Rätten till en god man som man känner och kan kommunicera med!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätten till en god man som man känner och kan kommunicera med!"

Transkript

1 Medlemstidning för föreningen JAG och Brukarkooperativet JAG. Nr 2/2014 JAG försvarar viktigaste rättvisefrågan: Rätten till en god man som man känner och kan kommunicera med!

2 Självbestämmandet poängen med LSS Det här numret av Jagaren handlar om den allra mest grundläggande rättigheten för alla medborgare i Sverige, även för oss med de största funktionsnedsättningarna: självbestämmande. Friheten att göra egna val utifrån sina intressen och förutsättningar. Rätten att bli erkänd som en medborgare, en individ med en egen vilja. Och rätten för oss som behöver det att få ett stöd som lyssnar och omsätter vår vilja i verkligheten. Självbestämmande och delaktighet är den svenska handikappolitikens övergripande målsättning. Men utan självbestämmande blir delaktigheten inte mycket värd. Och utan självbestämmande är inte LSS något annat än en beskrivning av ett antal tjänster och institutioner. Det är valfriheten och självbestämmandet som är det unika i vår lagstiftning. Det var själva orsaken till att LSS infördes för 20 år sedan. De flesta LSS-insatserna fanns redan innan, med den begränsningen att någon annan bestämde vilken insats som var lämplig för dig, när, var, hur och på vilket sätt. Men i och med LSS sattes makten i handen på den enskilde och hans eller hennes nätverk och familj. Det var liksom själva poängen. Utan självbestämmande är inte LSS något annat än en beskrivning av ett antal tjänster och institutioner Att det var utmanande visste vi alla som var med då. Att de experter som dittills haft all makt skulle protestera var ingen överraskning. Att det skulle ta tid att förändra attityder, som den att personer med omfattande funktionsnedsättningar skulle vara samhällets egendom, var vi beredda på. Pendeln har slagit fram och tillbaka flera gånger sedan dess. Vi har under åren sett hur assistansen ifrågasätts, vi har hört önskemål om återgång till de goda institutionerna och mycket annat. Men just nu drivs utvecklingen tillbaka när det gäller själva kärnan i målsättningen självbestämmandet. 2

3 MedleMstidning för föreningen JAg och BrukArkooperAtivet JAg. nr 2/2014 JAGAREN Nr 2/2014 själva Innehåll Jag har inte bara en god man, utan två: min syster Cecilia Blanck och min mamma Gerd Andén. Och de som driver på är de som har något att vinna på vår maktlöshet. Nämligen de som är ansvariga för att se till att vi får det stöd vi behöver, men som också är tvungna att betala en stor del av kostnaderna kommunerna. Om vi någonsin haft en barnatro på det goda samhället som kommer att göra allting bra så är den definitivt borta nu. Föreningen JAG har under flera år arbetat för att stärka den enskildes rätt till en god man som man u Resultatet i JAGs enkätundersökning till landets överförmyndare Kommunerna följer inte lagen 5 Gode mannens roll när livet krånglar till sig 7 Kommunen ansåg att hon var för krävande Anne entledigades från sitt uppdrag som god man 10 Rapport från JAGs årsmöteshelg 16 Vårens påverkansarbete Dansföreställningar, partievent och utställningar 18 I den ideella Föreningen JAG kämpar vi fullvärdiga medlemmar tillsammans för att kunna leva som andra i samhället och kunna ha ett gott liv på våra egna villkor. Vill du bli medlem i Föreningen JAG? Betala in årsavgiften, 100 kr, på pg Skriv namn och adress och ange om du är fullvärdig medlem eller stödmedlem. JAg försvarar viktigaste rättvisefrågan: rätten till en god man som man kan kommunicera med! På omslaget Magnus Andén och Cecilia Blanck Ansvarig utgivare Cecilia Blanck Produktion Föreningen JAG Tryck Allduplo Offsettryck AB JAGAREN förbehåller sig rätten att redigera och korta insändare och annat insänt material. 3

4 u känner och kan kommunicera med. Det senaste året har inställningen vi mött i kommunerna saknat motstycke. Varje vecka ringer medlemmar till JAGs kansli och berättar om överförmyndare som försökt entlediga närstående gode män med hänvisning till principer eller riktlinjer, om hur personer nyss fyllda 18 och velat ha sin förälder till god man fått veta att de istället kan få en utomstående god man som de aldrig har träffat som ska ta hand om deras pengar. Och en hel del vittnar om hur tjänstemän till och med har hotat och trakasserat närstående gode män som vägrat avsäga sig godmanskapet frivilligt. En JAG-medlem fick efter att mamman blivit övertalad att dela godmanskapet med en utomstående plötsligt en god man som var anställd i Optio, ett vinstdrivande godmansbolag. Den gode mannen begärde att all kommunikation skulle ske genom mejl fast medlemmen varken kan läsa eller skriva. När familjen ändå försökte ringa var hon enligt företagets växel svår att nå eftersom hon hade 80 andra uppdrag. Den nya gode mannen har nu bytt assistansanordnare för sin huvudmans räkning och familjen misstänker att hon dessutom planerar en flytt för sin huvudman. Allt utan att hon kontaktat vare sig personen eller familjen. Läs mer om Optio på sidan 12. En annan medlem i föreningen berättar längre fram i tidningen om hur det gick när hennes mamma och gode man ville ha inflytande över den kommunala assistansen och dessutom ifrågasatte om tidrapporterna var riktiga. Hon blev stämplad som svår att samarbeta med och därefter straffad genom att bli entledigad som god man. Exemplen kan numera staplas på hög och det är uppenbart att de inte bara är enstaka olyckliga missförstånd eller gäller personer som Rätten till en god man som man känner och kan kommunicera med är Föreningen JAGs viktigaste jämlikhetskrav, och det är en ödesfråga för framtiden och resten av våra liv. är olämpliga som gode män. Tunga argument som att en god man ska kunna kommunicera med sin huvudman, att en god man som man känner väl ger trygghet och kvalitet i stödet, eller att närstående har en kunskap som är oersättlig, viftas bort med svepande påståenden om hypotetiska jävssituationer och kommunernas regelverk. Regelverk som faktiskt inte finns. För lagen säger ingenting om att en god man inte får ha andra roller i sin huvudmans liv. Däremot är den tydlig med att en god man ska agera med huvudmannens samtycke, men det är inte kommunerna lika angelägna om att bevaka. Utredningarna på området börjar bli många. Ivrigt påhejade av kommunernas intresseorganisation SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har flera enmansutredare föreslagit att den som är personlig assistent inte ska få vara god man. Regeringen har varje gång valt att inte gå vidare med förslagen, eftersom de varit dåligt underbyggda och går helt emot vad den samlade handikapprörelsen anser. Vid årsskiftet kom en gedigen rapport som regeringen beställt av Socialstyrelsen. Den visar att konsekvenserna av en sådan begränsning som SKL förespråkar skulle bli förödande för dem med de största funktionsnedsättningarna, och dessutom inte lösa de problem som kommunerna pekar på. Bättre då att satsa på utbildning och bättre kontroller av de gode männen, tyckte Socialstyrelsen. Dessvärre tyder vår egen undersökning bland kommunernas överförmyndare på att Socialstyrelsens utredning inte rubbat kommunerna i deras attityder. Och på sitt årsmöte härom veckan enades 400 representanter för landets överförmyndare om att de skulle gå hem och rensa ut assistenter och anhöriga bland sina gode män. På sidan 6 kan du läsa om hur den företrädare till en JAG-medlem som deltog förgäves försökte protestera, men fann sig helt ensam. Rätten till självbestämmande är så central en rättighet kan bli, och nu är den allvarligt hotad. Utan en lojal person som kan tolka ens vilja blir JAGs medlemmar åter objekt i andras liv. För den som inte får bestämma i sitt eget liv blir frågor om tillgänglighet och meningsfull daglig verksamhet bara fernissa på ytan. Rätten till en god man som man känner och kan kommunicera med är Föreningen JAGs viktigaste jämlikhetskrav, och det är en ödesfråga för framtiden och resten av våra liv. Det är därför hela den här tidningen handlar om självbestämmande. Sprid den till alla du tycker behöver läsa den! Magnus Andén genom Cecilia Blanck, god man 4

5 Kommunerna följer inte lagen Kommunerna struntar i lagen eftersom de inte tycker att den är bra. Det visar Föreningen JAGs enkätundersökning bland överförmyndare om kombinationen god man och personlig assistent. Trots att lagen inte lägger några hinder i vägen för att en god man har flera roller hävdar en överväldigande majoritet av kommunerna som svarat att de absolut inte utser eller rekommenderar någon till god man som också är personlig assistent till huvudmannen, och helst inte anhöriga heller. Några påpekar att det visserligen inte finns några hinder enligt lag, men att de väljer att ha egna principer ändå. Många överförmyndare som svarat hänvisar till SKLs skrivelse till regeringen om att de skulle vilja ha en ändring i lagen. Andra hänvisar till utredningar på området. Några säger sig följa ospecificerade riktlinjer. Detta är illa för den enskilde som inte får samma möjligheter till en god man som de kan kommunicera med och som kan stötta i självbestämmandet. Kommunerna för sina invånare bakom ljuset med felaktig information. Dessutom innebär det här en betydande rättsosäkerhet. Om kommuner börjar följa en lag som de än så länge bara har önskat sig sätts de demokratiska processerna ur spel på ett oacceptabelt sätt, säger Cecilia Blanck, verksamhetschef för Föreningen JAG och ansvarig för undersökningen. Undersökningen genomfördes i november 2013 genom mejl till alla Sveriges kommuner om hur de hanterar frågan om gode män som har flera roller i huvudmannens liv. I januari 2014 fick samtliga en kompletterande fråga om ifall Socialstyrelsens rapport God man och personlig assistent är rollerna förenliga? innebar någon förändring för deras bedömningar. De flesta svarade nej, några menar att den bara är vägledande och att de i princip ändå fortsätter som tidigare. Finns det något som hindrar att en person som arbetar som personlig assistent och/ eller är förälder till en assistansberättigad person utses till god man till personen ifråga, med ansvar för att sörja för person, bevaka rätt och förvalta egendom? 81% svarar uttryckligen Ja på frågan, eller svarar på ett sådant sätt att det framgår att de klart anser att det föreligger hinder att utse en personlig assistent som god man. Man beskriver t ex att huvudregeln är att det bedöms som olämpligt, men att det är möjligt att göra Eftersom det nu inte lutar åt att det skulle bli lagligt förbjudet att vara god man och personlig assistent kan jag åtminstone ha förhoppningen att praxis blir att överförmyndarna är de som får avgöra vilka gode män som inte kan anses lämpliga och att beviskraven för detta sätts mycket lågt samt att anhöriga inte anses vara särskilt lämpliga. Svar från en av kommunerna i undersökningen undantag om det finns särskilda skäl. Av dessa uppger 25 att denna bedömning också gäller anhöriga. 15% svarar Nej på frågan. Av dessa uppger dock hälften att det visserligen inte föreligger några hinder idag, men uttrycker tydligt att de hoppas på nya regler inom kort. 4% svarar så otydligt eller allmänt att vi inte kan dra några slutsatser av deras svar. (svar från 166 kommuner) 5

6 Finlands modell skulle förstöra det som är bra hos oss Regeringen har lämnat en proposition om Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare för att stärka den enskildes inflytande över vem som ska vara företrädare. Clea Halin (i JAG-rosa tröja) och Gunnar Halin (i rutig skjorta) på JAGs årsmöte. I propositionen föreslås att den person som den enskilde önskar bli företrädd av i regel ska utses till ställföreträdare. Vidare föreslår regeringen en skärpt kontroll av att de som föreslås som ställföreträdare är lämpliga för uppdraget och att överförmyndaren ska erbjuda gode män och förvaltare utbildning. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och beslut tas i riksdagen i slutet av juni. Behovet av gode män och förvaltare ökar i Sverige samtidigt som det är brist på personer som vill åta sig uppdraget. En kartläggning som radioprogrammet Kaliber gjorde i februari i år visar att tingsrätterna fick in sammanlagt nya ansökningar om godmanskap Det är en ökning med 15 procent på fem år. Detta har hänt 2009 gjorde SKL en framställan till regeringen med önskemål om ändrad lagstiftning. Bl a skrev man att många enskilda far illa av att det inte finns någon opartisk person som kan se till den enskildes bästa. Eva von Scheele, förbunds jurist på Sveriges Kommuner och Landsting satt med i utredningen som expert. I en intervju i Kaliber säger hon att hon skulle önska att hela systemet sågs över från grunden. Finlands system med intressebevakare i form av professionella statliga tjänstemän, framhålls ibland som ett föredöme och något vi skulle sträva mot i Sverige. Gunnar Halin är företrädare för en medlem i JAG och sitter i överförmyndarnämnden i Boden. Han deltog på överförmyndarnas års möte i Umeå i maj. Gunnar berättar om hur resonemanget gick på mötet: De vill rensa ut kombinationen god man och personlig assistent. På sikt vill man ha bort även de anhöriga, men de inser att det är omöjligt att just nu få så många I utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) föreslogs en sådan begränsning. Regeringen valde att inte genomföra förslaget och gav Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan. gode män som det behövs. Överförmyndarna menar att man inte kan kontrollera sig själv. Visst ligger det något i det, men den faran måste vägas mot faran om man tar bort möjligheten att ha en god man som man känner och kan kommunciera med. De ser inte bevaka rätt och sörja för person, de ser bara bevaka egendom. De pratar om Finland som ett gott exempel, fastän de förstår att det skulle bli sämre när det gäller att sörja för person, men det blir så professionellt och rättssäkert. Justitieminister Beatrice Ask vill dock inte se någon större organisationsförändring i systemet med god man. Det skulle riva upp allting och förstöra mycket av det som fungerar bra, sa hon till teveprogrammet Uppdrag Granskning i februari. Vid årsskiftet 2013/2014 kom Socialstyrelsens rapport Juni 2014: Föreningen JAGs rapport visar att merparten av överförmyndaren inte lägger någon vikt vid utredningen. 6

7 Gode mannens roll när livet krånglar till sig Erik Eriksson hade personlig assistans dygnet runt men när han började må dåligt för några år sedan skrek psykologer och biståndshandläggare efter gruppbostad. Det gick så långt att Eriks läkare kontaktade kommunen för att höra om de kunde utse en utomstående förvaltare med uppgift att placera Erik på ett gruppboende. Erik Eriksson föddes en septemberdag för snart 35 år sedan. Han var stor och fin med ljust, mjukt hår och både pigg och stark, berättar hans mamma och gode man Christina Thelin Eriksson. När Erik var ett år sökte föräldrarna barnneurolog för hans tågång. Där fick de höra att en del barn går på tårna och han kanske ska bli balettdansös. Erik började på dagis och hade informellt en egen personal utan att någon direkt ansökt om det. Vid fem års ålder fick Erik sin första diagnos. Ungefär samtidigt skildes hans föräldrar. Erik bodde växelvis hos föräldrarna under många år, vilket för det mesta fungerade bra. Inför skolstarten fick vi som förslag att Erik, som var så störd, borde flytta till ett antroposofiskt boende i Järna. Boendet med tillhörande skolgång avvisade vi mycket bestämt, vilket vi aldrig ångrat ens för en sekund, säger Christina. När det gäller Eriks skolgång trevade sig föräldrarna fram. Efter ett förlängt år på lekis gick Erik ett år i en s k samverkansklass, ett par år i en nystartad klass där barnen tränades intensivt i olika färdigheter och efter det en traditionell sär-/ träningsskola där han fick hänga med så gott det gick tillsammans med sin assistent. Sammanfattningsvis var inte de första tio skolåren något att jubla över. Men sedan fick Erik fyra fantastiska år på autismenheten på Sankt Eriks gymnasium. De åren med läraren Katarina och assistenten Anders jublar vi fortfarande över. De gjorde ett helt fantastiskt arbete, och fanns med runt Erik flera år efter den sista skolavslutningen. Erik bodde från 18 års ålder främst hos sin pappa men var hemma hos Christina, hennes nye man Lasse och sina två bröder varje vecka. Erik hade nu beviljats personlig assistans dygnets alla timmar, utom på daglig verksamhet där han alltid hade minst en personal som jobbade individuellt med honom. Sommaren 2010 började Erik förändras även om det till en början inte var helt lätt att förstå. Det var Lasse, som jobbade mycket som personlig assistent den sommaren, som reagerade först. När Erik åkte kommunala färdmedel, som han tidigare alltid tyckt mycket om, fick de allt oftare stiga av bussen, spårvagnen eller pendeltåget för att Erik inte stod ut med allt blippande och pratande i mobiltelefonerna. Eriks ljudkänslighet ökade markant. Hösten blev turbulent med u 7

8 u ga beslut, att rekrytera nya assistenter när några slutade med mycket kort varsel och att anlita riktiga experter på autism och utåtagerande som gav oss utbildning och handledning. Handläggarna på kommunens LSS-verksamhet och inom psykiatrin visade sig däremot maktlösa och hade förvånansvärt lite kunskap och intresse när det gällde Erik, hans funktionsnedsättningar och mående. Gruppbostad! skrek de. Erik måste flytta till grupp bostad för där är de proffs. Det var deras förslag på lösning och jag tror banne mig att de trodde på det själva. En överläkare inom psykiatrin ordnade till och med ett möte med LSS-chefen, utan att tillfråga mig eller Erik, för att höra om inte kommunen kunde ta över ansvaret för Erik och skaffa en utomtillltagande utåtagerande både hemma hos pappa och på den dagliga verksamheten där Erik varit under tio års tid. Vid årsskiftet blev Erik avstängd från sin dagliga verksamhet och hans pappa kämpade hårt för att klara en dag i taget. Erik mådde allt sämre och situationen blev ohållbar. Det var dags att få hjälp av experter för sådana fanns väl? Men den enda hjälp Erik fick av expertteamet var en remiss till neuro psyk i Bollnäs. Vi fick höra av expertteamet att där är de så duktiga. De är professionella, välutbildade och kreativa. Bemanningen är mycket hög. De har lösningar på allt. Det stämde inte. Erik var på Neuropsyk i Bollnäs tre månader. På en låst avdelning där hans anhöriga inte ens fick passera den tunga dörren. En av få saker vi fått veta om Eriks vistelse i Bollnäs är att de prövade massvis av olika mediciner. Det var mediciner mot aptitlöshet, sömnsvårigheter, ångest, depression och schizofreni. Däremot fick Erik för lite epilepsimedicin den enda medicin han tidigare haft och fick flera stora epilepsianfall. Men de krampanfallen trodde personalen främst berodde på att han bekymrade sig för att lämna enheten och flytta hem igen. Det finns så mycket förfärligt att säga men jag nöjer mig med följande: Erik överlevde. Efteråt sa läkaren i expertteamet att Erik själv valt att åka till Bollnäs och stanna där tre månader. Men Erik uttrycker sig inte på det viset. Att han blev lurad och tvingad att vistas på ett gammalt mentalsjukhuset i Bollnäs under tre månader beror endast på att vi som är hans föräldrar var totalt maktlösa och inte visste vad vi skulle ta oss till. Första steget mot en lösning för Erik var att utse en god man. Hans pappa fick ansvar för ekonomin och Christina för att sörja för person och bevaka rätt. Nästa steg var att välja en ny assistans anordnare. Valet föll på Brukar kooperativet JAG och Christina tog på sig uppdraget som servicegarant. Vi fick ett fantastiskt stöd från JAGs rådgivare för att Eriks assistans skulle bli så bra som möjligt. Våren 2011 kunde så Erik flytta in i sin första egna lägenhet, en fin tvåa i utkanten av stan och med naturen runt knuten. Erik hade efter mycket kamp och argumenterande beviljats dubbelassistans på dagarna och vaken assistans på nätterna. Några gamla assistenter fanns kvar och nya assistenter hade anställts. Tre av de nya assistenterna hade besökt Erik i Bollnäs tillsammans med Christina och för några blev första mötet med Erik hemma i hans lägenhet. De första två veckorna gick bra, Erik verkade finna sig till rätta. Jag levde i ett lyckorus. Det enda som var lite oroande var att Eriks grannar, som varit vana vid ett knäpptyst hus, började klaga ganska omgående på vanliga vardagsljud. Då började Erik visa mer och mer oro. Han blev aggressiv och behövde psykiatrisk tvångsvård. Det första året i egen lägenhet blev svårt för Erik och Christina var nära att ge upp. Eriks rådgivare på JAGs kansli var under detta år ett stöd som jag aldrig kommer att glömma. Hon följde med på olika nätverks möten inom habiliteringen och psykiatrin. Hon hjälpte till att överklaga knasi- I Erik Erikssons arbetsuppgifter på dagliga verksam heten ingår att vattna blommor och sopsortera. 8

9 stående förvaltare som skulle placera Erik på ett gruppboende! Samma överläkare beklagade sig inför Christina att specialsjuk husen numera är nedlagda, för där klarade de ju allt och människor som Erik behövde aldrig belasta den vanliga psykiatrin. Idag har Erik bott i sin lägenhet i tre år. Han har tolv assistenter; alla utom en har jobbat minst två år. Sju assistenter har arbetat i tre år eller längre och alla verkar trivas. Erik är på en bra daglig verksamhet fem dagar per vecka där han utför olika sysslor tillsammans med sina assistenter. Eriks fritid utvecklas också undan för undan och föräldrarna och assistenterna jobbar hela tiden för att bli bättre på att läsa av Erik och därefter hjälpa honom att hitta rätt aktivitet eller vila. Alla problem är inte lösta, och kommer inte att bli lösta, för Eriks behov av stöd är stort och bestående. Men Erik lever idag ett bra liv med stöd av fantastiska människor som assisterar honom varje dag och som tycker att det är ett bra och meningsfullt arbete. Jag vet idag att jag genom hårt arbete, stor envishet och med förmåga att kunna kommunicera med Erik har lyckats hjälpa honom till det liv han lever idag. Grannarna är numera nöjda med att ha Erik som granne. Ingen inom psykiatrin eller LSS-handläggaren skriker längre efter gruppbostad. Jag tror och hoppas att jag utvecklats i min roll som arbetsledare, mycket tack vare JAGs servicegarantkurser. Assistenterna erbjuds kontinuerligt utbildningar inom autismspektrat, alternativ kommunikation, epilepsi o s v och sedan i höstas har vi handledning av en duktig handledare på JAG. Vi jobbar för att Erik ska ha världens bästa personliga assistans. Christina liknar uppbyggnaden av Eriks assistans som ett 2000-bitars pussel. Vi har lagt ramen nu och små öar av bitar växer fram inom ramarna. Ibland kraschar någon liten ö men det är inte så farligt. Vi bygger vidare. 5 svar om min gode man 1. Hur kommunicerar ni med varandra? 2. Hur kan du fatta beslut med hjälp av din gode man? 3. Är din gode man en närstående person? 4. Hur ofta träffas ni? 5. Arbetar din gode man som personlig assistent? 1. Dövas teckenspråk, AKK; bilder, subtila signaler (kroppspråk, ögonpekning, ljud). 2. Hon känner mig mycket väl. När jag ska fatta ett viktigt beslut tar det tid och jag behöver kommunicera med min gode man vid upprepade tillfällen och på olika sätt innan jag vet hur jag vill ha det. Hon förstår mina signaler och presenterar de möjliga alternativen så jag förstår. Inför EU-valet samtalade vi hela våren om konkreta saker som kan påverka mitt liv. Jag deltog, tillsammans med min gode man, på politiska möten där jag mötte personer som jag kunde rösta på. Från början tyckte jag det bara var konstigt. Nu vet jag att jag gör skillnad och är med och påverkar, det gör mig glad och stolt. 3. Ja, min mamma Marie. 4. Vi ses så gott som dagligen. 5. Ja, extra vid behov. Det brukar bli minst ett pass i veckan. Hillevi Larsson (god man Marie Arvidsson har hjälpt till att svara) 1. Om vi pratar om nuet kan jag genom vissa ord och bilder visa vad jag vill. Bara de som känt mig länge hör vad jag säger. Pratar vi om andra saker än vad som är just nu, krävs jättemycket kunskap om vad som händer i mitt liv. Jag kanske säger gul, på mitt sätt. Då gäller det att tänka vad jag sett som är gult. Menar du blomma? Nej, säger jag. God man tänker igen: Menar du ormen du såg som var gul? Ja. 2. Jag får ett alternativ. Ibland säger jag nej, ibland ingenting. Då måste man ge ett nytt alternativ tills jag visar med ett ja eller ansiktsuttryck att det är det jag vill. Jag kan inte välja på två alternativ samtidigt. Ibland vill jag inte svara, då måste god man veta hur jag vill ha det, locka fram ett svar eller vänta med beslutet. 3. Ja. 4. Varje dag, om inte någon av oss är bortresta. 5 Ja, det är en förutsättning för att jag ska kunna få den hjälp jag behöver. Victor Endom (god man Anette Endom Bassman har hjälpt till att svara) 9

10 Anne entledigades från sitt uppdrag som dotterns gode man Kommunen ansåg att hon var för krävande Efter en omorganisation av kommunens personlig assistans-enhet fick Martina inte längre välja personlig assistent eller ha synpunkter på schemat. När hennes gode man förde fram Martinas krav på inflytande i sin assistans såg kommunen till att hon blev entledigad. Martina är i 30-årsåldern och bor i egen lägenhet i Skåne. Hon har haft personlig assistans med kommunen som utförare i snart 20 år. Martinas problem började för tre år sedan i samband med en omorganisation i kommunen. Som god man skrev Anne under assistansräkningarna varje månad men kommunens uträkning av timmarna stämde inte med de tider som assistenterna skrev upp i Martinas kalender. Tidigare hade Martina fått välja vem som skulle arbeta som assistent hos henne men detta ändrades till att personlig assistans-enheten skulle bestämma. Den nye chefen på kommunen anmärkte också på att Anne hade tre roller i och med att hon var både förälder, assistent och god man och ska enligt Anne ha sagt att man inte tyckte om det i kommunen. Anne blev kallad till lönekontoret för att diskutera sin deltidsanställning som Martinas personliga assistent men mötet ställdes in. Några månader senare gjorde kommunen en anmälan till överförmyndaren om att Anne misskött sitt uppdrag som god man. För att jag haft synpunkter på schemat och inte velat skriva på felaktiga assistansräkningar. Det var kommunen som hade problem och så lägger de skulden på god man. Det drabbar Martina som är svagast. Rättssamhället borde se till den som är svagast, säger Anne. Hon försökte försvara sig mot kommunens anklagelser. De gånger som vi har haft olika uppfattning om assistanstimmarna har jag räknat om tidrapporterna åt dem och kunnat visa var felen uppkommit. Av anmälan framgick att kommunens personlig assistansenhet haft flera möten med överförmyndaren om hur de skulle kunna bli av med Anne som god man. Jag tror att de först tänkt avsluta min anställning som assistent, sen kom de på att de skulle entlediga mig från uppdraget som god man. Det var nu mitt i sommaren och Martinas assistans fungerade sämre än någonsin. Anne började leta efter en ny assistansanordnare och frågade Martinas assistenter om de ville följa med. Assistenterna sa först ja, sen pratade de med arbetsledaren som bad dem stanna kvar i sin anställning i kommunen. Senare under hösten, innan avtal hade slutits med en ny anordnare, kom beslut från överförmyndaren om att Anne entledigats från sitt uppdrag som god man. Som orsak angavs samarbetssvårigheter och att Anne var både god man, mor och assistent till huvudmannen. Några ekonomiska anmärkningar hade Anne inte fått på sitt godmanskap under alla år. En ny god man tillsattes med uppdrag att sörja för person, bevaka rätt och förvalta egendom. Han är jurist och god man för ett tiotal andra personer. Han har endast träffat Martina en gång sedan han tillträdde uppdraget. Anne överklagade beslutet till tingsrätten som dock gick på överförmyndarens linje. De skriver att jag är olämplig som god man, inte på grund av att jag har tre uppdrag men att jag ställer för höga krav på kommunen och att det skulle vara dåligt för Martina. Jag kan inte se att det har påverkat henne negativt. Däremot skulle hon ha tagit skada om jag inte agerat. Den nya gode mannen anser inte att det är någon idé att träffa Martina eftersom han inte kan kommunicera med henne. Efter att Anne vid några tillfällen framfört kritik mot honom har han även slutat höra av sig till Martinas anhöriga. Överförmyndaren svar på detta är att det är i princip önskvärt att gode män har kontakt med anhöriga men inte ett absolut krav Enligt Anne har gode mannen också framfört att han endast är intresserad av att förvalta egendom och ska ha sagt att omsorgen om Martina får kommunen sköta. Vem ska då sörja för person och bevaka rätt? Det är Martina som blir lidande av det här. Hon kan inte ta telefonen och ringa oss om något är fel. Hur ska Martina 10

11 kunna berätta att hon vill ha en annan god man? Domstolarna verkar gå på överförmyndarnas linje, inte den enskildes. God man har sagt att Anne får fortsätta ansvara för medicinering och att hålla i kontakterna med habiliteringen, läkare och hjälpmedelscentralen. Jag gör ju det eftersom jag är tvungen, för Martinas skull, men det känns inte rättvist. Anne känner inte att hon fått någon förklaring till entledigandet. Det finns ju många sätt att hitta en lösning om de tycker att jag gjort något fel. Vi hade kunnat sitta ner och prata med varandra. JAGs verksamhetschef Cecilia Blanck känner till flera andra som råkat lika illa ut. Vi får allt fler berättelser och signaler från medlemmar runt om i landet att kommunen inte skyr några medel för att bli kvitt föräldrar och personliga assistenter som är gode män, säger Cecilia Blanck. I sommar ska Martina åka på läger, då vill kommunen att Anne ska skriva på ansökan om riksfärdtjänst. Men det vill inte jag. Det är inte rätt. Assistenterna har även försökt få Martina att skriva på med handen på pennan. Men hon vet ju inte vad hon skriver på. Assistenterna har fortsatt ringa hem till Martinas föräldrar när de har frågor som gäller Martina. Gode mannen pratar nog aldrig med dem heller. Vi är rädda för att han ska säga upp assistansen och flytta Martina till en gruppbostad. Anne och Martina har överklagat tingsrättens beslut och hoppas nu få prövningstillstånd i hovrätten. Martina och Anne heter egentligen något annat. De har valt att vara anonyma för att inte Martinas situation ska förvärras ytterligare. 5 svar om min gode man 1. Hur kommunicerar ni med varandra? 2. Hur kan du fatta beslut med hjälp av din gode man? 3. Är din gode man en närstående person? 4. Hur ofta träffas ni? 5. Arbetar din gode man som personlig assistent? 1. Jag höll på att säga tankeläsning, men det är nästan så. Många års träning gör att jag kan tolka tecken och subtila signaler. Och tankeläsningen är faktiskt ömsesidig. Simon kan inte prata, men han förstår ju när jag pratar, bara jag är tydlig och rak och inte blandar in för många ord. Sen ställer jag kontrollfrågor för att vara säker på att han är med och förstår. 2. Simon kan svara ja och nej med tecken eller pekningar. När han är positiv till någonting eller väljer något syns det i hela kroppen. När han är missnöjd syns det också. Han är mycket uttrycksfull i både glädje och motvilja. Simon får göra val med hjälp av bilder, som erbjuder alternativ. Om han saknar ett alternativ så väljer han inte någon av bilderna. Så då måste vi hitta rätt bild. 3. Ja, min mamma Lillemor. 4. I snitt var tredje dag. 5. Inte på schemat, men hoppar in vid behov. Det brukar bli några gånger i månaden. Simon Johansson (god man Lillemor Johansson har hjälpt till att svara på frågorna) 1. Anders talar, fast långsamt. Han använder bilddagbok som minnesstöd. Varje dag tar han och assistenterna bilder som de skriver ut och laminerar och sätter in i en pärm med en kort text. Har har också några egna tecken. 2. Jag hjälper till med alla papper och som nu i förrgår då vi överklagade Anders indragna assistanstimmar i Förvaltningsrätten. Jag hjälper till att ansöka om saker, sköter ekonomin, betalar räkningar och ser till att Anders har allt han behöver. Assistenterna följer med till vårdcentralen, men när Anders träffar sin epilepsiläkare är det viktigt att det är jag som följer med. 3. Ja, mamma Birgitta. 4. Vi träffas eller pratas vid nästan varje dag. 5. Ja, på heltid. Anders Elfqvist (god man Birgitta Hillring har hjälpt till att svara på frågorna) 1. Vi kommunicerar med varandra genom blickar, miner, kroppsrörelser Jag måste lita på att min gode man kan läsa av mina signaler. 3. Ja, min mamma Helena är god man. 4. Vi träffas dagligen. 5. Ja. Isak Herlitz Rydergård (god man Helena Herlitz har hjälpt till att svara på frågorna) 11

12 Ska företag få anlitas som god man och förvaltare? Även RFS (Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare) har uppmärksammat problemet med att ett företag säljer tjänster i form av gode män och förvaltare. RFS har uppmanat länsstyrelserna att granska de kommuner som anlitar företaget Optio AB. Optios hemsida. RFS vill få det prövat om det är förenligt med gällande lagstiftning att anlita vinstdrivande företag för uppdrag som god man och förvaltare. Det anser inte Västmanlands tingsrätt som hösten 2013 prövade ett ärende där Optio AB före slagits som förvaltare. Domstolen bedömde att Optio AB inte kunde förordnas som förvaltare i det aktuella ärendet. I domskälen framgår bland annat: Mot bakgrund av att lagstiftaren uttryckt att ett förvaltarförordnande till stor del är ett lekmannauppdrag med stort ideellt inslag synes det svårförenligt härmed att göra förvaltaruppdraget till en affärsverksamhet. I domskälen framgår också att rätten anser att det skulle vara företaget Optio AB som förordnas och inte de anställda som privatpersoner. Domstolen konstaterar också att det kan strida mot lagen om offentlig upphandling att anlita Optio AB. Det finns fler frågor kring Optio ABs verksamhet kring gode män och förvaltare som RFS vill att länsstyrelserna prövar. En fråga är hur många uppdrag det är rimligt att ha som god man eller förvaltare. Optio AB, som finns i Västerås, tar godmans- och förvaltaruppdrag över hela landet. Företaget har två anställda som personligen tar uppdragen och i dagsläget har 85 uppdrag tillsammans. Det innebär att de har över 40 uppdrag per person. Om en av dem skulle vara sjuk eller ha semester så ska den andra personen företräda över 80 personer. RFS anser också att det bör utredas om det arvode som Optio AB får utbetalt var tredje månad är förenligt med kommunallagen. Detta dels då det inte är möjligt att avtala om arvodets storlek i förskott och dels för att de allra flesta gode män och förvaltare får sitt arvode i efterskott en gång om året, då årsredovisningen granskats. Optio ABs företrädare uppger att de besöker sina huvudmän så ofta som det behövs. Emellertid redovisar inte Optio AB kostnader till överförmyndaren, utan uppger att alla kostnader täcks inom arvodet. Detta får till följd att överförmyndaren inte genom reseräkningar kan kontrollera vilka besök som huvudmannen får. 12

13 Almedalsveckan God mans-frågan är i fokus även i JAGs tält i Visby under politikerveckan som startar den 29 juni. I JAG-tältet träffar man politiker, beslutsfattare och samhällsdebattörer hela veckan, bland annat medverkar Gunilla Sundblad, förbunds sekreterare i RFS i JAG-tältet måndag 30 juni kl 11 (se artikeln här intill). Politikerna får svara för sig i Heta stolen : Tisdag 1 juli Lars Ohly (V) Maria Larsson, barn- och äldreminister (KD) Onsdag 2 juli 14:00 Anders Ygeman (S), ordförande i Riksdagens trafikutskott Margareta B Kjellin (M), ledamot i socialutskottet Torsdag 3 juli Agneta Luttropp (MP), ledamot i socialutskottet Lennart Axelsson (S), ledamot i socialutskottet Lördag 5 juli Rickard Nordin (C), ledamot i socialutskottet och ordförande för centerpartiet i Göteborg Maria Lundqvist-Brömster (FP), ledamot i socialutskottet Hela veckans program hittar du på Där kommer vi att lägga filmklipp, bilder och kommentarer till allt som händer i JAG-tältet och runtomkring i Visby. 5 svar om min gode man 1. Hur kommunicerar ni med varandra? 2. Hur kan du fatta beslut med hjälp av din gode man? 3. Är din gode man en närstående person? 4. Hur ofta träffas ni? 5. Arbetar din gode man som personlig assistent? 1. Med Mia är det mycket erfarenheter. Det är här och nu som gäller. Hon kan inte svara ja eller nej. Hon måste få testa olika saker. Hade jag inte haft så lång erfarenhet skulle det vara väldigt svårt. Man får gå efter situationen. Det är svårt att beskriva, det är ofta känslor. Mia tycker om att vi pratar och förklarar. Man måste ha tålamod. Jag försöker lära ut det här till Mias assistenter, en hel del går att lära ut. 2. Vid exempelvis läkarbesök är förutsättningen att jag är med för helhetsbilden. Mia ringer ofta, med assistans, och stämmer av med mig. Jag åker sällan till Mia akut men jag tittar in regelbundet. Skulle en assistent känna sig osäker kommer jag. 3. Ja, mamma Anita. 4. Ibland varje dag, åtminstone varje vecka. 5. Ja, ca 20 timmar i månaden. Mia Ek (god man Anita Ek har hjälpt till att svara på frågorna) 1. Man ser väldigt tydligt på hans ansikte, miner och ljud. Jonas tar mig i handen och går iväg, han styr på det viset. Han har blivit mer dominant med åren. Han förstår mer. Han struntar också i vissa saker. 2. Jonas bestämmer allt. Han visar om något är fel. Han bestämde att han inte skulle vara på daglig verksamhet. Det kom nya deltagare till DV som skrämde honom. Han blev rädd. Assistenten förstod att här vill Jonas inte vara. Han kan visa i stunden, i situationen vad han vill. 3. Ja, mina föräldrar Birgitta och Sverker. 4. Bor inte på samma ort men träffas ungefär en vecka per månad när föräldrarna är på orten. 5. Inte längre. Jonas Nyman (god man Birgitta Nyman har hjälpt till att svara på frågorna) 1. Jag pratar med Nicklas. Nicklas använder kroppspråk. Han visar ja med munnen och nej genom att till exempel vända bort blicken eller ansiktet. Vi använder bilder för att kommunicera vilka som jobbar. 2. Jag fattar beslut åt Nicklas med hjälp av min långvariga personliga kännedom om Nicklas. Nicklas provar ofta nya saker, t ex aktiviteter genom framförallt sitt jobb. 3. Ja, pappa. 4. Vi träffas 2 3 gånger per vecka. 5. Extra vid kris. Nicklas Benn (god man Stefan Benn har hjälpt till att svara på frågorna) 13

14 Socialstyrelsen: Fördelarna överväger Som vi skrivit om tidigare har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen utrett om gode män ska kunna vara personlig assistent till sin huvudman. Man kom fram till att fördelarna med att god man även kan vara personlig assistent till den assistansberättigade överväger. Socialstyrelsen anser att det finns fördelar för den enskilde med att god man även kan arbeta som personlig assistent. Det gäller särskilt när huvudmannen har kognitiva begränsningar och svårigheter att kommunicera. För att den gode mannen ska kunna utföra sitt uppdrag behöver han eller hon känna den enskilde väl, kunna tolka och förstå hans eller hennes viljeyttringar och behov samt ha förmåga att vara ett beslutsstöd för huvudmannen. Det är inget självändamål att en god man samtidigt är personlig assistent till sin huvudman. Däremot är det i praktiken ofta en förutsättning för att den enskilde ska företrädas av en god man som han eller hon kan kommunicera med och som förstår hans eller hennes behov och önskemål. Fördelen med att en god man även är personlig assistent är att den gode mannen därigenom känner den enskilde väl. Gode mannen får även kunskap om hur assistansen utförs av den enskildes övriga assistenter och har därige-nom möjlighet att bevaka att assistansen utförs på det individuella sätt som huvudmannen önskar. Detta är särskilt viktigt när det gäller en enskild som inte själv har förmåga att styra sin assistans. Att ha kunskap om hur, när och av vem assistansen utförs är även betydelsefullt när den gode mannen exempelvis behöver underteckna räkningar avseende 14 assistansersättning till Försäkringskassan. Från vårt samråd vet vi att om en god man även är personlig assistent så är denne nästan alltid en nära anhörig. Den gode mannen står i detta fall även för kontinuitet och trygghet och uppdraget bygger på förtroende från den enskilde. Det har i samrådet lyfts fram att för att förstå den enskildes viljeyttringar och behov är det en fördel att företrädaren har en nära och kontinuerlig kontakt med den enskilde. Detta eftersom den gode mannen ska bevaka den enskildes intressen och vid behov ansöka om kompletterande insatser. Risker om god man även är assistent Socialstyrelsens anser att det även finns risker för den enskilde när en god man även är personlig assistent. En sådan risk är att det kan uppkomma intressekonflikter och potentiella jävsförhållanden. I samrådet har det lyfts några exempel på sådana situationer. En risk kan vara när en god man, tillika anhörig, är beroende av arbetet som personlig assistent för sin försörjning. Det kan då förekomma att den gode mannen ser mer till sina egna intressen av försörjning än till huvudmannens behov av kompletterande insatser, till exempel daglig verksamhet. För den enskilde kan det innebära risk för isolering och minskade möjligheter att delta i samhällslivet och att leva som andra. En risk som också har framkommit är att det kan bli en sluten värld med brist på insyn kring den enskilde om den gode mannen också är assistent. Det kan innebära att det inte finns någon utomstående som kan uppmärksamma om den enskilde inte får sina behov tillgodosedda eller far illa på annat sätt. I de flesta fall har den enskilde dock flera assistenter, och även utomstående assistenter. I genomsnitt har den som har personlig assistans, tre till sju assistenter. Den gode mannen är då en av flera assistenter. I sådana fall är förmodligen risken för en sluten värld runt den enskilde mindre. Av dem som svarade på Försäkringskassans brukarundersökning år 2011 hade åtta av tio utomstående personliga assistenter men många hade även sina anhöriga som assistenter. En risk som lyfts fram i samrådet är att en ungdom inte tillåts bli vuxen och leva sitt eget liv när den personliga assistenten även är god man och anhörig. Det kan exempelvis handla om att den unge vuxne inte får möjlighet att flytta hemifrån eller delta i fritidsaktiviteter. En annan risk är att det kan vara svårt för såväl den enskilde som den som har uppdrag som god man och personlig assistent att skilja de olika rollerna åt. Särskilt i de fall där personlig assistent/god man också är anhörig kan rollerna blandas ihop och bli otydliga. Konsekvenser om ett förbud införs I Socialstyrelsens uppdrag har ingått att ta reda på vilka kon-

15 sekvenser det skulle bli om utredningens förslag genomförs, det vill säga att god man, förvaltare eller ombud inte kan arbeta som personlig assistent till sin huvudman. Nedan redovisas de konsekvenser som kommit fram vid kontakter med de olika aktörerna. En konsekvens skulle bli att den enskildes rätt att själv välja vem som ska vara personlig assistent begränsas, vilket innebär att en av de grundläggande principerna i LSS åsidosätts. Förslaget innebär också en begränsning i den enskildes möjligheter att kunna påverka vem som ska vara god man. Även rätten att bestämma vem som ska vara ombud skulle påverkas. Den som har en nära anhörig som personlig assistent skulle, om förslaget genomförs, exempelvis inte kunna ge samma person en fullmakt att utföra bankärenden åt honom eller henne. Personer med stora funktionsnedsättningar, inklusive svårigheter att kommunicera med andra, saknar ofta ett mer omfattande socialt nätverk. Det innebär att de personer som den enskilde kan tillfråga om att bli god man är begränsad. En konsekvens av utredningens förslag kan därför bli att en företrädare måste utses bland personer som den enskilde inte känner. Alternativet med en utomstående god man som inte känner den enskilde upplevs ofta som osäkert och ibland riskabelt. Erfarenheter från samråd visar att utomstående gode män sällan har kunskap om LSS eller om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. En utomstående god man kan även ha svårt att lära känna huvudmannen så väl att de kan tolka hans eller hennes vilja och företräda huvudmannen i situationer som exempelvis handlar om den personliga assistansen och dess utformning. Texten ovan är ett utdrag ur social styrelsens utredning Personlig assistent och god man som publicerades i januari i år. Den kan läsas i sin helhet på Socialstyrelsens hemsida: 5 svar om min gode man 1. Hur kommunicerar ni med varandra? 2. Hur kan du fatta beslut med hjälp av din gode man? 3. Är din gode man en närstående person? 4. Hur ofta träffas ni? 5. Arbetar din gode man som personlig assistent? 1. Jag kommunicerar genom ansiktsutryck och kroppsmimik. 2. Genom tät kontakt med min gode man som lyssnar in och kan tolka vad jag vill. 3. Ja, min syster är min god man. 4. Flera gånger i veckan. 5. Ja. Monica Tornevik (god man Annki Tornevik har hjälpt till att svara) 1. Med att god man frågar och jag visar med mitt kroppsspråk om jag vill eller ej. 2. Min gode man har mycket god kännedom om mig eftersom vi känt varandra hela mitt liv. 3. Ja. 4. Minst 3 4 gånger i veckan 5. Ja, fast det blir mindre för varje år som går. Det är alltid roligt att få ha min gode man som min assistent. Desideria Giovanetti (god man Monica Bondegård har hjälpt till att svara) 1. Jag pratar med min gode man genom att peka på saker eller bilder. Det är bra när personen jag vill prata med ställer frågor så jag kan visa med kroppen och ljud, vad jag känner, att personen förstått mig och om jag tycker att vi pratar om trevliga saker. 2. Min gode man känner mig väl, vet vad jag tycker om och kan se på mig när saker inte blir bra. Jag har prövat många olika saker i mitt liv och på så sätt kommit fram till vilka saker som fungerar bra för mig. Min gode man har varit med mig hela mitt liv. 3. Mina gode män är mina föräldrar. 4. Vi träffas varje dag. 5. Ja. Jonathan Blomberg (god man Annika Blomberg har hjälpt till att svara) 15

16 Eniga politiker på Föreningen JAGs årsmöte: Det blir problem om kommunerna inte följer detta i praktiken Omkring 80 medlemmar med företrädare och assistenter deltog under JAGs årsmöteshelg maj på Clarion Hotel Arlanda. Årsmötet rivstartade med en livlig politikerutfrågning. Politikerpanelen fick förstås ge sin syn på Föreningen JAGs enskilt viktigaste fråga; rätten till en god man som man kan kommunicera med och den hotbild medlemmarna så tydligt ser. Lars Ohly (V), riksdagsledamot och f d partiledare: Jag är glad över att regeringen inte la fram utredarens [Susanne Billum, reds anmärkning] förslag. När man försöker komma åt fuskare måste man värna alla andra. Jag vill ändra lagen så att det uttryckligen blir tillåtet att vara god man och personlig assistent. Agneta Luttropp (MP), riksdagsledamot: Här står striden mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och socialstyrelsen vem bestämmer? Praxis från SKL går 15 år bakåt i tiden, det borde väl ha uppdagats massor med fusk? Men det fusk som uppdagas ligger utanför familjerna. Kommunerna handlar på eget bevåg. Riksdagens intentioner måste nå ända ut. Ole Jörgen Persson (M), socialnämndspolitiker från Stockholm: Vi är överens om att det måste få vara så. Det blir problem om kommunerna inte följer detta i praktiken. Sofia Lydigh (KD), parti styrelseledamot: Jag delar uppfattningen att det är viktigt. Inför den här debatten har jag läst på och kollat upp etiken kring när överförmyndarna utser gode män och ingen lyfte då att god man som är personlig assistent är ett problem. Lars Lindberg (S), ordförande i socialdemokratiska funktionshindernätverket Funktionshinder och Jämlikhet: Socialstyrelsens utredning var nyanserad och lyfte att mycket går att lösa med utbildning. Hela politikerutfrågningen och fler bilder från årsmötet hittar du på JAGs hemsida. Carina Nilsson, Malin Johansson, Agneta Hoff Norrman, Karin och Marianne Thern undrar om de får ta hunden med sig in till himlen. Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson var gäst på söndagen. Saeid Aramideh och Lars Ohly. 16

17 Magnus Andén och Cecilia Blanck omvaldes till ordförande i Föreningen JAG respektive Brukarkooperativet JAG. Till vänster: Anton Smeets visade sina egna fotografier. Ovan: Full fart på dansgolvet på lördagkväll. Styrelsen i Föreningen JAG med företrädare Ordförande Magnus Anden Cecilia Blanck/Gerd Andén, tel :a vice ordförande Richard Kostenius Linda Forzelius/Kerstin Söderlund, tel :a vice ordförande Birgitta Tullberg Lars Tullberg, tel JAG-center bjöd på ett nytt medryckande inledningsnummer. Ledamöter Lotta Fallgren Maj-Britt Fallgren, tel Mattias Börjesson Pelle Börjesson, tel Mia Ek Anita Ek, tel Kristina Edvall Ewa Sahlström, tel Suppleanter Viktor Endom Anette Endom, tel Isak Herlitz Rydergård Helena Herlitz, tel På årsmötet avtackades Anna Ingren som avböjt omval i styrelsen. Anna, som de senaste åren varit förste vice ordförande, tillhör pionjärerna i föreningen och har varit styrelseledamot sedan starten. Genom sin kunskap och starka engagemang har Anna, med stöd av sin legala företrädare Kerstin Ingren, i hög grad bidragit till föreningens utveckling. Kontaktuppgifter till styrelsen i Brukarkooperativet JAG finns på JAGs hemsida Längst till vänster: Daniel Anér sjöng En fattig bonddräng ur Emil. Till vänster: Erik Lindgren berättade om sitt senaste seriealbum. 17

18 Intensivt påverkansarbete under våren Under våren har förstås mycket kraft lagts på god mans-frågan. Medlemmarna i Föreningen JAG har fortsatt att delta på olika partievent för att berätta för politikerna varför det är viktigt att ha en legal företrädare som man känner och har förtroende för. Längst upp: Victor Endom vid JAGs informations bord på moderaternas Sverigemöte i Göteborg i april där han bland andra träffade Anna Maria Corazza Bildt. Malin Karlsson och Kristina Edvall träffade riksdagsledamöterna Anders Andersson och Magnus Sjödahl samt barn- och äldreminister Maria Larsson på KDs kommundagar i Göteborg i mars. Agneta Luttropp besökte JAGs monter på Miljöpartiets kongress i Göteborg där Hillevi Larsson och Simon Storm höll ställlningarna. JAGs dansföreställning Vet du vem jag är? har ett starkt intressepolitiskt budskap som berör självbestämmande och rätten att vara en egen person och få göra egna val. Under våren har föreställningen spelats på Kulturhuset i Stockholm samt på Fridegårdsteatern i Bålsta. I samband med Bålsta-föreställningen skrev Enköpingsposten en fin recension. 18

19 Medlemmarna har även pratat om god mans-frågan i många andra samman hang. JAG medverkade bland annat på NKAs nationella konferens i Stockholm i mars och på LSS-dagen i april. Maj var extra hektisk med Hjultorget i Stockholm, Anhörig riksdag i Varberg och Kommunikationskarneval i Göteborg. Till vänster: Kristina Edvall deltog på Anhörigriksdagen tillsammans med bl a Charlotte Andersson från JAGs Göteborgskontor. Ovan: Simon och Lillemor Johansson föreläste på Kommunikationskarnevalen. För ett år sedan gick min älskade mamma JANE BRYNOLF bort Hon drabbades av en elakartad cancer och på bara tre månader var hon borta. Det var såklart en väldig chock för mig och min familj. Vi kan än idag inte riktigt tro att det är sant. Mamma var navet i min assistans. Hon hade koll på allt. Till sin hjälp hade hon även min pappa och sin vän Birgitta. Idag har jag tre servicegaranter. Och det funkar väldigt bra och känns säkert inför framtiden. Min lillasyster Sanna har klivit in och är nu både min assistent, servicegarant och snart även godman. Och fastän jag saknar min mamma något oerhört så funkar allting runt omkring mig. Åsa Brynolf med familj Kunskapsstöd till föräldrar och anhöriga Nationellt kompetenscentrum anhöriga utvecklar kunskapsstöd till föräldrar och anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättningar. På finner du: Reportage om familjeliv, glädjeämnen, sorg och förlust, syskon och hjälpmedel. Filmer om omvårdnad, kommunikation och föreläsningar från konferensen Livets möjligheter. Kunskapsöversikter om delaktighet i vardagslivet och kommunikation. Kom och var med i lärande och stödjande nätverk träffa föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, dela erfarenheter, känna gemenskap. Personliga kontakter för frågor och svar, råd och stöd, kurser, tips och mycket mer 19

20 Posttidning B Begränsad eftersändning Hej, jag heter Simon Storm och jag vill berätta om min gode man! Eftersom jag behöver mycket stöd i min livssituation så är det viktigt för mig att ha en god man som jag kan kommunicera bra med, som förstår vad jag vill, vad jag behöver och hur jag vill leva mitt liv. Eftersom jag inte talar på samma sätt som de flesta andra så behöver jag en god man som förstår mina ljud och mina gester och som kan förklara för andra vad de betyder och vad jag menar. Min gode man behöver också kunna förklara för mig vad andra personer menar och vad som ska hända, och det gör hon genom att visa bilder för mig, använda teckenspråk eller visa saker vi samarbetar. Vårt sätt att samarbeta gör att jag kan tala om vad jag tycker om det som ska hända, jag känner mig lyssnad på och då blir jag trygg och har möjlighet att förstå min tillvaro. Ibland vill jag också kunna berätta vad jag gjort och vad jag längtar efter. Jag får hjälp med det av min gode man genom att hon gör bildserier till mig på viktiga situationer i mitt liv som jag använder när jag berättar. Hon lär också mina personaliga assistenter att kommunicera på samma sätt, på mitt sätt, det ger mig möjlighet till förutsägbarhet och inflytande över hela mitt liv. Min gode man är min mamma, hon och jag har levt med varandra i hela mitt liv och haft mycket tid med varandra och därför har vi också kunnat lära varandra hur vi behöver göra för att förstå varandra. Det kan man inte lära sig på en kurs! Jag och min mamma träffas så ofta jag vill och behöver och jag vet att hon alltid sätter mig först! Trots att jag bott i egen lägenhet flera år så finns vi alltid för varandra och jag vet att när det händer något i mitt liv som känns krångligt så kommer hon alltid och hjälper mig direkt. När det behövs hoppar hon in och arbetar som personlig assistent, t ex i helt nya situationer där jag är extra beroende av att ha min tolk med mig, då kommer hon och hjälper till. Hon kan förklara för mig vad som är på gång och hon förklarar för andra vad jag vill och inte vill, och sen kan hon även visa de andra personliga assistenterna vad vi kommit fram till och hur vi har ordnat det så att det blir på mitt sätt. På bilden här sitter jag i min egen trädgård utanför min lägenhet. Det är det sätt jag vill bo på, det jag har valt. Med hjälp av min gode man har jag det precis som jag vill. 20 Box 16145, Stockholm Tel: E-post: Webb:

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare (RFS)

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

godmanskap & förvaltarskap

godmanskap & förvaltarskap godmanskap & förvaltarskap Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Överförmyndaren I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. Överförmyndaren utövar

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Vill du bli god man?

Vill du bli god man? Vill du bli god man? Är du vår nästa god man eller förvaltare? Överförmyndarmyndigheten i Järfälla och Upplands-Bro har alltid behov av gode män för personer som har svårt att klara sin vardagsekonomi

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet)

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) 1. Person ansökan gäller (den enskilde) namn Vistelseadress

Läs mer

Personlig assistent och god man. Är rollerna förenliga?

Personlig assistent och god man. Är rollerna förenliga? Personlig assistent och god man Är rollerna förenliga? Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare Överförmyndarnämnden God man Förvaltare Överförmyndare Måste finnas i kommunen Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige för 4 år Förvaltningsmyndighet Kontrolleras av Länsstyrelsen och JO Välkommen

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Information om ansökan om god man eller förvaltare

Information om ansökan om god man eller förvaltare Information från Information om ansökan om god man eller förvaltare Denna information gäller dig som avser att ansöka om god man eller förvaltare eller anmäla behov av sådan för annan person. Om att ansöka

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 1. Person ansökan gäller Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer Vistelseadress

Läs mer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer Anmälan till överförmyndarnämnden om behov av god man eller förvaltare får lämnas in av den som har kunskap om den enskildes behov. Vanligtvis anmäls behovet av socialtjänsten eller av läkare. Överförmyndarnämnden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 december 2012 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Värnamo kommun 331 83 Värnamo MOTPART AA Ombud: Advokat Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Om att ansöka om god för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Enligt föräldrabalkens 11 kap 4 och 7 kan godmanskap eller förvaltarskap anordnas för personer som p.g.a. sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Det är svårt att berätta exakt hur det

Läs mer

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 2292-13 KLAGANDE c Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN

ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN Vid frågor kontakta Överförmyndarnämndens kansli 090-16 10 00 overformyndarnamnden@umea.se Insänds till Umeå Tingsrätt Box 138 901 04 UMEÅ ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN Avseende behov

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt FB 11 kap 4 respektive 7 får göras av den som ansökningen avser (en egen ansökan ska då lämnas in) samt av hans eller hennes make eller sambo och

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2.

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2. ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Kryssa för det ansökan avser: God man enligt 11:4 FB Förvaltare enligt 11:7 FB 1. Personen

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Att vara god man. Den löpande förvaltningen

Att vara god man. Den löpande förvaltningen Att vara god man Den löpande förvaltningen Innehåll God man ett uppdrag som kräver ansvar... 3 God man... 3 Huvudman, personen som har god man... 3 Viktigt med samarbete mellan god man och huvudman...

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

God man eller förvaltare

God man eller förvaltare 1 God man eller förvaltare Ett stöd i ekonomiska frågor och hjälp med intressebevakning Information från överförmyndaren 2 Vem hjälper mig när jag inte själv kan sköta min ekonomi eller söka bidrag eller

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få stöd av boendestödet. Det är svårt att beskriva exakt hur

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

! " # " $! " # " % % & ' (& " ) ' * %% ) ' 3

!  #  $!  #  % % & ' (&  ) ' * %% ) ' 3 2 ! "#" $! "#"%% &' (&")' * %% ) ' 3 Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

1. Sökande/huvudmannen (den som vill ha god man eller förvaltare) Personnummer

1. Sökande/huvudmannen (den som vill ha god man eller förvaltare) Personnummer Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt FB 11 kap 4 respektive 7 får göras av den ansökan avser. Syftet med blanketten är att utreda om förutsättningarna för godmanskap eller förvaltarskap

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Sundbyberg 2012-04-17

Sundbyberg 2012-04-17 Sundbyberg 2012-04-17 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: s.fst@social.ministry.se Yttrande Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning SOU2012:6 Handikappförbunden är ett partipolitiskt

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 - ;.. KAMMARRÄTTN I GÖTBORG 2011-11 2 I Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 4931-10 KLAGAND MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer