Vår satsning på ST-utbildning

Transkript

1 Vår satsning på ST-utbildning ger framtidens sjukvård i Region Skåne Resumé av ST-dagen den 28 oktober 2009

2 Resumé över ST-dagen Region Skåne 2009 Text: Lottie Sällström Randsalu Fotograf: Rasmus Björgell Grafisk formgivning: Lena Granell, Colloco Grafisk Form Distribueras som pdf--fil.

3 Innehåll ST-dagen den 28 oktober Inte bara stjärnor i betygen som är viktiga 5 Inledande ord av regiondirektör Sören Olofsson. Bakgrund och innehåll i nya ST 6 Föredrag av ST-läkare/informatör Frida Nobel och samordnare Thomas Wiberg från Socialstyrelsen. Så styrs AT/ST i Skåne 8 Föredrag av Rita Jedlert, ordförande i AT/ST-styrgruppen i Region Skåne. Nya riktlinjer för ST i Region Skåne 9 Föredrag av Sven Karlander, övergripande studierektor UMAS. Vad ger de nya riktlinjerna oss? 11 Paneldiskussion med Lars Stavenow (verksamhetschef akutcentrum UMAS), Ulf Kvist (sjukhuschef, Centralsjukhuset i Kristianstad), Jessica Bergh Skoog (lokalordförande SYLF), samt moderator Ola Björgell (övergripande studierektor UMAS). Nya SPUR, nya möjligheter 13 Föredrag av Jesper Persson, ordförande SPUREX, SPUR-stiftelsen och Ola Björgell, övergripande studierektor UMAS. Intervjuer: Läkaryrket är lite av ett lärling-mästareförhållande 14 Frida Nobel, ST-läkare och informatör från Socialstyrelsen. Det kommer att bli väldigt bra på sikt men det kommer att ta tid 15 Rita Jedlert, ordförande AT/ST-styrgruppen i Region Skåne. Frågor, tips och svar 16 Paneldiskussion och redovisning av gruppdiskussion

4 ST-dagen den 28 oktober 2009 Syftet med ST-dagen var: att lansera Region Skånes riktlinjer för ST-utbildningen att fördjupa kunskaperna om den nya författningen, SOSFS 2008:17 ST-dagen hölls på Star Hotell i Lund och samlade ca 150 deltagare. Målgruppen var: Sjukhuschefer, studierektorer, verksamhetschefer, handledare och förvaltningschefer, det vill säga de som driver ST-utbildningen vidare inom Region Skåne. Dagens programpunkter var: Inledande ord Bakgrund och innehåll i nya ST Så styrs AT/ST i Skåne Nya riktlinjer för ST i Region Skåne Paneldiskussion: Vad ger de nya riktlinjerna oss? Nya SPUR, nya möjligheter Gruppdiskussion utifrån tre givna frågeställningar Hur kan vi inom Region Skåne uppnå kompetenskraven för de generella kompetensområdena (ledarskap, kommunikation, vetenskap och kvalitetsarbete)? Vilka möjligheter ser vi för utbytestjänstgöring inom ST? Vilka möjligheter ger extern granskning för utveckling av verksamheten? Paneldiskussion och redovisning av gruppdiskussion Avslutande ord För mer information: Denna skrift sammanfattar ST-dagen och dess föredrag. För mer information om Region Skånes riktlinjer för ST-utbildning gå in på hemsidan: - och välj Region Skånes riktlinjer för ST-utbildning Tord Larsson Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen tord.larsson@skane.se

5 Inte bara stjärnor i betygen som är viktiga Inledande ord av regiondirektör Sören Olofsson Region Skåne är landets första huvudman att införa de nya ST-föreskrifterna. Regiondirektör Sören Olofsson inleder ST-dagen med att slå fast att den handlar om något så viktigt som vår framtida kompetensförsörjning. Det är ett krävande arbete att tillgodose över 800 ST-läkares behov runt om i Skåne, men det ska vara tufft och krävande att utbilda morgondagens specialiteter. Att hamna i arbetssituationer man inte är helt rustad för skapar lätt både stress och prestationskrav, menar han och påpekar att det därför är oerhört viktigt att skapa en trygghet i de vetenskapliga grunder som STläkarna står på. Dessutom betonar han vikten av att aktivt försöka lära ut hur man hanterar människors förväntan liksom patienters oro och frågor. Det handlar inte bara om att ha stjärnor i betygen eller att vara bra på att interagera med andra ST-läkare. Vi måste rusta framtidens ST-läkare bättre i mötet med såväl anhöriga som i samarbetet med de andra i ett vårdteam. Han efterlyser dessutom ett tydligt engagemang hos framtidens ST-läkare. Det måste finnas en vilja att förändra och förbättra sjukvården, både i Skåne och i resten av landet. ST-läkarna måste ha en vilja att bidra och utveckla Skånes sjukvård både vad gäller organisation, struktur och ledarskap.

6 Bakgrund och innehåll i nya ST Föredrag av ST-läkare och informatör Frida Nobel och samordnare Thomas Wiberg från Socialstyrelsen ST är fundamentet för framtidens läkarkår Frida Nobel börjar med att slå fast att hälso- och sjukvårdslagen utgör grunden för landets sjukvård och säger att patienterna ska erbjudas en säker, jämlik, effektiv, patientfokuserad, kunskapsbaserad och tillgänglig vård. Mot detta ställer hon faktumet att många medarbetare visar missnöje med sin arbetssituation och att det finns stora skillnader i praxis och resultat mellan både regionen och sjukhus. Med den nya författningen försöker vi sia om vilka behov som finns nu, kontra de som finns på sikt. ST är fundamentet för framtidens läkarkår. Uppdrag från regeringen Startskottet för den nya ST-utbildningen gick i december Regeringen gav då Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå förändringar på den tidigare ST-utbildningen, som av många har anklagats för att vara både för slumpmässig och att låta tidsfaktorn stå över både mål och kvalitet. Syftet med omarbetningen av STutbildningen var att få den att bättre motsvara sjukvårdens och patienternas behov av specialistkompetens. Under våren 2006 tillsattes ST-rådet, det nationella rådet för specialisttjänstgöring, samtidigt som man kom fram till att den nya utbildningen skulle vara målstyrd. Efter en remiss i början av 2008 togs sedan beslut på den nya författningen i maj Den nya författningen, SOSFS 2008:17, trädde i kraft den 1 september Sedan februari 2009 är det Socialstyrelsen som har befogenheten att dela in och benämna specialistindelningarna, ett ansvar som tidigare legat hos regeringen. Bör- och ska-regler Den nya författningen har både hårda och mjuka regler, dels de juridiskt bindande författningarna från Socialstyrelsen och dels deras föreskrifter och allmänna råd, samt föreningarnas rekommendationer och mer praktiska vägledning. Socialstyrelsen är noga

7 med skillnaderna mellan de olika delarna det förstnämnda ska man följa och de båda sistnämnda bör man följa såtillvida man inte har en bättre lösning själv. Handledning och målstyrning de stora nyheterna Den nya ST-författningen syftar till att stärka kvalitet och dokumentation på utbildningen. Enligt Frida Nobel är de stora nyheterna i författningen att: handledningens kvalitet stärks och skärps, det ska ske en kontinuerlig bedömning av STläkaren av både handledare och dessutom av externa bedömare med specialistkompetens, det är ökade dokumentationskrav, det ställs tydliga krav på extern granskning. Utbildningen är tydligt målstyrd, till skillnad från tidigare när det snarast var längden på utbildningen som styrde. En ST-utbildning omfattar som minst fem års heltidstjänstgöring, där allt sker under handledning. I den gamla ST kunde man tillgodoräkna sig föräldraledighet, det kan man inte längre. Å andra sidan kan man numera tillgodoräkna sig både semester och jourkompensation. En annan tung del i den nya författningen är den om kravet på ökad dokumentation. Tanken är att ökad dokumentation gör att man har bättre underlag för att bedöma varje enskild ST-läkare, som numera även ska bedömas av externa parter som experter på Socialstyrelsen. Detta sammantaget menar man ger en bättre helhetsbild av de enskilda ST-läkarna och därmed också ett mer fullödigt underlag för den ansökan som skickas till Socialstyrelsen efter genomgången ST-utbildning. Den nya ST-författningen är detaljerad kring de olika parternas ansvar. Från Socialstyrelsen betonar man att detta ansvar är så kallade ska-regler, det vill säga bindande. Vårdgivaren är ansvarig att ordna tillgång till en studierektor med rätt kompetens och att ansvara för dennes uppgifter, medan verksamhetschefen ansvarar för handledare samt uppbyggnaden av utbildningsprogrammet. All ST ska genomföras under handledning av en personligt utsedd handledare och Socialstyrelsen betonar att det är skillnad mellan handledning och instruktion. En nyhet för handledaren är att denne även har en bedömande roll. Ytterligare en nyhet är att man gör skillnad mellan handledare (den kontinuerligt ansvarige för en STläkare) och aktuell handledare (till exempel vid tjänstgöring vid annan klinik eller delkurs). Landets samtliga ST-handledare ska ha genomgått en handledarutbildning senast i september Socialstyrelsens samordnare Thomas Wiberg påpekar att själva genomförandet av dessa utbildningar ligger på vårdgivarnas bord. Handledare ska vara handledarutbildade senast i september nästa år, men det är vårdgivarens ansvar att se till att det blir så. Som nationell myndighet går inte Socialstyrelsen in och detaljreglerar hur och när sådana utbildningar kan ske. Gemensamma och specifika kompetenskrav En genomförd ST-utbildning ger idag två olika slags kompetenser; dels en specifik medicinsk kompetens inom respektive specialitet och dels de gemensamma kompetenskrav som handlar om kommunikation, ledarskap och medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Socialstyrelsens Thomas Wiberg berättar att de gemensamma kompetenskraven handlar om kommunikation (genusaspekter, den jämlika patienten, pedagogik, etik, interprofessionella relationer), ledarskap (medarbetarskap, handledarskap, ledarskap, systemkunskap) och medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (medicinsk vetenskap, förbättrings- och kvalitetsarbete, folkhälsa och prevention). Den medicinska kompetensen ( den medicinska modellen ) omfattar en rad medicinska delmål de är övergripande och kan appliceras på alla ST-utbildningar i hela landet. I grova drag består delmålen av olika metoder för lärande (ett delmål kan bestå av till exempel kurser, medsittning, teoretiska studier eller klinisk tjänstgöring). Delmålen avslutas med en uppföljning, vilket gör att dem relativt enkla att bedöma. Kompetenskraven är desamma för alla, men vi låter varje specialitet själva ta fram hur och vad de ska fyllas. Varje specialitet kräver olika saker av utbildningen, till exempel inom klinisk kemi behöver man inte jourtjänstgöring. ST-rådets ledamöter Bo Lindblom, Socialstyrelsen Göran Berg, Universitet och högskolor Hans Hjelmqvist, Läkarförbundet Anna Engström-Laurent, Läkaresällskapet Kerstin Sjöberg, SKL Ulf Kvist, SKL Heidi Stensmyren Nina Rehnqvist

8 Så styrs AT/ST i Skåne Föredrag av Rita Jedlert, ordförande AT/ST-styrgruppen Inom Region Skåne involveras ungefär personer i ST-utbildningen, med allt från ST-läkare till verksamhetschefer, handledare och studierektorer. Rita Jedlert, ordförande för AT/ST-styrgruppen, berättar att man i Skåne var nationellt först med ett regionalt ST-organ. Tre år senare fick AT/ST-styrgruppen i uppdrag att ta fram en kvalitetssäkrat underlag för vilka behov regionen har och planera antalet ST-läkare utifrån det faktiska behovet. Varje år frigörs omkring 150 ST-tjänster och av dessa placerar man mellan 30 och 50 tjänster utifrån en central prioritering. Detta föregås av en politisk diskussion och Rita Jedlert berättar att de periodvis har en annan prioritering än vad politikerna har, till exempel vill politikerna generellt prioritera allmänmedicin och geriatrik. Hon slår fast att de enheter som inte har granskats i slutet av nästa år kommer att förlora rätten att vara ST-enhet. Vi vill erbjuda bra en bra utbildning och bra anställningsförhållanden. Nya ST lägger fast vad som ska täckas av de centrala pengarna, vilket säkerställer att ST-utbildningen blir bra oavsett var man går den. Rita Jedlert påpekar att AT/ST-styrgruppens uppdrag dels är att uppfylla sitt ansvar inför huvudmannen, dels att utröna hur vården ser ut på lång sikt. I en snar framtid har vi en helt annan åldersstruktur än idag. Den måste vi måste möta med effektiv planering och adekvata medicinska lösningar. För att täcka upp för detta måste vi se var behoven kommer att finnas och vilka omfördelningar som krävs för att möta dem. Hon påpekar att det inte bara handlar om volym och struktur och ställer den retoriska frågan huruvida man klarar att fortsätta utbilda i den takt man gör idag utan att tappa i kvalitet? Förutsättningen för en bra ST-utbildning är en god handledning. Då måste vi ställa oss följdfrågan om hur många ST-läkare en handledare kan ha. Ska det vara en på en eller kan man handleda flera STläkare samtidigt? Rita Jedlert ser fram emot de ökade kraven på granskning av ST-utbildningen som den nya författningen innebär. Hon berättar att några enheter förvisso har granskats men vetskapen om att 44 enheter aldrig har granskats gör att hon välkomnar de skärpta kraven.

9 Nya riktlinjer för ST i Region Skåne Föredrag av Sven Karlander, övergripande studierektor på UMAS Huvudsyftet med nya ST är att stärka kvaliteten på utbildningen och nå en högre och jämnare nivå över hela landet, menar Sven Karlander. I och med de regionala riktlinjerna kan föreskrifterna dessutom anpassas till de skånska villkoren. De övergripande målen styrs av Socialstyrelsen och samtidigt detaljerna av Region Skåne ser han som en självklarhet. Huvudmännen med det ekonomiska ansvaret måste få avgöra detaljupplägget av nya ST. Regionala riktlinjer De mål man på regionnivå satt upp är bland annat att man har en extern kvalitetsgranskning minst vart femte år och granskar enheter tätare efter ett dåliga resultat; självskattning minst vartannat år; handledarmöten minst en gång per månad; internutbildning minst en gång per vecka; skriftligt arbete under en period av sex veckor. Han berättar att det sistnämnda redan hunnit få starka reaktioner från olika håll. Många ST-läkare menar att tiden är för knapp, medan Sven Karlander påpekar att det är vad som kan avsätts från det centrala utbildningsbidraget. Efter varje tjänstgöringstillfälle ska ST-läkaren bedömas av sin handledare. Trots att ST-läkarna sedan 2006 även ska göra egna bedömningar och värdera sin tjänstgöringstid är frekvensen av dessa återkopplingar ännu mycket låg. Sven Karlander hoppas på en tydlig förbättring och påpekar att de kan ge en bra bild av hur det ser ut på olika utbildningsställen. Vad händer med resultaten? Sven Karlander berättar att det finns ett omedelbart behov av att granska hela 76 enheter i regionen och påpekar att den stora skillnaden mellan den gamla och den nya ST-utbildningen ligger i hur man använder resultaten på utvärderingar och rapporter. Det är inte längre den enskildes ansvar, som det var tidigare. Numera går alla rapporter från SPURgranskningar går till övergripande studierektor, sjukhuschef och AT/ST-styrgrupp. Vi är många som uppmärksammar en enhet om den får dåliga resultat. Skrivna regler ingen garanti Trots goda intentioner och nya författningar betonar Sven Karlander att inget ska tas för givet. Skriftliga och ambitiösa riktlinjer är aldrig en garanti för utbildningskvaliteten. Kanske är det ett naivt och självklart påstående men i så fall får vi nog kosta på oss den naiviteten. Vi måste vara medvetna om att det har varit lätt att slippa igenom krav på kontroll i den gamla ST-utbildningen. Ökade kontrollmöjligheter och sanktionsmöjligheter för de som inte uppfyller kraven, tillsammans med extern granskning och den nya författningen som stöd tror han kan gynna arbetet att säkra en högre kvalitet. Möjligheter och hot för nya ST i Skåne Sven Karlander gör en snabbanalys av hur den nya STutbildningen landar i Region Skånes verksamhet. Bland styrkorna räknar han in att regionen har en stark och gedigen utbildningstradition präglad av medvetenhet, intresse och kreativitet. Dessutom menar han att det alltid funnits ett tydligt regionperspektiv. Bland svagheterna ser han en otydlig organisation, ett bristande samarbete mellan enheter och att kvalitetstänkandet inte fått genomslag i praktiken. Möjligheterna jag ser är att vi har en god grund för att bygga upp en effektiv organisation, liksom att vi kan inrymma nya ST i våra tidigare riktlinjer eftersom vi tänkt mycket i de banor som karaktäriserar nya ST. Vid sidan av detta har vi entusiastiska övergripande studierektorer och en utbredd vilja att skapa en god ST-utbildning. Samtidigt påpekar han att det finns vissa hinder på vägen. Han ser risker med att organisationen inte förmår förändra sig tillräckligt mycket, att samarbetet mellan olika enheter inte kommer igång eller att en eventuell lågkonjunktur med vikande skatteintäkter skapar ekonomiska begränsningar som i sin tur drabbar olika delar av ST-utbildningen. Den största risken tror jag är att man i en pressad verksamhet tonar ner kvalitetskraven, eftersom det är ett kostsamt arbete. Men eftersom reformen bygger så 9

10 mycket på just kvalitet gäller det att inte sälja ut det och hamna i en Tummetottsituation där vi bara minskar och minskar på kvaliteten tills det bara är en tummetott kvar. Framgångsrecept Sven Karlander presenterar till sist några idéer om hur den nya ST-författningen kan nå framgång i Region Skåne. Han menar att reformen kan gagna regionens sjukvård om man skapar reformerad och transparent organisation som bygger på regionalt samarbete; om Region Skåne garanterar kvaliteten i ST-utbildningen och man inte gör avkall på den; om verksamheten i regionen utnyttjar möjligheterna i den nya författningen; och att ST-läkarna engagerar sig och driver utbildningsfrågor själva. 10

11 Vad ger de nya riktlinjerna oss? Kommentar av Ulf Kvist, sjukhuschef Centralsjukhuset Kristianstad Möjligheter med de nya riktlinjerna Ulf Kvist menar att den nya föreskriften är en investering i patientsäkerhet och en möjlighet till utveckling. Men för att kunna vidta nödvändiga åtgärder krävs det att man sätter sig in i reformen och de krav den ställer. De kritiska faktorer han ser handlar om möjligheten att tillgodose behoven av handledarkompetens liksom att tillgodose forsknings- och utvecklingsfrågor. På min önskelistan står ett cirkulationssystem där ST-läkare som påbörjar sin utbildning på ett sjukhus ska randas på ett annat. Det stödjer den regionala tanken och jag tror dessutom att det är väldigt bra för ST-läkarna att se hur verksamheten fungerar på mer än ett sjukhus. Vidare på Ulf Kvists önskelista står att ST-läkarna själva ska delta i utvecklingsfrågor som löper ur ett centralt ledarskapsperspektiv och inte bara rör andra ST-läkare utan även inkluderar andra yrkesgrupper. Han vill dessutom se sjukhusövergripande utbildningstillfällen och att man ska inrätta ST-råd i varje förvaltning. Kommentar av Lars Stavenow, verksamhetschef akutcentrum UMAS Handledarbekymmer Lars Stavenow ser positivt på de ökade kraven på uppföljning och dokumentation och menar att det var för subjektivt tidigare. Samtidigt bekymrar han sig för de nya kraven på handledarutbildade handledare. Jag ser ett kvantitativt och ett kvalitativt bekymmer. Dels är det svårt att få handledarna att räcka till, varje specialist sitter redan idag med tre, fyra ibland fem ST-läkare var och dels krävs det stora insatser för att alla handledare ska hinna bli handledarutbildade innan nästa höst. Win-win-situation Den vetenskapliga träningen utvecklar ST-läkarens professionella yrkesroll, liksom dennes förmåga till kritiskt tänkande, menar Lars Stavenow. På lång sikt förbättrar det verksamheten där ST-läkaren arbetar, vilket gör det viktigt för alla parter att tid friläggs för självstudierna. Han påpekar att självstudier inte heller ska ses som förlorade timmar ur ett verksamhetsperspektiv. Varför inte göra en win-win-situation av det istället? Om ST-läkaren plockar en frågeställning ur den dagliga verksamheten får tiden för självstudier en direkt återkoppling på arbetsplatsen. Jag tycker dessutom att man bör involvera fler yrkesgrupper än bara den egna i dessa arbeten och avslutar man sedan med en föreläsning för berörda kollegor så vinner många på den enskilde ST-läkarens självstudier. Läkarroll i förändring Det är inte bara ST-utbildningen som omarbetas i Sverige just nu, även läkarrollen i sig genomgår en stor förändring. Folk vill ha en helt ny sorts läkare. Tidigare byggde läkarrollen på kunskap och praktiska färdigheter men inbegriper idag även saker som kommunikation och ledarskap. Det är den rollen som vi försöker hitta fram till genom den nya ST-utbildningen. Just kommunikation ser Lars Stavenow som den största kvalitetsbristen och välkomnar att det stärks i den nya ST-utbildningen. Samtidigt pekar han på problemen med hur man tränar och bedömer denna färdighet. JFK och smörgåsbordet Lars Stavenow ser ST-utbildningen som ett smörgåsbord. I rollen som verksamhetschef gäller det att erbjuda ST-läkarna ett så stort och varierat utbud av kurser som möjligt. Samtidigt betonar han vikten av att ST-läkarna själva inte bara tar för sig, utan också är med och påverkar. Jag vill att ST-läkarna inte bara ska ta för sig av de utbildningar vi dukar upp, utan även vara lite som 11

12 John F Kennedy. De ska fråga sig vad de kan göra för att göra utbildningen, vårt smörgåsbord, ska bli ännu bättre. Kommentar av Jessica Bergh Skoog, lokalordförande SYLF Frihet och trygghet Jessica Bergh Skoog börjar med att visa upp en bild som föreställer en trappa liksom hur man i SYLF ser på ST-utbildningen. Utmed trappans ena sida löper en ledstång, utmed den andra är det öppet. Vi tar ett steg i taget och kan hålla oss i ledstången, handledaren, när det behövs. Men samtidigt är det fri yta på den andra sidan vi har möjlighet att utforma utbildningen efter eget tycke. 12 Mer fastlagd handledning SYLF centralt är nöjda med den nya ST-utbildningen, medan SYLF Skåne har en rad invändningar mot den nya författningen. Bland annat vill de ha fastlagd handledning minst en gång i veckan, till skillnad mot en gång per månad som anges i Region Skånes riktlinjer. Vi vill säkerställa att handledningstillfällen inte faller bort. Har man månadsvisa möten får ett fåtal inställda handledningsmöten väldigt stora konsekvenser. En enstaka sjukdag kan medföra att det går månader utan att ST-läkare och handledare ses. Följden blir att det är svårt, för att inte säga omöjligt, för handledaren att verkligen följa sin ST-läkare och kunna göra vettiga bedömningar av hans eller hennes kompetensutveckling. Mer och tydligare studietid SYLF anser att sex veckor är för kort tid för arbetet med det skriftliga arbete som ska färdigställas under ST-perioden. Jessica Bergh Skoog slår fast att det behövs mer tid för att genomföra ett vetenskapligt arbete med god kvalitet. Samma gäller för tid för självstudier i det löpande kliniska arbetet, där SYLF motsätter sig de vagt formulerade riktlinjerna i SOSFS 2008:17. Vi vill ha fastlagd tid för självstudier, helst fyra timmar per vecka. Det handlar inte om att smita undan från kliniken, det handlar om ST-läkarens behov av att uppdatera och utveckla sin kunskapsbas. I en pressad verksamhet menar Jessica Bergh Skoog att det är just tiden för självstudier som ryker först. Det är synd på flera sätt menar hon, inte bara för ST-läkaren personligen utan även för verksamheten i stort. Med fördjupade kunskaper förbättras klinikens arbete; ST-läkaren beställer färre prover, behöver kortare tid för varje patient och skriver ut billigare medicin. Dessutom borde man utnyttja ST-läkarnas hunger och drivkraft att lära sig mer och se det som en del av en förnyelse och förbättring av verksamheten. Livssituation att ta hänsyn till Jessica Bergh Skoog framför ytterligare ett argument som talar för att man från ledande håll bör vara noggrann med tiden för självstudier. De flesta ST-läkare går sin utbildning under en fas i livet som sammanfaller med tiden för familjebildning. Man har splittrad nattsömn, man vill använda sin lediga tid med barn och familj och då är det extra viktigt att kunna sköta jobbfrågor på arbetstid och inte behöva ta med dem hem till kvällen.

13 Nya SPUR, nya möjligheter Föredrag av Jesper Persson, ordförande SPUREX, SPUR-stiftelsen SPUR startades som ett pilotprojekt redan i början av nittiotalet, initierad av Sveriges läkarförbund. Tanken var att SPUR (Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet) skulle fungera som ett verktyg att säkra och höja kvaliteten i ST-utbildningen och verksamheten blev permanent År 2004 startades även inspektioner av AT-utbildningen och idag genomförs ungefär 80 ST-inspektioner och 8 AT-inspektioner varje år. Sammanlagt har SPUR genomfört nästan inspektioner. Vad innebär en SPUR-granskning? När en inspektör från SPUR ger sig ut på fältet står struktur och process i fokus. Strukturen är de grundläggande förutsättningarna för en ST-utbildning; patientunderlag, sjukdomspanorama och medarbetarprofil. Processen handlar om på vilket sätt man förvaltar denna struktur, det vill säga hur utbildningen är upplagd och fungerar utifrån den omvärld den pågår i. Jesper Persson berättar att ingen inspektion sker hemligt eller överraskande. Alla enheter som ska inspekteras blir förvarnade i och med de enkäter i förväg skickas till dem och som alla berörda parter ska svara på. Själva inspektion tar i regel två dagar och då intervjuas allt från STläkare till verksamhetschefer och handledare. Direkt efter detta kommer en muntlig återkoppling där man tar upp positiva och negativa aspekter och förbättringspotentialer. Slutligen skickas en skriftlig rapport till den inspekterade enheten och lagras även i SPUR och i Läkartidningen. SPUR-effekten Några av de aktörer som ryms inom SPUR-stiftelsen är en AT-inspektion, SPUREX ( SPUR-experterna ) och specialistföreningar. Ansvaret att utse inspektörer och planera inspektioner ligger på specialistföreningarna. Stiftelsen har i uppdrag att påtala brister, men inte att åtgärda det som felar. Men trots detta menar Jesper Persson att inspektionerna ofta har en positiv påverkan. Vi upplever en tydlig SPUR-effekt. Bara själva vetskapen om en kommande SPUR-granskning medför ofta att man tar tag i saker som dittills inte blivit av. Plötsligt får underläkaren sin expedition och alla pm blir skrivna. Checklistor och frågeformulär Bland de goda nyheterna i nya ST-utbildningen lyfter Jesper Persson framför allt upp den självutvärdering som klinikerna kan göra med hjälp av den nya checklistan. Men trots att man rent konkret följer en poängskala när man bedömer verksamheten (med nytt maxantal på 24 jämfört mot tidigare 19) betonar han att målet är att inte hänga upp sig på enstaka poäng. Det viktiga är inte att se på siffrorna, det viktiga är att se till bedömningen i vad som faktiskt är bra, dåligt och var förbättringspotentialen finns. Poängerna i sig får aldrig bli det viktigaste. SPUR-stiftelsen Stiftelsen består av följande ledamöter: Heidi Stensmyren, ordförande, Sveriges läkarförbund Hans Hjelmqvist, Sveriges läkarförbund Mats Bauer, Svenska Läkaresällskapet Kenth Johansson, Svenska Läkaresällskapet Jesper Persson, adjungerad SPUREX Ylva Öijvall, kansli 13

14 Läkaryrket är lite av ett lärling-mästareförhållande Intervju med Frida Nobel, Socialstyrelsen När kommer nya ST ha implementerats i hela landet? Det vet vi först när uppföljningen är klar. Landsting och regioner har ingen plikt att berätta för Socialstyrelsen när eller att de har genomfört förändringen, men många instanser tar själva kontakt med oss för att underlätta implementeringen av alla nya regler. Författningen trädde i kraft redan i september Bör inte alla redan ha implementerat de nya reglerna? Rent juridiskt ja, men på ett praktiskt plan är det svårt och det är vi medvetna om på Socialstyrelsen. Det är omfattande förändringar som tar tid att driva igenom. Det är stora organisationer det rör sig om och därför blir det helt naturligt vissa fördröjningar. Hur kommer det sig att Socialstyrelsen är medarrangör till en ST-konferens i Region Skåne? En del av vårt uppdrag från regeringen handlar om att stödja sjukvårdshuvudmännen i arbetet med den nya författningen. Sedan ett år har vi arbetat för att nå ut med budskapet i föreskriften, det här är min fyrtioförsta föreläsning om ämnet på bara ett år. Dessutom får vi väldigt bra input av konferenser som denna, utifrån alla frågor och synpunkter som kommer upp. Vilka för- och nackdelar ser du med den nya ST-utbildningen? Den nya författningen borgar för en högre kvalitet bland specialistläkarna, vilket i förlängningen gör att vi står bättre rustade för morgondagens behov av sjukvård. Vad gäller nackdelarna tror jag det är svårt att spekulera i vilka problem som uppstår under omläggningen, men givetvis försöker jag se svårigheterna med hur väl de nya reglerna efterlev. Vilka är de stora nyheterna i nya ST? Att vi har stärkt vikten av handledning, nu finns det betydligt tydligare krav på hur handledarens roll ser ut. Läkaryrket är lite av ett lärling-mästareförhållande och det känns bra att man betonar handledarens viktiga roll i den nya författningen. Dessutom är det tydligare målstyrning i nya ST. Tidigare fokuserade man mer på hur lång tid man gjorde sin specialisttjänstgöring, nu handlar det om att olika delmål ska uppnås utmed utbildningens gång. Samtidigt betonar vi att både handledare och verksamhetschef ska intyga att ST-läkaren har uppnått kompetenskraven för varje delmål. Just detta att flera personer går i god för en persons kompetens skapar en ökad trygghet för den enskilde ST-läkaren och i förlängningen även verksamhet och patienter. Vad får man inte missa i SOSFS 2008:17? De stora bitarna som vi återkommer till hela tiden; handledning och målstyrning. Det är stora skillnader mot gamla ST, som till exempel att man har en betydligt mer reglerad handledning nu än tidigare och tydliga krav på dokumentation i alla led, det måste man bli medveten om. 14

15 Det kommer att bli väldigt bra på sikt men det kommer att ta tid Intervju med Rita Jedlert, ordförande AT/ST-styrgruppen Vad innebär nya ST-utbildningen? Att vi kommer att få en förhållandevis hög och jämn kvalitet på alla utbildningar över hela landet. Den nya författningen är dessutom tydligare och ger inte bara bindande regler, utan även allmänna råd som man kontinuerligt bör ompröva och värdera. Finns det risker för barnsjukdomar i och med de nya föreskrifterna? Jag är övertygad om att det här kommer att bli väldigt bra på sikt, men jag är inte naiv det kommer att ta tid. Riskerna är möjligen det ökade kravet på dokumentation, vilket i sig är något mycket positivt men som kommer att kräva en ökad administration, vilket både kostar och tar tid. Vilka är de största utmaningarna? Dels att få Region Skåne att hålla ihop bättre än vi gör idag och att hålla en jämn utbildnings- och kompetensnivå, dels att hitta nya former vad gäller handledning för arbete med vetenskap och kvalitet. många också är, men det är inte säkert att de är jämnt fördelade över Skåne. Vad händer framöver? Vi måste hitta sätt att arbeta med dessa frågor i hela Skåne, för att skapa en fungerande verksamhet i alla delar. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om att få småsjukhusen att ta del av de stora sjukhusen utan även tvärtom. Det skulle vara till allas fördel om ST-läkarna från regionsjukhusen i högre grad började söka sig ut mot de mindre sjukhusen. Hur påverkas ST-utbildningen av sammanslagningen av UMAS och USiL? Visst finns det en oro vid sammanslagningar men samtidigt har dessa båda sjukhus samarbetat länge och haft en hyfsad samsyn. Självklart kommer vissa kliniker känna oro när de ska slås samman, men jag är övertygad om att det på lång sikt blir en bra lösning. Vilka fördelar har Region Skåne av att vara först ut att implementera de nya ST-reglerna? Fördelen av att vi har satt agendan. Utifrån ett arbetsgivarperspektiv har vi jobbat länge med dessa frågor och jag tror att det vi gjort kommer att återspeglas i andra regioner. Vi måste låna av varandra och hjälpas åt. Hur förankras nya ST i den dagliga verksamheten? Vi är linjemänniskor och förvaltningscheferna har gett oss ett tydligt uppdrag. Allting handlar om att styra genom uppdrag, rent krasst genom ekonomi, och att sedan arbeta konsekvent med uppföljning av hur uppdraget åtföljs och hur pengarna används. Vi önskar givetvis att våra medarbetare ska vara engagerade i de nya ST-föreskrifterna och det vet jag att 15

16 Frågor, svar och tips Paneldiskussion med Maria Eriksson-Alstad (närsjukvårdschef Kristianstad) Jesper Persson (ordförande SPUREX) Jessica Bergh Skoog (lokalordförande SYLF) Frida Nobel (ST-läkare/informatör, Socialstyrelsen) Ola Björgell (övergripande studierektor UMAS) dag per vecka avsatt för utbildning kan man ta en av dessa varje månad till självstudier, vilket medför en fastlagd tid för självstudier på en dag i månaden. Ett annat förslag är att koppla självstudierna till en redovisning eller ett föredrag. På det sättet kan man föra studierna ett steg vidare och undvika att de är något som bara sker på ST-läkarens kammare, och istället få dem att gagna kollegor och verksamheten i stort. 16 Vem ska intyga sidotjänstgöring? Frida Nobel: Den utsedda handledaren på kliniken där sidotjänstgöringen har ägt rum. Den vanliga handledaren kan alltså inte intyga ST-läkarens tjänstgöring på annan klinik. Om en ST-läkare under har tjänstgjort på flera kliniker under ett och samma delmål krävs alltså dels att en handledare utsetts på respektive klinik, dels intyg från var och en av dem. Intygen kallas då exempelvis för del av delmål 4. Kan en utländsk läkare med svensk läkarlegitimation tillgodoräkna sig utlandstjänstgöring i sin ST? Thomas Wiberg: Det beror på när man erhållit sin svenska legitimation. Har man fått den efter den 1 juli 2006 följer man de nya föreskrifterna, se SOSFS 2008:17 kapitel 6. Hur kan man avsätta tid för självstudier i den löpande verksamheten? Ola Björgell: Ett förslag är att byta en utbildningsdag mot en dag för självstudier. Har man till exempel en Hur kan Region Skåne uppnå kompetenskraven för de generella kompetensområdena? Rita Jedlert: Det finns bra förutsättningar i arbetet kring regionens riktlinjer. Svagheten är hur regionen samarbetar och hur vi får allt att hänga ihop i praktiken. Dessutom bör vi ompröva AT/ST-råden när vi först fått två nya förvaltningar och sedan slår samman två andra till en, i och med sammanslagningen av Malmö-Lund. Idag ser handledningen väldigt olika ut på olika ställen i Skåne. Vi måste vara innovativa och utveckla nya former för handledning, till exempel grupphandledning. Hur uppnås kraven på handledarutbildade handledare? Sven Karlander: Vi måste definiera gränserna mellan det möjliga och det önskvärda. Om man menar allvar av det vi säger, om att samtliga handledare ska ha adekvata handledarutbildningar före september 2010, måste vi också dra konsekvenserna av det. Att ha en handledarutbildning på fyra timmars föreläsning utan praktiska övningar, som någon nämnde innan under dagen, kan inte rimligtvis uppfylla det som vi själva och Socialstyrelsen pratar om. Det är lite som ett diplom i torrsim, slängs man ut i vattnet är det inte säkert att man flyter. Vi måste definiera kraven, annars riskerar vi att tumma på detta. Det måste finnas någon slags övning i

17 handledarroller i praktiken, det är inget man lär sig i en föreläsningssal. Frida Nobel: Föreskrifterna säger att handledarutbildningen bör omfatta ämnen som pedagogik, kommunikation, etik och praktisk handledning. Mer än så går inte Socialstyrelsen in och detaljreglerar. Sven Karlander: Rent formellt finns det inget att angripa men jag tycker ändå att Socialstyrelsen lämnar oss lite i sticket. Jag ställer istället en fråga direkt till Jesper Persson: Vad säger SPUR: skulle du skriva i din inspektion att en handledare har fått en adekvat utbildning om den bara är på några timmar? Jesper Persson: Vi gör alltid en bedömning på plats. Finns det ingen handledarutbildning överhuvudtaget, ja då finns det ingen. När det handlar om grader så gäller att det är en prövning för varje enskilt fall. Jag tycker att Region Skåne bör satsa på ordentliga handledarutbildningar med tanke på handledarnas viktiga roll de ska värdera kommande generationer av STläkare. Hur viktig upplever ST-läkarna handledarutbildningen? Sven Karlander: Det finns en mätbar skillnad på om en handledare har en handledarutbildning eller ej. Undersökningar visar att nöjdheten bland ST-läkarna ökar i paritet med utbildningsgrad hos handledaren. Givetvis ökar nöjdheten även med frekvensen på handledarmöten, men just utbildningsgradens positiva påverkan visar sig stå fast oavsett hur täta handledarmöten man har. Vilka möjligheter finns för utbytestjänstgöring inom ST? Maria Eriksson-Alstad: Som ST-läkare på ett mindre sjukhus är utbytet ofta ganska uppenbart högspecialiserad vård lär man sig med fördel under sidotjänstgöring vid de större regionsjukhusen. Samtidigt missar många ST-läkare på de stora sjukhusen att det finns ett stort utbyte i motsatt riktning. Tjänst i primärvård ger till exempel en mer oselekterad patientskara, vilket är bra oavsett vilken specialitet man inriktar sig på. TIPS Gör checklistan Ola Björgell: Avsätt en eftermiddag tillsammans med några handledare och ST-läkare och gå igenom checklistan från SPUR. Det är ett femtiotal frågor och är en ovärderlig utvärdering på om den egna verksamheten följer de nya ST-föreskrifterna eller ej. Och även om inte alla ST-läkare går i den nya utbildningen ska både checklista och enkäter göras som om de gjorde det. Följ verksamhetschefen Sven Karlander: Varje ST-läkare borde sitta ett halvår i ledningsgruppen och följa med verksamhetschefen i dennes arbete. På så sätt får man en bättre inblick i det övergripande arbetet på en klinik. Handledarutbildning redan i ST-utbildningen Jessica Bergh Skoog: Få in handledarutbildning redan i slutet av ST-utbildningen, eller kanske rentav i grundutbildningen. Detta eftersom de flesta ST-läkare själva handleder ATläkare under slutet av sin ST-utbildning utan någon handledarutbildning alls. Lär av de dåliga fallen Sven Karlander: För att lära sig kommunicera bättre bör man lyfta fram de dåliga fallen, exempelvis i halvårsrapporter från patientnämnden eller avvikelser och Lex Mariafall. Varje moment man har som läkare har någon slags kommunikation, och avvikelserna och misslyckandena kan vi lära oss mycket av. Cirkulationssystem Ola Björgell: Att ST-läkarna inte bara cirkulerar på regionsjukhusen utan även på de mindre sjukhusen. Varudeklarerade sjukhus Jessica Bergh Skoog: Det kan vara bra om sjukhusen varudeklarerar sig så att man som ST-läkare vet vad de olika sjukhusen är riktigt bra på. På så sätt blir det enklare att veta vilka sidotjänstgöringar som är bra för vad. 17

18 Region Skåne Kristianstad Telefon: