Nr 4 /2011, årgång 70

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 4 /2011, årgång 70"

Transkript

1 God be in my head and in my understanding God be in mine eyes and in my looking God be in my mouth and my speaking God be in my heart and in my thinking God be at mine end and at my departing Nr 4 /2011, årgång 70

2

3 God be in my head, and in my understanding God be in my eyes, and in my looking God be in my mouth, and in my speaking God be in my heart, and in my thinking God be at my end, and at my departing Gud, var i mina tankar och i mitt sätt att förstå Gud, var i mina ögon och i mitt sätt att se Gud, var i min mun och i mitt sätt att tala Gud, var i mitt hjärta och i mitt sätt att känna Gud, var med mig vid slutet och vid min hemfärd Fritt översatt av Curth Sandström Nr 4 /2011, årgång 70

4 Innehåll 4/2011 Redaktionellt 3 Artiklar Larsåke W Persson: Tillräckligt hel för att brukas 4 Perarne Lindberg: Folkkyrka eller frikyrka 9 Inga Johansson: Kyrkans närvaro i samhälle och arbetsliv 14 Peter Neilson: A Church without Walls 17 Rune Forsbeck: Själens medium 20 Jessica Elnefred: Och som vi alla vet 33 Lars Widell: Musiken som språk 34 Jan Mattsson: Brukssånger 36 Pastoral verkstad Per-Arne Örnberg: Kyrkornas roll i POSOM 38 Recensioner Leif Carlsson: Sex nyanser av Gud livsberättelser i bibeln 40 Libris, 218 sidor. Recensent: Sten-Åke Mollmyr Peter Halldorf: Heligt år 40 Libris, 288 sidor. Recensent: Mats Carlsson Textutläggningar Tacksägelsedagen, den 9 oktober Luk 19: Sjuttonde söndagen efter trefaldighet, den 16 oktober Luk 6: Artonde söndagen efter trefaldighet, den 23 oktober Matt 13: Nittonde söndagen efter trefaldighet, den 30 oktober Mark 2: Alla Helgons dag, den 5 november Luk 6: Vad händer med Tro & Liv? 51 Omslagsbild The Sarum Prayer En bön från Sarum Primer, en samling av böner som hittades på 1300-talet i Salisbury, England. Bönerna användes framförallt i England, Scotland, Wales och Irland, men också i övriga Europa fram till reformationen. The Sarum Prayer har på nytt börjat att användas i gudstjänster på grund av dess tidlösa ord om tro och hängivenhet. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse ISSN REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: Curth Sandström, ordf. Pastorernas riksförbund LAYOUT & TYPOGRAFI: Curth Sandström, Peter Dahlström, RM reklam, Torsby TRYCKERI: DanagårdLiTHO AB, Ödeshög

5 Redaktionellt Pastorernas riksförbund vill härmed rikta ett djupt och varmt tack till Johnny Jonsson och Charles Michael Ernst för deras hängivna och gedigna arbete med Tro & Liv under de år som gått. Johnny och Michael började sitt arbete med Tro & Liv i slutet av 90-talet och har allt sedan dess gett tidskriftens prenumeranter en förnämlig produkt. Under de senaste åren har vi haft anledning att diskutera framtiden för Tro & Liv på grund av en vikande prenumerationsstock. Vid flera tillfällen har det varit mycket nära till ett avslut för tidskriften, men så har vi skjutit till extra ekonomiska medel och Tro & Liv har levt vidare. Naturligtvis på grund av det stora värdet i att kunna ge ut en teologisk tidskrift, som har betydelse för många. Men i längden är det ohållbart att balansera ekonomin för Tro och Liv med ägartillskott. I slutet av år 2010 tvingades vi därför att ta beslutet att låta Tro & Liv existera i sin nuvarande form endast under år Dessutom tog styrelsen för Pastorernas riksförbund (ägare till tidskriften) beslutet att säga upp avtalet med Johnny Jonsson (THS) och Charles Michael Ernst vilket innebar, att deras sista nummer av Tro & Liv blev nr 3 detta år. Det kan inte nog understrykas, att detta beslut inte på något sätt har med dem som personer att göra, utan enbart ett beslut taget utifrån ekonomiska premisser. Vid årsmötet för Pastorernas riksförbund i januari 2011 fastslogs detta beslut, utifrån det faktum att Pastorernas riksförbund inte har ekonomiska resurser för att år efter år subventionera utgivandet av Tro & Liv. Förbundet och dess styrelse vill ändå fullfölja sitt åtagande till alla prenumeranter och därför ger vi ut nr 4 och 5 som planerat. Tidningen har av praktiska skäl fått en något annorlunda layout. Vi är glada över att vi även i detta nummer kan ger er intressanta artiklar och textutredningar. Allra sist i tidskriften ger vi några riktlinjer inför framtiden för Tro & Liv. Pastorernas riksförbund kommer ju att upphöra som organisation för att ingå i ett nytt medarbetarförbund inom den nya kyrkan Gemensam Framtid. Under hösten kommer interimsstyrelsen för Gemensam Framtids Medarbetarförbund bland annat att arbeta med frågan gällande Tro & Livs framtid. Vi återkommer i nr 5 av Tro & Liv med ytterligare information. Ett tack till alla prenumeranter, läsare och medverkande för ert stora engagemang och ert stöd till Tro & Liv. Tack! Curth Sandström, tf redaktör REDAKTIONENS ADRESS: c/o Pastorernas riksförbund, Ingmår 6, Sunne. Telefon , EXPEDITIONENS ADRESS: c/o Perarne Lindberg, Tovhults skola, Kalv. Telefon , Plusgiro PRENUMERATIONSPRIS 2011: 100 kr för enstaka nummer 3

6 Tillräckligt hel för att brukas Larsåke W Persson Aldrig mer ett ont ord om trasiga fioler! En gång hörde jag Mästaren spela på bara två strängar. Han stod bland träden och spelade på sitt älsklingsinstrument. Hymn efter hymn, visa efter visa, utkristalliserad smärta. Och jag visste: Den fiolen var jag! Andra skulle inte ha ansett mig värd att spela på men i Hans händer dög jag! Från den dagen då poeten Bo Setterlind hörde en mästare spela på ett instrument med bara två strängar kunde han aldrig mer säga ett ont ord om trasiga fioler. Upptäckten han gjorde är att mycket i våra liv inte främst beror på att vi själva är felfria utan på om vi blir accepterade och brukade av någon annan. Hans upptäckt förstärker den grundtes som går igenom den här boken: Hela blir vi som människor framför allt genom våra relationer till andra. En liknande insikt är att en människas brister inte bara bör betraktas som defekter utan också innehåller möjligheter. En hoppfull påminnelse om att sprickorna i livet är en möjlighet för ljuset att komma in ger oss den kanadensiske poeten och sångaren Leonard Cohen i sin text There s a crack in everything; that s how the light gets in. Samtidigt vet vi att alla sprickor inte är hoppfulla ljusinsläpp i livet. En del är också illavarslande hot mot vår tillvaro. Det beror på var de sitter och vad det är som kommer in genom dem. I de kärl som förvarar giftig vätska eller gas utgör sprickor en livsfara. På samma sätt är det med fartyg som tillfogas skador under vattenlinjen och gamla gistna träbåtar med sprickor i bottnen. Dessa metaforer innehåller viktiga insikter även när det gäller oss människor. Inte minst har de något att säga till oss som har ansvar för andra människors liv inom sjuk- och hälsovård, som lärare och som själavårdare, ja, också som föräldrar och medmänniskor i allmänhet. Ingen av oss är naturligtvis utan fel eller sprickor, men om vi inte åtgärdat de skadorna vi fått under vattenlinjen riskerar vi att kapsejsa, i värsta fall med passagerare och last och allt, för att nu anknyta till fartygsmetaforiken. För att hålla sig själv flytande och för att dessutom tjäna andra måste man helt enkelt vara tillräckligt hel. I vissa fall är fullständig felfrihet det enda som duger. Pålitlighet Att ställa sådana krav på människor kan verka stötande mot bakgrund av Cohens trösterika budskap. Men kanske blir de höga kvalitetskraven lättare att förstå när man ställer dem på andra. För vem vill 4

7 väl till exempel anförtro sina mest ömtåliga hemligheter till en medmänniska eller själavårdare som inte kan hålla tätt? Vem vill bli opererad av en kirurg som är splittrad på grund av privata bekymmer eller uttröttad av alldeles för många jourtimmar? Och vem vill färdas i ett flygplan om piloten suttit för länge i baren före avfärd? Nej, självklart vill vi att de som har ansvar för våra liv mår så bra som möjligt och är vid sina sinnens fulla bruk. Inte minst angelägna är vi att de som har ansvar för våra barn i skola och förskola är pålitliga personer som har ordning i sina egna liv. En sak har jag verkligen fått stor respekt för under de många år jag har varit engagerad i utbildning och handledning av pastorer och präster (tidigare också i lämplighetsprövning för sådana yrken). Det är den grannlaga uppgiften att å ena sidan identifiera vilken brustenhet i människans liv som kan bli en tillgång i en framtida tjänst och å andra sidan upptäcka de inre brister och skador som kan göra en person oduglig i sådana ansvarsuppgifter i värsta fall en fara för sin omgivning. Att täta själens farkost Sprickor och brustenhet i en människas liv är alltså inte något vars existens man bara kan konstatera och så hoppas att de framförallt ska kunna släppa in något gott. Nej, det är nödvändigt att täta själens farkost, ett uttryck från den antike filosofen Seneca som Owe Wikström förmedlar i sin bok Ikonen i fickan. Seneca, samtida med den första kristna kyrkan, liknar den jäktade människans själ (redan då!) vid ett gistet och genomborrat kärl genom vilket allt rinner igenom. Det tjänar ingenting till hur mycket man häller i kärlet om det inte finns någon botten som bevarar det. Wikström översätter Senecas resonemang till följande uppmaning: Människan bör skapa sig en personlig historia genom att identifiera viktiga händelser i sitt liv, skapa en struktur av sitt minnesmaterial. Det kan ske genom att hon för dagbok, att hon ritar skisser, att hon granskar foton av viktiga livshändelser och på så sätt fogar in sitt liv i en större helhet, samtalar med en förtrogen. Konsekvensen av en sådan självrannsakan av vem man är och hur man blivit den man är är att det skapar en pelare av integritet. Det vi behöver få hjälp med till exempel i själavård och psykoterapi är att skapa ett tätt inre kärl, en minnesbank som kan skydda oss mot ett liv i nuets tyranni, för att använda Wikströms uttryck. Eller med en annan bild från sjöfarten: För att inte farkosten ska kastas hit och dit av vågorna är det viktigt att den har en stadig stomme och en tung köl. Dessa nödvändiga kvaliteter skapas bland annat med hjälp av den självkänsla som växer fram i arbetet med att få en hel och sammanhållen livsberättelse. Allteftersom livsberättelsen växer fram kan farkosten bli tätare och stabilare och även den trasiga fiolen låter bättre allteftersom strängarna stäms. Sårade helare Efter ett tiotal år i församlings- och samfundstjänst blev jag i början av 1980-talet lärare i praktisk teologi vid Örebro Missionsskola. Då började en lång period i mitt liv som skulle präglas av samvaron med blivande pastorer. Det innebar att ständigt leva i skärningspunkten mellan ideal och verklighet. Att höga ideal lyfts fram under en utbildning för ett framtida yrke är väl inte så märkligt, men kanske blir det ännu mera påtagligt i teologiska utbildningar där det finns en ofrånkomlig dimension som har att göra med frågorna om Guds vilja med världen. När utbildningen är avslutad uppstår det inte sällan en krock med verkligheten och med de egna begränsningarna. Hur ska man själv kunna svara mot alla ideal, ja, hur ska man kunna frälsa världen, när man själv blivit så obarmhärtigt medveten om sina egna brister? Att känna sig hel som pastor och missionär är minsann lättare sagt än gjort. En av de böcker som kom att få en särskild betydelse för mig under denna tid var The Wounded Healer av Henri J. M. Nouwen (finns nu även på svenska med titeln Till läkedom). Kanske var det särskilt titeln som fångade mig, med tanken på sårade hjälpare. Orden signalerar tröst och möjligheter 5

8 till alla oss som lätt kan se oss som sårade av livet och som undrar om vi alls ska kunna vara andra till hjälp när vi har så många olösta frågor i vårt eget liv. Hos Nouwen mötte ett överraskande perspektiv: Till och med bristerna och de egna såren kan bli till läkedom för andra. Ja, han går så långt som att säga att ingen förkunnare eller själavårdare har något att säga i en vilsen och förvirrad värld, eller till döende medmänniskor, såvida det man säger inte kommer ur ett hjärta som är sårat av det lidande man talar om. Livserfarenheten som arbetsredskap Nåden som Nouwen talar om är dock inte någon billig nåd. Precis som Seneca och Wikström betonar han nämligen att lidande och brustenhet inte är något ideal eller någon tillgång i sig själv, eller på vilka villkor som helst. Inte heller handlar det om att bara låta vår omvärld veta att vi känner igen oss i dess lidanden och att vi har samma problem med brustenhet som alla andra. Nej, så fungerar inte läkedom. Ingen blir hjälpt av att endast få veta att en annan människa har samma problem. Öppna sår är inte läkande; de stinker. Särskilt varnar Nouwen för att använda egna sår som ursäkter för tillkortakommanden i tjänsten för andra. Han påstår fördenskull inte att vi som själavårdare och förkunnare eller människor i allmänhet alltid ska visa upp hela vår personliga erfarenhet. Nej, först när erkännandet av de egna såren lett till en fördjupad erfarenhet av vad det djupast sett är att vara människa kan de egna såren bli en källa till välsignelse för andra. Den egna livserfarenheten blir inte ett fungerande arbetsredskap förrän vi har integrerat och bearbetat den på ett sådant sätt att vi kan välja att använda det vi varit med om, och inte längre är offer för vår lidandesberättelse på ett sådant sätt att vi inte kan låta bli att dela den med andra. Nouwen återger en judisk berättelse om en person som undrar var han kan finna Messias och som får svaret att Messias sitter i stadsporten bland de fattiga och sårade. Medan de andra som sitter där tar av alla sina bandage och sköter om alla sina sår på en gång, innan de på nytt förbinder dem, sköter Messias om sina sår ett i taget. Han säger nämligen till sig själv: Kanske kommer någon att behöva mig. I så fall måste jag omedelbart vara redo. Den korta berättelsen ger en viktig nyckel till helhet i livet. Den består i en beredskap att ställa sina friska resurser till andras förfogande och inte låta sig lamslås av de uppenbara brister som man också har att leva med. Sådana är villkoren i många yrkesroller. Samtidigt som man måste sköta om sina egna sår, måste man och kan man ta hand om andras. Människans ensamhet De djupaste såren och den svåraste brustenheten i livet har enligt Nouwen att göra med inre ensamhet. Det viktiga är emellertid inte att slippa ensamheten, utan att kunna uthärda den, ja, till och med värna om den. En människa som lever med illusioner om ett liv utan inre ensamhet förhindrar nämligen, enligt Nouwen, att det egna lidandet blir en källa till mänsklig förståelse. Hon förblir oförmögen att på djupet tjäna de många som inte förstår sin egen ensamhets lidande. I linje med detta synsätt på ensamhet ger Nouwen en annan bild av den kristna församlingen än den som många förknippar med en helande gemenskap. I vanliga fall tänker vi oss väl att den främsta uppgiften är att ta bort lidande och smärta, ungefär som man gör i sjukvården. En kristen gemenskap är emellertid inte en helande gemenskap i den enkla meningen att sår ska bli läkta och smärta lyftas bort. Nouwen förväntar sig snarare att den ska fungera så att smärtor och sår kan bli synliga, och att de blir öppningar till en ännu djupare mänsklig gemenskap. Gemensamt erkännande av smärta tror han kan fördjupa hoppet för alla. Vad det gäller är att sår läggs till sår, för att tala med evangelisten Frank Mangs, som visste mycket om ensamhet. Uppgiften för en andlig ledare är således att medverka till att människors smärta fördjupas till en nivå där den kan delas med andra, så att man inte behöver förneka den eller springa bort från den. Självfallet bör församlingen inte tillåta att människor lider i onödan eller är ensamma av fel an- 6

9 ledning. Mycket både kan och bör förändras till det bättre. Men det förutsätter att man kan hjälpa varandra att ge upp sina falska, utopiska föreställningar, framförallt den att det inte borde finnas något lidande. Den stora och viktiga förändringen i en människas liv handlar om att släppa önskedrömmar och utopier och att våga konfrontera verkligheten. Ett viktigt mål för kristen själavård är att avslöja och fördriva orealistiska illusioner om helhet och odödlighet. Ingen ska inbilla sig att det är möjligt för en människa att befria sin nästa från allt ont. Det enda man kan göra är att erbjuda sig själv och sin erfarenhet på ett gästfritt sätt. Att bli brukad av den som är hel Nouwens sätt att resonera gav onekligen ett nytt perspektiv både på livet och på tjänsten och blev för mig en ny ledstjärna att följa i själavårdsarbetet. Så här många år senare kan jag se att hans bok medverkade till att jag fick en större frimodighet att använda mina egna erfarenheter precis så som de är och inte vara så stressad av allt jag inte kan och vet. Nils Bolanders diktrader om trasiga redskap ur diktsamlingen Korset blommar, 1975 tror jag har förstärkt den frimodigheten hos många med mig: Trasiga redskap tar han i sin hand och arbetar med i sitt åkerland. Plogar som ingen vill plöja med ställer han i ordning, denne mästersmed. Spelar en låt på en sprucken violin så att man aldrig glömmer melodin. Blåser en revelj i ett buckligt gammalt horn som väcker dem som sover i Törnrosaslottets torn. Dem som människor inte förstod utvalde Gud i sin redskapsbod. Den som i världen ingenting är utväljer Gud i sin legohär. Ett modernare uttryck för samma budskap är en text av Anders Caringer, som jag nynnat på många gånger sedan jag först hörde den på sjuttiotalet. I Jesus Pianist skildrar han pianots relation till pianisten: Ett piano ska va stilla, bara låta på sej drilla. Inte vem som helst får lira hur som helst. Och visst händer det ibland att jag är falsk och lite svag. Men då finns det en som stämmer och Han stämmer varje dag. Med en fyndig formulering ger han i refrängen ett svar på hur det går till att bli hel: Han kan allt Jag: kanal. Har inget annat val. Han är hel Jag en del. Och vi blir en hel del. Ingen tvekan råder om var den verkliga helheten hör hemma: Och när allt är färdigspelat och jag klingar ut nånstans, då är det skönt att veta att applåderna är Hans (från Anders Caringers LP Valfrid ) 7

10 Svårbedömda mänskliga kvalifikationer I bibeln finns många påminnelser om att människor ser till det yttre, men Herren ser till hjärtat. (1 Sam 16:7) Citatet är hämtat från berättelsen om när profeten Samuel utser yngste brodern David till att bli kung i Israel trots att det finns flera äldre bröder att välja på. Samma tema möter man i Paulus påminnelse till de kristna i Korinth om vilka lagar för meritering som gäller i Guds rike: Tänk på när ni blev kallade: inte många var visa i världslig mening, inte många var mäktiga, inte många förnäma. Men det som är dåraktigt för världen utvalde Gud för att låta de visa stå där med skam, och det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam, och det som världen ser ner på, det som ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud för att göra slut på det som finns till, så att ingen människa skulle kunna vara stolt inför Gud. (1 Kor 1:26 f) Hur svårt det kan vara för oss människor att rätt bedöma andras kvalifikationer framgår av följande text som jag för länge sedan klippte ur en tidskrift och nu inte längre kan spåra till en säker källa (i det avseendet liknar den många andra manuskript som skildrar Jesu verksamhet). Det är ett testprotokoll, skickat till Jesus, Josefs son, i Timmershopen i Nasaret från Jordan Management Center, ett konsultföretag som gjort en utvärdering av de tolv personer Jesus funderade på att välja som sina närmaste medarbetare. Man lämnar följande rapport: Vi tackar för det material Ni sänt oss om de tolv män Ni utvalt till att erhålla ledande positioner i Er nya organisation. Dessa har nu alla genomgått våra test, och vi har databehandlat resultaten. Dessutom har vi haft personliga intervjuer med varje enskild person tillsammans med en psykolog och vår kallelseanlagskonsulent. Det är vår gemensamma uppfattning att de flesta av Era utvalda har stora brister i sin bakgrund och utbildning, och att de dessutom totalt saknar talang för den slags verksamhet Ni ämnar starta. De har inte förstått gruppbegreppet. Vi rekommenderar Er att fortsätta Ert sökande efter människor med ledarskapserfarenhet och dokumenterad förmåga. Simon Petrus är känslomässigt instabil och mycket temperamentsfull. Andreas har absolut inga ledaregenskaper. De två bröderna Jakob och Johannes, Sebedaios söner, sätter sina egna intressen före grupplojaliteten. Tomas visar en ifrågasättande attityd som lätt kan underminera moralen. Vi känner att det är vår plikt att göra Er uppmärksam på att Matteus står på Jerusalem Business Bureaus svarta lista. Jakob, Alfaios son, och Taddaios har båda avgjort radikala hållningar, och båda fick höga siffror på den manodepressiva skalan. Bara en enda av Era kandidater visar på goda möjligheter. Han är en man med resurser och förmåga, tar människor på ett bra sätt, har affärssinne och goda förbindelser. Han är motiverad, ambitiös och kan tillföra mycket nytt. Vi rekommenderar Judas Iskariot som Er högra hand. Alla de andra profilerna ger sig själva. Vi önska Er framgång i Er nya organisation. Detta är ett kapitel ur boken Hur hel kan man bli? En bok om livets möjligheter och begränsningar med benäget tillstånd av författaren Larsåke W Persson och bokförlaget Libris. Hur hel kan jag bli? Vad är en rimlig målsättning för mitt liv? Hur långt kan jag nå? Vad kan man hoppas på när livet har gått sönder? Kan allt bli bra igen, eller är det för sent? Om de frågorna inte är våra egna just nu, så ställs vi inför dem förr eller senare också i mötet med andra. Vad tror vi innerst inne på och vilka prognoser är vi beredda att uttala och stå för? Kan vi förmedla framtidshopp till människor runtomkring oss utan att det vi säger känns som tomma ord eller fromma önskningar? Ja, hur hel kan man egentligen bli som människa? Med utgångspunkt i Sinnesrobönen (sid 13) och i sin familjs historia samtalar Larsåke i Hur hel kan man bli? med sina läsare om den mänskliga tillvarons möjligheter och begränsningar. 8

11 Folkkyrka eller frikyrka? Några tankar utifrån praktisk samverkan mellan Svenska Missionskyrkan och Svenska kyrkan Perarne Lindberg Svenska kyrkan vill gärna samarbeta mera med oss. Men vi tycker att det är lite svårt att göra det när vi inte har någon pastor anställd. Den fråga jag fick från missionsförsamlingen i Vänga (utanför Borås) år 2005 innehöll en konkret fråga om samarbete. En av förutsättningarna för att jag skulle börja arbeta som pastor i Vänga var att jag var hemma i ekumeniken. Och speciellt att jag hade en hel del kunskap om hur Svenska kyrkan fungerar. Frågan visade att världen såg ganska annorlunda ut än 1878 då Missionsförbundet bildades. Jag är ekumeniskt uppvuxen. Jag har varit engagerad i ekumeniska sammanhang ända sedan jag gick i gymnasiet. Ändå har jag varit rejält förankrad, från scout och framåt, i SMU och missionskyrkan. För mig var det aldrig någon tvekan om, att min teologiska utbildning skulle leda fram till att bli pastor i Svenska Missionsförbundet. Trots ekumeniska tjänster har jag inte funderat över möjligheten att lämna missionskyrkan för att övergå till tjänst i någon annan kyrka. Det jag skriver här är framförallt utifrån mina egna erfarenheter av ekumeniskt arbete och på senare år i synnerhet samarbete med Svenska kyrkan. Men jag har också lyssnat på andras erfarenheter och försökt svara på frågor från pastorskollegor och andra. Jag kan konstatera att samhället och kyrkorna har förändrats rejält under den tid jag varit pastor. Man behöver inte gå så långt tillbaka som 1878 för att se stora förändringar. År 2006 beslutades av Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens och Svenska kyrkans kyrkomöte om en ekumenisk överenskommelse. (Läs hela texten på missionskyrkans hemsida: Några år tidigare hade Svenska kyrkan upphört att vara statskyrka och blivit en fri kyrka. Men jag ska ändå börja med några antydningar om utgångsläget för mer än hundra år sedan. Tyngdpunkten kommer jag dock att lägga på den lokala verkligheten just nu. Utgångsläget Det var ett hierarkiskt samhälle där varje individ skulle veta sin plats. I den miljö Missionsförbundet växte fram skulle dagens individualism varit fullständigt obegriplig. Att läsa bibeln och tänka själv var närmast ett uppror mot samhället. Valde man sedan att samlas i stugorna för att fira den heliga måltiden därför att man inte hade något förtroende för prästen i kyrkan då hade man i praktiken ställt sig utanför samhället. Det var knappast psalmerna, kyrkobyggnaden eller ritualen som man gjorde upp med. Rätten att tänka själv, att få formulera sin tro och att samlas utan tvång tillsammans med andra troende. Kanske var det så man tänkte. Och så var man beredd att ta konsekvenserna av det. Även om priset blev högt. Svenska kyrkan var en del av samhällets maktapparat. Men ändå var man också kyrka. Man förvaltade evangelium. Den stora frågan var kanske sanningen. Rätt lära, ämbete och sakramentsförvaltning. Delvis som ett svar på väckelsen växte en annan identitet fram inom Svenska kyrkan. Ungkyrkorörelsen och folkkyrkotanken uttrycker på många sätt en kyrka som anstränger sig att hitta en plats i ett samhälle i den tidens förändring. Biskop Einar Billing formulerade teologin och ecklesiastikmi- 9

12 nister Arthur Engberg formulerade det politiska programmet för en kyrka som skulle bistå folket med dop, vigsel och begravning. Då är vi inne på och 30-talet. Utrymmet för samverkan i någon djupare mening var ytterst begränsat. Det var t.ex. otänkbart att en präst i Svenska kyrkan medverkade på något sätt i en gudstjänst i en missionskyrka. Och lika otänkbart var det för en pastor i Svenska Missionsförbundet att delta i distributionen av mässan i Svenska kyrkan. De lokala gemenskaperna var grunden i Missionsförbundet. Arbetet växte och formades med åren tydligare på ett nationellt plan till att vara en kyrka. I den kultur som växte fram var man naturligtvis påverkad av sitt Lutherska arv. De stora skillnaderna låg i formerna för medlemskap, relationen till staten och den formella uppbyggnaden och användandet av olika ordningar. När friheten betonades i missionsförsamlingen var vikten att följa ordningar i Svenska kyrkans församlingar grundläggande. Ändå var utgångsmodellen i missionsförsamlingen t.ex. att fira gudstjänst den form man hade i sockenkyrkan. Utformningen av kyrkorummet var mer folkrörelsemodellens samlingslokal med podium och talarstol. Men även här har med tiden utformningen av en missionskyrka och en kyrka tillhörig Svenska kyrkan blivit allt mer lika. Den ekumeniska rörelsen Parallellt med motsättningen mellan Svenska Missionsförbundet (och de andra väckelserörelserna) och Svenska kyrkan under hela 1900-talet fanns också en ekumenisk strävan. Ärkebiskop Nathan Söderblom var en av dem som bidrog till detta redan under 1920-talet (Ekumeniska mötet i Stockholm 1925). Religionsfrihetslagen år 1951 som slutligt skapade förutsättningar för andra kyrkor än Svenska kyrkan (rätten till lärartjänst i kristendom, vigselrätt etc.) var också en milstolpe i ekumeniken. Kyrkornas världsråds möte i Uppsala år 1968 och ännu tidigare det i New Delhi år 1961 är möten som finns inom min livstid. De har tydligt slagit fast den bibliska utgångspunkten och det önskvärda i kristen enhet. Alla kristna på varje ort är enligt Guds vilja och efter den gåva Gud vill skänka kallade till full gemenskap med varandra och att leva i gemenskap med hela Kristi kyrka. Det gemensamma nattvardsfirandet och samhällstjänsten vittnar om denna gemenskap. (Gemensam deklaration från New Delhi 1961) Efter mötet i Uppsala hade isen brutits vad gäller möjligheten till gemensamt nattvardsfirande. År 1964 tillkom en enkel samtalsgrupp (som senare blev mer officiell) mellan Svenska Missionsförbundet och Svenska kyrkan. Över fyrtio år senare togs beslutet om ekumenisk överenskommelse. Kyrkans betydelse för vanligt folk Oavsett vilket sammanhang och vilken tid vi gör nerslag i består en kyrka inte bara av byggnader, former, sakrament, lärosatser etc. Vanliga människor med olika nivå på sin teologiska kunskap är själva basen i den kristna församlingen. Genom tiderna har människors förhållande till kyrkan styrts på olika sätt. Genom kyrkotukt och lagar har krav ställts på närvaro, beteende och engagemang även ekonomiskt. Hos oss idag i Sverige är situationen väldigt fri och därför är nivån på engagemang också mycket olika. Några ger nästan all sin lediga tid till att vara närvarande och andra dyker mer sällan upp. Svenska kyrkan har obligatorisk medlemsavgift och Svenska Missionskyrkan har frivillig och man väljer självfallet om man vill tillhöra en, båda två eller ingen av kyrkorna. På grund av olika orsaker känner sig människor hemma i en speciell kyrka. Geografisk närhet, relationer via ungdomsarbete, studie- eller gemenskapsgrupper eller bara personliga relationer i största allmänhet gör att vissa människor dras till en viss kyrka. Svenska kyrkan har sin bas i den territoriella församlingen. Men det finns inga hinder att vara med i den gudstjänstfirande församlingen oberoende av var man bor. Däremot är det lite svårare att engagera sig åtminstone med formella uppdrag om man inte bor inom församlingens geografiska gränser. När väckelsen i slutet av 1800-talet bröt igenom bodde betydligt fler på landsbygden än idag. Och sockenkyrkan var där den naturliga mötesplatsen. Även i städerna var rörligheten begränsad. Man gick helt enkelt i kyrkan i hemmets närhet. Så det territoriella tänkandet var i praktiken nästan lika även i missionsförsamlingarna. 10

13 I alla tider har det funnits en folklig fromhet, som fått sin näring i vitt skilda kyrkliga sammanhang. Några stimuleras i sin fromhet i den lite stramare liturgin i en traditionell mässa. Andra vill ha mer lovsång och halleluja. I den katolska kyrkan, som de flesta kristna i världen tillhör, finns naturligtvis många som får sin andliga näring. Också det utåtriktade kristna livet får sitt stöd i skilda kristna miljöer och traditioner. Det innefattar såväl kamp för fred och mänskliga rättigheter, möte med det otänkbara i krissituationer, tacksamhet över ett barn och allt annat som kan rymmas i det mänskliga livet. När kyrkor samverkar måste det få finnas med en respekt för hur människors fromhet har fått näring och stöd. Gudstjänstrummet Det är inte många missionskyrkor som står öppna för turister och andra tillfälliga besökare utanför gudstjänsttid. Men Svenska kyrkan har ett stort antal kyrkor som inte bara är öppna de besöks också av många människor som vill sitta stilla en liten stund. Avskildheten i kyrkorummet, nyfikenheten på hur det ser ut därinne, det annorlunda i det heliga rummet lockar uppenbart människor att besöka kyrkan. Kanske upplevs många missionskyrkor som mest till för sina medlemmar. Eller så är rummet bara en möteslokal, nästan vilken som helst. Det finns en kulturskillnad, där det pratas högt i väntan på en gudstjänst i missionskyrkan, i Svenska kyrkan är det då oftast helt tyst. Visst är missionskyrkans utformning av t.ex. gudstjänster ofta mer folkliga och oftast enklare. Och lokalen mer lättillgänglig och man sitter oftast bättre. Men ändå lockar gudstjänstrummet i Svenska kyrkan mer i sig. Samverkan idag Även om förutsättningarna för samverkan radikalt har förändrats idag, kan det odlas en tradition av att det är på ett visst sätt i Svenska kyrkan. Jag har på nära håll noterat att det är allför lätt att generalisera om den andra kyrkan. Det finns också tendenser i missionskyrkosammanhang att betrakta Svenska kyrkan lite grand med mössan i hand. I alla fall bland äldre medlemmar. Att känna, att man tvingas försvara att missionskyrkan duger, är ett uttryck för sådana underlägsenhetskänslor. Samverkan kan kanske upplevas, att det bara får ske på Svenska kyrkans villkor och att vi från missionskyrkan får anpassa oss. Det finns på flera håll en ovishet hos enskilda präster och kyrkorådsledamöter som kanske inte har förstått de förändrade förutsättningarna efter kyrkans skiljande från staten. Och den möts av en likadan ovishet från missionskyrkan där man fortfarande ser Svenska kyrkan som en statlig institution med formella präster och stela gudstjänster. Men faktum är idag att alla kyrkor har tvingats motivera sin existens för sina medlemmar. Det finns i Svenska kyrkan just nu ett mycket aktivt arbete med att vara relevant för sina medlemmar och att ta vara på det ideella engagemanget. Också kring gudstjänstens utformning händer det mycket. Att, som i uttalandet från New Delhi, göra gemensam sak med alla andra kristna på samma ort utnyttjar både resurserna och skapar trovärdighet. I ett storstadssammanhang finns det nära på ett oändligt behov av olika insatser. I ett lite mindre sammanhang är det säkert mer angeläget att samordna de befintliga resurserna. De som går sällan i kyrkan återfinns oftare i Svenska kyrkan. Gudstjänsten i missionskyrkan är mer fylld av kyrkvana deltagare. Vi har olika erfarenheter och traditioner som kan berika varandra. Men om behoven och uppgiften får styra, så kan också samverkan te sig mer naturlig. De motsättningar som finns i historien är inte något skäl att idag undvika en långtgående samverkan. Formella förutsättningar Svenska kyrkans formella struktur regleras i kyrkoordningen. Den teologiska grunden finns i bekännelseskrifterna. Jämfört med Svenska missionskyrkan är det mycket omfattande dokument (i sammanhanget kan en jämförelse med Metodistkyrkan vara av värde). 11

14 Svenska kyrkan består av territoriella församlingar (med några få undantag). Det betyder att man alltid är medlem i den församling där man bor. Och en svenskkyrklig församling kan inte bedriva verksamhet på en annan svenskkyrklig församlings område. Man kan tycka vad man vill om detta, men det är de förutsättningar som finns. Visserligen är det uppe på kyrkomötet (Svenska kyrkans högsta beslutande organ) i stort sett varje år. Men ännu finns det inte någon majoritet för en förändring av det. Därför måste en missionsförsamling vara noga med att samarbeta med just den församling i Svenska kyrkan som finns i samma område. Det krånglar till det om samverkan av andra anledningar skulle kännas enklare med präster i en församling lite längre bort. I Svenska kyrkan har kyrkoherden en stark position i församlingen. Kyrkorådet (församlingens styrelse) ansvarar för förvaltningen och kyrkoherden ansvarar för verksamheten. Det betyder i all samverkan vad gäller gudstjänster, andra gemensamma samlingar, ungdomsarbete, diakonal verksamhet etc. måste kyrkoherden vara intresserad av samarbete. Annars kan det vara svårt. När det gäller projekt som kostar pengar måste det vara anslaget i budget och då kopplas kyrkorådet in. Kyrkoråd, samt budget, väljs och fastställs av kyrkofullmäktige, som är ett slags ställföreträdande församlingsmöte valt av församlingens medlemmar. I varje församling inom Svenska kyrkan ska det firas en huvudgudstjänst varje kyrklig helgdag. Huvudgudstjänsterna följer ordningar som finns i kyrkohandboken. I många församlingar finns flera kyrkor och det firas mer än en gudstjänst på söndagarna. Då kan en gudstjänst vara enligt ordningarna för huvudgudstjänst. En annan gudstjänst (t.ex. ekumenisk) kan vara temagudstjänst och då är det i stort sett fritt fram att utforma gudstjänsten. Det kan även firas nattvard i en sådan gudstjänst. Även om man följer ordningarna för huvudgudstjänst behöver det inte kännas väsensskilt från en gudstjänst i missionskyrkan. I högmässa och högmässogudstjänst är de liturgiska partierna lite ovana i ett missionskyrkosammanhang. Men vid ordningarna för söndagsgudstjänst och söndagsmässa är skillnaderna inte så stora. Att man står upp vid läsning av evangelietext och välsignelsen är självklart i Svenska kyrkan, men det brukas också i en del missionsförsamlingar. Det finns också utrymme att skapa helt egna gemensamma ordningar, men vanan att använda en skriven ordning som kan tillämpas vid flera tillfällen är starkt rotad i Svenska kyrkan. För att en missionsförsamling på ett enklare sätt ska kunna samverka med en svenskkyrkoförsamling är det bra om det görs en lokal överenskommelse. Exempel på sådana finns i dokumentet ekumenisk överenskommelse. För att ytterligare förenkla samverkan kan kyrkoherden begära till sitt domkapitel (stiftets styrelse) att pastorn i missionsförsamlingen ska behörighetsförklaras enligt kyrkoordningen (kap 31 paragraf 4). Där handlar det om att den som är behörig i annan kyrka, som Svenska kyrkan ingått överenskommelse med, kan förklaras behörig för viss tid eller visst tillfälle att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. D.v.s. missionskyrkans pastorer inordnas i denna kategori eftersom våra kyrkor har ingått en ekumenisk överenskommelse. Det kan kännas onödigt formellt och kanske till och med nedvärderande skulle vi inte duga som pastorer utan att domkapitlet måste ta ett beslut? Men för att bli ordinerad som pastor måste man faktiskt genomgå en formell process som avslutas med att svara på några frågor i själva ordinationsakten. På samma sätt ska den som blir präst i Svenska kyrkan också genomgå en process och svara på frågor i prästvigningen (prästlöftena). Behörighetsförklaringen är ett sätt för Svenska kyrkan att godkänna den enskilda pastorn såsom om han/hon hade genomgått samma process som kyrkans egna präster. Inte någon ny vigning av präst utan ett personligt erkännande att du duger. Efter denna behörighetsförklaring har vi ställt oss helt jämsides med varandra. Det underlättar definitivt samarbetet mellan kyrkorna. Jag kan t.ex. utifrån min behörighetsförklaring själv ansvara för gudstjänsterna i Vänga kyrka och även gå in och ersätta kyrkoherden under någon semestervecka. Något som motsvarar behörighetsförklaringen finns inte i Svenska Missionskyrkan. Vårt sätt att lösa frågan är väl som vanligt mer informell. Behörighetsförklaringen är så att säga det formella beslutet som bekräftar att allt är i sin ordning. Det bygger i de flesta fall på en lokal överenskommelse. Det finns dock exempel på situationer där ett sådant beslut kan tas av domkapitlet ändå. 12

15 Utrymmet här medger inte att gå in på frågor om dop och nattvard. Dessutom finns det skrivet ganska mycket om det. En bra översikt finns i den ekumeniska överenskommelse, som jag tidigare hänvisat till. Men jag vill ändå notera något kring detta. Sakramenten, dop och nattvard, har varit och är viktiga i nästan alla kyrkliga sammanhang. Men i vår del av världen och under 1900-talet har den intellektuellt baserade kristna tron ibland förminskat betydelsen av sakramenten. Men samtidigt finns det uppenbart en tendens att söka uttrycksformer och språk för tron som inte bara bygger på kommunikation med ord. Mystiken har fått en renässans. Dopets betydelse har dock alltid varit tydligare i Svenska kyrkan. Det märks t.ex. i samband med samverkan kring konfirmationsundervisning. Se det som en möjlighet till eftertanke kring dopets betydelse hos oss i missionskyrkan. Till sist Jag har fått möjlighet att vara med och utforma de mest skilda gudstjänster i Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan. Vid vanliga gudstjänster i Svenska kyrkan har jag oftast använt mig av ordningarna för söndagsgudstjänst och söndagsmässa. Jag har inte någonsin känt att jag måste lägga band på mig och ställa upp på något som går emot min roll som pastor i Svenska Missionskyrkan. Det finns utrymme för olika former och intressanta experiment, bara man gör det på ett seriöst och genomarbetat sätt. För oavsett var jag har ansvar för en gudstjänst funderar jag mycket över hur vi i framtiden ska utforma gudstjänster och annan verksamhet. Det är uppenbart, att det trots allt känns angeläget för allt för få, att vara med och fira gudstjänst en vanlig söndag. Vi har ett gemensamt uppdrag i Kristi Kyrka och frågan är inte om vi använder den från grekiskan härstammande titeln präst (presbyter) eller det från latinet stammande begreppet pastor (herde). I olika delar av världen används det lite olika och i många titlar i Svenska kyrkan finns ordet pastor. Det viktiga är inte heller hur vi klär oss i en gudstjänst. Fram till femtiotalet var prästerna i Svenska Kyrkan mest klädda i svart även i gudstjänsten. Nu har även röcklinet och stolan blivit gångbara klädesplagg i Svenska Missionskyrkan (speciellt i samband med vigsel och begravning). Tacka sjukhuskyrkan för det! Och utöver världen dyker röcklin eller robe samt stola upp i sammanhang som betraktas som helt evangelikala. Om vi står upp eller sitter ner eller om vi är vända framåt eller bakåt vid bönen i kyrkan är nog inte dagens viktigaste fråga heller. Om vi klarar av att hantera den formellt mera omfattande situationen i samverkan med Svenska kyrkan finns goda förutsättningar att ta vara på våra gemensamma resurser på ett bättre sätt. Jag har träffat många människor på byn som är tacksamma att vi kan samverka. Det i sig har blivit ett vittnesbörd. Dessvärre finns det också några få som tycker att det är bäst som det har varit. Och inte vill ta till sig att tiderna och förutsättningarna har förändrats. Ändå måste vi samverka där det är möjligt. Hur ska vi annars kunna använda våra resurser på bästa sätt? Vi måste arbeta ännu mer med att vara relevanta för människor just i vår tid. Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden. 13

16 Kyrkans närvaro i samhälle och arbetsliv Inga Johansson På årets politikervecka i Almedalen fanns Kyrka Arbetsliv på plats med lunchseminarium om kyrkans roll i arbetslivet. Så här sa Ebba Lindsö, tidigare VD i Svenskt Näringsliv: Gud är inte inlåst. Öppna upp kyrkan! Vi behöver jobba tillsammans med mångfald, jämställdhet och hållbarhet. Ebba Lindsö menade att kyrkan måste bli mer relevant för företagen. Den etiska aspekten är viktig för företag. Att skapa förtroende är avgörande och grundetiken är självklar i företag och här finns öppningar för dialog med kyrkan. Ledarskap och etik, hur behandlar vi varandra? Här är den kristna värdegrunden, den gyllene regeln allt vad du vill att människorna ska göra för dig ska du också göra för dem en gemensam utgångspunkt, en regel som finns i alla religioner. Det handlar om att våga gå i dialog i livsfrågor. Vad är det att vara kyrka i vår tid? Vem är kyrkan? Var ska hon vara? Detta är avgörande frågor för oss i kyrkan om vi vill vara en kyrka som är relevant för människor. Vi är som kyrka sända inte i första hand till oss själva utan till varandra, till världen. Kyrkan, vi du och jag, är en del av samhället. Vi utgör tillsammans en stor och avgörande resurs för vårt samhälle och för våra medmänniskor. Vi måste våga öppna upp kyrkan och leva i dialog med andra. Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. Så sa Sören Kirkegaard för länge sedan och det är fortfarande en sanning och utmaning för oss i kyrkan. Det handlar om att leva med människor där de finns i vardagen, vara närvarande som kyrka och medmänniska och att bygga relationer och förtroenden. Det specifika mötet mellan Kyrka och arbetsliv handlar om att bygga relationer genom ett närvarande förhållningssätt. Det handlar om att tro och att vara kyrka med och genom närvaro. Att genom den närvaron närvarandegöra Gud och evangeliet. Bakgrund till Nätverket Kyrka Arbetsliv i Samverkan Sedan många år tillbaka finns kyrkan i ett nära samarbete med fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer i det nätverk som kallas Kyrka Arbetsliv i Samverkan. På flera orter runt om i landet finns arbetslivsdiakoner, arbetslivspastorer/-präster som möter medarbetare på arbetsplatser, bygger relationer, skapar förtroende och stöttar människor mitt i vardagslivet. Nätverket Kyrka Arbetsliv är en mötesplats där vi kan föra samtal, dela erfarenheter och öka vår kunskap om människan i arbetslivet. Utgångspunkten är hur vi tillsammans kan hävda idén om det absoluta och okränkbara människovärdet i det moderna arbetslivet. I början av 1980-talet inbjöd LO:s dåvarande ordförande Stig Malm in olika kristna samfund för att diskutera värderingsfrågor, främst hur arbetslöshet påverkar människor, men också hur motståndet till apartheidlagarna i Sydafrika skulle kunna stödjas. Träffen resulterade i att det formades en arbetsgrupp mellan LO och dåvarande Ekumeniska nämnden, senare Sveriges Kristna Råd. Arbetet koncentrerades kring olika aktiviteter på 14

17 den årliga FN-dagen. År 1994/95 kom TCO med i arbetet och 1999 SACO. Hösten år 2000 adjungerades en representant för FAI (Fackligt Aktiva Invandrare) till verksamheten. Sedan flera år tillbaka för kyrkorna i Sverige även en dialog med flera arbetsgivarorganisationer. Från och med år 2004 finns två arbetsgivarorganisationer representerade i nätverket nämligen Arbetsgivaralliansen och Sveriges Kommuner och Landsting. Samverkan sker också lokalt med Svenskt Näringsliv. Övergripande värdering är uppfattningen om alla människors lika värde och behovet av solidaritet mellan människor. Att främja jämställdhet mellan män och kvinnor är också en uppgift som skall genomsyra allt arbete. Detta med utgångspunkt från en gemensam värdegrund; att en människas liv är okränkbart, oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, hudfärg eller religion. Lokal verksamhet och resurs Kyrka Arbetsliv i Samverkan är en resurs för det lokala arbetslivet. På allt fler arbetsplatser finns arbetslivsdiakoner, arbetslivspastorer/-präster. Dessa är till för medarbetare och fackliga företrädare, företagare och företag. Kyrkan finns inte bara på söndagen utan också mitt i vardagen, som en öppen dialog mellan kyrkan och företagen som bygger upp ömsesidiga erfarenheter och förtroenden. Arbetet är, tillsammans med vänner och familj, grunden för människors liv. Det handlar om försörjning, men också om självbild och relationer. I arbetet har människan med sig hela sig själv och sin livssituation. Arbete är också en plats för existentiella frågor. Kyrkans engagemang inom Kyrka Arbetsliv handlar i grunden om att finnas där människor tillbringar större delen av sin vardag och att möta deras livsvillkor. Samtidigt finns strävan att tydligt sätta kyrkan på kartan som en resurs och aktör både vad gäller samtal, stöd i kris, gudstjänst med mera. Många av kyrkans kontakter sker i samband med förrättningar. Det är korta men avgörande möten. Företrädarna för Kyrka Arbetsliv i Samverkan erbjuder vanligen: Enskilda samtal Företrädarna har gedigen utbildning och lång erfarenhet i det enskilda samtalet om livets frågor. Vare sig det gäller arbetsliv eller privatliv sker samtalen under absolut diskretion. Det förs inga journaler och samtalen sker under lagreglerad tystnadsplikt. Reflektion i grupp Att lyssna och samtala i ledda reflektionsgrupper kan ge nya perspektiv på samarbete och jobbsituation. Metoden kan leda till ett förbättrat arbetsklimat, ökat förtroendet mellan kollegor och även ge effekter i arbetsresultat. En annan verksamhet som också kan förekomma är samtalsträffar för långtidssjukskrivna. Utbildning Många gånger anordnar Kyrka Arbetsliv utbildningar. Dessa kan bland annat handla om etiska aspekter av arbetslivet, om bemötande och om att hitta en sund balans mellan arbete och privatliv. Krisberedskap Som ett led i arbetsplatsens krisberedskap och vid svåra och oväntade händelser på arbetsplatsen kan Kyrka Arbetslivsrepresentanterna finnas till hands. Främst för ledning och personal, men också för samtal och kontakt med anhöriga. Ett exempel på Kyrka Arbetsliv i Samverkan I Stenungssund är det självklart att kyrkan finns på arbetsplatserna. Där vill man stötta människor mitt i vardagslivet. Sedan fyra år tillbaka arbetar Per-Ulrik Johansson, pastor i Missionskyrkan och Helena Jonsson, diakon i Svenska kyrkan inom verksamheten Kyrka Arbetsliv. Enligt avtal med ett antal ke- 15

18 miföretag i Stenungsund arbetar de med företagens krisarbete, både genom att vara med och ta fram beredskapsplaner och i samband med krishändelser. De erbjuder också enskilda samtal. Största delen av arbetet har visat sig vara att vara närvande och att bara hålla kontakten. Den dagen det händer något är det viktigt att vi känner varandra lite innan, säger Per-Ulrik Johansson. Det är också lättare att ta konakt med någon man sett. För att få den nödvändiga kontaktytan går de då och då med på olika skiftlag. Vi går med och lär oss hur det funkar, nästan som praktikanter. När fabriken rullar hinner man också prata och lära känna varandra lite, säger Per-Ulrik. Företagen önskar att kyrkan ska tillföra värde, erfarenheter och kunskap. Inte bara i deras krisarbete men också där. Kyrkan är duktig på frågor om bemötande, människovärde och livets innersida det vill företagen få del av, berättar Helena Jonsson. Hon är noga med att påpeka att det är ett samarbete det handlar om. Företagen som finns i samarbetet har aktivt valt att delta. För kyrkans dela handlar det om att nå människor som ett uttryck för diakoni, medmänsklighet och sin kallelse att leva i världen. Vi försöker ge uttryck för en syn där kyrkan möter människor för att de är värda det. Kärnan är att bygga relationer inte i första hand ord utan med närvaro och handlingar. Lars Josefsson, aktiv i Missionskyrkan i Stenungsund, jobbar sedan över 30 år på ett av Kemiföretagen i Stenungsund som heter INEOS Sverige AB, har haft många olika befattningar där, bl.a. VD under åtta år och är nu styrelseordförande och VD på ett dotterbolag, Svenskt Natron AB, berättar så här om sitt arbete och samverkan med kyrkan: Jag jobbar nu mycket med våra framtidsfrågor. Vi jobbar med hållbarhetsfrågor både för vårt företag och för alla Kemiföretagen i Stenungsund. Vi, kemiföretagen i Stenungsund, har en hållbarhetsvision för framtiden. Den förverkligas inte med en gång och många goda krafter behöver samverka. Det viktiga är att vi vet vart vi vill nå och att vi har börjat att vandra på vägen. Vi har en spännande tid framför oss. Jag gör kopplingen till den nya kyrkan, Gemensam Framtid, som vi nu går in i. Det känns väldigt spännande och mycket positivt. Jag tror att vi i kyrkan Gemensam Framtid bör försöka att utveckla samarbetet mellan näringsliv, samhälle och andra organisationer. Det kan vi göra utan att mista vår identitet. Jag tror att den istället stärks. Mer information finns på 16

19 A Church without Walls an unfolding story Peter Neilson The beginnings: A parable of possibility Church without Walls is a parable of possibility that captures the imagination. Almost ten years before the report which bears this name was written, a minister sat in the ruins of a seventh century Celtic Monastery. It had been a centre of renewal and mission in North East of England and South East Scotland. Sitting on the ancient stones, he sent a post card to friends: I have seen a vision of the church of the future a church without roof and a church without walls, a church that is open to the God of heaven and open to the world. In 1999 a special commission was set up by the Church of Scotland to determine the primary purposes of the church and the shape of the church as it entered the Third Millennium, and to bring proposals for a process of continuing reform. The minister in the monastery was to become the Convener of that Commission. The imagery of that post-card became a parable which would reshape the Church of Scotland over the next decade. The Commission was made up of seventeen people from all over the country. From the outset we made the decision to meet in residence, believing that life-giving words come out of Gospel community. We decided to speak of church as us not it or them, aiming to be authentic and honest. We decided to tell stories of dreams and frustrations and so developed a shared spirituality for the journey of the next two years. That way of working shaped the outcomes more than we could have realised. The purpose: Follow me! The remit was about the primary purposes and shape of the church and a process of continuing reform. Theologians were asked for their views and significant papers were submitted and scrutinised. In time we realised that these worthy treatises did not hold any motivating power. Our constitutional statements of purpose had been drawn up in 1921 and needed to be reviewed in the light of a changing culture. We found ourselves peeling back the layers of our own history, our Reformation heritage and the creedal statements of the church until we were back on the beach with Jesus at Galilee hearing his words to the disciples: Follow me! Here in all its simplicity is the purpose of the church. Here is how the church is shaped. Here is how the church is constantly reformed. The picture emerged from the Gospel stories of the church as people with Jesus at the centre, travelling where Jesus takes them. If the imagery of the church without walls captured the imagination, then the simplicity of the call to Follow me! captured the hearts. These words resonate with every Christian person whatever their preferred theological position. Of course, for some it was too simple simplistic and naïve but for many it cut to the heart of the matter and motivated people to be the people with Jesus at the centre wherever they were, and to begin the journey of discipleship with him. 17

20 The shape: Five shapers If the church began on a beach, then the shaping of the church began with the local church not the regional or central structures. What if every church decided to follow Jesus as described in the Gospels to adopt Matthew, Mark, Luke or John as their pastor for a year? What would our churches become if we were shaped by these stories and words of Jesus? What if every church listened deeply to its local community and to the changing culture and was willing to be the word made flesh for that community, serving the people and challenging the powers that erode its life? What if every church displayed the qualities of friendship that Jesus displayed who was transparent in sharing what the Father had given him and was willing to lay down his life for his friends? This motif of friendship would inform all our relationships with each other in the church, with our communities, with the spiritual searcher, with the poor locally and globally, with other denominations and with creation itself. Christological friendship would be a value to define all relationships. What if every church was shaped by the gifts of its people? Instead of assuming that the organisational structure of our congregations needed to be staffed to keep it going, we began by identifying the gifts of every person,, every leader and every minister. These gifts would be the way that we would reveal the love of God to others. What if every church was motivated by a spirituality of grace living deeply in the grace of God and living out the grace of God towards others, churches marked by generosity of spirit rather than defensiveness and possessiveness? Five shapers the Gospels, the context, friendship, gifts and grace. The shape: Upside down Some people expected the Commission to begin at the other end by reshaping the central structures of the church. We turned that upside down: first the local, then the regional structures to support local mission and development, and then the minimal central structures to service that support system. We refused to collude with cynicism about the centre which seems to poison so much church conversation. We recognised the genuine service that people offered in the various institutional roles, but we also recognised that institutions have a corporate personality which can constrain and muzzle the creativity of those who work within it. In parallel with this Commission, another group was looking at the nature of our Presbyteries (our regional church). They brought their proposals to the same General Assembly. In retrospect, this was a mistake. We should have allowed the first five years to address the local church. In the light of the developing shape and needs, we should then have asked the Presbyteries (regional) to shape themselves to support the local churches. After another five years, we might have been in a position to address the relevant central/national structures. In the event, the proposals for changes in Presbyteries were rejected in and are only now being revisited in In between times, the central organisation of the church has been restructured. Much of this has been done in the name of Church without Walls, but has not always been in the spirit of the report or shaped by its values. This brings us to reflect on the process of change across the church in the past ten years. Continuing reform: A tipping point The Church without Walls Report laid out some themes for reform rooted in prayer (church without roof!), offering space for experiment and giving permission to change. Local churches were encouraged to be creative and a special fund was set aside to support new initiatives in mission. Over eight years, more than 200 projects have been encouraged by this fund. This Parish Development Fund and the permission to change were the two most significant propo- 18

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag har utretts I dagarna presenteras Äktenskaps- och partnerskapsutredningen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön.

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön. Pastorn har ordet SOMMAR är förskingringens tid, då vi flyr ut från våra instängda rum! Allt ska hinnas med, helst ska man besöka släkt och vänner, måla om, renovera och städa. Helst ska barnen ha hunnit

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

1. Öppen och fördomsfri kyrka

1. Öppen och fördomsfri kyrka Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi m öjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Linköpings Berga församling FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Godkänd av Linköpings Berga kyrkoråd och kyrkoherde Anders Arin 2006-12-06 DISPOSITION OCH STRUKTUR

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum.

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum. 1 Veteaxet Jesus sa: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Johannesevangeliet 12:24 Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Lindesbergs församling består av tätorten Lindesberg och Vedevåg, och där tillhörande jordbruksoch skogsområden.

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

1. Mission över alla gränser... 3. 2. Våra utgångspunkter...4. 3. Vad gör vi och hur gör vi?... 7. 4. Hur vet vi om vi har lyckats?...

1. Mission över alla gränser... 3. 2. Våra utgångspunkter...4. 3. Vad gör vi och hur gör vi?... 7. 4. Hur vet vi om vi har lyckats?... 1 1. Mission över alla gränser... 3 2. Våra utgångspunkter...4 3. Vad gör vi och hur gör vi?... 7 4. Hur vet vi om vi har lyckats?... 10 5. Till sist...12 2 I vår tradition och historia har mission ofta

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Ås kyrkogård på södra Öland En gemensam hållning gemensam pastoral Hur vi möter människor i samband med de kyrkliga handlingarna blir allt mer betydelsefullt.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer