Vår satsning på ST-utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vår satsning på ST-utbildning"

Transkript

1 Vår satsning på ST-utbildning ger framtidens sjukvård i Region Skåne Resumé av ST-dagen den 28 oktober 2009

2 Resumé över ST-dagen Region Skåne 2009 Text: Lottie Sällström Randsalu Fotograf: Rasmus Björgell Grafisk formgivning: Lena Granell, Colloco Grafisk Form Distribueras som pdf--fil.

3 Innehåll ST-dagen den 28 oktober Inte bara stjärnor i betygen som är viktiga 5 Inledande ord av regiondirektör Sören Olofsson. Bakgrund och innehåll i nya ST 6 Föredrag av ST-läkare/informatör Frida Nobel och samordnare Thomas Wiberg från Socialstyrelsen. Så styrs AT/ST i Skåne 8 Föredrag av Rita Jedlert, ordförande i AT/ST-styrgruppen i Region Skåne. Nya riktlinjer för ST i Region Skåne 9 Föredrag av Sven Karlander, övergripande studierektor UMAS. Vad ger de nya riktlinjerna oss? 11 Paneldiskussion med Lars Stavenow (verksamhetschef akutcentrum UMAS), Ulf Kvist (sjukhuschef, Centralsjukhuset i Kristianstad), Jessica Bergh Skoog (lokalordförande SYLF), samt moderator Ola Björgell (övergripande studierektor UMAS). Nya SPUR, nya möjligheter 13 Föredrag av Jesper Persson, ordförande SPUREX, SPUR-stiftelsen och Ola Björgell, övergripande studierektor UMAS. Intervjuer: Läkaryrket är lite av ett lärling-mästareförhållande 14 Frida Nobel, ST-läkare och informatör från Socialstyrelsen. Det kommer att bli väldigt bra på sikt men det kommer att ta tid 15 Rita Jedlert, ordförande AT/ST-styrgruppen i Region Skåne. Frågor, tips och svar 16 Paneldiskussion och redovisning av gruppdiskussion

4 ST-dagen den 28 oktober 2009 Syftet med ST-dagen var: att lansera Region Skånes riktlinjer för ST-utbildningen att fördjupa kunskaperna om den nya författningen, SOSFS 2008:17 ST-dagen hölls på Star Hotell i Lund och samlade ca 150 deltagare. Målgruppen var: Sjukhuschefer, studierektorer, verksamhetschefer, handledare och förvaltningschefer, det vill säga de som driver ST-utbildningen vidare inom Region Skåne. Dagens programpunkter var: Inledande ord Bakgrund och innehåll i nya ST Så styrs AT/ST i Skåne Nya riktlinjer för ST i Region Skåne Paneldiskussion: Vad ger de nya riktlinjerna oss? Nya SPUR, nya möjligheter Gruppdiskussion utifrån tre givna frågeställningar Hur kan vi inom Region Skåne uppnå kompetenskraven för de generella kompetensområdena (ledarskap, kommunikation, vetenskap och kvalitetsarbete)? Vilka möjligheter ser vi för utbytestjänstgöring inom ST? Vilka möjligheter ger extern granskning för utveckling av verksamheten? Paneldiskussion och redovisning av gruppdiskussion Avslutande ord För mer information: Denna skrift sammanfattar ST-dagen och dess föredrag. För mer information om Region Skånes riktlinjer för ST-utbildning gå in på hemsidan: - och välj Region Skånes riktlinjer för ST-utbildning Tord Larsson Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

5 Inte bara stjärnor i betygen som är viktiga Inledande ord av regiondirektör Sören Olofsson Region Skåne är landets första huvudman att införa de nya ST-föreskrifterna. Regiondirektör Sören Olofsson inleder ST-dagen med att slå fast att den handlar om något så viktigt som vår framtida kompetensförsörjning. Det är ett krävande arbete att tillgodose över 800 ST-läkares behov runt om i Skåne, men det ska vara tufft och krävande att utbilda morgondagens specialiteter. Att hamna i arbetssituationer man inte är helt rustad för skapar lätt både stress och prestationskrav, menar han och påpekar att det därför är oerhört viktigt att skapa en trygghet i de vetenskapliga grunder som STläkarna står på. Dessutom betonar han vikten av att aktivt försöka lära ut hur man hanterar människors förväntan liksom patienters oro och frågor. Det handlar inte bara om att ha stjärnor i betygen eller att vara bra på att interagera med andra ST-läkare. Vi måste rusta framtidens ST-läkare bättre i mötet med såväl anhöriga som i samarbetet med de andra i ett vårdteam. Han efterlyser dessutom ett tydligt engagemang hos framtidens ST-läkare. Det måste finnas en vilja att förändra och förbättra sjukvården, både i Skåne och i resten av landet. ST-läkarna måste ha en vilja att bidra och utveckla Skånes sjukvård både vad gäller organisation, struktur och ledarskap.

6 Bakgrund och innehåll i nya ST Föredrag av ST-läkare och informatör Frida Nobel och samordnare Thomas Wiberg från Socialstyrelsen ST är fundamentet för framtidens läkarkår Frida Nobel börjar med att slå fast att hälso- och sjukvårdslagen utgör grunden för landets sjukvård och säger att patienterna ska erbjudas en säker, jämlik, effektiv, patientfokuserad, kunskapsbaserad och tillgänglig vård. Mot detta ställer hon faktumet att många medarbetare visar missnöje med sin arbetssituation och att det finns stora skillnader i praxis och resultat mellan både regionen och sjukhus. Med den nya författningen försöker vi sia om vilka behov som finns nu, kontra de som finns på sikt. ST är fundamentet för framtidens läkarkår. Uppdrag från regeringen Startskottet för den nya ST-utbildningen gick i december Regeringen gav då Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå förändringar på den tidigare ST-utbildningen, som av många har anklagats för att vara både för slumpmässig och att låta tidsfaktorn stå över både mål och kvalitet. Syftet med omarbetningen av STutbildningen var att få den att bättre motsvara sjukvårdens och patienternas behov av specialistkompetens. Under våren 2006 tillsattes ST-rådet, det nationella rådet för specialisttjänstgöring, samtidigt som man kom fram till att den nya utbildningen skulle vara målstyrd. Efter en remiss i början av 2008 togs sedan beslut på den nya författningen i maj Den nya författningen, SOSFS 2008:17, trädde i kraft den 1 september Sedan februari 2009 är det Socialstyrelsen som har befogenheten att dela in och benämna specialistindelningarna, ett ansvar som tidigare legat hos regeringen. Bör- och ska-regler Den nya författningen har både hårda och mjuka regler, dels de juridiskt bindande författningarna från Socialstyrelsen och dels deras föreskrifter och allmänna råd, samt föreningarnas rekommendationer och mer praktiska vägledning. Socialstyrelsen är noga

7 med skillnaderna mellan de olika delarna det förstnämnda ska man följa och de båda sistnämnda bör man följa såtillvida man inte har en bättre lösning själv. Handledning och målstyrning de stora nyheterna Den nya ST-författningen syftar till att stärka kvalitet och dokumentation på utbildningen. Enligt Frida Nobel är de stora nyheterna i författningen att: handledningens kvalitet stärks och skärps, det ska ske en kontinuerlig bedömning av STläkaren av både handledare och dessutom av externa bedömare med specialistkompetens, det är ökade dokumentationskrav, det ställs tydliga krav på extern granskning. Utbildningen är tydligt målstyrd, till skillnad från tidigare när det snarast var längden på utbildningen som styrde. En ST-utbildning omfattar som minst fem års heltidstjänstgöring, där allt sker under handledning. I den gamla ST kunde man tillgodoräkna sig föräldraledighet, det kan man inte längre. Å andra sidan kan man numera tillgodoräkna sig både semester och jourkompensation. En annan tung del i den nya författningen är den om kravet på ökad dokumentation. Tanken är att ökad dokumentation gör att man har bättre underlag för att bedöma varje enskild ST-läkare, som numera även ska bedömas av externa parter som experter på Socialstyrelsen. Detta sammantaget menar man ger en bättre helhetsbild av de enskilda ST-läkarna och därmed också ett mer fullödigt underlag för den ansökan som skickas till Socialstyrelsen efter genomgången ST-utbildning. Den nya ST-författningen är detaljerad kring de olika parternas ansvar. Från Socialstyrelsen betonar man att detta ansvar är så kallade ska-regler, det vill säga bindande. Vårdgivaren är ansvarig att ordna tillgång till en studierektor med rätt kompetens och att ansvara för dennes uppgifter, medan verksamhetschefen ansvarar för handledare samt uppbyggnaden av utbildningsprogrammet. All ST ska genomföras under handledning av en personligt utsedd handledare och Socialstyrelsen betonar att det är skillnad mellan handledning och instruktion. En nyhet för handledaren är att denne även har en bedömande roll. Ytterligare en nyhet är att man gör skillnad mellan handledare (den kontinuerligt ansvarige för en STläkare) och aktuell handledare (till exempel vid tjänstgöring vid annan klinik eller delkurs). Landets samtliga ST-handledare ska ha genomgått en handledarutbildning senast i september Socialstyrelsens samordnare Thomas Wiberg påpekar att själva genomförandet av dessa utbildningar ligger på vårdgivarnas bord. Handledare ska vara handledarutbildade senast i september nästa år, men det är vårdgivarens ansvar att se till att det blir så. Som nationell myndighet går inte Socialstyrelsen in och detaljreglerar hur och när sådana utbildningar kan ske. Gemensamma och specifika kompetenskrav En genomförd ST-utbildning ger idag två olika slags kompetenser; dels en specifik medicinsk kompetens inom respektive specialitet och dels de gemensamma kompetenskrav som handlar om kommunikation, ledarskap och medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Socialstyrelsens Thomas Wiberg berättar att de gemensamma kompetenskraven handlar om kommunikation (genusaspekter, den jämlika patienten, pedagogik, etik, interprofessionella relationer), ledarskap (medarbetarskap, handledarskap, ledarskap, systemkunskap) och medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (medicinsk vetenskap, förbättrings- och kvalitetsarbete, folkhälsa och prevention). Den medicinska kompetensen ( den medicinska modellen ) omfattar en rad medicinska delmål de är övergripande och kan appliceras på alla ST-utbildningar i hela landet. I grova drag består delmålen av olika metoder för lärande (ett delmål kan bestå av till exempel kurser, medsittning, teoretiska studier eller klinisk tjänstgöring). Delmålen avslutas med en uppföljning, vilket gör att dem relativt enkla att bedöma. Kompetenskraven är desamma för alla, men vi låter varje specialitet själva ta fram hur och vad de ska fyllas. Varje specialitet kräver olika saker av utbildningen, till exempel inom klinisk kemi behöver man inte jourtjänstgöring. ST-rådets ledamöter Bo Lindblom, Socialstyrelsen Göran Berg, Universitet och högskolor Hans Hjelmqvist, Läkarförbundet Anna Engström-Laurent, Läkaresällskapet Kerstin Sjöberg, SKL Ulf Kvist, SKL Heidi Stensmyren Nina Rehnqvist

8 Så styrs AT/ST i Skåne Föredrag av Rita Jedlert, ordförande AT/ST-styrgruppen Inom Region Skåne involveras ungefär personer i ST-utbildningen, med allt från ST-läkare till verksamhetschefer, handledare och studierektorer. Rita Jedlert, ordförande för AT/ST-styrgruppen, berättar att man i Skåne var nationellt först med ett regionalt ST-organ. Tre år senare fick AT/ST-styrgruppen i uppdrag att ta fram en kvalitetssäkrat underlag för vilka behov regionen har och planera antalet ST-läkare utifrån det faktiska behovet. Varje år frigörs omkring 150 ST-tjänster och av dessa placerar man mellan 30 och 50 tjänster utifrån en central prioritering. Detta föregås av en politisk diskussion och Rita Jedlert berättar att de periodvis har en annan prioritering än vad politikerna har, till exempel vill politikerna generellt prioritera allmänmedicin och geriatrik. Hon slår fast att de enheter som inte har granskats i slutet av nästa år kommer att förlora rätten att vara ST-enhet. Vi vill erbjuda bra en bra utbildning och bra anställningsförhållanden. Nya ST lägger fast vad som ska täckas av de centrala pengarna, vilket säkerställer att ST-utbildningen blir bra oavsett var man går den. Rita Jedlert påpekar att AT/ST-styrgruppens uppdrag dels är att uppfylla sitt ansvar inför huvudmannen, dels att utröna hur vården ser ut på lång sikt. I en snar framtid har vi en helt annan åldersstruktur än idag. Den måste vi måste möta med effektiv planering och adekvata medicinska lösningar. För att täcka upp för detta måste vi se var behoven kommer att finnas och vilka omfördelningar som krävs för att möta dem. Hon påpekar att det inte bara handlar om volym och struktur och ställer den retoriska frågan huruvida man klarar att fortsätta utbilda i den takt man gör idag utan att tappa i kvalitet? Förutsättningen för en bra ST-utbildning är en god handledning. Då måste vi ställa oss följdfrågan om hur många ST-läkare en handledare kan ha. Ska det vara en på en eller kan man handleda flera STläkare samtidigt? Rita Jedlert ser fram emot de ökade kraven på granskning av ST-utbildningen som den nya författningen innebär. Hon berättar att några enheter förvisso har granskats men vetskapen om att 44 enheter aldrig har granskats gör att hon välkomnar de skärpta kraven.

9 Nya riktlinjer för ST i Region Skåne Föredrag av Sven Karlander, övergripande studierektor på UMAS Huvudsyftet med nya ST är att stärka kvaliteten på utbildningen och nå en högre och jämnare nivå över hela landet, menar Sven Karlander. I och med de regionala riktlinjerna kan föreskrifterna dessutom anpassas till de skånska villkoren. De övergripande målen styrs av Socialstyrelsen och samtidigt detaljerna av Region Skåne ser han som en självklarhet. Huvudmännen med det ekonomiska ansvaret måste få avgöra detaljupplägget av nya ST. Regionala riktlinjer De mål man på regionnivå satt upp är bland annat att man har en extern kvalitetsgranskning minst vart femte år och granskar enheter tätare efter ett dåliga resultat; självskattning minst vartannat år; handledarmöten minst en gång per månad; internutbildning minst en gång per vecka; skriftligt arbete under en period av sex veckor. Han berättar att det sistnämnda redan hunnit få starka reaktioner från olika håll. Många ST-läkare menar att tiden är för knapp, medan Sven Karlander påpekar att det är vad som kan avsätts från det centrala utbildningsbidraget. Efter varje tjänstgöringstillfälle ska ST-läkaren bedömas av sin handledare. Trots att ST-läkarna sedan 2006 även ska göra egna bedömningar och värdera sin tjänstgöringstid är frekvensen av dessa återkopplingar ännu mycket låg. Sven Karlander hoppas på en tydlig förbättring och påpekar att de kan ge en bra bild av hur det ser ut på olika utbildningsställen. Vad händer med resultaten? Sven Karlander berättar att det finns ett omedelbart behov av att granska hela 76 enheter i regionen och påpekar att den stora skillnaden mellan den gamla och den nya ST-utbildningen ligger i hur man använder resultaten på utvärderingar och rapporter. Det är inte längre den enskildes ansvar, som det var tidigare. Numera går alla rapporter från SPURgranskningar går till övergripande studierektor, sjukhuschef och AT/ST-styrgrupp. Vi är många som uppmärksammar en enhet om den får dåliga resultat. Skrivna regler ingen garanti Trots goda intentioner och nya författningar betonar Sven Karlander att inget ska tas för givet. Skriftliga och ambitiösa riktlinjer är aldrig en garanti för utbildningskvaliteten. Kanske är det ett naivt och självklart påstående men i så fall får vi nog kosta på oss den naiviteten. Vi måste vara medvetna om att det har varit lätt att slippa igenom krav på kontroll i den gamla ST-utbildningen. Ökade kontrollmöjligheter och sanktionsmöjligheter för de som inte uppfyller kraven, tillsammans med extern granskning och den nya författningen som stöd tror han kan gynna arbetet att säkra en högre kvalitet. Möjligheter och hot för nya ST i Skåne Sven Karlander gör en snabbanalys av hur den nya STutbildningen landar i Region Skånes verksamhet. Bland styrkorna räknar han in att regionen har en stark och gedigen utbildningstradition präglad av medvetenhet, intresse och kreativitet. Dessutom menar han att det alltid funnits ett tydligt regionperspektiv. Bland svagheterna ser han en otydlig organisation, ett bristande samarbete mellan enheter och att kvalitetstänkandet inte fått genomslag i praktiken. Möjligheterna jag ser är att vi har en god grund för att bygga upp en effektiv organisation, liksom att vi kan inrymma nya ST i våra tidigare riktlinjer eftersom vi tänkt mycket i de banor som karaktäriserar nya ST. Vid sidan av detta har vi entusiastiska övergripande studierektorer och en utbredd vilja att skapa en god ST-utbildning. Samtidigt påpekar han att det finns vissa hinder på vägen. Han ser risker med att organisationen inte förmår förändra sig tillräckligt mycket, att samarbetet mellan olika enheter inte kommer igång eller att en eventuell lågkonjunktur med vikande skatteintäkter skapar ekonomiska begränsningar som i sin tur drabbar olika delar av ST-utbildningen. Den största risken tror jag är att man i en pressad verksamhet tonar ner kvalitetskraven, eftersom det är ett kostsamt arbete. Men eftersom reformen bygger så 9

10 mycket på just kvalitet gäller det att inte sälja ut det och hamna i en Tummetottsituation där vi bara minskar och minskar på kvaliteten tills det bara är en tummetott kvar. Framgångsrecept Sven Karlander presenterar till sist några idéer om hur den nya ST-författningen kan nå framgång i Region Skåne. Han menar att reformen kan gagna regionens sjukvård om man skapar reformerad och transparent organisation som bygger på regionalt samarbete; om Region Skåne garanterar kvaliteten i ST-utbildningen och man inte gör avkall på den; om verksamheten i regionen utnyttjar möjligheterna i den nya författningen; och att ST-läkarna engagerar sig och driver utbildningsfrågor själva. 10

11 Vad ger de nya riktlinjerna oss? Kommentar av Ulf Kvist, sjukhuschef Centralsjukhuset Kristianstad Möjligheter med de nya riktlinjerna Ulf Kvist menar att den nya föreskriften är en investering i patientsäkerhet och en möjlighet till utveckling. Men för att kunna vidta nödvändiga åtgärder krävs det att man sätter sig in i reformen och de krav den ställer. De kritiska faktorer han ser handlar om möjligheten att tillgodose behoven av handledarkompetens liksom att tillgodose forsknings- och utvecklingsfrågor. På min önskelistan står ett cirkulationssystem där ST-läkare som påbörjar sin utbildning på ett sjukhus ska randas på ett annat. Det stödjer den regionala tanken och jag tror dessutom att det är väldigt bra för ST-läkarna att se hur verksamheten fungerar på mer än ett sjukhus. Vidare på Ulf Kvists önskelista står att ST-läkarna själva ska delta i utvecklingsfrågor som löper ur ett centralt ledarskapsperspektiv och inte bara rör andra ST-läkare utan även inkluderar andra yrkesgrupper. Han vill dessutom se sjukhusövergripande utbildningstillfällen och att man ska inrätta ST-råd i varje förvaltning. Kommentar av Lars Stavenow, verksamhetschef akutcentrum UMAS Handledarbekymmer Lars Stavenow ser positivt på de ökade kraven på uppföljning och dokumentation och menar att det var för subjektivt tidigare. Samtidigt bekymrar han sig för de nya kraven på handledarutbildade handledare. Jag ser ett kvantitativt och ett kvalitativt bekymmer. Dels är det svårt att få handledarna att räcka till, varje specialist sitter redan idag med tre, fyra ibland fem ST-läkare var och dels krävs det stora insatser för att alla handledare ska hinna bli handledarutbildade innan nästa höst. Win-win-situation Den vetenskapliga träningen utvecklar ST-läkarens professionella yrkesroll, liksom dennes förmåga till kritiskt tänkande, menar Lars Stavenow. På lång sikt förbättrar det verksamheten där ST-läkaren arbetar, vilket gör det viktigt för alla parter att tid friläggs för självstudierna. Han påpekar att självstudier inte heller ska ses som förlorade timmar ur ett verksamhetsperspektiv. Varför inte göra en win-win-situation av det istället? Om ST-läkaren plockar en frågeställning ur den dagliga verksamheten får tiden för självstudier en direkt återkoppling på arbetsplatsen. Jag tycker dessutom att man bör involvera fler yrkesgrupper än bara den egna i dessa arbeten och avslutar man sedan med en föreläsning för berörda kollegor så vinner många på den enskilde ST-läkarens självstudier. Läkarroll i förändring Det är inte bara ST-utbildningen som omarbetas i Sverige just nu, även läkarrollen i sig genomgår en stor förändring. Folk vill ha en helt ny sorts läkare. Tidigare byggde läkarrollen på kunskap och praktiska färdigheter men inbegriper idag även saker som kommunikation och ledarskap. Det är den rollen som vi försöker hitta fram till genom den nya ST-utbildningen. Just kommunikation ser Lars Stavenow som den största kvalitetsbristen och välkomnar att det stärks i den nya ST-utbildningen. Samtidigt pekar han på problemen med hur man tränar och bedömer denna färdighet. JFK och smörgåsbordet Lars Stavenow ser ST-utbildningen som ett smörgåsbord. I rollen som verksamhetschef gäller det att erbjuda ST-läkarna ett så stort och varierat utbud av kurser som möjligt. Samtidigt betonar han vikten av att ST-läkarna själva inte bara tar för sig, utan också är med och påverkar. Jag vill att ST-läkarna inte bara ska ta för sig av de utbildningar vi dukar upp, utan även vara lite som 11

12 John F Kennedy. De ska fråga sig vad de kan göra för att göra utbildningen, vårt smörgåsbord, ska bli ännu bättre. Kommentar av Jessica Bergh Skoog, lokalordförande SYLF Frihet och trygghet Jessica Bergh Skoog börjar med att visa upp en bild som föreställer en trappa liksom hur man i SYLF ser på ST-utbildningen. Utmed trappans ena sida löper en ledstång, utmed den andra är det öppet. Vi tar ett steg i taget och kan hålla oss i ledstången, handledaren, när det behövs. Men samtidigt är det fri yta på den andra sidan vi har möjlighet att utforma utbildningen efter eget tycke. 12 Mer fastlagd handledning SYLF centralt är nöjda med den nya ST-utbildningen, medan SYLF Skåne har en rad invändningar mot den nya författningen. Bland annat vill de ha fastlagd handledning minst en gång i veckan, till skillnad mot en gång per månad som anges i Region Skånes riktlinjer. Vi vill säkerställa att handledningstillfällen inte faller bort. Har man månadsvisa möten får ett fåtal inställda handledningsmöten väldigt stora konsekvenser. En enstaka sjukdag kan medföra att det går månader utan att ST-läkare och handledare ses. Följden blir att det är svårt, för att inte säga omöjligt, för handledaren att verkligen följa sin ST-läkare och kunna göra vettiga bedömningar av hans eller hennes kompetensutveckling. Mer och tydligare studietid SYLF anser att sex veckor är för kort tid för arbetet med det skriftliga arbete som ska färdigställas under ST-perioden. Jessica Bergh Skoog slår fast att det behövs mer tid för att genomföra ett vetenskapligt arbete med god kvalitet. Samma gäller för tid för självstudier i det löpande kliniska arbetet, där SYLF motsätter sig de vagt formulerade riktlinjerna i SOSFS 2008:17. Vi vill ha fastlagd tid för självstudier, helst fyra timmar per vecka. Det handlar inte om att smita undan från kliniken, det handlar om ST-läkarens behov av att uppdatera och utveckla sin kunskapsbas. I en pressad verksamhet menar Jessica Bergh Skoog att det är just tiden för självstudier som ryker först. Det är synd på flera sätt menar hon, inte bara för ST-läkaren personligen utan även för verksamheten i stort. Med fördjupade kunskaper förbättras klinikens arbete; ST-läkaren beställer färre prover, behöver kortare tid för varje patient och skriver ut billigare medicin. Dessutom borde man utnyttja ST-läkarnas hunger och drivkraft att lära sig mer och se det som en del av en förnyelse och förbättring av verksamheten. Livssituation att ta hänsyn till Jessica Bergh Skoog framför ytterligare ett argument som talar för att man från ledande håll bör vara noggrann med tiden för självstudier. De flesta ST-läkare går sin utbildning under en fas i livet som sammanfaller med tiden för familjebildning. Man har splittrad nattsömn, man vill använda sin lediga tid med barn och familj och då är det extra viktigt att kunna sköta jobbfrågor på arbetstid och inte behöva ta med dem hem till kvällen.

13 Nya SPUR, nya möjligheter Föredrag av Jesper Persson, ordförande SPUREX, SPUR-stiftelsen SPUR startades som ett pilotprojekt redan i början av nittiotalet, initierad av Sveriges läkarförbund. Tanken var att SPUR (Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet) skulle fungera som ett verktyg att säkra och höja kvaliteten i ST-utbildningen och verksamheten blev permanent År 2004 startades även inspektioner av AT-utbildningen och idag genomförs ungefär 80 ST-inspektioner och 8 AT-inspektioner varje år. Sammanlagt har SPUR genomfört nästan inspektioner. Vad innebär en SPUR-granskning? När en inspektör från SPUR ger sig ut på fältet står struktur och process i fokus. Strukturen är de grundläggande förutsättningarna för en ST-utbildning; patientunderlag, sjukdomspanorama och medarbetarprofil. Processen handlar om på vilket sätt man förvaltar denna struktur, det vill säga hur utbildningen är upplagd och fungerar utifrån den omvärld den pågår i. Jesper Persson berättar att ingen inspektion sker hemligt eller överraskande. Alla enheter som ska inspekteras blir förvarnade i och med de enkäter i förväg skickas till dem och som alla berörda parter ska svara på. Själva inspektion tar i regel två dagar och då intervjuas allt från STläkare till verksamhetschefer och handledare. Direkt efter detta kommer en muntlig återkoppling där man tar upp positiva och negativa aspekter och förbättringspotentialer. Slutligen skickas en skriftlig rapport till den inspekterade enheten och lagras även i SPUR och i Läkartidningen. SPUR-effekten Några av de aktörer som ryms inom SPUR-stiftelsen är en AT-inspektion, SPUREX ( SPUR-experterna ) och specialistföreningar. Ansvaret att utse inspektörer och planera inspektioner ligger på specialistföreningarna. Stiftelsen har i uppdrag att påtala brister, men inte att åtgärda det som felar. Men trots detta menar Jesper Persson att inspektionerna ofta har en positiv påverkan. Vi upplever en tydlig SPUR-effekt. Bara själva vetskapen om en kommande SPUR-granskning medför ofta att man tar tag i saker som dittills inte blivit av. Plötsligt får underläkaren sin expedition och alla pm blir skrivna. Checklistor och frågeformulär Bland de goda nyheterna i nya ST-utbildningen lyfter Jesper Persson framför allt upp den självutvärdering som klinikerna kan göra med hjälp av den nya checklistan. Men trots att man rent konkret följer en poängskala när man bedömer verksamheten (med nytt maxantal på 24 jämfört mot tidigare 19) betonar han att målet är att inte hänga upp sig på enstaka poäng. Det viktiga är inte att se på siffrorna, det viktiga är att se till bedömningen i vad som faktiskt är bra, dåligt och var förbättringspotentialen finns. Poängerna i sig får aldrig bli det viktigaste. SPUR-stiftelsen Stiftelsen består av följande ledamöter: Heidi Stensmyren, ordförande, Sveriges läkarförbund Hans Hjelmqvist, Sveriges läkarförbund Mats Bauer, Svenska Läkaresällskapet Kenth Johansson, Svenska Läkaresällskapet Jesper Persson, adjungerad SPUREX Ylva Öijvall, kansli 13

14 Läkaryrket är lite av ett lärling-mästareförhållande Intervju med Frida Nobel, Socialstyrelsen När kommer nya ST ha implementerats i hela landet? Det vet vi först när uppföljningen är klar. Landsting och regioner har ingen plikt att berätta för Socialstyrelsen när eller att de har genomfört förändringen, men många instanser tar själva kontakt med oss för att underlätta implementeringen av alla nya regler. Författningen trädde i kraft redan i september Bör inte alla redan ha implementerat de nya reglerna? Rent juridiskt ja, men på ett praktiskt plan är det svårt och det är vi medvetna om på Socialstyrelsen. Det är omfattande förändringar som tar tid att driva igenom. Det är stora organisationer det rör sig om och därför blir det helt naturligt vissa fördröjningar. Hur kommer det sig att Socialstyrelsen är medarrangör till en ST-konferens i Region Skåne? En del av vårt uppdrag från regeringen handlar om att stödja sjukvårdshuvudmännen i arbetet med den nya författningen. Sedan ett år har vi arbetat för att nå ut med budskapet i föreskriften, det här är min fyrtioförsta föreläsning om ämnet på bara ett år. Dessutom får vi väldigt bra input av konferenser som denna, utifrån alla frågor och synpunkter som kommer upp. Vilka för- och nackdelar ser du med den nya ST-utbildningen? Den nya författningen borgar för en högre kvalitet bland specialistläkarna, vilket i förlängningen gör att vi står bättre rustade för morgondagens behov av sjukvård. Vad gäller nackdelarna tror jag det är svårt att spekulera i vilka problem som uppstår under omläggningen, men givetvis försöker jag se svårigheterna med hur väl de nya reglerna efterlev. Vilka är de stora nyheterna i nya ST? Att vi har stärkt vikten av handledning, nu finns det betydligt tydligare krav på hur handledarens roll ser ut. Läkaryrket är lite av ett lärling-mästareförhållande och det känns bra att man betonar handledarens viktiga roll i den nya författningen. Dessutom är det tydligare målstyrning i nya ST. Tidigare fokuserade man mer på hur lång tid man gjorde sin specialisttjänstgöring, nu handlar det om att olika delmål ska uppnås utmed utbildningens gång. Samtidigt betonar vi att både handledare och verksamhetschef ska intyga att ST-läkaren har uppnått kompetenskraven för varje delmål. Just detta att flera personer går i god för en persons kompetens skapar en ökad trygghet för den enskilde ST-läkaren och i förlängningen även verksamhet och patienter. Vad får man inte missa i SOSFS 2008:17? De stora bitarna som vi återkommer till hela tiden; handledning och målstyrning. Det är stora skillnader mot gamla ST, som till exempel att man har en betydligt mer reglerad handledning nu än tidigare och tydliga krav på dokumentation i alla led, det måste man bli medveten om. 14

15 Det kommer att bli väldigt bra på sikt men det kommer att ta tid Intervju med Rita Jedlert, ordförande AT/ST-styrgruppen Vad innebär nya ST-utbildningen? Att vi kommer att få en förhållandevis hög och jämn kvalitet på alla utbildningar över hela landet. Den nya författningen är dessutom tydligare och ger inte bara bindande regler, utan även allmänna råd som man kontinuerligt bör ompröva och värdera. Finns det risker för barnsjukdomar i och med de nya föreskrifterna? Jag är övertygad om att det här kommer att bli väldigt bra på sikt, men jag är inte naiv det kommer att ta tid. Riskerna är möjligen det ökade kravet på dokumentation, vilket i sig är något mycket positivt men som kommer att kräva en ökad administration, vilket både kostar och tar tid. Vilka är de största utmaningarna? Dels att få Region Skåne att hålla ihop bättre än vi gör idag och att hålla en jämn utbildnings- och kompetensnivå, dels att hitta nya former vad gäller handledning för arbete med vetenskap och kvalitet. många också är, men det är inte säkert att de är jämnt fördelade över Skåne. Vad händer framöver? Vi måste hitta sätt att arbeta med dessa frågor i hela Skåne, för att skapa en fungerande verksamhet i alla delar. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om att få småsjukhusen att ta del av de stora sjukhusen utan även tvärtom. Det skulle vara till allas fördel om ST-läkarna från regionsjukhusen i högre grad började söka sig ut mot de mindre sjukhusen. Hur påverkas ST-utbildningen av sammanslagningen av UMAS och USiL? Visst finns det en oro vid sammanslagningar men samtidigt har dessa båda sjukhus samarbetat länge och haft en hyfsad samsyn. Självklart kommer vissa kliniker känna oro när de ska slås samman, men jag är övertygad om att det på lång sikt blir en bra lösning. Vilka fördelar har Region Skåne av att vara först ut att implementera de nya ST-reglerna? Fördelen av att vi har satt agendan. Utifrån ett arbetsgivarperspektiv har vi jobbat länge med dessa frågor och jag tror att det vi gjort kommer att återspeglas i andra regioner. Vi måste låna av varandra och hjälpas åt. Hur förankras nya ST i den dagliga verksamheten? Vi är linjemänniskor och förvaltningscheferna har gett oss ett tydligt uppdrag. Allting handlar om att styra genom uppdrag, rent krasst genom ekonomi, och att sedan arbeta konsekvent med uppföljning av hur uppdraget åtföljs och hur pengarna används. Vi önskar givetvis att våra medarbetare ska vara engagerade i de nya ST-föreskrifterna och det vet jag att 15

16 Frågor, svar och tips Paneldiskussion med Maria Eriksson-Alstad (närsjukvårdschef Kristianstad) Jesper Persson (ordförande SPUREX) Jessica Bergh Skoog (lokalordförande SYLF) Frida Nobel (ST-läkare/informatör, Socialstyrelsen) Ola Björgell (övergripande studierektor UMAS) dag per vecka avsatt för utbildning kan man ta en av dessa varje månad till självstudier, vilket medför en fastlagd tid för självstudier på en dag i månaden. Ett annat förslag är att koppla självstudierna till en redovisning eller ett föredrag. På det sättet kan man föra studierna ett steg vidare och undvika att de är något som bara sker på ST-läkarens kammare, och istället få dem att gagna kollegor och verksamheten i stort. 16 Vem ska intyga sidotjänstgöring? Frida Nobel: Den utsedda handledaren på kliniken där sidotjänstgöringen har ägt rum. Den vanliga handledaren kan alltså inte intyga ST-läkarens tjänstgöring på annan klinik. Om en ST-läkare under har tjänstgjort på flera kliniker under ett och samma delmål krävs alltså dels att en handledare utsetts på respektive klinik, dels intyg från var och en av dem. Intygen kallas då exempelvis för del av delmål 4. Kan en utländsk läkare med svensk läkarlegitimation tillgodoräkna sig utlandstjänstgöring i sin ST? Thomas Wiberg: Det beror på när man erhållit sin svenska legitimation. Har man fått den efter den 1 juli 2006 följer man de nya föreskrifterna, se SOSFS 2008:17 kapitel 6. Hur kan man avsätta tid för självstudier i den löpande verksamheten? Ola Björgell: Ett förslag är att byta en utbildningsdag mot en dag för självstudier. Har man till exempel en Hur kan Region Skåne uppnå kompetenskraven för de generella kompetensområdena? Rita Jedlert: Det finns bra förutsättningar i arbetet kring regionens riktlinjer. Svagheten är hur regionen samarbetar och hur vi får allt att hänga ihop i praktiken. Dessutom bör vi ompröva AT/ST-råden när vi först fått två nya förvaltningar och sedan slår samman två andra till en, i och med sammanslagningen av Malmö-Lund. Idag ser handledningen väldigt olika ut på olika ställen i Skåne. Vi måste vara innovativa och utveckla nya former för handledning, till exempel grupphandledning. Hur uppnås kraven på handledarutbildade handledare? Sven Karlander: Vi måste definiera gränserna mellan det möjliga och det önskvärda. Om man menar allvar av det vi säger, om att samtliga handledare ska ha adekvata handledarutbildningar före september 2010, måste vi också dra konsekvenserna av det. Att ha en handledarutbildning på fyra timmars föreläsning utan praktiska övningar, som någon nämnde innan under dagen, kan inte rimligtvis uppfylla det som vi själva och Socialstyrelsen pratar om. Det är lite som ett diplom i torrsim, slängs man ut i vattnet är det inte säkert att man flyter. Vi måste definiera kraven, annars riskerar vi att tumma på detta. Det måste finnas någon slags övning i

17 handledarroller i praktiken, det är inget man lär sig i en föreläsningssal. Frida Nobel: Föreskrifterna säger att handledarutbildningen bör omfatta ämnen som pedagogik, kommunikation, etik och praktisk handledning. Mer än så går inte Socialstyrelsen in och detaljreglerar. Sven Karlander: Rent formellt finns det inget att angripa men jag tycker ändå att Socialstyrelsen lämnar oss lite i sticket. Jag ställer istället en fråga direkt till Jesper Persson: Vad säger SPUR: skulle du skriva i din inspektion att en handledare har fått en adekvat utbildning om den bara är på några timmar? Jesper Persson: Vi gör alltid en bedömning på plats. Finns det ingen handledarutbildning överhuvudtaget, ja då finns det ingen. När det handlar om grader så gäller att det är en prövning för varje enskilt fall. Jag tycker att Region Skåne bör satsa på ordentliga handledarutbildningar med tanke på handledarnas viktiga roll de ska värdera kommande generationer av STläkare. Hur viktig upplever ST-läkarna handledarutbildningen? Sven Karlander: Det finns en mätbar skillnad på om en handledare har en handledarutbildning eller ej. Undersökningar visar att nöjdheten bland ST-läkarna ökar i paritet med utbildningsgrad hos handledaren. Givetvis ökar nöjdheten även med frekvensen på handledarmöten, men just utbildningsgradens positiva påverkan visar sig stå fast oavsett hur täta handledarmöten man har. Vilka möjligheter finns för utbytestjänstgöring inom ST? Maria Eriksson-Alstad: Som ST-läkare på ett mindre sjukhus är utbytet ofta ganska uppenbart högspecialiserad vård lär man sig med fördel under sidotjänstgöring vid de större regionsjukhusen. Samtidigt missar många ST-läkare på de stora sjukhusen att det finns ett stort utbyte i motsatt riktning. Tjänst i primärvård ger till exempel en mer oselekterad patientskara, vilket är bra oavsett vilken specialitet man inriktar sig på. TIPS Gör checklistan Ola Björgell: Avsätt en eftermiddag tillsammans med några handledare och ST-läkare och gå igenom checklistan från SPUR. Det är ett femtiotal frågor och är en ovärderlig utvärdering på om den egna verksamheten följer de nya ST-föreskrifterna eller ej. Och även om inte alla ST-läkare går i den nya utbildningen ska både checklista och enkäter göras som om de gjorde det. Följ verksamhetschefen Sven Karlander: Varje ST-läkare borde sitta ett halvår i ledningsgruppen och följa med verksamhetschefen i dennes arbete. På så sätt får man en bättre inblick i det övergripande arbetet på en klinik. Handledarutbildning redan i ST-utbildningen Jessica Bergh Skoog: Få in handledarutbildning redan i slutet av ST-utbildningen, eller kanske rentav i grundutbildningen. Detta eftersom de flesta ST-läkare själva handleder ATläkare under slutet av sin ST-utbildning utan någon handledarutbildning alls. Lär av de dåliga fallen Sven Karlander: För att lära sig kommunicera bättre bör man lyfta fram de dåliga fallen, exempelvis i halvårsrapporter från patientnämnden eller avvikelser och Lex Mariafall. Varje moment man har som läkare har någon slags kommunikation, och avvikelserna och misslyckandena kan vi lära oss mycket av. Cirkulationssystem Ola Björgell: Att ST-läkarna inte bara cirkulerar på regionsjukhusen utan även på de mindre sjukhusen. Varudeklarerade sjukhus Jessica Bergh Skoog: Det kan vara bra om sjukhusen varudeklarerar sig så att man som ST-läkare vet vad de olika sjukhusen är riktigt bra på. På så sätt blir det enklare att veta vilka sidotjänstgöringar som är bra för vad. 17

18 Region Skåne Kristianstad Telefon:

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Extern granskning av ST. Riktlinjer 2009

Extern granskning av ST. Riktlinjer 2009 Extern granskning av ST Riktlinjer 2009 SPUR stiftelsen och SPUREX 2 Innehåll FÖRORD 3 DEL 1: EN UTVECKLING AV ST SPUR 4 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Målbeskrivningen 4 Implementering av de

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version 2014-05-30 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-11-26 Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Ann-Sofi Duberg och Nils Kuylenstierna Inspektörer

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 Sunderby sjukhus är ett länssjukhus med ett upptagningsområde som omfattar 250 000 personer. Årligen tillsätts 11 AT-block med uppstart två gånger per år.

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri

Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 120326 Närvarande: Elina Sarasalo Raffaella Björck Maria Markhed Maria Wagner Jonas Borgman Karin Grönwall Lena Svartvik

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum, telefonintervju: 2014-04-30 Vrinnevisjukhuset Norrköping Medicinkliniken/Hematologi Sjukhus Ort Klinik Ingmar Nilsson Inspektör Gradering A

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal.

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST (Kompetens Utveckling för ST-läkare) startade 1998 på initiativ av studierektorerna inom primärvården och NU-sjukvården.

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum, telefonintervju: 2014-07-04 Vrinnevisjukhuset Norrköping Medicinkliniken, Lungmedicin Sjukhus Ort Klinik Synnöve Bergentz Inspektör Gradering

Läs mer

Avtal för ersättning av ST-läkare

Avtal för ersättning av ST-läkare AVTAL 1(5) Vårdenhet Avtal för ersättning av ST-läkare Bakgrund Landstinget har statens uppdrag att utbilda specialistläkare. Landstinget kan uppdra till alla godkända vårdenheter att fullgöra hela eller

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT-UTBILDNING På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns 80-100 AT-läkare. Tillsättning sker två gånger

Läs mer

Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST

Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST Ett förslag på förtydligande av studierektorsuppdraget 2006 Sveriges läkarförbund Svenska Läkaresällskapet INNEHÅLL Förord...2 Om läkares vidareutbildning...4

Läs mer

Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST

Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST Ett förslag på förtydligande av studierektorsuppdraget 2006 Sveriges läkarförbund Svenska Läkaresällskapet INNEHÅLL Förord...2 Om läkares vidareutbildning...4

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs Bilaga 1 till Handlingsplan för utbildning av läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING Version: 1.003 Ansvarig:

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Handlingsplan för ST-utbildning i Landstinget i Kalmar Län

Handlingsplan för ST-utbildning i Landstinget i Kalmar Län Handlingsplan för ST-utbildning i Landstinget i Kalmar Län Syfte Tydliggöra innehållet i Socialstyrelsens författning SOSFS 2008:17, samt implementeringen i Landstinget i Kalmar län, ang. ST-utbildningen.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer