Ortsanalys Arboga kommun. november 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ortsanalys Arboga kommun. november 2006"

Transkript

1 Ortsanalys Arboga kommun november 2006

2 Ramböll Sverige AB Region Syd Samhällsbyggnad Isbergs gata Malmö Tfn Fax P:\64mas2\6405\14106\L_text\rapport\InDesign

3 Förord Innehåll Arboga är en av Sveriges äldsta städer. Här hölls 1435 Sveriges första riksdag. Den medeltida stadskärnan lockar många besökare som bland annat besöker den årliga medeltidsveckan. Men Arboga har fler kvaliteter än sin historia. Staden och kommunen erbjuder många fina boendemiljöer. Läget i skärningspunkten mellan olika regioner och med utmärkta kommunikationer skapar förutsättningar för ett attraktivt boende med tillgång till en stor arbetsmarknad samt etablering av verksamheter. Denna ortsanalys söker lyfta fram Arbogas karaktär och starka respektive svaga sidor. Ortsanalysen är ett av underlagen för den nya kommuntäckande översiktsplanen som håller på att tas fram. Ortsanalys grundar sig på den norska metoden stedsanalys. Den innebär en systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Ortsanalysen beskriver ortens form som ett resultat av en historisk process där både övergripande samhällsutveckling såväl som lokala initiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling. Detta sammanfattas i ortens starka och svaga sidor samt i exempel på hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Ortsanalysen är utförd under perioden juni 2005 till november Den är framtagen på uppdrag av Arboga kommun med Per Granlund som beställare. Ramböll Sverige AB i Malmö har utfört analysen med Ylva Pålstam som ansvarig samt Göran Oldén och Kristina Hermansson som handläggare. Analysen har förankrats i en arbetsgrupp från Arboga kommun bestående av Per Granlund, Riitta Haukilahti och Anna Lina Nordquist. Kartorna som ligger till underlag för de olika kapitlens temakartor är Arboga kommuns kartmaterial (copyright Lantmäteriet och Arboga kommun). Del I Analys Geografi 4 Historia 6 Landskap och grönstruktur 10 Huvudstrukturer 14 Funktioner 18 Trafikmönster 20 Folkliv 22 Del II Arbogas styrka och svaghet Starka sidor 24 Svaga sidor 24 Del III Sammanfattning Arbogas karaktär - Medeltidsstaden 25 Utveckla stadskärnan 25 Skapa attraktioner 25 Förtätning med nya bostadsområden 25 Annonsera Arboga från Europavägarna 25 Knyt båtfolket till Arboga 25 Referenser 27 3

4 Gränsbygd eller smältdegel Arboga kommun omfattar en yta på 324 km 2 och ligger i en gränszon eller smältdegel mellan olika regioner, såväl naturmässiga som historiska och förvaltningsmässiga. De förvaltningsmässiga indelningarna går långt tillbaka i tiden. Äldst är landskapen som under medeltiden fungerade som självständiga politiska enheter med egna lagar. Kyrkans indelning i stift liksom indelningen i Svealand och Götaland grundlades under medeltiden. Svealand och Götaland betecknade då landet nordanskog respektive sunnanskog, d v s landet norr respektive söder om Tiveden och Kolmården. Den administrativa indelningen av Sverige i län skedde först under 1600-talet. Landskapsgränsen mellan Närke och Västmanland går genom kommunens sydvästra del och kommungränsen i sydöst bildar gräns till Södermanland. Kommunen tillhör Västmanlands län men gränsar i sydväst till Örebro län och i sydost till Söder man lands län. Kommunen ligger i gränstrakterna mellan Svealand och Götaland, vilkas centralbygder hade stor betydelse och utgjorde viktiga maktcentra under medeltiden då riket Sverige bildades. Kommunen tillhör Västerås stift och utgör gräns mot Strängnäs stift. Kommunen ligger i gränsen mellan jordbruksbygden runt Mälardalen/Hjälmaren och skogsbygden i Bergslagen. Den ligger mellan de två sjösystemen Mälaren och Hjälmaren samt mellan Mälardalen och Hjälmarebygden. Kommunikationer Arboga stad ligger i mitten av en triangel mellan de tre större städerna Örebro, Eskilstuna och Västerås, vid korsningspunkten mellan den övergripande infrastrukturen, vägarna E18 och E20 samt Mälarbanan och Svealandsbanan. Svealandsbanan och Mälarbanan passerar genom Arboga. Med tåg nås Örebro, Västerås och Eskilstuna på min och Stockholm på 1½ timme. Europavägarna E18 och E20 passerar genom kommunen, strax norr om Arboga stad. Avståndet till Eskilstuna är 44 km, Örebro 40 km, Västerås 52 km, Göteborg 330 km, Stockholm 155 km och till Malmö är avståndet 520 km. Staden I början av 1600-talet var Arboga Sveriges tolfte stad med invånare. Staden upplevde en tillbakagång i mitten av 1600-talet, när Arboga förlorade sin roll som utskeppningshamn, och tillväxten kom inte igång förrän vid industrialiseringen i slutet av 1800-talet. År 1910 hade staden 5000 invånare. Första halvan av 1900-talet medförde en lugnare period med en liten tillväxt. Den andra stora tillväxtperioden startade 1945 när FFV Aerotech etablerades i staden. På tio år fördubblades folkmängden och 1952 hade invånareantalet nått upp till drygt 9000 invånare. Därefter har det skett en svag folkökning som stagnerade under 1970-talet och minskade något under 1980-talet. Befolkningsutvecklingen har därefter varit svagt positiv fram till mitten av 1990-talet och har sedan 1995 varit svagt negativ. I den senaste statistiken, december 2004, har staden Arboga invånare och kommunen I Götlunda bor cirka 300 personer och i Medåker cirka 250. Därutöver finns ett flertal mindre byar med ett fåtal gårdar där de resterade invånarna bor. Kommunen År 1952 genomfördes den första kommunreformen. Medåkers församling och Arboga landsförsamling införlivades i Arboga kommun 1971 och Götlunda inkorporerades i Arboga kommun 1974 från Glanshammars kommun i Örebro län. Demografi Utflyttningen från kommunen har sedan 1990 varit större än inflyttningen. Dock visade 2005 ett positivt flyttningsnetto, med störst inflyttning från utlandet och storstadsregionen. Arbetspendlingen från kommunen är större än inpendlingen, respektive (2003). Kvinnor i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än riksgenomsnittet. Antalet kvinnor i familjebildande åldrar är dock lägre i Arboga, därför ligger antalet födda barn i kommun sedan 2002 under riksgenomsnittet. Arboga kommun har en lägre andel invånare än riket i åldrarna 20 till 44 samt en högre andel i åldrarna över 65. Andelen utrikesfödda personer är lägre än riket i övrigt. Antalet arbetstillfällen har minskat med 32,5 % sedan Flest arbetstillfällen, drygt 50 %, har försvunnit inom området tillverkning och utvinning. Näringsgrenen är dock näst störst och sysselsätter en tredjedel fler än riket i övrigt. Störst är offentlig förvaltning. Utmärkande för Arbogas näringsliv idag, är den stora koncentrationen av högteknologisk kompetens. Det gäller speciellt inom industriell IT och underhåll av flyg- och markbunden elektronik. Arboga kommun har en lägre andel högutbildade med eftergymnasial utbildning än riket i övrigt. Slutsatser Arboga ligger och har alltid legat i gränsen eller i en smältdegeln mellan olika förvaltnings- och naturmässiga regioner. Bra vägar och goda kommunikationer till omkringliggande större städer ger möjlighet till arbete på annan ort, en regionförstoring. Kommunen har en större inriktning på arbetstillfällen inom tillverkning och byggverksamhet än Sverige som helhet. Utpendlingen är större än inpendlingen. Kommunens befolkning har minskat med 8,5 % sedan Kommunen har en lägre andel invånare i gruppen år, familjebildande ålder, och en högre andel pensionärer än medeltalet för riket. Kommunen har en lägre andel invånare med eftergymnasial utbildning än riket i övrigt. Arboga har haft ett långvarigt socialdemokratiskt styre men de senaste valperioderna i koalition med Centerpartiet och Folkpartiet. 4

5 Arboga i regionen. Arboga i smältdegeln. Kommunen med Arboga stad och de större orterna. Kartan är något beskuren i söder. 5

6 Historia Det geografiska läget och naturförutsättningarna har skapat grunden för Arboga stads tillblivelse. I äldre tider var vattenvägarna de viktigaste och ibland de enda färdvägarna. Åar och sjöar har därför haft stor betydelse när Sverige befolkades. Arboga ligger i en region som har en rik och gammal historia. Staden grundlades i mitten av det framväxande Sverige med de bördiga och lättodlade jordarna på västgötaslätten i sydväst, östgötaslätten i söder och Mälardalen i öster, de malmrika skogstrakterna i norr samt mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Forntid förhistorisk tid Arbogatrakten blev förhållandevis sent befolkat p g a att landet var täckt av den östersjöfjärd som nuvarande Mälardalen bildade. Högsta kustlinjen (så högt som havet sträckte sig när isen smälte bort efter senaste istiden) ligger i området för Arboga kommun på drygt 60 m ö h. Vid landhöjningen steg bördiga lerslätter upp ur vattenytan och människor kunde slå sig ner och bruka jorden. Det skedde i Arboga vid yngre stenåldern, efter litorinahavets tillbakadragande för ca 4000 år sedan. Nuvarande Götaland liksom nordvästra delarna av Västmanland var då sedan årtusenden isfritt och där utbredde sig tall- och björk skogar samt ädellövskogar vid sjöar och havsvikar. I Arbogatrakten finns flera fornminnen från denna tid. I Götlundabygden finns bl a ett gravfält med 17 fornlämningar från järnåldern. På en höjd vid sjön Tjurlångens norra spets ligger Halvardsborg, från järnåldern, ca e Kr. Längs vägen mot Lungers udde står en runsten från 1000-talet. Texten lyder: Helgulv och Gerlev de gjorde efter Sigmund sin broder. Det senmedeltida Arboga. Medeltidsstaden ca Under 1000-talet började en by växa fram på platsen för dagens Arboga. Redan på 1100-talet bör Arboga ha varit ett förhållandevis rikt samhälle, eftersom man vid sekelskiftet talet hade möjligheter att bygga en så stor stenkyrka som nuvarande St Nicolai kyrka. Att Arboga var en plats för utveckling och expansion vittnar även franciskanermunkarna om. De slog de sig ner i Arboga och påbörjade 1256 byggandet av klosterkyrkan, Heliga Trefaldighets kyrka. Fanciskanermunkar kallades även gråbröder eller tiggarmunkar. De levde av allmosor och byggde därför sina kloster i nära anslutning till en stad eller samhälle av stadskaraktär. Klostret i Arboga fick ställning som franciskanerordens huvudsäte i Norden. Stadens sigill är känt från 1330, vilket tyder på att Arboga då var en fullt utbildad medeltidsstad. Järnhanteringen i Bergslagen gjorde Arboga till en rik och mäktig stad. En förutsättning för detta var Arbogaån som fungerade som transportled för järnet från Nora och Lindes Bergslager. Ån förband den malmrika skogsbygden med Mälaren. Den var seglingsbar fram till Arboga som utgjorde den västligaste hamnen i Bergslagen. Till Arboga transporterades malmen vintertid på åns is. I Arboga lastades varorna om på fartyg som seglade nedför ån för att via Mälaren nå Stockholm och främmande länder. Namnet Arboga stammar från Arbughæ, vilket betyder åbåge. Arboga är till skillnad från många andra svenska medeltida städer en anlagd stad. Det rätvinkliga gatusystemet härstammar från en uppgjord plan som följde dåtidens nordtyska stads-planemönster. Mittpunkten i den medeltida staden var Stora Torget. Vid torget byggdes på 1470-talet Helgeandskyrkan (stadskyrkan), som under 1630-talet blev stadens rådhus. Det strategiska läget och handeln gjorde Arboga till en betydande stad, ekonomiskt, kyrkligt och politiskt. Det framgår inte minst av de många kyrko-, herre-, riks-, riksdagsoch råds möten som förlades hit från slutet av 1200-talet till och med 1500-talet. Mest känd är Sveriges första riksdag år Även landsbygden utanför Arboga var välmående och i Medåker och Säterbo byggdes stenkyrkor i början av medeltiden. Handels- och hantverksstaden En rad politiska beslut ledde vid mitten av 1600-talet till en period av ekonomisk tillbakagång i Arbogas historia. År 1614 delades rikets städer upp i stapelstäder, som fick bedriva handel och sjöfart med utlandet och uppstäder, som endast hade rätt att bedriva handel och sjöfart inom landet. Arboga blev en uppstad vilket påverkade handeln negativt. Till den plötsliga nedgången i handeln bidrog även att Nora och Lindesberg år 1643 fick stadsprivilegier och en stor del av handeln som Arboga fört med västra Bergslagen upphörde. Nedgången förstärktes av Hjälmare kanal, eller Arboga grav som den då kallades, som stod färdig Genom kanalen fick Örebro direktförbindelse med Mälaren och Stockholm 6

7 Arboga centrums bebyggelse från olika århundraden. Utdrag ur Arbogas stadskärna - Bebyggelsehistoria och Byggnadsordning. 7

8 och övertog därigenom handeln med järn från Värmlands och Lekebergs bergslager. Den politiska makten koncentrerades mer och mer till Stockholm och den sista riksdagen hölls i Arboga Stadens minskade politiska betydelse och nedgången i handel medförde en utflyttning av många av stadens köpmän. Invånareantalet sjönk från invånare år 1613 till år Även den kyrkliga makten försvagades och vid reformationen 1527 lades franciskanerklostret ner. Under denna tidsperiod stärktes emellertid Arbogas ställning som bearbetningsort för järnet. Gustav Vasa visade stor omsorg om bergshantering och järnframställning. Han anlade med hjälp av tyska vapensmeder i början av 1550-talet en vapenmanufaktur vid Jädersholme, nuvarande Jädersbruk, strax väster om Arboga. Samtidigt lät kungen anlägga en kungsgård i Arboga dit han flyttade med sin dotter Cecilia. I samband med gaturegleringen omkring 1650 då Nygatan, Rådhusgatan och norra delen av Kapellgatan breddades, anlades Järntorget. I Götlunda byggdes en kyrka i barockens stilideal som invigdes Industristaden ca Tekniska landvinningar banade vägen för en industrialisering och en ny utvecklingsvåg i Arbogas historia. Ångmaskinen och därefter elektriciteten var två viktiga förutsättningar för industrialiseringen av Sverige. Nu kunde energikrävande industrier etableras oberoende av var vind- eller vattenkraftkällorna låg. Arboga blev den första stad där ångloks- och ångbåtstrafik möttes. Invigningen av järnvägen Örebro Arboga, den 29 augusti 1867 av kronprins Karl (Karl XV), markerar också inledningen till stadens industriella utveckling och kan sägas vara starskottet för stadens andra storhetstid med en stark befolkningstillväxt. I snabb takt grundades en mängd industrier: Arboga Gjuteri- och Mekaniska Verkstad 1856, A P Bloms Snickerifabrik 1862, CA Carlsson & Co 1865, Arboga Glasbruk 1873, Arboga Tegelbruk 1882, Elektriska Aktiebolaget 1883, Arboga Margarinfabrik 1887, Arboga Bryggeri 1898, Arboga Kvarn- och Maltfabrik. Av dessa företag skulle Elektriska Aktiebolaget bli ett av Sveriges största företag. Det bildades i Arboga av bröderna Jonas och Göran Wennström, men genom förmånliga villkor lockades bröderna till Västerås och byggde 1892 upp det företag som skulle bli ASEA, sedermera ABB. Invånarantalet fördubblades i slutet av 1800-talet, från invånare år 1860 till ca 5000 på 1890-talet. Stadskärnan kom dock inte att präglas av någon industriarkitektur. Industrierna liksom arbetarbostäderna placerades i utkanten eller helt utanför stadskärnan. Genom 1862 års kommunallag utökades myndigheternas ansvarsområden och kommunerna började ta ett allt större samhällsansvar. I Arboga skedde en utbyggnad av lasarett, skolor, brandkår, vatten- och avloppsnät samt renhållning. Engelbrektsskolan stod färdigt 1882, Allmänna läroverket för gossar 1884, Brandstationen 1897 och Arboga Nya Kraftverk Till det sociala ansvaret hörde även att anlägga parker. Stureparken och Ahllöfsparken anlades i slutet av 1800-talet för att skapa en sundare miljö för stadens invånare och trevliga områden för stadens borgare att promenera i. De första sparbankerna bildades i Sverige vid mitten av 1800-talet. I Arboga byggde Sparbanken bankpalatset Örnen Skandinaviska banken, nuvarande Föreningssparbanken, tillkom I slutet av 1800-talet bildades även de så kallade folkrörelserna; väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. År 1881 bildades logen nr 2 Filadelfia av IOGT. Under och 1930-talen skedde en stagnation och flera företag lades ned. Staden växte endast obetydligt och invånarantalet var i stort sett konstant fram till 1940-talet. Arboga behövde få fart på utvecklingen igen och stadens politiker kämpade för att få en livgivande industri till Arboga. Genom riskdagsbeslutet 1942 att förlägga Kungliga Flygförvaltningens verkstad till Arboga, sedermera CVA och FFV Aerotech, vidtog en ny era med mer tekniskt avancerad produktion och staden gick sin tredje blomstringstid till mötes. FFV Aerotech är en företagsgrupp som underhåller motorer och avancerad elektroteknik på både militära och civila plan. CVA invigdes 1945 och med dem följde mindre industrietableringar som förlades öster om staden, norr och söder om Köpingsvägen. Ett annat företag inom FFV gruppen var det tjänsteproducerande FFV Elektronik AB, specialiserat på teleanläggningar. De båda FFV-anläggningarna hade som mest 2300 anställda och gjorde Arboga till ett högteknologiskt centrum. Bland övriga företag märks ABB Distribution AB, som bygger/byggde inomhusställverk, samt Seco Tools AB, som tillverkar maskinutrustning åt verkstadsindustrin. Den gynnsamma företagsutvecklingen medförde att invånareantalet nästan fördubblades på tio år, från år 1942 till år Befolkningsökningen innebar en utbyggnad av bostäder utanför den gamla stadskärnan med bl a Stora Ekbacken, invid CVA och Vasastaden norr om järnvägsstationen. I januari 1997 kom beskedet att Volvo Aero skulle läggas ned och 640 arbeten försvann från Arboga. Det inledde en nedgång på samma sätt som när Arboga förlorade sin roll som utskeppningsort för järn. Jädersbruks herrgård. 8

9 Slutsatser Arboga kommun har varit befolkat sedan landet steg ur havet. Arboga har en gammal historia som är synlig i dagens stad. Arboga hade stor betydelse vid bildande av riket Sverige. Många av de första riksmötena och riksdagarna hölls här. Stadens historiska centrum är än idag stadens centrum. Storta torget har varit Arbogas centrumpunkt i snart 800 år. Den medeltida gatu- och kvartersstrukturen är fortfarande väl läsbar. Den medeltida stadskärnan har en mycket väl bevarad trädstad som beror på att staden sluppit stora bränder sedan Jädersbruk visar den gamla vapensmidestraditionen. De olika historiska epokerna kan sammanfattas i: medeltidsstaden, handels- och hantverkarstaden och industristaden. Arboga har haft tre blomstringsperioder med tillväxt och välmående, medeltiden, industrialiseringen i slutet av 1800-talet och den högteknologiska perioden som inleddes 1945 med FFV Aerotech. Den stora dominansen av det statliga företaget FFV skapade under andra halvan av 1900-talet en karaktär av bruksort, d v s staden var beroende av en stor och stark industri som gav merparten av invånarna jobb. Häradsekonomiska kartan från

10 Landskap och grönstruktur Kommunen Genom Arboga kommun löper en förkastning i öst-västlig riktning. Förkastningsbranten reser sig meter över slätten och sänker sig successivt mot Hjälmaren. Norr om förkastningen utbreder sig en flack lerslätt med uppstickande berg och moränområden Mälardalens utsträckning västerut. Området söder om förkastningen består av ett sprickdalslandskap med moränmarker med inslag av kärr, torvmarker och mossar samt lerområden främst vid Götlunda. I söder utbreder sig Hjälmarens stora vattenyta. Strax norr om förkastningen rinner Arbogaån. Ån har sitt tillflöde i sjön Väringen och gör vid Arboga en riktningsförändring, en krök eller båge, och mynnar i öster ut i Galten, en vik i Mälaren. Namnet Arboga stammar från Arbughæ, vilket betyder just åbåge. Arbogaån är en av de så kallade bergslagsåarna och är ett av Mälarens större tillflöden. Hela kommunen har legat under högsta kustlinjen, det vill säga låg under vatten under perioden för Litorinahavet, f Kr. Vid slutet av denna period sträckte sig en fjärd in från Östersjön, som sedan blev Mälaren. Vid landhöjningen, som i Arboga skedde under 3000-talet f Kr, steg de grunda havsvikarna upp ur havet - lerslätter som blev bördiga åkerjordar i Mälardalen. Norr om lerslätten ligger ett barrdominerat skogslandskap. Mot Hjälmaren är skogsområdet mer blandat med lövträd och jordbruksmarken upptar mindre områden och har större inslag av slåtter- och betesvall. Genom kommunen löper flera rullstensåsar. De bildades vid inlandsisens avsmältning och avsattes vinkelrätt mot den avsmältande iskanten. I gamla tider förlades vägar ofta på krönet av rullstensåsar. Fortfarande i dag går många av de mindre vägarna i kommunen längs åsarna. Kommunen gränsar i söder till Hjälmaren, en grund, näringsrik slättsjö som är Sveriges till storleken fjärde sjö, 484 km 2. På 1880-talet sänktes sjöns yta 1,9 meter och 190 km 2 torrlades för att skapa åkermarker. Stränderna mot Hjälmaren är flacka. Namnet Hjälmare härstammar från fornsvenskan, ialmans - jalm, jamning som betyder skrik. Ialman blir sjön som väsnas eller bullersjön. Vid Hjälmaren finns flera sommarstugeområden och badstränder. Hjälmare kanal, som går mellan Hjälmaren och Arbogaån, är Sveriges äldsta konstgjorda vattenled. Den invigdes år 1639, men krävde ständigt reparationer. Därför byggdes under åren en ny kanal mellan Kvarnsjön och Arbogaån. Vattenleden utnyttjades för godstransport ända in på 1970-talet. Kanalens betydelse framgår av att det under 1906, med en seglationssäsong på 229 dagar, gjordes 1951 resor genom kanalen. Där gick ångfartyg, segelfartyg och bogserbåtar med pråmar eller timmerflottar på släp, medan passagerartrafik pågick. Nu går ingen godstrafik på kanalen. I stället lockar Hjälmare kanal ägare av fritidsbåtar och passagerarbåtar. Kanalen är totalt 13,7 km lång och har nio slussar. Den har en höjdskillnad på 21,2 meter mellan Hjälmaren och Arbogaån. Vid slussarna i Hjälmaredocka finns bland annat en varvshistorisk samling och ett café. Vid Jädersholme, någon kilometer väster om Arboga bildar Arbogaån ett antal forsar som utnyttjades för att få kraft till den vapenmanufaktur som anlades där i mitten av 1500-talet. En stor herrgård byggdes 1883, med flera våningar och 22 mycket stora rum. Enbart vinterträdgården kunde rymma 50 middagsgäster I dag är herrgården en privatbostad, men besökare är välkomna till herrgårdscaféet i vinterträdgården. Staden I staden finns ett nät av gröna områden som består av parker, gröna stråk och naturmark. Gröna stråk som är mer av parkkaraktär och binder samman bostadsområden och gröna stråk som utgör en skyddszon mot vägar. Det viktigaste stråket/parkrummet är Arbogaån. Vattnet är givetvis blått, men längs ån växer träd vars gröna volymer väller över ån och binder samman stadens två delar. Längs vissa delar av ån är marken tillgänglig för promenader. En slinga finns öster respektive väster om den gamla stadskärnan. Den östra börjar i stadskärnan längs Strandvägen och fortsätter över Herrgårdsbron, går vidare längs Norra Ågatan, över gång- och cykelbron i öster och tillbaka längs ån genom Strandparken till Herrgårdsbron. I väster saknas en gångväg längs den norra sidan av ån mellan kyrkogården och Grindeberga kraftstation. Slingan fortsätter på ön i ån, går vidare över en bro till stranden söder om ån, där man färdas en kort sträcka på bilvägen fram till Västerbron eller fortsätta på gång- och cykelvägen fram till Strömsnäsbron. I stadskärnan finns ett flertal parker som har karaktär av stadspark. Ahllöfsparken och Stureparken anlades i slutet av 1800-talet. I Ahllöfsparken anlades servering, musikpaviljong och kägelbana som finns kvar än i dag. Stureparken har under senare tid delats av i två delar av Stureleden. Parken söder om Stureleden kallas Carl Bergmans park. Parkerna kring kyrkorna St Nicolai och Heliga Trefaldighetskyrkan bidrar också stort till stadskärnans grönska. Kyrkogården söder om Lundholmsesplanaden fungerar också som en park. I bostadsområdena utanför stadskärnan finns grönområden, ofta sammanbundna av gång- och cykelvägar, som utgör gröna stråk mellan de olika bostadsområdena. Slutsatser I kommunen finns stor tillgång på naturområden av skilda slag: skogsområden som domineras av barr och av löv samt badstränder vid sjön Hjälmaren. Hjälmare kanal är en kulturhistorisk viktig vattenled som idag har stor betydelse för friluftsliv och turism. Arbogaån är en sammanbindande struktur i staden Arboga. Årummet är en viktig och betydelsefull karaktär. Det finns en gästhamn för låga båtar utan mast. Större båtar och båtar med mast som trafikerar Hjälmare kanal kan inte lägga till vid gästhamnen för ett besök i Arboga. I staden finns grönstråk av olika karaktär: finparker i stadskärnan, gröna stråk längs ån, gröna stråk som omger gång- och cykelvägar och sammanbinder bostadsområdena utanför stadskärnan. Grönstråket kring västra delen av Arbogaån är inte helt sammanbundet. 10

11 Hjälmaren. Hjälmare kanal. Arbogaån med vattugränd. Landskapets former. Ahllöfsparken. Väg på rullstensås. 11

12 Storskaligt jordbrukslandskap vid Medåker. Storskaligt jordbrukslandskap vid Högsjön. Skogslandskap vid Hjälmare kanal. Småbrutet jordbrukslandskap vid Tyringe. 12 Grindberga kraftstation. Generalstabens karta från Arbogaån bildar en tydlig gräns mellan skogsområdena i kommunens södra del och lerslätten i norr. Förkastningsbranten går längs Arbogaån.

13 Grönstruktur i Arboga stad. 13

14 Huvudstrukturer Kommunen Bebyggelsen i kommunen är koncentrerad till staden Arboga och de två större byarna Götlunda och Medåker. Därutöver finns ett antal mindre byar med ett fåtal gårdar: Viby, Tveta, Tyringe, Sickelsjö, Racksätter, Kackelkärr, Lunger, Lungeråsen, Nannberga, Alväng, Torp, Näsby, Norskoga- Hagby-Granbacken, Berga, Smeby, Ödesberga, Vretberga och Säterbo. Arbogaån, Lillån och Hjälmare kanal är vattenstråk som passerar kommunen. Vägarna E18 och E20 är viktiga stråk i öst-västlig riktning. Mindre vägar bildar stråk i nord-sydlig riktning. Staden Arboga är en knutpunkt för hela kommunen och bildar knutpunkt mellan de stora infrastrukturstråken, järnväg och europavägarna. Kommunen kan delas in i bebyggelseområden, jordbruksområden, skogsområden sjöar och vattendrag. Kyrkorna i Götlunda, Medåker och Säterbo utgör landmärken som syns vida från det omgivande slättlandskapet. Stora torget. Staden Stråk Stråk är leder, gator, vägar, stigar m m längs vilka människor rör sig och upplever staden. Trafikintensiva stråk bildar ofta en gräns mellan olika områden medan mindre stråk ofta går igenom eller mellan områden. De stora trafikstråken från vilka flertalet bilister dagligen upplever staden är: Sofiedalsgatan/ Engel brekts leden/kö pings vägen, Hamrevägen/Tulegatan, Skandiagatan, Västerleden/Cen trum leden/herrgårdsgatan, Västermovägen, Fellingsbrovägen och gamla E20. Gång- och cykelvägarna bildar mindre stråk genom bostadsområdena. I centrum bildar passagen från stationen, vidare genom parke ringarna, mellan kvarteren Postiljonen och Kuriren, till Nygatan samt Kapellgatan, Järntorgsgatan och Strandvägen småskaliga stråk. I staden finns även gröna stråk, tillgängliga att gå längs med eller gröna stråk som är mer till för ögat och fungerar som en buffertzon mot industriområden, vägar och järnvägar. Områden - bebyggelsestruktur Arbogaån har haft en stor strukturerande betydelse för staden. Den första bebyggelsen etablerades norr om ån och därefter skedde en utbyggnad söder om ån. Stadskärnan har en tydlig rutnätsstruktur som går tillbaka till den medeltida stadsplanen efter nordtyskt mönster. Stadskärnan består av bebyggelse från alla tidsperioder och har kvar några byggnader av medeltida ursprung. Med järnvägen och industrialiseringsperioden under senare delen av 1800-talet skedde en expansion utanför den gamla stadskärnan. Industrier etablerar sig i stadens utkanter och utmed industrispåret som ledde ner till hamnen. I övrigt växer staden marginellt till ytan. Istället ökar trångboddheten och staden förtätas med några hyreshus i flera våningar. Ny bebyggelse tillkom dock vid Kakuberget. En större utbyggnad av bostäder började efter andra världskriget, när FFV etablerades i Arboga. Flerfamiljsbebyggelse och villor byggdes bl a i Vasastan. Den största expansionen skedde under de så kallade rekordåren då områden med typhusbebyggelse snabbt byggdes ut. Stadens utbredning ökar ytmässigt fem gånger under denna period. Arboga är dock inte lika starkt präglat av det så kallade miljonprogrammet som andra städer. Miljonprogrammet var regeringens bostadspolitik som innebar att en miljon bostäder skulle byggas på tio år, mellan 1965 och 1975, för att råda bot på bostadsbristen i Sverige. Den vanligaste hustypen var trevånings lamellhus men det byggdes även en stor del småhus, typhusbebyggelse. Sedan 1975 har bostadsbyggandet mest bestått av villor. En del så kallade infillprojekt (bebyggelse på obebyggda tomter) men också bebyggelse på mark i stadens ytterområden, norr om Fellingsbrovägen. Barriärer Järnvägen är en stor barriär som kan korsas planskilt på tre ställen, via Gjutarevägen, Skandiagatan och Stureleden. Ytterligare två planskilda passager finns för gång- och cykeltrafik, vid Sturevallen och söder om Vasaparken. De stora vägarna är viktiga stråk men utgör också barriärer. För gång- och cykeltrafiken finns planskilda passager. Arbogaån är en barriär men har dessutom en stor sammanbindande funktion, de är runt ån som staden ligger. Knutpunkter Knutpunkter är strategiska platser till vilka man kan gå. De är vanligen knutpunkter mellan stråk eller en koncentration av karaktärsfulla objekt. Stora torget och Nytorget är knutpunkter i den gamla stadsdelen. Arboga resecentrum är ny knutpunkt. Landmärken Landmärken är en typ av punktreferenser, fysiska element som kan vara av varierande skala. De är lätta att identifiera, utgör ofta en kontrast till omgivningen och bildar ett signum för en stad. I Arboga är St Nicolai kyrka, Heliga Trefaldighets kyrka och silobyggnaderna landmärken. Ett tydligt landmärke, väl synlig från stadens norra delar, är skidbacken på Brattberget, strax söder om staden. 14

15 Slutsatser x Arboga har skonats från stora stadsbränder. Den norra stadskärnan har inte brunnit sedan 1513, den södra sedan Det medför en stadskärna där stora delar av bebyggelsen från tidigare epoker finns kvar. x Den medeltida stadskärnan innehåller bebyggelse från alla tidsepoker från medeltiden och framåt, endast ett fåtal byggnader är från medeltiden. Trots detta känns stadskärnan genuin, vilket beror på att gatu- och kvartersstrukturen till stor del är bevarad och att bebyggelsen till stora delar har samma skala och volym. x Staden uppvisar tydliga årsringar i bebyggelseutvecklingen från stadskärnan med bebyggelse från medeltid till dagens utbyggnadsområden. Fem tydliga årsringar eller expansionsperioder kan urskiljas: medeltidsstaden, utbyggnaden till följd av järnvägens tillkomst och industrialiseringen i slutet av 1800-talet, expansionen till följd av FFV-etableringen på 1940-talet, den stora utbyggnaden mellan miljonprogrammet samt utbyggnaden från 1980 och framåt. x Järnvägen är en stor barriär liksom de stora trafiklederna. Arbogaån är också en fysisk barriär, men den har samtidigt en sammanbindande visuell funktion. Årummet binder samman de båda stadsdelarna norr och söder om ån. x Centrumleden, Västerleden och Stureleden ringar in stadens medeltida stadskärna likt en ringmur. På så sätt blir avgränsningen distinkt. (Var finns de moderna stadsportarna?) x Utbyggnaden av planskilda korsningar med järnvägen har medfört att vissa gator har blivit abrupt avklippta och slutar i tomma intet som Ahllöfsgatan och Nygatan. x Stadskärnan visar upp en baksida mot entrén från norr bilparkering och stationen. x Stora torget är knutpunkt i dag liksom för 800 år sedan. Idag finns även knutpunkter vid Nytorget och resecentret. x St Nicolai kyrka, Heliga Trefaldighets kyrka, silobyggnaderna och skidbacken på Brattberget är tydliga landmärken. Arboga kommun. 15

16 St Nicolai kyrkan. Silosbyggnader. Arboga stad. 16 Heliga Trefaldighetskyrkan.

17 Arboga centrum. Kartan illustrerar översiktligt stadens utbredning under de olika stadsperioderna. Under århundradena har byggnader rivits och vissa miljöer har bytt karaktär. Bilden säger således mycket lite om stadens olika karaktärsdrag St Nicolai kyrka. 17

18 Funktioner Centrum Arbogas centrum sammanfaller med den gamla medeltida stadskärnan. Såväl den kommersiella som den offentliga servicen och det kulturella utbudet är i stort koncentrerat hit. Här ligger de flesta affärer, restauranger, Arboga museum, stadsbibliotek, medborgarhus, Nicolai kulturhus, kommunhus, vårdcentral, folktandvård, bibliotek, e t c. Nygatan är den huvudsakliga affärsgatan och är även gågata på sträckan mellan Kapellgatan och Hökenbergsgränd. Bostadsområden Staden med omgivningar erbjuder en bra variation av bostäder allt ifrån den gamla stadskärnan till ett lantligt sjönära boende vid Hjälmaren. Arboga har ett någorlunda differentierat utbud av bostäder men det finns efterfrågan på centralt belägna bostäder. Byggprojektet Örtagården kommer att ge möjligheter för äldre att byta från egen villa till mer lätthanterligt hyresboende. Kommunen arbetar med att ta fram ytterligare objekt för hyresboende men även nya villatomter. En dold potential för nybyggnation finns i Arboga stad på kanske %, men den mesta marken är privatägd. Verksamhetsområden Arboga har en tradition som industriort. Först genom industrialiseringen under slutet av 1800-talet och därefter den stora dominansen av försvarsteknisk industri som grundlades vid mitten av 1940-talet. Det utmärkande för Arbogas näringsliv idag är den stora koncentrationen av högteknologisk kompetens. Det gäller speciellt inom industriell IT och underhåll av flyg- och markbunden elektronik. För övrigt dominerar tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Många arbetar också inom offentlig sektor, med service och handel och i mindre företag, varav ett antal med starka hantverkstraditioner. Industri- och verksamhetsområdena är koncentrerade längs den norra sidan av ån öster om centrum samt längs järnvägen och infartsvägarena. Sätra/Mälarporten och Marieborg är nya etableringsplatser för industrier och verksamheter. Offentlig verksamhet Arboga har en god tillgång på offentlig service. Här finns kommunkontor, bibliotek, försäkringskassa, arbetsförmedling, vårdcentral, folktandvård, apotek, äldreboende. Arboga har två gymnasieskolor varav ett är ett UVS Gymnasium. Fem grundskolor ligger spridda i de olika stadsdelarna. Förskolor ligger i anslutning till skolorna eller ute i bostadsområdena. Handel och service Stora delar av handeln och servicen finns inom centrum. Mataffärer finns även i stadsdelarna norr och söder om centrum. Kultur, fritid och rekreation Arboga har ett rikt föreningsliv med många organiserade aktiviteter såväl inom kultur som inom fritid och idrott. Bland några kan nämnas Arboga biografförening, Konstförening, Musikförening och Teaterförering samt föreningar för ishockey, ridning och handboll till golf, skidåkning, brottning och båtsport. I Medborgarhuset finns en biograf och en rotunda med plats för 300 personer. Här ges konserter, teaterföreställningar, dansuppvisningar samt den årliga Arboga Revyn. Här hålls även möten och seminarier. Det finns flera utomhusbad vid kommunens sjöar. Vid Ekbacksbadet finns ett tempererat utomhusbad samt ett inomhusbad. Det är nära till naturen, elljusspår och vandringsleder samt de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Hjälmaren och Hjälmare kanal är viktiga för båtfolket. Båtklubbar med hamn finns både i Arboga och i Lunger vid Hjälmaren. En skidteknikbacke är belägen på Brattberget, strax söder om staden. För barn och ungdomar finns fritidsgården Gluggen som har olika verksamheter för yngre skolbarn, årskurs 4 till 6 och för tonåringar mellan 13 och 18 år. För ungdomar finns även Gamla Brandstationen med bland annat café, klättervägg, mediastudio, scen och grupprum för olika aktiviteter. Slutsatser Arboga har ett väl definierat centrum som sammanfaller med den medeltida stadskärnan. I centrum finns stora delar av den offentliga och kommersiella servicen samt kulturutbudet. Affärerna är i huvudsak koncentrerade till gågatan och Stora Torget. Arboga har ett varierat utbud på bostäder. Det finns en efterfrågan på centralt belägna bostäder. Kommunen har dock en dålig markreserv för kommande behov av bostäder och verksamheter. Framtida markområden för utbyggnad kommer att redovisas i den kommande översiktsplanen. Staden fördubblade sin yta fem gånger under perioden Inom detta område finns oanvänd mark, impedimentytor eller ytor som kan förändras till ny bostadsbebyggelse. Det finns flera attraktiva områden för boende, som t ex att industriområden längs ån skulle kunna omvandlas till bostadsområden. Arboga har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter inom staden och många fina fritidsområden i kommunen. Arboga har områden för nyetablering för verksamheter som ligger i anslutning till det övergripande vägsystemet. Medborgarhuset. 18

19 Arboga stad. 19

20 Biltrafik och vägnät Väg E18 och E20 är förbifarter som passerar strax norr om staden. Fellingsbrovägen och väg 572 fungerar som genomfarter i norra respektive södra delarna av staden. Sofiedalsgatan, Skandiagatan Hamrevägen/Tulegatan/Stureleden, Köpingvägen, och Västerleden leder biltrafiken in i staden. Centrumleden går likt en ringled runt och leder in trafiken till den gamla stadskärnan. Engelbrektsleden fördelar trafiken norr om järnvägen mellan Skandiagatan och Tulegatan. Det rutnätslika gatusystemet i stadskärnan är mycket gammalt och kan följas tillbaka till medeltiden. Vissa gator har breddats och andra, som Ahllöfsgatan och Nygatan har blivit avklippta när Centrumleden byggdes under 1960-talet. Ahllöfsgatan var tidigare infartsväg från norr och Kapellgatan från söder. I dag kan genomfartstrafik genom centrum endast ske i den södra delen på Österleden. Övriga gator fungerar som infarter till centrum. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt i stadsdelarna utanför den gamla stadskärnan. De går till stora delar genom grönstråk mellan de olika bostadsområdena har planskilda korsningar med järnvägen och de större vägarna. Kollektivtrafik Svealandsbanan och Mälarbanan passerar genom Arboga. Turtätheten till Örebro, Eskilstuna och Västerås är ett tåg i timmen och till Stockholm två tåg per timme. Busslinjerna 50 Köping-Arboga, 52 Kungsör-Arboga, 54 Arboga-Medåker, 58 Arboga-Götlunda-Lunger, 59 Arboga-Tyring-Herrfallet-Värhulta trafikerar Arboga. Busslinje 50 är anpassad till tågtrafiken på Mälarbanan samt Svealandsbanan. Övriga busslinjer anpassas till skolornas tider. I staden finne en anropsstyrd tätortstrafik mellan kl 9.00 och på vardagar. Slutsatser Europavägarna E18 och E20 passerar strax norr om Arboga och möjliggör en god kontakt mellan Arboga, regionen samt de större städerna. Europavägarna E18 och E20 går utanför staden och trafikanten får ingen känsla av att passera Arboga. Möjligheten att resa kollektivt till och från Arboga är god. Arboga har ett utvecklat gång- och cykelvägnät utanför stadskärnan. Inom stadskärnan sker cykling på stadsgatorna. Järnvägen är en barriär för bil-, cykel- och gångtrafik. Det historiska gatunätet är läsbart i Arbogas centrum. Biltrafiken i den medeltida stadskärnan är komplicerad. Villagata med gång- och cykelväg. Genomfarten söder om centrum. Ahllöfsgatan - den gamla Eriksgatan. Arboga resecentrum. 20

21 väg E20 väg E20 väg 572 väg 572 Arboga stad. 21

22 Folkliv Hur stadens invånare använder de offentliga rummen folklivet är viktigt för stadens karaktär och identitet. För att kartlägga stadsinvånarnas rörelsemönster krävs omfattande studier och intervjuer som inte har varit möjlig att ta fram som underlag för denna studie. Den danske arkitekten Jan Gehl har utvecklat metoder för att studera hur människor använder staden och varför vissa platser, gångstråk, affärsgator är mer attraktiva än andra. I denna ortsanalys sträcker sig beskrivningen till vilka områden som används mer flitig under dagtid respektive kvällstid samt vid de olika årstiderna. Genom historien finns flera kända och ökända personer som bidragit till att göra Arboga känt. Den rikskände stortjuven och äventyraren Lars Molin var mer känd som Lasse-Maja. Namnet fick han eftersom han utförde sina kupper utklädd till kvinna. Minnesstenen finner man i kyrkparken nedanför kyrkan. Han begravdes 1847 på kyrkogården vid Heliga Trefaldighets kyrka. Dagpuls Det är liv och rörelse i centrum under dagtid. Besökare till affärer, kommunhuset, bibliotek, vårdcentral och restauranger bidrar till folklivet. Arbetspendlarna skapar folkliv kring stationen som märks tydligt under morgonen och eftermiddagen. Vid skolor och verksamhetsområden är det också liv och rörelse under dagtid. Kvällspuls Under sen eftermiddag och kväll förändras rörelsemönster. Flödet flyttas från centrum, verksamhetsområden och skolor till bostadsområdena. På kvällstid erbjuder Arboga, som har ett rikt föreningsliv, en mängd aktiviteter som sker i centrum och ute i bostadsområden. I centrum märks folklivet kring kvällsöppna restauranger, medborgarhuset, kulturhuset, Gamla brandstationen. För tonåringar finns mötesplatser på fritidsgården Gluggen och Gamla Brandstationen. Vinter- och sommaraktiviteter Folklivet skiljer sig helt naturligt under året. Under sommaren vistats man gärna ute, sitter på uteserveringar, idkar båtliv i Arbogaån, Hjälmare kanal och Hjälmaren samt besöker kommunens badplatser vid sjöar och den anlagda Ekbacksbadet. Under vinterperioden erbjuder teknikbacken utförsåkning och elljusspåren norr och söder om staden längdskidåkning. Årliga evenemang Arboga har flera årliga evenemang som drar folk vida omkring till staden. Mest besökta är Medeltidsdagarna i augusti och Arboga karnevalen i juni. Andra händelser under året är konstrunda och musikvecka i maj, Kanalens dag vid Hjälmare docka i juli, Jädersbruksdagarna i september och julmarknaden i december. Slutsatser aktiviteter inom områdena kultur och sport. men det behövs fler mötesplatser. utförs- och längdskidåkning under vintern. som lockar många besökare. Medeltidsdagar. Gamla brandstationen. Arboga karnevalen. 22

23 Arboga stad. 23

24 Arbogas styrka och svaghet Starka sidor Arboga ligger och har alltid legat i gränsen eller i smältdegeln mellan olika förvaltnings- och naturmässiga regioner. Utnyttja dessa fördelar! Arboga har en gammal historia som är väl synlig i den gamlas stadskärnan. Stora torget har varit Arbogas centrumpunkt i snart 800 år och den medeltida gatu- och kvartersstrukturen är fortfarande väl läsbar. Arboga medeltida stadskärna skapar en genuin och tydlig stadskaraktär. Arbågaån har stor betydelse för stadens karaktär och stadsbilden samt är ett viktigt grönstråk. Den är en viktig struktur i staden, historiskt och i dag. Arboga har ett väl definierat centrum som sammanfaller med den medeltida stadskärnan. I centrum finns stora delar av den offentliga och kommersiella servicen samt kulturutbudet. Affärerna är i huvudsak koncentrerade till gågatan och Stora Torget. Arboga har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter inom staden och många fina fritidsområden i kommunen. I staden finns grönstråk av olika karaktär. Finparker i stadskärnan, gröna stråk längs ån samt gröna stråk som omger gång- och cykelvägar och sammanbinder bostadsområdena utanför stadskärnan. Hjälmare kanal är en kulturhistorisk viktig vattenled som i dag har stor betydelse för friluftsliv och turism. Bra vägar och goda kommunikationer till omkringliggande större städer ger möjlighet till arbete på annan ort, regionförstoring. Arboga har områden för nyetablering av verksamheter som ligger i direkt anslutning till det övergripande vägsystemet. Årliga evenemang som Medeltidsdagarna och karnevalen sätter Arboga på Sverigekartan. Svaga sidor Centrumleden, Västerleden och Stureleden ringar in stadens medeltida stadskärna likt en ringmur. Gatorna bryter kontakten med och skapar en baksida till stadskärnan. (Var finns de moderna stadsportarna?) Huvudentrén till stadskärnan från norr sker via en baksida med parkeringar. Många byggnader i den gamla stadskärnan har förvanskats genom renovering, om- och tillbyggnad. Utbyggnaden av planskilda korsningar med järnvägen har medfört att vissa gator har blivit abrupt avklippta och slutar i tomma intet som Ahllöfsgatan och Nygatan. Utbyggnaden under slutet av 1900-talet har skapat en utspridd stad som gått utanför Fellingsbrovägen, med längre avstånd till stadskärnan som följd och en bristande stadskaraktär. Det finns behov av fler hyreslägenheter i centrum. Grönstråket kring västra delen av Arbogaån är inte helt sammanbundet av gångvägar. Järnvägen och Arbogaån är barriärer som delar staden i tre delar. Arbogaån har dock en viktig karaktärsskapande och visuellt sammanbindande funktion. Genomfartsvägarna är också barriärer. Svårt att locka förbipasserade bilister att stanna i Arboga. Europavägarna E18 och E20 går utanför staden. Biltrafiken till och i den medeltida stadskärnan är komplicerad. Få mötesplatser för ungdomar. Dåligt utnyttjande av Arbogaåns möjlighet att locka besökare per båt från Mälaren och Hjälmare kanal. 24

25 Sammanfattning Arbogas karaktär - Medeltidsstaden Arboga präglas av historien med stadskärnan som stadens pärla. Trots en variation av bebyggelse från alla tidsepoker, gammal och nytt, känns stadskärnan ändå genuin beroende på den medeltida gatu- och kvartersstrukturen samt bebyggelsens skala och volym. Stadskärnan är Arbogas största tillgång för att profilera en särprägel inom regionen och landet. Arboga är en riktig stad. Arboga har haft tre blomstringsperioder med tillväxt och välmående, järnhandeln under medeltiden, industrialiseringen i slutet av 1800-talet och den högteknologiska perioden som inleddes Utveckla stadskärnan Stadskärnan är Arbogas nerv och stora drivkraft, jämte de goda kommunikationerna, för en ökad inflyttning. Utveckla stadskärnans kvaliteter. Knyt samman stationen med centrum för att få bort baksidekaraktärern. Försköna, bygg om eller riv de lådliknande byggnaderna i kvarteren Postiljonen och Kuriren för att skapa en värdig entré till medeltidsstaden och skapa en bättre kontakt med Ahllöfsgatan. Utveckla möjligheterna för fler affärsetableringar, gärna med kvalitetsvaror/märkesvaror. Den genuina miljön borde kunna locka shopping till en stad med en stark karaktär av medeltidsstad (jfr alla svenskar som åker till tyska hansastäder). Skapa attraktioner Arboga har skapat flera attraktioner som är väl kända. Utveckla detta koncept med inslag som är knutna till Arbogas karaktär och läge och som varierar med årstiden, som t ex ljussättning och marschaller under adventstid och julmarknaden. Förtätning med nya bostadsområden Den nyare bebyggelsen har en betydligt större ytmässig spridning än den gamla medeltidsstaden. Det finns flera områden som skulle kunna omvandlas till bostadsbebyggelse, som överblivna grönytor eller gamla industriområden längs ån. Annonsera Arboga från Europavägarna Europavägarna E18 och E20 går utanför staden. Arbogas kvaliteter bör visas på något sätt från vägarna, genom en speciell attraktion vid trafikplatserna. Knyt båtfolket till Arboga Många båtturister passerar årligen Hjälmare kanal. Skapa möjlighet för besök i Arboga genom en central och trevlig gästhamn. 25

26

27 Referenser Almgren Hans Alla tiders Arboga. Utgiven av Arboga kommun och Hembygdsföreningen Arboga Minne. Andra upplagan Arboga kommun Förslag till översiktsplan - antagandehandling Arboga kommun Förslag till översiktsplan - antagandehandling Kartbilagor karta Arboga kommun Arboga stadskärna bebyggelsehistoria & byggnadsordning. Bildspel. Arboga kommun Arboga Stadskärna bebyggelsehistoria och byggnadsordning. Arboga kommun Råd och anvisningar till Byggnadsordning för Arboga stadskärna. Arboga kommun Attraktiva Arboga nu satsar vi på trivsamma boendemiljöer. Tekniska förvaltningen december Arboga kommun Trädplan för Arbogas centrala delar. Tekniska förvaltningen. Samrådsförslag sept Arboga kommun. Odaterad. Trädplan för Arbogas stadskärna. Tekniska förvaltningen. Arboga kommun Arboga Spännande framtid i historisk miljö. Broschyr. Arboga kommun Vårt Arboga. Information från Arboga kommun feb Arboga kommun Översiktskarta år Arboga kommun Sammanträdesprotokoll. Kommunstyrelsen Arboga kommun Tidplan för Översiktsplanearbetet ÖP Arboga Vision Information från tekniska förvaltningen Arboga kommun Utkast till Projektplan för ÖP Arboga vision Tekniska förvaltningen, Samhällsbyggnad. Arboga kommun. Odaterade broschyrer. Hem i Arboga tomter och byggprojekt. Arboga kommun. Odaterat textdokument. Översiktsplan för Arboga framtidsvision Arboga stads kronologi i sammandrag sid 65, 68, 72, 76, 78. Odaterad kopia. Arboga Stadsmuseum Arbogakalendern. Arboga turistbyrå Arboga, rik på kultur och historiska monument. Arboga, åbåge och hamnstad. Odaterad kopia. Bergström G Arboga krönika. Kopior sid VI-VIII, 18-19, 66-67, , , Corin, C-F Arboga stads historia från 1500-talets mitt till Utgiven av Arboga kommun. Hembygdsföreningen Arboga Minne Årsbok Illustation. Arbogaån från Gravudden. Fyrfärgskopia. Karta öfver staden Arboga, år Fyrfärgskopia. Kända arkitekter som ritat byggnader i Arboga. Odaterad kopia. Lantmäteriet Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1: G NV Eskilstuna. Lantmäteriet Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1: F SO Örebro. Lantmäteriet Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1: G SV Eskilstuna. Lantmäteriet Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1: F NO Örebro. Lindhagen S., Thagaard P Arboga innerstad en studie av bebyggelse. Länsstyrelsen i Västmanlands län Hus på landet. Marknadsföring Västmanland. Odaterad tidning. Aha nr 5. Nätverket för byggnadsvård i Västmanlands län Byggnadsvård i Västmanland. Tidningsbilaga inför Kulturhusens dag och byggnadsvårdsmässan på Johannisbergs gård i Västerås september Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer Arboga. Rapport Medeltidsstaden Stockholms Universitet Stadsjorden en lantlig del av staden. Magisteruppsats, Kulturgeografiska institutionen, Annika Björklund. 27

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Resultat medborgardialog Fördjupning av Översiktsplan Frövi

Resultat medborgardialog Fördjupning av Översiktsplan Frövi Resultat medborgardialog 2015 2016 Fördjupning av Översiktsplan Frövi Målgrupper och metoder Förskolan Åsen femårsgrupp har utforskat sitt närområde med hjälp av kartor och gåturer, lämnat förslag till

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv

BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

PLANOMRÅDET. Placering

PLANOMRÅDET. Placering DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde

Läs mer

Avstämning planuppdrag

Avstämning planuppdrag 1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret. Markanvisningar 2017 FRAMTID SÖDERTÄLJE

Samhällsbyggnadskontoret. Markanvisningar 2017 FRAMTID SÖDERTÄLJE Samhällsbyggnadskontoret Markanvisningar 2017 FRAMTID SÖDERTÄLJE Södertälje växer! VILL DU VARA MED OCH BYGGA OCH UTVECKLA SÖDERTÄLJE? Marknaden skriker efter nya bostäder i hela Stockholmsregionen, detta

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Det goda lokalsamhället

Det goda lokalsamhället Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter. bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa

KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa K A L M A R huvudstaden i en framtidsregion Det är i Kalmar det händer just nu. Vi är mitt i den starkaste expansionsfasen på 20 år - befintliga företag expanderar,

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär 18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS bebyggelseutveckling rävlanda 119 Rävlanda Station. Rävlanda Historia Storåns dalgång befolkades tidigt och var med sina goda jordbruksmarker det dominerande området under lång

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB RAPPORT 2015:1 Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland Anna Ulfhielm Almunga AB Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5 Nacka kommun Södermanland 2015 Almunga

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

KOMPASSEN. ett utvecklingsprogram. www.kristianstad.nu Stiftelsen Regionen Kristianstad 2009/Per Persson

KOMPASSEN. ett utvecklingsprogram. www.kristianstad.nu Stiftelsen Regionen Kristianstad 2009/Per Persson KOMPASSEN ett utvecklingsprogram www.kristianstad.nu Stiftelsen Regionen Kristianstad 2009/Per Persson STIFTELSEN Några av de större aktörerna i vår region med basen här i Kristianstad Investerar och utvecklar

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Kontakt Sebastian Andersson, Karolina Rosén,

Kontakt Sebastian Andersson, Karolina Rosén, Dialog om ny översiktsplan, våren 2016 en sammanfattning Under våren har avdelningen för strategisk samhällsplanering i Borås Stad genomfört en dialog om ny översiktsplan. Den har involverat allmänhet,

Läs mer

Centrumutveckling är Moderat politik!

Centrumutveckling är Moderat politik! Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Enåkers-bygden Heby kommun, Uppsala län Januari 2009 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer