Uppdaterad beräkning av transportkostnader för företag i norra Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdaterad beräkning av transportkostnader för företag i norra Sverige"

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Uppdaterad beräkning av transportkostnader för företag i norra Sverige Inge Vierth Rune Karlsson

2

3 Förord År 2006 beräknade Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA transportmerkostnader avseende godstransporter för företag lokaliserade i de fyra nordligaste länen enligt olika ansatser. Detta underlag användes till utformningen av transportbidraget enligt det regelverk som trädde i kraft 14 december År 2014 har Tillväxtverket i samråd med Näringsdepartementet kommit fram till att beräkningsunderlaget behöver uppdateras. Tillväxtverket har anlitat VTI för att ta fram ett sådant underlag. Föreliggande rapport har tagits fram av Rune Karlsson och Inge Vierth (projektledare) på VTI under första halvåret Författarna tackar Tillväxtverket för ett bra samarbete. Stockholm i juni 2014 Inge Vierth Utredningsledare VTI rapport Dnr: 2014/

4 Kvalitetsgranskning Extern peer review har genomförts 23 juni 2014 av Magnus Johansson på Trafikanalys. Författarna har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Roger Pyddoke har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 25 juni De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. Quality review External peer review was performed on 23 June 2014 by Magnus Johansson at Trafikanalys. The authors have made alterations to the final manuscript of the report. The research director Roger Pyddoke examined and approved the report for publication on 25 June The conclusions and recommendations expressed are the authors and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. Tryckt på VTI i Linköping 2014 VTI notat

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Inledning Bakgrund Syfte Metod Transportbidrag Bidrag för uttransporter och intransporter Varugrupper som kan få transportbidrag Nuvarande bidragssatser Transportbidragets fördelning och inriktning Metodmässiga överväganden Allmänt Metod Beräkningar Normaliserat transportkostnadsindex per varugrupp Oviktad ansats Viktad ansats Effekter av uteslutning av korta transporter Normaliserat transportkostnadsindex i tidigare och nuvarande studie Oviktad ansats Viktad ansats Sammanfattande diskussion och slutsatser Citerade verk Bilaga A Samgodsmodeller Bilaga B Jämförelser mellan olika beräkningsmetoder Bilaga C Förändringar från 2006 till 2012 oviktade fallet Bilaga D Förändringar från 2006 till 2012 viktade fallet VTI notat

6 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning över varugrupper inom vilka bidrag generellt kan utgå Tabell 2. Nuvarande bidragssatser för uttransporter och intransporter Figurförteckning Figur 1. Genomsnittliga normaliserade kostnader för uttransporter från olika län till Götaland och Svealand (utom Dalarna). Jämförelse mellan den ursprungliga Samgodsversionen (blå kurva) och en version där den asymptotiska metoden har använts. Ingen viktning med avseende på flöden är gjord här Figur 2. Normaliserade kostnader för uttransporter av alla relevanta varugrupper från stödkommuner till Stockholm (oviktad ansats) Figur 3. Normaliserade kostnader för intransporter av alla relevanta varugrupper till stödkommuner från Stockholm (oviktad ansats) Figur 4. Normaliserade kostnader för transporter ut från kommunerna för olika varugrupper. Viktning gjord enbart med beaktande av inhemsk transportefterfrågan. 25 Figur 5. Normaliserade kostnader för transporter ut från kommunerna för olika varugrupper. Viktning gjord med beaktande av både inhemsk och internationell transportefterfrågan Figur 6. Godstransportflöden av Obearbetad material eller halvfabrikat av järn eller metall Metall från de fyra stödberättigade länen till Södra Norrland, Svealand, Götaland och destinationer utanför Sverige Figur 7. Godstransportflöden av Högvärdigt gods från de fyra stödberättigade länen till Södra Norrland, Svealand, Götaland och destinationer utanför Sverige Figur 8. Normaliserade kostnader för transporter in till kommunerna för olika varugrupper. Viktning enbart med beaktande av inhemsk transportefterfrågan Figur 9. Normaliserade kostnader för transporter in till kommunerna för olika varugrupper. Viktning med beaktande av både inhemsk och internationell transportefterfrågan Figur 10. Normaliserade kostnader för uttransporter för alla varugrupper om man endast beaktar de transporter som överstiger ett visst minimiavstånd. Viktning gjord enbart med beaktande av inrikes transporter Figur 11. Normaliserade uttransportkostnader för inrikestransporter överstigande 400 km Figur 12. Normaliserade intransportkostnader för inrikes transporter överstigande 400 km Figur 13. Normaliserade kostnader för intransporter av stål från Stockholm till stödkommuner 2001 (SIKA rapport) och 2006 (Samgods 0.8) Figur 14. Normaliserade kostnader för uttransporter av högvärdiga produkter från stödkommuner 2001 (SIKA rapport) och 2006 (Samgods 0.8) VTI notat

7 Uppdaterad beräkning av transportkostnader för företag i norra Sverige av Inge Vierth och Rune Karlsson VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Linköping Sammanfattning Transportbidraget syftar till att kompensera företag i de sammanlagt 44 kommunerna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län för de nackdelar gällande transportkostnader som deras geografiska läge medför. Bidraget syftar även till att stimulera till höjd förädlingsgrad. År 2006 beräknade SIKA hur mycket 2001 års kostnader för in- respektive uttransporter av högvärdiga varor och metall för företagen i de fyra nordligaste länen skiljer sig från riksgenomsnittet. Resultaten användes som underlag för att fastställa bidragssatser för att reducera företagens merkostnader för långväga transporter. Syftet med den aktuella studien är att genomföra motsvarande transportkostnadsberäkningar baserade på nyare kostnadsdata från år 2006 och I både SIKA:s studie och föreliggande studie jämförs transportkostnaderna (uttryckta i kronor per ton) i form av ett normaliserat transportkostnadsindex som beräknas som kvoten mellan kostnaden för den givna kommunen och en riksgenomsnittlig kommun multiplicerat med 100. Indexet gör det lätt att identifiera merkostnader jämfört med en riksgenomsnittlig kommun. Två olika ansatser används i både SIKA:s och den aktuella studien: (a) En oviktad ansats där kostnader för att transportera en vara från och till de stödberättigade kommunerna till Stockholm, jämförs. Ansatsen är mer att betrakta som ett exempel som visar transportkostnader till/från en viss zon. (b) En viktad ansats där transportkostnaderna viktas efter regionernas transportefterfrågemönster. Ansatsen är mer relevant för att studera transportkostnader på systemnivå eftersom den tar hänsyn till samtliga transportvolymer till och från stödkommunerna. Den viktade ansatsen har därför använts som bas vid bestämning av nuvarande transportbidrag. I båda studierna har beräkningarna gjorts med den officiella nationella godstransportmodellen, Samgods. Den modellversion som användes i SIKA:s studie, Samgods/STAN med 2001 års transportkostnader, finns inte längre tillgänglig och har ersatts av den Nya Samgodsmodellen, Samgods 0.8 med 2006 års kostnader i basscenariot. Den gamla och den nya versionen av Samgods skiljer sig åt i betydande grad. Den senare versionen har bland annat en ökad grad av variabilitet i beräknade transportkostnader. Detta har lett till att det ofta uppstår orealistiska skillnader i beräknade transportkostnader även mellan närliggande kommuner. På olika sätt har dessa variationer dämpats för att få rimliga variationer mellan kommunerna. Beräkningarna i denna rapport har gjorts för de stödberättigade varugrupperna Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall, och Högvärdiga varor, Sågade och hyvlade trävaror, Andra kemikalier än kolbaserade och tjära samt för summan av dessa varugrupper. VTI notat

8 Med den viktade ansatsen beror de beräknade transportkostnaderna i mycket hög grad på flödena mellan avsändarkommuner och deras respektive destinationszoner. Ett generellt mönster är dock att kostnaderna ökar med avstånden till södra eller mellersta Sverige, förutsatt att viktning sker med avseende på Sverige. Beräknade kostnadsförändringar mellan år 2006 och 2012 (beräknad med den Nya Samgodsmodellen) uppvisar ett relativt tydligt mönster för de olika kommunerna då den viktade ansatsen används (med avseende på inrikes transporter). Både för in- och uttransporter bedöms företagen inom stödområdet generellt haft en högre normaliserad kostnad 2012 jämfört med 2006 då alla stödberättigade varugrupper inkluderas i beräkningarna. Resultaten för kommunerna varierar dock mellan de olika stödberättigade varugrupperna. Jämförelser mellan SIKA:s beräkningsresultat för 2001 framtagna med Samgods/STAN och resultaten för 2006 beräknade med den Nya Samgodsmodellen har enbart kunnat göras för de i SIKA:s rapport redovisade exemplen. För den viktade ansatsen görs jämförelser för uttransporter av Högvärdigt gods från stödkommunerna. I detta fall erhålls relativt god överensstämmelse i normaliserade kostnader mellan den gamla och den nya modellen förutom för kommunerna i Norrbottens län, där avvikelserna är kraftiga. Detta har sin troliga förklaring i att efterfrågematriserna, som beskriver handelsflöden till/från kommunerna i Samgods/STAN-modellen respektive den Nya Samgodsmodellen, skiljer sig åt. Detta exempel belyser tydligt hur känsliga resultaten kan vara för modellutformning eller underliggande data och ger oss en påminnelse om att tolka resultaten med försiktighet. 6 VTI notat

9 Updated calculation of transport costs for firms in Northern Sweden by Inge Vierth and Rune Karlsson The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) SE Linköping Summary The transport grant (in Swedish Transportbidrag) is designed to compensate companies in the Northern part of Sweden for the higher transport costs that are caused by a disadvantageous geographic location. A total of 44 municipalities in the counties of Västernorrland, Jämtland, Västerbotten and Norrbotten are eligible for the grant. The transport grant also aims to stimulate refinements in the industry. In 2006 the Swedish Institute for Communication Analysis SIKA estimated how the transport costs, for inbound and outbound transports of high-value goods and metal products, differ for firms in the four counties in the upper North from the national average. The transport costs were computed from data for The results from SIKA s study have been used as a basis for determining the "grant rates" to reduce firms additional costs for long distance transports. The purpose of the present study is to estimate the corresponding transport cost based on more recent data, from 2006 and Both SIKA's study and the present study compare the transport costs (expressed in SEK per tonne) in the form of a normalized transportation cost index, which is calculated as the ratio between the cost of the given municipality and a national average municipality, multiplied by 100. This index makes it easy to identify additional costs compared to a national average municipality. Two different approaches are used both in SIKA:s and in the present study: (a) An unweighted approach (in Swedish oviktad ansats), where the costs for transporting goods from/to the eligible municipalities to/from Stockholm, are compared. This approach is to be regarded as an example to show the transport costs to/from a particular zone. (b) A weighted approach (in Swedish viktad ansats), where the transport costs are weighted by the regions transport demand patterns. This approach is more relevant for studying the transport costs at the system level because it takes into account all transport volumes to/from the eligible municipalities. The weighted approach has therefore been used as the basis for determining the current transport grant. In both studies, calculations have been carried out using the official Swedish national freight transport model, Samgods. The model version used in SIKA s study, Samgods/STAN (based on costs for 2001), is no longer available and has been replaced by a new version, Samgods 0.8 (based on costs for 2006 in the base scenario). The old and the new model versions differ substantially, and the latter has a much higher variability in transport costs. This often leads to unfeasible variations in computed transport costs, even for neighboring municipalities. In order to obtain reasonable variations among the municipalities these variations have been suppressed in different ways. The calculations in this report were carried out for the eligible commodity groups: Unprocessed material or semi-finished products of iron or metal, High-value products, VTI notat

10 Sawn and planed timber, Chemicals other than coal and tar, as well as the sum of these commodity groups. With the weighted approach the computed costs depends heavily on the flows (weights) between sending and receiving municipalities for the different commodities A general pattern is that the transport costs increase with the distance to the south or central Sweden, provided that the weighting is done with respect to Sweden. Estimated transport cost changes between 2006 and 2012 show relatively clear patterns when the weighted approach is used (with respect to domestic transports). According to the calculations the firms in the four Northern counties are estimated to have higher normalized costs in 2012 compared to 2006 when all the eligible commodities are included. This is true both for inbound and outbound transports. However, when considering individual eligible commodity groups, results become less unambiguous. Comparisons between the results for 2001 in SIKA s study, using the Samgods/STAN model version, and the results in the present study, calculated with the New Samgods model version, can only be made for those examples presented in SIKA s study. For the weighted approach comparisons are made for outbound transports of high quality goods from the eligible municipalities. The results agree rather well, with the exception of the municipalities in the county of Norrbotten, where results differ substantially. This is probably due to differences in the demand matrices describing the transport demand in the Samgods/STAN model and the New Samgods model. These differences illustrate how sensitive results can be for the model design and underlying data and remind us to interpret the results with caution. 8 VTI notat

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Transportbidraget är ett regionalpolitiskt stöd med syfte att kompensera företag för de kostnadsnackdelar avseende transporter som ett ogynnsamt geografiskt läge medför. Stödet vänder sig till tillverkningsindustrin och transportsträckans längd ska uppgå till minst 401 km. Bidraget ska stimulera till höjd förädlingsgrad i de fyra nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Bidraget administreras av Tillväxtverket och regleras av förordningen om regionalt transportbidrag (SFS2000:281) samt Tillväxtverkets föreskrifter (TVFS2009:2, 2009). Inför förordningen fick den tidigare myndigheten SIKA i uppdrag av Näringsdepartementet att genomföra beräkningar av genomsnittliga transportkostnader för företag inom stödområdet. Arbetet redovisades i rapporten Transportkostnader för företag i norra Sverige (SIKA, 2006). Studien är baserad på data från år Resultaten användes i sin tur till att fastställa lämpliga bidragssatser för att reducera de norrländska företagens merkostnader för långväga transporter. Tillväxtverket väntar en ny förordning och har i samråd med Näringsdepartementet kommit fram till att beräkningsunderlaget behöver uppdateras. Tillväxtverket har anlitat VTI för att ta fram ett sådant underlag. 1.2 Syfte Föreliggande projekt ska leverera uppdaterade transportkostnadsberäkningar för transporter till och från de fyra nordligaste länen. Kostnaderna ska ställas i relation till genomsnittliga kostnader för riket som helhet. Arbetet ska utgå från de beräkningar som SIKA genomförde år Ur underlaget ska framgå hur mycket kostnaderna för inrespektive uttransporter av vissa varor för företagen i de fyra nordligaste länen skiljer sig från riksgenomsnittet. 1.3 Metod Det finns flera tänkbara sätt att beräkna företags relativa transportkostnadssituation, det vill säga hur kostnaderna för ett företag i en viss del av landet skiljer sig från kostnaderna för ett företag i en annan del av landet, givet att de producerar liknande varor. Angreppssättet i denna studie är i huvudsak det samma som i SIKA:s studie. Detta innebär att det görs beräkningar enligt följande: (1) oviktad ansats där transportkostnader för att transportera en viktenhet av en vara till och från en stad jämförs och (2) viktad ansats där transportkostnaderna viktas efter regionernas efterfrågemönster. Nuvarande transportbidrag baseras på denna ansats. Både i SIKA:s studie och i den föreliggande studien används den nationella godstransportmodellen Samgods i beräkningarna. Samgodsmodellen har dock utvecklats under denna tid. SIKA använde Samgods/STAN modellen. För ca fem år sedan ersattes denna modell av den Nya Samgodsmodellen. Eftersom Samgods/STAN inte längre är tillgänglig används i föreliggande rapport den Nya Samgodsmodellen, närmare VTI notat

12 bestämt 1, Samgods version 0.8, vilken Trafikverket släppte Bilaga A innehåller en beskrivning av modellerna och de väsentligaste skillnaderna mellan gamla och nya modellen. Eftersom den nya modellen skiljer sig från den gamla, bland annat när det gäller möjlighet att studera samlastning, kan inte beräknade transportkostnader jämföras rakt av. En stor del av arbetet har handlat om att anpassa beräkningsmetodiken för att den ska passa den nya godsmodellen och för att underlätta jämförelser med tidigare resultat. Även varugruppsindelningarna skiljer sig åt mellan Samgods/STAN och den Nya Samgodsmodellen. Notatet är upplagt som följer. I kapitel 2 beskrivs Transportbidraget. I kapitel 3 diskuteras principerna för de olika beräkningsmetoderna. I kapitel 4 redovisas framräknade transportmerkostnader för olika varugrupper. I kapitel 5 görs jämförelser med tidigare transportkostnadsberäkningar. I kapitel 6 diskuteras metoder och resultat. 1 Under arbetets gång har analyser även gjorts med en något tidigare version av den Nya Samgodsmodellen, Samgods/IMO, vilken använts i andra projekt, bl.a. i en utredning om konsekvenser av IMO:s nya direktiv för svavelutsläpp från sjöfarten. Denna har varit bättre inkalibrerad i vissa avseenden än Samgods version 0.8, exempelvis med avseende på godsflöden till olika hamnområden. Valet mellan dessa två versioner har varit svårt. Det som fällt avgörandet till Samgods 0.8:s fördel har varit att vissa buggar upptäckts i den Samgodsutgåva som ligger till grund för Samgods/IMO samt Trafikverkets starka önskemål om att deras officiella Samgodsversioner fortsättningsvis skall användas vid utredningar. Beträffande resultaten från analyser med de två modellversionerna uppstår genomgående samma typ av problem även för Samgods/IMO, som de som i rapporten redovisas för Samgods 0.8. Dock gäller att avvikelserna mellan vissa resultat från den tidigare studien (med Samgods/STAN) är något mindre för Samgods/IMO än för Samgods 0.8 (se avsnitt 5). 2 För mer information se avsnitt VTI notat

13 2 Transportbidrag Transportbidrag får lämnas för gods som bearbetats eller ska bearbetas inom stödområdet som utgörs av de fyra nordligaste länen (Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland). Bidraget kan sökas av den som betalat fraktkostnaden. Bidraget får lämnas för inrikes transporter på järnväg, på väg (yrkesmässig trafik) eller till sjöss. Även internationella transporter kan tas med i ansökan, dock ges transportbidrag endast för den del av transporten som utförts inom Sverige. Transportavståndet ska överstiga 401 km. 2.1 Bidrag för uttransporter och intransporter Uttransportbidrag Uttransportbidrag får lämnas för transporter från orter inom stödområdet om godset utgörs av sådana hel- eller halvfabrikat som inom stödområdet har genomgått en betydande bearbetning. Uttransportbidrag lämnas inte för transporter av följande varor: 1. Salt, svavel, jord- och stenarter, gips, kalk och cement, 2. malm, slagg och aska, 3. mineraliska fasta bränslen, 4. mineraloljor och bituminösa ämnen, destillationsprodukter av mineraliska fasta ämnen och av mineraloljor, 5. rundvirke av alla slag, 6. pappersved (massaved), 7. kolved, bränslepellets, brännved och splitved, flis, bakar, såg- och hyvelspån, 8. pappersmassa, 9. papper och papp, 10. järn- och stålprodukter från järn-, stål- och metallverk, samt järn och stålprodukter som balk, tråd, plåt och planplåt från järn- och stålgrossister och andra företag, 11. andra metaller samt metallegeringar, 12. skrot eller avfall av andra slag, 13. begagnat gods. Intransportbidrag Intransportbidrag lämnas för råvaror och halvfabrikat som hos mottagaren inom stödområdet ska undergå en betydande bearbetning. För att bidrag ska kunna lämnas gäller dock att varan ska bearbetas inom någon av följande näringsgrenar: 1. Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri, 2. färgindustri, 3. läkemedelsindustri, 4. tvättmedels- och toalettmedelsindustri, 5. gummivaruindustri, VTI notat

14 6. plastvaruindustri, 7. porslins- och lergodsindustri, 8. glas- och glasvaruindustri, 9. verkstadsindustri, 10. musikinstrumentindustri och 11. sportvaruindustri. 2.2 Varugrupper som kan få transportbidrag I Tabell 1 sammanställs de varugrupper i Samgodsmodellen för vilka bidrag generellt kan utgå: För uttransporter: Sågade och hyvlade trävaror (Trä). För intransporter och uttransporter: Sågade och hyvlade trävaror (Trä), Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall (Metall), Andra kemikalier än kolbaserade och tjära (Kemi) och Högvärdiga varor. Som framgår av Tabell 1 innefattar Högvärdiga varor följande varugrupper: Obearbetat material eller halvfabrikat avseende textil, textilartiklar, konstfibrer och andra råmaterial från djur eller växter, Maskiner, transportmedel, samt delar därtill, Arbeten av metall, Glas, glasvaror och keramiska produkter, Diverse andra färdiga varor, Maskiner, apparater, motorer, inkl. delar. Urvalet av varugrupper har gjorts av Tillväxtverket. 3 Tabell 1. Sammanställning över varugrupper 4 inom vilka bidrag generellt kan utgå. Varugrupp Varugrupp/ Förkortning För uttransporter För intransporter Sågade och hyvlade trävaror (Samgods varugrupp 6) Trä x Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall (17) Metall x x Andra kemikalier än kolbaserade och tjära (22) Kemi x x Obearbetade material eller halvfabrikat avseende textil, Högvärdiga varor x x textilartiklar, konstfibrer och andra råmaterial från djur eller växter Maskiner, (9) apparater, transportmedel, delar därtill (25) Högvärdiga varor x x Arbeten av metall (26) Högvärdiga varor x x Glas, glasvaror och keramiska produkter (27) Högvärdiga varor x x Diverse andra färdiga varor (29) Högvärdiga varor x x Maskiner, apparater, motorer, sammansatta delar (32) Högvärdiga varor x x Beräkningarna gjordes för varugrupperna Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall (44 %), och Högvärdiga varor (25 %), Sågade och hyvlade trävaror (24 %), Andra kemikalier än kolbaserade och tjära (6 %) och för dessa varugrupper sammantaget. 2.3 Nuvarande bidragssatser Bidraget beräknas utifrån en bidragssats i procent som beror på produktionsställets belägenhet. Intransportbidraget är 5 procent lägre än uttransportbidraget. Generellt är 3 Elin Sixtensson-Lundberg och Jon Josefsson Varugrupp 30 används inte, varugrupp 35 inkluderar flygfrakt. 12 VTI notat

15 bidragssatserna högre ju längre norrut och längre in i landet kommunerna ligger. Den maximala bidragssatsen är 45 procent. Gränsvärdet är satt mot bakgrund av att merkostnaderna inte ska kunna överkompenseras. VTI notat

16 Tabell 2. Nuvarande bidragssatser för uttransporter och intransporter. Kommunkod Bidragssats uttransporter Bidragssats intransporter Jämtlands län Berg % 20 % Bräcke % 15 % Härjedalen % 10 % Krokom % 20 % Ragunda % 15 % Strömsund % 25 % Åre % 20 % Östersund % 20 % fd Solberg (Örnsköldsviks kommun) % 25 % Norrbottens län Arjeplog % 40 % Arvidsjaur % 35 % Boden % 30 % Gällivare % 40 % Haparanda % 35 % Jokkmokk % 40 % Kalix % 35 % Kiruna % 40 % Luleå % 30 % Pajala % 40 % Piteå % 30 % Älvsbyn % 35 % Överkalix % 35 % Övertorneå % 35 % Västerbottens län Bjurholm % 20 % Dorotea % 25 % Lycksele % 25 % Malå % 35 % Nordmaling % 20 % Robertsfors % 20 % Skellefteå % 30 % Sorsele % 35 % Storuman % 30 % Umeå % 20 % Vilhelmina % 30 % Vindeln % 25 % Vännes % 20 % Åsele % 25 % Norsjö % 30 % Västernorrlands län Härnösand % 10 % Kramfors % 10 % Sollefteå % 10 % Edseles församling (Sollefteå kommun) % 25 % Junseles församling (Sollefteå kommun) % 25 % Ramseles församling (Sollefteå kommun) % 25 % Ådalslidens församling (Sollefteå kommun) % 25 % Sundsvall % 5 % Timrå % 5 % Ånge % 10 % Örnsköldsvik % 10 % 14 VTI notat

17 2.4 Transportbidragets fördelning och inriktning Per år utbetalas knappt 400 miljoner kronor som transportbidrag, (Tillväxtverket, 2012). År 2010 erhöll företag inom trävarutillverkningsbranschen cirka 40 procent av det utbetalade transportbidraget. 5 Metallvarutillverkning, maskintillverkning och tillverkning av transportmedel erhöll cirka 10 procent vardera. Drygt 40 procent av transportbidraget betalades till gränsöverskridande transporter. 6 Den största delen av bidraget gick till vägtransporter (ca 80 % av den totala godsmängden). Järnväg och sjöfart hade en andel på cirka 10 procent var. Inom stödområdet gick den största delen av transportbidraget till företag i Västerbotten (2010: 45 %), följt av Norrbotten (2010: 33 %). Företag i Jämtland erhöll 12 procent och företag i Västernorrland 10 procent. Transportbidragets fördelning på branscher, trafikslag och län har varit relativt stabil över tid. 5 Tillväxtanalys har utvärderat transportbidragets effekter med fokus på sågverksindustrin (Tillväxtanalys, 2012) 6 Elin Sixtensson-Lundberg, Tillväxtverket VTI notat

18 3 Metodmässiga överväganden 3.1 Allmänt Den kostnad som ett företag får betala för en specifik sändning eller transport av gods beror av en mängd olika faktorer. Avståndet mellan avsändare och mottagare, transportsätt, varuslag, vilka omlastningar som görs samt fyllnadsgraden för fordon/fartyg är några uppenbara exempel. Därtill kommer även mjukare faktorer såsom konkurrensläget för olika transportörer liksom konjunktur och årsvisa variationer. Företagens storlek och årliga transportvolymer kan också påverka prisbilden. De företag som behöver transportera stora volymer kanske har ett bättre förhandlingsläge än mindre företag. Stora företag kanske ombesörjer transporterna själva. Det finns även geografiska skillnader; tillgången till attraktiva logistiklösningar är tentativt bättre i de regioner där det finns stora godsvolymer som kan konsolideras (samlastning av gods från olika varuägare) och där flera transportföretag konkurrerar. Uppdraget Uppdraget består i att ur denna mix av olika faktorer isolera och kvantifiera de kostnadskomponenter som har sitt upphov i den geografiska lokaliseringen av företagen. Med allt annat lika ska en representativ merkostnad, jämfört med riket som helhet, uppskattas för de företag som har sin verksamhet i de nordliga delarna av landet. Denna uppgift är långt ifrån trivial och innebär flera utmaningar. För det första måste en beräkningsmetod användas som på ett rimligt sätt skattar de kostnader vi eftersöker. Flera sådana metoder togs fram och tillämpades i SIKA:s studie. För det andra måste data finnas tillgängliga på vilka beräkningarna kan baseras. I detta fall finns knappast något annat alternativ än att använda någon form av modell. Modellberäkningar En fördel med modellberäkningar är även att man på ett någotsånär renodlat sätt kan undersöka de faktorer som man tror har inverkan på resultatet i det föreliggande fallet företagens lokalisering. Den förenkling av verkligheten som modellberäkningar innebär kan vara nödvändig för att man ska kunna angripa ett problemkomplex på ett fruktbart sätt och få något slags grepp om de samband man söker. En generell svårighet vid tillämpning av modeller är att bedöma och tolka de resultat som erhålls, exempelvis att bedöma på vilken aggregeringsnivå som resultaten är rimliga. Särskilt gäller detta i de fall då valideringsdata saknas vilket är fallet vid denna tillämpning. En annan egenhet med modellberäkningar är att dessa ofta kan göras på många olika sätt, särskilt beträffande detaljer. Det är därför angeläget att man beskriver utförligt hur man gjort och motiverar de val man gör där flera alternativ föreligger. Även resultatens känslighet för vald metod är relevant. I detta avsnitt diskuteras mer ingående olika möjliga beräkningsmetoder och mått för att isolera de kostnadskomponenter som vi söker. I avsnitt 3.2 beskrivs närmare de beräkningar som använts (eller övervägts att användas). I avsnitt 3.3 beskrivs de anpassningar av modellen som vi tvingats göra för att få stabila resultat. Bilaga B innehåller en samling exempel som visar nödvändigheten av dessa anpassningar. Exemplen ger också en uppfattning om hur känsliga resultaten kan vara för olika detaljer i beräkningarna. 16 VTI notat

19 3.2 Metod Normaliserat transportkostnadsindex Transportkostnader uttrycker vi i enheten kronor per ton. För att enkelt kunna jämföra transportkostnader för en viss kommun och en riksgenomsnittlig kommun används genomgående i rapporten ett normaliserat transportkostnadsindex som beräknas som kvoten mellan kostnaden för den givna kommunen och en riksgenomsnittlig kommun multiplicerat med 100. Ett normaliserat värde som överstiger 100 innebär således att kostnaden är högre än riksgenomsnittet Oviktad ansats En enkel metod för att få någon uppfattning om stödkommunernas merkostnader är att beräkna normaliserade kostnader för transporter till Stockholm (eller någon annan storkommun i Sverige) Den oviktade ansatsen kallades för Ansats 1 i SIKA:s rapport. Ansatsen har svagheten att en stor andel av transporterna från eller till en viss kommun ofta inte går till Stockholm, eller någon annan på förhand given ort. Detta mått blir därmed inte särskilt representativt för att beskriva hur kommunernas fraktkostnader påverkas av deras geografiska lägen Viktad ansats För att bättre fånga upp de verkliga kostnaderna bör man ta hänsyn till varåt eller varifrån varuflödena går. En naturlig metod är att vikta kostnaderna per ton till olika destinationer med storleken på de flöden dit transporterna går. Låt beteckna kostnaden (i kronor per ton) för transporter från zon i till zon j för varugrupp v. Låt beteckna godsflödet (ton) för varugrupp v från zon i till zon j. Den sammanviktade kostnaden för uttransporter från kommun i till området Ω är: Motsvarande normaliserad kostnad är: där S betecknar mängden av kommuner i Sverige. Denna metod kallas för den viktade ansatsen i denna rapport och Ansats 2 i (SIKA, 2006). En konsekvens av ansatsen är att de kommuner som har en större andel långväga transporter också i allmänhet får högre kostnadsindex eftersom längre transporter oftast är dyrare. Valet av det geografiska område, Ω, som man viktar över kan därför spela stor roll för resultatet. Om man exempelvis väljer att vikta globalt över samtliga zoner i modellen (utan någon annan åtgärd) så riskerar detta leda till en missvisande geografisk fördelning av de normaliserade kostnaderna mellan kommunerna i Sverige. Kommuner med hög andel transporter till exempelvis fjärran östern får högre (normaliserade) kostnader än en grannkommun med mer lokala transporter. Den beräknade kostnadsbilden kan därmed komma att domineras mer av de utländska destinationsorterna (vid VTI notat

20 uttransporter) än de svenska kommunernas geografiska lokalisering. Eftersom transportbidrag endast betalas för den del av transporten som går inom rikets gränser kan detta leda till en missvisande beskrivning av de relevanta kostnaderna i form av en (felaktig) utjämning av beräknade kostnader för kommuner i olika delar av landet så att merkostnaderna för stödkommunerna i Norrland underskattas. Om man å den andra sidan väljer att vikta över enbart Sverige (dvs. sätta Ω=S), så tar man ett steg tillbaka mot den oviktade ansatsen och dess brister. Ingen hänsyn till de utländska transporterna tas då. Detta kan leda till att de geografiska skillnaderna i Sverige överdrivs och de verkliga (mer)kostnaderna för stödkommunerna i Norrland i stället överskattas. I Bilaga B visas exempel där viktning i Sverige respektive globalt gjorts. Skillnaderna i resultat kan avvika ganska mycket beroende på vilken metod som använts. För utländska transporter ges transportbidrag för endast den andel av transportsträckan som går genom Sverige. En rimlig ansats vore att modellmässigt efterlikna denna situation och för de internationella transporterna endast inkludera den svenska delen. Tyvärr tillhandahåller inte Samgods sådana utdata. Endast mycket grova skattningar kan göras på det sättet. En alternativ möjlighet skulle kunna vara, att i stället för att vikta antingen över Sverige eller globalt, vikta över något mellanliggande område såsom Norden, Östersjöländerna eller kanske till och med EU, men detta löser inte problemet på ett tillfredsställande sätt. 3.3 Beräkningar Beräkningar i tidigare och nuvarande studie Som nämns ovan används både i SIKA:s studie (SIKA, 2006) och i den föreliggande studien den nationella svenska godstransportmodellen, Samgods. SIKA använde emellertid Samgods/STAN modellen som har ersatts av den Nya Samgodsmodellen. Eftersom det inte längre är möjligt att köra Samgods/STAN används i föreliggande rapport den Nya Samgodsmodellen. Bilaga A innehåller en beskrivning av modellerna och de väsentligaste skillnaderna mellan dem. Nedanstående avsnitt ägnas åt en diskussion om de svårigheter som bytet till den nya Samgodsmodellen ger upphov till i denna tillämpning och idéer om hur dessa kan hanteras. Det bör i sammanhanget nämnas att typ av matris och basår skiljer sig åt i Samgods/- STAN-modellen och den nya Samgodsmodellen. Efterfrågematrisen i Samgods/STANmodellen innehåller totalt ca 30 procent mer ton än efterfrågematrisen i den nya Samgodsmodellen (se Bilaga A). En förklaring till detta är att den förstnämnda kan innehålla dubbelräkningar eftersom den inte är en renodlad PC-matris utan även innehåller OD-relationer. 7 Om transporter på enskilda länkar (t.ex. från avsändaren till närmaste hamn för vidaretransport) kan samma ton gods räknas flera gånger. Matriserna är dessutom skattade på statistiska data från olika år. 7 PC står för Production Consumption och det avses transporter från avsändare (P) till mottagare (C ), OD står för origin-destination och det avses transporter från avsändare eller terminal (O) till mottagare eller terminal (D) 18 VTI notat

21 Svårigheter på grund av modellbyte Ambitionen i den nya Samgodsmodellen är att efterlikna verkligheten i högre grad än i Samgods/STAN. Detta har man lyckats med i så mening att transportkostnaderna från modellen uppvisar en betydligt mycket större variation än resultaten från Samgods/STAN. Tyvärr är emellertid de resultat som här erhålls från de nya modellerna knappast realistiska att tolkas bokstavligt på den aktuella aggregeringsnivån, dvs. kommunnivå; modellen är enbart kalibrerad på aggregerad nivå och dataunderlaget som modellerna bygger på är inte tillräckligt omfattande/pålitliga för att kostnaderna ska kunna brytas ned på en detaljerad nivå. I Bilaga B ges en provkarta på instabila resultat från modellen om man inte kompletterar med stabiliserande åtgärder. Detta kan ge den något paradoxala slutsatsen att den mer primitiva modellen Samgods/STAN, för den aktuella tillämpningen, tycks ge mer stabila och lättolkade resultat än den nya mer sofistikerade modellen. Av detta får man givetvis inte dra slutsatsen att Samgods/STAN generellt skulle vara bättre än den nya generationen modeller. Men den nya modellen kräver, för de aktuella frågeställningarna, kompletterande stabiliserande åtgärder. Några möjliga ansatser för att stabilisera resultaten från nya Samgodsmodellen diskuteras nedan Asymptotisk ansats och medelvärdesbildning över zoner Större transportefterfrågan ( asymptotisk ansats ) Nedbrytningen av efterfrågematrisen från zon-till-zon flöden till företag-till-företag flöden och införandet av tre storleksklasser för företagen syftar till att göra resultaten mer realistiska. Detsamma gäller för modelleringen av utbytesförhållandet mellan lagerkostnader och transportkostnader, samlastning och utnyttjandet av skalfördelar i transportkostnadsdelen. Modellförbättringarna leder till att transportkostnaderna (för samma varugrupp) varierar mer mellan olika kommuner. För att kunna jämföra de beräknade merkostnaderna för kommunerna i de fyra nordligaste länen 2006 och 2012 (framtagna med nya Samgodsmodellen) och 2001 (framtagna med Samgods/STAN-modell) har vissa förenklingar genomförts. För att få mer stabila värden har den aktuella transportefterfrågan från eller till kommunerna förhöjts till mycket höga värden på ton. Om efterfrågan är mycket stor kan transporterna utföras på ett närmast optimalt sätt med maximal fyllnadsgrad i de fordon som används. Denna asymptotiska ansats leder till att de logistiska oregelbundenheterna dämpas och ett mer likformigt mönster av kostnader 8 skapas. Med detta minskar också ambitionen på förbättrad realism i den nya modellen och denna närmar sig i stället den förenklade och schabloniserade bild som Samgods/STAN utgick från. Metoden är dock inte riskfri och kan leda till ett systematiskt fel i skattningarna eftersom kostnaderna för de olika transportslagen inte är anpassade för en dylik användning. 8 Observera att vi här söker kostnader i form av SEK/ton. Kvoterna mellan kostnader och flöden bör konvergera mot ett fixt värde då flödena växer mot oändligheten. Notera även att det enbart är koefficienterna som påverkas av metoden. De flöden som används vid viktningen är de ordinarie flödena som fås från modellen, dvs. inte flödena från den asymptotiska ansatsen. VTI notat

22 Medelvärdesbildning över avsändar- resp. mottagarzoner För den viktade ansatsen som tar hänsyn till hur stora flöden som går mellan kommunerna i stödområdet och resten av världen är transportefterfrågematrisen av stor betydelse. Denna bidrar till de instabiliteter som uppstår. För att dämpa detta negativa inflytande kan flödena Fij utjämnas genom medelvärdesbildning över större regioner. I Sverige är det lämpligt att göra denna utjämning på länsnivå. Observera att eftersom flödena går från en avsändarzon till en destinationszon, kan en sådan utjämning göras dels över avsändar- men också över mottagarzonerna. Alla flöden från kommuner tillhörande län A till kommuner tillhörande län B blir därmed lika stora. Det totala flödet från län A till län B påverkas inte av medelvärdesprocessen utan blir oförändrat. Den individuella variationen i normaliserad kostnad som fås mellan kommunerna inom ett län hänför sig därmed huvudsakligen från kostnaden per ton (Cij) medan viktningen däremot påverkar den länsvisa variationen. I Bilaga B visas exempel på effekten av sådana utjämningar. Asymptotisk ansats för inomlänsfördelning En ytterligare möjlig metod för att få stabila resultat är att kombinera resultat på en aggregerad nivå (län) med resultat från den asymptotiska metoden på kommunnivå. Först aggregeras alla data till exempelvis länsnivå och kostnader representativa för hela länen tas fram. Därefter görs justeringar av dessa länsgenomsnitt med resultat från den asymptotiska metoden så att en diversifiering mellan kommuner erhålls. Hur påverkar den asymptotiska metoden resultatet? I Figur 1 visas resultat på länsnivå av beräkningar med respektive utan stabilisering med den asymptotiska metoden. För varje kommun har en oviktad kostnad beräknats för uttransporter till alla kommuner i län 1 19, dvs. till Götaland och Svealand (utom Dalarna). Detta är gjort för varje individuell varugrupp. Medelvärden av alla dessa kostnader har sedan bildats över län och varugrupper. Slutligen har kostnaderna normaliserats med avseende på riksgenomsnittet. Observera att vi här får stabila resultat även utan den asymptotiska metoden tack vare den kraftiga medelvärdesbildningen. Man finner att det finns en tendens att beräkningarna med den asymptotiska metoden ger en flackare kurva än motsvarande utan och att kostnaderna ligger lägre i Norr- och Västerbotten. Man skulle kunna tolka detta som att den asymptotiska metoden underskattar kostnader i övre Norrland. Å andra sidan är värdena i figuren resultat av kraftiga medelvärdesbildningar av kvantiteter med asymmetriska fördelningar. Eftersom spridningen av värden är större från den ursprungliga Samgodsversionen än från den asymptotiska versionen, drivs medelvärdena för de förra upp. Vilken av dessa förklaringar som är mest relevant är oklart. 20 VTI notat

23 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Normaliserad kostnad Utan asymptotisk metod Med asymptotisk metod 0 Län Figur 1. Genomsnittliga normaliserade kostnader för uttransporter från olika län till Götaland och Svealand (utom Dalarna). Jämförelse mellan den ursprungliga Samgodsversionen (blå kurva) och en version där den asymptotiska metoden har använts. Ingen viktning med avseende på flöden är gjord här. VTI notat

24 4 Normaliserat transportkostnadsindex per varugrupp Beräkningar har gjorts både med den oviktade ansatsen (se avsnitt 4.1) och med den viktade ansatsen (se avsnitt 4.2). Beräkningarna är gjorda för kostnader år 2006 om inget annat sägs. I de beräkningar som ligger till grund för de diagram som redovisas i detta avsnitt har den så kallade Stålpendeln mellan Luleå och Borlänge inkluderats. Eftersom Stålpendeln inte är stödberättigad borde denna ha exkluderats här. Detta påverkar endast resultaten från den viktade ansatsen och endast varugruppen Metall (exklusionen tenderar att reducera kostnaden för uttransporter av Metall från Norrbottens län). 4.1 Oviktad ansats Syftet med detta avsnitt är att få en uppfattning om hur transportkostnaderna mellan stödkommunerna och Stockholm kan skilja sig åt mellan varugrupper och enskilda kommuner. Merkostnader har beräknats dels för uttransporter från de stödberättigade kommunerna till Stockholm, dels för intransporter från Stockholm till de stödberättigade kommunerna Uttransporter från stödkommuner till Stockholm I Figur 2 presenteras beräknade normaliserade kostnader för transporter från stödkommunerna till Stockholm för olika varugrupper. Notera att kommunerna är grupperade i län. 9 Kostnaderna växer i hög grad med avståndet mellan avsändar- och destinationsort. Skillnaderna mellan de olika varugrupperna är relativt små förutom i Norrbottens län, där Kemi och Trä avviker mer. Avvikelsen mellan Metall och den sammanvägda varugruppen (VgAlla) är liten eftersom Metall är den dominerande varugruppen sett till antal ton. 9 De stödberättigade kommunerna presenteras länsvis från syd till nord, dvs. i ordningen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten. 22 VTI notat

25 Figur 2. Normaliserade kostnader för uttransporter av alla relevanta varugrupper från stödkommuner till Stockholm (oviktad ansats) Intransporter till stödkommuner från Stockholm I Figur 3 visas beräknade normaliserade kostnader för transporter till stödkommuner från Stockholm. Kostnadsbilden är mycket lik den i Figur 2, vilket innebär att en hög grad av riktningssymmetri tycks gälla för transportkostnader mellan Stockholm och stödkommuner, då ingen viktning med avseende på flöden görs. Figur 3. Normaliserade kostnader för intransporter av alla relevanta varugrupper till stödkommuner från Stockholm (oviktad ansats) Jämförelse mellan år 2006 och 2012 för transporter till eller från Stockholm I Bilaga C presenteras beräknade förändringar i normaliserade kostnader mellan år 2006 och 2012 för transporter mellan stödkommuner och Stockholm. Båda åren är beräknade med samma modell (Samgods 0.8) men med olika kostnader för de två åren. VTI notat

26 Kostnadsförändringarna från 2006 till 2012 uppvisar här stora variationer mellan de enskilda kommunerna och varugrupperna, både för uttransporter från kommunerna och för intransporter. Totalt sett (över alla varugrupper) sker en ökning av normaliserade kostnader i något fler kommuner än där det sker en minskning. Ökningarna tycks ske främst i de södra länen (Västernorrlands och Jämtlands län) medan en minskning av kostnaderna är vanligare i Västerbottens och Norrbottens län. Överlag är det dock ganska små förändringar i de flesta kommuner (i genomsnitt 1.4 % för absolutbeloppen av förändringarna) då alla varugrupper inkluderas i beräkningarna. För de enskilda varugrupperna fås däremot ofta betydligt större förändringar, både i form av ökningar och minskningar. Särskilt gäller detta för varugrupperna Trä och Stål/Metall, medan förändringarna för Kemi och Högvärdigt gods i allmänhet ligger på betydligt lägre nivåer. Dock förekommer även för vissa enstaka kommuner extrema kostnadsförändringar för varugruppen Kemi: exempelvis beräknas (normaliserad) kostnadsreduktion på över 20 procent för uttransporter från Övertorneå till Stockholm. 4.2 Viktad ansats På samma sätt som för den oviktade ansatsen beräknas merkostnader både för uttransporter från de stödberättigade kommunerna och intransporter till de stödberättigade kommunerna. Som beskrivits i avsnitt 3.2 ovan är skillnaden att den viktade ansatsen tar hänsyn till faktiska efterfrågade transportvolymer till eller från stödkommunerna medan den oviktade ansatsen endast ger ett exempel på kostnader mellan stödkommuner och någon viss ort. När en kommuns genomsnittliga transportkostnad per ton ska beräknas får därmed relationer med hög efterfrågad volym ett större genomslag än relationer med låg volym. En konsekvens av viktningen är att de kommuner som har en större andel långväga transporter, också i allmänhet får högre kostnadsindex eftersom längre transporter oftast är dyrare. Val av geografiskt område för de transportvolymer som ska ingå då vikterna beräknas kan ha stor inverkan på resultatet. Man kan välja att enbart inkludera inrikestransporter (och vikta med hjälp av transportvolymer med både start- och målpunkt i Sverige), eller inkludera inrikes- och utrikestransporter och vikta även med beaktande av export- och importvolymer. Den senare ansatsen kan dock innebära att stödberättigade kommuner med hög andel transporter till exempelvis fjärran östern får högre (normaliserade) kostnader än en grannkommun med mer lokala transporter. En alternativ möjlighet skulle kunna vara att beräkna vikterna med någon annan geografisk avgränsning såsom Norden, Östersjöländerna eller kanske t.o.m. EU 10, men en sådan ansats löser dock inte detta dilemma på ett tillfredsställande sätt. Nedan visas motsvarande resultat för den efter efterfrågemönster viktade ansatsen. Först visas resultat för uttransporter från stödkommunerna i de fyra nordligaste länen och därefter intransporter till dessa kommuner. Slutligen redovisas resultat där transportrelationer som är kortare än 401 km exkluderats. 10 År 2013 gick 58 % av den svenska exporten till EU28. Importandelen var med 68 % något högre. chttp://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/handel-med-varor-ochtjanster/utrikeshandel/utrikeshandel-med-varor/7223/7230/51328/ 24 VTI notat

27 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna Uttransporter från stödkommuner Uttransportkostnader för inrikestransporter Beräkningsresultaten för inhemska uttransporter från stödkommuner i Figur 4 visar såväl skillnader mellan de olika stödkommunerna som mellan de olika varugrupperna. Man kan notera att spridningen mellan varugrupperna är stor i Norrbottens län och mindre i övriga län. Betraktar man alla fyra varugrupper (VgAlla) beräknas kostnaderna tendera öka från söder (Ånge, index 120) till norr (Kiruna, index 230). För Kemi och Högvärdigt gods är denna tendens svagare genom de låga värden som erhålls i Norrbottens län VgAlla Trä Metall Kemi Högvärdiga Figur 4. Normaliserade kostnader för transporter ut från kommunerna för olika varugrupper. Viktning gjord enbart med beaktande av inhemsk transportefterfrågan. Uttransportkostnader för inrikes- och utrikestransporter I Figur 5 visas resultat för uttransporter till destinationer i Sverige och resten av världen. Som förväntat resulterar detta i en utjämning av transportmerkostnadens beroende av kommunernas geografiska läge i Sverige. Detta innebär i allmänhet en lägre merkostnad, åtminstone för de allra nordligaste länen, jämfört med situationen då enbart inhemska transporter inkluderades i viktningen. Detta gäller särskilt för Metall och Kemi från kommunerna i Jämtland. Här ligger de beräknade transportkostnaderna betydligt under riksgenomsnittet. Kostnadsindexet för alla varugrupper (VgAlla) beräknas ligga på max 140 jämfört med max 230 om enbart inhemska transporter inkluderas. Resultaten skiljer mellan varugrupperna. I motsats till resultaten i Figur 4 är kostnadsdifferenserna störst för Trä och Kemi. VTI notat

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2007:181 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver att 1 kap.

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.X.2007 K (2007) 5092 slutlig Ärende: Statligt stöd N 152/2007 Sverige Förordning om regionalt transportbidrag Herr Minister, 1. FÖRFARANDET (1) Den 15 december 1999

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Trafikslagsbyte för godstransporter

Trafikslagsbyte för godstransporter Trafikslagsbyte för godstransporter - Underlag till utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2012:05) Andreas Forsgren CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM; Umeå universitet; 901

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik RAPPORT 2009:1 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 27 november 2009 EN

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag BASFAKTA 2014 Samhall Sveriges mest mångsidiga företag 1 Samhall är ett aktiebolag som ägs av staten Uppdraget Att producera efterfrågade varor och tjänster där behoven finns och genom detta skapa meningsfulla

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västerbottens län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Godsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt

Godsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt Godsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt Jonas Westin Lars Westin Olof Olsson Henrik Norin CERUM Report Nr 43/2016 ISBN 978-91-7601-484-4 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 43/2016 ISBN 978-91-7601-484-4

Läs mer

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät [Motpartens ärendeid NY] 1(5) Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län Kommunförbundet Norrbotten Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten Länstrafiken

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN XXXX-XXXX Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION Abborrträsk 09.45 14.50 ja 09.30 Abborrträsk 14.20 15.45 ja 14.00 Adak 11.45 15.55 till Malå nej 11.30 Endast under skolåret Ammarnäs 09.45 17.00 Ej F (via Arvidsjaur) ja 09.30 Ammarnäs 16.15 12.25 ja

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket. Johan Kreicbergs Februari 2010

Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket. Johan Kreicbergs Februari 2010 Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket Johan Kreicbergs Februari 2010 Företagsamhetsmätning våren 2010 1 Företagsamhetsmätning våren 2010 Sammanfattning Under andra halvåret 2009 ökade antalet företagsamma

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Gotlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Gotland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Riket Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Hallands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Halland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Specialiserad palliativ vård på hemorten Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla

Läs mer

Undersökning av Polisens trygghetsskapande arbete 2008

Undersökning av Polisens trygghetsskapande arbete 2008 Undersökning av Polisens trygghetsskapande arbete 2008 1 Några bakgrundsfakta Utvecklad av Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet på uppdrag av och i samarbete med Polismyndigheten

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag 1 (9) Stockholm 2012-08-17 Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag På uppdrag av Trafikverket har WSP tagit fram uppdaterade indata till de nationella svenska person- och

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Våren 2009 Dalarna Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö... Medlemsavgift 2016 Innehåll Länsförbund Stockholms län... 7 Stockholm... 7 Nacka-Värmdö... 7 Järfälla - Upplandsbro... 7 Södertälje Nykvarn... 7 Norrtälje... 7 Lidingö... 7 Botkyrka Salem... 7 Sollentuna

Läs mer

2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01

2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01 2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01 Lars Norlin Enheten gruvnäring mars 2012 SGU-rapport 2012:11 Dnr 432-2036/2011 Vattenklöver är vanlig i kärr och myrar. Bildar en stark rotfilt

Läs mer

Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3

Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon:

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2011:1136 Utkom från trycket den 29 november 2011 utfärdad den 17 november 2011. Regeringen

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

Läs mer

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas län Borlänge 10 Dalarnas län Falun 26 Dalarnas län Gagnef

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Kalmar. Företagsamhetsmätning

Kalmar. Företagsamhetsmätning Företagsamhetsmätning - Kalmar län Johan Kreicbergs Våren 2009 Kalmar Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Företagsamhetsmätning hela riket JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning hela riket JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning hela riket JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Riket Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Sysselsättningsbidrag

Sysselsättningsbidrag Sysselsättningsbidrag Ska du starta ett nytt företag eller behöver ditt företag ny personal? Då kanske sysselsättningsbidrag kan delfinansiera nyanställningarna. Sysselsättningsbidrag Sysselsättningsbidraget

Läs mer

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer