Vår satsning på ST-utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vår satsning på ST-utbildning"

Transkript

1 Vår satsning på ST-utbildning ger framtidens sjukvård i Region Skåne Resumé av ST-dagen den 28 oktober 2009

2 Resumé över ST-dagen Region Skåne 2009 Text: Lottie Sällström Randsalu Fotograf: Rasmus Björgell Grafisk formgivning: Lena Granell, Colloco Grafisk Form Distribueras som pdf--fil.

3 Innehåll ST-dagen den 28 oktober Inte bara stjärnor i betygen som är viktiga 5 Inledande ord av regiondirektör Sören Olofsson. Bakgrund och innehåll i nya ST 6 Föredrag av ST-läkare/informatör Frida Nobel och samordnare Thomas Wiberg från Socialstyrelsen. Så styrs AT/ST i Skåne 8 Föredrag av Rita Jedlert, ordförande i AT/ST-styrgruppen i Region Skåne. Nya riktlinjer för ST i Region Skåne 9 Föredrag av Sven Karlander, övergripande studierektor UMAS. Vad ger de nya riktlinjerna oss? 11 Paneldiskussion med Lars Stavenow (verksamhetschef akutcentrum UMAS), Ulf Kvist (sjukhuschef, Centralsjukhuset i Kristianstad), Jessica Bergh Skoog (lokalordförande SYLF), samt moderator Ola Björgell (övergripande studierektor UMAS). Nya SPUR, nya möjligheter 13 Föredrag av Jesper Persson, ordförande SPUREX, SPUR-stiftelsen och Ola Björgell, övergripande studierektor UMAS. Intervjuer: Läkaryrket är lite av ett lärling-mästareförhållande 14 Frida Nobel, ST-läkare och informatör från Socialstyrelsen. Det kommer att bli väldigt bra på sikt men det kommer att ta tid 15 Rita Jedlert, ordförande AT/ST-styrgruppen i Region Skåne. Frågor, tips och svar 16 Paneldiskussion och redovisning av gruppdiskussion

4 ST-dagen den 28 oktober 2009 Syftet med ST-dagen var: att lansera Region Skånes riktlinjer för ST-utbildningen att fördjupa kunskaperna om den nya författningen, SOSFS 2008:17 ST-dagen hölls på Star Hotell i Lund och samlade ca 150 deltagare. Målgruppen var: Sjukhuschefer, studierektorer, verksamhetschefer, handledare och förvaltningschefer, det vill säga de som driver ST-utbildningen vidare inom Region Skåne. Dagens programpunkter var: Inledande ord Bakgrund och innehåll i nya ST Så styrs AT/ST i Skåne Nya riktlinjer för ST i Region Skåne Paneldiskussion: Vad ger de nya riktlinjerna oss? Nya SPUR, nya möjligheter Gruppdiskussion utifrån tre givna frågeställningar Hur kan vi inom Region Skåne uppnå kompetenskraven för de generella kompetensområdena (ledarskap, kommunikation, vetenskap och kvalitetsarbete)? Vilka möjligheter ser vi för utbytestjänstgöring inom ST? Vilka möjligheter ger extern granskning för utveckling av verksamheten? Paneldiskussion och redovisning av gruppdiskussion Avslutande ord För mer information: Denna skrift sammanfattar ST-dagen och dess föredrag. För mer information om Region Skånes riktlinjer för ST-utbildning gå in på hemsidan: - och välj Region Skånes riktlinjer för ST-utbildning Tord Larsson Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

5 Inte bara stjärnor i betygen som är viktiga Inledande ord av regiondirektör Sören Olofsson Region Skåne är landets första huvudman att införa de nya ST-föreskrifterna. Regiondirektör Sören Olofsson inleder ST-dagen med att slå fast att den handlar om något så viktigt som vår framtida kompetensförsörjning. Det är ett krävande arbete att tillgodose över 800 ST-läkares behov runt om i Skåne, men det ska vara tufft och krävande att utbilda morgondagens specialiteter. Att hamna i arbetssituationer man inte är helt rustad för skapar lätt både stress och prestationskrav, menar han och påpekar att det därför är oerhört viktigt att skapa en trygghet i de vetenskapliga grunder som STläkarna står på. Dessutom betonar han vikten av att aktivt försöka lära ut hur man hanterar människors förväntan liksom patienters oro och frågor. Det handlar inte bara om att ha stjärnor i betygen eller att vara bra på att interagera med andra ST-läkare. Vi måste rusta framtidens ST-läkare bättre i mötet med såväl anhöriga som i samarbetet med de andra i ett vårdteam. Han efterlyser dessutom ett tydligt engagemang hos framtidens ST-läkare. Det måste finnas en vilja att förändra och förbättra sjukvården, både i Skåne och i resten av landet. ST-läkarna måste ha en vilja att bidra och utveckla Skånes sjukvård både vad gäller organisation, struktur och ledarskap.

6 Bakgrund och innehåll i nya ST Föredrag av ST-läkare och informatör Frida Nobel och samordnare Thomas Wiberg från Socialstyrelsen ST är fundamentet för framtidens läkarkår Frida Nobel börjar med att slå fast att hälso- och sjukvårdslagen utgör grunden för landets sjukvård och säger att patienterna ska erbjudas en säker, jämlik, effektiv, patientfokuserad, kunskapsbaserad och tillgänglig vård. Mot detta ställer hon faktumet att många medarbetare visar missnöje med sin arbetssituation och att det finns stora skillnader i praxis och resultat mellan både regionen och sjukhus. Med den nya författningen försöker vi sia om vilka behov som finns nu, kontra de som finns på sikt. ST är fundamentet för framtidens läkarkår. Uppdrag från regeringen Startskottet för den nya ST-utbildningen gick i december Regeringen gav då Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå förändringar på den tidigare ST-utbildningen, som av många har anklagats för att vara både för slumpmässig och att låta tidsfaktorn stå över både mål och kvalitet. Syftet med omarbetningen av STutbildningen var att få den att bättre motsvara sjukvårdens och patienternas behov av specialistkompetens. Under våren 2006 tillsattes ST-rådet, det nationella rådet för specialisttjänstgöring, samtidigt som man kom fram till att den nya utbildningen skulle vara målstyrd. Efter en remiss i början av 2008 togs sedan beslut på den nya författningen i maj Den nya författningen, SOSFS 2008:17, trädde i kraft den 1 september Sedan februari 2009 är det Socialstyrelsen som har befogenheten att dela in och benämna specialistindelningarna, ett ansvar som tidigare legat hos regeringen. Bör- och ska-regler Den nya författningen har både hårda och mjuka regler, dels de juridiskt bindande författningarna från Socialstyrelsen och dels deras föreskrifter och allmänna råd, samt föreningarnas rekommendationer och mer praktiska vägledning. Socialstyrelsen är noga

7 med skillnaderna mellan de olika delarna det förstnämnda ska man följa och de båda sistnämnda bör man följa såtillvida man inte har en bättre lösning själv. Handledning och målstyrning de stora nyheterna Den nya ST-författningen syftar till att stärka kvalitet och dokumentation på utbildningen. Enligt Frida Nobel är de stora nyheterna i författningen att: handledningens kvalitet stärks och skärps, det ska ske en kontinuerlig bedömning av STläkaren av både handledare och dessutom av externa bedömare med specialistkompetens, det är ökade dokumentationskrav, det ställs tydliga krav på extern granskning. Utbildningen är tydligt målstyrd, till skillnad från tidigare när det snarast var längden på utbildningen som styrde. En ST-utbildning omfattar som minst fem års heltidstjänstgöring, där allt sker under handledning. I den gamla ST kunde man tillgodoräkna sig föräldraledighet, det kan man inte längre. Å andra sidan kan man numera tillgodoräkna sig både semester och jourkompensation. En annan tung del i den nya författningen är den om kravet på ökad dokumentation. Tanken är att ökad dokumentation gör att man har bättre underlag för att bedöma varje enskild ST-läkare, som numera även ska bedömas av externa parter som experter på Socialstyrelsen. Detta sammantaget menar man ger en bättre helhetsbild av de enskilda ST-läkarna och därmed också ett mer fullödigt underlag för den ansökan som skickas till Socialstyrelsen efter genomgången ST-utbildning. Den nya ST-författningen är detaljerad kring de olika parternas ansvar. Från Socialstyrelsen betonar man att detta ansvar är så kallade ska-regler, det vill säga bindande. Vårdgivaren är ansvarig att ordna tillgång till en studierektor med rätt kompetens och att ansvara för dennes uppgifter, medan verksamhetschefen ansvarar för handledare samt uppbyggnaden av utbildningsprogrammet. All ST ska genomföras under handledning av en personligt utsedd handledare och Socialstyrelsen betonar att det är skillnad mellan handledning och instruktion. En nyhet för handledaren är att denne även har en bedömande roll. Ytterligare en nyhet är att man gör skillnad mellan handledare (den kontinuerligt ansvarige för en STläkare) och aktuell handledare (till exempel vid tjänstgöring vid annan klinik eller delkurs). Landets samtliga ST-handledare ska ha genomgått en handledarutbildning senast i september Socialstyrelsens samordnare Thomas Wiberg påpekar att själva genomförandet av dessa utbildningar ligger på vårdgivarnas bord. Handledare ska vara handledarutbildade senast i september nästa år, men det är vårdgivarens ansvar att se till att det blir så. Som nationell myndighet går inte Socialstyrelsen in och detaljreglerar hur och när sådana utbildningar kan ske. Gemensamma och specifika kompetenskrav En genomförd ST-utbildning ger idag två olika slags kompetenser; dels en specifik medicinsk kompetens inom respektive specialitet och dels de gemensamma kompetenskrav som handlar om kommunikation, ledarskap och medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Socialstyrelsens Thomas Wiberg berättar att de gemensamma kompetenskraven handlar om kommunikation (genusaspekter, den jämlika patienten, pedagogik, etik, interprofessionella relationer), ledarskap (medarbetarskap, handledarskap, ledarskap, systemkunskap) och medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (medicinsk vetenskap, förbättrings- och kvalitetsarbete, folkhälsa och prevention). Den medicinska kompetensen ( den medicinska modellen ) omfattar en rad medicinska delmål de är övergripande och kan appliceras på alla ST-utbildningar i hela landet. I grova drag består delmålen av olika metoder för lärande (ett delmål kan bestå av till exempel kurser, medsittning, teoretiska studier eller klinisk tjänstgöring). Delmålen avslutas med en uppföljning, vilket gör att dem relativt enkla att bedöma. Kompetenskraven är desamma för alla, men vi låter varje specialitet själva ta fram hur och vad de ska fyllas. Varje specialitet kräver olika saker av utbildningen, till exempel inom klinisk kemi behöver man inte jourtjänstgöring. ST-rådets ledamöter Bo Lindblom, Socialstyrelsen Göran Berg, Universitet och högskolor Hans Hjelmqvist, Läkarförbundet Anna Engström-Laurent, Läkaresällskapet Kerstin Sjöberg, SKL Ulf Kvist, SKL Heidi Stensmyren Nina Rehnqvist

8 Så styrs AT/ST i Skåne Föredrag av Rita Jedlert, ordförande AT/ST-styrgruppen Inom Region Skåne involveras ungefär personer i ST-utbildningen, med allt från ST-läkare till verksamhetschefer, handledare och studierektorer. Rita Jedlert, ordförande för AT/ST-styrgruppen, berättar att man i Skåne var nationellt först med ett regionalt ST-organ. Tre år senare fick AT/ST-styrgruppen i uppdrag att ta fram en kvalitetssäkrat underlag för vilka behov regionen har och planera antalet ST-läkare utifrån det faktiska behovet. Varje år frigörs omkring 150 ST-tjänster och av dessa placerar man mellan 30 och 50 tjänster utifrån en central prioritering. Detta föregås av en politisk diskussion och Rita Jedlert berättar att de periodvis har en annan prioritering än vad politikerna har, till exempel vill politikerna generellt prioritera allmänmedicin och geriatrik. Hon slår fast att de enheter som inte har granskats i slutet av nästa år kommer att förlora rätten att vara ST-enhet. Vi vill erbjuda bra en bra utbildning och bra anställningsförhållanden. Nya ST lägger fast vad som ska täckas av de centrala pengarna, vilket säkerställer att ST-utbildningen blir bra oavsett var man går den. Rita Jedlert påpekar att AT/ST-styrgruppens uppdrag dels är att uppfylla sitt ansvar inför huvudmannen, dels att utröna hur vården ser ut på lång sikt. I en snar framtid har vi en helt annan åldersstruktur än idag. Den måste vi måste möta med effektiv planering och adekvata medicinska lösningar. För att täcka upp för detta måste vi se var behoven kommer att finnas och vilka omfördelningar som krävs för att möta dem. Hon påpekar att det inte bara handlar om volym och struktur och ställer den retoriska frågan huruvida man klarar att fortsätta utbilda i den takt man gör idag utan att tappa i kvalitet? Förutsättningen för en bra ST-utbildning är en god handledning. Då måste vi ställa oss följdfrågan om hur många ST-läkare en handledare kan ha. Ska det vara en på en eller kan man handleda flera STläkare samtidigt? Rita Jedlert ser fram emot de ökade kraven på granskning av ST-utbildningen som den nya författningen innebär. Hon berättar att några enheter förvisso har granskats men vetskapen om att 44 enheter aldrig har granskats gör att hon välkomnar de skärpta kraven.

9 Nya riktlinjer för ST i Region Skåne Föredrag av Sven Karlander, övergripande studierektor på UMAS Huvudsyftet med nya ST är att stärka kvaliteten på utbildningen och nå en högre och jämnare nivå över hela landet, menar Sven Karlander. I och med de regionala riktlinjerna kan föreskrifterna dessutom anpassas till de skånska villkoren. De övergripande målen styrs av Socialstyrelsen och samtidigt detaljerna av Region Skåne ser han som en självklarhet. Huvudmännen med det ekonomiska ansvaret måste få avgöra detaljupplägget av nya ST. Regionala riktlinjer De mål man på regionnivå satt upp är bland annat att man har en extern kvalitetsgranskning minst vart femte år och granskar enheter tätare efter ett dåliga resultat; självskattning minst vartannat år; handledarmöten minst en gång per månad; internutbildning minst en gång per vecka; skriftligt arbete under en period av sex veckor. Han berättar att det sistnämnda redan hunnit få starka reaktioner från olika håll. Många ST-läkare menar att tiden är för knapp, medan Sven Karlander påpekar att det är vad som kan avsätts från det centrala utbildningsbidraget. Efter varje tjänstgöringstillfälle ska ST-läkaren bedömas av sin handledare. Trots att ST-läkarna sedan 2006 även ska göra egna bedömningar och värdera sin tjänstgöringstid är frekvensen av dessa återkopplingar ännu mycket låg. Sven Karlander hoppas på en tydlig förbättring och påpekar att de kan ge en bra bild av hur det ser ut på olika utbildningsställen. Vad händer med resultaten? Sven Karlander berättar att det finns ett omedelbart behov av att granska hela 76 enheter i regionen och påpekar att den stora skillnaden mellan den gamla och den nya ST-utbildningen ligger i hur man använder resultaten på utvärderingar och rapporter. Det är inte längre den enskildes ansvar, som det var tidigare. Numera går alla rapporter från SPURgranskningar går till övergripande studierektor, sjukhuschef och AT/ST-styrgrupp. Vi är många som uppmärksammar en enhet om den får dåliga resultat. Skrivna regler ingen garanti Trots goda intentioner och nya författningar betonar Sven Karlander att inget ska tas för givet. Skriftliga och ambitiösa riktlinjer är aldrig en garanti för utbildningskvaliteten. Kanske är det ett naivt och självklart påstående men i så fall får vi nog kosta på oss den naiviteten. Vi måste vara medvetna om att det har varit lätt att slippa igenom krav på kontroll i den gamla ST-utbildningen. Ökade kontrollmöjligheter och sanktionsmöjligheter för de som inte uppfyller kraven, tillsammans med extern granskning och den nya författningen som stöd tror han kan gynna arbetet att säkra en högre kvalitet. Möjligheter och hot för nya ST i Skåne Sven Karlander gör en snabbanalys av hur den nya STutbildningen landar i Region Skånes verksamhet. Bland styrkorna räknar han in att regionen har en stark och gedigen utbildningstradition präglad av medvetenhet, intresse och kreativitet. Dessutom menar han att det alltid funnits ett tydligt regionperspektiv. Bland svagheterna ser han en otydlig organisation, ett bristande samarbete mellan enheter och att kvalitetstänkandet inte fått genomslag i praktiken. Möjligheterna jag ser är att vi har en god grund för att bygga upp en effektiv organisation, liksom att vi kan inrymma nya ST i våra tidigare riktlinjer eftersom vi tänkt mycket i de banor som karaktäriserar nya ST. Vid sidan av detta har vi entusiastiska övergripande studierektorer och en utbredd vilja att skapa en god ST-utbildning. Samtidigt påpekar han att det finns vissa hinder på vägen. Han ser risker med att organisationen inte förmår förändra sig tillräckligt mycket, att samarbetet mellan olika enheter inte kommer igång eller att en eventuell lågkonjunktur med vikande skatteintäkter skapar ekonomiska begränsningar som i sin tur drabbar olika delar av ST-utbildningen. Den största risken tror jag är att man i en pressad verksamhet tonar ner kvalitetskraven, eftersom det är ett kostsamt arbete. Men eftersom reformen bygger så 9

10 mycket på just kvalitet gäller det att inte sälja ut det och hamna i en Tummetottsituation där vi bara minskar och minskar på kvaliteten tills det bara är en tummetott kvar. Framgångsrecept Sven Karlander presenterar till sist några idéer om hur den nya ST-författningen kan nå framgång i Region Skåne. Han menar att reformen kan gagna regionens sjukvård om man skapar reformerad och transparent organisation som bygger på regionalt samarbete; om Region Skåne garanterar kvaliteten i ST-utbildningen och man inte gör avkall på den; om verksamheten i regionen utnyttjar möjligheterna i den nya författningen; och att ST-läkarna engagerar sig och driver utbildningsfrågor själva. 10

11 Vad ger de nya riktlinjerna oss? Kommentar av Ulf Kvist, sjukhuschef Centralsjukhuset Kristianstad Möjligheter med de nya riktlinjerna Ulf Kvist menar att den nya föreskriften är en investering i patientsäkerhet och en möjlighet till utveckling. Men för att kunna vidta nödvändiga åtgärder krävs det att man sätter sig in i reformen och de krav den ställer. De kritiska faktorer han ser handlar om möjligheten att tillgodose behoven av handledarkompetens liksom att tillgodose forsknings- och utvecklingsfrågor. På min önskelistan står ett cirkulationssystem där ST-läkare som påbörjar sin utbildning på ett sjukhus ska randas på ett annat. Det stödjer den regionala tanken och jag tror dessutom att det är väldigt bra för ST-läkarna att se hur verksamheten fungerar på mer än ett sjukhus. Vidare på Ulf Kvists önskelista står att ST-läkarna själva ska delta i utvecklingsfrågor som löper ur ett centralt ledarskapsperspektiv och inte bara rör andra ST-läkare utan även inkluderar andra yrkesgrupper. Han vill dessutom se sjukhusövergripande utbildningstillfällen och att man ska inrätta ST-råd i varje förvaltning. Kommentar av Lars Stavenow, verksamhetschef akutcentrum UMAS Handledarbekymmer Lars Stavenow ser positivt på de ökade kraven på uppföljning och dokumentation och menar att det var för subjektivt tidigare. Samtidigt bekymrar han sig för de nya kraven på handledarutbildade handledare. Jag ser ett kvantitativt och ett kvalitativt bekymmer. Dels är det svårt att få handledarna att räcka till, varje specialist sitter redan idag med tre, fyra ibland fem ST-läkare var och dels krävs det stora insatser för att alla handledare ska hinna bli handledarutbildade innan nästa höst. Win-win-situation Den vetenskapliga träningen utvecklar ST-läkarens professionella yrkesroll, liksom dennes förmåga till kritiskt tänkande, menar Lars Stavenow. På lång sikt förbättrar det verksamheten där ST-läkaren arbetar, vilket gör det viktigt för alla parter att tid friläggs för självstudierna. Han påpekar att självstudier inte heller ska ses som förlorade timmar ur ett verksamhetsperspektiv. Varför inte göra en win-win-situation av det istället? Om ST-läkaren plockar en frågeställning ur den dagliga verksamheten får tiden för självstudier en direkt återkoppling på arbetsplatsen. Jag tycker dessutom att man bör involvera fler yrkesgrupper än bara den egna i dessa arbeten och avslutar man sedan med en föreläsning för berörda kollegor så vinner många på den enskilde ST-läkarens självstudier. Läkarroll i förändring Det är inte bara ST-utbildningen som omarbetas i Sverige just nu, även läkarrollen i sig genomgår en stor förändring. Folk vill ha en helt ny sorts läkare. Tidigare byggde läkarrollen på kunskap och praktiska färdigheter men inbegriper idag även saker som kommunikation och ledarskap. Det är den rollen som vi försöker hitta fram till genom den nya ST-utbildningen. Just kommunikation ser Lars Stavenow som den största kvalitetsbristen och välkomnar att det stärks i den nya ST-utbildningen. Samtidigt pekar han på problemen med hur man tränar och bedömer denna färdighet. JFK och smörgåsbordet Lars Stavenow ser ST-utbildningen som ett smörgåsbord. I rollen som verksamhetschef gäller det att erbjuda ST-läkarna ett så stort och varierat utbud av kurser som möjligt. Samtidigt betonar han vikten av att ST-läkarna själva inte bara tar för sig, utan också är med och påverkar. Jag vill att ST-läkarna inte bara ska ta för sig av de utbildningar vi dukar upp, utan även vara lite som 11

12 John F Kennedy. De ska fråga sig vad de kan göra för att göra utbildningen, vårt smörgåsbord, ska bli ännu bättre. Kommentar av Jessica Bergh Skoog, lokalordförande SYLF Frihet och trygghet Jessica Bergh Skoog börjar med att visa upp en bild som föreställer en trappa liksom hur man i SYLF ser på ST-utbildningen. Utmed trappans ena sida löper en ledstång, utmed den andra är det öppet. Vi tar ett steg i taget och kan hålla oss i ledstången, handledaren, när det behövs. Men samtidigt är det fri yta på den andra sidan vi har möjlighet att utforma utbildningen efter eget tycke. 12 Mer fastlagd handledning SYLF centralt är nöjda med den nya ST-utbildningen, medan SYLF Skåne har en rad invändningar mot den nya författningen. Bland annat vill de ha fastlagd handledning minst en gång i veckan, till skillnad mot en gång per månad som anges i Region Skånes riktlinjer. Vi vill säkerställa att handledningstillfällen inte faller bort. Har man månadsvisa möten får ett fåtal inställda handledningsmöten väldigt stora konsekvenser. En enstaka sjukdag kan medföra att det går månader utan att ST-läkare och handledare ses. Följden blir att det är svårt, för att inte säga omöjligt, för handledaren att verkligen följa sin ST-läkare och kunna göra vettiga bedömningar av hans eller hennes kompetensutveckling. Mer och tydligare studietid SYLF anser att sex veckor är för kort tid för arbetet med det skriftliga arbete som ska färdigställas under ST-perioden. Jessica Bergh Skoog slår fast att det behövs mer tid för att genomföra ett vetenskapligt arbete med god kvalitet. Samma gäller för tid för självstudier i det löpande kliniska arbetet, där SYLF motsätter sig de vagt formulerade riktlinjerna i SOSFS 2008:17. Vi vill ha fastlagd tid för självstudier, helst fyra timmar per vecka. Det handlar inte om att smita undan från kliniken, det handlar om ST-läkarens behov av att uppdatera och utveckla sin kunskapsbas. I en pressad verksamhet menar Jessica Bergh Skoog att det är just tiden för självstudier som ryker först. Det är synd på flera sätt menar hon, inte bara för ST-läkaren personligen utan även för verksamheten i stort. Med fördjupade kunskaper förbättras klinikens arbete; ST-läkaren beställer färre prover, behöver kortare tid för varje patient och skriver ut billigare medicin. Dessutom borde man utnyttja ST-läkarnas hunger och drivkraft att lära sig mer och se det som en del av en förnyelse och förbättring av verksamheten. Livssituation att ta hänsyn till Jessica Bergh Skoog framför ytterligare ett argument som talar för att man från ledande håll bör vara noggrann med tiden för självstudier. De flesta ST-läkare går sin utbildning under en fas i livet som sammanfaller med tiden för familjebildning. Man har splittrad nattsömn, man vill använda sin lediga tid med barn och familj och då är det extra viktigt att kunna sköta jobbfrågor på arbetstid och inte behöva ta med dem hem till kvällen.

13 Nya SPUR, nya möjligheter Föredrag av Jesper Persson, ordförande SPUREX, SPUR-stiftelsen SPUR startades som ett pilotprojekt redan i början av nittiotalet, initierad av Sveriges läkarförbund. Tanken var att SPUR (Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet) skulle fungera som ett verktyg att säkra och höja kvaliteten i ST-utbildningen och verksamheten blev permanent År 2004 startades även inspektioner av AT-utbildningen och idag genomförs ungefär 80 ST-inspektioner och 8 AT-inspektioner varje år. Sammanlagt har SPUR genomfört nästan inspektioner. Vad innebär en SPUR-granskning? När en inspektör från SPUR ger sig ut på fältet står struktur och process i fokus. Strukturen är de grundläggande förutsättningarna för en ST-utbildning; patientunderlag, sjukdomspanorama och medarbetarprofil. Processen handlar om på vilket sätt man förvaltar denna struktur, det vill säga hur utbildningen är upplagd och fungerar utifrån den omvärld den pågår i. Jesper Persson berättar att ingen inspektion sker hemligt eller överraskande. Alla enheter som ska inspekteras blir förvarnade i och med de enkäter i förväg skickas till dem och som alla berörda parter ska svara på. Själva inspektion tar i regel två dagar och då intervjuas allt från STläkare till verksamhetschefer och handledare. Direkt efter detta kommer en muntlig återkoppling där man tar upp positiva och negativa aspekter och förbättringspotentialer. Slutligen skickas en skriftlig rapport till den inspekterade enheten och lagras även i SPUR och i Läkartidningen. SPUR-effekten Några av de aktörer som ryms inom SPUR-stiftelsen är en AT-inspektion, SPUREX ( SPUR-experterna ) och specialistföreningar. Ansvaret att utse inspektörer och planera inspektioner ligger på specialistföreningarna. Stiftelsen har i uppdrag att påtala brister, men inte att åtgärda det som felar. Men trots detta menar Jesper Persson att inspektionerna ofta har en positiv påverkan. Vi upplever en tydlig SPUR-effekt. Bara själva vetskapen om en kommande SPUR-granskning medför ofta att man tar tag i saker som dittills inte blivit av. Plötsligt får underläkaren sin expedition och alla pm blir skrivna. Checklistor och frågeformulär Bland de goda nyheterna i nya ST-utbildningen lyfter Jesper Persson framför allt upp den självutvärdering som klinikerna kan göra med hjälp av den nya checklistan. Men trots att man rent konkret följer en poängskala när man bedömer verksamheten (med nytt maxantal på 24 jämfört mot tidigare 19) betonar han att målet är att inte hänga upp sig på enstaka poäng. Det viktiga är inte att se på siffrorna, det viktiga är att se till bedömningen i vad som faktiskt är bra, dåligt och var förbättringspotentialen finns. Poängerna i sig får aldrig bli det viktigaste. SPUR-stiftelsen Stiftelsen består av följande ledamöter: Heidi Stensmyren, ordförande, Sveriges läkarförbund Hans Hjelmqvist, Sveriges läkarförbund Mats Bauer, Svenska Läkaresällskapet Kenth Johansson, Svenska Läkaresällskapet Jesper Persson, adjungerad SPUREX Ylva Öijvall, kansli 13

14 Läkaryrket är lite av ett lärling-mästareförhållande Intervju med Frida Nobel, Socialstyrelsen När kommer nya ST ha implementerats i hela landet? Det vet vi först när uppföljningen är klar. Landsting och regioner har ingen plikt att berätta för Socialstyrelsen när eller att de har genomfört förändringen, men många instanser tar själva kontakt med oss för att underlätta implementeringen av alla nya regler. Författningen trädde i kraft redan i september Bör inte alla redan ha implementerat de nya reglerna? Rent juridiskt ja, men på ett praktiskt plan är det svårt och det är vi medvetna om på Socialstyrelsen. Det är omfattande förändringar som tar tid att driva igenom. Det är stora organisationer det rör sig om och därför blir det helt naturligt vissa fördröjningar. Hur kommer det sig att Socialstyrelsen är medarrangör till en ST-konferens i Region Skåne? En del av vårt uppdrag från regeringen handlar om att stödja sjukvårdshuvudmännen i arbetet med den nya författningen. Sedan ett år har vi arbetat för att nå ut med budskapet i föreskriften, det här är min fyrtioförsta föreläsning om ämnet på bara ett år. Dessutom får vi väldigt bra input av konferenser som denna, utifrån alla frågor och synpunkter som kommer upp. Vilka för- och nackdelar ser du med den nya ST-utbildningen? Den nya författningen borgar för en högre kvalitet bland specialistläkarna, vilket i förlängningen gör att vi står bättre rustade för morgondagens behov av sjukvård. Vad gäller nackdelarna tror jag det är svårt att spekulera i vilka problem som uppstår under omläggningen, men givetvis försöker jag se svårigheterna med hur väl de nya reglerna efterlev. Vilka är de stora nyheterna i nya ST? Att vi har stärkt vikten av handledning, nu finns det betydligt tydligare krav på hur handledarens roll ser ut. Läkaryrket är lite av ett lärling-mästareförhållande och det känns bra att man betonar handledarens viktiga roll i den nya författningen. Dessutom är det tydligare målstyrning i nya ST. Tidigare fokuserade man mer på hur lång tid man gjorde sin specialisttjänstgöring, nu handlar det om att olika delmål ska uppnås utmed utbildningens gång. Samtidigt betonar vi att både handledare och verksamhetschef ska intyga att ST-läkaren har uppnått kompetenskraven för varje delmål. Just detta att flera personer går i god för en persons kompetens skapar en ökad trygghet för den enskilde ST-läkaren och i förlängningen även verksamhet och patienter. Vad får man inte missa i SOSFS 2008:17? De stora bitarna som vi återkommer till hela tiden; handledning och målstyrning. Det är stora skillnader mot gamla ST, som till exempel att man har en betydligt mer reglerad handledning nu än tidigare och tydliga krav på dokumentation i alla led, det måste man bli medveten om. 14

15 Det kommer att bli väldigt bra på sikt men det kommer att ta tid Intervju med Rita Jedlert, ordförande AT/ST-styrgruppen Vad innebär nya ST-utbildningen? Att vi kommer att få en förhållandevis hög och jämn kvalitet på alla utbildningar över hela landet. Den nya författningen är dessutom tydligare och ger inte bara bindande regler, utan även allmänna råd som man kontinuerligt bör ompröva och värdera. Finns det risker för barnsjukdomar i och med de nya föreskrifterna? Jag är övertygad om att det här kommer att bli väldigt bra på sikt, men jag är inte naiv det kommer att ta tid. Riskerna är möjligen det ökade kravet på dokumentation, vilket i sig är något mycket positivt men som kommer att kräva en ökad administration, vilket både kostar och tar tid. Vilka är de största utmaningarna? Dels att få Region Skåne att hålla ihop bättre än vi gör idag och att hålla en jämn utbildnings- och kompetensnivå, dels att hitta nya former vad gäller handledning för arbete med vetenskap och kvalitet. många också är, men det är inte säkert att de är jämnt fördelade över Skåne. Vad händer framöver? Vi måste hitta sätt att arbeta med dessa frågor i hela Skåne, för att skapa en fungerande verksamhet i alla delar. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om att få småsjukhusen att ta del av de stora sjukhusen utan även tvärtom. Det skulle vara till allas fördel om ST-läkarna från regionsjukhusen i högre grad började söka sig ut mot de mindre sjukhusen. Hur påverkas ST-utbildningen av sammanslagningen av UMAS och USiL? Visst finns det en oro vid sammanslagningar men samtidigt har dessa båda sjukhus samarbetat länge och haft en hyfsad samsyn. Självklart kommer vissa kliniker känna oro när de ska slås samman, men jag är övertygad om att det på lång sikt blir en bra lösning. Vilka fördelar har Region Skåne av att vara först ut att implementera de nya ST-reglerna? Fördelen av att vi har satt agendan. Utifrån ett arbetsgivarperspektiv har vi jobbat länge med dessa frågor och jag tror att det vi gjort kommer att återspeglas i andra regioner. Vi måste låna av varandra och hjälpas åt. Hur förankras nya ST i den dagliga verksamheten? Vi är linjemänniskor och förvaltningscheferna har gett oss ett tydligt uppdrag. Allting handlar om att styra genom uppdrag, rent krasst genom ekonomi, och att sedan arbeta konsekvent med uppföljning av hur uppdraget åtföljs och hur pengarna används. Vi önskar givetvis att våra medarbetare ska vara engagerade i de nya ST-föreskrifterna och det vet jag att 15

16 Frågor, svar och tips Paneldiskussion med Maria Eriksson-Alstad (närsjukvårdschef Kristianstad) Jesper Persson (ordförande SPUREX) Jessica Bergh Skoog (lokalordförande SYLF) Frida Nobel (ST-läkare/informatör, Socialstyrelsen) Ola Björgell (övergripande studierektor UMAS) dag per vecka avsatt för utbildning kan man ta en av dessa varje månad till självstudier, vilket medför en fastlagd tid för självstudier på en dag i månaden. Ett annat förslag är att koppla självstudierna till en redovisning eller ett föredrag. På det sättet kan man föra studierna ett steg vidare och undvika att de är något som bara sker på ST-läkarens kammare, och istället få dem att gagna kollegor och verksamheten i stort. 16 Vem ska intyga sidotjänstgöring? Frida Nobel: Den utsedda handledaren på kliniken där sidotjänstgöringen har ägt rum. Den vanliga handledaren kan alltså inte intyga ST-läkarens tjänstgöring på annan klinik. Om en ST-läkare under har tjänstgjort på flera kliniker under ett och samma delmål krävs alltså dels att en handledare utsetts på respektive klinik, dels intyg från var och en av dem. Intygen kallas då exempelvis för del av delmål 4. Kan en utländsk läkare med svensk läkarlegitimation tillgodoräkna sig utlandstjänstgöring i sin ST? Thomas Wiberg: Det beror på när man erhållit sin svenska legitimation. Har man fått den efter den 1 juli 2006 följer man de nya föreskrifterna, se SOSFS 2008:17 kapitel 6. Hur kan man avsätta tid för självstudier i den löpande verksamheten? Ola Björgell: Ett förslag är att byta en utbildningsdag mot en dag för självstudier. Har man till exempel en Hur kan Region Skåne uppnå kompetenskraven för de generella kompetensområdena? Rita Jedlert: Det finns bra förutsättningar i arbetet kring regionens riktlinjer. Svagheten är hur regionen samarbetar och hur vi får allt att hänga ihop i praktiken. Dessutom bör vi ompröva AT/ST-råden när vi först fått två nya förvaltningar och sedan slår samman två andra till en, i och med sammanslagningen av Malmö-Lund. Idag ser handledningen väldigt olika ut på olika ställen i Skåne. Vi måste vara innovativa och utveckla nya former för handledning, till exempel grupphandledning. Hur uppnås kraven på handledarutbildade handledare? Sven Karlander: Vi måste definiera gränserna mellan det möjliga och det önskvärda. Om man menar allvar av det vi säger, om att samtliga handledare ska ha adekvata handledarutbildningar före september 2010, måste vi också dra konsekvenserna av det. Att ha en handledarutbildning på fyra timmars föreläsning utan praktiska övningar, som någon nämnde innan under dagen, kan inte rimligtvis uppfylla det som vi själva och Socialstyrelsen pratar om. Det är lite som ett diplom i torrsim, slängs man ut i vattnet är det inte säkert att man flyter. Vi måste definiera kraven, annars riskerar vi att tumma på detta. Det måste finnas någon slags övning i

17 handledarroller i praktiken, det är inget man lär sig i en föreläsningssal. Frida Nobel: Föreskrifterna säger att handledarutbildningen bör omfatta ämnen som pedagogik, kommunikation, etik och praktisk handledning. Mer än så går inte Socialstyrelsen in och detaljreglerar. Sven Karlander: Rent formellt finns det inget att angripa men jag tycker ändå att Socialstyrelsen lämnar oss lite i sticket. Jag ställer istället en fråga direkt till Jesper Persson: Vad säger SPUR: skulle du skriva i din inspektion att en handledare har fått en adekvat utbildning om den bara är på några timmar? Jesper Persson: Vi gör alltid en bedömning på plats. Finns det ingen handledarutbildning överhuvudtaget, ja då finns det ingen. När det handlar om grader så gäller att det är en prövning för varje enskilt fall. Jag tycker att Region Skåne bör satsa på ordentliga handledarutbildningar med tanke på handledarnas viktiga roll de ska värdera kommande generationer av STläkare. Hur viktig upplever ST-läkarna handledarutbildningen? Sven Karlander: Det finns en mätbar skillnad på om en handledare har en handledarutbildning eller ej. Undersökningar visar att nöjdheten bland ST-läkarna ökar i paritet med utbildningsgrad hos handledaren. Givetvis ökar nöjdheten även med frekvensen på handledarmöten, men just utbildningsgradens positiva påverkan visar sig stå fast oavsett hur täta handledarmöten man har. Vilka möjligheter finns för utbytestjänstgöring inom ST? Maria Eriksson-Alstad: Som ST-läkare på ett mindre sjukhus är utbytet ofta ganska uppenbart högspecialiserad vård lär man sig med fördel under sidotjänstgöring vid de större regionsjukhusen. Samtidigt missar många ST-läkare på de stora sjukhusen att det finns ett stort utbyte i motsatt riktning. Tjänst i primärvård ger till exempel en mer oselekterad patientskara, vilket är bra oavsett vilken specialitet man inriktar sig på. TIPS Gör checklistan Ola Björgell: Avsätt en eftermiddag tillsammans med några handledare och ST-läkare och gå igenom checklistan från SPUR. Det är ett femtiotal frågor och är en ovärderlig utvärdering på om den egna verksamheten följer de nya ST-föreskrifterna eller ej. Och även om inte alla ST-läkare går i den nya utbildningen ska både checklista och enkäter göras som om de gjorde det. Följ verksamhetschefen Sven Karlander: Varje ST-läkare borde sitta ett halvår i ledningsgruppen och följa med verksamhetschefen i dennes arbete. På så sätt får man en bättre inblick i det övergripande arbetet på en klinik. Handledarutbildning redan i ST-utbildningen Jessica Bergh Skoog: Få in handledarutbildning redan i slutet av ST-utbildningen, eller kanske rentav i grundutbildningen. Detta eftersom de flesta ST-läkare själva handleder ATläkare under slutet av sin ST-utbildning utan någon handledarutbildning alls. Lär av de dåliga fallen Sven Karlander: För att lära sig kommunicera bättre bör man lyfta fram de dåliga fallen, exempelvis i halvårsrapporter från patientnämnden eller avvikelser och Lex Mariafall. Varje moment man har som läkare har någon slags kommunikation, och avvikelserna och misslyckandena kan vi lära oss mycket av. Cirkulationssystem Ola Björgell: Att ST-läkarna inte bara cirkulerar på regionsjukhusen utan även på de mindre sjukhusen. Varudeklarerade sjukhus Jessica Bergh Skoog: Det kan vara bra om sjukhusen varudeklarerar sig så att man som ST-läkare vet vad de olika sjukhusen är riktigt bra på. På så sätt blir det enklare att veta vilka sidotjänstgöringar som är bra för vad. 17

18 Region Skåne Kristianstad Telefon:

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-09-09 Vårdcentral Vårdcentralen Valla Ort Linköping Inspektörer Kenth Martinsson och Gert-Ingvar Åkesson Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan

Läs mer

Nytt i nynya ST (2015:8)

Nytt i nynya ST (2015:8) Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före

Läs mer

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland Sida 1(9) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) Victoria Sjöbom (vsm005) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Om SPUR. Ola Björgell

Om SPUR. Ola Björgell Om SPUR Ola Björgell SoS föreskri5er (= ska ) Ökat ansvar för vårdgivare och verksamhetschefer Skri5liga riktlinjer Studierektor Handledare Individuella utbildningsprogram Fortlöpande handledning Fortlöpande

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 17 18 oktober 2016 Hudiksvalls sjukhus Hudiksvall Ögonkliniken. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Eva Karlsson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod. REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-09-21--22... Hässleholms sjukhus Hässleholm Endokrinologi...... Sjukhus Ort Klinik Sven Karlander... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin FoU-avdelningen ST-enheten Landstingets ledningskontor Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin Överenskommelse om utbildningens genomförande under specialiseringstjänstgöring Kontraktet gäller ST-läkare

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 11 maj 2015... Blekingesjukhuset Karlshamn Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-04-20--21 Reumatologsektionen, Medicinkliniken Blekinge, Karlskrona Inspektörer: Annika Teleman och Tomas Bremell STRUKTUR A Verksamheten

Läs mer

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio. ST i Östergötland En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.se/st Studierektorskansliet arbetar landstingsövergripande med läkares

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård 1 januari 2007 KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5) som också innehåller en målbeskrivning är grunden för AT-tjänstgöringens

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-10-27-2016-10 28 Gävle sjukhus Gävle Neurologmottagningen Sjukhus Ort Klinik Snjolaug rnardottir och Lenka Nováková Nyrén Inspektörer Gradering

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Tillsättning av ST-tjänster på SUS

Tillsättning av ST-tjänster på SUS 1 Tillsättning av ST-tjänster på SUS Utbildningsbidrag Inom Region Skåne betalar Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ett utbildningsbidrag till ST-utbildningen som i princip motsvarar 50 % av den genomsnittliga

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-09-26 Västmanlands sjukhus Västerås Rehabiliteringsmedicin Sjukhus Ort Klinik Carin Persson & Wolfram Antepohl Inspektörer Gradering A

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-11-23-25 Skaraborgs sjukhus Skövde Ortopedkliniken Sjukhus Ort Klinik Jesper Kraus-Schmitz, Richard Wallensten Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment Inger Hagqvist, Anders Hansson Studierektorer i allmänmedicin FoU-enheten Regionens Hus 462 80 Vänersborg Mitt-i-ST FyrBoDal Syftet med värderingen är att utgöra stöd och hjälp för ST-läkaren i fortsatt

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-2/3 2016 Länskliniken Ögonsjukvården Västernorrland Sjukhus Sundsvall, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik Ort Eva Gottvall och Susann ndersson

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-20 Hemdals vårdcentral Vårdcentral Västerås Ort Anders Lundqvist och Sonja Modin Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 161012--13 Universitetssjukhuset Örebro Örebro Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa oström, Per nders Mjörnberg Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Extern granskning av ST. Riktlinjer 2009

Extern granskning av ST. Riktlinjer 2009 Extern granskning av ST Riktlinjer 2009 SPUR stiftelsen och SPUREX 2 Innehåll FÖRORD 3 DEL 1: EN UTVECKLING AV ST SPUR 4 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Målbeskrivningen 4 Implementering av de

Läs mer

Utvärdering av SPUR inspektion

Utvärdering av SPUR inspektion 1 Utvärdering av SPUR inspektion Bakgrund SPUR inspektioner av specialiseringstjänstgöring (ST) har genomförts sedan i början på 90 talet. Syftet med inspektionerna är att granska, säkra och höja kvaliteten

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-21--22 Södersjukhuset Stockholm Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Peter Elbe och Jessica Frisk Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-1/3 2016 Region Halland Halmstad UP Sjukhus Ort Klinik Marie Törnqvist och Gunnel Svedmyr Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-20 januari 2016... Hallands Sjukhus Varberg Medicinkliniken... Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Åke Johansson... Inspektörer Gradering

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19 20 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Ögonkliniken Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Eva Karlsson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 161128--29 Falu lasarett Falun Ortopedkliniken Sjukhus Ort Klinik Eva Samnegård, Erica omeij rverud och Olle Nilsson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version 2014-05-30 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13

Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Utveckling av Webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Nationell Läkemedelsstrategi Rätt läkemedelsanvändning

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 160616-17 entralsjukhuset i Karlstad Karlstad Ortopedi Sjukhus Ort Klinik Karin ernhoff, Jesper Kraus-Schmitz Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer