksamheten. Genom detta lär sig barnen att utrycka sina tankar och åsikter för att kunna påverka sin situation genom medverkan i olika beslutsfattande, samarbeten och utvärderingar av verksamheten Förskola och hem Förskolans verksamhet ska gentemot hemmet och föräldrarna verka som ett komplement för att barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt, vilket läroplanen (1998) poängterar. Detta kräver ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen där mål och innehåll i verksamheten är tydliga för att främja en reell möjlighet till inflytande för barn och föräldrar. Denna tillitsfulla

17 relation ska präglas av en dialog om barnets utveckling, lärande och trivsel samt kontinuerliga utvecklingssamtal Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet En av grundtankarna med förskolan är, som nämns ovan enligt läroplanen (1998), att utveckla ett gott samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem för att främja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. 2.3 Kvalitet Kvalitet definieras enligt Nordstedts ordbok som hög grad av goda egenskaper samt god inre egenskap. Haug (2003) skriver om vad kvalitet är i förskolan och definierar vilka olika typer av kvalitet som brukar omtalas i diskussionen. De typer han benämner är: Strukturkvalitet Processkvalitet Resultatkvalitet Servicekvalitet Servicekvalitet handlar om användarnas bedömning av utbudet, t.ex. föräldrarnas uppfattning om förskolans kvalitet kring olika områden. Målet här är, precis som Haug (2003) skriver, att alla ska vara nöjda. Strukturkvaliteten berör de yttre förutsättningar en verksamhet har samt dess organisation och resurser, innehållande bland annat styrdokument, personalens kompetens, bemanning, sammansättning av barngrupperna, fysiska och ekonomiska ramar samt material. Processkvalitet handlar om förskolans aktiviteter, den pedagogiska verksamheten. Viktigt här är personalens samspel med barnen, samspelet mellan barnen och deras relation till de anställda samt verksamhetens innehåll, arbetssätt, användning av material, uppläggning av arbetet samt lärandemiljö. Resultatkvalitet är det direkta utbytet det enskilda barnet har av verksamheten, det vill säga vad barnet har lärt sig och den kompetens det utvecklat inom de områden som förskolan behandlar. Denna aspekt är ofta den mest centrala och överordnade. Det utbytet barnet har fått av förskolan är det mest grundläggande. Denna kvalitet är på många sätt svår att bestämma då dessa resultat handlar om en komplex samverkan mellan förskola, föräldrar och närmiljön. Synen på vad som utgör ett bra utbyte är också ett diskuterat ämne och varierar över tid. Ett centralt tema inom forskningen är att det finns en koppling mellan struktur, process och resultat och att vissa strukturer och processer leder till bättre resultat än vad andra gör (Haug, 2003).

18 Teoretisk referensram I denna del av uppsatsen redovisar vi det teoretiska material vi har utgått ifrån för att bearbeta och analysera vårt resultat. Vi försöker definiera det breda kompetensbegreppet och Allvins et al. tankar om det nya arbetslivet i vår moderna tid. Vad gäller tidigare forskning inom området har vi inte funnit någon undersökning som behandlar just vårt ämne. Det finns otaliga studier som behandlar kvalitet och kompetens, men de är oftast inriktade på sjukvården och processindustrin, och har inte samma ämnesfokus som vår studie. 3.1 Kompetens Kompetens är ett brett begrepp som används mycket, ofta utan att en tydlig definition i sammanhanget anges. Vi har använt oss av Ellströms (1992) definition samt av Keens (2004) teori i vilken hon utgår från en hand och dess fem fingrar för att förklara vad hon menar är kompetens Ett mångskiftat begrepp Enligt Norstedts ordbok är kompetens en tillräckligt god förmåga för viss verksamhet; egenskapen att uppfylla de formella kraven för att ex. inneha en viss tjänst. Denna definition stämmer bra med den Ellström ger i sin klassiker Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv (1992). Begreppet kompetens har inte en enda allmänt accepterad definition, utan definieras istället på många olika sätt beroende på sammanhang. Ellström (1992) gör därför ett försök att precisera begreppet och utgår då från två andra begrepp: individ och arbete. Kompetens innebär en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext. Närmare bestämt förmågan att framgångsrikt utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder. Den förmåga Ellström syftar på definieras sedan i termer av: Psykomotoriska faktorer, dvs. perceptuella och manuella färdigheter (t.ex. fingerfärdighet, handlag ) Kognitiva faktorer, dvs. kunskaper och intellektuella färdigheter (t.ex. förmågan att lösa problem och fatta beslut) Affektiva faktorer, dvs. viljemässiga (motivationella) och känslomässiga (emotionella) handlingsförutsättningar (t.ex. engagemang, värderingar) Personlighetsfaktorer, dvs. handlingsförutsättningar relaterade till personlighetsdrag (t.ex. självförtroende, självuppfattning) Sociala faktorer, dvs. sociala färdigheter (t.ex. samarbets-, ledarskaps- och kommunikationsförmåga) (s.21)

19 Ellström (1992) relaterar sedan kompetens till begreppet kvalifikation och skiljer dem åt på så sätt att kompetens är uppgiftsrelaterad och utgår från individen och dennes potentiella förmåga i relation till ett visst arbete, medan kvalifikation utgår från arbetet och de krav detta ställer på individens kompetens. Utifrån dessa två begrepp urskiljer Ellström (1992) fem olika sätt att definiera yrkeskunnande: Formell kompetens Faktisk kompetens Utnyttjad kompetens Efterfrågad kompetens Den kompetens som reellt krävs i arbetet (Ellström, 1992, s. 38) Oftast är det den formella kompetensen som efterfrågas, behandlas och utgör kriterierna för en viss tjänst, då den är enkel att mäta jämfört med de andra formerna. Formell kompetens är den kompetens som förvärvats genom formell utbildning, och styrks med betyg eller intyg. Det kan dock ställa till problem om man endast tar hänsyn till den formella kompetensen, och inte de andra formerna, då den är beroende av situationen på arbetsmarknaden, menar Ellström (1992). Är ett visst yrke populärt så pressas de formella yrkeskraven upp. De formella kompetenskraven kan även ge fel bild av vilka krav som verkligen behövs för arbetet i fråga. Andra sociala processer som exempelvis önskan att höja ett yrkes status, kan leda till att kvalifikationskraven inte är de som arbetet rent objektivt kräver (Ellström, 1992). En annan spännande aspekt med kompetensbegreppet är det som kallas för tyst kompetens, eller tyst kunskap. Den utgörs av implicit kunskap och är till skillnad från explicit kunskap icke-teoretisk samt svår att verbalisera och förmedla till andra. Tyst kunskap handlar enligt Ellström (1992) mer om att kunna göra något än att veta något. Det kan även kallas för färdighetskunskap eller praktiskt kunskap. Det kan också handla om att kunna bedöma något och att se mönster, dvs. vad som kallas erfarenhetskunskap eller förtrogenhetskunskap (Ellström, 1992) Kompetens enligt Keen Keen (2004) använder sig av en hand som modell för att förklara kompetensbegreppet. Kompetens sägs allmänt vara skicklighet, duglighet, behörighet samt erforderliga kvalifikationer. Med denna kompetens ska man i arbetslivet också kunna klara av en uppgift i en oförutsedd situation. Individuell kompetens är förmåga att klara en situation, handla, se framåt och ana vad framtiden kommer att kräva, samt att kunna anpassa sitt beteende därefter. Den kompetens som en individ besitter är förmågor som ska överensstämma med situationens krav, eller som Keen uttrycker det: handen ska passa i handsken.

20 Keen (2004) låter handen med dess fingrar och handflata bli en symbol för begreppet kompetens. Alla människors händer, precis som deras kompetens, är unik och individuell Tummen färdigheter För att handla krävs först färdigheter enligt Keen (2004), som representeras av tummen, det vill säga förmåga att kunna göra, förmåga att kunna hantera verktyg. Vi måste alla öva våra intellektuella och sociala färdigheter. Att kunna kommunicera i tal och skrift, både på svenska och främmande språk, är en allt viktigare färdighet för fler och fler. Detta är en färdighet vi kan utveckla mer och mer som vuxna Pekfingret kunskaper Keen (2004) menar att kunskaper är samlingsordet för fakta, sammanhang och metoder. I vårt kunskapssamhälle blir kunskaperna allt viktigare, och ofta handlar det om en kombination av kunskaper och färdigheter som ger förmåga att klara sig, precis som gripförmågan i handen är ett samarbete mellan tummen och pekfingret. Vi begriper och förstår ofta genom kombinationer av kunskaper och färdigheter. Det talade och skrivna ordet, liksom moderna media och samtal är de sätt varpå vi ofta får kunskaper. Kompetens kan övas upp genom övningar och repetitioner. Det är oftast först i verkligheten som människor uppnår goda färdigheter Långfingret erfarenheter Den största delen av vårt lärande sker, enligt Keen (2004), genom att vi får erfarenheter, dvs. learning by doing. Varje situation är ny, vilket innebär att ju fler erfarenheter av likartade eller olika situationer en människa får, desto mer lär hon sig. Erfarenheter brukar kallas för livets skola vilket betyder att människor lär sig genom erfarenheter framgång och misstag. För människans möjlighet till att tänka igenom vad man varit med om och lärt sig krävs reflektion. Först efter att man reflekterat och dragit lärdom av sina erfarenheter kan människor utveckla sin förmåga att bättre bemästra liknande situationer. Oftast behövs här en dialog med en annan människa, ett bollplank för att komma till insikt om vad man lärt sig av den nya erfarenheten Ringfingret kontakter, nätverk Keen (2004) menar att förmågan att handla kräver, förutom färdigheter, kunskaper och erfarenheter, även kontakter och inflytande. I informationssamhället talas allt mer om betydelsen av nätverk, dvs. ett nät av personliga kontakter för stöd och inflytande. Ringfingret får därför symbolisera förmågan att bygga nätverk, att knyta kontakter och bygga relationer. Ringen på ringfingret brukar symbolisera hur människor knyts samman. Det personliga nätverket byggs upp i det dagliga arbetet, genom medlemskap i organisationer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98 FÖRSKOLAN Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan I denna utgåva av läroplan för förskolan är samtliga

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Förskoleplan för stockholms stad

Förskoleplan för stockholms stad Förskoleplan för stockholms stad Förskola i världsklass Förskolan lägger en viktig grund för det livslånga lärandet. Den nya förskoleplanen innebär att vi nu tar ytterligare ett viktigt steg mot en förskola

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

2012-2013. Innehåll. Förskolan Nymånen Ekonomisk Förening Tellusgatan 46-48 415 19 Göteborg e-mail: nymanen@hotmail.com

2012-2013. Innehåll. Förskolan Nymånen Ekonomisk Förening Tellusgatan 46-48 415 19 Göteborg e-mail: nymanen@hotmail.com 2012-2013 Innehåll Vision, mål och verksamhetsidé... 2 Beskrivning av organisation och lokal... 2 Verksamhetens personalpolitik och personalutveckling... 3 Våra mål... 3 Åtgärder för att nå målen... 3

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskolechefsområde Västra1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer