FORSKNING BILDNING UTBILDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNING BILDNING UTBILDNING"

Transkript

1 FORSKNING BILDNING UTBILDNING Praktik & Teori 02:2005 En tidskrift från Malmö högskola Ansiktsigenkänning är hans företagsidé Tema: Internationalisering Lönar det sig att studera?

2 Redaktör: Sanna Camitz Ansvarig utgivare: Örjan Bergh Grafisk form: Helena Wallin och Åse Ekström från Konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola Grafisk produktion: Anneli Frannung, Holmbergs i Malmö AB Foton: Gisela Svedberg: sidorna 10, 13, 20, 23, 24, 52, 55, 56 samt omslagsbild. Björn Wangen: sidorna 2 och 51. Kamerareportage: sid 12. Åke E:son Lindman: sid 29. Stefan Lindblom: sidorna 40 och 43 Illustrationer: Anneli Frannung: sid 16. Lars Gylldorff: sid 60 Tryck: Holmbergs i Malmö AB ISSN: Praktik och teori ges ut av Malmö högskola Kontakta gärna redaktionen: Sanna Camitz, 040/ ,

3 innehåll Inledning Redaktionen Lönar det sig att studera? Lotta Solding Oenigheten är också en drivkraft Sanna Camitz Krönika Forskare och murvlar - därför blir mötet så laddat Ulrika Knutson Porträttet Roligt att kombinera forskning och företagande Sanna Camitz Krönika Nytt hus - nytt innehåll? Helena Smitt Tema Sverige behöver världen mer än världen behöver Sverige Torsten Kälvemark Tema En global utblick måste prägla all utbildning - på alla nivåer Oscar Hemer Tema Jag skulle vilja träffa den trebarnsförälder som åker på utbyte Nina Gustafsson Åberg Avhandlingen Design är att skapa möjliga framtider Pernilla Ståhl Debatt! Försvara den avgiftsfria högskolan Oliver Haraldson

4

5 inledning Det surrar i höstluften Det har hunnit gå ett litet tag på höstterminen nu. Även de nya studenterna har börjat hitta rätt till salar och föreläsningar och blivit lite varma i kläderna. Solbrännan må ha bleknat, men kanske surrar ändå sommarens stora debattfråga inom utbildningssektorn kvar i deras bakhuvuden: lönar det sig att studera, egentligen? Eller bär det raka spåret ut i arbetslöshet? Praktik&Teori har låtit frilansjournalisten Lotta Solding gå på djupet med frågan och nog verkar det som om det finns hopp - även för akademiker! Ett annat begrepp som surrat ett tag är internationalisering, som blivit det här numrets tema. Det är ett trevligt ord, som andas förståelse och vidsynthet och ju-mer-vi-är-tillsammans men är det så oproblematiskt egentligen? Och, som Oscar Hemer skriver, säger vi globalisering istället blir reaktionen genast mindre ljum. Han är en av tre röster som i temadelen ger sina personliga funderingar kring begreppet. Stort tack för all respons på det första nygamla numret av Praktik&Teori! Det var roligt att se hur saknad tidskriften varit och hur stort engagemanget är för att Malmö högskola ska ha en tryckt tidskrift med utrymme för lite längre artiklar, för debatt, fördjupning och reflektioner. Vi hoppas engagemanget ska hålla i sig och ska göra vårt bästa för att leva upp till det! Tack till redaktionsrådet som varit bollplank och kommit med hjälp, idéer och glada tillrop; Lena Widding Hedin, Hälsa och samhälle, Mikael Stigendahl, Lärarutbildningen, Oscar Hemer, Konst, kultur och kommunikation (K3), Jenny Malmsten, Internationell migration och etniska relationer (IMER), Gunilla Bratthall, Odontologiska fakulteten och Anders Heyden, Teknik och samhälle. Sanna Camitz, redaktör 3

6 I PRAKTIKEN JOBBRIKE ARBETSLÖSA VÄLSTÅNDET RIKABODA INGAKOSING 4

7 I PRAKTIKEN Lönar det sig att studera? I juli 2005 var människor med minst två års högskoleutbildning öppet arbetslösa. Det innebär att akademikernas arbetslöshet lite drygt fördubblats på tio år. Samtidigt konkurrerar högskolor och universitet med lockrop om utbildningar med hög anställningsbarhet. Hur hänger detta ihop, varför ser det ut som det gör och finns det några lösningar i sikte? Praktik&Teori gör en djupdykning bland statistikuppgifter, rapporter och debattartiklar samt lyssnar på några röster i luften. Vad blir jag efter detta, vad får jag för jobb? Det är nog den allra vanligaste frågan vi studievägledare får. Ju äldre studenterna är, desto vanligare är frågan. De vill inte bekosta en utbildning som inte ger något jobb, säger Charlotte Ahlm, studievägledare på Malmö högskola. På studieadministrativa avdelningen vid Malmö högskola har man inte nöjt sig med att passivt lyssna och ge råd, utan har istället utarbetat en egen modell för karriärplanering. Från och med i höst ingår den som en obligatorisk delkurs på 3 poäng för dem som läser Materiell och virtuell design på Konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö högskola. Mer om detta senare. Först ett litet klargörande innan resonemanget borrar sig djupare ner i den arbetslösa akademikervärlden: Även om andelen arbetslösa akademiker med minst två års högskola har fördubblats på tio år, kvarstår faktum att arbetslösheten minskar i takt med att utbildningsgraden stiger. Oberoende av konjunkturläge är arbetslösheten högst för dem med endast grundskoleutbildning eller motsvarande. Med det perspektivet får man hålla med om att det lönar sig med utbildning. Men det har blivit allt svårare att få ihop det på senare år. Akademisk utbildning ger inga garantier för en säker arbetsmarknad. 5

8 I PRAKTIKEN Arbetslösa akademiker har alltid funnits, men inte i så hög grad som nu. Strategin ju mer utbildning desto bättre är bättre på lång än på kort sikt. Det som är bra är nog snarare lagom utbildning. På kort sikt har arbetsmarknaden hängt med dåligt och inte använt den kunskap som kommer ut. Detta är extra svårt för dem som är unga och nyutexaminerade, säger Anna Ekström, ordförande för SACO, Sveriges Akademikers Centralorganisation. Under läsåret 2003/2004 avlade studenter sin första examen. Det är en ökning med 5 procent på ett år, 20 procent på tre år och 35 procent på tio år. Och nu kommer vi allt närmare pudelns kärna: I takt med att allt fler studenter strömmar igenom högskolan stiger också andelen arbetslösa akademiker. Regeringen har ett uttalat mål att 50 procent av varje årskull ska söka till högre utbildning. Högskolor och universitet har under en följd av år fått ökade resurser och arbete med breddad rekrytering har uppmuntrats. Fler akademiker i samhället ger alltså fler arbetslösa akademiker eller? Fullt så ensidigt är förstås inte svaret på frågan varför det finns fler arbetslösa akademiker idag än under krisåren i början av 1990-talet. Praktik&Teori ringer Tord Strannefors, som arbetat med arbetslöshetsprognoser på AMS under många år: Det har funnits gott om akademiker i de branscher som gått dåligt i början av 2000-talet; jag tänker på företag inom ekonomi-, telekom- och it-sektorerna. Dessutom har neddragningarna inom administrationen varit stora över lag, och här finns också många akademiker. Den ökade utbildningsvolymen har naturligtvis också bidragit. Tord Strannefors nämner även det mörkertal som finns när det gäller akademiker som tar jobb som de är överkvalificerade för; ett sätt att välja bort arbetslöshet och antagligen samtidigt konkurrera ut någon med lägre utbildning. 6

9 I PRAKTIKEN 7

10 I PRAKTIKEN Vad säger man då till någon som just ska påbörja eller precis har avslutat sin utbildning och hamnar mitt i diskussionen kring arbetslösheten bland akademiker? Är det lönt att studera eller inte? Frågan går åter till Anna Ekström på SACO: Varje individ bär ansvaret att forma sitt eget liv. Och alla val bär med sig både möjligheter och faror. Det finns inga garantier för att du blir varken rikare eller får ett lättare liv om du väljer högre studier. Det gäller att göra ett val som passar just dig själv. Självklart har man rätt att ställa anspråk på till exempel en väl fungerande arbetsförmedling, vilket jag inte riktigt tycker att vi har idag när det gäller akademikerjobb. - Det gäller att hitta sitt jobb, att skapa sin egen efterfrågan, fortsätter hon. Insikten att man inte blir omhändertagen, utan själv måste ta ansvar, är nödvändig. Hur ser SACO på sin roll när det gäller att hantera den stigande arbetslösheten bland akademiker? En av våra främsta uppgifter är att göra arbetsgivare uppmärksamma på att det faktiskt finns arbetslöshet även bland akademiker och förklara varför det ser ut som det gör. Många har en stigmatiserad bild av att det är något fel på en arbetslös akademiker och hyser ofta misstankar om att det nog är något udda med de här personerna. Denna myt försöker vi aktivt avliva. Arbetslösa akademiker har alltid funnits, men alltså inte i så hög grad som nu. Något som slukade många akademiker på 1970-talet var den expanderande offentliga sektorn. Det lär inte bli aktuellt igen. När Anna Ekström försöker sia om framtiden tror hon att den privata tjänstesektorn är en kommande framtidsbransch för dagens akademiker, under förutsättning att det blir lättare att köpa tjänster. Allt är dock inte nattsvart, arbetslösheten är inte lika hög bland alla akademiker. Tandläkare, läkare, sjuksköterskor och många lärargrupper behövs både idag och en bra tid framöver. Konstnärer och humanister förväntas dock få det fortsatt svårt. Innebär dagens diskussion om hög anställningsbarhet att de utbildningar som inte kan utlova detta känner sig hotade? Måste varje utbildning kunna utlova en direkt koppling till arbetsmarknaden? Ordet går till Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och dekan vid Historisk- filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet: Vi som inte främst driver yrkesutbildningar är vana vid de här frågeställningarna. Vad som är viktigt för oss är att stärka vår och våra studenters identitet, att tala om vad vi kan och visa hur bra våra utbildningar är. Vi är tydliga mot våra studenter om att våra utbildningar inte leder till ett visst yrke, men att vi istället utbildar generalister; alltså människor som kan skriva och tala väl, tänka kritiskt och som är duktiga på att samla in, sortera och analysera material. Generalistkunskap i kombination med specifik ämneskunskap finns det ett stort behov av i vårt samhälle. Anna Ekström på SACO får också en chans att tycka till: Hur tycker du att prefekter och områdeschefer på humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter ska tackla dagens situation? Varför inte vara den fakultet som går i spetsen för att knyta kontakter med regionens småföretagare? I Danmark har man exempelvis testat att stötta småföretagare så att de har kunnat anställa nyutexaminerade akademiker, ofta i lite oväntade kombinationer, med mycket gott resultat. Dags slutligen att knyta tillbaka till K3 på Malmö högskola, där man bland annat utbildar studenter på programmet Materiell och virtuell 8

11 I PRAKTIKEN design. I likhet med konstnärer har designers en tuff arbetsmarknad. I höst provar utbildningen ett nytt grepp, karriärplanering, i samarbete med högskolans studievägledare. På en trepoängskurs med rubriken Att arbeta som designer får studenterna mycket handfast hjälp att fundera över framtida yrkesval. Målet med vår utbildning är att våra studenter ska kunna gå ut och arbeta som designers direkt efter grundutbildningen. Sedan får de gärna återvända för magisterexamen eller vidare forskning, men vi anser att yrkeserfarenhet är mycket viktig, säger Åsa Harvard, programledare för Materiell och virtuell design. I korta drag går kursen ut på att ge studenterna större självinsikt om vem man är, vad man kan och vart man är på väg: Vilken är min kompetens idag och vad krävs för att jag ska nå dit jag vill? Varje student tar fram en egen karriärprofil. Sen gäller det att matcha den mot drömyrket, att jämföra drömmen med yrkeslivet och se vad som saknas för att man ska kunna nå dit man vill. Högskolan bör absolut hjälpa till att öppna den stängda arbetsmarknadsdörren för att underlätta för sina studenter, säger studievägledare Charlotte Ahlm. Karriärplanering, öppnade dörrar med mer nätverkande, större insikt hos arbetsgivare samt akademikerpraktik hos småföretagare där har vi några förslag på hur arbetslösheten bland akademiker kan tacklas. Man kan också välja att se arbetslösheten som en del av livet. Åsa Harvard på K3 får sista ordet: Arbetslöshetserfarenhet borde också räknas. Att finnas utanför systemet i perioder ger erfarenheter som man också växer av och som man borde kunna tillgodoräkna sig. Lotta Solding, frilansjournalist 9

12 I PRAKTIKEN Oenigheten är också en drivkraft 10

13 I PRAKTIKEN Fredrik Schoug ser en klassisk akademisk konflikt rasa förbi Som en den akademiska världens egna storm Gudrun har Gillberg-fejden dragit fram. En typisk, klassisk akademisk konflikt mellan oförenliga perspektiv, menar etnologen Fredrik Schoug, som studerar forskarsamhället. Men hade den inträffat för hundra år sedan hade den fått ett annat scenario. Det var i juni som tingsrätten fann rektor för Göteborgs universitet, Gunnar Svedberg, och professor Christopher Gillberg skyldiga till tjänstefel för att de inte lämnat ut Gillbergs forskningsmaterial kring damp till två andra forskare. Med tingsrättens dom nåddes kulmen i vad som beskrivits som den stormigaste akademiska striden i Sverige i mannaminne. Upprinnelsen till fejden var att Eva Kärfve, docent i sociologi vid Lunds universitet, och barnläkaren Leif Elinder bad att få granska delar av Gillbergs forskningsmaterial kring sjukdomsbegreppet damp. Det gällde delar av den så kallade Göteborgsstudien, i vilken Gillberg följt barn med diagnosen damp under flera år. Gillberg ville inte lämna ut materialet, utan hänvisade till sekretess. Och därmed var stenen i rullning. Kärfve och Elinder talade om forskningsfusk, Gillberg om en förtalskampanj. Kammarrätten beslöt att materialet måste lämnas ut, Gillbergs medarbetare svarade med att våren 2004 uppge att de förstört hela materialet. Fejden har rasat, likt en forskarsamhällets storm Gudrun, i rättsinstanser och framför allt i media och kombattanterna har knappast skrätt orden när det gällt ömsesidig smutskastning. Den övriga akademiska världen har fått se forskningsrutiner, strategier och etik debatteras av i stort sett alla, i och utanför vetenskapssamhället. Samtidigt är akademiska fejder knappast ovanliga. Vad gjorde den här så dramatisk? Är den en typisk akademisk konflikt eller står den akademiska världen inför en 11

14 I PRAKTIKEN Christopher Gillberg helt ny typ av fejder som kommer avgöras av universitetsledningar och i rättssalar? Är det en fejd typisk för vår tids akademiska värld? Fredrik Schoug är docent i etnologi vid Lunds universitet och hans forskning inriktar sig på akademin och kunskapssamhället. Han menar att Gillberg-fejden trots sina extrema ingredienser, att låta 25 års forskningsmaterial gå i papperstuggen hör trots allt inte till de vanliga inslagen i vetenskapskonflikter, ändå bär särdragen av en klassisk, akademisk strid mellan naturvetare och samhällsvetare/humanister. I vanliga fall undersöker naturvetare och samhällsvetare-humanister vitt skilda områden. Samhällsvetare letar inte orsaker till cancer, naturvetare yttrar sig sällan om kultur och samhälle. Men ibland undersöker de samma företeelser och då krockar utgångspunkterna. Gillberg har en biologisk förklaringsmodell till damp, han menar att det beror på avsaknad av ett ämne i hjärnan. Så opererar inte samhällsvetare och humanister. De utgår istället från samhälleliga och historiska förklaringsmodeller. Om barn är stökiga i skolan söker de snarare förklaringar i uppväxt och familjeförhållanden och hur dessa präglas av samhället. Den stora krocken uppstår för att konsekvenserna av förklaringsmodellerna blir så olika, menar Fredrik Schoug. Naturvetarna förklarar barnens beteende utifrån faktorer som har att göra med deras neurologiska konstitution. Problemen blir därmed 12

15 I PRAKTIKEN 13

16 I PRAKTIKEN barnens egna och åtgärderna handlar då om att på medicinsk väg hålla symptomen i schack eftersom de svårligen kan lösas. Om man istället förklarar disciplinproblem utifrån samhälleliga faktorer förvandlas barnens personliga problem snarare till samhällsproblem och föranleder krav på politiska reformer, istället för medicinska kurer. Så långt det klassiska mönstret av akademisk konflikt. Det som trots allt gör Gillberg-fejden annorlunda är att den förflyttats ovanligt långt ut ur det vetenskapliga samhället. Båda sidor har gått till instanser över forskarnivå; Gillberg bad ledningen vid Lunds universitet ge Kärfve sparken, Kärfve i sin tur gick till rättsliga instanser för att få tillgång till källmaterialet i syfte att undersöka förekomsten av forskningsfusk, den vid sidan av plagiat allra största vetenskapliga synden, som Fredrik Schoug uttrycker det. Han menar att man kan fråga sig om förnuftets spelrum verkligen blir större av att maktinstanser utanför forskningsdebatten dras in för att avgöra konflikter. Vetenskapskontroverser är nog en naturlig följd av kunskapssökandet. Att detta ärende har gått till andra instanser och att misstankar om fusk luftas i det offentliga gagnar inte dampforskarnas sak. Oenigheterna kring dampforskningen kommer förmodligen pågå så länge de involverade parterna är verksamma, eftersom vetenskapliga konflikter ofta inte avgörs förrän kombattanterna åldras och lämnar scenen, menar Fredrik Schoug. Vad gäller dampforskningen i sig så säger han att den är ifrågasatt nu, men den är också förbunden med samhälleliga praktiker utanför forskarsamhället, inom skola och sjukvård. Därmed beror dess framtid inte enbart på hur den värderas av forskarna. Är det då ett nederlag för forskarsamhället att inte kunna lösa sina egna konflikter? Nej, för jag tror inte man kan lösa vetenskapliga konflikter på ett enkelt sätt med att någon vinner en debatt, särskilt inte när det gäller perspektiv som utgår från så skilda premisser. Det är en process som tar tid. Det finns fördelar med att konflikter flyttas ut till andra instanser och till media, men mest för samhällsvetarna, menar han. Det är viktigt för samhällsvetare och humanister att deras perspektiv förs ut utanför forskarsamhället. De frågor de sysslar med rör demokrati och samhälle och deras teorier kan få praktisk betydelse endast om människor tar dem till sig. Allmänheten behöver däremot inte nödvändigtvis förstå den medicinska forskningen på samma sätt, den behöver inte veta varför en viss medicin fungerar så länge läkaren vet. Det handlar också om forskningsresurser. Samhällsvetare och humanister måste på ett helt annat sätt ständigt rättfärdiga sin existens utåt, medan nyttan av medicinsk forskning är mer allmänt accepterad. 14

17 Häri ligger också ett tidsbundet drag hos Gillberg-fejden, menar Fredrik Schoug. Den hade inte kunnat få samma proportioner om den inträffat för hundra år sedan. För då hade den definitivt stannat i forskarsamhället, beroende på vetenskapens förändrade ställning i samhället. För hundra år sedan var vetenskap prestigefyllt, men det var ingen stark kraft som drev förändringar i samhället. Den ansågs föra den mänskliga anden framåt, men idén om dess samhällsnytta var inte särskilt etablerad. Det var en ära för nationen att ha stora vetenskapsmän, ungefär på samma sätt som det var viktigt att ha stora konstnärer och författare. När äldre generationer av naturvetare upptäckte naturlagar fanns det heller ingen teknologi eller ekonomisk organisation som kunde omsätta rönen i praktiska påfund och därmed göra dem samhällsnyttiga. Synen på vetenskap förändrades på 50-talet, berättar Fredrik Schoug. Sprängningen av atombomben hade visat vad vetenskapen kunde användas till och därmed fick den en ekonomisk, samhällelig och teknologisk roll. Det var också efter det som man började bygga ut universiteten. Gillberg-fejden kommer få konsekvenser framöver, tror Fredrik Schoug. Forskningsetik diskuteras alltmer och nya bestämmelser och riktlinjer har utarbetats som inte bara gäller den medicinska forskningen, som annars varit hårdare reglerad än annan forskning. Reglerna om vem som äger forskningsmaterial måste klargöras. Och kanske måste forskarna också hantera att fejden påverkat allmänhetens förtroende för forskningen. Det är klart att oenighet forskare emellan kastar tvivel över forskningen, trovärdigheten ökar förstås om alla är eniga, vilket också gör det lättare att resa anspråk på ökade skattemedel till forskningen. Men oenigheten är också en drivkraft. Utan den skulle vi ha ett samhälle där enbart en riktning i taget var tillåten, som under epoker när religionen tillhandahållit förklaringsmodeller för allting. Fast det kan tänkas att forskarsamhället i fortsättningen kommer anstränga sig för att dölja de konflikter som finns för att se bättre ut i allmänhetens ögon. I PRAKTIKEN Sanna Camitz 15

18 KRÖNIKA Forskare och murvlar - därför blir mötet så laddat 16

19 KRÖNIKA Ulrika Knutsson, kulturjournalist och författare Jag blev aldrig forskare. För liten svetslåga, för bred profil och för lite sittfläsk. Men som journalist har jag haft stor glädje av min avbrutna kontakt med forskarsamhället. Jag hittar hjälpligt i bibliotek, jag har ett hum om källkritik. När jag som reporter sitter och blåljuger, och det gör man ju för att det blir lite roligare så, försöker jag antyda detta för läsaren. Man kan sträva efter intellektuell hederlighet, också när man har ytlighet och generalisering som yrke. Mötet mellan en reporter och en forskare kan bli tragikomiskt. Som ung reporter om sommaren på sjuttiotalet blev man utskickad till årets grävningsplats för att prata med arkeologer. 17

20 KRÖNIKA Hur levde folk här förr i tiden? Vad gjorde dom? Hur mådde dom? undrar reportern. Det vill arkeologen inte ut med. Jo, han vill, men törs inte. För då måste han generalisera och förenkla - och riskera att illvilliga kollegor hugger en i ryggen! Det blir ett trist ställningskrig vid grävningsplatsen. Reportern frågar och arkeologen hummar - och ruvar som en drake över sina trista stolphål. Andra gånger, när jag på några dagar har kokat upp och kryddat en avhandling, som någon arbetat med i många år, får jag dåligt samvete. Känner mig som ett slaktarbiträde. Forskare är maratonlöpare, journalister sprinters. Forskare har en kultur där tid att tänka faktiskt ingår i arbetsbeskrivningen. Vi journalister har en kultur där tid att tänka är lyx. Du har inte betalt för att tänka, du har betalt för att skriva, skrek en rödblommig redaktionschef till mig en gång. På en bra redaktion samarbetar man, och bollar idéer. Man är lojal med tidningen, i praktiken. Forskare är lojala med universitetet och den fria forskningen - som idé. I praktiken är de livrädda för att bolla idéer. Nån kan sno dem. Ett bra journalistiskt språk är ungefärligt och bildligt. Ett bra forskarspråk är exakt. Det tar mycket längre tid att uttrycka sig exakt. Det kräver att man släpar med sig vad alla andra sagt tidigare, lika exakt. Det finns hemska redaktionella miljöer, med jargong och stjärnkult. 18

21 KRÖNIKA Andra gånger, när jag på några dagar har kokat upp och kryddat en avhandling, som någon arbetat med i många år, får jag dåligt samvete. Känner mig som ett slaktarbiträde. Men en akademisk institution är värre. En långsam kriminalreporter kan bli en snabb redigerare. Men en historiker som misslyckats i Uppsala får inte en ny chans i Lund. Kanske på Skövde högskola. Eller på gymnasiet. Och det ses inte som en chans. Den akademiska elakheten är något jag älskar i bokform, i verkligheten är den inte lika kul. Mycket har dock hänt sedan 1970-talet. Status har forsat från ena hållet till det andra. Det finns färre föraktade murvlar, och färre självgoda professorer. Det finns ett nytt akademikerproletariat, och en ny medial, nog så självgod elit. Och trots alla skillnader finns beröringspunkter. God forskning och god journalistik kräver nyfiket sinne och öppen håg. Det finns styrd och förutsägbar forskning, liksom det finns styrd och förutsägbar journalistik. Och så finns det ögonblicken när något händer! Dr Frankenstein gick förvisso för långt och dr Faustus gjorde rena kvällstidningsscoopet. Han betalade ett högt pris för ensamrätten. Han sålde sin själ till djävulen. Men allt detta ligger varken i journalistens eller forskarens natur - utan i människans. 19

22 Porträttet

23 PORTRÄTTET Roligt att kombinera forskning och företagande Han är forskare, företagare och arbetar med biometrisk teknik som ska skapa säkrare pass och ID-kort. Stipendier har regnat över honom, fast egentligen drömde han om att bli cykelbud. Nu funderar han på om det svenska lärarundantaget är så bra egentligen. Möt Jan Erik Solem, forskare vid Malmö högskola. Det är tur att det rent geografiskt inte är stora avstånd mellan Teknik och samhälle och Minc (Malmö Incubator):s lokaler på Nordenskiöldsgatan i Malmö. Tur för den som flänger mycket emellan. Som Jan Erik Solem, som tillbringar en del av sin tid vid Teknik och samhälle som doktorand och en del av sin tid på Minc, där han driver sitt eget företag Ground Truth Vision. 21

24 PORTRÄTTET Jag insåg att det är matte och fysik som är mina stora intressen. Det är roligt att kombinera forskning och företagande. Just nu vill jag helst slippa fokusera på bara en av de sakerna. Han medger att det tar mycket tid, men påpekar att han försöker vara ledig på lördagarna. Just nu passar det mig bra att satsa så mycket, men i längden håller det inte, förstås. Jan Erik Solem är uppvuxen i Bjärred och gick i skolan i Lund. Han tänkte bli läkare och gjorde vad som skulle kunna betraktas som en sensationellt kort karriär på läkarlinjen, genom att hoppa av efter bara en vecka. Jag insåg att det är matte och fysik som är mina stora intressen och att jag snarare hörde hemma på Lunds Tekniska Högskola. Väl färdig med sin ingenjörsutbildning gjorde han sitt examensarbete på företaget Precise Biometrics. Hans intresse för datorbilder hade väckts och på Precise Biometrics fick han tillfälle att fokusera på utveckling av teknik för fingeravtryck. Hans handledare var Anders Heyden, som sedan flyttade till Malmö högskola för att bli professor i tillämpad matematik med bildanalys och datorseende som expertområde. När han utlyste en doktorandtjänst i ett EU-projekt sökte Jan Erik Solem. Fast egentligen hade jag tänkt bli cykelbud. Det var precis när det 22

25 23

26 24

27 PORTRÄTTET När personen kommer till passkontrollen tas en ny bild och informationen jämförs med den i passet eller i databasen. slog igenom med cykelbud i Köpenhamn och Stockholm, för att de tog sig fram mycket bättre än bilbud. Jag väntade ivrigt på att trenden skulle komma till Lund. Fast det gjorde den inte. För i Lund cyklar alla, så det finns ingen marknad. Han fick doktorandtjänsten och sedan följde han med Anders Heyden till Malmö högskola. Han valde då också att flytta till Malmö. Malmö är mysigt, här finns mycket att göra. Nu jobbar jag mest förstås, men när jag inte gör det åker jag mountainbike i skogarna runt omkring. På somrarna surfar jag och på vintrarna åker jag iväg och åker snowboard. Jan Erik Solems forskningsområde handlar om att genom datorteknik konstruera tredimensionella modeller utifrån digitala bilder. I sitt företag har han renodlat en del av sitt forskningsområde, nämligen biometri. Det är tekniken för datoriserad igenkänning av människor, till exempel genom fingeravtryck, iris, ansikten eller annan biologisk karakteristika. Biometri har diskuterats mycket de senaste åren. Redan före den 11 september 2001 fanns diskussionen att ha biometrisk information i pass, men processen snabbades på efter terrordåden. Inom hela EU pågår nu införandet av säkrare pass. I Sverige ska alla nya pass från och med den första oktober innehålla biometrisk information. Det är utveckling av tekniken kring ansiktsigenkänning som Jan Erik Solems företag sysslar med. Man tar en digital bild av personen och bilden lagras sedan i passet och i databaser. När personen kommer till passkontrollen tas en ny bild och informationen från den jämförs med den i passet eller i databasen. Det blir billigare och säkrare. Analysen görs bättre i dator eftersom den inte påverkas av den mänskliga faktorn. Det ökar också genomströmningen i passkontrollerna, idag är köerna ett stort problem. Tekniken gäller inte bara pass, utan också till exempel kort till passersystem. Fördelarna med biometri är många. Kortet kan inte stjälas eller lånas ut, som dagens kort, nycklar och inloggningsuppgifter till datorer kan, säger Jan Erik Solem. Han säger att det så klart finns problem också, 25

28 PORTRÄTTET Många har inte tid att ta tillvara sina idéer. Idag hänger mycket på individens förmåga att bygga upp strukturer och jaga finansiärer. Har man heltidstjänst och familj är det ofta en omöjlig ekvation. framför allt kring de etiska frågorna. Människor kan uppleva det integritetskränkande att informationen lagras, det finns rädsla att det missbrukas. De frågorna gäller hanteringen av tekniken, inte tekniken i sig. All teknik kan egentligen missbrukas, det gäller i högsta grad också den vi har idag, säger Jan Erik Solem. Det låter som en strålande affärsidé, att driva ett företag som utvecklar teknik som så många länder ligger i startgroparna att börja använda? Fast Jan Erik Solem skrattar lite åt frågan. Jag börjar bli luttrad. Det har sagts så länge att den här tekniken är kommande och snart, snart slår igenom på bred front. År 2000 sa alla att genombrottet skulle komma, efter den 11 september sa alla NU, NU...men teknik tar tid att utveckla och människor måste få tid att vänja sig vid den. Stora system ska anpassas och man ska hitta en internationell standard som alla länder kan acceptera. Fast jag är optimistisk, förstås. Att kommersialisera sin forskning är inte helt okontroversiellt i den akademiska världen. Högskolor och universitet uppmuntrar alltmer sina forskare att ta steget, samtidigt hörs bland forskare en rädsla att deras integritet och den fria, oberoende forskningen är hotad, att ekonomiska intressen kommer styra för mycket. Men inom den tekniska världen har det länge varit vanligt med externt finansierad forskning. Som ingenjör är jag utbildad att lösa prak- 26

29 POTRÄTTET tiska problem eller göra förbättringar av teknik som används i samhället. För oss är det en självklarhet att det vi gör ska tillämpas praktiskt utanför den vetenskapliga världen. Jag kan förstå om forskare i teoretiska ämnen är mer tveksamma. Jag tror heller inte att all forskning går att kommersialisera. Han kommer in på lärarundantaget, som finns i Sverige, men är ovanligt utomlands. Det innebär att det är forskaren som äger rätten till sina forskningsresultat. För ett par år sedan tyckte jag det var bra att jag som forskare arbetar för mig själv. Men nu svänger jag. Jag tror att samhället skulle tjäna på att vi tog bort det, under förutsättning att forskaren får en skälig ersättning och att det finns infrastrukturer att ta tillvara forskningen. Om universiteten ska äga forskningen måste de engagera sig mer i kommersialiseringen av den, menar han. Som i USA, där universiteten har hela avdelningar som ägnar sig åt att söka patent och jaga samarbetspartners. Forskningsresultaten skulle snabbare komma ut i samhället då, menar Jan Erik Solem, vilket vore bra för samhället, universiteten - och forskaren själv. Många har inte tid att ta tillvara sina idéer. Idag hänger mycket på individens förmåga att bygga upp strukturer och jaga finansiärer. Har man heltidstjänst och familj är det ofta en omöjlig ekvation. Minc har varit en tillgång, säger han. Där har han fått kontor, rådgivning och nyttiga kontakter med finansiärer och nätverk. Och det går bra. Jan Erik Solem har fått Teknikbrostiftelsens Idéstipendium på kronor och Vinnovas stipendium på kronor. Idag har vi två anställda, jag vill gärna att företaget utvecklas till 10-15, inte fler. Vi ska vara ett litet teknikbolag som är specialiserade på det vi är bra på, säger han. Sanna Camitz 27

30 KRÖNIKA Helena Smitt, journalist och informationsansvarig vid Lärarutbildningen vid Malmö högskola Nytt hus nytt innehåll? Så har sista flyttkartongen packats upp och studenter och personal har hittat sin plats i Malmö högskolas nya hus Orkanen. Den glänsande veckade turkosgröna lådan är lärarutbildningens och bibliotekets nya hus som knappast någon malmöbo kunnat undvika. Imposant, javisst och ett av Malmös främsta landmärken där den speglar sig i vattnet i en glittrande hamnbassäng. Löftesrik, javisst med Hjalmar Gullberg och Timbuktus citat som klättrar uppför väggarna. Förpliktande än mer, det är nu Malmö högskola på allvar syns i stan, med 7000 fler studenter vid Hjälmarekajen. Och husets innehåll borde färga av sig på omgivningen. Men ett lärosäte har även med identitet att göra d.v.s. hur ser man på sig själv i förhållande till andra? Vad vill Malmös lärarutbildning göra för avtryck eller intryck både inåt högskolans andra områden och utåt samhället? Vad är - eller hoppas lärarutbildningen vara när man lämnat den undanskymda och ingrodda tillvaron på Heleneholm och nu på ett annat sätt är till allmänt skärskådande. Vilka löften och nya krav finns förborgade i det nya bygget? Förpackningen är en sak som i bästa fall borde spegla innehållet. På sikt räcker det dock inte med ögats fascination kring en spännande arkitektur där formen självfallet spelar roll för innehållet. Men ett lärosäte, liksom en individ, har inte en identitet utan många och samtidiga. Den ska förhålla sig till riksdag och regering, till andra lärarutbildningar, till skolorna i närheten, till företagen i den nya stadsdelen, till kommunen, till studenterna, till andra områden på den egna högskolan och inte minst till malmöborna. Vet malmöborna vad lärarutbildningen i Malmö är och att den gått igenom en stor förändring under de senaste fyra åren? Hur utbildningen moderniserats för att bli mer ändamålsenlig för den skola och det samhälle vi lever i? Det rör sig bl.a. om skapandet av nya yrkesämnen eller 28

31

32 KRÖNIKA huvudämnen där ämneskunskaper integrerats med läreri, om studenternas möjligheter att fritt få välja sidoämnen som exempelvis etnologi, datakunskap, teknik m.m. Detta är förändringar som även vill bryta gamla strukturer i skolan. Skolan behöver lärarlag som arbetar mer ämnesövergripande, lärarlag som kompletterar varandra för att kommunicera en mer mångfacetterad bild av verkligheten till eleverna. Studenterna i Malmö arbetar även redan från första termin på en partnerskola för att knyta samman teoretiska resonemang med skolans verklighet. Men även för att tidigt och på allvar handskas med och få insikt i de sociala och kulturella miljöer olika elever lever i. Något som kräver ständiga diskussioner hur man ska handskas med undervisningen i det samhälle som skolan är en del av. Allt detta har skolorna runtomkring, övriga lärarutbildningar och delar av högskoleverk och departement en hyfsad uppfattning om. Men malmöborna och övriga utbildningssverige? Idag omsätter privata företag mer än 90 procent av all utbildning i Sverige och därför undrar man varför lärarutbildningarna fortfarande är så oerhört skolinriktade? Här kommer sannolikt att etableras nya samarbetspartners och hända något nytt när man flyttat mitt i stan! Hälsa och samhälle, HS, ett annat av Malmö högskolas områden, flyttade för ett par år sedan in ett nytt vackert hus i sjukhusområdet. Det blev början till en integration och ett samarbete som tidigare inte existerat mellan de olika utbildningarna, varav en var inhyst i baracker på sjukhusområdet och de andra bodde tillsammans med bl.a. särvuxelever i en skola. - Hälsa och samhälle blev något på allvar när vi flyttade till ett nytt hus, berättar Fred Kahn, studierektor och t.f. kanslichef vid HS. Det nya huset har starkt bidragit till en gemensamhetstanke. Det blev ett möte mellan olika kulturer där vi började begripa varandras språk och kunskapsområden, alltifrån biomedicin och bioteknik till socionom, sjuksköterska och folkhälsopedagog. Vi började kommunicera och lära av varandra. Kurser som exempelvis Hälsa och samhälle, som ger perspektiv på hälsa och etik, ges nu i alla programutbildningar. Olika tematiska forskningsprojekt har etablerats och man har inrättat ett forskarutbildningsämne kallat Hälsa Idag omsätter privata företag mer än 90 procent av all utbildning i Sverige och därför undrar man varför lärarutbildningarna fortfarande är så oerhört skolinriktade? och samhälle. Det märkliga är att huset även gav en ringarpåvattnet effekt utåt. Vi knöt kontakter med övriga högskolan på ett annat sätt än tidigare. Exempelvis har vi den biomedicinska analytikerutbildningen tillsammans med Teknik och samhälle, TS, och socionomerna läser en 20p kurs vid Internationell migration och etniska relationer, Imer; vi arbetar med idrottsvetarna vid lärarutbildningen m.m. Vi har även etablerat forskningssamarbete med Odontologiska fakulteten, med universitetssjukhuset MAS i Malmö och med Wallenberglaboratoriet, fortsätter han entusiastiskt. HS identitet och status har alltså förändrats i och med det nya huset. Självkänslan höjdes och HS etablerade sig även på Malmö högskola på ett djupare och mer integrerat sätt. Den förhoppningen hyser säkert högskoleledningen centralt även vad gäller lärarutbildningen, som är högskolans största område. Lärarutbildningen behöver helt enkelt på ett mer påtagligt sätt bli en del av Malmö högskola inte ett universitet i sig med (för) stark egen identitet där man är sig själv nog, har det länge hörts grymtas i korridorer. Den behöver än mer gå in och ut i olika 30

33 samarbeten med andra områden i och utanför högskolan. Där nya tankar, och nya idéer, föds. Även studenterna behöver skapa andra kontakter med teknikstudenter, imerstudenter, hälsaochsamhällesstudenter, konstochkulturstudenter m.m. för att smaka på andra kunskapstraditioner och förstå andra studenters värderingar och syn på livet. Inte bara för att berika sig själva utan ytterst för att bli bättre framtida lärare. Lärarutbildningen har dock en tydlig black om foten. Flytten är dåligt synkroniserad med den förändrade lärarutbildning som startade redan 2001 och risken finns att det uppstår en slags trötthet bland de anställda inför förändringar överhuvudtaget. Eller en slags liknöjdhet, oh hemska tanke. Ändå finns det självfallet alltid stora förhoppningar kring ett nytt hus. - Fysiska förändringar brukar medföra mentala förändringar som även får praktiska konsekvenser, säger Ingrid Gustavsson, avdelningschef vid Malmö högskolas plan- och lokalavdelning. För nu om någonsin är det viktigt att det nya huset blir en tummelplats för dynamik och diskussion. Nu när vi på allvar går in i Bolognaprocessen och all högre utbildning ska göras jämförbar i Europa. Det är dags för de anställda att göra sina röster hörda och att gå i clinch med vad lärarna ska göra i skolan. Och vad ungdomarna ska få ut av att vistas i skolan. Bl.a. pekar en färsk undersökning, presenterad på DN-debatt, på att pojkarna halkar efter alltmer i skolan och flickorna dominerar bland dem som får höga betyg. För lärarutbildare och lärare gäller det att inte släppa på insikten att kunskap ger makt och att skolan är den plats där unga står på tillväxt. Trots elevernas olika sociala och kulturella bakgrunder så gäller det att ständigt diskutera vad en riktigt bra skola är. Vilket intryck eller avtryck lärarutbildningen kommer att ge, nu när man håller på att bo in sig i den turkosgröna lådan, handlar både om spontana nya möten men också om egna val. Avtryck är ett stort ord i alla fall om man menar att lämna något bestående till eftervärlden. Eller om man vill orsaka en storm medan man huserar i Orkanen. 31

34 γeια salve!! hej! tungjatjeta terve!! hallo! merhaba!! zdravo hola!! bonjour! hei! hello! estou!!!! davs 32

35 TEMA Tema: Internationalisering 33

36 TEMA Sverige behöver världen mer än världen behöver Sverige 34

37 TEMA Efter en tid av fokusering på Europa är det dags att internationaliseringen åter blir mer global, menar Torsten Kälvemark, internationell koordinator på Högskoleverket, och ser sina personliga erfarenheter stärka hans bild av hur viktig internationaliseringen är. Det är alltid intressant att fundera över abstrakta begrepp i ett personligt perspektiv. Vad har till exempel mitt eget livs internationalisering bestått av? Jag föddes i januari 1942, mitt under det brinnande krig som rasade runt om i världen. Mina första steg tog jag i en liten församling på den sörmländska landsbygden, lång från världens oroscentra. Ändå förorsakade den internationella omvärlden svallvågor också i min närmaste omgivning. En dryg kilometer från det hus där jag föddes fanns ett interneringsläger för ryska marinsoldater och officerare som av olika anledningar hamnat i Sverige. De hade uppenbarligen en viss rätt att röra sig bland ortsbefolkningen och mina föräldrars gästbok vittnar fortfarande om att de hade ryska gäster på besök nyårsaftonen Själv minns jag förstås inget av detta men denna ryska närvaro i min hembygd kom indirekt att påverka mitt liv på ett sätt som det skulle föra för långt att här gå in på. Att det fanns en värld på andra sidan Östersjön blev hur som helst en realitet och femton år senare började jag läsa ryska per korrespondens i en önskan att bättre förstå denna värld. Dessförinnan hade jag också blivit medveten om att det på den andra stranden dessutom fanns ett land som hette Estland. När jag var fyra eller fem år fick jag en estnisk lekkamrat, yngsta sonen i en flyktingfamilj som bodde nära vårt hus. Det betydde ett första medvetande om ett land och ett språk bortom min egen verklighet. Om min generation generellt sett kom att betrakta Baltikum som ett terra incog- nita så har det i varje fall aldrig gällt för mig. Att den estniska kulturen skulle komma att spela en viss roll i mitt vuxna liv kunde jag då inte ana. På andra sidan den lilla insjön kom jag att få tyskfödda lekkamrater. Himmlers massör Felix Kersten hade köpt ett hus där och jag blev skolkamrat med hans barn. Han hade gjort sig känd som en dörröppnare för Folke Bernadottes aktion när det gällde att rädda skandinaver och judar ur koncentrationslägren och Europas plågsamma historia kröp plötsligt närmare min egen verklighet. Finska krigsbarn fanns i närheten. I grannsocknen bodde polacker som flytt från krigets vansinne. Idyllen var kantad med berättelser om det stora lidandet. Några år senare öppnade sig världen på ett annat sätt. Som tonåring i slutet på 50-talet satt jag ofta klistrad vid radioapparaten. Att lyssna på utländska kortvågsstationer var en hobby som var vitt utbredd i min pojkgeneration. Vi skickade lyssnarrapporter och fick färgglada kvitton från utlandet som kallades QSL-kort. Från kommunistländernas radiostationer fick man också böcker och tidskrifter. Tjeckoslovakiens radio kallade sig själv för fredens röst och dess svenska redaktion skickade en stor bok om tjeckisk folkkonst som jag fortfarande har i min ägo. Från Radio Peking fick jag boken Important documents concerning the question of Taiwan. Fast jag var knappast så ambitiös att jag faktiskt läste den. Ett stipendium i gymnasiet tog mig i två veckor på en resa till Finland. Jag lärde känna ett grann- 35

38 TEMA land, fortfarande märkt av krigets sår. Men det land och den kultur jag mötte har jag sedan dess alltid intresserat mig för kom jag som ung student till Uppsala. Universitetet var i och för sig en internationaliserad värld med ständiga besök av intressanta gästföreläsare från andra länder. Men mitt första ämne, statskunskap, var ändå något av en besvikelse för den som redan tyckte sig kunna något om världen. Halva kursen ägnades åt det svenska statsskicket och dess historia. Den internationella politiken förmedlades utan entusiasm och egentlig kompetens. Roligare var det då att läsa teologi. Här stod språkkunskaper och internationell forskning i centrum. Min första professor, religionshistorikern Geo Widengren, skrev ledigt böcker på engelska, tyska eller franska. Man kände sig framflyttad till en internationell forskningsfront och förstod att vetenskapen var gränsöverskridande. Några internationella utbytesprogram fanns inte på den här tiden men jag hade turen att få ett stipendium för fjorton dagars vistelse på en ryskfransk teologisk fakultet i Paris. Dessa två veckor kom att öppna mina ögon för kulturella samband som jag inte var medveten om. Det blev en påverkan för min fortsatta utveckling som (i kombination med erfarenheterna av fjorton dagar i Finland) senare övertygat mig om att också ganska korta möten med en ny kultur inte ska underskattas när det gäller påverkan och nya perspektiv. Mitt mer fasta yrkesliv kom så småningom, i början av 70-talet, att föra mig till det dåvarande universitetskanslersämbetet. Bertil Östergren, en stridbar f. d. kårordförande från Lund och sedermera lika stridbar chef för SACO, hade fått i uppdrag att leda en utredning om motiv och mål för en ökad internationalisering på den högre utbildningens område. Det var en utredning som arbetade under drygt två år i hög fart och med höga ambitioner. I slutbetänkandet från 1974 med titeln Utbildningens internationalisering konstaterades det att utbildningsväsendet måste ha som en uppgift att främja internationell förståelse och samverkan och bidra till strävandena att lösa globala problem. Lite längre fram i texten förklarade man varför det behövs en internationaliserad utbildning: Att världen har krympt betyder inte bara att förbindelserna mellan länder och folk har ökat. Det betyder också att många av de avgörande livsfrågorna blivit av global natur och kan lösas endast genom internationell samverkan. Detta är i hög grad utbildningsproblem. Behovet av internationell solidaritet och av världsmedborgarkänsla är det viktigaste motivet för en internationaliserad utbildning. Eftersom de globala livsfrågorna är avgörande även för den enskilda individens och nationens villkor, är en sådan utbildning också ett nationellt intresse. Till detta allmänna motiv kommer ett arbetsmarknadsmotiv som grundas på att olika yrkesfunktioner i växande grad får ett internationellt inslag, vare sig arbetsuppgifterna fullgörs i eller utanför Sverige Utbildningen måste skapa beredskap och förmåga att möta förändringar som bl a drivs fram av internationaliseringsprocessen. Utredningen presenterade bl.a. ett antal generella mål i fråga om attityder, allmänna kunskaper och färdigheter. Attitydmålen formulerades på följande sätt: Behovet av internationell solidaritet och av världsmedborgarkänsla är det viktigaste motivet för en internationaliserad utbildning. öppenhet, förståelse och respekt för alla folk, deras kulturer, värderingar och levnadsmönster insikt om relativiteten i egna eller nationella förhållanden, värderingar och levnadsmönster positiv inställning till internationellt samarbete 36

39 TEMA och internationell solidaritet samt beredskap och vilja att verka för detta Till detta fogade utredningen ett allmänt mål om fördjupad kunskap när det gäller förhållanden i andra länder - främst genom medvetenhet om olika politiska, sociala, kulturella och ekonomiska strukturer och deras inbördes samband mellan länder och folk. Samarbetet med Bertil Östergren och hans utredningsgrupp fick mig för första gången att mer systematiskt reflektera över internationaliseringens mål och medel. De motiv för internationalisering som man redovisade och den önskvärda färdriktning som preciserades tycker jag fortfarande gäller. Så här drygt trettio år senare kan man ändå konstatera att en hel del av det som utredningsrapporten från 1974 förordade faktiskt har genomförts. Det har delvis skett genom samhällets förändringar: en ökad immigration och internationell rörlighet, mediernas utveckling, den allmänna globaliseringen. Samtidigt kan man ändå konstatera att mycket fortfarande är ogjort eller att utvecklingen rent av har gått bakåt. Om språkkunskaperna ökat eller minskat under de decennier som gått kan man alltid diskutera. Kanske har vi aldrig haft så många ungdomar i Sverige som talat främmande språk som just nu. Samtidigt har ändå inflytandet från en enda global kultur blivit allt större. Den anglosaxiska dominansen är i det närmaste total, både i media och på våra högskolor. Få institutioner erbjuder alternativ kurslitteratur på tyska, franska eller spanska även om detta vore rimligt ur ett internationaliseringsperspektiv. I takt med en ensidig kulturdominans kan man också undra hur det ser ut med insikten om relativiteten i egna eller nationella förhållanden, värderingar och levnadsmönster. Det är självklart att relativismen inte ska innebära ett ifrågasättande av de grundvärderingar som vi tror på: demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter till exempel. Samtidigt kan man inte frigöra sig från intrycket av att det här och var fortfarande finns en ovilja att sätta sig in i livsvillkoren i andra kulturkretsar och att en nedärvd västerländsk arrogans ibland kan motverka den utveckling som vi gärna skulle se på andra kontinenter. Det fanns en period under 1990-talet då det var det europeiska som stod i centrum. En amerikansk iakttagare (Susan Opper), som studerade vad som hänt i Sverige under ett decennium av medveten internationalisering, sammanfattade sina intryck på följande sätt: Certainly, along the way there have been debates over the superordinate aim of internationalization as an educational goal. There have been strong advocates of placing a global solidarity goal premier, stressing the need to prepare Swedes to work to improve the standard of living and national economic chances of countries who are not as well off as Sweden. Yet, the motivation to internationalize in order to promote Sweden s own economic interests has, in my estimation, weighed more heavily. And in this context, there has been an astounding consistency in concern for events and developments in Western Europe; meeting the need for skills required by the complexity of modern labor markets, the need to make successful planning decisions, the need for culturally tempered management practices, fostering in the universities a research base for an advanced technology and maintaining the requisite supply of skill and culture of science. What we have seen in Sweden is internationalization as a stepping stone to Europeanization, with a strong side interest in linkage to the US. Moreover, I have witnessed not so much a pan-europeanism in Sweden s interest in internationalization as a concentration of effort on Germany and the United Kingdom. Att Europa stod i centrum under några år var kanske inte så konstigt med tanke på det aktuella politiska läget. Sverige sökte sin plats på vår egen kontinent och ett svenskt medlemskap i EU var en prioritet för det politiska etablissemanget. När vi 1992 (tre 37

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna OM VÄRDSKAP konsten att få människor att känna sig välkomna 1 Tänk dig en värld där alla känner sig väntade och välkomna. En värld där barn, vänner, främlingar, gäster, kunder och medarbetare vågar och

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult.

Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult. Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult. Hade du inte tänkt bli IT-konsult? I så fall vill vi gärna ha ditt CV. Hur får man folk att trivas på jobbet? På Altran bygger vi

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

mista livet. När du har planerat, funderat, vänt och vridit på alla stenar är du fortfarande sugen på att klättra upp för Mount Everest?

mista livet. När du har planerat, funderat, vänt och vridit på alla stenar är du fortfarande sugen på att klättra upp för Mount Everest? Efter att jag hållit något av mina föredrag om respekt, inställning och bemötande, kommer ofta någon eller några åhörare fram till mig. De vill berätta om sina mål, drömmar och visioner. En gång berättade

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av Dnr FAK1 2010/158 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av tjänsteverksamheter Masterprogramme in Service Marketing and Management

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta!

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta! P 0 Proposition : Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning Motion #P-0- Ett ställningstagande rörande internationalisering Internationalisering av högre utbildning är ett brett område där

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Så hanterar du etiska dilemman. 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg

Så hanterar du etiska dilemman. 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg Så hanterar du etiska dilemman 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg Så hanterar du etiska dilemman Saco Chefsråd har formulerat ett antal råd kring etik och hur du som chef kan göra för

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Ungas syn på Vetenskap

Ungas syn på Vetenskap DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 22:4 Ungas syn på Vetenskap Preliminära resultat Ungas syn på vetenskap Preliminära resultat VA-rapport 22:4 ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-3-8 (tryckt) ISBN

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning Lunds universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Juridiska avdelningen Anna Sandström BESLUT 2010-11-29

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer