EN GOD GRUND. Det framtida arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN GOD GRUND. Det framtida arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg"

Transkript

1 EN GOD GRUND Det framtida arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg Rapport efter Rådslag kvinnofrid, februari maj 2008 Jan Herstad, processledare

2 1 Innehåll Definition av våld... 2 Sammanfattning... 2 Förslag i korthet... 4 Uppdraget... 4 Förord... 5 Bakgrund... 6 Nivåer... 9 Utväg Tranan...16 Det längre perspektivet och kvarstående problem Projektfakta...19 Tabell 1. Anmälda kvinnofridsbrott i Skaraborgs femton kommuner Tabell 2. Anmäld misshandel av kvinna i nära relation Bilaga 1. Intervjulista Bilaga 2. Förslag till avtal Tranan - kommunalförbundet Bilaga 3. Nuläge Skaraborg... 26

3 2 Definition av våld När vi i utredningen diskuterar våld har definitionen i Per Isdals bok Meningen med våld från 2001 hela tiden funnits i våra tankar. Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill. Isdals definition täcker in alla formerna av övergrepp när det gäller våld i nära relationer som t ex fysiska, psykiska, verbala, sexuella, ekonomiska, materiella och själsliga övergrepp samt försummelse. Sammanfattning Skaraborgs kommunalförbund har initierat ett rådslag om det framtida arbetet mot våld i nära relationer. Processen har ägt rum under vintern - våren 2008 och avslutas med föreliggande rapport. Texten är ett resultat av arbetsgruppens diskussioner och hela arbetsgruppen står bakom resultatet. Runt hela landet pågår motsvarande diskussioner om ett utvecklat arbete mot våld i nära relationer. Nya verksamheter startas, utredningar läggs fram och befintlig verksamhet utvecklas. Den främsta grunden till denna aktivitet är den förändrade socialtjänstlagen från och med den första juli Nu har inte längre kommunerna möjlighet att välja om de ska arbeta med dessa frågor nu måste de. Varför ska samhället arbeta mot våld i nära relationer? Förutom att t ex en ny lagtext kräver det. Våldet innebär ett stort lidande för kvinnor och barn i vissa fall livsfara, det traumatiserar de inblandade med en förskräckande risk för ett destruktivt socialt arv och det innebär enorma ekonomiska förluster för den enskilde och samhället. Våld är, globalt sett, ett av de största hoten mot folkhälsan. De polisanmälda kvinnofridsbrotten i Skaraborg år 2007 var stycken. För vi in försiktiga skattningar av mörkertalet (enligt BRÅ:s och Amnestys kalkyler) kommer vi fram till att nästan kvinnor, och ännu fler barn, varit utsatta för våld i nära relation. Att angripa mörkertalet och rikta ljus mot våldet, hjälpa de utsatta kvinnorna och barnen, behandla männen samtidigt som man arbetar förebyggande det är en av samhällets största utmaningar kommande år. Vi har valt att bygga på de goda erfarenheterna av det befintliga myndighetssamarbetet i Utväg Skaraborg och det kvinnojoursstyrda Kvinnohuset Tranan. Rapporten definierar en miniminivå för verksamheten, en nivå som också ska ge möjlighet till förebyggande arbete.

4 3 För att förstå argumentationen om miniminivå måste det påpekas att verksamheten idag tyvärr vilar på bräcklig grund. Såväl Utväg som Tranan har förutom det basala bidraget från region, kommuner och kriminalvård hankat sig fram via projektansökningar och statsbidrag. Från och med i år har kriminalvården dessutom sagt upp sin del av finansieringen. Därför har det heller inte funnits någon kontinuitet och trygghet. Varje verksamhetsår har präglats av stora ambitioner men osäkra förutsättningar och ständiga försök att justera och lappa i budgeten. Personalen har slitits utöver det rimligas gräns. En av rådslagets viktigaste uppgifter har varit att säkra en stabil och trygg minimigrund för arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg. Lyckas vi inte med det kommer den framskjutna position som varit Skaraborgs snart att upphöra. Vidare argumenterar vi för två olika nivåer på arbetet i Skaraborg, dels en basnivå i kommunerna och dels en specialistnivå lokaliserad till Skövde. Arbetsgruppens förslag är att finansieringen delas upp med 50 % på Västra Götalandsregionen och 50 % på kommunerna i förhållande till folkmängden. Våra förslag avser verksamheten från och med 2010 och innebär att Utväg Skaraborgs kommunala kostnader ökar från 4,18 kronor per invånare i år till 9,72 kronor per invånare år I absoluta tal ökar kommunernas kostnader från i år till år För regionen är den föreslagna ökningen för Utväg från år kronor till år kronor. Det ska noteras att siffran för 2010 är i 2009 års pris- och löneläge. Självklart ska det också fortsättningsvis göras stora ansträngningar för att säkra både statligt stöd och stöd från EU. Kvinnohuset Tranan har i år kostnader på 4 kronor per invånare och får i förslaget 3 kronor per invånare år Istället kommer de att ta in en stor del av sina intäkter genom direktdebitering för utnyttjat boende. Eftersom kvinnojourerna i vårt förslag får en krona per kommuninvånare så blir den totala externa kostnaden för Skaraborgs kommuners arbete mot våld i nära relationer från och med ,72 plus 3 plus 1 = 13,72 kronor per invånare och år. Till detta kommer den direkta dygnsdebiteringen för utnyttjat boende på kvinnohuset Tranan. Även om det ligger utanför ramen för denna utredning måste det påpekas att ekonomin för år 2009 måste lösas för både Utväg och Tranan. Problemen är överhängande och risken är uppenbar för en omfattande kris för båda verksamheterna. Lösningar måste fram för att inte omöjliggöra utredningens förslag.

5 4 Förslag i korthet Rådslaget riktar sig till följande samarbetsparter i Skaraborg: Kommunerna, Hälsooch sjukvårdsnämnderna västra och östra Skaraborg, Polismyndigheten i västra Götaland/PO3, Åklagarkammaren i Skövde, Kriminalvården Mariestad, Utväg Skaraborg, Kvinnojourerna i Skaraborg, Skaraborgs kvinnohusförening, Kvinnohuset Tranan, Rädda barnen, Röda korset, Brottsofferjouren östra Skaraborg, Föreningen Andrum. Rådslaget föreslår de ovannämnda samarbetsparterna i Skaraborg att fatta beslut om tillämpliga att-satser: Att ett folkhälso- och jämställdhetsperspektiv ska dominera arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg Att arbetet mot våld i nära relationer ska vara ett prioriterat område Att samarbetet mellan offentliga sektorn och de ideella organisationerna är en hörnsten i arbetet mot våld i nära relationer Att samtliga myndigheter (Kommunerna, Västra Götalandsregionen, Polismyndigheten i västra Götaland/PO3, Åklagarkammaren i Skövde, Kriminalvården Mariestad) som ingår i Utväg Skaraborg ska förnya avtalet om ett samarbete mot våld i nära relationer Att lägga fast en ny organisation för Utväg från och med 2010 Att skriva ett avtal med Skaraborgs Kvinnohusförening angående driften av kvinnohuset Tranan från och med 2010 Att stödja lokaliseringsförslagen angående specialistfunktioner i Skövde Att på grund av koncentrationen till Skövde överväga att på sikt flytta funktionen som värdkommun från Tibro Att kommunerna i Skaraborg godkänner förslaget om basnivå Att inleda en diskussion med Högskolan Skövde om inrättande av en högskoleutbildning om våld i nära relationer Att säkra nuvarande bemanning för Utväg och Tranan under 2009 Uppdraget Skaraborgs kommunalförbund har under hösten 2007 initierat ett rådslag om kvinnofridsarbetet i Skaraborg. Syftet med processen är att erbjuda medborgarna i Skaraborgs kommuner ett väl fungerande kvinnofridsarbete. För detta krävs ett helhetsgrepp, strukturerade och samordnade insatser på övergripande myndighetsnivå, på mellankommunal nivå och i samverkan med ideella organisationer. Kort sagt: Hur ska det framtida arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg se ut? Rådslagsarbetet ska sammanfattas i en kort rapport ställd till Skaraborgs kommunalförbund med slutsatser och förbättringsförslag.

6 5 Förord Vi lever i en tid som håller på att omdefiniera samhällets skyldigheter. Skydd av invånarna i en stat har alltid ansetts som en av samhällets viktigaste uppgifter. I praktiken har skyddet av kvinnor och barn hållits utanför den definitionen. Skyddet har informellt delegerats till den frivilliga sfären, framförallt kvinnojourerna. Vi har upprörts över kvinnornas situation ute i världen medan den grundläggande säkerheten i vardagen för kvinnor och barn i Sverige varit en icke-existerande, blind fläck för samhället. Långsamt har insikten vaknat att våldet i nära relationer inte ska vara en privat angelägenhet. Samhället ska ta ett ansvar för skyddet av våldsutsatta kvinnor och barn om detta vittnar bland annat den nya formuleringen (från och med 1 juli 2007) av socialtjänstlagen i 5 kapitlet, 11 paragrafen där ett bör ändras till ett skall. Detta ordbyte kommer att föra med sig stora förändringar för Sveriges kommuner. Inte bara staten, landstingen och kommunerna är inblandade i förändringstänkandet. Också de enskilda medborgarnas inställning till våld i nära relationer ändras. Från att förut ömsom generat, ömsom hjälplöst, ha vänt bort blicken när kvinnor som är vänner, grannar, arbetskamrater eller släktingar har misshandlats växer en insikt om att vi måste göra något. Genom frågor, stöd och polisanmälan. Våga se kunna handla! Om anställda vid myndigheter, privatpersoner och sjukvårdens personal börjar reagera och handla istället för att titta bort, så måste också kunskap, resurser och organisation anpassas till den nya medvetenheten. Därför har det fåtal platser i Sverige som byggt upp en verksamhet för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn och behandling av våldsamma män, utfört en viktig pionjärverksamhet. Här ligger Skaraborg med sitt mångåriga arbete i form av främst Utväg och kvinnojourerna långt framme. Delar av övriga Sverige är fortfarande en helt vit karta när det gäller denna verksamhet. Men de satsningar och det utvecklingsarbete som gjorts i Skaraborg har mer varit en följd av enskilda individers engagemang än allmänna samhällskrav. För att tala klarspråk så vilar verksamheten på bräcklig grund. En av rådslagets viktigaste uppgifter har varit att säkra en stabil och trygg minimigrund för arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg. Lyckas vi inte med det kommer den framskjutna position som varit Skaraborgs snart att upphöra. På ett sätt har alla de platser som nu börjar utvecklingsarbetet från (nästan) noll en lättare uppgift. De kan rationellt och lidelsefritt analysera behovet och sedan göra en bedömning av rimliga resurser. Inget tidigare skymmer sikten. Ibland kan stora framgångar genom åren blända för de ökade kraven på både kvantitativa och kvalitativa insatser. I grunden vill vi och ska vi arbeta för ett samhälle som tar ställning mot våld och verkar för ett annat mansideal ett som utesluter våld och kränkningar. Ett samhälle där jämställdhet mellan kvinna och man är en självklar utgångspunkt och där

7 6 barnperspektivet är ett fundament. Arbetet för det samhället måste ges rimliga verktyg! Arbetet mot våld i nära relationer ska numer ses som ett av samhällets basuppgifter. Bakgrund Utredningen vill peka på några olika argument som kan användas för att fastslå behovet av ett kraftfullt arbete mot våld i nära relationer. Som bakgrund för dessa argument finns hela tiden det geografiska området Skaraborg och dess befolkningsunderlag. Siffrorna är hämtade från Statistiska Centralbyrån och avser situationen Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Sammanlagt: Totalsiffran för respekt med sig. Som jämförelse kan nämnas att vi kommer upp till Malmös storlek om invånare läggs till. Statistik Vi kan studera brottsstatistiken, analysera mörkertalen och närma oss en bild av hur många misshandelsfall och övergrepp som faktiskt begås inom vårt geografiska område. I tabellerna 1 och 2 finns ett underlag för detta sätt att resonera. Men statistiken är osäker. Diskussionerna om mörkertalen blir lätt luddiga. Mycket talar för att de kanske är ännu större.

8 7 I tabell 1 (sidan 21) noterar vi att kvinnofridsbrotten är förfärande många och naturligtvis i sig mer än tillräckliga för att motivera samhällets kvinnofridsarbete. Långt värre blir det i tabell 2 (sidan 22) där en enda brottstyp behandlas, nämligen misshandel av kvinna där förövaren är bekant med offret. Nu lägger vi till mörkertalet. I ett slag mångdubblas antalet brott och då ska vi ändå ha i minnet att det är en försiktig skattning av mörkertalet och att det bara gäller ett av kvinnofridsbrotten. Statistiken hjälper oss att inse vikten och behovet av ett arbete mot våld i nära relationer men har svårt att vägleda oss till hur en verksamhet ska se ut. Kostnader Förändringarna i socialtjänstlagen från och med ändrar i första hand kommunernas situation på ett radikalt sätt. Arbetet mot våld i nära relationer får en helt annan bas. Samhället tvingas att ta sitt ansvar. Resurser måste omfördelas. Hur ska det ske? I varje enskild kommun eller i ett kommunövergripande samarbete? Arbetsgruppens övertygelse är att kommunerna har mycket att vinna, inte minst ekonomiskt, på att samarbeta. Alternativet är att varje kommun försöker bygga upp spetskompetens och ny verksamhet ett mycket dyrare alternativ. Två svenska studier från 2006 har försökt beräkna kostnaderna för mäns våld mot kvinnor. Räkna med kostnader från Umeå universitet har beräknat de samhälleliga kostnaderna för ett tjugoårigt misshandelsförhållande till cirka 2,5 miljoner. Kvinnans personliga kostnader har uppskattats till 0,2 miljoner. Då är ändå inte de indirekta kostnaderna beräknade, framför allt det lidande som kvinnan och barnen fått utstå. Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor beräknar de årliga samhällsekonomiska kostnaderna i Sverige på grund av mäns våld mot kvinnor till mellan 2,7 och 3,3 miljarder. Eftersom Skaraborgs befolkningssiffra motsvarar cirka 2,8 % av rikets blir kostnaden mellan 75 och 92 miljoner kronor per år. Besläktad verksamhet I allt arbete mot våld i nära relationer som utförs i Sverige idag väljer vi att lyfta fram två positiva exempel. Naturligtvis finns det också områden som släpar efter men vi ser ingen nytta med att peka ut några sådana. Först och främst väljer vi Malmö, som visserligen som storstad har helt andra problem, men som också satsar enormt. Dessutom är det intressant i och med att befolkningssiffran bara är invånare större än Skaraborgs. Kriscentrum i Malmö etablerades år Under 2008 satsar Malmö cirka 75 kronor per invånare.

9 8 För det andra nämner vi verksamheten i södra Kalmar län (lokalisering Kalmar) som inviger sitt centrum mot våld i nära relationer, Vingen, i september i år. Befolkningsunderlaget är invånare och den demografiska strukturen liknar mer Skaraborgs. Vingens kostnader belastar kommunerna med cirka 18,5 kronor per invånare år Den siffran förutsätter att man får statsbidrag för igångsättning av verksamheten. Utan det eventuella statsbidraget blir kostnaden för 2009 knappt 29 kronor per invånare. Rykande aktuella exempel av lite annat slag är de kompetenscentra som växer fram i vår omedelbara närhet. Västra Götalandsregionen startar nu ett centrum som har till uppgift att utbilda och vägleda personal inom hälso- och sjukvården i regionen. Samarbete med forskningen skall också etableras och utvecklas och metodutveckling ske så att kunskap om våld i nära relationer fördjupas. Även ett kompetenscentrum för Göteborgsregionens kommuner är under framväxt. Inom några månader kommer man att slutbehandla ett förslag om ett kommungemensamt kompetenscentrum för de tretton kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Målgruppen är kommunernas personal och tanken är att en samlokalisering ska ske med det regionala centrumet. Vidare finns i Trollhättan Resurscentrum för kvinnofrid Väst som utifrån ett tydligt folkhälsoperspektiv arbetar för att stärka kunskapen kring kvinnofridsproblematiken samt hedersrelaterat våld. Rättssäkerhet En kvinna som blir väl bemött, omhändertagen och får det stöd hon behöver är mycket mer benägen att medverka i en polisutredning. Snabbheten, bemötandet, stödet, tillgängligheten är väsentliga för att hon ska orka igenom rättsprocessen. En av de absolut vanligaste orsakerna till att åklagarmyndigheten inte kan bevisa, inte styrka brott, och därför får lägga ner förundersökningen är att samhället inte har kunnat erbjuda kvinnan en tryggare och bättre situation än den hon befann sig i innan. Även de fall där inte samhället väcker åtal, men där kvinnorna och barnen (även männen) får hjälp ur sin situation har, på både kort och lång sikt, en brottsförebyggande effekt. Detta påverkar naturligtvis i sin tur hela rättskedjans arbete. Barnet har länge varit helt negligerat i sin roll som brottsoffer. Ändringen av socialtjänstlagen innebär att socialtjänsten bör beakta att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Barn som har bevittnat brott vilka har varit ägnade att skada tryggheten och tilliten hos barnet i förhållande till en närstående person har numer (2006) rätt till brottskadeersättning. Vi har en bit kvar till dess barn betraktas som målsägande, som brottsoffer även i straffrättslig mening men vi är på väg mot det.

10 9 Avslutande exempel I allt högre utsträckning arbetar sjukvården med screening av våldsproblem när det gäller kvinnliga vårdsökande på t ex vårdcentraler, barnavårdcentraler och mödravårdcentraler. I Rikskvinnocentrums nationella kartläggning 2006 framkommer t ex att 25 % av alla akutmottagningar och 18 % av alla vårdcentraler arbetar med screening inom detta område. Från Malmö hämtar vi en intressant randanmärkning gjordes en enkät för socialtjänsten som visade att man hade kännedom om 100 fall av våldsutsatta kvinnor. Kriscentrum för kvinnor och barn startade sin verksamhet år Nu efter det att centret varit igång under några år har socialtjänsten kännedom om mellan 400 och 500 fall. Utvecklingen i Malmö är ett mycket starkt stöd för vårt arbete med att minska mörkertalen. Slutligen en notering om den nya kvinnofridslinjen. Det är en nationell jourtelefon för våldsutsatta kvinnor som drivs av Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor på regeringens uppdrag och invigdes den 4 december förra året. Trots att den bara verkat några månader får man redan drygt 100 samtal per dygn. Kvinnofridslinjen är ytterligare en påminnelse om det enorma behovet av åtgärder mot våld i nära relationer. Nivåer Vi föreslår att två nivåer för arbetet mot våld i nära relationer skapas i Skaraborg. Det gäller en specialistnivå och en basnivå. Specialistnivån innebär ett centrum i Skövde med Utväg, Tranan, barnahus, polisens familjevåldsenhet, tingsrätt, åklagarmyndighet och akutsjukvård. En del av dessa pusselbitar finns redan på plats och andra utreds/diskuteras. Det är viktigt att lokaliseringen av de eventuellt tillkommande bitarna (till exempel familjevåldsenhet och barnahus) fullföljer intentionerna med specialistnivån. Här finns ett tätt, informellt samarbete mellan myndigheter, institutioner och organisationer. En annan grundbult utgörs av myndigheternas avtalsfästa samarbete. Denna nivå är motorn i arbetet mot våld i nära relationer, här finns spetskompetensen och utvecklingsresurserna parallellt med en stor del av den operativa personalen. Forskningskontakter och internationellt, nationellt och regionalt nätverksbyggande. Hit vänder man sig för att få hjälp med utbildning och bidragsansökningar likaväl som med handledning och behandlingsdiskussioner. På denna nivå är Utväg en samordnande spindel för myndigheternas och frivilligorganisationernas specialistresurser. När det gäller framtiden för Utväg och Tranan återkommer vi under rubrikerna med deras namn.

11 10 Den andra nivån basnivån eller generalistnivån finns ute i kommunerna. Kommunerna är huvudansvariga för arbetet mot våld i nära relationer enligt socialtjänstlagen. Varje kommun, hur liten den än är, måste ha viss kompetens inom området. Däremot skiljer sig naturligtvis kvantiteten på resurserna. Komponenter som ska finnas i varje kommun är: Myndighetsutövande Handlingsplan Handläggningsrutiner (manualer) Kontaktperson för Utväg tillika kvinnofridssamordnare Lokal samverkansgrupp Hjälp till lägenhet, både för utslussning och permanentboende Interkommunalt samarbete bland annat om permanentboende i annan kommun än hemkommun Samarbete med ideella organisationer (till exempel kvinnojour) Ett skaraborgsperspektiv för arbetet mot våld i nära relationer Lösningar av boende- och stödproblematiken för de särskilt utsatta grupperna genom egen personal, befintliga boenden och samarbetsparter Komponenter som kan finnas i kommunerna: Samarbete med grannkommuner Bidragsansökningar med grannkommuner Utväg Vi citerar formuleringen i sammanfattningen (sidan 3): måste det påpekas att verksamheten idag tyvärr vilar på bräcklig grund. Såväl Utväg som Tranan har förutom det basala bidraget från region, kommuner och kriminalvård hankat sig fram via projektansökningar och statsbidrag. Från och med i år har kriminalvården dessutom sagt upp sin del av finansieringen. Därför har det heller inte funnits någon kontinuitet och trygghet. Varje verksamhetsår har präglats av stora ambitioner men osäkra förutsättningar och ständiga försök att justera och lappa i budgeten. Personalen har slitits utöver det rimligas gräns. En av rådslagets viktigaste uppgifter har varit att säkra en stabil och trygg minimigrund för arbetet mot våld i nära

12 11 relationer i Skaraborg. Lyckas vi inte med det kommer den framskjutna position som varit Skaraborgs snart att upphöra. Behovet att säkra Utvägs framtid är akut. I Utväg har Skaraborg utvecklat en grundmodell som har prövats i tolv års tid. Rapporten finner inga skäl att överge modellen utan vill tvärtom utveckla den ytterligare med den decennielånga erfarenheten som bas. Utväg ska i ännu högre grad bli synonymt med Skaraborgs arbete mot våld i nära relationer. Namnet Utväg ska hittas i alla sammanhang där samhället bedriver sådant arbete. Hos den kommunala kontaktpersonen, på regionens hemsidor, polisens familjevåldsenhet etc. Även om det kan kännas hädiskt att använda ordet varumärke i sådana här sammanhang kan det inte nog betonas hur svårt det är att bygga upp allmän kännedom om en verksamhet och hur mycket lättare det är att bygga vidare på något etablerat med gott rykte. Vi vill se Utväg som en motsvarighet i Skaraborg till de olika kompetenscentra som nu byggs upp i Västra Götaland. Deras uppgift ska vara att bli en kunskapsbank, stödja kommunernas, regionens och frivilligorganisationernas utvecklingsarbete, samordna etablering av verksamheter, hålla sig uppdaterad på forskning och metodutveckling, bedriva kompetensutveckling och stärka myndigheters samarbete och erfarenhetsutbyte. Skaraborg behöver inte skapa ytterligare ett regionalt kompetenscentrum. Utväg blir detta centrum, under förutsättning att man ges de nödvändiga resurserna. Allt detta ska ske samtidigt som behandlingsarbetet bibehålls, förstärks och utvecklas. Utväg ska alldeles särskilt prioritera stödet till de mindre kommunerna i Skaraborg. Detta beroende på deras svårigheter att bygga upp tillräcklig baskompetens. Hållbarhet När samhället tar sig an ett nytt ansvarsområde är risken överhängande att engagemanget bär över en intensiv pionjärperiod och sedan stagnerar, rutiniseras och falnar. Det är en för krävande uppgift att tilldela enstaka personer. Ska vi uppnå en hållbar verksamhet är det viktigt att vi har en grupp människor som tillsammans ägnar sig åt att driva verksamheten framåt. Först då orkar man utveckla, kan man bli ett kraftcentrum. Och först då får man styrkan att också klara av motgångar på både det personliga och kollektiva planet. Det är en lärdom vi fått med oss från erfarenheterna av liknande verksamheter ute i landet. Det är en svår och personligt ansträngande verksamhet vi diskuterar som ställer stora krav på erfarenhet, mognad och engagemang hos personalen. Även om den får regelbunden handledning så får den betala ett personligt pris. För att det inte ska bli för högt krävs det arbetskamrater att diskutera med, få stöd och avlastning från.

13 12 Den personalstyrka vi slutgiltigt stannat vid är att betrakta som minimal med tanke på arbetsuppgifterna. Utöver ordinarie samordnartjänster föreslår vi också en ledningsfunktion för Utväg samt en helt ny funktion en förebyggande verksamhet. En rimlig förmodan är också att mörkertalen minskar i takt med att allt mer ljus riktas mot problemet. Ju mer samhället och den utsatta vågar synliggöra våldet, desto bättre blir behandlingsresultatet, desto mindre blir skammen och desto mindre mörkertalen. Om detta stämmer kan vi se fram mot allt fler hjälpsökande under de kommande åren. Ledning Utväg har hittills saknat en ledningsfunktion. En del av dessa uppgifter har dock ålagts samordnartjänsten för våldsutsatta kvinnor. I och med våra förslag om ett både utvidgat och hållbart Utväg blir den konstruktionen ohållbar. En chef får i uppdrag att leda verksamheten under Utvägs styrgrupp. Detta avser det ekonomiska ansvaret, det personella ansvaret, ansvaret för det operativa arbetet och det yttersta ansvaret för verksamhetens utveckling. Samordnare Samordnarnas arbete har hittills varit Utvägs kärna. Tyvärr är resurserna även här präglade av tillfälliga lösningar. Det som finns i ordinarie budget är 1,0 samordnare för kvinnor och tillika ledare för Utväg och 1,0 samordnare för barn som lever med våld. Tjänsten som samordnare 1,0 för stöd och hjälp till män som utövar våld har, efter Kriminalvårdens förändrade syn på arbete med icke-dömda män, bara lösts tillfälligt. Vårt förslag innebär att varje verksamhetsområde (kvinnor, män och barn/ungdomar) får sin hela samordnartjänst. Förebyggande Det är inom det förebyggande arbetet som rapporten kommer med de största nyheterna för arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg. Egentligen borde personalresursernas storlek vara minst lika stark här som i det ordinarie behandlingsarbetet. I en framtid kan förhoppningsvis det förebyggande arbetet växa ytterligare. Centrala funktioner för det förebyggande arbetet är de som vi kan inordna under ledorden folkhälsa, utbildning, information, utveckling, nätverksbyggande och forskning. Trots goda satsningar på utbildning hos en del myndigheter, till exempel polis och åklagare, är behovet av utbildning mycket stort hos kommunernas personal, inom hälso- och sjukvården, kriminalvården, polisen, åklagarmyndigheten, kyrkan, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och frivilligorganisationerna kort sagt alla

14 13 de parter som tillsammans bildar det nätverk som ska vara de våldsutsattas och förövarnas hjälp. Vi behöver kunskap för att våga se, för att kunna handla, för att inte vända bort blicken och för att prata med, länka vidare. Ungefär så låter det ett tema med variationer. Med en aktiv utbildningsinsats som initieras och drivs av Utväg kan samtliga samarbetsparter stå på en gemensam värdegrund i kvinnofridsarbetet. I och med att de två informatörerna/utvecklarna anställs kommer Utväg att kunna ta på sig en övergripande och samordnande funktion för utbildning i Skaraborg inom arbetet mot våld i nära relationer. En god idé är att utbilda kvinnofridsinstruktörer som kan driva kvinnofridsarbetet på sina arbetsplatser, stå till tjänst med råd och stöd till sina arbetskamrater och som fortlöpande vidareutbildas av Utväg. När offentliga sektorn höjer ribban för sitt kvinnofridsarbete så innebär det att man ska vända sig både utåt (till allmänheten) och inåt (till sin egen personal), eftersom man är samhällets största arbetsgivare för kvinnor. I fortbildningsarbetet ska vi också komma ihåg de förtroendevalda. När det gäller att identifiera grupper med särskilda behov vet vi sedan tidigare att det finns oerhört stora kunskapsluckor. Det gäller bland annat missbrukande kvinnor, funktionshindrade kvinnor, psykiskt sjuka kvinnor, äldre kvinnor, unga kvinnor, unga förövare, våld i samkönade relationer och kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Här blir Utväg en stark resurs, inte minst genom nätverksbyggande och utbildningsverksamhet, för kommuner, hälso- och sjukvården och kvinnojourer att luta sig emot, eftersom varje kommun för sig är för liten att bygga särskilda resurser för dessa grupper. Utvägs informatörer/utvecklare ska planera denna utåtriktade verksamhet och tillsammans med sina arbetskamrater ha en specialistkompetens för hela Skaraborg. Inte minst kan denna resurs bli ett stöd för Skaraborgs folkhälsoarbete. Ofta finns spetskompetensen hos Utvägs egen personal och ibland finns den hos någon av samarbetsparterna. Vikten av en god grundkompetens ute i kommunerna kan inte nog understrykas. Devisen blir följaktligen: Grundkompetens lokalt spetskompetens centralt. Samarbetet med kvinnojourer och tjejjourer i deras opinionsbildande arbete är en hörnsten för Utväg. Forskare, myndigheter och politiker på det nationella planet påpekar i olika sammanhang hur beklämmande dålig forskningsanknytningen i Sverige har varit. Vi har solida forskningsinsatser från England, USA och Canada men saknar i stort sett data från Norden om vilken effekt behandlingen har haft inom de tre verksamhetsfälten. En annan viktig uppgift är att se till att rutinerna och dokumentationen läggs upp i samråd med forskare för att inte försvåra för både aktuell och framtida forskning. Rutinerna på Utväg ska organiseras på ett sådant sätt

15 14 att uppföljning av de hjälpsökande kan ske fram till åtminstone fem år efter avslutad kontakt. Med anledning av det som sagts ovan är det extra positivt att kunna konstatera att Utväg redan inlett detta arbete. Utväg har ett pågående forskningssamarbete med Linköpings universitet och professor Margareta Hydén, gällande barn som lever med våld. Utvägs mansverksamhet ingår, under ett år, i ett nationellt forsknings- och utvärderingsprojekt som Socialstyrelsen är ansvarig för. Utvägs barnverksamhet kommer från och med september 2008 och ett år framåt att delta i ett nationellt forsknings- och utvärderingsprojekt som Göteborgs universitet ansvarar för. Utväg skall vidare utveckla ett hållbart system för verksamhetsuppföljning och utvärdering i syfte att kvalitetssäkra verksamheten för Utvägs målgrupp. Tjänsterna som informatörer/utvecklare blir centrala för Utvägs framgång och förmåga till konsolidering och förändring. På dessa områden har vi en möjlighet att gå i spetsen samtidigt som vi förhindrar att den övriga personalen slits för hårt. De ska självklart vara med i den utåtriktade verksamheten men de slipper driva den. Samtidigt menar vi att de som innehar tjänsterna som informatörer/utvecklare ska ta del i samtals- och gruppverksamheten. Med andra ord finnas med i kärnverksamheten samtidigt som de inte ska uppslukas av den. Det är viktigt att dessa personer hela tiden har kunskapen och känslan för Utvägs arbete för att kunna använda ständigt aktuella exempel och inte bli fristående eller isolerade. När det gäller att nå ut till barn- och ungdom har Utväg redan omfattande erfarenhet genom det spännande skolinformatörsprojektet som syftar till att nå varje årskurs 9 i grundskolan och årskurs 1 i gymnasiet i Skaraborg. En annan idé kan vara föräldrautbildning. Vidare kan Utväg utbilda informatörer på skolan kanske i samarbete med fältarbetarna inom socialtjänsten. Här är det dock viktigt att inte Utväg tar över ansvaret från skolan utan arbetar initierande. På dessa tjänster ligger också uppgiften att bjuda in både regionen och de lokala folkhälsoplanerarna att kraftfullt engagera sig i arbetet mot våld i nära relationer. Det finns naturligtvis ingen gräns för det förebyggande arbetet och häri ligger också en uppenbar fara. Man sliter ut sig genom att låta informations- och utbildningsinsatserna expandera i allt vidare cirklar. Risken är att man tar över ansvaret från andra aktörer. För att undvika detta kan man pröva uppdragsutbildningar som finansieras av externa krafter, t ex företag och industrier. På så sätt når man grupper som kanske inte annars skulle kontakta Utväg, socialtjänsten eller psykiatrin. Samtidigt är det viktigt att Utväg hela tiden informerar och klargör vem som ansvarar för vad och hänvisar till t.ex. Tranan, psykiatri eller socialtjänst i tillämpliga fall. Där fyller också myndighetssamarbetet i Utväg en viktig funktion.

16 15 Utväg Skaraborg har även inlett ett samarbete med Alternativ til Vold i Oslo. En verksamhet man inspirerats av. Ett mentorförhållande på institutionsnivå. Kontakten kan omfatta studiebesök, föreläsningar, handledning, arbetsbyte etc. Utväg kan också initiera förändringar hos sina samarbetsparter. Det kan t ex gälla en förbättrad statistik, förbättrad skaderegistrering, internutbildning eller screeningrutiner (våga fråga). Budget Utväg 2010 (2009 års pris- och löneläge) Driftkostnader Personal, 6,0 tjänster Personalomkostnader 989 Grupparvoden Handledning 158 Lokaler 360 Administration huvudman 75 Resor, transporter 75 Material inklusive informationskostnader 100 Administrativa kostnader (inklusive data + telefon drift) 90 Totalt Tillkommer kostnadsuppräkning för 2010 gällande löner, arvoden samt hyra. Förslag till finansiering Återigen är det begreppet hållbarhet som står i centrum för våra förslag. Utväg ska ha den trygga ekonomi som kännetecknar all annan samhällelig kärnverksamhet. Det måste bli ett slut på en situation som inneburit en ständig osäkerhet inför framtiden och där även basverksamhet varit tvungen att hitta projektfinansiering. Det vi nu föreslår innebär inget slut för statlig, europeisk eller annan finansiering av framtida utvecklingsprojekt. Tvärtom har den alla möjligheter att öka i betydelse. Arbetsgruppens förslag är att finansieringen delas upp med 50 % på Västra Götalandsregionen och 50 % på kommunerna i förhållande till folkmängden. Om vi utgår från halva kostnaden för Utväg (2.489 ) och delar den summan med folkmängden i Skaraborg ( ) får vi en kostnad för kommunerna i Skaraborg på 9,72 kronor per invånare. Kostnaden för Västra Götalandsregionen blir då

17 16 Tranan Under 18 år har kvinnohuset Tranan tagit emot hjälpsökande kvinnor från Skaraborg. På samma sätt som för Utväg har kvinnohuset Tranans arbete komplicerats av en trasslig och oklar ekonomisk situation. Hållbarhet är även här ledordet för att skapa tydlighet och struktur inom arbetet mot våld i nära relationer i Skaraborg. Också när det gäller Tranan ser vi ett exempel på nivåtänkandet i rapporten. För kvinnojourerna i Skaraborg blir Tranan den enhet (vid sidan av Utväg) som har möjlighet att ge stöd och hjälp. Där samlas en kompetens som de enskilda jourerna inte har möjlighet att bygga upp. Genom ett förslag om differentierad finansiering ser vi också till att ta kritiken från framförallt de mindre kommunerna på allvar, en kritik som riktat in sig mot att kostnaderna tidigare slog för hårt mot de kommuner som hade ett lågt utnyttjande. Boende Boendet för våldsutsatta kvinnor och barn är en av de svåraste uppgifterna inom arbetet mot våld i nära relationer. Behovet ser olika ut från individ till individ och är dessutom olika vid olika tidpunkter för samma kvinna. Fas 1 Kvinnojourernas lägenheter för fall där hotbilden inte är så stark eller kvinnan av olika skäl inte vill använda sig av boendet i Tranan. Fas 2 Kvinnohuset Tranan för fall där hotbilden är större, där kvinnan vill komma ifrån närmiljön eller där kvinnan och barnen har behov av det stöd som personalen på Tranan kan erbjuda. Fas 3 Polisen har ansvaret för fall där hotbilden är extremt stor och bedömningen görs att ett skyddat boende måste tillgripas. Antalet sådana fall på ett år är få. Fas 4 Kvinnojourernas lägenheter för stöd till kvinnan och barnen under utslussningen till ett eget liv. På orter utan kvinnojour skulle socialförvaltningen mycket väl kunna ha en utslussningslägenhet. Fas 5 Permanentboende. Idag är situationen mycket otillfredsställande. Vi kommenterar detta under rubriken Det längre perspektivet, sidan 19. Personal För att Tranan ska kunna leva upp till avtalets skrivningar är miniminivån två stycken anställda. 1,0 tjänst för kvinnor och 1,0 tjänst för barn. På en av tjänsterna läggs också det övergripande ansvaret för verksamheten.

18 17 Skydd Även om Tranan inte ska behöva leva upp till den professionella skyddsnivå som gäller för polisens skyddade boende, bör ändå skalskyddet ses över i samarbete med polisen. Det kan gälla larm, säkerhetsdörr, översyn av fönster etc. Visserligen har det saknats incidenter inom säkerhetsområdet i Tranans hittillsvarande historia men här måste vi planera för riskminimering. Avtal Skyddet och stödet för våldsutsatta kvinnor och barn är ett kommunalt ansvar. Det är svårt att tolka den nya socialtjänstlagen på annat sätt. Kvinnojourerna och kvinnohusen har helt enkelt tagit ansvar för det frånvarande samhället. De har sett bristen och agerat, decennier innan samhället äntligen kommer efter. Men den nya situationen med ett samhälleligt ansvar innebär också ett kravställande. Ska de ideella organisationerna fortsätta att ta ett ansvar men numer på kommunernas uppdrag, krävs ett reglerat, avtalsmässigt förhållande. Ett förhållande där kraven specificeras, där avtalstiden regleras och där återrapportering av både innehåll och ekonomi noteras. Vi bifogar ett förslag till avtal mellan Skaraborgs Kvinnohusförening och kommunerna i Skaraborg (se bilaga 2, sidan 24). För att ge kommunerna tid att planera sitt boendeansvar har vi föreslagit att det nya avtalet ska gälla från och med Det sammanfaller mycket lägligt med att det nuvarande betydligt enklare avtalet, löper ut. I avtalet för vi in ett årligt avstämningsmöte mellan Kvinnohusföreningen och kommunerna, reglerat samarbete mellan Tranan och Utväg bland annat avseende utbildning och förmedling av kontakt rörande våldsutsatta kvinnor och barn som lever med våld. Budget Tranan 2010 (2009 års pris- och löneläge) Driftkostnader Personal 572 Sociala avgifter 266 Lokaler 232 Fortbildning 30 Resor, transporter 10 Handledning 30 Material, infokostnader, inventarier (förbrukning) 58 Administrativa kostnader, inklusive data + telefon drift 43 Totalt 1.241

19 18 Tillkommer kostnadsuppräkning för 2010 gällande löner, arvoden samt hyra. Förslag till finansiering Skaraborgs femton kommuner garanterar Kvinnohuset Tranan ett grundbidrag motsvarande tre kronor per invånare. Det innebär en sänkning av debiteringen till kommunerna jämfört med idag. Istället kommer Tranan att ta in en del av sina intäkter genom direktdebitering för utnyttjat boende. På detta sätt läggs en viktig del av finansieringen på de kommuner som faktiskt utnyttjar Tranans service mest. Kostnaden blir 408 kronor per dygn för kvinnor och 250 kronor per dygn för barn. Vidare garanterar kommunerna ett bidrag till kvinnojourerna med en krona per invånare. Slutligen finns en möjlighet för Tranan att debitera kommunerna en fyllnadsinbetalning om den faktiska beläggningen på Tranan inte motsvarar den budgeterade beläggningen. Intäkter Grundbidrag 768 Direktdebitering kvinnor (700 dygn) 286 Direktdebitering barn (750 dygn) 187 Totalt: Det längre perspektivet och kvarstående problem Vi har fått lämna många frågor olösta eller delvis lösta på grund av dels den korta utredningstiden och dels vår strävan efter att kunna lägga fram realistiska och ekonomiskt genomförbara förslag. Dessutom är arbetet mot våld i nära relationer statt i snabb förändring och expansion. Inte minst kommer socialstyrelsens olika uppdrag gällande regeringens handlingsplan mot våld att betyda mycket för den fortsatta utvecklingen. Uppdragen ska redovisas i slutet av I framtiden kommer fokus med all säkerhet att skifta från akutarbetet idag till det förebyggande arbete som bland annat består av att förändra attityder och därigenom också angripa mörkertalen. Forskningen, som ännu är blygsam, behöver en kraftig tillväxt. Förhoppningsvis kommer vi att se en ökning både av anmälningsbenägenheten och lagföringen. Naturligtvis kommer det akuta behandlingsarbetet att fortsätta att vara viktigt men det förebyggande arbetet är idag mer eftersatt. En brist i vår utredning är att vi inte kommit med förslag som gäller omhändertagandet efter rättegång. Det fungerar inte tillfredställande idag. Inte heller har vi löst den svåra frågan med kvinnornas och barnens permanentboende efter en

20 19 separation från mannen. Visserligen är den medtagen i förslagen om kommunernas baskomponenter men i och med att kommunerna inte förfogar över de yttersta maktmedlen när det gäller lägenhetsbestånd och lägenhetstilldelning kommer detta även fortsättningsvis att vara ett stort problem. Sekretesslagstiftningen sätter ibland upp nästan oöverstigliga hinder för ett rationellt och snabbt arbete mot våld i nära relationer. Inte minst samarbetet mellan polisen och Utväg berörs av detta problem. Slutligen saknar rapporten ett konkret förslag rörande en professionell socialjour i Skaraborg. Det ligger vid sidan av vårt uppdrag men icke desto mindre tillåter vi oss att komma med en synpunkt från vårt perspektiv när det gäller våld i nära relationer. Lös behovet av en socialjour genom att koppla den till boendet för kvinnor och barn på kvinnohuset Tranan. Då får den direktkontakt med ett av jourens områden samtidigt som den kan arbeta också med sina andra uppgifter, t ex pengabrist och omhändertagning av barn. Projektfakta Som processledare engagerades Jan Herstad från Kalmar. Rådslagets arbetsgrupp består av: Marianne Aldén, åklagarmyndigheten, Skövde Göte Emilsson, Tibro kommun Helen Engström, kvinnohuset Tranan, Skövde Stefan Gustafsson, frivården, Skövde Tommy Hoff, polisen, Skövde Christina Lindström, Västra Götalandsregionen, Skövde Eva Olofsson, Skövde kommun Marianne Olsson, Götene kommun Monica Palmér, Rädda Barnen, Falköping Elisabeth Rahmberg, Lidköpings kommun Ann Wolmar, Utväg Skaraborg, Skövde Rådslagsarbetet inleddes med ett brett upptaktsmöte på Karstorps konferens den 8 februari. Inbjudan riktades till hela kvinnofridssektorn. Vid mötet talade statssekreterare Christer Hallerby, Marius Råkil från Alternativ til Vold, Margareta Hydén från Linköpings universitet och riksdagsledamoten Margareta Persson. Dagen avslutades med bikupediskussioner. Arbetsgruppen har haft fyra arbetsmöten, två studieresor och ett avslutande seminarium.

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Jörgen Dimenäs (M) Lena Brolin (M) Yvonne Dahlqvist (KD) Kerstin Karlberg (S) Niclas Johansson (S), tjänstgörande ersättare

Jörgen Dimenäs (M) Lena Brolin (M) Yvonne Dahlqvist (KD) Kerstin Karlberg (S) Niclas Johansson (S), tjänstgörande ersättare Sida 1 Sammanträdesdatum 2010-03-24 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 17.55 Beslutande Eva Aronsson (C), ordförande Jörgen Dimenäs (M) Lena Brolin (M) Yvonne Dahlqvist (KD) Pia Fahlgren

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2012-10-19

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2012-10-19 Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras Hus, Henån, kl. 08.30 12.00 Beslutande Ledamöter Bo Andersson Kristina Svensson Birgit Strömberg Anders Fröjdö Lisbeth Arff Roland Kindslätt Christer

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Datum 20 11-09-20. Ert datum

Datum 20 11-09-20. Ert datum I l andstinget ~ DAlARNA CENTRA L FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten. Gu nilla Apell LANDSTINGSDIREKTÖRE NS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT 15/11 Datum 20 11-09-20 Beteckn:ngld,anenf LD11/02248 1(1) Ert datum

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Uppdrag skyddat boende Politiska samverkansberedningen

Läs mer

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-10-22 198 Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta Dnr SN 2013/0459 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-10-14 Yttrande ska enligt 5 kap. 11 andra stycket socialtjänstlagen

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid - våld i nära relation 2013 2020 Reviderad och antagen av kommunstyrelsen 2013-02-26, 26 Postadress Besöksadress

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015 tiilaga ~s 2015/36/1 Kriscentrum för Män SALA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ink. 2015-01- O 2 Till Socialnämnden i Sala kommun Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män för verksamhetsår 2015

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Utväg Sörmland- samverkan för. Med hånvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta

Utväg Sörmland- samverkan för. Med hånvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta 6777 MOTION Till landstingsfullmäktige i Sörmland Utväg Sörmland- samverkan för Kristdemokraterna LANDSTNGETSÖRMLAND Ink den 2013-11-2 2 D.nr.. #.5.44 nno Sedan 1996 bedrivs Utväg Skaraborg i Västra Götaland,

Läs mer

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld 1. Grunduppgifter Kommun/verksamhet: Medrapporterande

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Inom hedersrelaterat förtryck och våld. www.tris.se info@tris.se

Inom hedersrelaterat förtryck och våld. www.tris.se info@tris.se Inom hedersrelaterat förtryck och våld TRIS erbjuder bland annat: Föreläsningar och utbildningar om hedersrelaterat förtryck och våld Studiebesök och kommer ut och presenterar vår verksamhet Konsultation

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer