Ortsanalys Arboga kommun. november 2006
|
|
- Bernt Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ortsanalys Arboga kommun november 2006
2 Ramböll Sverige AB Region Syd Samhällsbyggnad Isbergs gata Malmö Tfn Fax P:\64mas2\6405\14106\L_text\rapport\InDesign
3 Förord Innehåll Arboga är en av Sveriges äldsta städer. Här hölls 1435 Sveriges första riksdag. Den medeltida stadskärnan lockar många besökare som bland annat besöker den årliga medeltidsveckan. Men Arboga har fler kvaliteter än sin historia. Staden och kommunen erbjuder många fina boendemiljöer. Läget i skärningspunkten mellan olika regioner och med utmärkta kommunikationer skapar förutsättningar för ett attraktivt boende med tillgång till en stor arbetsmarknad samt etablering av verksamheter. Denna ortsanalys söker lyfta fram Arbogas karaktär och starka respektive svaga sidor. Ortsanalysen är ett av underlagen för den nya kommuntäckande översiktsplanen som håller på att tas fram. Ortsanalys grundar sig på den norska metoden stedsanalys. Den innebär en systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Ortsanalysen beskriver ortens form som ett resultat av en historisk process där både övergripande samhällsutveckling såväl som lokala initiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling. Detta sammanfattas i ortens starka och svaga sidor samt i exempel på hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Ortsanalysen är utförd under perioden juni 2005 till november Den är framtagen på uppdrag av Arboga kommun med Per Granlund som beställare. Ramböll Sverige AB i Malmö har utfört analysen med Ylva Pålstam som ansvarig samt Göran Oldén och Kristina Hermansson som handläggare. Analysen har förankrats i en arbetsgrupp från Arboga kommun bestående av Per Granlund, Riitta Haukilahti och Anna Lina Nordquist. Kartorna som ligger till underlag för de olika kapitlens temakartor är Arboga kommuns kartmaterial (copyright Lantmäteriet och Arboga kommun). Del I Analys Geografi 4 Historia 6 Landskap och grönstruktur 10 Huvudstrukturer 14 Funktioner 18 Trafikmönster 20 Folkliv 22 Del II Arbogas styrka och svaghet Starka sidor 24 Svaga sidor 24 Del III Sammanfattning Arbogas karaktär - Medeltidsstaden 25 Utveckla stadskärnan 25 Skapa attraktioner 25 Förtätning med nya bostadsområden 25 Annonsera Arboga från Europavägarna 25 Knyt båtfolket till Arboga 25 Referenser 27 3
4 Gränsbygd eller smältdegel Arboga kommun omfattar en yta på 324 km 2 och ligger i en gränszon eller smältdegel mellan olika regioner, såväl naturmässiga som historiska och förvaltningsmässiga. De förvaltningsmässiga indelningarna går långt tillbaka i tiden. Äldst är landskapen som under medeltiden fungerade som självständiga politiska enheter med egna lagar. Kyrkans indelning i stift liksom indelningen i Svealand och Götaland grundlades under medeltiden. Svealand och Götaland betecknade då landet nordanskog respektive sunnanskog, d v s landet norr respektive söder om Tiveden och Kolmården. Den administrativa indelningen av Sverige i län skedde först under 1600-talet. Landskapsgränsen mellan Närke och Västmanland går genom kommunens sydvästra del och kommungränsen i sydöst bildar gräns till Södermanland. Kommunen tillhör Västmanlands län men gränsar i sydväst till Örebro län och i sydost till Söder man lands län. Kommunen ligger i gränstrakterna mellan Svealand och Götaland, vilkas centralbygder hade stor betydelse och utgjorde viktiga maktcentra under medeltiden då riket Sverige bildades. Kommunen tillhör Västerås stift och utgör gräns mot Strängnäs stift. Kommunen ligger i gränsen mellan jordbruksbygden runt Mälardalen/Hjälmaren och skogsbygden i Bergslagen. Den ligger mellan de två sjösystemen Mälaren och Hjälmaren samt mellan Mälardalen och Hjälmarebygden. Kommunikationer Arboga stad ligger i mitten av en triangel mellan de tre större städerna Örebro, Eskilstuna och Västerås, vid korsningspunkten mellan den övergripande infrastrukturen, vägarna E18 och E20 samt Mälarbanan och Svealandsbanan. Svealandsbanan och Mälarbanan passerar genom Arboga. Med tåg nås Örebro, Västerås och Eskilstuna på min och Stockholm på 1½ timme. Europavägarna E18 och E20 passerar genom kommunen, strax norr om Arboga stad. Avståndet till Eskilstuna är 44 km, Örebro 40 km, Västerås 52 km, Göteborg 330 km, Stockholm 155 km och till Malmö är avståndet 520 km. Staden I början av 1600-talet var Arboga Sveriges tolfte stad med invånare. Staden upplevde en tillbakagång i mitten av 1600-talet, när Arboga förlorade sin roll som utskeppningshamn, och tillväxten kom inte igång förrän vid industrialiseringen i slutet av 1800-talet. År 1910 hade staden 5000 invånare. Första halvan av 1900-talet medförde en lugnare period med en liten tillväxt. Den andra stora tillväxtperioden startade 1945 när FFV Aerotech etablerades i staden. På tio år fördubblades folkmängden och 1952 hade invånareantalet nått upp till drygt 9000 invånare. Därefter har det skett en svag folkökning som stagnerade under 1970-talet och minskade något under 1980-talet. Befolkningsutvecklingen har därefter varit svagt positiv fram till mitten av 1990-talet och har sedan 1995 varit svagt negativ. I den senaste statistiken, december 2004, har staden Arboga invånare och kommunen I Götlunda bor cirka 300 personer och i Medåker cirka 250. Därutöver finns ett flertal mindre byar med ett fåtal gårdar där de resterade invånarna bor. Kommunen År 1952 genomfördes den första kommunreformen. Medåkers församling och Arboga landsförsamling införlivades i Arboga kommun 1971 och Götlunda inkorporerades i Arboga kommun 1974 från Glanshammars kommun i Örebro län. Demografi Utflyttningen från kommunen har sedan 1990 varit större än inflyttningen. Dock visade 2005 ett positivt flyttningsnetto, med störst inflyttning från utlandet och storstadsregionen. Arbetspendlingen från kommunen är större än inpendlingen, respektive (2003). Kvinnor i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än riksgenomsnittet. Antalet kvinnor i familjebildande åldrar är dock lägre i Arboga, därför ligger antalet födda barn i kommun sedan 2002 under riksgenomsnittet. Arboga kommun har en lägre andel invånare än riket i åldrarna 20 till 44 samt en högre andel i åldrarna över 65. Andelen utrikesfödda personer är lägre än riket i övrigt. Antalet arbetstillfällen har minskat med 32,5 % sedan Flest arbetstillfällen, drygt 50 %, har försvunnit inom området tillverkning och utvinning. Näringsgrenen är dock näst störst och sysselsätter en tredjedel fler än riket i övrigt. Störst är offentlig förvaltning. Utmärkande för Arbogas näringsliv idag, är den stora koncentrationen av högteknologisk kompetens. Det gäller speciellt inom industriell IT och underhåll av flyg- och markbunden elektronik. Arboga kommun har en lägre andel högutbildade med eftergymnasial utbildning än riket i övrigt. Slutsatser Arboga ligger och har alltid legat i gränsen eller i en smältdegeln mellan olika förvaltnings- och naturmässiga regioner. Bra vägar och goda kommunikationer till omkringliggande större städer ger möjlighet till arbete på annan ort, en regionförstoring. Kommunen har en större inriktning på arbetstillfällen inom tillverkning och byggverksamhet än Sverige som helhet. Utpendlingen är större än inpendlingen. Kommunens befolkning har minskat med 8,5 % sedan Kommunen har en lägre andel invånare i gruppen år, familjebildande ålder, och en högre andel pensionärer än medeltalet för riket. Kommunen har en lägre andel invånare med eftergymnasial utbildning än riket i övrigt. Arboga har haft ett långvarigt socialdemokratiskt styre men de senaste valperioderna i koalition med Centerpartiet och Folkpartiet. 4
5 Arboga i regionen. Arboga i smältdegeln. Kommunen med Arboga stad och de större orterna. Kartan är något beskuren i söder. 5
6 Historia Det geografiska läget och naturförutsättningarna har skapat grunden för Arboga stads tillblivelse. I äldre tider var vattenvägarna de viktigaste och ibland de enda färdvägarna. Åar och sjöar har därför haft stor betydelse när Sverige befolkades. Arboga ligger i en region som har en rik och gammal historia. Staden grundlades i mitten av det framväxande Sverige med de bördiga och lättodlade jordarna på västgötaslätten i sydväst, östgötaslätten i söder och Mälardalen i öster, de malmrika skogstrakterna i norr samt mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Forntid förhistorisk tid Arbogatrakten blev förhållandevis sent befolkat p g a att landet var täckt av den östersjöfjärd som nuvarande Mälardalen bildade. Högsta kustlinjen (så högt som havet sträckte sig när isen smälte bort efter senaste istiden) ligger i området för Arboga kommun på drygt 60 m ö h. Vid landhöjningen steg bördiga lerslätter upp ur vattenytan och människor kunde slå sig ner och bruka jorden. Det skedde i Arboga vid yngre stenåldern, efter litorinahavets tillbakadragande för ca 4000 år sedan. Nuvarande Götaland liksom nordvästra delarna av Västmanland var då sedan årtusenden isfritt och där utbredde sig tall- och björk skogar samt ädellövskogar vid sjöar och havsvikar. I Arbogatrakten finns flera fornminnen från denna tid. I Götlundabygden finns bl a ett gravfält med 17 fornlämningar från järnåldern. På en höjd vid sjön Tjurlångens norra spets ligger Halvardsborg, från järnåldern, ca e Kr. Längs vägen mot Lungers udde står en runsten från 1000-talet. Texten lyder: Helgulv och Gerlev de gjorde efter Sigmund sin broder. Det senmedeltida Arboga. Medeltidsstaden ca Under 1000-talet började en by växa fram på platsen för dagens Arboga. Redan på 1100-talet bör Arboga ha varit ett förhållandevis rikt samhälle, eftersom man vid sekelskiftet talet hade möjligheter att bygga en så stor stenkyrka som nuvarande St Nicolai kyrka. Att Arboga var en plats för utveckling och expansion vittnar även franciskanermunkarna om. De slog de sig ner i Arboga och påbörjade 1256 byggandet av klosterkyrkan, Heliga Trefaldighets kyrka. Fanciskanermunkar kallades även gråbröder eller tiggarmunkar. De levde av allmosor och byggde därför sina kloster i nära anslutning till en stad eller samhälle av stadskaraktär. Klostret i Arboga fick ställning som franciskanerordens huvudsäte i Norden. Stadens sigill är känt från 1330, vilket tyder på att Arboga då var en fullt utbildad medeltidsstad. Järnhanteringen i Bergslagen gjorde Arboga till en rik och mäktig stad. En förutsättning för detta var Arbogaån som fungerade som transportled för järnet från Nora och Lindes Bergslager. Ån förband den malmrika skogsbygden med Mälaren. Den var seglingsbar fram till Arboga som utgjorde den västligaste hamnen i Bergslagen. Till Arboga transporterades malmen vintertid på åns is. I Arboga lastades varorna om på fartyg som seglade nedför ån för att via Mälaren nå Stockholm och främmande länder. Namnet Arboga stammar från Arbughæ, vilket betyder åbåge. Arboga är till skillnad från många andra svenska medeltida städer en anlagd stad. Det rätvinkliga gatusystemet härstammar från en uppgjord plan som följde dåtidens nordtyska stads-planemönster. Mittpunkten i den medeltida staden var Stora Torget. Vid torget byggdes på 1470-talet Helgeandskyrkan (stadskyrkan), som under 1630-talet blev stadens rådhus. Det strategiska läget och handeln gjorde Arboga till en betydande stad, ekonomiskt, kyrkligt och politiskt. Det framgår inte minst av de många kyrko-, herre-, riks-, riksdagsoch råds möten som förlades hit från slutet av 1200-talet till och med 1500-talet. Mest känd är Sveriges första riksdag år Även landsbygden utanför Arboga var välmående och i Medåker och Säterbo byggdes stenkyrkor i början av medeltiden. Handels- och hantverksstaden En rad politiska beslut ledde vid mitten av 1600-talet till en period av ekonomisk tillbakagång i Arbogas historia. År 1614 delades rikets städer upp i stapelstäder, som fick bedriva handel och sjöfart med utlandet och uppstäder, som endast hade rätt att bedriva handel och sjöfart inom landet. Arboga blev en uppstad vilket påverkade handeln negativt. Till den plötsliga nedgången i handeln bidrog även att Nora och Lindesberg år 1643 fick stadsprivilegier och en stor del av handeln som Arboga fört med västra Bergslagen upphörde. Nedgången förstärktes av Hjälmare kanal, eller Arboga grav som den då kallades, som stod färdig Genom kanalen fick Örebro direktförbindelse med Mälaren och Stockholm 6
7 Arboga centrums bebyggelse från olika århundraden. Utdrag ur Arbogas stadskärna - Bebyggelsehistoria och Byggnadsordning. 7
8 och övertog därigenom handeln med järn från Värmlands och Lekebergs bergslager. Den politiska makten koncentrerades mer och mer till Stockholm och den sista riksdagen hölls i Arboga Stadens minskade politiska betydelse och nedgången i handel medförde en utflyttning av många av stadens köpmän. Invånareantalet sjönk från invånare år 1613 till år Även den kyrkliga makten försvagades och vid reformationen 1527 lades franciskanerklostret ner. Under denna tidsperiod stärktes emellertid Arbogas ställning som bearbetningsort för järnet. Gustav Vasa visade stor omsorg om bergshantering och järnframställning. Han anlade med hjälp av tyska vapensmeder i början av 1550-talet en vapenmanufaktur vid Jädersholme, nuvarande Jädersbruk, strax väster om Arboga. Samtidigt lät kungen anlägga en kungsgård i Arboga dit han flyttade med sin dotter Cecilia. I samband med gaturegleringen omkring 1650 då Nygatan, Rådhusgatan och norra delen av Kapellgatan breddades, anlades Järntorget. I Götlunda byggdes en kyrka i barockens stilideal som invigdes Industristaden ca Tekniska landvinningar banade vägen för en industrialisering och en ny utvecklingsvåg i Arbogas historia. Ångmaskinen och därefter elektriciteten var två viktiga förutsättningar för industrialiseringen av Sverige. Nu kunde energikrävande industrier etableras oberoende av var vind- eller vattenkraftkällorna låg. Arboga blev den första stad där ångloks- och ångbåtstrafik möttes. Invigningen av järnvägen Örebro Arboga, den 29 augusti 1867 av kronprins Karl (Karl XV), markerar också inledningen till stadens industriella utveckling och kan sägas vara starskottet för stadens andra storhetstid med en stark befolkningstillväxt. I snabb takt grundades en mängd industrier: Arboga Gjuteri- och Mekaniska Verkstad 1856, A P Bloms Snickerifabrik 1862, CA Carlsson & Co 1865, Arboga Glasbruk 1873, Arboga Tegelbruk 1882, Elektriska Aktiebolaget 1883, Arboga Margarinfabrik 1887, Arboga Bryggeri 1898, Arboga Kvarn- och Maltfabrik. Av dessa företag skulle Elektriska Aktiebolaget bli ett av Sveriges största företag. Det bildades i Arboga av bröderna Jonas och Göran Wennström, men genom förmånliga villkor lockades bröderna till Västerås och byggde 1892 upp det företag som skulle bli ASEA, sedermera ABB. Invånarantalet fördubblades i slutet av 1800-talet, från invånare år 1860 till ca 5000 på 1890-talet. Stadskärnan kom dock inte att präglas av någon industriarkitektur. Industrierna liksom arbetarbostäderna placerades i utkanten eller helt utanför stadskärnan. Genom 1862 års kommunallag utökades myndigheternas ansvarsområden och kommunerna började ta ett allt större samhällsansvar. I Arboga skedde en utbyggnad av lasarett, skolor, brandkår, vatten- och avloppsnät samt renhållning. Engelbrektsskolan stod färdigt 1882, Allmänna läroverket för gossar 1884, Brandstationen 1897 och Arboga Nya Kraftverk Till det sociala ansvaret hörde även att anlägga parker. Stureparken och Ahllöfsparken anlades i slutet av 1800-talet för att skapa en sundare miljö för stadens invånare och trevliga områden för stadens borgare att promenera i. De första sparbankerna bildades i Sverige vid mitten av 1800-talet. I Arboga byggde Sparbanken bankpalatset Örnen Skandinaviska banken, nuvarande Föreningssparbanken, tillkom I slutet av 1800-talet bildades även de så kallade folkrörelserna; väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. År 1881 bildades logen nr 2 Filadelfia av IOGT. Under och 1930-talen skedde en stagnation och flera företag lades ned. Staden växte endast obetydligt och invånarantalet var i stort sett konstant fram till 1940-talet. Arboga behövde få fart på utvecklingen igen och stadens politiker kämpade för att få en livgivande industri till Arboga. Genom riskdagsbeslutet 1942 att förlägga Kungliga Flygförvaltningens verkstad till Arboga, sedermera CVA och FFV Aerotech, vidtog en ny era med mer tekniskt avancerad produktion och staden gick sin tredje blomstringstid till mötes. FFV Aerotech är en företagsgrupp som underhåller motorer och avancerad elektroteknik på både militära och civila plan. CVA invigdes 1945 och med dem följde mindre industrietableringar som förlades öster om staden, norr och söder om Köpingsvägen. Ett annat företag inom FFV gruppen var det tjänsteproducerande FFV Elektronik AB, specialiserat på teleanläggningar. De båda FFV-anläggningarna hade som mest 2300 anställda och gjorde Arboga till ett högteknologiskt centrum. Bland övriga företag märks ABB Distribution AB, som bygger/byggde inomhusställverk, samt Seco Tools AB, som tillverkar maskinutrustning åt verkstadsindustrin. Den gynnsamma företagsutvecklingen medförde att invånareantalet nästan fördubblades på tio år, från år 1942 till år Befolkningsökningen innebar en utbyggnad av bostäder utanför den gamla stadskärnan med bl a Stora Ekbacken, invid CVA och Vasastaden norr om järnvägsstationen. I januari 1997 kom beskedet att Volvo Aero skulle läggas ned och 640 arbeten försvann från Arboga. Det inledde en nedgång på samma sätt som när Arboga förlorade sin roll som utskeppningsort för järn. Jädersbruks herrgård. 8
9 Slutsatser Arboga kommun har varit befolkat sedan landet steg ur havet. Arboga har en gammal historia som är synlig i dagens stad. Arboga hade stor betydelse vid bildande av riket Sverige. Många av de första riksmötena och riksdagarna hölls här. Stadens historiska centrum är än idag stadens centrum. Storta torget har varit Arbogas centrumpunkt i snart 800 år. Den medeltida gatu- och kvartersstrukturen är fortfarande väl läsbar. Den medeltida stadskärnan har en mycket väl bevarad trädstad som beror på att staden sluppit stora bränder sedan Jädersbruk visar den gamla vapensmidestraditionen. De olika historiska epokerna kan sammanfattas i: medeltidsstaden, handels- och hantverkarstaden och industristaden. Arboga har haft tre blomstringsperioder med tillväxt och välmående, medeltiden, industrialiseringen i slutet av 1800-talet och den högteknologiska perioden som inleddes 1945 med FFV Aerotech. Den stora dominansen av det statliga företaget FFV skapade under andra halvan av 1900-talet en karaktär av bruksort, d v s staden var beroende av en stor och stark industri som gav merparten av invånarna jobb. Häradsekonomiska kartan från
10 Landskap och grönstruktur Kommunen Genom Arboga kommun löper en förkastning i öst-västlig riktning. Förkastningsbranten reser sig meter över slätten och sänker sig successivt mot Hjälmaren. Norr om förkastningen utbreder sig en flack lerslätt med uppstickande berg och moränområden Mälardalens utsträckning västerut. Området söder om förkastningen består av ett sprickdalslandskap med moränmarker med inslag av kärr, torvmarker och mossar samt lerområden främst vid Götlunda. I söder utbreder sig Hjälmarens stora vattenyta. Strax norr om förkastningen rinner Arbogaån. Ån har sitt tillflöde i sjön Väringen och gör vid Arboga en riktningsförändring, en krök eller båge, och mynnar i öster ut i Galten, en vik i Mälaren. Namnet Arboga stammar från Arbughæ, vilket betyder just åbåge. Arbogaån är en av de så kallade bergslagsåarna och är ett av Mälarens större tillflöden. Hela kommunen har legat under högsta kustlinjen, det vill säga låg under vatten under perioden för Litorinahavet, f Kr. Vid slutet av denna period sträckte sig en fjärd in från Östersjön, som sedan blev Mälaren. Vid landhöjningen, som i Arboga skedde under 3000-talet f Kr, steg de grunda havsvikarna upp ur havet - lerslätter som blev bördiga åkerjordar i Mälardalen. Norr om lerslätten ligger ett barrdominerat skogslandskap. Mot Hjälmaren är skogsområdet mer blandat med lövträd och jordbruksmarken upptar mindre områden och har större inslag av slåtter- och betesvall. Genom kommunen löper flera rullstensåsar. De bildades vid inlandsisens avsmältning och avsattes vinkelrätt mot den avsmältande iskanten. I gamla tider förlades vägar ofta på krönet av rullstensåsar. Fortfarande i dag går många av de mindre vägarna i kommunen längs åsarna. Kommunen gränsar i söder till Hjälmaren, en grund, näringsrik slättsjö som är Sveriges till storleken fjärde sjö, 484 km 2. På 1880-talet sänktes sjöns yta 1,9 meter och 190 km 2 torrlades för att skapa åkermarker. Stränderna mot Hjälmaren är flacka. Namnet Hjälmare härstammar från fornsvenskan, ialmans - jalm, jamning som betyder skrik. Ialman blir sjön som väsnas eller bullersjön. Vid Hjälmaren finns flera sommarstugeområden och badstränder. Hjälmare kanal, som går mellan Hjälmaren och Arbogaån, är Sveriges äldsta konstgjorda vattenled. Den invigdes år 1639, men krävde ständigt reparationer. Därför byggdes under åren en ny kanal mellan Kvarnsjön och Arbogaån. Vattenleden utnyttjades för godstransport ända in på 1970-talet. Kanalens betydelse framgår av att det under 1906, med en seglationssäsong på 229 dagar, gjordes 1951 resor genom kanalen. Där gick ångfartyg, segelfartyg och bogserbåtar med pråmar eller timmerflottar på släp, medan passagerartrafik pågick. Nu går ingen godstrafik på kanalen. I stället lockar Hjälmare kanal ägare av fritidsbåtar och passagerarbåtar. Kanalen är totalt 13,7 km lång och har nio slussar. Den har en höjdskillnad på 21,2 meter mellan Hjälmaren och Arbogaån. Vid slussarna i Hjälmaredocka finns bland annat en varvshistorisk samling och ett café. Vid Jädersholme, någon kilometer väster om Arboga bildar Arbogaån ett antal forsar som utnyttjades för att få kraft till den vapenmanufaktur som anlades där i mitten av 1500-talet. En stor herrgård byggdes 1883, med flera våningar och 22 mycket stora rum. Enbart vinterträdgården kunde rymma 50 middagsgäster I dag är herrgården en privatbostad, men besökare är välkomna till herrgårdscaféet i vinterträdgården. Staden I staden finns ett nät av gröna områden som består av parker, gröna stråk och naturmark. Gröna stråk som är mer av parkkaraktär och binder samman bostadsområden och gröna stråk som utgör en skyddszon mot vägar. Det viktigaste stråket/parkrummet är Arbogaån. Vattnet är givetvis blått, men längs ån växer träd vars gröna volymer väller över ån och binder samman stadens två delar. Längs vissa delar av ån är marken tillgänglig för promenader. En slinga finns öster respektive väster om den gamla stadskärnan. Den östra börjar i stadskärnan längs Strandvägen och fortsätter över Herrgårdsbron, går vidare längs Norra Ågatan, över gång- och cykelbron i öster och tillbaka längs ån genom Strandparken till Herrgårdsbron. I väster saknas en gångväg längs den norra sidan av ån mellan kyrkogården och Grindeberga kraftstation. Slingan fortsätter på ön i ån, går vidare över en bro till stranden söder om ån, där man färdas en kort sträcka på bilvägen fram till Västerbron eller fortsätta på gång- och cykelvägen fram till Strömsnäsbron. I stadskärnan finns ett flertal parker som har karaktär av stadspark. Ahllöfsparken och Stureparken anlades i slutet av 1800-talet. I Ahllöfsparken anlades servering, musikpaviljong och kägelbana som finns kvar än i dag. Stureparken har under senare tid delats av i två delar av Stureleden. Parken söder om Stureleden kallas Carl Bergmans park. Parkerna kring kyrkorna St Nicolai och Heliga Trefaldighetskyrkan bidrar också stort till stadskärnans grönska. Kyrkogården söder om Lundholmsesplanaden fungerar också som en park. I bostadsområdena utanför stadskärnan finns grönområden, ofta sammanbundna av gång- och cykelvägar, som utgör gröna stråk mellan de olika bostadsområdena. Slutsatser I kommunen finns stor tillgång på naturområden av skilda slag: skogsområden som domineras av barr och av löv samt badstränder vid sjön Hjälmaren. Hjälmare kanal är en kulturhistorisk viktig vattenled som idag har stor betydelse för friluftsliv och turism. Arbogaån är en sammanbindande struktur i staden Arboga. Årummet är en viktig och betydelsefull karaktär. Det finns en gästhamn för låga båtar utan mast. Större båtar och båtar med mast som trafikerar Hjälmare kanal kan inte lägga till vid gästhamnen för ett besök i Arboga. I staden finns grönstråk av olika karaktär: finparker i stadskärnan, gröna stråk längs ån, gröna stråk som omger gång- och cykelvägar och sammanbinder bostadsområdena utanför stadskärnan. Grönstråket kring västra delen av Arbogaån är inte helt sammanbundet. 10
11 Hjälmaren. Hjälmare kanal. Arbogaån med vattugränd. Landskapets former. Ahllöfsparken. Väg på rullstensås. 11
12 Storskaligt jordbrukslandskap vid Medåker. Storskaligt jordbrukslandskap vid Högsjön. Skogslandskap vid Hjälmare kanal. Småbrutet jordbrukslandskap vid Tyringe. 12 Grindberga kraftstation. Generalstabens karta från Arbogaån bildar en tydlig gräns mellan skogsområdena i kommunens södra del och lerslätten i norr. Förkastningsbranten går längs Arbogaån.
13 Grönstruktur i Arboga stad. 13
14 Huvudstrukturer Kommunen Bebyggelsen i kommunen är koncentrerad till staden Arboga och de två större byarna Götlunda och Medåker. Därutöver finns ett antal mindre byar med ett fåtal gårdar: Viby, Tveta, Tyringe, Sickelsjö, Racksätter, Kackelkärr, Lunger, Lungeråsen, Nannberga, Alväng, Torp, Näsby, Norskoga- Hagby-Granbacken, Berga, Smeby, Ödesberga, Vretberga och Säterbo. Arbogaån, Lillån och Hjälmare kanal är vattenstråk som passerar kommunen. Vägarna E18 och E20 är viktiga stråk i öst-västlig riktning. Mindre vägar bildar stråk i nord-sydlig riktning. Staden Arboga är en knutpunkt för hela kommunen och bildar knutpunkt mellan de stora infrastrukturstråken, järnväg och europavägarna. Kommunen kan delas in i bebyggelseområden, jordbruksområden, skogsområden sjöar och vattendrag. Kyrkorna i Götlunda, Medåker och Säterbo utgör landmärken som syns vida från det omgivande slättlandskapet. Stora torget. Staden Stråk Stråk är leder, gator, vägar, stigar m m längs vilka människor rör sig och upplever staden. Trafikintensiva stråk bildar ofta en gräns mellan olika områden medan mindre stråk ofta går igenom eller mellan områden. De stora trafikstråken från vilka flertalet bilister dagligen upplever staden är: Sofiedalsgatan/ Engel brekts leden/kö pings vägen, Hamrevägen/Tulegatan, Skandiagatan, Västerleden/Cen trum leden/herrgårdsgatan, Västermovägen, Fellingsbrovägen och gamla E20. Gång- och cykelvägarna bildar mindre stråk genom bostadsområdena. I centrum bildar passagen från stationen, vidare genom parke ringarna, mellan kvarteren Postiljonen och Kuriren, till Nygatan samt Kapellgatan, Järntorgsgatan och Strandvägen småskaliga stråk. I staden finns även gröna stråk, tillgängliga att gå längs med eller gröna stråk som är mer till för ögat och fungerar som en buffertzon mot industriområden, vägar och järnvägar. Områden - bebyggelsestruktur Arbogaån har haft en stor strukturerande betydelse för staden. Den första bebyggelsen etablerades norr om ån och därefter skedde en utbyggnad söder om ån. Stadskärnan har en tydlig rutnätsstruktur som går tillbaka till den medeltida stadsplanen efter nordtyskt mönster. Stadskärnan består av bebyggelse från alla tidsperioder och har kvar några byggnader av medeltida ursprung. Med järnvägen och industrialiseringsperioden under senare delen av 1800-talet skedde en expansion utanför den gamla stadskärnan. Industrier etablerar sig i stadens utkanter och utmed industrispåret som ledde ner till hamnen. I övrigt växer staden marginellt till ytan. Istället ökar trångboddheten och staden förtätas med några hyreshus i flera våningar. Ny bebyggelse tillkom dock vid Kakuberget. En större utbyggnad av bostäder började efter andra världskriget, när FFV etablerades i Arboga. Flerfamiljsbebyggelse och villor byggdes bl a i Vasastan. Den största expansionen skedde under de så kallade rekordåren då områden med typhusbebyggelse snabbt byggdes ut. Stadens utbredning ökar ytmässigt fem gånger under denna period. Arboga är dock inte lika starkt präglat av det så kallade miljonprogrammet som andra städer. Miljonprogrammet var regeringens bostadspolitik som innebar att en miljon bostäder skulle byggas på tio år, mellan 1965 och 1975, för att råda bot på bostadsbristen i Sverige. Den vanligaste hustypen var trevånings lamellhus men det byggdes även en stor del småhus, typhusbebyggelse. Sedan 1975 har bostadsbyggandet mest bestått av villor. En del så kallade infillprojekt (bebyggelse på obebyggda tomter) men också bebyggelse på mark i stadens ytterområden, norr om Fellingsbrovägen. Barriärer Järnvägen är en stor barriär som kan korsas planskilt på tre ställen, via Gjutarevägen, Skandiagatan och Stureleden. Ytterligare två planskilda passager finns för gång- och cykeltrafik, vid Sturevallen och söder om Vasaparken. De stora vägarna är viktiga stråk men utgör också barriärer. För gång- och cykeltrafiken finns planskilda passager. Arbogaån är en barriär men har dessutom en stor sammanbindande funktion, de är runt ån som staden ligger. Knutpunkter Knutpunkter är strategiska platser till vilka man kan gå. De är vanligen knutpunkter mellan stråk eller en koncentration av karaktärsfulla objekt. Stora torget och Nytorget är knutpunkter i den gamla stadsdelen. Arboga resecentrum är ny knutpunkt. Landmärken Landmärken är en typ av punktreferenser, fysiska element som kan vara av varierande skala. De är lätta att identifiera, utgör ofta en kontrast till omgivningen och bildar ett signum för en stad. I Arboga är St Nicolai kyrka, Heliga Trefaldighets kyrka och silobyggnaderna landmärken. Ett tydligt landmärke, väl synlig från stadens norra delar, är skidbacken på Brattberget, strax söder om staden. 14
15 Slutsatser x Arboga har skonats från stora stadsbränder. Den norra stadskärnan har inte brunnit sedan 1513, den södra sedan Det medför en stadskärna där stora delar av bebyggelsen från tidigare epoker finns kvar. x Den medeltida stadskärnan innehåller bebyggelse från alla tidsepoker från medeltiden och framåt, endast ett fåtal byggnader är från medeltiden. Trots detta känns stadskärnan genuin, vilket beror på att gatu- och kvartersstrukturen till stor del är bevarad och att bebyggelsen till stora delar har samma skala och volym. x Staden uppvisar tydliga årsringar i bebyggelseutvecklingen från stadskärnan med bebyggelse från medeltid till dagens utbyggnadsområden. Fem tydliga årsringar eller expansionsperioder kan urskiljas: medeltidsstaden, utbyggnaden till följd av järnvägens tillkomst och industrialiseringen i slutet av 1800-talet, expansionen till följd av FFV-etableringen på 1940-talet, den stora utbyggnaden mellan miljonprogrammet samt utbyggnaden från 1980 och framåt. x Järnvägen är en stor barriär liksom de stora trafiklederna. Arbogaån är också en fysisk barriär, men den har samtidigt en sammanbindande visuell funktion. Årummet binder samman de båda stadsdelarna norr och söder om ån. x Centrumleden, Västerleden och Stureleden ringar in stadens medeltida stadskärna likt en ringmur. På så sätt blir avgränsningen distinkt. (Var finns de moderna stadsportarna?) x Utbyggnaden av planskilda korsningar med järnvägen har medfört att vissa gator har blivit abrupt avklippta och slutar i tomma intet som Ahllöfsgatan och Nygatan. x Stadskärnan visar upp en baksida mot entrén från norr bilparkering och stationen. x Stora torget är knutpunkt i dag liksom för 800 år sedan. Idag finns även knutpunkter vid Nytorget och resecentret. x St Nicolai kyrka, Heliga Trefaldighets kyrka, silobyggnaderna och skidbacken på Brattberget är tydliga landmärken. Arboga kommun. 15
16 St Nicolai kyrkan. Silosbyggnader. Arboga stad. 16 Heliga Trefaldighetskyrkan.
17 Arboga centrum. Kartan illustrerar översiktligt stadens utbredning under de olika stadsperioderna. Under århundradena har byggnader rivits och vissa miljöer har bytt karaktär. Bilden säger således mycket lite om stadens olika karaktärsdrag St Nicolai kyrka. 17
18 Funktioner Centrum Arbogas centrum sammanfaller med den gamla medeltida stadskärnan. Såväl den kommersiella som den offentliga servicen och det kulturella utbudet är i stort koncentrerat hit. Här ligger de flesta affärer, restauranger, Arboga museum, stadsbibliotek, medborgarhus, Nicolai kulturhus, kommunhus, vårdcentral, folktandvård, bibliotek, e t c. Nygatan är den huvudsakliga affärsgatan och är även gågata på sträckan mellan Kapellgatan och Hökenbergsgränd. Bostadsområden Staden med omgivningar erbjuder en bra variation av bostäder allt ifrån den gamla stadskärnan till ett lantligt sjönära boende vid Hjälmaren. Arboga har ett någorlunda differentierat utbud av bostäder men det finns efterfrågan på centralt belägna bostäder. Byggprojektet Örtagården kommer att ge möjligheter för äldre att byta från egen villa till mer lätthanterligt hyresboende. Kommunen arbetar med att ta fram ytterligare objekt för hyresboende men även nya villatomter. En dold potential för nybyggnation finns i Arboga stad på kanske %, men den mesta marken är privatägd. Verksamhetsområden Arboga har en tradition som industriort. Först genom industrialiseringen under slutet av 1800-talet och därefter den stora dominansen av försvarsteknisk industri som grundlades vid mitten av 1940-talet. Det utmärkande för Arbogas näringsliv idag är den stora koncentrationen av högteknologisk kompetens. Det gäller speciellt inom industriell IT och underhåll av flyg- och markbunden elektronik. För övrigt dominerar tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Många arbetar också inom offentlig sektor, med service och handel och i mindre företag, varav ett antal med starka hantverkstraditioner. Industri- och verksamhetsområdena är koncentrerade längs den norra sidan av ån öster om centrum samt längs järnvägen och infartsvägarena. Sätra/Mälarporten och Marieborg är nya etableringsplatser för industrier och verksamheter. Offentlig verksamhet Arboga har en god tillgång på offentlig service. Här finns kommunkontor, bibliotek, försäkringskassa, arbetsförmedling, vårdcentral, folktandvård, apotek, äldreboende. Arboga har två gymnasieskolor varav ett är ett UVS Gymnasium. Fem grundskolor ligger spridda i de olika stadsdelarna. Förskolor ligger i anslutning till skolorna eller ute i bostadsområdena. Handel och service Stora delar av handeln och servicen finns inom centrum. Mataffärer finns även i stadsdelarna norr och söder om centrum. Kultur, fritid och rekreation Arboga har ett rikt föreningsliv med många organiserade aktiviteter såväl inom kultur som inom fritid och idrott. Bland några kan nämnas Arboga biografförening, Konstförening, Musikförening och Teaterförering samt föreningar för ishockey, ridning och handboll till golf, skidåkning, brottning och båtsport. I Medborgarhuset finns en biograf och en rotunda med plats för 300 personer. Här ges konserter, teaterföreställningar, dansuppvisningar samt den årliga Arboga Revyn. Här hålls även möten och seminarier. Det finns flera utomhusbad vid kommunens sjöar. Vid Ekbacksbadet finns ett tempererat utomhusbad samt ett inomhusbad. Det är nära till naturen, elljusspår och vandringsleder samt de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Hjälmaren och Hjälmare kanal är viktiga för båtfolket. Båtklubbar med hamn finns både i Arboga och i Lunger vid Hjälmaren. En skidteknikbacke är belägen på Brattberget, strax söder om staden. För barn och ungdomar finns fritidsgården Gluggen som har olika verksamheter för yngre skolbarn, årskurs 4 till 6 och för tonåringar mellan 13 och 18 år. För ungdomar finns även Gamla Brandstationen med bland annat café, klättervägg, mediastudio, scen och grupprum för olika aktiviteter. Slutsatser Arboga har ett väl definierat centrum som sammanfaller med den medeltida stadskärnan. I centrum finns stora delar av den offentliga och kommersiella servicen samt kulturutbudet. Affärerna är i huvudsak koncentrerade till gågatan och Stora Torget. Arboga har ett varierat utbud på bostäder. Det finns en efterfrågan på centralt belägna bostäder. Kommunen har dock en dålig markreserv för kommande behov av bostäder och verksamheter. Framtida markområden för utbyggnad kommer att redovisas i den kommande översiktsplanen. Staden fördubblade sin yta fem gånger under perioden Inom detta område finns oanvänd mark, impedimentytor eller ytor som kan förändras till ny bostadsbebyggelse. Det finns flera attraktiva områden för boende, som t ex att industriområden längs ån skulle kunna omvandlas till bostadsområden. Arboga har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter inom staden och många fina fritidsområden i kommunen. Arboga har områden för nyetablering för verksamheter som ligger i anslutning till det övergripande vägsystemet. Medborgarhuset. 18
19 Arboga stad. 19
20 Biltrafik och vägnät Väg E18 och E20 är förbifarter som passerar strax norr om staden. Fellingsbrovägen och väg 572 fungerar som genomfarter i norra respektive södra delarna av staden. Sofiedalsgatan, Skandiagatan Hamrevägen/Tulegatan/Stureleden, Köpingvägen, och Västerleden leder biltrafiken in i staden. Centrumleden går likt en ringled runt och leder in trafiken till den gamla stadskärnan. Engelbrektsleden fördelar trafiken norr om järnvägen mellan Skandiagatan och Tulegatan. Det rutnätslika gatusystemet i stadskärnan är mycket gammalt och kan följas tillbaka till medeltiden. Vissa gator har breddats och andra, som Ahllöfsgatan och Nygatan har blivit avklippta när Centrumleden byggdes under 1960-talet. Ahllöfsgatan var tidigare infartsväg från norr och Kapellgatan från söder. I dag kan genomfartstrafik genom centrum endast ske i den södra delen på Österleden. Övriga gator fungerar som infarter till centrum. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt i stadsdelarna utanför den gamla stadskärnan. De går till stora delar genom grönstråk mellan de olika bostadsområdena har planskilda korsningar med järnvägen och de större vägarna. Kollektivtrafik Svealandsbanan och Mälarbanan passerar genom Arboga. Turtätheten till Örebro, Eskilstuna och Västerås är ett tåg i timmen och till Stockholm två tåg per timme. Busslinjerna 50 Köping-Arboga, 52 Kungsör-Arboga, 54 Arboga-Medåker, 58 Arboga-Götlunda-Lunger, 59 Arboga-Tyring-Herrfallet-Värhulta trafikerar Arboga. Busslinje 50 är anpassad till tågtrafiken på Mälarbanan samt Svealandsbanan. Övriga busslinjer anpassas till skolornas tider. I staden finne en anropsstyrd tätortstrafik mellan kl 9.00 och på vardagar. Slutsatser Europavägarna E18 och E20 passerar strax norr om Arboga och möjliggör en god kontakt mellan Arboga, regionen samt de större städerna. Europavägarna E18 och E20 går utanför staden och trafikanten får ingen känsla av att passera Arboga. Möjligheten att resa kollektivt till och från Arboga är god. Arboga har ett utvecklat gång- och cykelvägnät utanför stadskärnan. Inom stadskärnan sker cykling på stadsgatorna. Järnvägen är en barriär för bil-, cykel- och gångtrafik. Det historiska gatunätet är läsbart i Arbogas centrum. Biltrafiken i den medeltida stadskärnan är komplicerad. Villagata med gång- och cykelväg. Genomfarten söder om centrum. Ahllöfsgatan - den gamla Eriksgatan. Arboga resecentrum. 20
21 väg E20 väg E20 väg 572 väg 572 Arboga stad. 21
22 Folkliv Hur stadens invånare använder de offentliga rummen folklivet är viktigt för stadens karaktär och identitet. För att kartlägga stadsinvånarnas rörelsemönster krävs omfattande studier och intervjuer som inte har varit möjlig att ta fram som underlag för denna studie. Den danske arkitekten Jan Gehl har utvecklat metoder för att studera hur människor använder staden och varför vissa platser, gångstråk, affärsgator är mer attraktiva än andra. I denna ortsanalys sträcker sig beskrivningen till vilka områden som används mer flitig under dagtid respektive kvällstid samt vid de olika årstiderna. Genom historien finns flera kända och ökända personer som bidragit till att göra Arboga känt. Den rikskände stortjuven och äventyraren Lars Molin var mer känd som Lasse-Maja. Namnet fick han eftersom han utförde sina kupper utklädd till kvinna. Minnesstenen finner man i kyrkparken nedanför kyrkan. Han begravdes 1847 på kyrkogården vid Heliga Trefaldighets kyrka. Dagpuls Det är liv och rörelse i centrum under dagtid. Besökare till affärer, kommunhuset, bibliotek, vårdcentral och restauranger bidrar till folklivet. Arbetspendlarna skapar folkliv kring stationen som märks tydligt under morgonen och eftermiddagen. Vid skolor och verksamhetsområden är det också liv och rörelse under dagtid. Kvällspuls Under sen eftermiddag och kväll förändras rörelsemönster. Flödet flyttas från centrum, verksamhetsområden och skolor till bostadsområdena. På kvällstid erbjuder Arboga, som har ett rikt föreningsliv, en mängd aktiviteter som sker i centrum och ute i bostadsområden. I centrum märks folklivet kring kvällsöppna restauranger, medborgarhuset, kulturhuset, Gamla brandstationen. För tonåringar finns mötesplatser på fritidsgården Gluggen och Gamla Brandstationen. Vinter- och sommaraktiviteter Folklivet skiljer sig helt naturligt under året. Under sommaren vistats man gärna ute, sitter på uteserveringar, idkar båtliv i Arbogaån, Hjälmare kanal och Hjälmaren samt besöker kommunens badplatser vid sjöar och den anlagda Ekbacksbadet. Under vinterperioden erbjuder teknikbacken utförsåkning och elljusspåren norr och söder om staden längdskidåkning. Årliga evenemang Arboga har flera årliga evenemang som drar folk vida omkring till staden. Mest besökta är Medeltidsdagarna i augusti och Arboga karnevalen i juni. Andra händelser under året är konstrunda och musikvecka i maj, Kanalens dag vid Hjälmare docka i juli, Jädersbruksdagarna i september och julmarknaden i december. Slutsatser aktiviteter inom områdena kultur och sport. men det behövs fler mötesplatser. utförs- och längdskidåkning under vintern. som lockar många besökare. Medeltidsdagar. Gamla brandstationen. Arboga karnevalen. 22
23 Arboga stad. 23
24 Arbogas styrka och svaghet Starka sidor Arboga ligger och har alltid legat i gränsen eller i smältdegeln mellan olika förvaltnings- och naturmässiga regioner. Utnyttja dessa fördelar! Arboga har en gammal historia som är väl synlig i den gamlas stadskärnan. Stora torget har varit Arbogas centrumpunkt i snart 800 år och den medeltida gatu- och kvartersstrukturen är fortfarande väl läsbar. Arboga medeltida stadskärna skapar en genuin och tydlig stadskaraktär. Arbågaån har stor betydelse för stadens karaktär och stadsbilden samt är ett viktigt grönstråk. Den är en viktig struktur i staden, historiskt och i dag. Arboga har ett väl definierat centrum som sammanfaller med den medeltida stadskärnan. I centrum finns stora delar av den offentliga och kommersiella servicen samt kulturutbudet. Affärerna är i huvudsak koncentrerade till gågatan och Stora Torget. Arboga har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter inom staden och många fina fritidsområden i kommunen. I staden finns grönstråk av olika karaktär. Finparker i stadskärnan, gröna stråk längs ån samt gröna stråk som omger gång- och cykelvägar och sammanbinder bostadsområdena utanför stadskärnan. Hjälmare kanal är en kulturhistorisk viktig vattenled som i dag har stor betydelse för friluftsliv och turism. Bra vägar och goda kommunikationer till omkringliggande större städer ger möjlighet till arbete på annan ort, regionförstoring. Arboga har områden för nyetablering av verksamheter som ligger i direkt anslutning till det övergripande vägsystemet. Årliga evenemang som Medeltidsdagarna och karnevalen sätter Arboga på Sverigekartan. Svaga sidor Centrumleden, Västerleden och Stureleden ringar in stadens medeltida stadskärna likt en ringmur. Gatorna bryter kontakten med och skapar en baksida till stadskärnan. (Var finns de moderna stadsportarna?) Huvudentrén till stadskärnan från norr sker via en baksida med parkeringar. Många byggnader i den gamla stadskärnan har förvanskats genom renovering, om- och tillbyggnad. Utbyggnaden av planskilda korsningar med järnvägen har medfört att vissa gator har blivit abrupt avklippta och slutar i tomma intet som Ahllöfsgatan och Nygatan. Utbyggnaden under slutet av 1900-talet har skapat en utspridd stad som gått utanför Fellingsbrovägen, med längre avstånd till stadskärnan som följd och en bristande stadskaraktär. Det finns behov av fler hyreslägenheter i centrum. Grönstråket kring västra delen av Arbogaån är inte helt sammanbundet av gångvägar. Järnvägen och Arbogaån är barriärer som delar staden i tre delar. Arbogaån har dock en viktig karaktärsskapande och visuellt sammanbindande funktion. Genomfartsvägarna är också barriärer. Svårt att locka förbipasserade bilister att stanna i Arboga. Europavägarna E18 och E20 går utanför staden. Biltrafiken till och i den medeltida stadskärnan är komplicerad. Få mötesplatser för ungdomar. Dåligt utnyttjande av Arbogaåns möjlighet att locka besökare per båt från Mälaren och Hjälmare kanal. 24
25 Sammanfattning Arbogas karaktär - Medeltidsstaden Arboga präglas av historien med stadskärnan som stadens pärla. Trots en variation av bebyggelse från alla tidsepoker, gammal och nytt, känns stadskärnan ändå genuin beroende på den medeltida gatu- och kvartersstrukturen samt bebyggelsens skala och volym. Stadskärnan är Arbogas största tillgång för att profilera en särprägel inom regionen och landet. Arboga är en riktig stad. Arboga har haft tre blomstringsperioder med tillväxt och välmående, järnhandeln under medeltiden, industrialiseringen i slutet av 1800-talet och den högteknologiska perioden som inleddes Utveckla stadskärnan Stadskärnan är Arbogas nerv och stora drivkraft, jämte de goda kommunikationerna, för en ökad inflyttning. Utveckla stadskärnans kvaliteter. Knyt samman stationen med centrum för att få bort baksidekaraktärern. Försköna, bygg om eller riv de lådliknande byggnaderna i kvarteren Postiljonen och Kuriren för att skapa en värdig entré till medeltidsstaden och skapa en bättre kontakt med Ahllöfsgatan. Utveckla möjligheterna för fler affärsetableringar, gärna med kvalitetsvaror/märkesvaror. Den genuina miljön borde kunna locka shopping till en stad med en stark karaktär av medeltidsstad (jfr alla svenskar som åker till tyska hansastäder). Skapa attraktioner Arboga har skapat flera attraktioner som är väl kända. Utveckla detta koncept med inslag som är knutna till Arbogas karaktär och läge och som varierar med årstiden, som t ex ljussättning och marschaller under adventstid och julmarknaden. Förtätning med nya bostadsområden Den nyare bebyggelsen har en betydligt större ytmässig spridning än den gamla medeltidsstaden. Det finns flera områden som skulle kunna omvandlas till bostadsbebyggelse, som överblivna grönytor eller gamla industriområden längs ån. Annonsera Arboga från Europavägarna Europavägarna E18 och E20 går utanför staden. Arbogas kvaliteter bör visas på något sätt från vägarna, genom en speciell attraktion vid trafikplatserna. Knyt båtfolket till Arboga Många båtturister passerar årligen Hjälmare kanal. Skapa möjlighet för besök i Arboga genom en central och trevlig gästhamn. 25
26
27 Referenser Almgren Hans Alla tiders Arboga. Utgiven av Arboga kommun och Hembygdsföreningen Arboga Minne. Andra upplagan Arboga kommun Förslag till översiktsplan - antagandehandling Arboga kommun Förslag till översiktsplan - antagandehandling Kartbilagor karta Arboga kommun Arboga stadskärna bebyggelsehistoria & byggnadsordning. Bildspel. Arboga kommun Arboga Stadskärna bebyggelsehistoria och byggnadsordning. Arboga kommun Råd och anvisningar till Byggnadsordning för Arboga stadskärna. Arboga kommun Attraktiva Arboga nu satsar vi på trivsamma boendemiljöer. Tekniska förvaltningen december Arboga kommun Trädplan för Arbogas centrala delar. Tekniska förvaltningen. Samrådsförslag sept Arboga kommun. Odaterad. Trädplan för Arbogas stadskärna. Tekniska förvaltningen. Arboga kommun Arboga Spännande framtid i historisk miljö. Broschyr. Arboga kommun Vårt Arboga. Information från Arboga kommun feb Arboga kommun Översiktskarta år Arboga kommun Sammanträdesprotokoll. Kommunstyrelsen Arboga kommun Tidplan för Översiktsplanearbetet ÖP Arboga Vision Information från tekniska förvaltningen Arboga kommun Utkast till Projektplan för ÖP Arboga vision Tekniska förvaltningen, Samhällsbyggnad. Arboga kommun. Odaterade broschyrer. Hem i Arboga tomter och byggprojekt. Arboga kommun. Odaterat textdokument. Översiktsplan för Arboga framtidsvision Arboga stads kronologi i sammandrag sid 65, 68, 72, 76, 78. Odaterad kopia. Arboga Stadsmuseum Arbogakalendern. Arboga turistbyrå Arboga, rik på kultur och historiska monument. Arboga, åbåge och hamnstad. Odaterad kopia. Bergström G Arboga krönika. Kopior sid VI-VIII, 18-19, 66-67, , , Corin, C-F Arboga stads historia från 1500-talets mitt till Utgiven av Arboga kommun. Hembygdsföreningen Arboga Minne Årsbok Illustation. Arbogaån från Gravudden. Fyrfärgskopia. Karta öfver staden Arboga, år Fyrfärgskopia. Kända arkitekter som ritat byggnader i Arboga. Odaterad kopia. Lantmäteriet Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1: G NV Eskilstuna. Lantmäteriet Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1: F SO Örebro. Lantmäteriet Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1: G SV Eskilstuna. Lantmäteriet Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1: F NO Örebro. Lindhagen S., Thagaard P Arboga innerstad en studie av bebyggelse. Länsstyrelsen i Västmanlands län Hus på landet. Marknadsföring Västmanland. Odaterad tidning. Aha nr 5. Nätverket för byggnadsvård i Västmanlands län Byggnadsvård i Västmanland. Tidningsbilaga inför Kulturhusens dag och byggnadsvårdsmässan på Johannisbergs gård i Västerås september Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer Arboga. Rapport Medeltidsstaden Stockholms Universitet Stadsjorden en lantlig del av staden. Magisteruppsats, Kulturgeografiska institutionen, Annika Björklund. 27
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merInfrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000
Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte
Läs merORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Läs merKungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur
Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas
Läs merI denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merÅbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Läs mer>> aktion : Mönsterås kommun
>> aktion : Mönsterås kommun del 3 Fallstudie Mönsterås kommun en expansiv del av Smålandskusten Mönsterås kommun är en kustkommun i östra Småland intill Kalmarsund och marknadsförs ofta som en kommun
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merAVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs mer28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Läs merPrata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
Läs merANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Läs merHällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Läs merFörslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Läs merVÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger
Läs merORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR
Folkets park är bekant för de flesta Åshammarsbor. ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Ortsanalys Åshammar 61 Åshammar är en ort med stark företagartradition, så kallad Gnosjöanda. I tätorten bor bor närmare 600
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merResultat medborgardialog Fördjupning av Översiktsplan Frövi
Resultat medborgardialog 2015 2016 Fördjupning av Översiktsplan Frövi Målgrupper och metoder Förskolan Åsen femårsgrupp har utforskat sitt närområde med hjälp av kartor och gåturer, lämnat förslag till
Läs merAnvändning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Läs merFörslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
Läs merVi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
Läs merGESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan
Läs merSammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna
Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande
Läs merPlanförslag. Karta med förslag på nytt utbyggnadsområde. (Källa: Grundkarta, kartnr 40A-K, 40B-K). GEOGRAFI
Planförslag GEOGRAFI I det här förslaget föreslås en utbyggnad i bostadsområde 1. Här kommer även att redogöras för förslag på åtgärder för andra delar av byn. Genom att bygga i de geografiskt centrala
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merBygg nytt i Skillinge
Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Kungsör Nu expanderar Kungariket bli nybyggare i Skillinge Fortfarande litet och genuint Flera nybyggare har redan flyttat in i sina hus på Fiskgjusevägen.
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merDialog Tullinge - bildprotokoll, workshop Dialog Tullinge, bildprotokoll Idévecka 1
Grupp 1 ENSKILD ÖVNING - post it GRUPPDISKUSSION Gemensam framtidsspaning - så här vill vi utveckla centrala Tullinge! Rätt så lugnt centrum Mataffär Bra utbud av basvaror Pendeln Ny bebyggelse Offentliga
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merStadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Läs merFRAMTIDENS SKOLA ny 7-9 skola i Arvika
FRAMTIDENS SKOLA ny 7-9 skola i Arvika 160130 BAKGRUND I Arvika finns planer på att bygga en ny 7-9 skola för ca 800 elever som kan svara upp mot hela kommunens behov. Som en fördjupning av skollokalutredningen
Läs merTANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merJönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Läs merMunktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merEn gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Läs merORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ
ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)
Läs merPLANOMRÅDET. Placering
DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde
Läs merVatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap
Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar
Läs merÖstra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.
Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN
Läs merKonsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Läs merAvstämning planuppdrag
1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,
Läs merHISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs mer24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
Läs merLINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL
LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna
Läs merLokal plan för DALSTORP
Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merKommunanalys Kristianstad
Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38
Läs merTjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Läs merBostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)
FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området
Läs merBASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad
Läs merORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Läs merSamhällsbyggnadskontoret. Markanvisningar 2017 FRAMTID SÖDERTÄLJE
Samhällsbyggnadskontoret Markanvisningar 2017 FRAMTID SÖDERTÄLJE Södertälje växer! VILL DU VARA MED OCH BYGGA OCH UTVECKLA SÖDERTÄLJE? Marknaden skriker efter nya bostäder i hela Stockholmsregionen, detta
Läs merRamlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Läs merARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning
Läs merEkeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Läs merBilaga 1; Bakgrund Innehåll
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...
Läs merBehovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merPLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merBRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Läs merVision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Läs merMiljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.
bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merStora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Läs merIde lista (konkreta fo rslag pa a tga rder)
Ide lista (konkreta fo rslag pa a tga rder) Ej beslutade åtgärder, prioriteringar från höstmötet 2017. Övriga idéer är inte rangordnade. Förskola och skola Större skola, större matsal och bättre underhåll
Läs merKulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Läs merBygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79
Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder
Läs merVinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merBEGÄRAN OM PLANLÄGGNING
FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd
Läs merTrafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg
Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson
Läs merMEDEL# 3. Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan. urban symbios 089
MEDEL# 3 Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan urban symbios 089 KVARTERSPLAN HPL BANGÅRD PARKERING Planen visar på förhållandet mellan bebyggd yta och öppna ytor. Enligt principen med en ny struktur över
Läs merInspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun
Datum Diarienummer Kommunkansliet Inspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun Inledning Fagersta ligger i norra Västmanland, omgiven av kommunerna Norberg, kinnskatteberg, medjebacken, ala och
Läs merTema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.
Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att
Läs merVÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM
VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs mer3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.
3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar
Läs mersödra Hyllie Information om pågående planarbete
södra Hyllie Information om pågående planarbete Vision och inriktningsmål Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende
Läs merVi tror på hela Laholm - alla behövs!
Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal
Läs merTillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Läs mer8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.
Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra
Läs merSammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Läs merCrugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Läs merÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker
ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö
Läs merTrafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102
Läs merDet goda lokalsamhället
Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.
Läs merHISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll
Läs merSyfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Läs mer