Analysprojektet i Helsingborg har genomförts som ett trepartssamarbete
|
|
- Marianne Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 H E L S I N G B O R G S S T A D Helsingborgs Stad kartlade beredskapen inom vård och omsorg av lena lidberg Beredd på det värsta. Så heter det analysprojekt som under 2005 har pågått inom Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) i Helsingborgs Stad. Analysen visar bland annat att det i förberedelsearbetet inför en kris behövs en nära planering och samverkan med andra kommunala förvaltningar, säger projektledare Ebba Larsson, till vardags medicinskt ansvarig sjuksköterska på VOF. Analysprojektet i Helsingborg har genomförts som ett trepartssamarbete mellan kommunens Vård- och omsorgsförvaltning (VOF), kommunens enhet för Säkerhet och beredskap och LUCRAM, Lunds universitets centrum för riskanalys och riskhantering. Enheten för Säkerhet och beredskap består av fyra personer, tillhör brandförsvaret och arbetar på uppdrag av kommunledningen. Vi har ett stort nätverk och fungerar som internkonsulter till de kommunala förvaltningarna och bolagen. Sedan tidigare har vi samarbetat med både Vård- och omsorgsförvaltningen och LUCRAM när det gäller risk- och sårbarhetsanalyser, berättar Katrin Winslööw, beredskapsstrateg på Säkerhet och beredskap. Fördel med utomstående part LUCRAM är en centrumbildning vid Lunds universitet som sedan slutet av 90-talet bedrivit forskning kring framför allt risk- och sårbarhetsanalyser. I projektet på VOF i Helsingborg har professor Per Olof Hallin och doktorand Jerry Nilsson från LUCRAM bland annat genomfört seminarier, strukturerat arbetet och fungerat som moderatorer och bollplank. Ofta kan det vara en fördel att anlita en utomstående part med ett annat perspektiv. Vi kan ställa dumma frågor, utan att trampa någon på tårna, påpekar Jerry Nilsson. Skälen till att utredningsprojektet har omfattat just Vård- och omsorgsförvaltningen är flera. Precis som i de flesta andra kommuner är Fakta om Helsingborgs Stad Kommunen ligger i Skåne län. Arealen är 346 kvadratkilometer och Helsingborg antalet invånare drygt (2006). Utöver Helsingborg ingår tätorter som till exempel Hittarp-Laröd och Ödåkra. Kommunen har cirka anställda. Risk-/hotbild Helsingborg ingår i den expansiva Öresundsregionen. Kommunen är en viktig knutpunkt både när det gäller transporter på motorväg, på järnväg och till sjöss. Färjetrafiken till och från danska Helsingör är tät. Handel och kommunikation sysselsätter en fjärdedel av de förvärvsarbetande. Därefter är det tillverkningsproduktion samt vård och omsorg som svarar för de flesta arbetstillfällena.
2 Oftast är det personalen ute i verksamheten som ser vilka problem som kan uppstå just där, i deras vardag. det en central förvaltning med många anställda. Det i sin tur innebär att de flesta extraordinära händelser som inträffar i kommunen sannolikt kommer att påverka vård- och omsorgsfunktionerna. Utöver detta finns det flera nyckelpersoner inom förvaltningen som är mycket intresserade av säkerhet och tar frågorna på allvar. En av dem är förvaltningschefen, säger Katrin Winslööw. Utreda brister Det var också förvaltningschefen, Andrea Danielsson, som formellt sjösatte det analysuppdrag som kom att kallas Beredd på det värsta. Till projektledare på halvtid utsågs Ebba Larsson, som till vardags har en halvtidstjänst som medicinskt ansvarig sjuksköterska på VOF. Hennes projektledaruppdrag har löpt under merparten av Syftet med projektet var att identifiera de resurser och den organisation som är nödvändiga för att upprätthålla beredskap och agerande i kris. Min uppgift var att utreda var det finns brister i förvaltningens beredskap och förmåga att hantera kriser, vad som kan åtgärdas i ett första steg och vad som behöver utredas närmare, säger Ebba Larsson. Bred arbetsgrupp VOF i Helsingborg består av fem geografiskt uppdelade områden. Ett av dem, Område Nord, har varit testpilot i analysarbetet. Området omfattar både villor, lägenheter och landsbygdsmiljö. Antalet invånare är närmare , alltså i nivå med en normalstor svensk kommun. Inom VOF finns både hemvård och särskilda boenden. Till sin hjälp i analysarbetet har Ebba Larsson haft en arbetsgrupp med personal från Område Nord. Gruppen har bestått av åtta personer: områdeschefen, en enhetschef, en person som arbetar med projekt, en biståndshandläggare, två sjuksköterskor och två undersköterskor. Att satsa på en bred grupp såg vi som väldigt viktigt. Låt säga att det inträffar en kris en fredag kväll vilka är det då som är hos våra vårdtagare? Jo, våra undersköterskor och sjuksköterskor, säger Ebba Larsson, och tillägger: Oftast är det personalen ute i verksamheten som ser vilka problem som kan uppstå just där, i deras vardag. Scenariometodik Under våren 2005 har arbetsgruppen och de övriga projektdeltagarna varit föremål för sju LUCRAM-ledda seminarier, som har handlat om risker, beredskap och krishantering. Deltagarna har bland annat fått diskutera vilka händelser som kan inträffa i verksamheten, krisbeteende och förslag till krisorganisation. M E D V I N D I S Ä K E R H E T S A R B E T E T
3 Seminarierna var uppbyggda i scenarioform och berörde bland annat ett vattenbortfall och ett elbortfall på grund av snöväder. Scenarierna ledde fram till konkreta frågeställningar: Vilka uppgifter måste lösas vid till exempel ett elbortfall? Hur tar vi oss fram i snön? Vilka andra aktörer kommer att bli inblandade? När det handlar om vårdkrävande människor i hemmet går det inte bara att ringa och säga du, vi kan inte komma i dag. Men däremot kanske krisen leder till att ambitionsnivån sänks inom något område där det är möjligt, säger Katrin Winslööw. Beroende av andra förvaltningar Under seminarierna gjorde deltagarna en kartläggning och analys av bristerna i hanteringsförmågan. LUCRAM bidrog med ett diskussionsunderlag kring lösningar och förbättringar. Vi fick bland annat skäl att uppmärksamma vårt samberoende av andra förvaltningar. Det räcker inte att varje förvaltning jobbar med sin lilla del. I många fall är det nödvändigt med en samverkan, konstaterar Ebba Larsson. Hon ger ett exempel: om Tekniska förvaltningen i sin krisberedskap lägger upp reservplaner för vattenförsörjningen är det viktigt att VOF å sin sida känner till hur mycket vatten deras förvaltning behöver per dygn och till vilka platser som vattnet behöver levereras. Ett annat exempel berör förskola och skola: leder en kris till att barnomsorgen inte fungerar får det konsekvenser även för VOF, eftersom många föräldrar då sannolikt måste stanna hemma med barnen. Till våra seminarier har vi bjudit in representanter för Tekniska förvaltningen och Öresundskraft, det är viktiga aktörer för oss. Dessutom har jag deltagit i motspelet när vattenverket i stan har haft en övning, berättar Ebba Larsson. TIPS I SÄKERHETSARBETET Kartlägg resurser och brister i förvaltningens krisberedskap. Kartlägg samtidigt hur beroendet av andra förvaltningar ser ut. Satsa på breda arbetsgrupper med deltagare från olika yrkeskategorier. Analysera, diskutera och reflektera och använd gärna scenarioövningar med konkreta frågeställningar. Tänk på att en stabil organisation i vardagen är en förutsättning för att kunna bygga en fungerande krisorganisation. Satsa på nätverk på alla nivåer. Var inställd på ett långsiktigt arbete. Manuella rutiner Under arbetets gång har hennes intresse för säkerhets- och beredskapsfrågor väckts på allvar. Hon säger att en ny värld har öppnat sig och att projektdeltagarnas engagemang har varit stort. Det går aldrig att förbereda sig helt för en kris. Men det går definitivt att förebereda vissa enkla, grundläggande saker, så att man kan ägna mer tid åt själva krisen, betonar Ebba Larsson. Hon påpekar att det till exempel är viktigt med förutbestämda mötesplatser och med aktuella namn- och telefonlistor i pappersformat. Vi är väldigt beroende av el, i allt från trygghetslarm och mathållning till passagesystem, sängar och liftar. Det är lätt att ta elen för given, men vid ett bortfall gäller det att ha manuella rutiner för till exempel journalföring. H E L S I N G B O R G S S T A D
4 KONTAKT Helsingborgs Stad Telefon: Vi måste också i alla lägen ha kunskap om vilka vårdtagare som har mest akut hjälpbehov. Var finns de, och hur hanterar vi dem under en kris? Hur når vi fram med insulin om det råder utegångsförbud på grund av en gasläcka? Matförråd för en vecka Ebba Larsson framhåller att personalen inom VOF i sin vardag följer en mängd rutiner, men det är viktigt att rutinerna blir belysta även ur ett beredskapsperspektiv. Hennes projektrapport, med namnet En robust vård och omsorg att vara beredd på det värsta, lämnades till förvaltningschefen i december En av våra slutsatser är att det redan nu går att göra en hel del saker för att höja säkerheten inom förvaltningen. Främst handlar det om fyra delar: att göra en del inköp och att förbättra rutinerna, beredskapen och beteendet i krissituationer. Varje vårdboende ska till exempel ha tillgång till radio, ficklampor, batterier, handsprit och matförråd för en vecka. Utrustning av detta slag ska finnas även i hemtjänstlokalerna. Vi bör också skaffa fler reservsängar, och arbeta fram inventeringsrutiner för våra beredskapslager. Dessutom bör alla nyanställda få kunskap om beredskapsfrågor, säger Ebba Larsson. Prioritering av arbetsuppgifterna Vissa saker kan VOF åtgärda med ganska enkla medel, men det finns också punkter som är mer förvaltningsövergripande eller som behöver utredas närmare inom VOF. Frågor kring kommunikations- och informationsstrukturen behöver ses över. Vem har rätt att aktivera krisledningen, och vem har rätt att avbryta krisorganisationens arbete? Samtidigt behöver vi utreda hur vi bäst prioriterar våra arbetsuppgifter, och om vi till exempel behöver personlig skyddsutrustning i vissa lägen. Ebba Larsson konstaterar att det efter en kris också behövs rutiner för att utvärdera erfarenheter och ge stöd till utsatt personal. I projektrapporten finns många förslag på hur vi kan gå vidare i vårt arbete. Nästa steg är att förvaltningschefen ska ta ställning till förslagen, säger Ebba Larsson. Dela upp besluten En av deltagarna i VOF:s arbetsgrupp var Ulla Dahlstrand, områdeschef för Område Nord med cirka 400 medarbetare. Hon framhåller att det har varit mycket värdefullt att belysa sårbarhetsfrågor ur olika synvinklar. M E D V I N D I S Ä K E R H E T S A R B E T E T
5 Frågan är högaktuell. Jag är glad över att vi blev tillfrågade om att ingå i projektet, det har givit oss ökade kunskaper. I början hade vi en ambition att fungera likadant i kris som till vardags, men en kris präglas i hög grad av prioriteringar. Arbetet kommer att se annorlunda ut och tillgängliga resurser måste användas på ett effektivt sätt, vilket i sin tur kan betyda att alla anställda kanske inte kommer att ägna sig åt sina ordinarie arbetsuppgifter. Vi måste hela tiden utgå från vårdtagarnas situation. Dessutom insåg vi ganska snart vårt beroende av andra förvaltningar, säger Ulla Dahlstrand. Hon påpekar dock att en stabil organisation i vardagen är en förutsättning för att kunna bygga en välfungerande krisorganisation. I samband med en kris gäller det att dela upp besluten, bedöma vad som är rimligt och lägga lösningar på olika nivåer. Därför har det varit oerhört värdefullt att de olika deltagarna i arbetsgruppen har bidragit med kunskaper utifrån sina speciella professioner. En stabil organisation i vardagen är en förutsättning för att kunna bygga en välfungerande krisorganisation. Mer riskmedveten En av Ulla Dahlstrands medarbetare är Anna Jönsson, undersköterska i Område Nords nattpatrull. Även hon har ingått i arbetsgruppen kring Beredd på det värsta. Projektet har varit väldigt givande och lärorikt. Tidigare har det här varit ett ämne som jag inte har funderat så mycket på. Ofta tar man nog för givet att det finns andra i organisationen som ska lösa den här typen av frågor, säger Anna Jönsson. Hon konstaterar att projektet har gjort henne mer riskmedveten. Det är insikter som hon nu tar med sig ut i sin vardag. En katastrof kan i värsta fall leda till att det uppstår kaos i vår verksamhet. Därför gäller det att vara så förberedd som möjligt inte bara på papperet, utan även i praktiken. Duktiga på att bygga nätverk De senaste åren har Helsingborg drabbats av fler händelser som har satt krishanteringsförmågan på prov. Bland händelserna finns 2003 års stora elbortfall i södra Sverige, bakterier i dricksvattnet, utsläpp av svavelsyra hos företaget Kemira Kemi och stormen Gudrun. Katrin Winslööw, beredskapsstrateg på kommunens enhet för Säkerhet och beredskap, säger att säkerhetsarbete är något som prioriteras i kommunen. En av framgångsfaktorerna är kanske att vi är duktiga på att bygga nätverk och att jobba med processer och processledning. I grunden har Beredd på det värsta -projektet varit en form av kompetensutveckling. H E L S I N G B O R G S S T A D
6 Viktigt med lättsam inramning Arbetsgruppen har avhandlat många tunga ämnen, men Katrin Winslööw framhåller att seminarierna ändå har haft en lättsam inramning. Arbetet måste vara lustfyllt och det gäller att ta vara på människors engagemang. Folk måste få spåna fritt, men det bör också finnas tid för reflektion. Dessutom bör det finnas utrymme för lite guldkant på tillvaron, till exempel i form av en god lunch eller en god kaka till kaffet. Det kan behövas som ett avbrott i den jobbigaste delen av projektarbetet, som kanske innehåller scenarier där människor kommer att dö. Kommunövergripande plan Katrin Winslööw betonar att en kommuns krishantering måste byggas upp i flera steg. Till att börja med krävs ofta en ökad medvetenhet om riskerna, följt av en systematisk analys och en åtgärdsplan. En risk- och sårbarhetsanalys är ingen slutprodukt, utan snarare en inledning på ett långsiktigt arbete som helst ska omfatta alla i organisationen. Den stora utmaningen är att behålla sin riskhanteringsförmåga levande, år efter år, säger Katrin Winslööw, som hoppas att Vård- och omsorgsförvaltningens erfarenheter nu ska spridas även till andra förvaltningar. Utmaningen just nu är hur förvaltningarnas arbete som tar sig lika vägar och har kommit olika långt kan bindas samman till en kommunövergripande plan. För närvarande arbetar jag med att ta fram en kommungemensam riskanalys som är tänkt att fungera som ett underlag dels för förvaltningarna, dels för de som har till uppgift att ta fram handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor och beredskapsplanen enligt lagen om extraordinära händelser, säger Katrin Winslööw. Långsiktigt arbete Jerry Nilsson, doktorand på LUCRAM, beskriver VOF:s analysprojekt som en lärande- och mognadsprocess. Projektet har omfattat både intellektuella och känslomässiga frågeställningar. Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv. Det handlar inte bara om att utveckla en lärande organisation utan också om att hålla frågorna uppdaterade och intresset vid liv. Därför får man vara inställd på ett långsiktigt arbete, säger Jerry Nilsson. P M E D V I N D I S Ä K E R H E T S A R B E T E T
Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.
V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merMVA-projektets syfte. Målsättning med analyser? Sårbarhet. Scenariobaserad metod. Fokus. Kommunal sårbarhetsanalys MVA-metoden (SÅREV)
Kommunal sårbarhetsanalys MVA-metoden (SÅREV) MVA-projektets syfte LUCRAM-projekt som finansieras av KBM Tvärvetenskaplig forskargrupp: Per-Olof Hallin Benny Jonsson Sven Erik Magnusson Jerry Nilsson Nicklas
Läs merKrisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan
Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:
Läs merOdla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET
Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET SÄKERHETSKULTUR HANDLAR OM ATTI- TYDER TILL RISKER Säkerhetskultur betecknar förhållningssätt och attityder som en organisation och dessa anställda
Läs merSvar på inspektionsmeddelande
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket
Läs merHelsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.
Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merVarför just jag? kommer
Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys samt krisplan
2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merKrisledningsplan
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-10-25 Handläggare Christin Bjuggren Telefon: 08 508 08 015 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2017-11-14 Krisledningsplan 2017-2018
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys samt krisplan
2013-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2013/26-016 Kulturnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till risk-
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merNyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått
Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information
Läs merLänsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap
L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs mer4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral
Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1
Läs merRiktlinjer för trygghet och säkerhet
Riktlinjer för trygghet och säkerhet Förebyggande av olyckor och beredskap för allvarliga händelser Socialförvaltningen 2017 2 (12) Innehållsförteckning Innehåll 1 Grunder... 4 1.1 Tyresö kommuns säkerhetsarbete...
Läs merSå klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län
Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-06-07 141 KS 412/17 Policy för säkerhet och krisberedskap Beslut Kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att bereda förslag till ny krisledningsplan
Läs merHandlingsprogram för trygghet och säkerhet
Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merKontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.41 Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Dokumenttyp Policy Dokumentnamn Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Fastställd 2018-03-12, 11 Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merIT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON
IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON Inledande frågor, 1. Hur ser kommunernas arbete med krishantering ut? 2. I vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till behov
Läs merKRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Läs merMäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg
Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för
Läs merPosom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer
Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...
Läs merJordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för
J O R D B R U K S V E R K E T : Krisberedskapen ska fungera i alla lägen TOMAS ERIKSSON Krisberedskapen ska fungera i alla lägen, inte bara vid ett eller två scenarion. Det är utgångspunkten i Jordbruksverkets
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRiktlinjer för säkerhetsarbetet
UFV 2009/1929 Riktlinjer för säkerhetsarbetet Uppsala universitet Fastställt av rektor 2010-02-09 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Ansvar 3 3. Omfattning och mål 4 3.1 Personsäkerhet 4 3.2 Egendomsskydd
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merSäkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164
120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och
Läs merKRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen
Läs merSÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur
SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan
Läs merDelprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet
Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.
Läs merStrategi för Risk- och krishantering
Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker
Läs merProjektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet
Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,
Läs merHandlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning
Läs merPlan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun
Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer
Läs merDriftsäkerhet. Ett utbildningsmaterial för god funktion och säkerhet i stadsnäten
Ett utbildningsmaterial för god funktion och säkerhet i stadsnäten Utbildningsmaterialet fokuserar på de mjuka faktorerna som t.ex. personal, kompetens, rutiner och processer. Dessa är minst lika viktiga
Läs merDnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN
2015 03 26 Dnr: 2014 000094 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvarsprincipen... 2 Bemanning och inkallning av informationsorganisationen... 2 Lokaler... 3 Kommunikationsarbete
Läs merKrishanteringsplan i föreningen
Krishanteringsplan i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en krishanteringsplan för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni
Läs merVINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill
VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats
Läs merKRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN
KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.
Läs merHelsingborgs brandförsvar
Kemiraolyckan Vad var det som hände den 4 6 febr? (Ingen har hela bilden ) Vad gjordes från kommunens sida? Informationsinsatserna från kommunen Attitydundersökning Framgångsfaktorer Vad var det som hände?
Läs merBilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Läs merKrisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)
2014-08-14 Dnr 2010.031 163 Omsorgsförvaltningen Ann Lindqvist Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden 2010-09-22, 141. Reviderad 2014-08-04 (endast befattningsbenämningar)
Läs merSäkerhetspolicy för Tibro kommun
Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merUKF-förvaltningens plan för hantering av kriser
Sidan 1 av 5 UKF-förvaltningens plan för hantering av kriser Postadress Kommunhuset 234 81 LOMMA Besöksadress, Kommunhuset Hamngatan 3 Lomma Telefon, växel Telefax, växel Internet 040-641 10 00 040-641
Läs merGIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25
GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merSårbarhetsanalys Bygg- och Miljöförvaltningen
Bilaga 66 BMN 109, 2010-12-16 Sårbarhetsanalys Bygg- och Miljöförvaltningen 1 nledning Kommunen är enligt Lag (SFS 2006:544) om kommunernas och landstingens åtgärder för extraordinära händelser i fredstid
Läs merPlan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun
Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merHur ett buntband kan förebygga tvång och begränsningar
Hur ett buntband kan förebygga tvång och begränsningar Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel I vården och omsorgen finns många hjälpmedel
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merPlan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar
Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merDirekttelefon Referens Lag och annan statlig reglering
Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merKommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Säkerhetspolicy samt tillämpningar och riktlinjer ÖFS 2007:11 Säkerhetspolicy fastställd av Kommunfullmäktige den 20 juni 2007, 101 Tillämpning och riktlinjer för säkerhetsarbetet
Läs merBeredskap för att möta katastrofer, attentat och sabotage i kollektivtrafiken
Projektrapport nr 12/2005 Beredskap för att möta katastrofer, attentat och sabotage i kollektivtrafiken Landstingets centrala säkerhetsarbete är i ett uppbyggnadsskede med förstärkta ledningsresurser,
Läs merSÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN
1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merSveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet
Sveriges Kommuner och Landsting Markus Planmo Trygghet och säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges största arbetsgivarorganisation. Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merVill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!
Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merSäkerhet. Färgelanda kommun. Plan för. Policy-Organisation-Ansvar. Dnr 2011/168 Hid
2011-03-30 Dnr 2011/168 Hid 2011.915 Sektor Service Säkerhetssamordnare Tommy Olsson 0528-56 72 12 / 076-635 25 94 tommy.olsson@fargelanda.se Plan för Säkerhet Policy-Organisation-Ansvar Färgelanda kommun
Läs merSäkerhet och krishantering - kommuner/landsting SAMHÄLLETS NYA KRISHAN- TERINGSSYSTEM I FRED Kommunfullmäktige Departement/ sektorsmyndighet Krisberedskapsmyndigheten Regering Styrelse, nämnder, bolag,
Läs merSÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merTranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap.
Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd Revisionsrapport KPMG AB 12 januari 2011 Antal sidor: 6 2007 Rapport sv 0903.dotm Innehåll 1. Bakgrund 1 2.
Läs merRiktlinje för Riskanalys och Intern kontroll
Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll
Läs merEnkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merSäkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Läs merRiktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merStormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm
Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet
Läs merI Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren
I Eslöv ser vi individen Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren Fokus på individen ger ökad brukarkvalitet och nöjdare medarbetare Vård och Omsorg ska öka sitt fokus på individen. Vi
Läs merStyrdokument för kommunal krisberedskap
1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys
Risk- och sårbarhetsanalys Rapport scenarioanalys Scenarioanalys i verksamhet/förvaltning/funktion Arbetsmaterial Får ej citeras Scenario: Scenario: Baserat på genomförda seminarier: Ange datum Sammanställd
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs mer