FORSKNING BILDNING UTBILDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNING BILDNING UTBILDNING"

Transkript

1 FORSKNING BILDNING UTBILDNING Praktik & Teori 02:2005 En tidskrift från Malmö högskola Ansiktsigenkänning är hans företagsidé Tema: Internationalisering Lönar det sig att studera?

2 Redaktör: Sanna Camitz Ansvarig utgivare: Örjan Bergh Grafisk form: Helena Wallin och Åse Ekström från Konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola Grafisk produktion: Anneli Frannung, Holmbergs i Malmö AB Foton: Gisela Svedberg: sidorna 10, 13, 20, 23, 24, 52, 55, 56 samt omslagsbild. Björn Wangen: sidorna 2 och 51. Kamerareportage: sid 12. Åke E:son Lindman: sid 29. Stefan Lindblom: sidorna 40 och 43 Illustrationer: Anneli Frannung: sid 16. Lars Gylldorff: sid 60 Tryck: Holmbergs i Malmö AB ISSN: Praktik och teori ges ut av Malmö högskola Kontakta gärna redaktionen: Sanna Camitz, 040/ ,

3 innehåll Inledning Redaktionen Lönar det sig att studera? Lotta Solding Oenigheten är också en drivkraft Sanna Camitz Krönika Forskare och murvlar - därför blir mötet så laddat Ulrika Knutson Porträttet Roligt att kombinera forskning och företagande Sanna Camitz Krönika Nytt hus - nytt innehåll? Helena Smitt Tema Sverige behöver världen mer än världen behöver Sverige Torsten Kälvemark Tema En global utblick måste prägla all utbildning - på alla nivåer Oscar Hemer Tema Jag skulle vilja träffa den trebarnsförälder som åker på utbyte Nina Gustafsson Åberg Avhandlingen Design är att skapa möjliga framtider Pernilla Ståhl Debatt! Försvara den avgiftsfria högskolan Oliver Haraldson

4

5 inledning Det surrar i höstluften Det har hunnit gå ett litet tag på höstterminen nu. Även de nya studenterna har börjat hitta rätt till salar och föreläsningar och blivit lite varma i kläderna. Solbrännan må ha bleknat, men kanske surrar ändå sommarens stora debattfråga inom utbildningssektorn kvar i deras bakhuvuden: lönar det sig att studera, egentligen? Eller bär det raka spåret ut i arbetslöshet? Praktik&Teori har låtit frilansjournalisten Lotta Solding gå på djupet med frågan och nog verkar det som om det finns hopp - även för akademiker! Ett annat begrepp som surrat ett tag är internationalisering, som blivit det här numrets tema. Det är ett trevligt ord, som andas förståelse och vidsynthet och ju-mer-vi-är-tillsammans men är det så oproblematiskt egentligen? Och, som Oscar Hemer skriver, säger vi globalisering istället blir reaktionen genast mindre ljum. Han är en av tre röster som i temadelen ger sina personliga funderingar kring begreppet. Stort tack för all respons på det första nygamla numret av Praktik&Teori! Det var roligt att se hur saknad tidskriften varit och hur stort engagemanget är för att Malmö högskola ska ha en tryckt tidskrift med utrymme för lite längre artiklar, för debatt, fördjupning och reflektioner. Vi hoppas engagemanget ska hålla i sig och ska göra vårt bästa för att leva upp till det! Tack till redaktionsrådet som varit bollplank och kommit med hjälp, idéer och glada tillrop; Lena Widding Hedin, Hälsa och samhälle, Mikael Stigendahl, Lärarutbildningen, Oscar Hemer, Konst, kultur och kommunikation (K3), Jenny Malmsten, Internationell migration och etniska relationer (IMER), Gunilla Bratthall, Odontologiska fakulteten och Anders Heyden, Teknik och samhälle. Sanna Camitz, redaktör 3

6 I PRAKTIKEN JOBBRIKE ARBETSLÖSA VÄLSTÅNDET RIKABODA INGAKOSING 4

7 I PRAKTIKEN Lönar det sig att studera? I juli 2005 var människor med minst två års högskoleutbildning öppet arbetslösa. Det innebär att akademikernas arbetslöshet lite drygt fördubblats på tio år. Samtidigt konkurrerar högskolor och universitet med lockrop om utbildningar med hög anställningsbarhet. Hur hänger detta ihop, varför ser det ut som det gör och finns det några lösningar i sikte? Praktik&Teori gör en djupdykning bland statistikuppgifter, rapporter och debattartiklar samt lyssnar på några röster i luften. Vad blir jag efter detta, vad får jag för jobb? Det är nog den allra vanligaste frågan vi studievägledare får. Ju äldre studenterna är, desto vanligare är frågan. De vill inte bekosta en utbildning som inte ger något jobb, säger Charlotte Ahlm, studievägledare på Malmö högskola. På studieadministrativa avdelningen vid Malmö högskola har man inte nöjt sig med att passivt lyssna och ge råd, utan har istället utarbetat en egen modell för karriärplanering. Från och med i höst ingår den som en obligatorisk delkurs på 3 poäng för dem som läser Materiell och virtuell design på Konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö högskola. Mer om detta senare. Först ett litet klargörande innan resonemanget borrar sig djupare ner i den arbetslösa akademikervärlden: Även om andelen arbetslösa akademiker med minst två års högskola har fördubblats på tio år, kvarstår faktum att arbetslösheten minskar i takt med att utbildningsgraden stiger. Oberoende av konjunkturläge är arbetslösheten högst för dem med endast grundskoleutbildning eller motsvarande. Med det perspektivet får man hålla med om att det lönar sig med utbildning. Men det har blivit allt svårare att få ihop det på senare år. Akademisk utbildning ger inga garantier för en säker arbetsmarknad. 5

8 I PRAKTIKEN Arbetslösa akademiker har alltid funnits, men inte i så hög grad som nu. Strategin ju mer utbildning desto bättre är bättre på lång än på kort sikt. Det som är bra är nog snarare lagom utbildning. På kort sikt har arbetsmarknaden hängt med dåligt och inte använt den kunskap som kommer ut. Detta är extra svårt för dem som är unga och nyutexaminerade, säger Anna Ekström, ordförande för SACO, Sveriges Akademikers Centralorganisation. Under läsåret 2003/2004 avlade studenter sin första examen. Det är en ökning med 5 procent på ett år, 20 procent på tre år och 35 procent på tio år. Och nu kommer vi allt närmare pudelns kärna: I takt med att allt fler studenter strömmar igenom högskolan stiger också andelen arbetslösa akademiker. Regeringen har ett uttalat mål att 50 procent av varje årskull ska söka till högre utbildning. Högskolor och universitet har under en följd av år fått ökade resurser och arbete med breddad rekrytering har uppmuntrats. Fler akademiker i samhället ger alltså fler arbetslösa akademiker eller? Fullt så ensidigt är förstås inte svaret på frågan varför det finns fler arbetslösa akademiker idag än under krisåren i början av 1990-talet. Praktik&Teori ringer Tord Strannefors, som arbetat med arbetslöshetsprognoser på AMS under många år: Det har funnits gott om akademiker i de branscher som gått dåligt i början av 2000-talet; jag tänker på företag inom ekonomi-, telekom- och it-sektorerna. Dessutom har neddragningarna inom administrationen varit stora över lag, och här finns också många akademiker. Den ökade utbildningsvolymen har naturligtvis också bidragit. Tord Strannefors nämner även det mörkertal som finns när det gäller akademiker som tar jobb som de är överkvalificerade för; ett sätt att välja bort arbetslöshet och antagligen samtidigt konkurrera ut någon med lägre utbildning. 6

9 I PRAKTIKEN 7

10 I PRAKTIKEN Vad säger man då till någon som just ska påbörja eller precis har avslutat sin utbildning och hamnar mitt i diskussionen kring arbetslösheten bland akademiker? Är det lönt att studera eller inte? Frågan går åter till Anna Ekström på SACO: Varje individ bär ansvaret att forma sitt eget liv. Och alla val bär med sig både möjligheter och faror. Det finns inga garantier för att du blir varken rikare eller får ett lättare liv om du väljer högre studier. Det gäller att göra ett val som passar just dig själv. Självklart har man rätt att ställa anspråk på till exempel en väl fungerande arbetsförmedling, vilket jag inte riktigt tycker att vi har idag när det gäller akademikerjobb. - Det gäller att hitta sitt jobb, att skapa sin egen efterfrågan, fortsätter hon. Insikten att man inte blir omhändertagen, utan själv måste ta ansvar, är nödvändig. Hur ser SACO på sin roll när det gäller att hantera den stigande arbetslösheten bland akademiker? En av våra främsta uppgifter är att göra arbetsgivare uppmärksamma på att det faktiskt finns arbetslöshet även bland akademiker och förklara varför det ser ut som det gör. Många har en stigmatiserad bild av att det är något fel på en arbetslös akademiker och hyser ofta misstankar om att det nog är något udda med de här personerna. Denna myt försöker vi aktivt avliva. Arbetslösa akademiker har alltid funnits, men alltså inte i så hög grad som nu. Något som slukade många akademiker på 1970-talet var den expanderande offentliga sektorn. Det lär inte bli aktuellt igen. När Anna Ekström försöker sia om framtiden tror hon att den privata tjänstesektorn är en kommande framtidsbransch för dagens akademiker, under förutsättning att det blir lättare att köpa tjänster. Allt är dock inte nattsvart, arbetslösheten är inte lika hög bland alla akademiker. Tandläkare, läkare, sjuksköterskor och många lärargrupper behövs både idag och en bra tid framöver. Konstnärer och humanister förväntas dock få det fortsatt svårt. Innebär dagens diskussion om hög anställningsbarhet att de utbildningar som inte kan utlova detta känner sig hotade? Måste varje utbildning kunna utlova en direkt koppling till arbetsmarknaden? Ordet går till Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och dekan vid Historisk- filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet: Vi som inte främst driver yrkesutbildningar är vana vid de här frågeställningarna. Vad som är viktigt för oss är att stärka vår och våra studenters identitet, att tala om vad vi kan och visa hur bra våra utbildningar är. Vi är tydliga mot våra studenter om att våra utbildningar inte leder till ett visst yrke, men att vi istället utbildar generalister; alltså människor som kan skriva och tala väl, tänka kritiskt och som är duktiga på att samla in, sortera och analysera material. Generalistkunskap i kombination med specifik ämneskunskap finns det ett stort behov av i vårt samhälle. Anna Ekström på SACO får också en chans att tycka till: Hur tycker du att prefekter och områdeschefer på humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter ska tackla dagens situation? Varför inte vara den fakultet som går i spetsen för att knyta kontakter med regionens småföretagare? I Danmark har man exempelvis testat att stötta småföretagare så att de har kunnat anställa nyutexaminerade akademiker, ofta i lite oväntade kombinationer, med mycket gott resultat. Dags slutligen att knyta tillbaka till K3 på Malmö högskola, där man bland annat utbildar studenter på programmet Materiell och virtuell 8

11 I PRAKTIKEN design. I likhet med konstnärer har designers en tuff arbetsmarknad. I höst provar utbildningen ett nytt grepp, karriärplanering, i samarbete med högskolans studievägledare. På en trepoängskurs med rubriken Att arbeta som designer får studenterna mycket handfast hjälp att fundera över framtida yrkesval. Målet med vår utbildning är att våra studenter ska kunna gå ut och arbeta som designers direkt efter grundutbildningen. Sedan får de gärna återvända för magisterexamen eller vidare forskning, men vi anser att yrkeserfarenhet är mycket viktig, säger Åsa Harvard, programledare för Materiell och virtuell design. I korta drag går kursen ut på att ge studenterna större självinsikt om vem man är, vad man kan och vart man är på väg: Vilken är min kompetens idag och vad krävs för att jag ska nå dit jag vill? Varje student tar fram en egen karriärprofil. Sen gäller det att matcha den mot drömyrket, att jämföra drömmen med yrkeslivet och se vad som saknas för att man ska kunna nå dit man vill. Högskolan bör absolut hjälpa till att öppna den stängda arbetsmarknadsdörren för att underlätta för sina studenter, säger studievägledare Charlotte Ahlm. Karriärplanering, öppnade dörrar med mer nätverkande, större insikt hos arbetsgivare samt akademikerpraktik hos småföretagare där har vi några förslag på hur arbetslösheten bland akademiker kan tacklas. Man kan också välja att se arbetslösheten som en del av livet. Åsa Harvard på K3 får sista ordet: Arbetslöshetserfarenhet borde också räknas. Att finnas utanför systemet i perioder ger erfarenheter som man också växer av och som man borde kunna tillgodoräkna sig. Lotta Solding, frilansjournalist 9

12 I PRAKTIKEN Oenigheten är också en drivkraft 10

13 I PRAKTIKEN Fredrik Schoug ser en klassisk akademisk konflikt rasa förbi Som en den akademiska världens egna storm Gudrun har Gillberg-fejden dragit fram. En typisk, klassisk akademisk konflikt mellan oförenliga perspektiv, menar etnologen Fredrik Schoug, som studerar forskarsamhället. Men hade den inträffat för hundra år sedan hade den fått ett annat scenario. Det var i juni som tingsrätten fann rektor för Göteborgs universitet, Gunnar Svedberg, och professor Christopher Gillberg skyldiga till tjänstefel för att de inte lämnat ut Gillbergs forskningsmaterial kring damp till två andra forskare. Med tingsrättens dom nåddes kulmen i vad som beskrivits som den stormigaste akademiska striden i Sverige i mannaminne. Upprinnelsen till fejden var att Eva Kärfve, docent i sociologi vid Lunds universitet, och barnläkaren Leif Elinder bad att få granska delar av Gillbergs forskningsmaterial kring sjukdomsbegreppet damp. Det gällde delar av den så kallade Göteborgsstudien, i vilken Gillberg följt barn med diagnosen damp under flera år. Gillberg ville inte lämna ut materialet, utan hänvisade till sekretess. Och därmed var stenen i rullning. Kärfve och Elinder talade om forskningsfusk, Gillberg om en förtalskampanj. Kammarrätten beslöt att materialet måste lämnas ut, Gillbergs medarbetare svarade med att våren 2004 uppge att de förstört hela materialet. Fejden har rasat, likt en forskarsamhällets storm Gudrun, i rättsinstanser och framför allt i media och kombattanterna har knappast skrätt orden när det gällt ömsesidig smutskastning. Den övriga akademiska världen har fått se forskningsrutiner, strategier och etik debatteras av i stort sett alla, i och utanför vetenskapssamhället. Samtidigt är akademiska fejder knappast ovanliga. Vad gjorde den här så dramatisk? Är den en typisk akademisk konflikt eller står den akademiska världen inför en 11

14 I PRAKTIKEN Christopher Gillberg helt ny typ av fejder som kommer avgöras av universitetsledningar och i rättssalar? Är det en fejd typisk för vår tids akademiska värld? Fredrik Schoug är docent i etnologi vid Lunds universitet och hans forskning inriktar sig på akademin och kunskapssamhället. Han menar att Gillberg-fejden trots sina extrema ingredienser, att låta 25 års forskningsmaterial gå i papperstuggen hör trots allt inte till de vanliga inslagen i vetenskapskonflikter, ändå bär särdragen av en klassisk, akademisk strid mellan naturvetare och samhällsvetare/humanister. I vanliga fall undersöker naturvetare och samhällsvetare-humanister vitt skilda områden. Samhällsvetare letar inte orsaker till cancer, naturvetare yttrar sig sällan om kultur och samhälle. Men ibland undersöker de samma företeelser och då krockar utgångspunkterna. Gillberg har en biologisk förklaringsmodell till damp, han menar att det beror på avsaknad av ett ämne i hjärnan. Så opererar inte samhällsvetare och humanister. De utgår istället från samhälleliga och historiska förklaringsmodeller. Om barn är stökiga i skolan söker de snarare förklaringar i uppväxt och familjeförhållanden och hur dessa präglas av samhället. Den stora krocken uppstår för att konsekvenserna av förklaringsmodellerna blir så olika, menar Fredrik Schoug. Naturvetarna förklarar barnens beteende utifrån faktorer som har att göra med deras neurologiska konstitution. Problemen blir därmed 12

15 I PRAKTIKEN 13

16 I PRAKTIKEN barnens egna och åtgärderna handlar då om att på medicinsk väg hålla symptomen i schack eftersom de svårligen kan lösas. Om man istället förklarar disciplinproblem utifrån samhälleliga faktorer förvandlas barnens personliga problem snarare till samhällsproblem och föranleder krav på politiska reformer, istället för medicinska kurer. Så långt det klassiska mönstret av akademisk konflikt. Det som trots allt gör Gillberg-fejden annorlunda är att den förflyttats ovanligt långt ut ur det vetenskapliga samhället. Båda sidor har gått till instanser över forskarnivå; Gillberg bad ledningen vid Lunds universitet ge Kärfve sparken, Kärfve i sin tur gick till rättsliga instanser för att få tillgång till källmaterialet i syfte att undersöka förekomsten av forskningsfusk, den vid sidan av plagiat allra största vetenskapliga synden, som Fredrik Schoug uttrycker det. Han menar att man kan fråga sig om förnuftets spelrum verkligen blir större av att maktinstanser utanför forskningsdebatten dras in för att avgöra konflikter. Vetenskapskontroverser är nog en naturlig följd av kunskapssökandet. Att detta ärende har gått till andra instanser och att misstankar om fusk luftas i det offentliga gagnar inte dampforskarnas sak. Oenigheterna kring dampforskningen kommer förmodligen pågå så länge de involverade parterna är verksamma, eftersom vetenskapliga konflikter ofta inte avgörs förrän kombattanterna åldras och lämnar scenen, menar Fredrik Schoug. Vad gäller dampforskningen i sig så säger han att den är ifrågasatt nu, men den är också förbunden med samhälleliga praktiker utanför forskarsamhället, inom skola och sjukvård. Därmed beror dess framtid inte enbart på hur den värderas av forskarna. Är det då ett nederlag för forskarsamhället att inte kunna lösa sina egna konflikter? Nej, för jag tror inte man kan lösa vetenskapliga konflikter på ett enkelt sätt med att någon vinner en debatt, särskilt inte när det gäller perspektiv som utgår från så skilda premisser. Det är en process som tar tid. Det finns fördelar med att konflikter flyttas ut till andra instanser och till media, men mest för samhällsvetarna, menar han. Det är viktigt för samhällsvetare och humanister att deras perspektiv förs ut utanför forskarsamhället. De frågor de sysslar med rör demokrati och samhälle och deras teorier kan få praktisk betydelse endast om människor tar dem till sig. Allmänheten behöver däremot inte nödvändigtvis förstå den medicinska forskningen på samma sätt, den behöver inte veta varför en viss medicin fungerar så länge läkaren vet. Det handlar också om forskningsresurser. Samhällsvetare och humanister måste på ett helt annat sätt ständigt rättfärdiga sin existens utåt, medan nyttan av medicinsk forskning är mer allmänt accepterad. 14

17 Häri ligger också ett tidsbundet drag hos Gillberg-fejden, menar Fredrik Schoug. Den hade inte kunnat få samma proportioner om den inträffat för hundra år sedan. För då hade den definitivt stannat i forskarsamhället, beroende på vetenskapens förändrade ställning i samhället. För hundra år sedan var vetenskap prestigefyllt, men det var ingen stark kraft som drev förändringar i samhället. Den ansågs föra den mänskliga anden framåt, men idén om dess samhällsnytta var inte särskilt etablerad. Det var en ära för nationen att ha stora vetenskapsmän, ungefär på samma sätt som det var viktigt att ha stora konstnärer och författare. När äldre generationer av naturvetare upptäckte naturlagar fanns det heller ingen teknologi eller ekonomisk organisation som kunde omsätta rönen i praktiska påfund och därmed göra dem samhällsnyttiga. Synen på vetenskap förändrades på 50-talet, berättar Fredrik Schoug. Sprängningen av atombomben hade visat vad vetenskapen kunde användas till och därmed fick den en ekonomisk, samhällelig och teknologisk roll. Det var också efter det som man började bygga ut universiteten. Gillberg-fejden kommer få konsekvenser framöver, tror Fredrik Schoug. Forskningsetik diskuteras alltmer och nya bestämmelser och riktlinjer har utarbetats som inte bara gäller den medicinska forskningen, som annars varit hårdare reglerad än annan forskning. Reglerna om vem som äger forskningsmaterial måste klargöras. Och kanske måste forskarna också hantera att fejden påverkat allmänhetens förtroende för forskningen. Det är klart att oenighet forskare emellan kastar tvivel över forskningen, trovärdigheten ökar förstås om alla är eniga, vilket också gör det lättare att resa anspråk på ökade skattemedel till forskningen. Men oenigheten är också en drivkraft. Utan den skulle vi ha ett samhälle där enbart en riktning i taget var tillåten, som under epoker när religionen tillhandahållit förklaringsmodeller för allting. Fast det kan tänkas att forskarsamhället i fortsättningen kommer anstränga sig för att dölja de konflikter som finns för att se bättre ut i allmänhetens ögon. I PRAKTIKEN Sanna Camitz 15

18 KRÖNIKA Forskare och murvlar - därför blir mötet så laddat 16

19 KRÖNIKA Ulrika Knutsson, kulturjournalist och författare Jag blev aldrig forskare. För liten svetslåga, för bred profil och för lite sittfläsk. Men som journalist har jag haft stor glädje av min avbrutna kontakt med forskarsamhället. Jag hittar hjälpligt i bibliotek, jag har ett hum om källkritik. När jag som reporter sitter och blåljuger, och det gör man ju för att det blir lite roligare så, försöker jag antyda detta för läsaren. Man kan sträva efter intellektuell hederlighet, också när man har ytlighet och generalisering som yrke. Mötet mellan en reporter och en forskare kan bli tragikomiskt. Som ung reporter om sommaren på sjuttiotalet blev man utskickad till årets grävningsplats för att prata med arkeologer. 17

20 KRÖNIKA Hur levde folk här förr i tiden? Vad gjorde dom? Hur mådde dom? undrar reportern. Det vill arkeologen inte ut med. Jo, han vill, men törs inte. För då måste han generalisera och förenkla - och riskera att illvilliga kollegor hugger en i ryggen! Det blir ett trist ställningskrig vid grävningsplatsen. Reportern frågar och arkeologen hummar - och ruvar som en drake över sina trista stolphål. Andra gånger, när jag på några dagar har kokat upp och kryddat en avhandling, som någon arbetat med i många år, får jag dåligt samvete. Känner mig som ett slaktarbiträde. Forskare är maratonlöpare, journalister sprinters. Forskare har en kultur där tid att tänka faktiskt ingår i arbetsbeskrivningen. Vi journalister har en kultur där tid att tänka är lyx. Du har inte betalt för att tänka, du har betalt för att skriva, skrek en rödblommig redaktionschef till mig en gång. På en bra redaktion samarbetar man, och bollar idéer. Man är lojal med tidningen, i praktiken. Forskare är lojala med universitetet och den fria forskningen - som idé. I praktiken är de livrädda för att bolla idéer. Nån kan sno dem. Ett bra journalistiskt språk är ungefärligt och bildligt. Ett bra forskarspråk är exakt. Det tar mycket längre tid att uttrycka sig exakt. Det kräver att man släpar med sig vad alla andra sagt tidigare, lika exakt. Det finns hemska redaktionella miljöer, med jargong och stjärnkult. 18

21 KRÖNIKA Andra gånger, när jag på några dagar har kokat upp och kryddat en avhandling, som någon arbetat med i många år, får jag dåligt samvete. Känner mig som ett slaktarbiträde. Men en akademisk institution är värre. En långsam kriminalreporter kan bli en snabb redigerare. Men en historiker som misslyckats i Uppsala får inte en ny chans i Lund. Kanske på Skövde högskola. Eller på gymnasiet. Och det ses inte som en chans. Den akademiska elakheten är något jag älskar i bokform, i verkligheten är den inte lika kul. Mycket har dock hänt sedan 1970-talet. Status har forsat från ena hållet till det andra. Det finns färre föraktade murvlar, och färre självgoda professorer. Det finns ett nytt akademikerproletariat, och en ny medial, nog så självgod elit. Och trots alla skillnader finns beröringspunkter. God forskning och god journalistik kräver nyfiket sinne och öppen håg. Det finns styrd och förutsägbar forskning, liksom det finns styrd och förutsägbar journalistik. Och så finns det ögonblicken när något händer! Dr Frankenstein gick förvisso för långt och dr Faustus gjorde rena kvällstidningsscoopet. Han betalade ett högt pris för ensamrätten. Han sålde sin själ till djävulen. Men allt detta ligger varken i journalistens eller forskarens natur - utan i människans. 19

22 Porträttet

23 PORTRÄTTET Roligt att kombinera forskning och företagande Han är forskare, företagare och arbetar med biometrisk teknik som ska skapa säkrare pass och ID-kort. Stipendier har regnat över honom, fast egentligen drömde han om att bli cykelbud. Nu funderar han på om det svenska lärarundantaget är så bra egentligen. Möt Jan Erik Solem, forskare vid Malmö högskola. Det är tur att det rent geografiskt inte är stora avstånd mellan Teknik och samhälle och Minc (Malmö Incubator):s lokaler på Nordenskiöldsgatan i Malmö. Tur för den som flänger mycket emellan. Som Jan Erik Solem, som tillbringar en del av sin tid vid Teknik och samhälle som doktorand och en del av sin tid på Minc, där han driver sitt eget företag Ground Truth Vision. 21

24 PORTRÄTTET Jag insåg att det är matte och fysik som är mina stora intressen. Det är roligt att kombinera forskning och företagande. Just nu vill jag helst slippa fokusera på bara en av de sakerna. Han medger att det tar mycket tid, men påpekar att han försöker vara ledig på lördagarna. Just nu passar det mig bra att satsa så mycket, men i längden håller det inte, förstås. Jan Erik Solem är uppvuxen i Bjärred och gick i skolan i Lund. Han tänkte bli läkare och gjorde vad som skulle kunna betraktas som en sensationellt kort karriär på läkarlinjen, genom att hoppa av efter bara en vecka. Jag insåg att det är matte och fysik som är mina stora intressen och att jag snarare hörde hemma på Lunds Tekniska Högskola. Väl färdig med sin ingenjörsutbildning gjorde han sitt examensarbete på företaget Precise Biometrics. Hans intresse för datorbilder hade väckts och på Precise Biometrics fick han tillfälle att fokusera på utveckling av teknik för fingeravtryck. Hans handledare var Anders Heyden, som sedan flyttade till Malmö högskola för att bli professor i tillämpad matematik med bildanalys och datorseende som expertområde. När han utlyste en doktorandtjänst i ett EU-projekt sökte Jan Erik Solem. Fast egentligen hade jag tänkt bli cykelbud. Det var precis när det 22

25 23

26 24

27 PORTRÄTTET När personen kommer till passkontrollen tas en ny bild och informationen jämförs med den i passet eller i databasen. slog igenom med cykelbud i Köpenhamn och Stockholm, för att de tog sig fram mycket bättre än bilbud. Jag väntade ivrigt på att trenden skulle komma till Lund. Fast det gjorde den inte. För i Lund cyklar alla, så det finns ingen marknad. Han fick doktorandtjänsten och sedan följde han med Anders Heyden till Malmö högskola. Han valde då också att flytta till Malmö. Malmö är mysigt, här finns mycket att göra. Nu jobbar jag mest förstås, men när jag inte gör det åker jag mountainbike i skogarna runt omkring. På somrarna surfar jag och på vintrarna åker jag iväg och åker snowboard. Jan Erik Solems forskningsområde handlar om att genom datorteknik konstruera tredimensionella modeller utifrån digitala bilder. I sitt företag har han renodlat en del av sitt forskningsområde, nämligen biometri. Det är tekniken för datoriserad igenkänning av människor, till exempel genom fingeravtryck, iris, ansikten eller annan biologisk karakteristika. Biometri har diskuterats mycket de senaste åren. Redan före den 11 september 2001 fanns diskussionen att ha biometrisk information i pass, men processen snabbades på efter terrordåden. Inom hela EU pågår nu införandet av säkrare pass. I Sverige ska alla nya pass från och med den första oktober innehålla biometrisk information. Det är utveckling av tekniken kring ansiktsigenkänning som Jan Erik Solems företag sysslar med. Man tar en digital bild av personen och bilden lagras sedan i passet och i databaser. När personen kommer till passkontrollen tas en ny bild och informationen från den jämförs med den i passet eller i databasen. Det blir billigare och säkrare. Analysen görs bättre i dator eftersom den inte påverkas av den mänskliga faktorn. Det ökar också genomströmningen i passkontrollerna, idag är köerna ett stort problem. Tekniken gäller inte bara pass, utan också till exempel kort till passersystem. Fördelarna med biometri är många. Kortet kan inte stjälas eller lånas ut, som dagens kort, nycklar och inloggningsuppgifter till datorer kan, säger Jan Erik Solem. Han säger att det så klart finns problem också, 25

28 PORTRÄTTET Många har inte tid att ta tillvara sina idéer. Idag hänger mycket på individens förmåga att bygga upp strukturer och jaga finansiärer. Har man heltidstjänst och familj är det ofta en omöjlig ekvation. framför allt kring de etiska frågorna. Människor kan uppleva det integritetskränkande att informationen lagras, det finns rädsla att det missbrukas. De frågorna gäller hanteringen av tekniken, inte tekniken i sig. All teknik kan egentligen missbrukas, det gäller i högsta grad också den vi har idag, säger Jan Erik Solem. Det låter som en strålande affärsidé, att driva ett företag som utvecklar teknik som så många länder ligger i startgroparna att börja använda? Fast Jan Erik Solem skrattar lite åt frågan. Jag börjar bli luttrad. Det har sagts så länge att den här tekniken är kommande och snart, snart slår igenom på bred front. År 2000 sa alla att genombrottet skulle komma, efter den 11 september sa alla NU, NU...men teknik tar tid att utveckla och människor måste få tid att vänja sig vid den. Stora system ska anpassas och man ska hitta en internationell standard som alla länder kan acceptera. Fast jag är optimistisk, förstås. Att kommersialisera sin forskning är inte helt okontroversiellt i den akademiska världen. Högskolor och universitet uppmuntrar alltmer sina forskare att ta steget, samtidigt hörs bland forskare en rädsla att deras integritet och den fria, oberoende forskningen är hotad, att ekonomiska intressen kommer styra för mycket. Men inom den tekniska världen har det länge varit vanligt med externt finansierad forskning. Som ingenjör är jag utbildad att lösa prak- 26

29 POTRÄTTET tiska problem eller göra förbättringar av teknik som används i samhället. För oss är det en självklarhet att det vi gör ska tillämpas praktiskt utanför den vetenskapliga världen. Jag kan förstå om forskare i teoretiska ämnen är mer tveksamma. Jag tror heller inte att all forskning går att kommersialisera. Han kommer in på lärarundantaget, som finns i Sverige, men är ovanligt utomlands. Det innebär att det är forskaren som äger rätten till sina forskningsresultat. För ett par år sedan tyckte jag det var bra att jag som forskare arbetar för mig själv. Men nu svänger jag. Jag tror att samhället skulle tjäna på att vi tog bort det, under förutsättning att forskaren får en skälig ersättning och att det finns infrastrukturer att ta tillvara forskningen. Om universiteten ska äga forskningen måste de engagera sig mer i kommersialiseringen av den, menar han. Som i USA, där universiteten har hela avdelningar som ägnar sig åt att söka patent och jaga samarbetspartners. Forskningsresultaten skulle snabbare komma ut i samhället då, menar Jan Erik Solem, vilket vore bra för samhället, universiteten - och forskaren själv. Många har inte tid att ta tillvara sina idéer. Idag hänger mycket på individens förmåga att bygga upp strukturer och jaga finansiärer. Har man heltidstjänst och familj är det ofta en omöjlig ekvation. Minc har varit en tillgång, säger han. Där har han fått kontor, rådgivning och nyttiga kontakter med finansiärer och nätverk. Och det går bra. Jan Erik Solem har fått Teknikbrostiftelsens Idéstipendium på kronor och Vinnovas stipendium på kronor. Idag har vi två anställda, jag vill gärna att företaget utvecklas till 10-15, inte fler. Vi ska vara ett litet teknikbolag som är specialiserade på det vi är bra på, säger han. Sanna Camitz 27

30 KRÖNIKA Helena Smitt, journalist och informationsansvarig vid Lärarutbildningen vid Malmö högskola Nytt hus nytt innehåll? Så har sista flyttkartongen packats upp och studenter och personal har hittat sin plats i Malmö högskolas nya hus Orkanen. Den glänsande veckade turkosgröna lådan är lärarutbildningens och bibliotekets nya hus som knappast någon malmöbo kunnat undvika. Imposant, javisst och ett av Malmös främsta landmärken där den speglar sig i vattnet i en glittrande hamnbassäng. Löftesrik, javisst med Hjalmar Gullberg och Timbuktus citat som klättrar uppför väggarna. Förpliktande än mer, det är nu Malmö högskola på allvar syns i stan, med 7000 fler studenter vid Hjälmarekajen. Och husets innehåll borde färga av sig på omgivningen. Men ett lärosäte har även med identitet att göra d.v.s. hur ser man på sig själv i förhållande till andra? Vad vill Malmös lärarutbildning göra för avtryck eller intryck både inåt högskolans andra områden och utåt samhället? Vad är - eller hoppas lärarutbildningen vara när man lämnat den undanskymda och ingrodda tillvaron på Heleneholm och nu på ett annat sätt är till allmänt skärskådande. Vilka löften och nya krav finns förborgade i det nya bygget? Förpackningen är en sak som i bästa fall borde spegla innehållet. På sikt räcker det dock inte med ögats fascination kring en spännande arkitektur där formen självfallet spelar roll för innehållet. Men ett lärosäte, liksom en individ, har inte en identitet utan många och samtidiga. Den ska förhålla sig till riksdag och regering, till andra lärarutbildningar, till skolorna i närheten, till företagen i den nya stadsdelen, till kommunen, till studenterna, till andra områden på den egna högskolan och inte minst till malmöborna. Vet malmöborna vad lärarutbildningen i Malmö är och att den gått igenom en stor förändring under de senaste fyra åren? Hur utbildningen moderniserats för att bli mer ändamålsenlig för den skola och det samhälle vi lever i? Det rör sig bl.a. om skapandet av nya yrkesämnen eller 28

31

32 KRÖNIKA huvudämnen där ämneskunskaper integrerats med läreri, om studenternas möjligheter att fritt få välja sidoämnen som exempelvis etnologi, datakunskap, teknik m.m. Detta är förändringar som även vill bryta gamla strukturer i skolan. Skolan behöver lärarlag som arbetar mer ämnesövergripande, lärarlag som kompletterar varandra för att kommunicera en mer mångfacetterad bild av verkligheten till eleverna. Studenterna i Malmö arbetar även redan från första termin på en partnerskola för att knyta samman teoretiska resonemang med skolans verklighet. Men även för att tidigt och på allvar handskas med och få insikt i de sociala och kulturella miljöer olika elever lever i. Något som kräver ständiga diskussioner hur man ska handskas med undervisningen i det samhälle som skolan är en del av. Allt detta har skolorna runtomkring, övriga lärarutbildningar och delar av högskoleverk och departement en hyfsad uppfattning om. Men malmöborna och övriga utbildningssverige? Idag omsätter privata företag mer än 90 procent av all utbildning i Sverige och därför undrar man varför lärarutbildningarna fortfarande är så oerhört skolinriktade? Här kommer sannolikt att etableras nya samarbetspartners och hända något nytt när man flyttat mitt i stan! Hälsa och samhälle, HS, ett annat av Malmö högskolas områden, flyttade för ett par år sedan in ett nytt vackert hus i sjukhusområdet. Det blev början till en integration och ett samarbete som tidigare inte existerat mellan de olika utbildningarna, varav en var inhyst i baracker på sjukhusområdet och de andra bodde tillsammans med bl.a. särvuxelever i en skola. - Hälsa och samhälle blev något på allvar när vi flyttade till ett nytt hus, berättar Fred Kahn, studierektor och t.f. kanslichef vid HS. Det nya huset har starkt bidragit till en gemensamhetstanke. Det blev ett möte mellan olika kulturer där vi började begripa varandras språk och kunskapsområden, alltifrån biomedicin och bioteknik till socionom, sjuksköterska och folkhälsopedagog. Vi började kommunicera och lära av varandra. Kurser som exempelvis Hälsa och samhälle, som ger perspektiv på hälsa och etik, ges nu i alla programutbildningar. Olika tematiska forskningsprojekt har etablerats och man har inrättat ett forskarutbildningsämne kallat Hälsa Idag omsätter privata företag mer än 90 procent av all utbildning i Sverige och därför undrar man varför lärarutbildningarna fortfarande är så oerhört skolinriktade? och samhälle. Det märkliga är att huset även gav en ringarpåvattnet effekt utåt. Vi knöt kontakter med övriga högskolan på ett annat sätt än tidigare. Exempelvis har vi den biomedicinska analytikerutbildningen tillsammans med Teknik och samhälle, TS, och socionomerna läser en 20p kurs vid Internationell migration och etniska relationer, Imer; vi arbetar med idrottsvetarna vid lärarutbildningen m.m. Vi har även etablerat forskningssamarbete med Odontologiska fakulteten, med universitetssjukhuset MAS i Malmö och med Wallenberglaboratoriet, fortsätter han entusiastiskt. HS identitet och status har alltså förändrats i och med det nya huset. Självkänslan höjdes och HS etablerade sig även på Malmö högskola på ett djupare och mer integrerat sätt. Den förhoppningen hyser säkert högskoleledningen centralt även vad gäller lärarutbildningen, som är högskolans största område. Lärarutbildningen behöver helt enkelt på ett mer påtagligt sätt bli en del av Malmö högskola inte ett universitet i sig med (för) stark egen identitet där man är sig själv nog, har det länge hörts grymtas i korridorer. Den behöver än mer gå in och ut i olika 30

33 samarbeten med andra områden i och utanför högskolan. Där nya tankar, och nya idéer, föds. Även studenterna behöver skapa andra kontakter med teknikstudenter, imerstudenter, hälsaochsamhällesstudenter, konstochkulturstudenter m.m. för att smaka på andra kunskapstraditioner och förstå andra studenters värderingar och syn på livet. Inte bara för att berika sig själva utan ytterst för att bli bättre framtida lärare. Lärarutbildningen har dock en tydlig black om foten. Flytten är dåligt synkroniserad med den förändrade lärarutbildning som startade redan 2001 och risken finns att det uppstår en slags trötthet bland de anställda inför förändringar överhuvudtaget. Eller en slags liknöjdhet, oh hemska tanke. Ändå finns det självfallet alltid stora förhoppningar kring ett nytt hus. - Fysiska förändringar brukar medföra mentala förändringar som även får praktiska konsekvenser, säger Ingrid Gustavsson, avdelningschef vid Malmö högskolas plan- och lokalavdelning. För nu om någonsin är det viktigt att det nya huset blir en tummelplats för dynamik och diskussion. Nu när vi på allvar går in i Bolognaprocessen och all högre utbildning ska göras jämförbar i Europa. Det är dags för de anställda att göra sina röster hörda och att gå i clinch med vad lärarna ska göra i skolan. Och vad ungdomarna ska få ut av att vistas i skolan. Bl.a. pekar en färsk undersökning, presenterad på DN-debatt, på att pojkarna halkar efter alltmer i skolan och flickorna dominerar bland dem som får höga betyg. För lärarutbildare och lärare gäller det att inte släppa på insikten att kunskap ger makt och att skolan är den plats där unga står på tillväxt. Trots elevernas olika sociala och kulturella bakgrunder så gäller det att ständigt diskutera vad en riktigt bra skola är. Vilket intryck eller avtryck lärarutbildningen kommer att ge, nu när man håller på att bo in sig i den turkosgröna lådan, handlar både om spontana nya möten men också om egna val. Avtryck är ett stort ord i alla fall om man menar att lämna något bestående till eftervärlden. Eller om man vill orsaka en storm medan man huserar i Orkanen. 31

34 γeια salve!! hej! tungjatjeta terve!! hallo! merhaba!! zdravo hola!! bonjour! hei! hello! estou!!!! davs 32

35 TEMA Tema: Internationalisering 33

36 TEMA Sverige behöver världen mer än världen behöver Sverige 34

37 TEMA Efter en tid av fokusering på Europa är det dags att internationaliseringen åter blir mer global, menar Torsten Kälvemark, internationell koordinator på Högskoleverket, och ser sina personliga erfarenheter stärka hans bild av hur viktig internationaliseringen är. Det är alltid intressant att fundera över abstrakta begrepp i ett personligt perspektiv. Vad har till exempel mitt eget livs internationalisering bestått av? Jag föddes i januari 1942, mitt under det brinnande krig som rasade runt om i världen. Mina första steg tog jag i en liten församling på den sörmländska landsbygden, lång från världens oroscentra. Ändå förorsakade den internationella omvärlden svallvågor också i min närmaste omgivning. En dryg kilometer från det hus där jag föddes fanns ett interneringsläger för ryska marinsoldater och officerare som av olika anledningar hamnat i Sverige. De hade uppenbarligen en viss rätt att röra sig bland ortsbefolkningen och mina föräldrars gästbok vittnar fortfarande om att de hade ryska gäster på besök nyårsaftonen Själv minns jag förstås inget av detta men denna ryska närvaro i min hembygd kom indirekt att påverka mitt liv på ett sätt som det skulle föra för långt att här gå in på. Att det fanns en värld på andra sidan Östersjön blev hur som helst en realitet och femton år senare började jag läsa ryska per korrespondens i en önskan att bättre förstå denna värld. Dessförinnan hade jag också blivit medveten om att det på den andra stranden dessutom fanns ett land som hette Estland. När jag var fyra eller fem år fick jag en estnisk lekkamrat, yngsta sonen i en flyktingfamilj som bodde nära vårt hus. Det betydde ett första medvetande om ett land och ett språk bortom min egen verklighet. Om min generation generellt sett kom att betrakta Baltikum som ett terra incog- nita så har det i varje fall aldrig gällt för mig. Att den estniska kulturen skulle komma att spela en viss roll i mitt vuxna liv kunde jag då inte ana. På andra sidan den lilla insjön kom jag att få tyskfödda lekkamrater. Himmlers massör Felix Kersten hade köpt ett hus där och jag blev skolkamrat med hans barn. Han hade gjort sig känd som en dörröppnare för Folke Bernadottes aktion när det gällde att rädda skandinaver och judar ur koncentrationslägren och Europas plågsamma historia kröp plötsligt närmare min egen verklighet. Finska krigsbarn fanns i närheten. I grannsocknen bodde polacker som flytt från krigets vansinne. Idyllen var kantad med berättelser om det stora lidandet. Några år senare öppnade sig världen på ett annat sätt. Som tonåring i slutet på 50-talet satt jag ofta klistrad vid radioapparaten. Att lyssna på utländska kortvågsstationer var en hobby som var vitt utbredd i min pojkgeneration. Vi skickade lyssnarrapporter och fick färgglada kvitton från utlandet som kallades QSL-kort. Från kommunistländernas radiostationer fick man också böcker och tidskrifter. Tjeckoslovakiens radio kallade sig själv för fredens röst och dess svenska redaktion skickade en stor bok om tjeckisk folkkonst som jag fortfarande har i min ägo. Från Radio Peking fick jag boken Important documents concerning the question of Taiwan. Fast jag var knappast så ambitiös att jag faktiskt läste den. Ett stipendium i gymnasiet tog mig i två veckor på en resa till Finland. Jag lärde känna ett grann- 35

38 TEMA land, fortfarande märkt av krigets sår. Men det land och den kultur jag mötte har jag sedan dess alltid intresserat mig för kom jag som ung student till Uppsala. Universitetet var i och för sig en internationaliserad värld med ständiga besök av intressanta gästföreläsare från andra länder. Men mitt första ämne, statskunskap, var ändå något av en besvikelse för den som redan tyckte sig kunna något om världen. Halva kursen ägnades åt det svenska statsskicket och dess historia. Den internationella politiken förmedlades utan entusiasm och egentlig kompetens. Roligare var det då att läsa teologi. Här stod språkkunskaper och internationell forskning i centrum. Min första professor, religionshistorikern Geo Widengren, skrev ledigt böcker på engelska, tyska eller franska. Man kände sig framflyttad till en internationell forskningsfront och förstod att vetenskapen var gränsöverskridande. Några internationella utbytesprogram fanns inte på den här tiden men jag hade turen att få ett stipendium för fjorton dagars vistelse på en ryskfransk teologisk fakultet i Paris. Dessa två veckor kom att öppna mina ögon för kulturella samband som jag inte var medveten om. Det blev en påverkan för min fortsatta utveckling som (i kombination med erfarenheterna av fjorton dagar i Finland) senare övertygat mig om att också ganska korta möten med en ny kultur inte ska underskattas när det gäller påverkan och nya perspektiv. Mitt mer fasta yrkesliv kom så småningom, i början av 70-talet, att föra mig till det dåvarande universitetskanslersämbetet. Bertil Östergren, en stridbar f. d. kårordförande från Lund och sedermera lika stridbar chef för SACO, hade fått i uppdrag att leda en utredning om motiv och mål för en ökad internationalisering på den högre utbildningens område. Det var en utredning som arbetade under drygt två år i hög fart och med höga ambitioner. I slutbetänkandet från 1974 med titeln Utbildningens internationalisering konstaterades det att utbildningsväsendet måste ha som en uppgift att främja internationell förståelse och samverkan och bidra till strävandena att lösa globala problem. Lite längre fram i texten förklarade man varför det behövs en internationaliserad utbildning: Att världen har krympt betyder inte bara att förbindelserna mellan länder och folk har ökat. Det betyder också att många av de avgörande livsfrågorna blivit av global natur och kan lösas endast genom internationell samverkan. Detta är i hög grad utbildningsproblem. Behovet av internationell solidaritet och av världsmedborgarkänsla är det viktigaste motivet för en internationaliserad utbildning. Eftersom de globala livsfrågorna är avgörande även för den enskilda individens och nationens villkor, är en sådan utbildning också ett nationellt intresse. Till detta allmänna motiv kommer ett arbetsmarknadsmotiv som grundas på att olika yrkesfunktioner i växande grad får ett internationellt inslag, vare sig arbetsuppgifterna fullgörs i eller utanför Sverige Utbildningen måste skapa beredskap och förmåga att möta förändringar som bl a drivs fram av internationaliseringsprocessen. Utredningen presenterade bl.a. ett antal generella mål i fråga om attityder, allmänna kunskaper och färdigheter. Attitydmålen formulerades på följande sätt: Behovet av internationell solidaritet och av världsmedborgarkänsla är det viktigaste motivet för en internationaliserad utbildning. öppenhet, förståelse och respekt för alla folk, deras kulturer, värderingar och levnadsmönster insikt om relativiteten i egna eller nationella förhållanden, värderingar och levnadsmönster positiv inställning till internationellt samarbete 36

39 TEMA och internationell solidaritet samt beredskap och vilja att verka för detta Till detta fogade utredningen ett allmänt mål om fördjupad kunskap när det gäller förhållanden i andra länder - främst genom medvetenhet om olika politiska, sociala, kulturella och ekonomiska strukturer och deras inbördes samband mellan länder och folk. Samarbetet med Bertil Östergren och hans utredningsgrupp fick mig för första gången att mer systematiskt reflektera över internationaliseringens mål och medel. De motiv för internationalisering som man redovisade och den önskvärda färdriktning som preciserades tycker jag fortfarande gäller. Så här drygt trettio år senare kan man ändå konstatera att en hel del av det som utredningsrapporten från 1974 förordade faktiskt har genomförts. Det har delvis skett genom samhällets förändringar: en ökad immigration och internationell rörlighet, mediernas utveckling, den allmänna globaliseringen. Samtidigt kan man ändå konstatera att mycket fortfarande är ogjort eller att utvecklingen rent av har gått bakåt. Om språkkunskaperna ökat eller minskat under de decennier som gått kan man alltid diskutera. Kanske har vi aldrig haft så många ungdomar i Sverige som talat främmande språk som just nu. Samtidigt har ändå inflytandet från en enda global kultur blivit allt större. Den anglosaxiska dominansen är i det närmaste total, både i media och på våra högskolor. Få institutioner erbjuder alternativ kurslitteratur på tyska, franska eller spanska även om detta vore rimligt ur ett internationaliseringsperspektiv. I takt med en ensidig kulturdominans kan man också undra hur det ser ut med insikten om relativiteten i egna eller nationella förhållanden, värderingar och levnadsmönster. Det är självklart att relativismen inte ska innebära ett ifrågasättande av de grundvärderingar som vi tror på: demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter till exempel. Samtidigt kan man inte frigöra sig från intrycket av att det här och var fortfarande finns en ovilja att sätta sig in i livsvillkoren i andra kulturkretsar och att en nedärvd västerländsk arrogans ibland kan motverka den utveckling som vi gärna skulle se på andra kontinenter. Det fanns en period under 1990-talet då det var det europeiska som stod i centrum. En amerikansk iakttagare (Susan Opper), som studerade vad som hänt i Sverige under ett decennium av medveten internationalisering, sammanfattade sina intryck på följande sätt: Certainly, along the way there have been debates over the superordinate aim of internationalization as an educational goal. There have been strong advocates of placing a global solidarity goal premier, stressing the need to prepare Swedes to work to improve the standard of living and national economic chances of countries who are not as well off as Sweden. Yet, the motivation to internationalize in order to promote Sweden s own economic interests has, in my estimation, weighed more heavily. And in this context, there has been an astounding consistency in concern for events and developments in Western Europe; meeting the need for skills required by the complexity of modern labor markets, the need to make successful planning decisions, the need for culturally tempered management practices, fostering in the universities a research base for an advanced technology and maintaining the requisite supply of skill and culture of science. What we have seen in Sweden is internationalization as a stepping stone to Europeanization, with a strong side interest in linkage to the US. Moreover, I have witnessed not so much a pan-europeanism in Sweden s interest in internationalization as a concentration of effort on Germany and the United Kingdom. Att Europa stod i centrum under några år var kanske inte så konstigt med tanke på det aktuella politiska läget. Sverige sökte sin plats på vår egen kontinent och ett svenskt medlemskap i EU var en prioritet för det politiska etablissemanget. När vi 1992 (tre 37

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12.

Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12. Avdelningen för sociala studier 2011-05-03 Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12. Universitetsövergripande riktlinjer Internationalisering är ett viktigt kvalitetsmål

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Den hela människan. Personligt ledarskap. Undervisningshuset

Den hela människan. Personligt ledarskap. Undervisningshuset Den hela människan Personligt ledarskap Undervisningshuset Bengt Jacobsson är bara bäst. Det finns ingen som har läst så mycket. Det finns ingen som är så engagerad. Det finns ingen som är så passionerad

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

IT-huset ENERGI OCH IT

IT-huset ENERGI OCH IT IT-huset ENERGI OCH IT 1 Det vanliga är att bara se det självklara Som att energibranschen är detsamma som elkraft. Punkt slut. Några hål i väggen som driver lampan och elementet. Eftersom det alltid varit

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Mi Ridell Ditt professionella rykte Mi Ridell En sann inspiratör som med sprudlande glädje och unik kompetens gör det svåra enkelt. Mi har ett totalt

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

RESEBERÄTTELSE: Valencia

RESEBERÄTTELSE: Valencia RESEBERÄTTELSE: Valencia Jenny Holmberg, Vårterminen 2010 Vårterminen 2010 spenderade jag i Valencia på Universidad Politecnica de Valencia (UPV), som utbytesstudent från KTH:s Samhällsbyggnadsprogram

Läs mer

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Einar Hansen gymnasiet Natur 2014 Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer