FÖRÄLDRASTÖDET 6 TILL 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRÄLDRASTÖDET 6 TILL 12"

Transkript

1 Helsingborgs stad Socialnämnden Helsingborgs lasarett Sektion för Mödra- Barn- och Ungdomshälsovård FÖRÄLDRASTÖDET 6 TILL 12 Samverkansprojekt 6-12årshälsa Stöd i föräldraskapet är en viktig förebyggande insats för att främja barns och ungdomars psykosociala hälsa. Slutrapport Monika Paulin, projektledare mars 2010

2 SAMMANFATTNING Föräldrar med barn i åldern 6-12 år i Helsingborg har under projekttiden fått möjlighet att enkelt ta kontakt med mottagningen Föräldrastödet 6 till 12 och få hjälp med frågor som berör eller oroar dem. Under har nära 300 föräldrar/föräldrapar kontaktat mottagningen och fått tid för samtal med psykolog eller socionom. Med få samtal har föräldrarna ofta upplevt en markant lättnad i sin vardag. Förutom de verksamheter som socialtjänsten i Helsingborg har haft att erbjuda föräldrar i problemsituationer, har tidigare främst skolan fått vara den instans dit föräldrar vänt sig med små och stora vardagsbekymmer av ickemedicinsk karaktär. Projektet har erbjudit ytterligare en möjlighet att söka stöd, utanför skola, socialtjänst och övrig hälso- och sjukvård. Verksamheten har rimmat väl med Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla (1), som utkom under projekttiden. I denna framhålls vikten av ett varierat utbud av stödformer för föräldrar. Föräldragruppsverksamheterna i Helsingborg har under projekttiden varit inne i ett intensivt utvecklingsskede. Vi har provat en kompletterande modell att ge blivande skolföräldrar möjlighet att tillsammans med andra bli stärkta i föräldrarollen. Föräldrastödet 6 till 12 har inledningsvis ingått i PArT (Preventivt Arbete Tillsammans samverkan mellan Helsingborgs stad och Helsingborgs lasarett i det förebyggande arbetet för barn och ungdomar). På PArT s hemsida (2) finns webbaserad information, bl.a. Infoskafferiet. Föräldrastödet 6 till 12 har fungerat som ett kompletterande kunskapscentrum i kraft av kompetensen hos medarbetarna med en samlad tvärvetenskaplig kunskap om barn i de aktuella åldrarna och deras föräldrar i dagens samhälle. Region Skåne, som sedan tidigare tillhandahåller Barnhälsovård för barn och föräldrar 0-6 år och Ungdomshälsovård för ungdomar och föräldrar år genom Ungdomsmottagningen och Blå Kamelen (mottagning för ungdomar och föräldrar i samverkan med Helsingborgs stad) i Helsingborg, har nu genom projektet också kunnat erbjuda hälsofrämjande verksamhet för målgruppen 6-12 år. En ny verksamhet som Föräldrastödet 6 till 12 behöver tid för att etablera sig och bli ett begrepp för föräldrar. Vi ser nu fram emot att de goda erfarenheterna av projektet får utvecklas och mogna till en välkänd och uppskattad resurs för föräldrar i hela Nordvästskåne. 2

3 FÖRORD Att duga som förälder. Att vilja så väl och hela tiden ha en känsla av otillräcklighet. Att bombarderas med information och råd om hur man ska vara som förälder. Att vara utsatt för kommersiella krafter, mediala idealbilder, egna ambitioner och omgivningens förväntningar - krav från arbetsgivare och skola. Föräldrar är viktiga för barnens psykosociala hälsa. Den psykosociala hälsan i barndomen har långtgående återverkningar i ungdom och vuxenliv och en satsning på stöd till föräldrarna är därför angelägen, inte bara för barnens situation idag, utan även i ett folkhälsoperspektiv. Av flera skäl har det varit en härlig tid med projektet. Det är ett privilegium att få ägna sin arbetstid åt något man tror så stenhårt på, nämligen att tidig kort insats har effekter långt senare (prevention) och att konsultation som metod är en kraft som bär (förändringspotential). Att få glädjas med föräldrar som ser en ljusning på de problem de brottats med och kunna ärligt säga att det faktiskt är de själva som åstadkommit förändringarna det är en god känsla. Och att veta att det i bakgrunden finns ett barn som har en gladare förälder, ett barn som känner sig bättre förstått, ett barn som vågar mer, ett barn som får hjälp att hejda sig det värmer. Under projekttiden har jag haft förmånen att arbeta tillsammans med fyra engagerade kollegor och de är i högsta grad en del av projektet och dess utveckling. Förutom det direkta arbetet med föräldrarna har de bidragit med otaliga goda idéer, professionella synpunkter, balanserande invändningar och gott humör. Jag har även lärt känna många kunniga medarbetare inom skilda verksamhetsfält, vilket varit berikande. En projektledare behöver sin styrgrupp som ett barn behöver sina föräldrar. Tålmodigt har de ägnat tid och visat intresse, lyssnat, uppmuntrat och bekräftat, tagit ansvar och satt ramarna. För detta är jag mycket tacksam. Till alla övriga som visat intresse för projektet, gett oss värdefulla synpunkter och hjälpt oss att sprida information om verksamheten det gäller såväl föräldrar som medarbetare och professionella i andra verksamheter vill jag rikta ett stort tack. I den underfundiga lilla boken Problemlösning enligt Puh finns följande visdomsord För det är ju så att alla människor stöter på problem, förr eller senare. Framgång och/eller lycka (begreppen definieras efter smak) beror i stor utsträckning på hur väl vi lyckas lösa de problem som vi tar på oss och som livet ställer oss inför. Problemet är att många får problem med sina problem. Ibland löser de dem inte på bästa sätt och råkar ut för fler eller allvarligare problem. Ofta är de inte säkra på hur problemet ska lösas, var de ska börja eller ens vad de ska göra. Då händer det ofta att de inte gör någonting alls och drabbas av följderna av att inte ha löst problemet eller får i alla fall se sina möjligheter begränsade alldeles i onödan. (3) Helsingborg i mars 2010 Monika Paulin Projektledare 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. 1 Inledning Bakgrund Syfte Projektmål Effektmål Avgränsningar 8 2 Projektorganisation 9 3 Projektupplägg Resurser Personal Lokal Värdegrund och teoretisk bas Metoder Kunskapsinhämtande Informationsspridning Vår vision Vår verksamhetsidé Mottagningen 14 4 Resultat Mottagningen Gruppverksamhet Måluppfyllelse 17 5 Utvärdering 19 6 Ekonomisk redogörelse 21 7 Framtid 22 8 Diskussion 23 REFERENSER 25 BILAGOR 1. Ur FN:s Barnkonvention 2. Informationskort 3. Affisch 4. Skattningsskala problemtyngd 5. Bostadsområden i Helsingborg 6. Kategorier problemområden 7. Inbjudan till 6-års-föreläsning 8. Inbjudan till 6-års-föräldragrupp 9. Effektmål - beräkning 4

5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Hälsoproblemen bland barn och ungdomar i Sverige har ändrat karaktär de senaste decennierna. Psykisk ohälsa är idag det största enskilda hälsoproblemet under uppväxtåren. Man vet idag ganska mycket om barn och ungdomars hälsa, vilka faktorer som påverkar hälsan i olika riktningar och vad som verkar i positiv riktning när ohälsa uppstått. Föräldrarna har den mest avgörande rollen och är absolut viktigast för barns och ungdomars utveckling av den psykosociala hälsan. Med föräldrarna som viktigaste miljöfaktor blir insatser som riktar sig till stöd i föräldrarollen viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Det är därför av stor vikt att föräldrar får stöd i sitt föräldraskap. Stödinsatsen bör sättas in tidigt, vara lättillgänglig, präglas av barnkompetens och insikt i primärpreventivt arbete, och i många fall ske i samverkan med andra aktörer för att nå full effekt. Föräldrautbildning och föräldrastöd är viktiga förebyggande åtgärder, vilket minskar behovet av senare kostsamma insatser (4). Med lättillgängliga och vardagsnära insatser ska föräldrar stärkas i sin föräldraroll för barnens bästa. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne arbetade 2003 fram ett gemensamt Hälso- och sjukvårdsprogram Barns och ungdomars psykosociala hälsa. Här finns en rekommendation, som rör barn- och ungdomshälsovård 6 20 år, för att säkerställa en god hälso- och sjukvård genom hela kedjan som börjar i mödrahälsovården. Man säger Region Skåne bör i samverkan med kommuner utveckla möjligheter till hälsovård för åldersgruppen 6-20 år i kommuner och för ändamålet använda befintliga och samlade resurser i första hand (5). Sveriges kommuner och landsting (SKL) uttrycker En förutsättning för god tillgänglighet till specialiserade insatser är att det finns vårdnivåer som kan hantera lindrigare psykisk ohälsa. En väl utbyggd första linje för insatser till barn och ungdomar med psykisk ohälsa är viktig för att kunna erbjuda insatser i barns och ungdomars närmiljö, och för att komma in i ett tidigt skede och inte i onödan sjukdomsförklara problem. (6). Förutom föräldragrupper och andra insatser i socialtjänstens regi har föräldrastödsarbete i de aktuella åldrarna provats lokalt i Helsingborg genom ett projekt om föräldraroll i blivande skol- och tonårsperiod (7). Ett politiskt initiativ ledde till att dåvarande Distriktsnämnden i Region Skåne NV och Socialnämnden i Helsingborg stad enades om att samfinansiera ett föräldrastödsprojekt. Projektet 6-12årshälsa fick som uppgift att finna vägar att möta föräldrars behov av stöd i Helsingborg. I Helsingborgs lasaretts satsning på Hälsofrämjande sjukhus med inriktning på de tre områdena patienter, anställda och medborgare, är 6-12årshälsa det projekt som vänder sig till medborgarna. 5

6 1.2 Syfte Projektet syftar till att utöka stödet till föräldrar till barn i skolålder och stöd till föräldrar inför tonårsperioden. Vi önskar etablera en barn- och ungdomshälsovård 6-12 år som ska innefatta: Rådgivning/konsultation till föräldrar Föräldrautbildning och föräldragrupper Hälsostatistik Kunskapscentrum Rådgivning/konsultation till föräldrar I nära samverkan med Barnhälsovård (0-6 år) och Ungdomshälsan (13-20 år) samt med skolhälsovården/elevhälsan och socialtjänsten främja barns (6-12 år) psykosociala hälsa genom att erbjuda föräldrarna, gemensamt eller individuellt, ett professionellt samtalsstöd. Föräldrarna kan konsultera i frågor som rör familjeliv, föräldraroll och uppfostran barnens välbefinnande och psykiska hälsa oro och framtidsfunderingar Insatsen ses som hälsofrämjande och primärpreventiv. Hänvisning till andra instanser (t.ex. Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri, Socialtjänst) görs i förekommande fall. Föräldrautbildning och föräldragrupper För att förbättra det generella stödet till föräldrar, vars barn kommit i skolålder resp. är på väg in i tonåren, erbjuds deltagande i föräldragrupper när barnen är runt 6 år resp år. Grupper med särskilt fokus på papparollen kompletterar den generella gruppverksamheten. I detta arbete är samverkan med socialförvaltningens projekttjänst som koordinator för föräldragrupper given. Hälsostatistik Verksamheten ska kunna samla in olika epidemiologiskt material som berör hälsofrågor i denna åldersgrupp. Detta ska ske i nära samverkan med andra arenor inom kommunal och regional verksamhet. Kunskapscentrum Insatsen ska även kunna vara en spjutspets och bl. a kunna erbjuda kompetenshöjande insatser. Även detta erbjudande med kompetensstöd ska ske i samverkan med andra. Exempel på områden för sådan samverkan kan vara samtalsmetodik, social problematik ( barn och ungdomar som far illa, våld, kriminalitet, drogmissbruk), barn och ungdomar med skolsvårigheter och funktionshinder, metoder för hälsoupplysning och rådgivning (rökning, narkotika, alkohol, kost, fysisk aktivitet, sömn, sex- och samlevnad, livskunskap ) samt miljöfrågor. Verksamheten skall också på ett lättillgängligt sätt erbjuda kunskap om föräldragruppsverksamhet och andra verksamheter som är tillgängliga för stöd i föräldrarollen samt aktuella länkar och kunskapsbaser såväl för professionella som för föräldrar. 6

7 1.3 Projektmål Ett övergripande mål är etablerande av ett funktionellt och operativt samarbete mellan Helsingborgs stad och regionala verksamheter i Helsingborg för projektets tre specificerade mål vid projekttidens slut. Delprojektmål 1 Rådgivning/konsultation till föräldrar En mottagningsverksamhet för föräldrar med barn 6-12 år öppnas under första kvartalet 2008 och är etablerad och i funktion vid projekttidens slut. Delprojektmål 2 Föräldragruppsverksamhet Riktad föräldragruppsverksamhet till blivande skolbarn och tonårsföräldrar finns etablerad i Helsingborg vid projekttidens slut. Detta skall ha skett i samverkan med övrig utveckling av föräldrautbildningsverksamhet (FU) i Helsingborgs stad och med tillvaratagande av erfarenheter från tidigare projekt. Delprojektmål 3 Hälsostatistik och Kunskapscentrum En för brukare och professionella lättillgänglig information om hälsostatistik och verksamheter som vänder sig till målgruppen skall finnas vid projekttidens slut. Kompetensstöd/kompetenshöjande insatser skall i samverkan mellan olika instanser kunna erbjudas professionella inom basverksamheter vad gäller metoder för hälsofrämjande insatser som vänder sig till målgruppen. En samordning av sådan befintlig kompetens och metoder för att kommunicera denna/göra den tillgänglig för professionella skall föreligga vid projekttidens slut. 1.4 Effektmål Ett funktionellt och operativt samarbete mellan Helsingborgs stad och regionala verksamheter i Helsingborg för projektets tre specificerade mål är etablerat vid projekttidens slut. Effektmål 1 Rådgivning/konsultation till föräldrar Föräldrar med barn 6-12 år vänder sig till mottagningen för konsultation/rådgivning. En successivt ökande efterfrågan förväntas i takt med att verksamheten blir känd och mäts årligen som andel av antal barn 6-12 år i Helsingborg som genom sina föräldrar utnyttjar resursen. Tillgången till sådant preventivt stöd för föräldrar har hälsofrämjande effekter för barnen, minskar risken för en negativ problemutveckling och avlastar direkt ex skolhälsovård och på sikt verksamheter med ett annat uppdrag som t.ex. barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Effektmål 2 Föräldrautbildning och föräldragrupper Tillgång till och kunskap om föräldragrupp för blivande skolbarn och tonårsföräldrar innebär att de föräldrar som önskar ett sådant stöd kan erhålla detta inom en preventiv ram och frikopplat från barnens arbetsmiljö. Tillgång till stöd i föräldrarollen och föräldranätverk antas gynnsamt påverka barns uppväxtvillkor och därmed påverka deras hälsa. 7

8 Effektmål 3 Hälsostatistik och Kunskapscentrum Lättåtkomlig känd kunskap och kompetens ger verktyg till såväl föräldrar, enskilda professionella som verksamheter vilka härigenom slipper leta efter verktygslådan på egen hand. Fler insatser kan därmed förväntas baseras på erfarenhetsbaserade kunskaper. 1.5 Avgränsningar Rådgivning/konsultation till föräldrar I de fall, där mer omfattande insatser än rådgivning/konsultation erfordras, hänvisas till socialtjänsten och/eller BUP. Fokus är stöd till föräldrarollen och omfattar inte enskild vuxenproblematik och inte heller behandlingsinsatser/bedömning som omfattar barnet direkt. När barnet behöver involveras i bedömning/behandling hänvisas till övriga verksamheter med sådant uppdrag, t.ex. elevhälsan, socialtjänst och/eller BUP. Verksamheten vänder sig i första hand till Helsingborgs stads invånare, men föräldrar från övriga kommuner kan vända sig till mottagningen. Föräldrautbildning och föräldragrupper Vänder sig till blivande skolbarns- och tonårsföräldrar i Helsingborgs stad. Hälsostatistik och Kunskapscentrum Webbaserade data är tillgängliga för alla. Kompetensstöd genom personalinsats från befintliga verksamheter är tillgängligt för föräldrar/verksamheter i Helsingborgs stad. 8

9 2. PROJEKTORGANISATION Styrgrupp: Margaretha Månsson, sektionschef, Mödra- Barn- och Ungdomshälsovård, Helsingborg Nils Lundin, ungdomshälsovårdsöverläkare, Mödra- Barn- och Ungdomshälsovård, Helsingborg Anne Eskilsson, verksamhetschef, Förebyggande enheten, Socialförvaltningen, Helsingborg Bo Lindblad, verksamhetschef, Barn och familj, Socialförvaltningen, Helsingborg Mårten Gerle, medicinsk rådgivare, koncernstaben Region Skåne Sep 08 ersatt av Johan Larsson, hälso- och sjukvårdsstrateg, koncernstaben, Region Skåne Ann-Christin Cederquist, verksamhetschef, Elevhälsan, Helsingborg, adjungerad Styrgruppen har haft 4 möten under 2007, 6 möten under 2008 och 6 möten under Projektledare: Monika Paulin, psykolog 80% tj Projektgrupp: Eva Nilsson, psykolog Mödra-barnhälsovården 40% tj Ruth Winding, psykolog Elevhälsan 40% tj Katarina Sjödin, socionom, fam.beh. Socialförv. 20% tj (jan 08-jun 09) Bitte Linderström, fam.beh. Socialförv. 20% tj (jan 08-jun 09) Referensgrupp: Kerstin Bergmark, Barnhälsovården Ywonne Karlsson, Ungdomshälsan/Blå Kamelen Anders Karlsson, Ungdomshälsan/Ungdomsmottagningen Monika Strandberg, Barn- och ungdomspsykiatri Jan Neiderud, Barn- och ungdomsmedicin Marita Penno, Bergalidens vc, Barnavårdscentral Cecilia Almgren, Skolhälsovården Iv Pierre, Elevhälsan Dinah Åbinger, Socialförvaltningen, Barn och familj Magdalena Falk, Dynamis Socialförv. Karin Söderlind, Dynamis Socialförv. Jörgen Andersson (ersättare fr jun 08 Katarina Hellman), Dynamis Socialförv. Pål Limås (ersättare fr mar 08 Ronny Carlsson), Dynamis Socialförv. 9

10 3. PROJEKTUPPLÄGG Samverkansprojektet, med namnet 6-12årshälsa, initierades, utformades och finansierades av Helsingborgs stad och Helsingborgs lasarett gemensamt under PArT. Målgruppen var föräldrar med barn 6-12 år i Helsingborg. Organisatoriskt placerades projektet under Socialförvaltningen (Hbg kommun) och Mödra- barn- och ungdomshälsan (Region Skåne, Hbg lasarett, Barn- familj- och kvinnosjukvård). Verksamhetsnamnet blev Föräldrastödet 6 till 12 och projektet startade i sep 2007 och har varit operativt från jan Resurser Projektet tilldelades 2 milj. kr per år i tre år ( ), hälften från vardera Helsingborgs stad och Helsingborgs lasarett. Projektmedlen innefattade huvudsakligen personal- och lokalkostnader. 3.2 Personal Projektledaren rekryterades av styrgruppen och började arbeta i projektet (anställning på Hbg lasarett). En medveten tanke var att de som arbetade i projektet skulle komma från angränsande verksamheter för att stärka samverkan och att man därigenom skulle undvika etablerande av en ny isolerad struktur. Projektgruppen bildades efter att ingående personer visat intresse för tjänsterna och utvalts i sina respektive hemmaorganisationer. Gruppen formerades under perioden och deltagarna har under projekttiden lånats ut av resp. arbetsgivare mot ersättning ur beviljade projektmedel. Till professionen har projektgruppen bestått av psykologer (tillsammans 1,6 tjänst), socionom (0,2 tjänst) samt familjebehandlare (0,2 tjänst). Medarbetarna har haft lång erfarenhet av arbete med barn och familjer. För projektet har det också varit värdefullt och positivt att medarbetarna rekryterats från både staden och regionen. Med specifika kunskaper och kännedom om sina respektive områden och kontaktytor där, har det förenklat arbetet att nå ut med information till personal och föräldrar. Det sista halvåret minskades personalstyrkan något och kom att utgöras av tre psykologer på deltid (tillsammans 1,6 tjänst). 3.3 Lokal Verksamheten har haft lokaler i centralt läge på Södergatan 41 i Helsingborg och disponerat två samtalsrum, projektledarens arbetsrum (tillika samtalsrum), ett kontor samt del i gemensamma utrymmen. Läget har varit utmärkt med närhet till allmänna kommunikationer. I lokalen har också funnits andra kommunala verksamheter som stödgrupper för barn och ungdomar samt föräldragrupper. 10

11 3.4 Värdegrund och teoretisk bas FN:s Barnkonvention (bil.1) är den värdegrund verksamheten vilar på. Barn har rätt att få goda förutsättningar för att utvecklas och må väl. Alla vuxna runt ett barn har ett ansvar att se till att detta uppfylls men självklart har föräldrarna huvudansvaret. Kloka föräldrar söker stöd i sin omgivning när ansvaret känns tungt. Samhället måste kunna erbjuda föräldrar detta stöd för barnens skull. ICDP International Child Development Programmes (8,9) ger en vetenskapligt förankrad plattform för synen på barns grundläggande behov och vuxnas möjligheter att möta dessa behov. Kort sagt betonas samspel och förhållningssätt som ger barnen lust och glädje, chans till lärande och växande samt gemenskap och struktur i tillvaron (10,11). Därtill har naturligtvis modern utvecklingspsykologi (anknytnings- och samspelsteori, affektteori) och systemisk familjeteori spelat en viktig roll i vårt arbete. 3.5 Metoder I mötet med de föräldrar som vänt sig till oss har vår grundmetod varit konsultation enligt G. Caplan (12). Konsultandcentrerad fallkonsultation har med sin tydliga fokusering på det problem föräldrarna själva presenterar haft klara fördelar. Vi har koncentrerat oss på föräldrarollen och därmed kunnat undgå att sätta föräldern som person under luppen vilket skulle ha kunnat vara till nackdel för vår målsättning att vara stödjande för föräldern. Konsultation i denna modell har två mål: dels att hjälpa konsultanden (föräldern) att komma tillrätta med det som oroar, dels att öka konsultandens beredskap att hantera liknande situationer framöver. Alltså har vi här både en problemlösande och en stärkande insats, vilket är klart hälsofrämjande för såväl förälder som barn. Det är otroligt viktigt att föräldrarnas egen förmåga utvecklas så att inte enkel rådgivning motverkar syftet att hjälpa dem i sitt föräldraskap. Vi har även i våra enskilda ärenden använt oss av principer ur modern evidensbaserad föräldrautbildning, typ Komet KommunikationsMetod (13). Detta har kompletterats med erfarenheter från bl.a. kognitiv psykologi (KBT) och lösningsfokuserat arbete. 3.6 Kunskapsinhämtande Projektgruppens medarbetare har en gedigen bakgrund som konsulter/rådgivare/behandlare i frågor som rör barn/föräldraskap/familjeliv. För att förstärka den gemensamma basen för arbetet gick vi alla grundkurs i ICDP. I augusti 2008 deltog vi i en konferens i Stockholm med temat Ökad samverkan för barn- och ungdomshälsan. En eller ett par ur gruppen har tagit del av olika mer lokala fortbildningsinsatser i ämnen som: Barns och ungas uppväxtvillkor, Familjeliv i postmoderniteten, Vad innebär heder och skam för kvinnor som härstammar från Mellanöstern, Barn som väcker oro och barn som borde göra det, Låt oss lära av varandra med fokus på barn till föräldrar med psykisk ohälsa/sjukdom, Hela havet stormar hur undviker vi att barn och unga ramlar mellan stolarna? 11

12 3.7 Informationsspridning För att nå målgruppen föräldrar med barn i åldern 6 till 12 år var det viktigt att nå ut med information till andra verksamheter som möter dessa föräldrar. Vi producerade informationsmaterial (kort, bil.2 och affisch, bil.3) som distribuerades till skolan, socialtjänsten och olika delar av hälso- och sjukvården. Flera verksamheter har bjudits in till mottagningen för etablerande av kontakt och utbyte av information och vi har varit ute i olika verksamheter och informerat. En mängd andra instanser som bibliotek, kyrkans öppna förskolor och polisen har fått information. Alldeles särskilt har vi satsat på skolsköterskor och pedagoger (skolår 0-6), eftersom vi tror att det är dit föräldrar i första hand vänder sig med frågor och bekymmer rörande barnen. Allmänheten har vi försökt nå med insatser i media. 3.8 Vår vision Barn och unga utvecklas i goda relationer med närstående vuxna En god känslomässig miljö främjar psykosocial hälsa. Barns viktigaste miljöfaktor är föräldrarna. 3.9 Vår verksamhetsidé Vår vision, tillsammans med föräldrars frågor och bekymmer, gav oss grunden till verksamheten utformning. Från föräldrar hade vi t ex hört: Vart vänder man sig som förälder till en sexåring, som hemma strular med det mesta och skapar ideliga konflikter? Till personalen på förskoleklassen? Ja, men i skolan är det inga stora problem. Våra bekymmer påverkar kanske skolan men egentligen vill jag inte att hennes skolsituation ska belastas av hur vi har det hemma just nu! Till BUP? Men det är väl ändå att ta i! Och är det inte långa köer? Till BVC? Faller nog för åldersstrecket. Gå i föräldragrupp? Säkert bra, men jag måste få hjälp nu! Till skolsköterskan? Hon verkar jättebra, men har hon tid med sånt? Vännerna? Har jag redan försökt. Hjälp, jag orkar inte längre! Barnen, elva och tolv, bråkar hela tiden och jag blir galen. Kan någon få dem att förstå att de inte kan hålla på så här? Jag klarar det inte! Min flicka på nio trivs inte i skolan. Hon har svårt att få kamrater och sitter mest ensam på sitt rum. Ibland säger hon att hon har ont i magen och jag vet inte om det är för att slippa gå till skolan. Vi har pratat med både skolsköterskan och klassläraren. De var förstående men det har inte blivit bättre. Hon vill inte prata om detta med någon. Kan jag göra något mer för henne? 12

13 Mina barn på sju och tio bor varannan vecka hos sin mamma. Jag tycker inte att de verkar ha det bra där. De är alldeles upp och ner när de kommer till mig. Vi separerade för två år sedan och i början gick det bra, men nu har mamman en ny man. Jag behöver prata med någon om hur jag kan hjälpa barnen. Vår son, åtta år, har plötsligt blivit så ängslig. Tidigare kunde han gå över till grannen själv för att leka med sin kompis. Nu vågar han inte det och vi måste följa honom. När han ska sova blir han alldeles förtvivlad om vi inte sitter hos honom och det tar jättelång tid innan han somnar. Han kan inte förklara vad han är så rädd för. Vi har försökt med allt. I morse ville han inte gå till skolan. Vad ska vi göra? Min man och jag tänker separera. Vi har inte berättat det för barnen ännu. Vi vill ordna det så bra som möjligt för dem. Det vore bra att diskutera med någon utomstående. Jag har en flicka som precis fyllt sex. Hon är yngst av fyra syskon. Hon har så livlig fantasi och kan hitta på de mest underliga historier. Det är svårt att veta om hon talar sanning eller ljuger. Hon är också väldigt envis. Hur ska man tackla detta? Med utgångspunkt i föräldrars behov utkristalliserades följande VERKSAMHETSIDÉ: att erbjuda föräldrar till barn i åldern 6-12 år ett LÄTTILLGÄNGLIGT PROFESSIONELLT STÖD VID BEHOV i form av KONSULTATION med syfte att STÄRKA FÖRÄLDRARNAS FÖRMÅGA att hantera de situationer som de upplever som oroande eller problematiska för att FRÄMJA BARNS OCH UNGAS PSYKOSOCIALA HÄLSA och FÖREBYGGA OHÄLSA Lättillgängligt betyder information om verksamhetens finns och når många lätt att komma fram på telefon vi har alltid röstbrevlåda i funktion och återringer snabbt (samma eller nästa arbetsdag) korta väntetider möjlighet att få komma på samtal inom en vecka möjlighet att få en tid utan att lämna så mycket uppgifter på telefon centralt belägen, handikappvänlig lokal med närhet till goda kommunikationer Professionellt stöd betyder verksamheten är förankrad i vetenskap och beprövad erfarenhet medarbetarna har lämplig utbildning leg. psykolog, socionom, familjebehandlare 13

14 medarbetarna har gedigen erfarenhet av arbete med både föräldrar och barn i aktuella åldrar medarbetarna har vana att arbeta självständigt Vid behov betyder att kunna få hjälp och stöd när man själv upplever det som angeläget Konsultation betyder mentalhälsokonsultation enligt Caplan (konsultandcentrerad fallkonsultation) att arbeta problemlösande och preventivt på samma gång att förälderns bekymmer är i fokus inte föräldern själv att låta föräldrar växa i sin roll Stärka föräldrarnas förmåga betyder att ge stöd i den aktuella situationen att också ge föräldrarna beredskap att klara liknande situationer i framtiden att arbeta på ett sätt som ökar förälderns självkänsla att föräldrarna får prova sig fram vilka lösningar som passar i just deras fall 3.10 Mottagningen Tyngdpunkten i vårt arbete har legat på mottagningen för föräldrar. Vi startade mottagningen i januari 2008 och satsade på att sprida informationen om verksamheten till alla de i Helsingborg som i sitt arbete möter föräldrar till barn i de aktuella åldrarna förskolan, skolan, olika vårdenheter, socialförvaltningens olika enheter och andra samhälleliga instanser. Framför allt har skolsköterskorna, BUP s mottagning och barnhälsovårdens centrala enhet varit viktiga kanaler för information. Föräldrar har kontaktat oss per telefon och fått en tid för samtal med någon av medarbetarna i projektgruppen. Vår policy har varit att erbjuda besökstid inom en vecka, vilket vi också lyckats med. Under första samtalet har den förälder som bokade tiden ombetts skatta problemtyngden på en skala 1 till 5 (bil.4). Nästa samtal bokades vanligen in efter ca fyra veckor. Föräldrarna har varje gång fått avgöra om de önskar ytterligare samtal. Dokumentation har utgjorts av ett handskrivet journalblad som förvarats i dokumentskåp. Föräldrarna har garanterats sekretess enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vid ärendets avslut har föräldern gjort en ny aktuell skattning av problemtyngden. Differensen mellan de två skattningsvärdena har gett oss ett mått på effekten av samtalen. 14

15 4 RESULTAT 4.1 Mottagningen Mottagningen för föräldrar har varit vår huvudsakliga verksamhet under projekttiden. Föräldrar har ringt och bokat tid för samtal och vi har i de flesta fall kunnat erbjuda en tid inom en vecka. Vi har tagit emot 297 ärenden under Mottagningen riktade sig till föräldrar bosatta i Helsingborg, men föräldrar i angränsande kommuner har också ringt och önskat komma på samtal. Detta har vi kunnat tillmötesgå eftersom vi varken haft kö eller väntetider till vår mottagning, och således har inga helsingborgare fått sämre service. Även om vi inte aktivt spridit informationen om Föräldrastödet 6 till 12 utanför Helsingborg, så kunde man naturligtvis ha fått tips någonstans. Nästan en fjärdedel av de föräldrar som kontaktat oss och kommit på samtal har varit bosatta på annan ort, mestadels i Nordvästskåne. Var bodde de som kontaktade oss? Helsingborg 77 % (fördelning på bostadsområden i bil.5) Övriga NVS 22 % Övriga Skåne 1 % En stor andel av föräldrarna har fått informationen om Föräldrastödet 6 till 12 någonstans i hälso- och sjukvården. Det kan antingen vara att man hittat våra informationskort där, sett en uppsatt affisch eller fått tipset direkt av någon person. Många har ringt till oss efter kontakt med barnhälsovården. Samtliga som uppger BUP som informationskälla (drygt 14 % av vårt totalmaterial) har fått personlig information vid en telefonkontakt med BUP. Skolan var också viktig som informationsspridare och tips gavs av såväl lärare som skolsköterskor och skolpsykologer. Några har sett annons, notis eller reportage i dagspress. Ju mer etablerad verksamheten blivit, desto vanligare har det varit att föräldrarna fått tips från vänner och bekanta. En mindre andel har fått informationen någonstans inom socialtjänsten. Varifrån fick man tips om oss? Vården 43 % (varav BUP stod för en tredjedel) Skolan 31 % Socialtjänst 3 % Annat 23 % (ex. tidigare kontakt, vän, media, jobb, föredrag) I genomsnitt har vi haft två samtal med föräldrarna i varje ärende. Det har varit ungefär lika vanligt att mor och far kommit tillsammans som att mor kommit ensam. Mindre ofta har far kommit ensam. Inte sällan har separerade föräldrar kommit tillsammans med en önskan att gemensamt komma tillrätta med något problem. Ibland har mor eller far kommit tillsammans med ny partner, alltså barnets styvförälder. Vilka kom på samtal? Mor ensam 45 % Mor + far 40 % Far ensam 8 % Förälder + styvförälder 6 % Familjehemsförälder 1 % Totalt har 390 föräldrar varit hos oss på samtal. 15

16 Antal besök Ibland hände det att föräldrar ringde och av olika skäl bokade av det inbokade förstabesöket. Man hade valt någon annan instans, problemet hade löst sig eller man hade helt enkelt ångrat sig. I några fall uteblev föräldrarna till besöket. Alla dessa är nedan noterade som 0 besök, eftersom vi redan registrerat ärendet. De ärenden som inte var avslutade vid årsskiftet 2009/10 är inte medräknade i denna uppställning (40 st). Medelvärdet blir då 2,2 besök per ärende (med minst ett besök). 0 besök 23 1 besök 79 2 besök 80 3 besök 48 4 el fler besök 27 Vid jämförelser bör beaktas att det under ett besök kan delta 1-4 personer. Traditionell pinnstatistik, där varje förälders besök räknas varje gång, ger 808 samtalsbesök. Barnens ålder Föräldrar har i högre grad sökt stöd hos oss när det gäller yngre barn, dvs. 6-7åringar. Proportionen pojkar: flickor har varit 3:2. Tabell 1 visar ålders- och könsfördelning på de barn föräldrarna konsulterat oss för (för ett barn är kön och ålder okänt) 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år Totalt Pojkar Flickor Totalt Samtalsfokus Vi har grupperat problemen i tre kategorier (gränserna är ibland flytande; exempel på problembeskrivningar finns i bil.6). 1. Familjeliv/separerade föräldrar med fokus att ordna det bra för barnet (28 %) 2. Oro för barnet med fokus att förstå barnet och dess behov (48 %) 3. Hur ska jag göra? med fokus att föräldrar hittar sina egna lösningar och växer i rollen som förälder (24 %) Skalfråga Vid första samtalets slut fick den förälder som tog kontakt med oss skatta på en femgradig skala hur svårt/jobbigt han/hon ansåg att problemet var när samtalet bokades (bil.4). Samma fråga ställdes sedan när sista samtalet avslutats, alltså hur svårt/jobbigt problemet uppfattades efter samtalen. Föräldrarnas skattningar av upplevd problemtyngd är ett mått på effekter av konsultationen (samtalen). En klar minskning av upplevda problem kunde noteras (se nedan 5 Utvärdering). Telefonkontakter I vissa fall har föräldern endast konsulterat oss per telefon och dessa konsultationer räknas inte som ärenden i statistiken. Mer än 20 minuters telefonsamtal har det blivit i 33 fall. Ibland 16

17 har samtalet resulterat i att vi rekommenderat någon annan kontakt. Vi har alltid erbjudit föräldern att återkomma vid behov och kanske få en tid för samtal på mottagningen. Ibland har sista samtal/uppföljningssamtal skett på telefon i samband med att ett bokat samtal avbokats. Även om vi gärna hade sett att uppföljning gjorts på vanligt mottagningssamtal, så har föräldern inte alltid känt behov av det. Statistiken avser endast besökssamtal. Avbrott och uteblivanden Vid uteblivande till bokat besök har vi skickat ett brev och uppmanat föräldern att kontakta oss om ny tid önskas. Om föräldern varit känd för oss har vi ibland istället ringt för att erbjuda en ny tid. 4.2 Gruppverksamhet I september 2008 gick vi ut med ett erbjudande till föräldrar med barn i förskoleklasserna på fyra av stadens skolor. Programmet innehöll en föreläsning om sexåringar med ett erbjudande om deltagande i tre gruppträffar därefter. En föreläsning på Råå Södra (+Högasten) och en på Gläntan (+Svensgård) hölls (bil.7,8). Uppslutningen till föreläsningarna var måttlig och intresset för gruppträffar så svagt att ingen grupp kunde startas. Inför höstterminen 2009 gav vi då två skolor (Maria Park och Raus Plantering) möjlighet att anlita oss som föreläsare/diskussionspartner på föräldramöten, främst skolår 0-3. Det resulterade i medverkan vid ett tillfälle på Maria Park. Ättekullaskolan visade spontant intresse och där medverkade vi vid tre tillfällen på föräldramöten. Sammanlagt har vi under deltagit i grupper med främst arabisktalande föräldrar i skolorna (Familjemobilisering) vid 10 tillfällen. Från början var tanken mest att presentera vår verksamhet. Det fanns emellertid stort intresse i grupperna att ta upp frågor om bekymmer med barnen och vi satsade på att utveckla vårt deltagande till mer av en föreläsning med följande diskussion. I styrgruppen togs beslut att projektet skulle koncentrera sig på mottagningsverksamheten eftersom förutsättningarna ändrats sedan projektet planerades. I Helsingborgs stad har man satsat stort på att utveckla föräldragruppsverksamheter och föräldrautbildningar. Det bedömdes då onödigt att också detta projekt gjorde sådana satsningar. 4.3 Måluppfyllelse Delprojektmål 1 Rådgivning/konsultation till föräldrar Målet uppnått Delprojektmål 2 Föräldragruppsverksamhet Målet ej uppnått. Styrgruppen fattade beslut att detta mål skulle utgå. Delprojektmål 3 Hälsostatistik och Kunskapscentrum Målet delvis uppnått genom andra insatser. PArT har en viktig samordningsfunktion i det förebyggande arbetet för/med barn och ungdomar i Helsingborg. PArT s Infoskafferi fyllde funktionen som kunskapscentrum och den kompetens som finns i Föräldrastödet 6 till 12 kan nyttjas av andra. 17

18 Effektmål 1 Rådgivning/konsultation till föräldrar Föräldrastödet 6 till 12 börjar nu bli ett begrepp i Helsingborg, mycket tack vare hjälp med marknadsföringen från skolorna och delar av hälso- och sjukvården. Efterfrågan har sakta men säkert ökat. År 2009 registrerades 28 % fler ärenden jämfört med 2008 (bil.9a). År 2009 var Helsingborgarnas utnyttjandegrad 26 % högre jämfört med 2008 (mätt som andel av antal barn 6-12 år i Helsingborg som genom sina föräldrar utnyttjar resursen) (bil.9b). Kortsiktiga effekter är dokumenterade med självskattningsskala, se nedan 4.4 Utvärdering. Effekter på längre sikt kan vi inte uttala oss om. Effektmål 2 Föräldrautbildning och föräldragrupper Utbudet i Helsingborg av föräldragrupper är växande. Staden organiserar egna och samarbetar med studieförbunden. Den preventiva effekten av föräldragrupper finns dokumenterad och olika program utvärderas för närvarande. Effektmål 2 utgår, se ovan Delprojektmål. Effektmål 3 Hälsostatistik och Kunskapscentrum Detta projekt kan inte ta åt sig äran av att Helsingborgare kan finna kunskap och verktyg på stadens hemsida. 18

19 5 UTVÄRDERING Kvalitativt: Till alla föräldrar/föräldrapar som kommit på samtal har vi ställt skattningsfrågan (bil. 4) om upplevd problemtyngd före och efter samtalet/samtalsserien. På den femgradiga skalan har föräldrarna i genomsnitt en upplevd lättnad på två steg. Tabell 2. Föräldrarnas egna skattningar av problemtyngd före och efter samtal 1 betyder OK/hanterbart 5 betyder mycket jobbigt/svårt Före Efter Spontana kommentarer från föräldrar: väl att ni finns, lätt att få kontakt, fantastiskt att få tid så snabbt, detta hade vi behövt för flera år sen. Några har även kommenterat positivt att staden och regionen har tagit ett gemensamt grepp i frågan om föräldrastöd. En enkel enkät tillställdes skolsköterskorna i mars 2009 med följande frågor 1. Vet du tillräckligt om Föräldrastödet 6 till 12? 2. Har du tipsat föräldrar om vår verksamhet? 3. Har du någon feedback från föräldrar vad de tyckte om Föräldrastödet 6 till 12? 4. Annan information till oss? Resultat: Majoriteten ansåg att de hade god information och angav att de hade tipsat föräldrar. Någon gav information till samtliga sexåringsföräldrar. En del hade fått positiv feedback från föräldrar, en del hade ingen feedback att rapportera och ingen hade någon negativ feedback. BUP har uttryckt sig positivt den bästa instans vi har att hänvisa till, helt i linje med aktuella tankar att vidareutveckla/stärka 1a linjen (apr 2009). Elevhälsans psykologer (mar 2009): Jättebra att verksamheten finns, den behövs. Mycket positivt med den korta väntetiden. Bra att ha ett ställe att föreslå föräldrar att söka hjälp hos, ett ställe som inte är BUP eller Soc. Mycket bra med kortet med information, lätt att dela ut. Lätt för föräldrar att söka Föräldrastödet, lätt för oss att föreslå det. 19

20 Barnhälsovårdens sekreterare (nov 2008): Bra att kunna hänvisa föräldrar med barn äldre än 5-6 år. Kvantitativt: Mottagningsverksamheten : Vi har registrerat och bokat in samtalsbesök i 297 ärenden. Ett eller flera faktiska besök genomfördes i 266 ärenden. I genomsnitt gjordes 2,2 besök/ärende. Totalt genomfördes 519 samtalsbesök. Sammantaget noterades 808 besök av föräldrar. 20

21 6 EKONOMISK REDOGÖRELSE Helsingborgs stad och Region Skåne beviljade medel till projektet, vardera 1 milj. kr/år, under tre år ( ) - totalt alltså 6 milj. kr. Projektet kom inte igång utan kunde starta först Det kom att innebära olika syn på projektets verkliga slutpunkt från lasaretts- resp. kommunsidan. Med olika regler för hantering av överskott, och under resans gång ändrade regler, blev det svårt att överblicka projektets ekonomiska ställning. Verksamhetslokalen utrustades under 2007 och kompletteringar måste göras under Projektmedarbetarna kom att engageras successivt och lönekostnaderna var mindre i början och har ännu inte uppnått den slutliga nivån. Detta har varit bra för projektet eftersom verksamheten måste få växa efterhand. Tabell 3 visar projektkostnaderna år personalkostnad lokalkostnad totalt totalt Tilldelade medel för 2007 kunde inte användas fullt ut eftersom projektstarten blev senarelagd. Inte heller 2008 års medel förbrukades. Förhoppningen var att kunna driva projektet i tre år som planerat, dvs. till Nu kom i stället verksamheten med rådgivning/konsultation till föräldrar glädjande nog att permanentas från och rikta sig till föräldrar i samtliga kommuner i nordvästra Skåne. 21

22 7 FRAMTID Mottagningen för föräldrar med barn 6-12 år blir från en ordinarie verksamhet med geografisk utvidgning till hela NVS (nordvästra skåneregionen). Organisatoriskt placeras Föräldrastödet 6 till 12 inom Helsingborgs lasarett. Samverkan mellan regionen och Helsingborgs stad fortsätter genom personalsamverkan med Elevhälsan. Tre psykologer kommer att arbeta i verksamheten; undertecknad samt en MBHV-psykolog och en psykolog från Elevhälsan. Detta för att säkerställa kompetens och fortsatt god samverkan. Den totala personalresursen blir 1,2 1,6 tjänster, reglerat utifrån efterfrågan. 22

23 8 DISKUSSION Det har varit mycket positivt att möta föräldrar i en verksamhet som denna. Önskan om hjälp är stark, motivation att göra förändringar finns. Vår hållning har hela tiden varit att föräldern själv är den som utför jobbet (och får belöningen/äran). Nyttan av samtalen är ofta omedelbar, föräldrarna är många gånger glada och tacksamma (och inte sällan förundrade att det blivit så mycket bättre). Det kan tyckas att en verksamhet som Föräldrastödet 6 till 12 är en lättviktare, bara tar emot enkla fall, plockar russinen ur kakan etc. Då måste man betänka att nästan alla problem och bekymmer börjar i liten skala och växer till större och allvarligare svårigheter om inte utvecklingen bryts och en positiv vändning kommer till stånd. Åtskilliga studier har visat hur kostsamt det kan bli (4,14,15). Alltså är det angeläget att nå föräldrar på ett tidigt stadium i denna riskutveckling. Det preventiva arbetet avseende barns och ungdomars psykosociala hälsa måste utformas enligt mångfaldsprinciper. Ett brett utbud av gruppverksamheter måste kompletteras med möjlighet till individuellt stöd. Föräldrar bör uppmuntras att ta egna initiativ och göra egna val utifrån de behov de själva upplever sig ha. I sammanhanget kan man fundera på om inte telefonrådgivning är ett alternativ, när det nu var så enkelt. Det är emellertid vår fasta övertygelse, utifrån profession och erfarenhet, att det finns ett mycket stort värde i att sitta ner i ett personligt möte. Det har inte sällan vidgat frågeställningen. Vi har tillsammans med - ofta båda - föräldrarna hittat det fokus man behöver för att börja se handlingsalternativ och lösningar. Hur gör man det per telefon? En ny verksamhets etablering och framgång beror i hög grad på några avgörande faktorer. Det måste naturligtvis finnas behov av det som verksamheten erbjuder och behoven måste manifesteras i en konkret efterfrågan. Verksamheten måste finnas när behov har uppstått. Dessutom måste verksamheten vara till nytta för brukaren. Analysen visar att behov och efterfrågan finns. Likaså finns (existerar) verksamheten (hjälpen) och är uppenbarligen till nytta, men den stora frågan är: hur finner (hittar) man den? Vår satsning på information till andra instanser (skolan, vårdgivare m fl.) var riktig och viktig, men vi tror i efterhand att vi kunde gjort mer för att nå föräldrarna direkt via internet. Att vara synlig i de media som föräldrar av idag använder sig av är av stor betydelse för att nå ut. Vi kommer nu att ta krafttag för att bli mer synliga. Enklare sökvägar på webben är ett måste för att bli ett begrepp för föräldrar med behov av våra tjänster. Att stadens invånare på kommunens hemsida på ett enkelt sätt kan få information om olika typer av aktiviteter och stöd till föräldrar kan tyckas vara en självklarhet, men så har det tyvärr inte varit från början. Kanske skulle vi byggt upp en egen hemsida. Vi har också funderat på om lanseringen av Föräldrastödet 6 till 12 kunde ha gjorts mer kraftfullt. Det är en avvägning i starten hur hårt men ska gå ut och med facit i hand tror vi att vi kunde varit tuffare. Namnvalet Föräldrastödet 6 till 12 var kanske inte så fyndigt eller kul, men vi har konstaterat att det har fungerat bra. Vi heter vad vi är, punkt slut. Personalgruppens sammansättning var föremål för livliga diskussioner både i den egna gruppen och i styrgruppen. Principen var från början att olika befintliga verksamheter, kommunala och regionala, skulle låna ut personal och bidra med olika professioner i en god mix och samverkan. Gott tänkt och bra på många sätt. Men det innebar att medarbetarna hade få timmar på Föräldrastödet och det var ibland svårt att hitta gemensam tid för frågor som gällde planering och utveckling av projektet förutom att vi hade behövt mer tid tillsammans för att bli en stabil grupp med en stark vi-känsla. Skillnaden i arbetsbelastning under uppbyggnadsskedet mellan ordinarie tjänstgöringsställe och projektdeltagande upplevdes 23

24 pressande. Lojalitetskonflikter kan uppstå för den enskilda medarbetaren. Att skapa en gemensam bas och motverka obalansen, som uppstår när någon arbetar 80 %, några % och ytterligare några 20 %, är av yttersta vikt. Mer av uppstartsaktiviteter rekommenderas därför. Likaså måste man fundera om vinsten av tvärkompetens överbryggar svårigheterna med så liten tjänstgöringsgrad. En annan fråga som man kan ställa sig är var BUP fanns i planeringen av projektet. Med tanke på vikten av en fungerande 1:a linje borde en verksamhet som Föräldrastödet 6 till 12 ha varit av starkt intresse för BUP, som vi sedermera kom att ha en god samverkan med. Det visade sig att dubbelt huvudmannaskap i ett projekt inte är komplikationsfritt hur gärna parterna än vill samverka. Hantering av ekonomi med olika regler och rutiner kan försvåras. Rekryteringsdokument inom Regionen tillåter inte dubbla loggor (kunde enbart använda Regionlogga trots att det var båda parter som sökte projektledare). Kommunens och lasarettets datanät kan inte samsas. Mobil internetuppkoppling till lasarettets server har varit nyckfull. Lasarettets växel kan inte lämna upplysningar om telefonnummer på kommunens växel. Den goda idén, att samla kompetens kring barn och föräldrar i lokalen på Södergatan, förlorade en viktig komponent när tjänsten som föräldragruppskoordinator förändrades och fick delvis andra arbetsuppgifter. En mindre ombyggnad av lokalen blev nödvändig när verksamheter kom att krocka. Att de goda erfarenheterna av projektet nu resulterat i en fortsättning och geografisk utvidgning av verksamheten är fantastiskt roligt. Med entusiasm och tillförsikt går vi in i ett nytt skede. Målet är att Föräldrastödet 6 till 12 ska leva upp till sitt namn och bli en välkänd, lättillgänglig och väl utnyttjad resurs för föräldrar med barn i skolåldern i hela nordvästra Skåne. 24

25 REFERENSER 1. Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - En vinst för alla (SOU 2008:131) Regeringskansliet, Allen, R. E. & Allen S. D. Problemlösning enligt Puh. Wahlström & Widstrand, 1995, Tänk långsiktigt! Skolverket, Socialstyrelsen & Statens Folkhälsoinstitut, Barns och ungdomars psykosociala hälsa. Hälso- och sjukvårdprogram, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, juni Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning. Sveriges kommuner och landsting, Karlsson, A. & Lundin, N. Slutrapport av Föreningen Mjölkdroppens projekt Föräldrarollen i blivande skol- och tonårsperioden med delprojektet Papparollen i mödra- barn- och ungdomshälsovården. Helsingborgs lasarett, Edenhammar, K. FN:s konvention om mänskliga rättigheter och ICDP/Vägledande samspel, Hundeide, K. Vägledande samspel. Rädda Barnen och ICDP Sweden, Rye, H. When you and I are together The ICDP programme for parental guidance. Oslo: Pedagogisk Forum, Caplan, G. The Theory and Practice of Mental Health Consultation. New York: Basic Books, Nilsson, I. & Wadeskog, A./SEE. Barn och unga i Helsingborg, ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering, Lundborg, Bitte. NU inte senare! Om att hjälpa barn i tid och om klok samhällsekonomi. Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2009:3. 25

26 Bilaga 1 Ur FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna Barnkonventionens grundprinciper Följande fyra artiklar är de fyra grundprinciperna i Barnkonventionen: Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Barnets rätt till familj och trygghet Allmänna aspekter Artikel 5 Konventionsstaterna ska respektera och stödja föräldrar och andra som har ansvaret för barnet och dess uppfostran. Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i första rummet. 26

27 Bilaga 2 Informationskort, fram- och baksida, 108 x 85 mm. FÖRÄLDRASTÖDET 6 TILL 12 Vi erbjuder samtalsstöd till föräldrar kriv ett citat från dokumentet eller en sammanfattande text. Du kan placera textrutan var som helst i dokumentet. Använd fliken Verktyg Föräldrastödet för textruta vänder om du vill sig ändra till dig formateringen som har för textrutan med citatet.] barn i åldern 6 12 år. Det kan gälla uppfostringsfrågor eller oro för hur ditt barn har det. Vi finns på Södergatan 41, i Helsingborg. Ring och boka tid för samtal, tel Besöken är kostnadsfria. 27

Gränsöverskridande samverkan

Gränsöverskridande samverkan Gränsöverskridande samverkan Margaretha Månsson, Leg.psykolog, spec.ped.psyk Sektionschef Mödra- Barn- Ungdomshälsovård Helsingborgs Lasarett Plats i geografin MB(U)HV 8 kommuner i Nordvästra Skåne (NvS)

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd. Enköpings kommun Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr. UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande program i skolan och utbildning

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr. UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lingåsen År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2015-10-01 Planen gäller

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax 1 Kvalitetsredovisning Pedagogiska resursteamet 2008-2009 Inledning

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer