Efter fornborgarna. En granskning av Stenbygårdarnas koppling till fornborgarna och periodskiftet 550 e.kr.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efter fornborgarna. En granskning av Stenbygårdarnas koppling till fornborgarna och periodskiftet 550 e.kr."

Transkript

1 Efter fornborgarna En granskning av Stenbygårdarnas koppling till fornborgarna och periodskiftet 550 e.kr. Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Lisa Widegren Lundin Handledare: Anders Carlsson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Järnålder i Mälardalen e.kr Syfte Frågeställningar 2 2. Folkvandringstid e.kr Översikt Fornborgar Midgårdskosmologin Folkvandringstida ortnamn 5 3. Från folkvandringstid till vendeltid Klimatkrisen e.kr Systemteori och inverkan ( agency ) Politiskt-mytologiskt-ideologiskt skifte Begreppen: Politik & Elit, Mytologi & Ideologi, Natur & Kultur 9 4. Vendeltid e.kr Översikt Samhällsstruktur och Centralplatskomplex Vendeltida Ortnamn Huvudgårdar Stenby och fornborgarna Översikt Adelsö Aspö Eskilstuna Stenby utan fornborg? Slutanalys och diskussion Sammanfattning 29 Referenser 30 Abstract: This paper deals with the relationship between the iron-age hill-forts from the migration period and the later settlements called Stenby. I discuss whether the settlements are a part of a larger complex and if they succeed the hill-forts in some matter. Another part of the discussion touches the aspect of the change in ~ A.D from the migration period to the vendel period and whether this had to do with the climate crisis A.D and how it might have had impact on the ideology of the time. Omslagsbild: Föreställande en fornborg och bebyggelse lägre i landskapet. Gjord av författaren.

3 1.1. Järnålder i Mälardalen e.kr 1. Inledning Mälardalen är ett väldigt fornlämningsrikt område i centrala Sverige. Själva Mälaren utgör en viktig del i landskapet med sina farleder och kommunikationer. Ekonomiskt är det även en fördel att bo vid vattnet och området har varit befolkat ända från stenåldern fram till idag. Själv är jag är uppväxt i Roslagen, studerar i Stockholm och har rötter i Uppsala vilket har gjort mig extra intresserad av just Mälardalsområdet och har valt att inrikta mig på det i den här uppsatsen. Eftersom den senare delen av järnåldern inspirerar mig mest och jag skrev min B-uppsats om Helgö under vikingatid vill jag bredda mina kunskaper och utforska folkvandringstid och vendeltid som jag vill veta mer om. Genom att vara med på en grävning i Runsa fornborg har jag fått en liten inblick i den spännande folkvandringstiden och genom det här arbetet hoppas jag även att få mer kunskap om perioden vendeltid som är mittemellan folkvandringstiden och vikingatiden som jag vet mest om. Från järnåldern finns det flera platser runtom och i Mälaren som har haft stor betydelse och som är väldigt kända inom nordisk arkeologi: t.ex. folkvandringstidens Helgö med sitt hantverk och fantastiska importföremål, Gamla Uppsala med det förmodade hednatemplet och storhögarna, båtgravfälten i Vendel och Valsgärde, vikingatida Birka och Adelsö samt staden Sigtuna från samma period. I Mälardalen finns det mängder med fornborgar från folkvandringstid och i anslutning till vissa av dessa finns det gårdar med namnet Stenby som bör ha uppkommit under vendeltiden med ett namn som anspelar på fornborgarna. Det finns inte mycket forskning vad gäller Stenby, några delundersökningar har företagits på gravfält, i fornborgarna och i områdena. Detta arbete avser att granska förhållandet mellan folkvandringstidens fornborgar och gårdarna med namnet Stenby. Därmed så kommer jag att behandla brytningstiden mellan folkvandringstid och vendeltid då övergivandet av fornborgar äger rum. De tas ur bruk i början av 500-talet (Olausson 2010: 13). För att kunna svara på mina frågeställningar ska jag undersöka vad som gör skillnad på folkvandringstid och vendeltid. Jag tar fram en översikt för de olika periodernas ideologi och företeelser. Genom att utgå från en klimatkris 536 e.kr. behandlar jag skiftet mellan perioderna med hjälp av systemteori och agency -temat. Vidare så diskuterar jag olika begrepp som kommer att dyka upp i uppsatsen och gör geografiska jämförelser utifrån bland annat ortnamn. Självklart utgår jag även från arkeologiska undersökningar gjorda på de platser med omnejd som jag behandlar i uppsatsen och som jag beskriver i kapitlet vendeltid e.kr.. Allt detta följs sedan upp med en diskussion och sammanfattning. 1

4 Fig.1: Ett reliefspänne från folkvandringstid. Foto av John Ljungkvist, SHMM, Fig. 2: Ett ryggknappspänne från vendeltid. Foto av Lena Androsjtjuk, SHMM, Båda dessa spännen är från Mälardalen och är utmärkande för sina respektive perioder Syfte Syftet är att förstå förhållandet mellan folkvandringstidens fornborgar och vendeltidens Stenbygårdar Frågeställningar 1. Varför övergavs fornborgarna vid slutet av folkvandringstid? 2. Varför anlades det stenbyar intill vissa av de fornborgar man övergivit? 2.1 Översikt 2. Folkvandringstid e.kr. Själva periodens namn belyser väldigt tydligt vad som hände när den ägde rum, människor rörde på sig i Europa. Dessa följen av människor, som nödvändigtvis inte tillhörde samma stam, var lojala mot sin följesledare. Ideologin under folkvandringstiden är något som hängt med från de tidigare perioderna äldre och yngre romersk järnålder vad gäller följesväsendet som utvecklades då tillsammans med den fornnordiska mytologin. En elitklass av krigarherrar/följesledare började utvecklas och dessa fick med sig massor av prestigeföremål i sina gravar. Dessa prestigeföremål är ofta kopplade till det religiösa eller så är de importföremål. Främst är det romersk import (Hedeager 1992: 242f). De kollektiva uttrycken börjar avta - undantaget är offringen av plundringsföremål. Det är vid den här tiden vissa personer på allvar kan börja ta kontroll över och organisera samhället till den del att man kunde mobilisera sitt områdes resurser vid krigstider. Fast i början av dessa utvecklingar hade man inte personliga maktcentra att utgå ifrån, detta skulle växa fram och fanns under folkvandringstiden (Hedeager 1992: 242f). En av fornlämningarna som är kopplat till folkvandringstid är de så kallade fornborgarna. 2

5 2.2 Fornborgar Ordet fornborg är ett väldigt brett begrepp och används på konstruktioner med stenvallar ända från bronsålder upp till yngre järnåldern. Fornborgsbyggandet inom ramen för järnåldern har sin tyngdpunkt under folkvandringstiden då flera hundratals borgar byggs. Dessa är främst lokaliserade till Mälardalen, Bohuslän, Östergötland, Tjustbygden och södra Norrland. Det förekommer även en låglandsvariant på öarna Gotland och Öland (Olausson 2010: 5). Fornborgar från yngre romersk järnålder ( e.kr.) är inte heller ovanligt och ingår i den så kallade borgtiden (Damell & Lorin 2010: 206). Fornborgarna, eller hägnaderna, från bronsåldern är allmänt vedertagna som kulthägnader. Vad gäller fornborgar från folkvandringstid och yngre romersk järnålder är åsikterna lite mer delade. Förr antogs det att alla fornborgar hade en renodlat krigisk funktion och det har varit den mest utspridda uppfattningen, de senare årens forskning har gett en mycket mer nyanserad bild av fornborgarna och det finns flera olika teorier om vad en fornborg är. Några exempel på uppfattningar om vad en fornborg är följer: Michael Olausson betonar elitens roll när det kommer till folkvandringstidens fornborgar och visar på de fornborgar med bebyggelse i sig: de befästa höjdbosättningarna som t.ex. Runsa-fornborgen och Broborg (Husby-Långhundra 156:1). Dessa höjdbosättningar innehåller mängder med hantverksverksamhet och handel. Fornborgarna anser han vara monumentalarkitektur som är ett signum för just eliten. Därifrån och på andra platser som Helgö hade de kontroll över den distributionen av romerska föremål som man fått genom t.ex. tjänstgörning i den romerska armén med sitt följe. Från dessa platser kan eliten stärka sitt inflytande och knyta fler till sina följen (Olausson 2011: 5). Kort sagt är fornborgar ett uttryck och redskap för eliten för att manifestera och bruka sin makt. David Damell och Olle Lorin delar detta synsätt om ett maktpolitiskt syfte och menar att tidens oro med vapenoffer och glorifiering av krigarens makt ligger som grund för fornborgarnas uppförande (Damell & Lorin 2010: 206). Fig. 3: Broborg, Husby-Långhundra 156:1. En fornborg med rektangulära tomtningar. Något som vissa menar kan vara husindikationer. I så fall är detta vad Olausson kallar befäst höjdbosättning. Invid finns det ett Stenby (se fig. 7). Foto taget från NO (Fagerlund 2009: 12). Anders Andrén har genom åren arbetat mycket med borgen Ismanstorp på Öland, vilken förvisso inte är en fornborg i den bemärkelsen att det ligger uppe på ett berg. Den var aktiv i perioder mellan e.kr. Han använder den engelska termen fort som fornborg och 3

6 påpekar att det är ett paraplybegrepp som ramar in flera olika sorters strukturer i olika kontexter (Andrén 2006: 33f). Själv kopplar han de så kallade ring-forts och hill-forts (båda är fornborgar) till krig och kosmologi. Han utgår från Ismanstorps uppbyggnad med talet nio som har en stark koppling till den mytologiska världen och kosmologin. Tydligast genom världsträdet Yggdrasil som kopplar ihop de nio olika världarna. Han menar även att konstruktionen är inspirerad av romarna som byggde upp sina läger utifrån sin kosmologi (Andrén 2006: 35f). Det är tydligt att även praktiskt krigiska platser kan vara uttryck för kosmologin. Birgitta Johansen lutar mot att fornborgar har en mer mytologisk eller religiös funktion som kopplar an till den midgårdskosmologi som fanns under järnåldern. Hon betonar även borgens koppling till berget och de krafter som är kopplat till berget: det som förenar berget och borgen är att de båda gömmer, vaktar och frambringar skatter av olika slag och kunskaper. Fornborgen är enligt henne ett uttryck för en speciell sorts gräns (Johansen 1997: 139). Enligt mig utesluter inte tolkningarna varandra, jag tror att olika fornborgar kan haft varierande funktion med mer vikt på det ena eller andra. Främst anser jag nog däremot att, oavsett den huvudsakliga funktionen, att fornborgar är en kosmologisk gestaltning som Anders Andrén pekar på. Jag tar avstånd från teorin att det är helt och hållet krigiska fortifikationer, men jag tror mycket väl att fornborgarnas ganska så krigiska utformning beror på tidens ideal och inte för att militära borgar behövdes. I så fall hade man fortsatt att bygga och bruka fornborgar ännu längre. Jag tror även att fornborgarna är folkvandringstidens elits (följeledarna) uttryck och utan den kontrollen och kontakten med folket som eliten bör ha haft skulle det inte finnas så pass många fornborgar som det gör. Den kosmologiska gestaltningen som jag förespråkar, i samband med andra funktioner, är främst att man uttrycker sin uppfattning om de olika världarna: Midgård, Asgård och Utgård bland annat, där Asgård är den viktigaste som gudarnas borg. 2.3 Midgårdskosmologin Birgitta Johansen vill i sin avhandling sätta in bland annat fornborgarna i ett sorts Midgårdsbegrepp. Tillsammans med stensträngar ses fornborgarnas vallar som en koppling till ormdjuret som hon menar har en symbolisk innebörd som skydd (Johansen 1997: 108ff). Stensträngar har funnits sedan den äldre järnåldern med en början 200 e.kr. och använder sig, precis som fornborgar, av landskapets egna hinder. Det kan vara stenblock och bergsbranter. De är vanligast på Gotland, Öland och Östergötland men det har framkommit fler och det visar sig att det även finns på flera ställen i bland annat Uppland. Stensträngarnas huvudsakliga funktioner sägs vara att separera odlingsytor och utgöra hägnader. Stensträngssystemen överges ungefär under 500-talet (Johansen 1997:109f). 4

7 Johansen citerar en studie som visar tankar på att stensträngar kan ha fungerat som [...]ett uttryck för religiösa föreställningar [...]. Arthur Nordéns kritiska syn på att stensträngar har en funktion som ägogränser presenteras och hänvisar till att de snarare hänger ihop med terrängen. Detta gäller dock inte alla stensträngar. Johansen hänvisar även till Kerstin Cassels studier om stensträngsbygden på Gotland som betonar att byggandet med sten står för varaktighet (Johansen 1997:112f). Fornborgar och stensträngar är enligt Johansen inte företeelser med enbart funktion, de är enligt henne även visuella budskap om Midgård och är en gräns mot övriga världen som inte människan har tillgång till. Johansen ser ormen bland annat som en skyddande gestalt (Johansen 1997: ). Just att bygga vallen som en orm har en metaforisk funktion. De representerar något mer än sig själva, vilket enligt henne är tidens kosmologiska föreställning om Midgård, Asgård och Utgård (Johansen 1997: 143). Just fornborgarnas och stensträngarnas utseende är lätt att koppla till Midgårdsormen som omgärdar gränser och på så vis utgör de miniatyriseringar av Midgård, och det utanför, vilket Johansen anser vara det grundläggande temat i tillvaron under järnåldern. Även Torun Zachrisson har uttryckt att det som är kultplatser är ett kosmologiskt uttryck i form av ett mikrokosmos (Zachrisson 2010: 84). 2.4 Folkvandringstida ortnamn inge: Efterleden inge kommer från ingar, en inbyggarbeteckning och kan därmed ha betecknat just inbyggarnas boplats (Svensk Ortnamnslexikon 2003: 150). a: T.ex. Berga och Tofta. vi: Efterleden vi kopplas ofta ihop med en förled som består av ett gudanamn, t.ex. Frövi, Frösvi, Torsvi, Odensvi. Själva ändelsen vi (-vé, -væ) kommer från det protogermanska adjektivet wiha. Den gotiska substantivformen av weihs är just vé och betyder kultplats eller fristad/helgedom (Brink 1996: 261). Kort sagt betyder vi helig plats. Andra exempel på platser som slutar på vi är Götavi och Ullevi (Vikstrand 2010a: 59). 3.1 Klimatkrisen e.kr. 3. Från folkvandringstid till vendeltid Bo Gräslund skrev en omfattande artikel med utgångspunkt i ett naturhistoriskt källmaterial samt skriftliga belägg om en klimatkris åren e.kr. De skriftliga källorna varierar från fornisländska sagor till senantika källor och andra myter och folktradition (Gräslund 2008). Den här klimatkrisen har kommit att benämnas för fimbulvintern i Gräslunds artikel eftersom den i de olika nordiska texterna ska vara ett förebådande för Ragnarök. Utifrån texterna Gylfaginning, dikten Hyndlujóð, Vǫluspá och Vafþrúðnismál får man klimatets beskrivning i den här stilen: Solen har ingen verkan och gudarnas boning (himlen) är 5

8 rödfärgad och somrarna är kallare än vanligt, vintriga somrar, det är inte nödvändigtvis vinter (Gräslund 2008: 94-99). I finska Kalevala tas det upp att solen är försvunnen, täckt av ett dis som gör att den inte kan skina som vanligt. Även källor från Kina visar på att något har hänt där som gjort att det blivit kallare. I senantika källor nämner man mer uttryckligen att det har att göra med en solförmörkelse och man har senare antagit att detta har orsakats av vulkanisk eller kosmisk eruption. Forniranska myter talar också om långa vintrar (Gräslund 2008: ). Något stort har haft inverkan på dessa olika delar av Eurasien. Man vet i alla fall inte helt säkert vad som har hänt, men att det har hänt något är de flesta överens om (Axboe 2007: 156). Fig. 4: Många källor hävdar att solen var skymd av ett dis och inte hade någon verkan. Foto av författaren. 3.2 Systemteori och inverkan ( agency ) Under 60- och 70-talet använde sig forskarna inom den processuella arkeologin ( New Archaeology ) av systemteori i sina analyser. Systemteori bygger på att samhället består av olika subsystem som samverkar med varandra. Grunden till systemteori kommer från biologen Ludwig von Bertalanffy som under 40-talet utvecklade modeller. Han menar att alla system styrdes av samma underliggande principer och att det gick att formulera regler eller lagar för hur systemet i fråga fungerade (Olsen 2003: 120f). Olika system eftersträvar jämnvikt och det är detta som gör att de olika subsystemen påverkar varandra när ett förändras. Det är den här principen om självreglering för jämvikt som kallas för cybernetik (se fig. 5)(Olsen 2003: 121). 6

9 Detta processuella arkeologiska synsätt med systemteori som grund tänkte jag blanda med den post-processuella arkeologins begrepp agency som är behandlat av Ian Hodder. Jag vill se hur dessa förklaringsmodeller tillsammans skulle kunna visa vad för roll klimatkrisen kan ha haft i skiftet från folkvandringstid till vendeltid. Fig. 5: Systemteoretiska modellen enligt den processuella arkeologin: Icke yttre faktorer påverkar de mänskliga subsystemen. Klimatkrisen e.kr. kan ha haft en påverkan på ett av subsystemen som gör att de andra också förändras: så kallade orsakskedjor! (Clarke 1978: 134) Ian Hodder jämför och redogör för tre olika sätt att se på agency -temat, sakers och personers inverkan på sin omgivning, i boken Reading the Past. Först tog han upp den antihumanistiska synen på temat agency som menar att det är individen som har en omedveten inverkan, alltså inte genom att bruka inverkan eller ha makt över den. Detta uppfattar jag som att den mänskliga faktorn inte har en egen vilja att förändra - att människan är en produkt av sin omgivning. Post-strukturalisterna har tankar om att språket och symboliken företräder faktorerna. Det är de som producerar förutsättningarna för att det ska finnas en inverkan (Hodder 1989: 99). Alltså, språket och symboliken gör människan till en produkt som i sin tur för vidare sin inverkan. Det andra temat Hodder presenterar är mer inriktat på handlingar mot andra och den materiella kulturen. Konsekvenserna av de olika handlingarna kan variera på många olika vis men grunden i det hela består av sambandet mellan intention och resultat. (Hodder 1989: 100). Här har alltså den mänskliga viljan en större betydelse. 7

10 Det tredje temat som presenteras har att göra med föremåls inverkan. Det förklaras att föremål ges betydelse av oss människor och genom den här betydelsen har de en inverkan på sin omgivning. Exempelvis kan ett föremål betyda något mer än vad det är eftersom man gett det en ideologisk mening. Man låter dessa föremål påverka oss (Hodder 1989: 101f). Agency är ett ganska brett begrepp och skiljer sig från systemteorin på så vis att det inte finns några speciella regler och att det är människan själv som, medvetet eller omedvetet, har påverkat sig själv och samhället. Om man utgår helt och hållet ifrån det systemteoretiska synsättet använder man helt enkelt förändringen i klimatet, dvs. "solförmörkelsen" som en förklaringsmodell till att systemet blev "sjukt" och att det skedde en regelrätt samhällsförändring på grund av det för att uppnå en jämvikt. Jag vill föra in tankarna om föremåls och människans inverkan i den formeln. Det jag menar är att klimatet ensamt inte står för förändringen i samhället. Utan att människor, främst eliten, använde sig av klimatförändringen för att driva igenom nya idéer. Genom att tolka klimatförändringen som gudarnas/gudavärldens uttryck tillgav man den företeelsen en speciell sorts inverkan. Det offrades guld i mängder för att blidka gudarna, för att få tillbaka solen och engagera människor. När väl solen kom tillbaka efter mer än tre år är det mycket möjligt att man tappat förtroendet för de gamla gudarna och måste skapa sig nya. Gränsen mellan kaos och kosmos/ Utgård och Asgård upplöses. Ynglingaätten blir viktig i Uppsala och giftermålet mellan Frej och jättinnan Gerd lyfts fram på t.ex. guldgubbar. I fortsättningen är eliten mer bofast och mer kontrollerande än vad den har varit under folkvandringstiden då det var det följesledaren som tillhörde högsta skiktet. Ny syn på gudarna och världen kräver ny syn på dem med status. Man glömmer inte gudarna, de finns kvar i medvetandet, men de har inte samma betydelse. Eliten tog tillvara på situationen som uppkom och handlade med en inverkan på samhällets syn. Den nya materiella kulturen ger i sin tur även en inverkan på tidens människor och deras samhällssyn. Det kan man se på den materiella kulturen. Ett tydligt exempel är det nya ryggknappspännet. Folkvandringstidens reliefspänne slutades att användas. 3.4 Politiskt-mytologiskt-ideologiskt skifte Morten Axboe har genomfört stora studier av folkvandringstidens guldbrakteatrar och kopplar deponeringen av stora mängder guld till just klimatkrisen 536 e.kr. och betonar att klimatkrisen kanske inte ska ses som orsaken till periodens slut men att det inte bör uteslutas och att den haft någon form av påverkan. Han ser det som en anledning till att mängden guld som deponerats ökar under mitten av 500-talet, men själva depositionen av guld har ägt rum och varit tradition redan innan (Axboe 2007: ). Själva kontakten med gudarna hade man genom sina offer/depositioner på den här tiden och gulddepositioner var en av de dyraste, eller mest kraftfulla offer man kunde ge eftersom de hade stort värde både materialistiskt och socialt sett (Axboe 2007: ). 8

11 Om solen försvinner, det människorna skulle kunna tro är ett förebådande för världens undergång, är det väl logiskt att de skulle öka sitt stöd för gudarna genom offer? Då det framför allt har varit eliten som satt på majoriteten av värdesaker bör det ha varit de som varit ansvariga för just dessa offer och som den vanliga småbefolkningen sett upp till. Vid ett tillfälle när samhället blir ostabilt kan de som har mest makt genomföra förändringar som annars inte kunnat gå att genomföra. Även tanken på att gudarna försvinner eller tappar kraft i och med solförmörkelsen skulle kunna bidra till att man får en ny syn på gudarna. 3.5 Begreppen: Politik & Elit, Mytologi & Ideologi, Natur & Kultur Politik & Elit: Inom arkeologin är elit och politik/makt vanliga begrepp som används för att beskriva bland annat hur stora förändringar i samhället ägde rum. Vanligtvis benämner ordet elit det högre samhällsskiktet. Det som är knepigt är att förmodligen fanns det skillnader inom eliten också. Kungar över större riken, småkungar och en allmän aristokrati. Genom arkeologi och materiell kultur försöker man urskilja dessa olika grupper och det tack vare att det, då som nu, är de med mest makt och högst status som har de mest speciella föremålen och speciellt utskiljbara boplatser (Ljungqvist 2006:43). Många arkeologer menar att det var eliten som drev igenom de stora förändringarna i samhället och det tack vare deras makt. Eliten gör sig synlig genom framför allt gravarna och fyndföremålen däri (Ljungqvist 2006: 157). John Ljungqvist tycker att ordet elit är bristfälligt, men att det är det mesta neutrala och användbara ord som finns just nu (Ljungqvist 2006: 11f). Mytologi, Kosmologi & Ideologi: Bland annat Birgitta Johansen utgår ifrån det metaforiska tänket i sina tolkningar av sitt material (Johansen 1997: 49): ormen som symbol för något och ett metaforiskt uttryck för ormen och dess symboliska innebörd i bildspråket och i konstruktioner. Det kan finnas en poäng med att tolka föremål utifrån deras metaforiska innebörd så länge man inte utesluter deras möjliga praktiska funktion också. Det är med kunskap om tidens ideologi och mytologi man kan närma sig en djupare förståelse vad gäller metaforiken och symboliken som användes förr, inte bara inom materiell kultur utan även genom muntliga berättelser som använde sig av metaforik och som även på den tiden krävde kunskap. Vad gäller dåtidens människors exakta förhållande till sin mytologi, kosmologi och ideologi kan vi inte med säkerhet veta. Om vi jämför med nutidens samhälle och religion kan det skilja stort på två individer och deras världsuppfattning trots att de delar samma religion/kultur. Det förekommer även kulturell tillhörighet omedvetet hos många, något som tas till uttryck utan att man spekulerar över att det är kopplat till en religion eller dylikt. Jag tycker att man kan utgå från att det var på liknande sätt förr. Att man gjorde vissa saker på vissa vis för att man lärt sig att det är så det går till fastän man kanske inte är helt medveten om varför det är på det viset. 9

12 Natur & Kultur: I min B-uppsats tog jag upp lite om förhållandet natur och kultur. Det har bland annat att göra med hur vissa naturliga skeenden eller föremål haft en roll i den förhistoriska kulturen. Om vi tar ett exempel som t.ex. regn kan det tolkas på olika sätt av olika människor beroende på hur de är präglade av sin kultur. En person kan tolka regn som en början på syndaflod, att världen kommer översvämmas och som i Asterix: himlen faller ner på deras huvuden. En annan person kan tolka regnet helt tvärtom, att regnet är en gåva och välsignelse, ett tecken på liv. Kortfattat ger man naturliga saker en speciell kulturell mening och då kan det föremålet/företeelsen ha en betydelse inom arkeologin även om det inte är ett påtagligt och mänskligt skapat föremål. Detta är viktigt för att kunna förstå hur t.ex. klimatkrisen har haft inverkan på människor och hur människor har valt vissa platser för särskilda ändamål. 4.1 Översikt 4. Vendeltid e.kr. Vendeltiden är mest känd för sina båtgravar från Vendel och Valsgärde i Uppland och det är därifrån perioden fått sitt svenska namn (i t.ex. Norge kallas samma period för merovingertid). Dessa båtgravar skiljer sig från dåtidens mest vanliga gravskick, brandgravar, är mycket rika och har med säkerhet tillhört periodens överklass. Det är från denna period man säger att ett nytt samhällssystem läggs: att Sveastaten börjar ta sin form (Ambrosiani 1980: 7-9). John Ljungqvist beskriver i sin avhandling om samhällsstrukturen i Uppsalaområdet under yngre järnålder att meningarna är delade om maktens struktur under denna tid; han skriver att Den yngre järnålderns samhälle i Mälarregionen torde antingen kunna tolkas som ett stamförbund, en primitiv statsbildning eller ett kungadöme (Ljungqvist 2006: 27). Det finns splittrade åsikter huruvida riket var enat eller om det var splittrat under vendeltid. Men ett rike har börjat formas och som blir mer färdigt i vikingatid. Den här förändringen är något vi kunnat se tidigare nere i Europa som förmodligen står som förebild: Efter det romerska rikets fall var Childerik härskare och kung över det frankiska riket och har varit förebild för många senare kungar. Hans son Klodvig som tog över efter sin far, som dog 482 e.kr., vidgade det frankiska riket och var den förste frankiske kungen att konvertera till kristendomen. Klodvik anses vara merovingernas anfader (Wells 10 Fig. 6: En båtgrav från Ultuna. De är typiska för vendeltidens elit (Ljungqvist 2006: 214).

13 2008: 54f). De gav namn till perioden i Europa som sträcker sig mellan året e.kr. Childeriks grav var mycket rik och man har hittat fler andra gravar av samma sort och där symbolvärlden var gemensam för de flesta. Det fanns mycket guldföremål, smyckade vapen och föremål kopplade till hästen. Mer fokus på vapen i väst och mer fokus på hästar i öst (Wells 2008: 68). Dessa gravar tyder väldigt tydligt på att en mäktig elit med stora kungadömen har utvecklats från romarrikets fall och det är förmodligen detta som inspirerar till utvecklingen hos nordborna och den senare härskaren Karl den Store som var aktiv under vendeltiden och äldre vikingatid i Europa. 4.2 Samhällsstruktur och Centralplatskomplex Stefan Brink har följt upp Lars Hellbergs tankar om ett centralplatskomplex i vikingatid. Genom att arbeta med interdisciplinära metoder har han analyserat olika orter och deras förhållande till varandra genom bland annat arkeologiska, historiska (texter) och geografiska metoder. Många av dessa orter och förekommandet av hallar på viktiga centralplatser har inte tillkommit endast under vikingatid, utan tidigare, ända sedan romersk järnålder (Brink 1996: 238). Brink menar att det politiska tillståndet, riket, från början inte hade att göra med makt över territorier, snarare över folket och tack vare kontakt med andra/allianser, men att det senare gick över till att handla om territorier (Brink 1996: 236). Med centralplats menar Brink: [ ] sites or small settlement structures that have had some function or significance exceeding the particular site or settlement, in other words, some kind of power over a wider area (Brink 1996: 237). Brink tar upp hallen som en viktig del av att kunna känna igen centralplatser, där människor med status vistades. Ett exempel på en hall är den i Gamla Uppsala som var ca 60m lång och byggd uppe på en konstgjord platå. Den är daterad till vendeltid och en ännu äldre byggnad finns under (Brink 1996: 245). Detta visar på att många centralplatser från Fig. 7: En modell av ett mellansvenskt centralplatskomplex. Skulle Stenby möjligtvis kunna ingå i ett komplex liknande det här? (Brink 1996: 242) vikingatid har en kontinuitet från tidigare perioder. Hallar som denna var inte till för att bo i, utan fungerade som en kultbyggnad, menar Brink (1996: 247f). Vendeltiden var som sagt en början till en mer omfattande bildning av småkungadömen och under vikingatiden kan man tydligare urskilja centralplatskomplex. Vissa av dessa kan ha börjat växa fram under vendeltid med viktiga platser i sig (t.ex. Tunagårdar) med underlydande gårdar. Jag skulle vilja sätta in Stenby i ett sådant sammanhang. 11

14 4.3 Vendeltida ortnamn by: Det finns olika orter med by efterled som anges som comitatus-namn, alltså namn som Rinkaby, Karlaby och Hersby som har en koppling till deras funktion (Vikstrand 2010b: 26f). Comitatus betyder ungefär tåg/följe/krigsband. Orter med by som efterled anläggs direkt för sin funktion eller för tidigare bebyggelser som har haft den funktionen (Vikstrand 2010b: 26). Själva ordet by används på samma sätt nu som då. Andra förleder förekommer till by orter som är av andra slag: terrängbeteckningar (som t.ex. Åby), trädnamn/ högre vegetation (t.ex. Ekeby), kulturord/mänsklig verksamhet (t.ex. Broby och Stenby) och adverb som anger läge/väderstrecksadverb (t.ex. Väsby). De anses vara äldre än de med krigiska namn (Hellberg 1967: 246f). sta: Ortnamnen som slutar på sta, vilket kommer från det fornvästnordiska staðir, betyder ställe eller plats. Dessa orter brukar förekomma i grupper, liksom orter med by som efterled, fastän i större utsträckning. Förleder till sta(dhir), utgörs för det mesta av manliga personbeteckningar, dopnamn och även tillnamn (Hellberg 1967: 243ff). Lars Hellberg diskuterar på vilket sätt sta och by skiljer sig åt trots deras snarlika översättningar och frågar sig om dessa efterleder inte haft distinkta särbetydelser (Hellberg 1967: 254), vilket jag tror då förleden för det mesta är av så pass olik karaktär. T.ex. Sten kan syfta på mansnamnet Sten eller på en fornborg. Och som jag beskrivit utgörs ofta förleden till sta av mansnamn. På det viset bör inte ortnamnen Stensta och Stenby blandas ihop. Fig. 8: Hallbyggnaderna är kopplade till huvudgårdarna. På bilden en rekonstruktion av hallbyggnaden från Gudme. (Brink 1996: 245). 4.4 Huvudgårdar: Följande diskussion presenterar sambandet mellan hall och huvudgård vilket inte enbart är ett vendeltida förekommande, det förekommer genom hela järnåldern. En viktig del av att kunna identifiera en huvudgård från järnåldern, utifrån mer än dess ortnamn är genom de materiella lämningarna, speciellt hallen (Brink 1996: 243). Hallens funktion anses bland de flesta vara en storbondes, hövdings eller någon form av ledares byggnad till för gästabud, samlingspunkt och för kultutövning. Man bodde inte i den byggnaden. Några av de mest kända hallbyggnaderna är från Gudme och Lejre i Danmark, Gamla Uppsala, Borg i 12

15 Norge och Högom i Medelpad. Hallen i Gamla Uppsala är daterad till vendeltid men det finns som sagt en äldre byggnad under (Brink 1996: ). Tuna/-tuna: Ortnamn med tuna, eller som helt enkelt bara heter Tuna, är ett av de mest omdiskuterade och problematiska ortnamnen. Exempel på platser med tuna som efterled: Vallentuna, Eskilstuna, Sollentuna, Fröstuna, Ultuna och Torstuna. I närheten av dessa tunagårdar hittar man ofta andra orter som indikerar att det skulle kunna vara ett centralplatskomplex. Till exempel Smedby, Rinkaby och Frösvi (Brink 1996: 263). Brink menar att en Tunagård förmodligen har tillhört en småhövding eller ledare medan andra anser att platsens funktion är inom ett administrativt område (Brink 1996: 264). Den singulara formen tun är detsamma som inhägnat område medan man säger att den plurala syftar på gården framför andra enligt svenskt ortnamnslexikon. Det finns ca 120 tunanamn i Sverige. Hov/-hov: Även ortnamnet hov/hof är omdiskuterat. Det går att spåra tillbaka till betydelsen kulle eller förhöjning. Diskussionen är om ortnamnets koppling till den hedniska kulten. Olaf Olsen konstaterade att hof kan hänvisa till en rik mans hus, en huvudbyggnad på gården och att detta hus användes bland annat för kulten men användningsområdena översteg det. Per Vikstrand motsäger detta och menar att hov avser ett speciellt och exklusivt gilleshus. Stefan Brink håller med om att hov syftar på speciella byggnader för olika sociala aktiviteter, inte enbart kulttillställningar (Brink 1996: 260). Borg/-borg: Efterleden borg betyder ungefär beskydd och åsyftar ofta även en fornborg. I personnamn är efterleden borg en kvinnlig efterled i exempelvis namnet Ingeborg, medan i mansnamn är efterleden sten (Carlsson 2005: 164). 5.1 Översikt 5. Stenby och fornborgarna I Sverige finns det ett antal fastigheter/gårdar med namnet Stenby. Enligt mina eftersökningar på lantmäteriets hemsida finns det 26 bebyggelser med det namnet. Av dessa ligger sex inte i området runt Mälaren, nämligen Stenby på Gotland, i Skåne, två i Dalarna och två i närheten av Åtvidaberg i Östergötland. Alltså finns det 20 stycken Stenby runt Mälaren. Det är dessa gårdar som intresserar mig i detta arbete. Av dessa har 11 av Stenbygårdarna en fornborg i direkt anslutning (inom 1 km), fem gårdar saknar fornborg (närmaste fornborg mer än 3 km ifrån) och tre stycken har en fornborg inom 1-3 km avstånd. Ivar Schnell menar däremot att det finns 21st i mälarområdet och 4 i övriga Sverige (Damell & Lorin 2010: 206). Dessa uppgifter är från 1933/34 och det är inte konstigt att det i detta fall inte stämmer helt överens med det jag kommit fram till. Ortnamnet Stenby består av två olika delar: sten och ändelsen -by. Man säger att namnet helt enkelt betyder byn vid borgen (Damell & Lorin 2010: 206). Fornborgar har ofta namn 13

16 där antingen ordet sten eller borg ingår. Exempel på detta är Torborgen och Billerstena borg. Anders Carlsson refererar i sin artikel till Nationalencyklopedin där det står att efterleden sten i personnamn kan betyda hård eller osårbar (Carlsson 2005: 164). Det känns självklart att Stenbygårdarna har tagit sitt namn från fornborgen och fortsätter att förhålla sig till dem. Att ordet sten endast skulle syfta på fornborgar känns fel. Det kan i vissa fall säkerligen även syfta på andra förekomster som stenar/berg är del av. Fornborg? Geografiskt läge Närmsta fornborg Nej Vallentuna - Ja Adelsö Adelsö 86:1 2 km Södertälje Överenhörna 30:1 Ja Märsta Odensala 159:1 Ja Ösmo Sorunda 67:1 Ja Uppsala: SÖ om Uppsala Husby-Långhundra 156:1 Nej Uppsala: SÖ om Uppsala - Nej Uppsala: N om Uppsala - Ja Eskilstuna: Centrala Eskilstuna Eskilstuna 117:1 Nej Eskilstuna: SV om Eskilstuna - Nej Eskilstuna: S om Eskilstuna - 2km Eskilstuna: NÖ om Eskilstuna Jäder 37:1 Ja Strängnäs: Tosterön Aspö 140:1 Ja Strängnäs: Stallarholmen Toresund 136:1 Ja Strängnäs: Fogdö Fogdö 56:1 Ja Örebro Fellingsbro 223:1 Ja Kungsör Torpa 68:1 Ja Västerås Rytterne 63:1 2,5km Västerås Västerås 60:1 Ja Köping Munktorp 24:1 Fig. 9: tabell över Mälarområdets Stenbygårdar och förhållandet till fornborgar. De i fetstil är de som jag behandlar djupare i uppsatsen. Några av de andra nämns. Gjord av författaren. Jag har valt att granska tre olika Stenbygårdar och jämföra deras olika förutsättningar utifrån området där de ligger och vilka fornlämningar som finns i närheten. Först har jag valt gården på Adelsö som ligger centralt belägen i Mälaren och är tillgänglig med båt. Vidare har jag valt en gård på Tosterön i Aspö socken som även ligger vid Mälarens vatten men inte i lika centralt läge som Adelsö. Sist har jag även valt att behandla en gård i (nutida) Eskilstuna som 14

17 inte angränsar direkt till Mälaren. Jag tar även en titt på ett fjärde Stenby som saknar fornborg, men arbetar inte lika djupt med den. Fig. 10: Stenby i Mälardalen. De röda pilarna är de Stenbygårdarna som jag behandlar närmre (fr. v: Eskilstuna, Aspö, Adelsö) och den svarta pilen på det Stenby jag skriver om som saknar fornborg. Karta från Raä. Det som nu följer är ingående presentationer av de tre Stenbygårdarna jag granskat närmre. Jag kommer att presentera följande aspekter av dessa platser: Området de ligger i: vad för andra orter som finns, hur landskapet ser ut och vad för andra relevanta fornlämningar som finns. Se på vad som kan vara möjliga huvudgårdar. Platsernas respektive fornborg. Gravfälten och visst fyndmaterial. Kartor och relevant historia. 15

18 5.2 Adelsö Fig. 11: Karta över Adelsö. Fornborgen (Raä 86), gravfältet (Raä 88), Stenby och Hovgården markerat av författaren. Lantmäteriet 1981: Särtryck 10I nr 403 Mälaröarna. Originalskala 1: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/

19 Landskapet/Området: Adelsö har ett väldigt kommunikativt läge mitt i Mälaren (se fig. 10) i anslutning till det som skulle bli den vikingatida staden Birka. Stenby ligger på Adelsös östra sida, precis vid vattnet. Flera gravfält från yngre järnålder finns i trakterna runt Stenby (Olausson 2002: 5, Rydh 1936: 13). Söder om Stenby gränsar Hovgården, det vikingatida kungsgårdskomplexet. De äldsta delarna av själva kungsgården har man kunnat datera till sen vendeltid - slutet av 700-talet (Olausson 2002: 5) och vi kan då dra slutsatsen att det förmodligen fungerade som en huvudgård då. På Adelsö finns det flera olika järnåldersnamn som dyker upp som slutar på exempelvis sta, -a och-by: bland annat Grindby, Mälby, Lindby, Hallsta, Kunsta, Sättra och Tofta. Det förekommer även vissa namn med lund som efterled. Det har man använt från folkvandringstid till medeltid. Fig. 12: En karta över Stenby på Adelsö med relevanta fornlämningar markerade. Gravfält Raä 88 markerat med fornsöksymbolen. Karta från Raä. Fig. 13: Till höger: ritning över Skansberget på Adelsö med de olika undersökningarnas schakt utmärkta. (Olausson 2002: 4) Till vänster: Hanna Rydhs ritning över fornborgen från 1916 (Rydh 1917). Fornborgen (Raä 86): Fornborgen vid Stenby, kallad Skansberget, blev tidigast undersökt i början av 1900-talet av Hanna Rydh. Det framkom då keramikfynd som hon ville datera till folkvandringstid och vikingatid (Olausson 2002:4). Det har sedan dess även blivit en 17

20 undersökning av Michael Olausson för projektet Borgar och befästningsverk i Mellansverige 400 till 1100 e.kr. (Olausson 2002: 3). Fornborgen är dock inte totalundersökt (se fig. 13). Fornborgen är 110x80 m stor och vallarna som omsluter området innanför borgen är 5-10m breda! Vallen på östra sidan har raserat nerför stupet och ligger nu nedanför. Det finns en ingång i södra delen av fornborgen och en annan ingång som vette mot norr är igensatt. Den här fornborgen skiljer sig något i konstruktionsteknik mot vad som brukar förekomma hos fornborgar från romersk järnålder och folkvandringstid. Byggtekniken varierar även inom fornborgens vallar. Den är i alla fall byggd enligt en skalmursprincip och trä har inte varit en bindande del av konstruktionen (Olausson 2002: 6). Det fanns inte mycket kulturlager i den här fornborgen, endast ett område av 6x4m, resten var främst mossbevuxen berggrund. Som djupast var detta kulturlager 35cm djupt. I kulturlagret hittade man de keramikfynden jag nämnde tidigare i texten. De gick att datera till antingen folkvandringstid, vendeltid eller vikingatid (Rydh 1917: 95). Gravfält (Raä 88): Precis söder om fornborgen, i sluttningen, finns det ett gravfält delundersökt av Hanna Rydh. Det består av ca 20 gravhögar och många stensättningar (Rydh 1917: 93). Det finns även en vid, flat grav. Totalt så finns det 66st gravar (Rydh 1936: 13). Av 8 undersökta gravar kunde en enda dateras till folkvandringstid medan övriga var relativt odaterbara. Detta på grund att det var ovanligt fyndfattigt (Olausson 2002: 4). Den rikaste graven av de undersökta, grav 8, innehöll brända ben, lerkärlsfragment, remsölja av brons, remändbeslag, bronsring, järnbeslag, två järnfragment, järnnitar, järnspikar, och flera olika sorters pärlor (Rydh 1936: 60f). Det är den här graven som är daterad till folkvandringstid. Gravfältet ligger precis i sluttningen söder om fornborgen och relaterar väldigt tydligt till den (se fig.12). Tyvärr Fig. 14: Stenbygravfältet på Adelsö, söder om fornborgen. De undersökta gravarna ifyllda med blått av författaren. Den röda pilen (tillagd av författaren) pekar på den fyndrikaste graven: grav 8 (Rydh 1936: 57). 18

21 eftersom fler gravar inte är daterbara kan vi inte se gravfältets kontinuitet men om vi jämför med gravfältet på Aspö kan man tänka sig att det har haft en liknande användning. 5.3 Aspö Fig. 15: Karta över Tosterön och Strängnäs. Gravfältet (Raä 141), fornborgen (Raä 140), Stenby och Sundby markerat av författaren. Lantmäteriet 1985: Strängnäs 10H NV. Originalskala 1: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/

22 Landskapet/Området: Stenby på Tosterön i närheten av Strängnäs ligger i Aspö socken och har en påfallande närhet till vattnet. För lite mer än tusen år sedan bör vattnet ha bildat små vikar på vardera sidan av fornborgen (NV och SÖ). Tack vare det har man med båt tillgång till hela Mälaren. Den ligger centralt på så sätt att det är ungefär halva vägen in i Mälaren, men den ligger vid den nedre kanten. Namnet Tosterön kommer förmodligen från det fornsvenska mansnamnet Toste som mycket väl kan vara en kortare version av namnet Torsten enligt svenskt ortnamnslexikon. Hela Tosterön är fullt med järnåldersnamn, exempelvis: Sundby, Åsby, Karlsby, Märinge, Skedinge och Sanda. Även på andra sidan vattnet, norr om Strängnäs, finns fler järnåldersnamn. I det här området skulle det kunna vara Sundby som är huvudgård. Jag drar den slutsatsen från att det NÖ om Eskilstuna (jmf fig. 24) fanns en gård som hette Sundby där kyrkan tog namnet och det brukar vara huvudgården som bygger kyrkan. Där finns även Sigurdsristningen och en viktig färdväg. Naturformationen sund är för övrigt bra kontrollpunkter för förbipasserande båtresande. På andra sidan vattnet ligger Strängnäs som enligt Eskilslegenden har varit en hednisk kultplats. Det finns dock inga arkeologiska eller skriftliga belägg som kan styrka att Strängnäs haft en funktion under järnålder. Eftersom Eskilslegenden är nedtecknad 200 år efter att Sankte Eskil försökte kristna Strängnäsborna (och blev mördad i slutet av 1000-talet under en hednisk offerfest) är det en tveksam källa (Järpe 1979: 40f). Om det har funnits en huvudgård eller motsvarande här är alltså svårt att veta. Däremot finns Domberget som kan ha varit en viktig kontrollpunkt vad gäller vatteninfarten till bl.a. Stenby. Fig. 16: En karta över Stenby på Tosterön med fornlämningar och kulturhistoriska lämningar markerade. Gravfält Raä 141 markerat med fornsöksymbolen. Karta från Raä. Fornborgen (Raä 140): Den här fornborgen är belägen på en höjd med vallar mot sluttningarna. Den är 115x50 m stor och vallen är huvudsakligen 2-4 m bred. Den har två ingångar, en i huvudmuren som nästan är igenfylld med stenmassor och en i NÖ som är ca 2,5 m bred. Fig. 17: Inventeringsskiss över fornborgen. Stensättning och ingångar markerade med rött av författaren (f.d. Raä 106, numera 140). 20

23 Vid undersökningen av gravfältet (läs nedan) passade man även på att gräva några provschakt i fornborgen. Överst fanns ett decimetertjockt lager av mörk mylla och därpå följdes det av gult, grovt grus. Inga tecken på någon kulturpåverkan eller föremål för datering hittades. Vid inventeringen av fornborgen har man noterat en stensättning på fornborgens högsta punkt som beskrivs Fig. 18: En teckning av fornborgen på Tosterön gjord av Richard Dybeck på talet (Svensson 2009: 64) som triangulär med 4 meter långa sidor och är 0,3 meter hög. Den är nu övertorvad. Under torven finns skörbränd sten (Raä 140). Ifall den här stensättningen är samtida med fornborgen eller ej vet man inte. Om den är senare är det ett tecken på att det är möjligt att återvända till fornborgen efter dess uppförandeperiod och på något sätt återkoppla till den. Det är möjligt att detta har varit en vårdkase. Nedanför fornborgen finns det ett par terrasser som ligger på en höjd som är jämnhög med det som var havsnivån under vendeltid (Bennett Lagerlöf 1989: 21, 26). Det är alltså möjligt att det här skulle ha funnits en anlagd kaj med bryggor och förråd. Genom fosfatkarteringar och provundersökningar har man försökt att hitta bebyggelsen som fanns här, men inget hittades. Med det kan man anta att bosättningen har legat där dagens Stenby gård ligger (Bennett Lagerlöf 1989: 23, 26). Fig. 19: Gravfältet (Raä 141) i Stenby. Delen till höger är undersökt. De daterade gravarna är ifyllda som: blå = folkvandringstid, rosa = vikingatid och grönt = vendeltid. Rosa ringar runt anläggning markerar kvinnogravar, gröna ringar markerar mansgravar och blå ringar gravar med både kvinnor och män. Övriga gravar är odaterbara och går inte att könsbestämma. Pilen pekar på grav A12 där ryggknappspännet hittades. Den lilla planen visar med svarta prickar vilka gravar som var synliga innan undersökning. Färgerna och pil gjorda av författaren (Bennett Lagerlöf 1989: 8-9). 21

24 Gravfält (Raä 141): Det här gravfältet är inte totalundersökt men består av ca 100 gravar där 59st är undersökta. Det är ett av de största gravfälten från den här perioden i Mälarområdet som har undersökts. Gravfältets fynd och dess dateringar visar en koncentration på perioden vendeltid men har börjat brukas i slutet av folkvandringstiden Något att tänka på är att det är ovanligt mycket gravar i förhållande till antalet personer som kan beräknas ha tillhört den gård som bör ha legat här (Bennett Lagerlöf 1989: 21, 26). Fig. 20: Ett ryggknappspänne från grav A12 på Stenbygravfältet (Raä 141). Färgen gulare än originalbilden (Bennett Lagerlöf 1989). Ett till mindre gravfält (Raä 139) finns 300 meter söder om Stenby gård som består av fyra runda stensättningar och en treudd (Bennett Lagerlöf 1989: 7). Enligt Torun Zachrisson är treudden ett uttryck för tidens kosmologi och representerar Yggdrasil: världsträdet (Zachrisson 2004: ). Gravarna inom Raä 141 har generellt många fynd, det mest speciella är självklart ryggknappspännet från grav A12. Fler föremål från samma grav är: ring av brons, runt spänne av brons, torne av järn, järnnit, nitbricka, järnfragment, pärlor av glasfluss, kamfragment och brända ben. Flera av dessa föremål förekommer hos många av de andra gravarna. Andra fynd man gjort i de andra gravarna är exempelvis krukskärvor/keramik, bearbetat benföremål, bronsbleck, silvertråd, pincett, förkolnat bröd, bränt och obränt ben och flera olika sorters pärlor. 5.4 Eskilstuna Fig. 21: Karta över Eskilstuna. Fornborg (Raä 117), Gravfält (Raä 68), Stenby, Fröslunda och Tuna markerat av författaren. Lantmäteriet 1965: Fältkarta 10 G Eskilstuna NO. Originalskala: 1: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/

25 Landskapet/Området: Genom själva Eskilstuna går Eskilstunaån som förbinder Mälaren med Hjälmaren och är gör detta till ett kommunikativt område. Eskilstuna är uppenbarligen huvudgård, med efterleden tuna som argument. Innan den yngre vikingatiden hette det bara Tuna. Det finns även här många järnåldersnamn i området: Mesta, Vilsta, Berga, Åsby, Ekeby och så vidare. Här finns även ett Fröslunda, vilket kan tyda på att det har varit en kultplats där under järnåldern och är ett exempel på att det här mycket väl kan vara ett centralplatskomplex. Fornborgen och Stenby ligger invid en dalgång och under folkvandringstid finns det en liten möjlighet att man kunde ta sig fram där med mindre farkoster (Damell & Lorin 2010: 214). Det går att tänka sig att det har fungerat som en kommunikationsled till fots. Det finns flera gravfält i området, dock inget som ligger i direkt anslutning till fornborgen. Inget av de närmsta gravfälten är undersökta. Det finns väldigt många stensättningar i området: rektangulära och runda (Raä, FMIS). På kartan (fig. 22) ser vi tydligt hur Stenby, gravfält Raä 68 och 70 och fornborgen förhåller sig till varandra. På alla de kartor jag sett, den äldsta från 1800-talet, har Stenby legat på samma ställe. På kartan ser man även att det Fig. 22: En karta över Stenby i Eskilstuna med fornlämningar och kulturhistoriska lämningar markerade. Gravfält Raä 68 markerat med fornsök symbolen och gravfält Raä 70 nedanför med textmarkeringen gravfält. Karta från Raä. fortfarande finns ett vattendrag i dalgången. Om man har passerat Stenby via den här dalgången kommer man ha kunnat se både fornborgen, gården och gravfälten (Raä 68 och 70). Båda gravfälten beskrivs mer ingående längre ner i uppsatsen. 23

26 Fig. 23: Planritning över fornborgen i Eskilstuna. Beskuren och redigerad (flyttat teckenförklaring och skalan) av författaren. Ritning från Raä/ATA. Fornborgen (Raä 117): Fornborgen i Eskilstuna är 140x100 m stor och murarna är mellan 1,5 10 meter breda. Där den yttre muren i NV möter resten av muren finns en svacka som förmodligen har varit en ingång (Raä 117). Den här fornborgen undersöktes 1983 av David Damell och Olle Lorin. De grävde ett schakt på 2,30 x 1 m i norra muren. Där påträffades ett förkolnat trästycke och stora mängder med vitrifierad sten (Damell & Lorin 2010: 213f). Det skulle kunna tyda på att det har förekommit någon sorts träkonstruktion inuti murarna som brunnit och det har lett till att stenarna vitrifierats (det krävs mycket hög värme, 1200 grader, för att det ska kunna ske). Detta har även skett i Broborg (se fig ) där det i princip har skett en förglasning. Att det har varit någon form av upphettning med vitrifierad sten kan man se hos många fornborgar (Damell & Lorin 2010: 217). I fallet Broborg framstår det som att förglasningen har varit gjord med avsikt vid övergivandet av borgen i slutet av folkvandringstid (Fagerlund 2009: 23, 25). Gravfält (Raä 68 och 70): Det är svårt att bestämma vilket och om det bara är ett gravfält som hör till Stenby. Det finns ett gravfält som jag anser ligger i bäst anslutning till Stenby och tillräckligt nära fornborgen och det är ganska stort. Gravfältet (Raä 68) består av ca 75 fornlämningar och är tyvärr inte undersökt. Fornlämingarna består av 45 runda stensättningar och 30 resta stenar som nog varit del av stenkretsar. Det som man kan lägga märke till är att gravfältet ligger på andra sidan dalgången i förhållande till där Stenby ligger idag. Precis söder om gravfält raä 68 finns ett till: Raä 70. Det är mindre, ligger högre upp i landskapet och består av 14 fornlämningar: ett röse, tolv runda stensättningar och en gravhägnad. Det är inte omöjligt att det hör till samma gård. 24

27 5.5 Stenby utan fornborg? Eftersom det finns några platser i Mälardalen med namnet Stenby som faktiskt saknar fornborg tänker jag ta upp ett exempel på det och det är en av Stenbygårdarna som har en fornborg ca 2km bort. Det är den som ligger nordöst om Eskilstuna och fornborgen är Mälbyborg. Det känns inte som att de hör samman då det finns andra gårdar/ortnamn emellan. Vad som visade sig däremot är att det precis söder om Stenby ligger ett berg vid namn Onsberget, alltså Odensberget. Vad ett Odensberg är och vad det kan tänkas ha haft för funktion tänker jag inte gå in djupare på här och nu. Om fornborgen i sig inte är själva nyckeln till att förstå Stenbygårdarna är det förmodligen en funktion hos fornborgen som även delas av detta Odensberg. Hela området runt Stenby och Odensberget och upp till Mälbyborg är väldigt rikt på ortnamn från järnålder. Det finns även Torsberg på andra sidan viken från Mälbyborg vilket gör hela området ännu mer intressant även om det namnets ålder och innebörd behöver granskas. Det finns en del gravfält runt Onsberget och det med flest fornlämningar innehåller 50st (Jäder/Raä 12). Övriga innehåller ca Inga av dessa gravfält har blivit undersökta. Det största gravfältet består mest av runda stensättningar och några som är högliknande. De är ca 2-4m/diameter. Precis öster om Onsberget finns det en stensträng och några stensättningar. Stensträngar är ofta folkvandringstida fornlämningar och placeringen invid berget kanske pekar på att det är något speciellt här redan under folkvandringstid. Även den här Stenbygården har en möjlig huvudgård: Sundby. Jag skrev om det här Sundby tidigare i uppsatsen. Sigurdsristningen som finns är förvisso inte samtida 25 Fig. 24: Karta över Stenbytrakten nordöst om Eskilstuna. Stenby, Onsberget, Mälbyborg och Torsberg markerat. Gröna kartan (1994) 10G NO Eskilstuna. Originalskala 1: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0094. Fig. 25: Karta över Onsberget och Stenby med gravfält markerade. Stensträngen ser man markerat som ett blått streck till höger om berget. Fornlämningarna bredvid stensträngen är båda runda stensättningar. Karta från Raä.

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012

ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012 ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012 ARKEOLOGI I NORR 13 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idésamhällsstudier UMEÅ UNIVERSITY Department of Historical, Philosophical and Religious studies i Tryckt

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:14 FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015 Inga Blennå FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag Foto: Hans Olsson En resa som sträcker sig 3000 år tillbaka i tiden till intressanta forntida monument. Foldern är sammanställd av Hans Olsson, arkeolog, Värmlands

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har.

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har. Lärarhandledning och karta för rundvandring med skolklasser bland museets fornlämningar Äldre stenålder 10 000-4100 f.kr. Yngre stenålder 4000-1800/1700 f.kr. Bronsålder ca 1800/1700-500 f.kr. Järnålder

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Ättubacken vid Hammars kyrka

Ättubacken vid Hammars kyrka ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:04 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ättubacken vid Hammars kyrka Hammar 121:1, Fastigheten Hammar 14:1, Askersunds kommun, Hammars socken, Närke,

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

KVARTERET KABELVERKET m.fl.

KVARTERET KABELVERKET m.fl. KVARTERET KABELVERKET m.fl. SOLBERGA, STOCKHOLM FÖREKOMST AV FORNLÄMNINGAR ANTIKVARISK UTREDNING JUNI 2013 Antikvariska konsultbyrån Fil.dr Staffan Nilsson Torsgränd 25 113 61 Stockholm Telefon och fax

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Lokal studieplan för Samhällsorientering

Lokal studieplan för Samhällsorientering Lokal studieplan för Samhällsorientering Kunskaps område Att leva tillsamma ns Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment för åk 1 Moment för åk 2 Moment för åk 3 Skildringar av livet förr och i barnlitteratur,

Läs mer

Forntidens brytpunkter i nutidens östra Tören

Forntidens brytpunkter i nutidens östra Tören Forntidens brytpunkter i nutidens östra Tören Från stenålderns kolonisation till kristnandet i vikingatid och hur kunskapen brukas i Tyresö kommun Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT

Läs mer

Renovering av Villie kyrka

Renovering av Villie kyrka Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning nr 20:1, Villie socken, Skurups kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Orust förhistoria. Vad trodde man på?

Orust förhistoria. Vad trodde man på? Orust förhistoria Innehåll: Vad trodde man på? Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad trodde man på? Alla funderar vi någon gång på varför vi finns här på jorden, hur vi blev till,

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer