Revansch! SYSTER SOL gör ångesten till en skattkista

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revansch! SYSTER SOL gör ångesten till en skattkista"

Transkript

1 Revansch! 2014:3 Årgång 34 Pris 45 kr Utges av RSMH SYSTER SOL gör ångesten till en skattkista TEMA: GOD MAN Ett system från 1920-talet Gode mannen fick Helena på fötter Så fungerar det i Finland

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Gode män kan vara goda allt som oftast får vi höra i media om tragiska händelser där gode män förskingrat pengar eller där de struntat i att betala sina uppdragsgivares räkningar, vilket lett till att personerna hamnat hos kronofogden. De gode männen tycks inte vara särskilt goda, utan snarare onda, men det gäller inte alla. på sidan 14 i detta nummer får vi möta Siv Wetterberg som hjälpt Helena Valanouva att komma på fötter. Siv har fungerat precis som en god man är tänkt att fungera: hon har hjälpt Helena med ekonomin, har sett till att Helena fått de bidrag som hon har rätt till och stöttat i att fixa förstahandskontrakt på en lägenhet. För den gode mannens uppgifter består av tre ben bevaka rätt, sörja för person och förvalta egendom. Men med dagens system har fokus hamnat på att förvalta egendom, alltså ekonomin, kanske för att det är bara den biten som på allvar kontrolleras av överförmyndarnämnderna och eftersom arvodet för att arbeta som god man är så pass lågt att det krävs ideellt engagemang för att ägna sig åt de andra delarna av god manskapet. under många år har det uppmärksammats att systemet inte fungerar optimalt. Bland annat har det diskuterats om god manskapet skulle professionaliseras, så att de får betalt för det arbete som de faktiskt lägger ned. Samtidigt har det efterfrågats tydligare krav på utbildning och kompetens hos de gode männen. Men ingenting har hänt, och regeringens senaste förslag om att gode män ska kontrolleras i belastningsregistret löser inte grundproblemet, vilket vi kan läsa mer om på sidan frågan är då hur personer med svårare psykisk ohälsa ska få sina rättigheter tillgodosedda. Personliga ombud är ett sätt. De hjälper till med ett konkret ärende i taget, på begäran från den psykiskt funktionsnedsatte. Det kan till exempel handla om hjälp att söka bistånd eller få stöd i kontakt med myndigheter. Men, de varken får eller ska ta ansvar för att betala löpande räkningar. De kan dock hjälpa sin klient att få en god man om hon skulle behöva det. Men personliga ombud finns inte i 16 procent av landets kommuner. En bidragande orsak kan vara att staten inte finansierar insatsen fullt ut, enligt Ypos, som organiserar de personliga ombuden och som intervjuas på sidan 6. samma dilemma gäller alltså för både gode män och personliga ombud för lite resurser läggs på de insatser som är till för att hjälpa psykiskt funktionsnedsatta. I det sammanhanget kan det kännas lönlöst att tro på någon förändring. Men i höst är det val och det är viktigt att alla vi som brinner för dessa frågor går och röstar. Jag hoppas att bilagan Vi kräver bättre liv som kommer med i detta nummer kan hjälpa er att ta ställning. Det går också att leta upp vem inom varje parti som är mest engagerade i psykiatri och i sociala frågor och kryssa i denna person på valsedeln. På så sätt kan frågorna komma högre upp på agendan. Anna Langseth Chefredaktör på Revansch Revansch! utkommer med fem nummer per år och ges ut av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Adress: Revansch!, Instrumentvägen 10, Hägersten Telefon: E-post: Hemsida: Chefredaktör: Anna Langseth, Medarbetare: Claes Rundqvist Ansvarig utgivare: Bo Ardström Medlems- och prenumerationsärenden: Marianne Uddenberg, Prenumerationspris: 195 kr/år Annonser: Anna Langseth, Layout: Malin Ringsby Omslagsfoto: Nicklas Thegerström Tryck: Trydells, Laholm 2014 ISSN: För ej beställt material ansvaras inte. Den som sänder icke beställt material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Frilansare som säljer material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Avtalat arvode omfattar både publicering i tidningen och elektronisk lagring på internet. UTGIVNING 2014 Nr 4: Manusstopp den 25 augusti. Hos läsarna den 6 oktober. Nr 5: Manusstopp den 20 oktober. Hos läsarna den 1 december. 2 Revansch 2014:3

3 KORT OCH GOTT INSÄNDARE: Naiv syn på terapi terapi kan vara direkt skadligt, senaste numret av Revansch! var naivt och missvisande. Jag anser att livet självt, om det inte hejdas av ett ständigt pågående terapeutiskt samtal, är en bättre väg till mognad. I terapi blir ditt känsloliv tilltrasslat, terapeutens åsikter om dina känslor ges företräde framför dina faktiska känslor, och du binds upp av en totalitär människosyn och en auktoritetstro som liknar ett barns. En del blir som terapeuter själva. Vad gäller falska minnen kontrolleras de snabbare och lättare med en pålitlig släkting som du känner. Slå dig fri måste du göra på egen hand. Samtal med olycksbröder/systrar ger identifikation och självförståelse. Du får svar på existentiella frågor, och självdistans. Mogna människor som du tycker om finns ofta i din närhet trots att de inte märks så mycket. De växer definitivt inte på träd i samtalsrummen. Gabriella Olsson Chefredaktörens svar: tack för din respons! Jag håller dock inte med dig angående kritiken. I numret skrev vi om forskning som visar att fel sorts terapi i en viss situation har bevisats vara skadligt. Vi tog även upp personer som mått dåligt av terapi. Det viktigaste för att samtalen ska fungera är att psykoterapeut och klient går bra ihop, annars är det svårt att bli hjälpt. Kanske kunde detta ha betonats ytterligare. Men i övrigt bör det inte underskattas att tala med en utomstående person som är väl insatt i psykologi och dessutom har lång erfarenhet av samtal med personer med psykisk problematik. Att människor blir hjälpta av detta är bevisat. Dessutom talar landstingens långa köer till terapi sitt tydliga språk. Anna Langseth Chefredaktör på Revansch Camilla Persson Kareliusson och Emma Ståhl stöttar och motiverar unga som riskerar att hamna i permanent utanförskap. Ny serie om unga med psykisk ohälsa i slutet av maj startade teveserien Drop Outs i SVT. Vi får följa två projekt för unga som har hoppat av eller riskerar att hoppa av gymnasiet. Skolavhopp innebär lidande för de unga Jag längtar så efter saker som aldrig blev. Man säger till mig att acceptera livet som det är. Men det är inte alltid så lätt. Jag försöker. Helena Isaksson på RSMHbloggen. Föreningen i Sala får pris RSMH Sala har fått kultursociala priset som delas ut till en förening varje år som har gjort och gör något gott för andra människor. Vi är oerhört stolta och glada över det här priset. Tack alla våra medlemmar för att ni finns, utan er ingen förening, säger AnnaNita Nilsson, ordförande RSMH Sala. Priset delas ut av Vänsterpartiet och bestod i år av kronor samt en målning av konstnären Urban Nordström. Foto: Anders Ekert/UR och för samhället: 25 procent av dem som börjar gymnasiet lämnar skolan utan fullständiga betyg. DropOuts visar hur vi kan förebygga mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa. Revansch 2014:3 3

4 Syster sol använder ångesten som drivkraft Sveriges reggaedrottning Syster Sol har lidit av depression sedan barndomen. Men i dag har hon hittat ett sätt att förhålla sig till ångesten och använder sig av den i musiken. isabel syster sol sandblom ser glad ut när Revansch träffar henne på ett kafé i Stockholm. Hon har haft en bra vår. Den började med att hennes tredje soloalbum Mellan raderna utsågs till årets reggae/dancehallalbum på Kingsizegalan och fortsatte med att hon gifte sig med sin Oskar på en sandstrand i Indien. Men att hon trivs med livet beror också på att hon har hittat ett sätt att hantera ångesten som hon har lidit av sedan elvaårsåldern. Det är inte så att ångesten är helt borta, den gör sig fortfarande påmind. Men skillnaden är att nu får den finnas där, jag låter den inte ta över, säger Isabel Sandblom och rör runt i sin cappuchino. Hon berättar att hon växte upp utan syskon i Sollentuna och byggde mycket av sin trygghet kring familjens treenhet. När föräldrarna skilde sig fick hon svårt att sova och trodde först att det var något fel på magen. Jag hade ångest, men jag var ju bara elva och visste inte vad ångest var, säger hon. i skolan låste hon in sig på toaletten för att hon fick panikångestattacker och var tvungen att komma bort. Hon rebellerade mot vuxenvärlden och söp på helgerna. Snart kopplades barn- och ungdomspsykiatrin in och när hon var fjorton började läkarna skriva ut tunga mediciner. Det gjorde henne beroende och avtrubbad, men hon mådde inte bättre. Det enda som hjälpte var musiken och att skriva egna låtar. På den tiden vågade jag inte prata Musiken har hjälpt mot panikångesten. Foto: Nicklas Thegerström Har man löst det egna kaoset inom sig själv, kan man också använda sig av det för att lösa andras kaos. Därför tänker jag att alla som mår dåligt är som oupptäckta superhjältar. öppet om min depression. Det var så tabubelagt och det gjorde att det blev en väldig skam. Musiken blev min lilla bubbla där jag kunde uttrycka mig och vara som jag är utan att bli dömd, säger hon. När Isabel lyssnade på musik och hörde Kurt Cobains mörka texter insåg hon att det inte bara var hon som mådde dåligt. Det var ju det jag trodde, att jag var den enda i världen som tänkte och kände så där. I gymnasiet började Isabel Sandblom i musikklass. Det var en stor skola och Isabel hade svårt att hitta sin plats. Hon kände sig otrygg, kunde inte hantera betygshetsen och åkte in på psyket tre gånger. Men jag fick utöva musik. Jag älskade det. Musikläraren var dessutom den enda som verkligen förstod mig. Han såg när jag fick ångest, men gjorde inte en stor sak av det. Han kunde säga att du behöver inte gå till matsalen, jag kan köpa en soppa åt dig som du kan äta inne på mitt rum. Det var skönt. Sista året på gymnasiet fick Isabel dessutom kompisar som delade hennes intresse för reggae. Efter studenten bildade de bandet Livelihood, gav ut en skiva och började turnera. Men ångesten försvann inte för det. Jag mådde skitdåligt och kände mig sviken av den svenska sjukvården som inte kunde ge det stöd jag behövde, säger Isabel. till slut kom hon till en brytpunkt. Det stod mellan att ta livet av sig eller att ta tag i situationen. Det var som att jag inte orkade bry mig längre och det som var bra med den känslan var att då kunde jag lika gärna ge det en chans till, det spelade ju ändå ingen roll. I det hämtade jag kraft. Det kanske låter konstigt men jag använde den apatiska hopplösheten till något konstruktivt. Det blev början på en ny fas. Isabel reste till Indien för att söka sig till olika alternativa lösningar. Yoga, retreats, hälsokost och indisk filosofi. Ett tag hade hon en guru. Jag har alltid haft en känsla av att 4 Revansch 2014:3

5 Isabel Sandblom Född: 1983 i Sollentuna. Bor: I en liten stuga utanför Järna. Familj: Gift med tatueraren och konstnären Oskar Stjärne. Bakgrund: Bildade reggaebandet Livelihood Första soloalbumet Dömd att bli bedömd kom Aktuell med: Turnerar med senaste skivan Mellan raderna som utsågs till bästa album inom reggae/dancehall på årets Kingsizegala. När man mår dåligt ser man väldigt tydligt vad om är problemen i världen. Det kan man också använda sig av för att förändra, säger Isabel Sandblom. Foto: Nicklas Thegerström något fattats mig. Jag gillar egentligen inte flummiga grejer som ceremonier och mantran, men själva essensen i de där filosofierna, den var jag intresserad av. Och det fungerade fantastiskt när jag var på retreat och var mitt i det. Men det var svårt att hålla kvar känslan när jag kom hem igen, säger hon. det var först för tre år sedan som hon hittade rätt. Det var en utbildning som kallas Balanced View och handlar om hur man förhåller sig till sina tankar och känslor och blir mer närvarande. Det satte fingret på det som jag har sökt efter och ledde till en stor förändring för mig. I dag har jag slutat vara ett offer för mina tankar och känslor och det gör att jag kan finnas till för andra och göra mer nytta för världen. För det är ju så att när man mår dåligt ser man väldigt tydligt vad som är problemen i världen. Det kan man också använda sig av för att förändra. Har man löst det egna kaoset inom sig själv, kan man också använda sig av det för att lösa andras kaos. Fatta vilken kraft det är. Därför tänker jag att alla som mår dåligt är som oupptäckta superhjältar. Själv har Isabel använt sin kraft att förändra i sina egna låtar och olika samarbetsprojekt som Femtastic (ett nätverk som lyfter fram kvinnor inom musikbranschen) och Fatta (som tog upp våldtäkt och kvinnors rätt till sina egna kroppar). Därför önskar Isabel inte att hon hade varit utan sin ångest. Allt jag har varit med om har tagit mig till den plats där jag är i dag. På så vis är alla jobbiga grejer jag varit med om mina största skatter i livet. Varje låt jag skriver, allt jag gör, kommer ur den skattkistan. Pernilla Ahlsén Revansch 2014:3 5

6 NYHETER Spädbarn tvångsomhändertogs kommunen dömd En mamma med psykisk funktionsnedsättning fick sitt nyfödda spädbarn tvångsomhändertaget. Nu döms Sigtuna kommun i Svea hovrätt för diskriminering. Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, hade kommunen en förutfattad mening om att människor med psykisk ohälsa inte kan ta hand om ett sina barn och kommunen lever därför inte upp till lagens krav på saklighet och opartiskhet. Kommunen ska betala kronor i ersättning till familjen. Självmordsbeteende kan kopplas till barndomen Upplevelsen av ensamhet i barndomen är tydligt relaterat till en förhöjd risk för självmordsbeteende senare i livet. Även sociala faktorer såsom att ens familj någon gång fått socialbidrag under ens uppväxt påverkar. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet, gjord av sociologen Yerko Rojas. KBT bra för arbetsförmågan KBT och egenvårdsgrupper med problembaserad metod (PBM) påverkar arbetsförmågan hos sjukskrivna. Med dessa metoder fick personerna möjlighet att skaffa sig strategier för ett mer hållbart beteende, visar en studie från hälsohögskolan i Jönköping. Det visade sig att både KBT och PBM gjorde att ångest och depression minskade och den egenskattade arbetsförmågan förbättrades, främst i KBT-gruppen, säger Inger Jansson, doktorand, som anser att resultatet stödjer att det är bättre att sätta in dessa aktiva interventioner istället för att enbart använda passiva behandlingsformer som sjukskrivning och medicinering. Bättre kvalitet på personliga ombud Pyskiskt funktionsnedsatta får stort stöd av personliga ombud. Och nu har kvaliteten på deras arbete förbättrats ytterligare, anser både Socialstyrelsen och Ypos, Yrkesföreningen personliga ombud Sverige. vår yrkeskår har fått en högre legitimitet, säger Engbert Brouwer, ordförande i Ypos, som organiserar de personliga ombuden. Orsaken är bland annat den nya förordning som trädde i kraft för snart ett år sedan. Den innebär att kommunerna får tydligare krav på hur de personliga ombudens arbeten ska gå till, till exempel krävs ledningsgrupper som stöttar de personliga ombudens arbeten. Överlag tycker 81 procent av Ypos medlemmar att förordningen på ett tydligare sätt stödjer deras arbete. Samtidigt har Socialstyrelsen kommit ut med en ny rapport som Engbert Brouwer. Foto: Privat visar att de psykiskt funktionsnedsatta får bättre hjälp än tidigare av de personliga ombuden. Verksamheten är välfungerande och till stor nytta för att klienternas livssituation ska ljusna, skriver Socialstyrelsen. personliga ombud finns i 84 procent av Sveriges kommuner och stöttar i dag ungefär personer med psykiska funktionsnedsättningar att genomföra sådant som hon eller han vill ha hjälp med, till exempel i kontakt med myndigheter eller socialtjänst. Tidigare rapporter har visat att det är samhällsekonomiskt lönsamt med personliga ombud, eftersom kostnaderna hos socialtjänst och slutenvården i landstinget minskar när personerna mår bättre. Men i Socialstyrelsens senaste rapport visar det sig att kommunens kostnader ökar då fler psykiska funktionsnedsatta får hjälp med att skaffa sig till exempel boendestöd och hemtjänst. Landstingets kostnader ligger däremot oförändrade. men att landstingens kostnader inte minskar är inte konstigt, enligt Jimmie Trevett, förbundsordförande på RSMH. Det beror på att landstingen generellt dragit ned på slutenvården och fört över den till öppenvården, vilket är billigare. Många personer blomstrar när de får personliga ombud, eftersom de får ordning och reda i sina liv. Det är framför allt en personlig vinst, och en rättighetsfråga som är en del av psykiatrireformen, säger Jimmie Trevett, och tillägger att samhället ändå borde vinna på lång sikt, eftersom personer får bättre stöd i hemmet vilket kan göra att till exempel vräkningar kan undvikas. Anna Langseth 6 Revansch 2014:3

7 NYHETER Risk för överförskrivning av antidepressiva Långa väntetider för barn och unga flera landsting klarar inte det nationella målet att ge barn psykiatrisk vård inom 30 dagar. I Stockholm kan barn få vänta på neuropsykiatrisk utredning i tre år, visar en studie från Karolinska institutet, enligt Dagens Nyheter. I Umeå fick en mamma vänta i fyra år på att hennes son skulle få en utredning och slutligen en neuropsykiatrisk diagnos, enligt SVT. För att få ett första besök kan Umeåborna behöva vänta i nästan fem månader. Samtidigt har antalet unga i åldern år som söker psykiatrisk hjälp i Stockholm fördubblats Polisen struntade i självmordsbenägen en ung kvinna försvann från en psykiatrisk avdelning i Lund. Läkaren begärde att polisen skulle hämta henne, så kallad handräckning, eftersom hon talat om att ta livet av sig hemma, rapporterade Ekot i början av juni. Men polisen struntade i begäran. Efter fyra timmar är det i stället hennes föräldrar som kommer till lägenheten, efter att ha kört bil i 25 mil till Lund. Foto: Free Images/ Pablo Medina på tio år och var tionde tonåring går till BUP, enligt DN. Varför det är så vet man inte idag, men det kan bero på en sänkt tröskel att söka hjälp, en verklig ökning av psykisk ohälsa eller att fler unga söker sig till BUP istället för till vårdcentralerna där man har svårt att möta den kraftiga efterfrågan. En del av ungdomarna har problem att bli vuxna och är inte psykiskt sjuka utan har sociala problem i form av svårigheter att få jobb och bostad. Nu lovar Stockholmspolitikerna att satsa på fler psykologer på vårdcentralerna. Där ligger hon med spyor i lungorna, efter att ha tagit en överdos med lugnande tabletter. Hon överlever men får svåra vårdskador som följd. Skånepolisen anser att de gjorde rätt och att handräckning endast ska ske om tillräckligt med resurser finns, men flera experter inom lag och rätt talar emot, eftersom det handlar om en person som svävar i livsfara. Läkares och patienters olika uppfattningar om vad depression beror på leder i vissa fall till överdiagnosticering och överförskrivning av antidepressiva läkemedel, enligt en studie från Lunds Universitet. Patienter kopplar ofta sina symtom till påfrestande livshändelser, till exempel separation, medan läkare anser att besvären har biologiska orsaker och kräver medicinering. Biverkningar av läkemedel som patienter rapporterar är också fler än de som läkare anmäler till Läkemedelsverket. Ny metod i missbruksvården Missbruksvården når endast en liten del, en av fem, av de personer som är beroende av alkohol. Det konstaterar Socialstyrelsen, som är i färd med att uppdatera de nationella riktlinjerna för missbruksbehandling. De flesta patienter uppfattar vården som oattraktiv och skillnaderna i vårdutbud är stora mellan kommunerna, till exempel vad gäller psykosociala behandlingsformer. En ny metod, MET, som bland annat bygger på motiverande samtal, lyfts i de nya riktlinjerna fram som effektiv behandlingsmetod. Akupunktur kan hjälpa mot stress Akupunktur i kombination med terapeutiskt samtal som ges av sjuksköterska inom primärvården är en effektiv metod vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs Universitet. Omkring 50 procent av patienterna uppgav i en uppföljning efter åtta veckor att de hade mindre ångest och depression, jämfört med 10 procent hos de som fått sedvanlig behandling. Förbättringen kvarstod även efter sex månader. Revansch 2014:3 7

8 NYHETER BO-kritik mot brister vid bältning av barn I mars presenterade Barnombudsmannen, BO, en rapport som visade att unga med psykisk ohälsa hade svårt att få hjälp. I rapporten togs det även upp att många unga läggs i bälte utan att det dokumenteras varför och hur ofta. Därför föreslår nu BO bland annat att tvångsvården måste skilja mellan barn och vuxna, samt att en barnlots ska införas i varje landsting/region som ska underlätta för barn att hitta hjälp. Socialstyrelsen föreslår ny kuratorlegitimation Socialstyrelsen vill införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården samt en vidareutbildning som leder till examen som hälso- och sjukvårdskurator. Det viktigaste skälet för att införa legitimation är att kuratorn har direkt patientansvar som ger stöd och behandling. Vidareutbildningen är tänkt att ge kuratorerna fördjupade kunskaper i socialt arbete, till exempel om sociala faktorers betydelse för ohälsa och sjukdom. Ensamstående mammor är inte olyckligare Ensamstående mammor är inte olyckligare än andra kvinnor, trots att de drabbas av ekonomiska svårigheter och inte har stöd av en partner. Barnet blir i stället ljuspunkten i livet och ansvaret för barnets välbefinnande hjälper i vissa fall också mamman att till exempel lämna ett dåligt förhållande. Detta visar ny forskning som genomförts i tre olika länder, däribland Sverige. Fortsatt arbete för attitydambassadörer Hjärnkolls attitydambassadörer har på ett påtagligt sätt förbättrat attityderna i samhället till personer med psykisk ohälsa. Vid årsskiftet upphör Hjärnkoll som kampanj, men ambassadörernas arbete fortsätter oavsett. i åtta kampanjlän har Hjärnkoll lagt ner extra resurser på att försöka förändra attityderna i samhället. I de län som projektet har pågått som längst; Västerbotten, Uppsala och Västra Götaland har den sociala distansen till personer med psykisk ohälsa minskat mest. Bakom framgången ligger framför allt ambassadörernas insatser, menar Rickard Bracken, projektledare på Hjärnkoll. I stället för dyra kortvariga reklamkampanjer valde vi att lägga mycket resurser på att utbilda ambassadörer. Deras berättelser har betytt mest för förändringarna av attityderna visar undersökningar, säger han. Hjärnkollsambassadörer är personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa och som föreläser vid förfrågan. Förutsättning för att arbetet ska kunna fortsätta efter årsskiftet då Hjärnkoll upphör som kampanj, är att folk vet var de ska vända sig om de vill nå en ambassadör, menar Rickard Bracken. I dag kontaktar de som vill anlita en ambassadör NSPH centralt, och så kommer det att fortsätta även efter årsskiftet. Anders Printz, regeringens psykiatrisamordnare, säger att regeringen vill fortsätta stödja verksamheten och nu arbetar man för att se hur det ska lösas praktiskt och ekonomiskt, vilket kommer klarna under hösten. marcus sandborg från Falköping är en av Hjärnkolls 340 attitydambassadörer. På seminarier, i utbildningar och vid manifestationer berättar han om sig själv och vården han har fått. Även om hans erfarenheter av vården i huvudsak är goda vet han hur man påverkas av dålig vård och hur skrämmande omgivningen upplevs när man är psykotisk. Läs din journal online Snart kan du läsa i din journal kostnadsfritt på nätet. Och inom kort gäller detta även anteckningar inom psykiatrin. Vi tror det blir möjligt i höst, säger Matz Widerström, chefsläkare och medicinsk rådgivare i Region Skåne. i uppsala är det sedan två år tillbaka möjligt att läsa sin patientjournal på nätet. Även Skåne har ett liknande system och fler landsting väntas följa efter. Men psykiatrin har hittills varit undantaget, vilket har stött på kritik. Bland annat har RSMH talat om diskriminering. Detta kan dock ändras efter ett beslut från Datainspektionen som gav grönt ljus till att Din Journal på nätet är lagligt i Uppsala det landsting som har lagt ut mest information hittills. Det visar att vi är på rätt väg. Vi har påbörjat arbetet även när det gäller psykiatrin och tror det blir möjligt att läsa till hösten, säger Matz 8 Revansch 2014:3

9 NYHETER Vården fortfarande dålig för kroniskt sjuka Marcus Sandborg är en av Hjärnkollsambassadörerna som troligtvis fortsätter i höst. Foto: Tommy Engman Tillgången till vård och läkemedel har generellt förbättrats efter regeringens reformer, såsom omregleringen av apoteksmarknaden, vårdvalet och kömiljarden. Men för kroniskt sjuka är läget fortfarande dåligt, enligt Myndigheten för vårdanalys. Till exempel har patienter med diabetes och ledgångsreumatism svårt att få ut medicin vid första apoteksbesöket och tillgången till primärvård skiljer sig åt mellan landstingen. Vad gäller kömiljarden har den påverkat hur patienter prioriteras, bland annat riskerar återbesök värderas lägre eftersom det bara är första besöket och behandling som omfattas av det ekonomiska stödet i vårdkedjan. Över ett år långa handläggningstider hos IVO För mig handlade det om liv och död, säger han. Han tror att det kan ge en ökad förståelse att berätta hur rädd och skör man kan vara i en psykos, men att det samtidigt finns en frisk kärna kvar som gör oss lika varandra. Widerström, chefsläkare och medicinsk rådgivare i Region Skåne. Region Skåne lär dock börja försiktigt och endast släppa delar av psykiatrijournalen. Detta för att inte bygga ett system som senare kanske visar sig strida mot lagen. Till exempel är en knepig fråga att vården är skyldig att undanhålla information om patientens hälsa för patienten själv, i fall de anser att informationen skulle kunna förvärra hennes tillstånd. Matz Widerström håller dock inte Han har märkt att attityder kan förändras. Det vet jag bland annat genom e-post jag fått från dem som lyssnat på mina föreläsningar, säger han. Tommy Engman Anna Langseth med om att gruppen inom psykiatrin har diskriminerats. Även förlossningsvården är undantagen, liksom fertilitetsenheten. Personalen inom psykiatrin har inte känt sig mogna, men är generellt positiva till att journalerna ska kunna läsas, säger han. För att komma åt sin journal på nätet krävs e-legitimation, vilket Datainspektionen anser vara en teknisk lösning som är tillräckligt säker. Anna Langseth Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, har flera brister, anser Statskontoret efter att ha granskat den drygt ett år gamla myndigheten. Handläggningstiden överstiger ett år för nästan en fjärdedel av klagomålsärendena mot hälso- och sjukvården. De långa handläggningstiderna är ett rättssäkerhetsproblem för patienter och anmäld vårdpersonal, anser Statskontoret och kräver bättring från myndigheten. Läkemedel utesluts ur högkostnadsskyddet Fler läkemedel än tidigare utesluts från högkostnadsskyddet, enligt läkemedelsnätverket NEPI. Anledningen är att tillverkarna sätter ett högt pris och då godkänns de inte av TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Detta drabbar kunderna eftersom medicinerna inte får bytas mot ett billigare alternativ då de inte ingår i förmånssystemet. Revansch 2014:3 9

10 TEMA: GOD MAN Gode män ett förlegat system Lagen om gode män är förlegad och har stora brister. Nu kommer regeringen med förslag på förbättringar. Men experter på området anser att de är otillräckliga och att systemet bör göras om i grunden. Text: Pernilla Ahlsén Illustration: Marianne Bengtsson många med svårare psykiska funktionsnedsättningar har en god man eller förvaltare. Att den gode mannen sköter sitt uppdrag kontrolleras av överförmyndare inom kommunen. Problemet är att systemet har stora brister, menar kritiker som Jan Wallgren, chef för överförmyndarkontoret i Skövde. Det finns för få gode män. Då är det lätt att göra avkall på kvalitén. 10 Revansch 2014:3

11 TEMA: GOD MAN Så fungerar god man och förvaltare Den som har svårt att bevaka sin rätt, förvalta egendom eller ta hand om sig själv kan få en god man eller förvaltare. En god man kan till exempel betala räkningar och sköta kontakter med sociala myndigheter. Om det behövs kan tingsrätten anordna en förvaltare som ensam råder över huvudmannens egendom. Att den gode mannen och förvaltaren sköter sig kontrolleras av kommunens överförmyndare. Att få god man är frivilligt, men kan även förordnas om man mår för dåligt för att kunna fatta beslut. Källa: Föräldrabalken och domstol.se Överförmyndaren tvingas rekrytera gode män som egentligen inte håller måttet, säger han. Ett annat problem är att överförmyndarna sitter på dubbla stolar eftersom de både ska rekrytera och kontrollera de gode männen. När det är ont om gode män blir överförmyndaren ännu mer beroende av dem, vilket gör att tillsynen riskerar att bli sämre. Agneta Zedell, ordförande i Riksförbundet Frivilliga Samhällsutövare, RFS, som organiserar de gode männen, är också kritisk. Det största problemet som vi ser det, är att många överförmyndare saknar juridisk kompetens. Det betyder att det i princip är lekmän som kontrollerar andra lekmän. Det är inte rättssäkert, säger hon. Kommunerna har heller inget tydligt uppdrag att utbilda eller handleda de gode männen, vilket innebär att det är upp till varje kommun att bestämma hur de vill göra. Konsekvensen är ett godtyckligt system där en person som får en god man inte kan vara säker på att hamna i kompetenta händer. Eftersom den nuvarande lagen egentligen bara reglerar hur ekonomin ska skötas råder det dessutom delade meningar om vad en god man ska göra för att bevaka sin huvudmans rättigheter och se till att han eller hon har det bra. Det här är väldigt allvarligt. De gode männen finns ju till för att hjälpa de som är mest utsatta i samhället, säger Agneta Zedell. att systemet är så bristfälligt beror på att det är förlegat, menar kritikerna. Den nuvarande lagstiftningen har sin grund i 1924 års förmynderskapslag. På den tiden bodde de flesta i mindre samhällen där alla kände alla. Då fanns det alltid någon som kunde ta hand om de som inte klarade sig själva. Dagens samhälle ser helt annorlunda ut och det ställer också andra krav på den gode mannen. Att hjälpa psykiskt funktionsnedsatta med deras rättigheter blev även ännu viktigare i och med avvecklingen av institutionsvården. Det är underligt att det inte har påverkat lagstiftningen, säger Germund Persson, chefsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Nu kommer regeringen med ett nytt lagförslag om skärpta krav på överförmyndarna och tydligare riktlinjer för utbildning och handledning av gode män. Förslaget ska också göra det mer attraktivt att bli god man. Bland annat ska man kunna avsäga sig sitt uppdrag om personkemin inte fungerar, vilket inte har varit möjligt tidigare. men det är långt ifrån tillräckligt, menar kritikerna som anser att systemet måste göras om i grunden. Ett alternativ som lyfts fram är ett system med professionella gode män som kan ta de svåraste uppdragen och sättas in när det saknas gode män. Det skulle lösa flera av problemen och öka kontrollen så att det blir lika för alla. Nackdelen är att det blir dyrare, säger Germund Persson, SKL. Men justitieminister Beatrice Ask tycker inte att en större organisationsförändring är nödvändig. I en intervju i SVT:s Uppdrag Granskning i våras sa hon att det skulle riva upp allting och förstöra mycket av det som fungerar bra. Om förslaget att professionalisera systemet sa Beatrice Ask att det förekommer brister också bland offentligt anställda. Det är inte nödvändigtvis så att det säkerställer att allting fungerar rätt. Agneta Zedell på RFS vill gärna se att en statlig myndighet med juridisk kompetens tar över kontrollverksamheten. Men hon är tveksam till förslaget med professionella gode män. Det finns ett värde i att människor engagerar sig ideellt för att hjälpa varandra och sätta guldkant på tillvaron för någon annan. Det blir inte samma sak med tjänstemän som bara är tillgängliga på kontorstid, säger hon. Revansch 2014:3 11

12 TEMA: GOD MAN Regeringen föreslår skärpta regler för brottsliga gode män I vintras avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att flera gode män begått allvarliga brott. Nu skärper regeringen reglerna. Enligt ett nytt lagförslag ska den som utses till god man kunna kontrolleras kontinuerligt i belastningsregistret. en god man och förvaltare hjälper sin huvudman i ekonomiska och rättsliga frågor. Därför ska han eller hon enligt lagen vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. När domstolen utser en god man görs en lämplighetsprövning. En kontroll i belastningsregistret och hos Kronofogden ska säkerställa att den blivande gode mannen inte har skulder och inte har blivit dömd för några brott. Men när SVT:s Uppdrag granskning gjorde en stickprovskontroll av gode män i 25 av Sveriges 290 kommuner visade det sig att flera hade Det är en sak att ha kört för fort någon gång, det inverkar inte på ens roll som god man. begått allvarliga brott som våldtäkt, misshandel, narkotikabrott, stöld och försök till bedrägeri. Sådana personer ska självklart inte vara gode män. Det är en sak att ha kört för fort någon gång, det inverkar inte på ens roll som god man. Men det är inte okej att ha begått ekonomiska brott eller våldsbrott, säger Agneta Zedell på Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, RFS. Att de här personerna ändå fått fortsätta som gode män beror på att överförmyndarna inte har haft rätt att kontrollera de gode männen efter att de har utsetts, så länge de har skött sitt uppdrag, säger Germund Persson, chefsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För att komma till rätta med problemet har regeringen föreslagit hårdare regler. Om lagförslaget går igenom ska gode män kunna kontrolleras kontinuerligt i belastningsregistret. det är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte, menar Jan Wallgren, chef för överförmyndarkontoret i Skövde. Han tycker att det borde införas ett godmans-körkort. Det behövs en slags certifiering som säkerställer att man har gått en kurs innan man får ta uppdrag som god man. Det är konstigt att det inte har varit ett krav tidigare. Pernilla Ahlsén Maria Mellberg visste att hon hade tillräckligt sade nej. Det bidrog till att hon oroade sig för Hon fick för gode Maria Mellberg ansökte själv om att få en god man efter att ha skuldsatt sig. Men hon fick aldrig förtroende för personen som skulle sköta hennes ekonomi. Jag kände mig maktlös, säger Maria Mellberg. för drygt ett år sedan gick Maria Mellberg igenom en personlig kris. I kombination med att leva på låg förtidspension, ledde det till att hon 12 Revansch 2014:3

13 TEMA: GOD MAN ett större belopp från sina sparpengar för att köpa en ny. Men enligt Maria nekade den gode mannen henne då att ta ut pengar med hänvisning till att hon hade skulder. Maria ansåg att hon visst hade sparpengar, eftersom hon hade fått rätt till handikappersättning från Försäkringskassan och hade levt snålt i flera månader. Hon blev orolig över att den gode mannen kunde ha förskingrat pengar. Utan cykel och utan att ha råd med mer än enstaka resor med kollektivtrafiken begränsades vardagen påtagligt för Maria Mellberg. Det blev svårt för henne att ta sig till en förening där hon är aktiv, och att åka till naturen och fiska som hon tycker om. Jag kände mig maktlös, totalt, berättar Maria Mellberg. med sparpengar till en cykel, men den gode mannen att han skulle ha förskingrat hennes pengar. Foto: Terése Andersson inget förtroende mannen skuldsatte sig. På våren bestämde hon sig för att få kontroll över sin ekonomi och ansökte därför om att få en god man, vilket hon beviljades. Till en början gick det bra: räkningarna sköttes med autogiro och den gode mannen betalade ut 700 kronor i veckan till henne i fickpengar. Försäkringskassan gav henne rätt till handikappersättning för att betala arvodet till den gode mannen. Maria var ändå inte helt nöjd med hur den gode mannen skötte sitt uppdrag. Hon tyckte att dialogen fungerade dåligt och kände sig överkörd. Hon säger att hon skrev på ett papper som innebar att all privat post gick till den gode mannens adress, och att hon inte förstod att de hade kunnat ordna det på ett annat sätt. Enligt Maria öppnade han även privata brev som rörde exempelvis sjukvård, vilket hon ogillade. I slutet av sommaren gick Marias cykel sönder och hon ville därför ta ut hon beslöt sig i samma veva för att säga upp sin gode man, vilket man gör genom att ansöka hos Överförmyndarnämnden. Men det tog ett tag innan Maria Mellberg blev klar över hur det hade gått med hennes ärende. När hon väl fick beskedet visade det sig att den gode mannen hade skött hennes ekonomi rätt. Eftersom Maria hade sagt upp sitt godmanskap efter så kort tid blev hon nämligen skyldig att betala tillbaka handkappsersättningen hon fått för att betala den gode mannens arvode, en regel som Maria Mellberg inte kände till. För Marias del blev slutet på historien ändå rätt så gott. På grund av hennes låga inkomst beslöt kommunen att stå för att återbetala ersättningen till Försäkringskassan. trots den osäkra och ekonomiskt svåra period Maria Mellberg gick igenom under hösten, är hon i dag nöjd med beslutet att ta hjälp av en god man. Jag fick det jag sökte, jag fick kontroll över ekonomin, säger hon. Marias gode man säger till Revansch att han inte vill ge sin version av historien, men intygar att han följer alla regler som gäller för godmansskap. Redaktionen på Revansch Revansch 2014:3 13

14 TEMA: GOD MAN I rollen som god man hjälpte Siv Wetterberg Helena Valanouva att komma på fötter. Foto: Pernilla Ahlsén Hon är min kompanjon Siv Wetterberg är god man åt flera personer med psykisk ohälsa. Hon och hennes huvudman Helena Valanouva känner inte alls igen sig i den kritik av gode män som framkommit i medierna. Tvärtom. I Helenas fall har Siv varit oumbärlig. jag brukar skoja och säga att Siv är inte min god man, hon är min kompanjon, säger Helena Valanouva och skrattar. Hon har Aspbergers syndrom och tidigare hade hon svårt för att hålla i pengar. För fjorton år sedan hade hon skulder på över hundra tusen kronor och höll på att bli bostadslös. Trots det var hon inte alls intresserad när socialtjänsten föreslog att hon skulle få en god man. Jag ville inte släppa ifrån mig kontrollen och ville inte alls att någon utomstående skulle lägga sig i min ekonomi. Men Siv övertalade mig att prova, säger hon. Siv Wetterberg började med att klippa sönder Helena Valanouvas kontokort, stoppade ränteökningen och satte upp en strikt budget för att Helena skulle kunna betala av sina skulder. Sedan hjälpte hon till att ordna ett förstahandskontrakt, såg till att Helena fick en diagnos och den vård och de bidrag hon hade rätt till. Helena Valanouva säger att det var Siv som såg till att hon kom på fötter igen. Det som är bra med Siv är att jag kan skylla på henne i obehagliga situationer. När folk har försökt lura mig på pengar har jag alltid kunnat hota med att då får de med Siv att göra, säger Helena Valaonouva. Ja, jag kan vara den där besvärliga personen som ingen vill komma på kant med, säger Siv som bland annat har hjälpt till att köra ut inneboenden som Helena inte blivit av med. Jag står alltid bakom Helena, säger hon. tanken är att de ska träffas ungefär en gång i månaden, men Siv är flexibel. Det händer att det går månader då de bara hörs i telefon någon enstaka gång. Andra perioder hörs de flera gånger om dagen. När Helena mått dåligt har jag haft telefonen på dygnet runt för att hon alltid ska kunna nå mig. Då får det ta den tiden, säger Siv Wetterberg. 14 Revansch 2014:3

15 TEMA: GOD MAN Hon är frilansande gestaltterapeut i grunden och har haft uppdrag som god man i fjorton år. I år går hon i pension, men kommer att fortsätta som god man åt tio personer och förvaltare åt fem. Hon tycker att det är jätteroligt. Jag tycker om att se människor växa, att se resultat av mitt arbete. När jag träffade Helena mådde hon verkligen inte bra. Att se henne nu är något helt annat, säger Siv Wetterberg. hon känner inte alls igen sig i den negativa mediebilden av gode män. Det kanske finns några som misssköter sig, men de flesta gör ett bra jobb. Jag tycker att kontrollerna fungerar, själv får jag alltid visa kvitton när det är något som avviker från det vanliga. Det hände till exempel när en kille hade ovanligt höga mobilräkningar, säger Siv Wetterberg. Men det är inte alltid relationen med den som hon är god man åt är helt enkel. Det har hänt att jag har blivit mordhotad och fått arga mejl med könsord. Det är inte roligt. Då är det jobbigt att jag inte kan säga upp mig som god man förrän någon annan är beredd att ta på sig uppdraget, säger Siv Wetterberg. Hon och Helena Valaonouva är överens om att det är viktigt att den sociala biten fungerar dem emellan. Jag berättar allt för Siv och då är det viktigt att det jag säger stannar hos henne. Det händer att vi blir osams och tycker olika, men det är också skönt att vi är så trygga med varandra att vi kan gräla och vara raka. Vi blir ju alltid sams efteråt, säger Helena Valaonouva. i dag är hon sjukpensionär och har lärt sig att hushålla med den budget som Siv har satt upp åt henne. Men hon vill inte bli av med Siv. Jag rider och skulle vilja flytta närmare stallet. Det känns tryggt att ha med Siv tills det är klart åtminstone, säger Helena Valaonouva. Pernilla Ahlsén Finland har infört gode män på professionell nivå I Finland har staten tagit över ansvaret för god man. Med professionella intressebevakare har systemet blivit mer enhetligt och rättssäkert, men på bekostnad av den mänskliga kontakten, menar Bodil Viitanen på RSMH:s finlandsvenska systerförening Psykosociala förbundet. finland hade tidigare samma problem som Sverige när det gäller god man. Men 1999 gjordes systemet om i grunden. Staten tog över ansvaret från kommunerna och de gode männen ersattes av professionella allmänna intressebevakare. Det är tjänstemän som ofta har en ekonomisk eller juridisk utbildning. Dessutom har Finland en oberoende och hårdare tillsyn vilket betyder att risken för oegentligheter minimeras. Resultatet är ett mer rättssäkert system som är enhetligt över hela landet, till skillnad från det svenska som fungerar olika bra i olika kommuner. Därför lyfts det finska systemet ofta fram som en förebild i den svenska debatten. men det är inte utan problem, menar Bodil Viitanen på Psykosociala förbundet. Det vi har sett utifrån våra medlemmars erfarenheter är att många allmänna intressebevakare har för stor arbetsbörda för att hinna med den mänskliga kontakten och att lyssna på sina huvudmän. Det är ingen lätt sak att ge bort en del av sin frihet till en intressebevakare och då är det viktigt att man känner att man blir lyssnad på och får vara med och påverka, säger Bodil Viitanen och tillägger: Ofta verkar det som att magistraten (finska motsvarigheten till överförmydaren, reds. anm.) är mer mån om att skydda huvud- Bodil Viitanen. männens egendom än att se till att de har tillräckligt med fickpengar för att klara sig. ett annat problem är att det råder brist på allmänna intressebevakare. Därför tvingas staten köpa in tjänsten av privata vinstdrivande företag. Det har blivit något som folk gör business på. Det oroar mig. Dessutom är det väldigt dyrt för staten, säger Bodil Viitanen. Samtidigt tycker hon att det är bra att systemet har blivit mer rättvist och mindre godtyckligt. Nu är det i alla fall sakkunniga som sköter och övervakar förmyndarverksamheten. Det är en god tanke. Pernilla Ahlsén Revansch 2014:3 15

16 KULTUR Stark bok om de vanvårdade barnen De vanvårdade barnens upplevelser i Stulen Barndom får en att nästan tro att det inte kan vara sant. Men med tydliga fakta och viktiga skildringar visar författaren Thomas Kanger att tyvärr så är fallet, skriver RSMH-medlemmen Olle Hammarberg, som själv vanvårdades som barn. det handlar inte om vi och dem utan om oss alla och det samhälle vi delar gemensamt. Det skriver författaren Thomas Kanger i boken Stulen Barndom. Han skriver lättfattligt och informationsrikt om den vanvård som pågått från 1920 talet och ända fram till idag. Boken belyser barnens utsatthet på ett mycket tydligt sätt. På den här tiden fanns inte diagnoserna ADHD och ADD, så barnen ansågs vara psykiskt vanartiga barn som blev omhändertagna av socialen. Många av barnen blev kränkta och misshandlade vilket ofta har lett till missbruk och kriminalitet i vuxen ålder. Flickorna var ofta mer utsatta än pojkarna och utnyttjades sexuellt, medan pojkarna fick arbeta hårdare och fick mer stryk i ordets rätta bemärkelse. Oftast placerades barnen på bondgårdar och utnyttjades som arbetskraft med samhällets goda minne. Boken belyser också ensamstående mödrars kamp för att försörja sina barn. Det fanns inga socialbidrag, vilket ledde till att de blev tvungna att lämna bort sina barn. Den folkgrupp som kallades tattare och deras barn var mer utsatta för omhändertaganden än någon annan grupp i Sverige. Så många som barn tvångsomhändertogs, enligt Thomas Kanger, till skillnad från Vanvårdsutredningens uppskattning på barn. författaren tar också upp steriliseringen av flickor. Gunnar och Alva Myrdal var i princip starka förespråkare för den metoden. Inte enbart av ärftlighetsskäl, för att förhindra sjukdomar, utan även av för att undvika att fler barn skulle växa upp under ogynsamma förhållanden. Boken ger många olika berättelser om hur barn utsattes för vanvård och misshandel och bekräftar på alla sätt att det inte fanns något tryggt ställe för de barn under barnhemsepoken som samhället skulle ta ansvar för. Den belyser tydligt hur det var att hamna i samhällets vård en vård som på många sätt har gjort livet till ett riktigt helvete för de barn som samhället så vackert skulle ta ansvar för. Det är nästan att man inte tror att det verkligen kunde vara så jävligt, men med fakta bekräftas det med all tydlighet. Den 1 november 2011 var barn placerade i Hem Thomas Kanger anser att Vanvårdsutredningen räknat i underkant och som har tvångsomhändertagits, totalt barn. för Vård eller Boende, HVB dagens motsvarighet till tidigare barnhem eller familjehem och fosterhem. Boken väcker tankar om hur det ser ut numera. Klarar vårt samhälle av att hantera detta på ett bättre sätt idag? Jag rekommenderar dig att läsa den här boken och hoppas att du därefter skulle vilja engagera dig i dessa frågor och göra 16 Revansch 2014:3

17 KULTUR Ingen skruvar den som Backman Min mormor hälsar och säger förlåt Fredrik Backman Forum förlag (2013) sverige är ett märkligt land fyllt av märkliga ting och människor därikring. Tyvärr är det få författare som förmår sätta bilden av vårt samhälle så klockrent att du som läsare plötsligt lyfter näsan ur boken och känner igen dig där du är eller var, men inifrån en helt annans perspektiv. Fredrik Backmans debutroman En man som heter Ove (2012), som i dagarna sålts i mer än exemplar, satte ömsint och humoristiskt fingret på den framtidschock och det relationshaveri många svenskar idag lever mitt uppe i. Inte minst stora teman som åldrande, vänskap, sorg, självmordstankar och livslust skildrades levande och omedelbart, vilket bidrog till bokens positiva mottagande. att det finns ytterligare runt barn Foto: Caroline Andersson allt för att vanvården inom en snar framtid skulle vara helt borta. Olle Hammarberg Ersättare i RSMH:s förbundsstyrelse som själv skrivit böcker i ämnet efter att ha vanvårdats på både barnhem och i fosterhem som liten. hur har då Backman hanterat förväntningarna i arbetet med den nya boken Min mormor hälsar och säger förlåt? Där tidigare Backman flyhänt hanterade en lakonisk äldre mans reflektioner har vi nu ett mer stolpigt sätt att referera en sjuårig flickas bubblande fantasi. Boken är helt okej, inget tal om det, och bränner mellan varven in bilder av människan i vår samtid och svårigheten i att vara annorlunda, bilder som du bär med dig länge. Hakarna är en viss utdragen bluddrighet i språket och det affekterade flickperspektivet anlagt av en medelålders man. Efter att ha plöjt igenom det hela känns det som om att jag vill ta boken till slipmaskinen och själv handgripligen putsa fram det där som kunde ha blivit riktigt, riktigt bra. För ingen skruvar den som Backman. Den sanningen gäller fortfarande. Åke Nilsson Revansch 2014:3 17

18 FÖRENINGSLIV jonas andersson: Tillsammans kan vi höja valdeltagandet nu är det sommar och i september är det val. Förutom bilagan i detta nummer som ägnas helt åt valet kommer jag också att ta upp några funderingar kring röstningen. Men jag börjar med lite om vår studieverksamhet. vi har fått statistik från ABF när det gäller våra studier Vi kan med stolthet konstatera att 97 av våra föreningar hade någon form av studieaktivitet Det har varit studiecirklar inom 74 olika ämnesområden. De vanligaste cirklarna var i sång och musik, friskvård, hantverk, data och hälso- och sjukvårdsfrågor. Jag tror att det är få föreningar som har så bred studieverksamhet som RSMH. För att ha en framgångsrik studieverksamhet är det viktigt att det finns en bra planering. Mitt råd till er är att ni tar kontakt med ABF i januari respektive augusti för att presentera vilken studieverksamhet ni vill ha. Detta gäller även olika kulturaktiviteter och föreläsningar. nog om detta. Nu lite funderingar inför valet. Som ni vet skall vi ha val den 14 september, vi kan rösta i tre val, till riksdagen, landstingen och kommunfullmäktige. RSMH tar inte ställning för något parti, men det är viktigt att vi ställer krav på våra politiker. Det vore bra om våra föreningar har några val-aktiviteter, det kan vara öppet hus, debatter, bjuda in till möten för att få svar på olika frågor och skriva insändare. Jag skall här ta upp ett sätt hur en aktivitet kan gå till. Jag har själv varit aktiv i många valrörelser både som politiker och som kravställare. En sak har jag lärt mig att det är viktigt med en bra strategi vid ett påverkansarbete. Det finns inget lättare för en politiker att komma undan med en besvärlig fråga genom att säga jag har inte kunskap om denna fråga just nu, utan jag får återkomma. I en förening som jag var aktiv i bestämde vi oss för att koncentrera oss på tre frågor, som vi tog fram. Vi tog fram fakta och skapade oss kunskaper kring vad vi ville ha svar på. Vi inbjöd alla partier till ett möte i föreningen till en utfrågning, inte debatt, och skickade med de frågor vi ville ha svar på. Det var ett bra möte. När man gör på detta sätt är det viktigt att kunna ställa följdfrågor. Men det kan finnas många andra sätt. många går inte och röstar. Det finns fler orsaker till detta: ointresse, det är ingen idé, de gör som de vill ändå, okunskap och osäkerhet. Vi har ju ett bra kamratstödsarbete. Det vore bra om ni i detta arbete uppmuntrar och hjälper medlemmarna och vänner att gå och rösta. Till exempel kan man bestämma en tid och gå och rösta tillsammans, hjälpa en medlem som är på sjukhus, ha en studiecirkel om valet och hjälpa till med kontakter om det skulle behövas. Varje kommun har en valnämnd som ni kan ta kontakt med om det skulle vara några oklarheter. Tänk på att man även kan förhandsrösta. Alla får ett röstkort där det framgår i vilken lokal man skall rösta. Tillsammans kan vi höja valdeltagandet! Jonas Andersson Organisations- och studiesekreterare RSMH Laholm har fått fler medlemmar i och Så fick Efter att ha varit utan egen lokal i tio år, fick RSMH Laholm vid årsskiftet äntligen ett eget utrymme. Detta har lett till en nytändning i föreningen. Ordförande Mona Sammens och sekreterare Mats Cullin berättar. projektet att skaffa en egen lokal har pågått under flera års tid och många tankar och förslag har nötts och blötts innan bitarna föll på plats. Bland annat har det funnits förslag på att vi skulle dela lokal med kommunens 18 Revansch 2014:3

19 FÖRENINGSLIV RSMH-Laholms lokaltips: Ta kontakt med Socialnämnden och lägg fram argument för vikten av att ha en egen lokal. Ett bra argument är att ni kan ha öppet med bemanning på bestämda tider. Ring runt till alla hyresvärdar inom aktuellt område och kolla om det finns något ledigt. lokal men att vi inte hade några möbler. De svarade: Kom på måndag klockan så ska ni få se vad vi har. Klockan hängde vi på låset och gick en runda och såg vad som fanns. Vi fick ett jättestort konferensbord, ett tjugotal klädda stolar skrivbord samt lite andra möbler. Vi hade även pratat med hyresvärden om behovet av ett trinett kök. med den nya lokalen, eftersom alla vet var de ska samlas nu. verksamhet för personer med psykisk ohälsa på de tider de inte hade verksamhet där. Men detta kändes inte rätt utan vi ville ha en plats som var vår egen. Denna åsikt delade som tur var även Socialnämndens ordförande som hösten 2013 på stående fot lovade att RSMH i Laholm skulle ha en lokal i början av 2014 bara vi hittade ett lämpligt objekt. Ordförande Mona Sammens och kassör Helene Stensson började ringa runt till olika hyresvärdar och frågade om de hade en lokal ledig som passade vår verksamhet. Efter ett Foto: Mats Cullin vi en egen lokal tag så fick de napp och fick komma och titta på en lokal med två rum. Dessa var helt tomma. Men vi såg framför oss hur det kunde bli när den möblerades. Vi fick ett ja från hyresvärden och från kommunen. samtidigt som detta hände kom Helene på att polisen i Laholm just då höll på att flytta till nya lokaler och vi tänkte att de nog ska ha nya möbler i sin nya lokal så Helene skickade ett mail och berättade att vi var en handikappsförening i Laholm som just fått flytten fick vi hjälp med av en grupp anställda hos kommunen. Vilken dag! Allt detta på en gång och när vi kom ner till lokalen så står där ett trinettkök. Efter ett par dagar hade hyresvärden sett till att där även fanns skåp med lådor. Allt vi hade drömt om. Vi fick nycklar och vi flyttade in direkt. Tidigare hade vi fått boka lokal på olika ställen. Det gjorde att många av medlemmarna inte ville eller kunde komma. Nu ligger lokalen centralt och vi har fått tillbaka ett flertal gamla medlemmar och fått in lika många nya. Vi har nu öppet måndag torsdag eftermiddagar och haft pyssel på söndagar. Vi har även haft dagar då vi fixat mat och haft en trevlig måltid tillsammans. Andra aktiviteter kan vara att bowla, åka på älgsafari eller bara åka någonstans och fika. För de åtta ungdomar som är under 25 år har vi bland annat ordnat Laserdome. Mona Sammens Mats Cullin Revansch 2014:3 19

20 LEDARE Vid psykospsykiatrin tar patienträtten under de senaste åren har psykiatrin och socialtjänsten efterfrågat samverkan med brukar- och anhörigorganisationer i sin verksamhetsutveckling. Sådan samverkan har till och med påbjudits från statsmakternas sida, bland annat i samband med regeringens PRIO-satsning på psykiatrin eftersom brukarerfarenheten en Jimmie Trevett. del av den evidensbaserade praktiken. Men när brukarnas erfarenheter ifrågasätter biopsykiatrins behandlingsmodeller, tycks det bli tvärstopp för samverkan och inflytande. Det blev uppenbart för många av oss exempelvis i samband Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. En samlad brukarrörelse riktar hård Per G Torell. kritik mot remissversionen av riktlinjerna. Kritiken berör bland annat följande: 1. Att riktlinjerna påstår, att läkemedelsbehandling är en förutsättning för återhämtning, trots att dokumenterade behandlingsfall motsäger detta. 2. Att syftet med information och delaktighet för brukaren är att öka dennes följsamhet till ordinerad behandling inte att tillgodose mänskliga och medborgerliga rättigheter. Staffan Utas. 3. Att psykoterapi endast betraktas som ett komplement, när symtom kvarstår efter läkemedelsbehandling. Terapin ses alltså inte som en självständig behandlingsform. 4. Att behandlingsindikatorer införs, som anger att vården är bättre ju högre läkemedelsanvändningen är. Indikatorer av det slaget åsidosätter patientens rätt att själv välja behandlingsform, enligt 3a, Hälso- och sjukvårdslagen. 5. Att man till synes helt bortsett från att dessa patienter ofta befinner sig i en stark beroendeställning till vård- och omsorgsgivare och därför med enkla medel kan tvingas ta eller fortsätta med något hon inte vill. Detta utarmar drastiskt frivilligheten som ska råda i frivillig vård för gruppen. därutöver problematiseras inte de negativa följderna av läkemedelsbehandling. Neuroleptika och många andra psykofarmaka har mycket besvärande och ibland direkt skadliga biverkningar. De medför till exempel ofta en kraftig viktuppgång, som i sin tur kan ge upphov till metabola syndrom och diabetes. Biverkningarna bidrar kraftigt till Socialstyrelsen överskattar läkemedels inverkan vid schizofreni, anser att psykospatienter har år kortare medellivslängd, än befolkningen i övrigt! De förmodat positiva effekterna av läkemedelsbehandling jämförs med ingen behandling alls. De ställs alltså inte mot effekterna av alternativa behandlingsformer. Risken är därmed mycket stor, att resultaten av läkemedelsbehandling överskattas. Man konstaterar också, att merparten av patienterna slutar med sin medicinering inom ett år, trots att procent av dem då återfår ett akut skov av sjukdomen. Ingen diskussion förs kring möjligheten att patienten härvidlag gör ett medvetet val, efter att ha vägt behandlingseffekten mot de plågsamma biverkningarna. Inte heller förs det något resonemang om att återfallen kan ha sin grund i att annan behandling eller psykosocialt stöd har uteblivit, eller i en för snabb utsättning. I och med att kroppen anpassar sig till dessa mediciner riskerar även friska försökspersoner få symtom av att avsluta behandling. Våra erfarenheter är att en psykisk reaktion kan komma så sent som efter flera månader. istället för att socialstyrelsen sätter högsta prioritet på att alla ska få antipsykotiska medel, fast det sedan länge är nära nog uppfyllt, kunde man ha insett att detta är ett område som behöver mer fristående forskning och öppenhet för nya tankar och verkligt patientinflytande. I den slutliga versionen av de nationella riktlinjerna, som nyligen publicerades, syns inga andra spår av brukar- 20 Revansch 2014:3

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

God man eller förvaltare

God man eller förvaltare 1 God man eller förvaltare Ett stöd i ekonomiska frågor och hjälp med intressebevakning Information från överförmyndaren 2 Vem hjälper mig när jag inte själv kan sköta min ekonomi eller söka bidrag eller

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

God Man Marika Nilsson, jur.handläggare ÖF-nämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

God Man Marika Nilsson, jur.handläggare ÖF-nämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN www.ljungby.se God Man Marika Nilsson, jur.handläggare ÖF-nämnden 2015-11-17 www.ljungby.se Hur blir man god man? För att bli god man anmäler man sitt intresse till kommunens överförmyndare eller överförmyndarnämnd:

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Dina rättigheter för dig som bor på ett hem för vård eller boende (HVB) Alla barn har lika värde. Du och alla andra barn har rätt att växa

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

ATT VARA GOD MAN - NÅGOT FÖR DIG?

ATT VARA GOD MAN - NÅGOT FÖR DIG? ATT VARA GOD MAN - NÅGOT FÖR DIG? Många människor i vårt samhälle klarar av olika orsaker inte av att sköta sådana dagliga göromål som är naturligt för Dig och mig att klara själva. Det kan bero på sjukdom,

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare (RFS)

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Beskriv mer utförligt vad eller vilka åtgärder som personen behöver hjälp med vad gäller ekonomiska, rättsliga eller personliga angelägenheter:

Beskriv mer utförligt vad eller vilka åtgärder som personen behöver hjälp med vad gäller ekonomiska, rättsliga eller personliga angelägenheter: ANSÖKAN/ANMÄLAN om god man/förvaltare 11 kap 4 föräldrabalken Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt,

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Att anmäla behov av god man eller förvaltare

Att anmäla behov av god man eller förvaltare Att anmäla behov av god man eller förvaltare När den egna förmågan inte räcker till IBLAND BEHÖVER MAN HJÄLP Du som jobbar i socialtjänsten eller sjukvården kommer ibland i kontakt med personer som inte

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet)

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) 1. Person ansökan gäller (den enskilde) namn Vistelseadress

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Bakgrund Regeringen gav Handisam och NSPH i uppdrag att starta Attitydkampanjen 2009 med avslut

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare Överförmyndarnämnden God man Förvaltare Överförmyndare Måste finnas i kommunen Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige för 4 år Förvaltningsmyndighet Kontrolleras av Länsstyrelsen och JO Välkommen

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Behov av att ändra lagstiftningen m m när det gäller samhällets behandling av människor med psykisk ohälsa.

Behov av att ändra lagstiftningen m m när det gäller samhällets behandling av människor med psykisk ohälsa. 1 2009-10-02 Socialminister Göran Hägglund Socialdepartementet 103 33 Stockholm Behov av att ändra lagstiftningen m m när det gäller samhällets behandling av människor med psykisk ohälsa. Vi har på, RSMH,

Läs mer

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 1. Person ansökan gäller Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer Vistelseadress

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Folkets Hus 2015-05-06 Ingegerd Nilsson Socionom Samordnare Mini Maria Hisingen Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Handledare i psykosocialt

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

Linköpings kommun linkoping.se/godmanochförvaltare. God man och förvaltare

Linköpings kommun linkoping.se/godmanochförvaltare. God man och förvaltare Linköpings kommun linkoping.se/godmanochförvaltare God man och förvaltare Den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp att bevaka sin

Läs mer

GOD MAN OCH FÖRVALTARE. SÅ HÄR FUNKAR DET.

GOD MAN OCH FÖRVALTARE. SÅ HÄR FUNKAR DET. GOD MAN OCH FÖRVALTARE. SÅ HÄR FUNKAR DET. Överförmyndarnämnden utövar tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. 3 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd.

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN

ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN Vid frågor kontakta Överförmyndarnämndens kansli 090-16 10 00 overformyndarnamnden@umea.se Insänds till Umeå Tingsrätt Box 138 901 04 UMEÅ ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN Avseende behov

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

ANMÄLAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANMÄLAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 ANMÄLAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka anmälan till adressen nedan från Socialtjänsten eller annan behörig anmälare 1. Person anmälan gäller (den enskilde) Personnummer Adress (folkbokföringsadress)

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Information om godmanskap och förvaltarskap. Kortfattad redogörelse

Information om godmanskap och förvaltarskap. Kortfattad redogörelse Information om godmanskap och förvaltarskap Kortfattad redogörelse 1 Godmanskap och förvaltarskap Här lämnas en kortfattad redogörelse om godmanskap och förvaltarskap. Du är alltid välkommen att kontakta

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Vill du bli god man?

Vill du bli god man? Vill du bli god man? Är du vår nästa god man eller förvaltare? Överförmyndarmyndigheten i Järfälla och Upplands-Bro har alltid behov av gode män för personer som har svårt att klara sin vardagsekonomi

Läs mer

Information. att ansöka om god man. Hur gör man?

Information. att ansöka om god man. Hur gör man? Överförmyndarnämnden Information att ansöka om god man Hur gör man? Allmänt om ställföreträdare En god man är en kvinna eller man som företräder en person som på grund av medicinska skäl inte klarar av

Läs mer