Informationskompetens ett lärandemål i högskoleutbildningen Projektrapport Campus Helsingborgs bibliotek

Transkript

1 Informationskompetens ett lärandemål i högskoleutbildningen Projektrapport Campus Helsingborgs bibliotek Projekttid: Anna Alwerud och Lena Ekelund

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Informationskompetens som överförbar kompetens 5. Styrdokument 6. NordINFOLITs sommarskola 7. Seminarier 8. Problem och brister 9. Öppningar 10. Nästa steg 11. Litteratur Bilagor 1. Projektplan 2. Projektdeltagare 3. Bolognalänkar 2

3 Inledning Detta projekt har fått avbrytas i förtid eftersom projektets medarbetare Lena Ekelund erhållit annat arbete. Projektet har därför inte hunnit komma till implementeringsskedet och kan inte rapportera om utfall och slutsatser. Projektets mål att få till stånd formuleringar av informationskompetens som lärandemål i kursplanerna på Campus Helsingborg har inte uppnåtts. Vi menar emellertid att texten kan tjäna som informationsmaterial och underlag för ett fortsatt arbete på Campus. De avsnitt som behandlar styrdokument, informationskompetens och de genomförda seminarierna på Campus får därför större utrymme än vad som först varit avsikten. De traditionella punkterna analys och slutsatser har ersatts med avsnittet Problem och möjligheter. En omfattande länklista bifogas dessutom som stöd för utveckling av projektets idéer. Bakgrund Projektet Informationskompetens som lärandemål i kursplanerna vid Campus Helsingborg är ett av sex liknande Bolognaprojekt vid Lunds universitet. De övriga projekten har genomförts på Juridicum, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kemicentrum, Språk- och litteraturcentrum och Konstvetenskapliga institutionen i Malmö, alla med olika strukturer och olika beredskap för förändringen. Medel beviljades av Biblioteksstyrelsen ur den s.k. Bibliotekskassan i december 2005 och på Campus kom arbetet igång i april vårterminen Anna Alwerud, områdesbibliotekarie på Campus Helsingborg, har varit projektledare och Lena Ekelund från bibliotekarieutbildningen i Lund projektanställd medarbetare. Utformningen av de nya kursplanerna vid Lunds universitet ska vara klara under hösten 2006 och arbetet är ett led i implementeringen av Bolognadeklarationen. Kursplanerna ska spegla en målrelaterad syn på utbildningen, där lärandemål eller förväntade studieresultat ska tydliggöras för studenten. Ett sådant förväntat studieresultat är informationskompetens, ett område där det hittills ofta rått oklarhet om hur och när det ska göras möjligt för studenterna att uppnå detta mål. Syfte Projektet vilar på en idé om biblioteket som pedagogisk resurs och medaktör i utbildningen. Syftet har varit att studierektorer, lärare och bibliotekarier i samråd ska definiera lärandemål/förväntade studieresultat för informationshantering/informationskompetens i berörda utbildningar vid Campus Helsingborg. Direkta mål har varit att - formulera konkreta skrivningar i program/kursplaner - utarbeta en modell för bibliotekets roll i undervisningen - utarbeta en plan för integrering av olika delmoment av informationskompetens i undervisningen Utgångspunkten har varit att särskild hänsyn bör tas till utbildningsnivå och kunskapsprogression, så att rätt moment och svårighetsgrad kommer på rätt tid och rätt plats för studenten. 3

4 Ett underliggande projektmål har varit att etablera respektive fördjupa ett proaktivt, löpande samarbete mellan bibliotek och institutioner kring lärandestöd till studenterna. Styrdokument Projektet har haft följande styrdokument som grund: Högskolelagen 1992, Dublindeskriptorerna samt Högskoleförordningen Redan Högskolelagens skrivningar i det ofta citerade 1 kap. 9 kan sägas föregripa Bolognadirektivens fokus på självständigt lärande, beredskap inför arbetslivet och vetenskaplighet: Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Högskolelag, 1992) På europeisk nivå har Bolognaprocessen resulterat i flera överenskommelser och riktlinjer. Ett sådant styrande dokument är rapporten om Dublin descriptors, kvalifikationsdeskriptorer för allmänna lärandemål i högre utbildning, utarbetade i Dublin De bygger på följande komponenter: - kunskap och förståelse, - att applicera kunskap och förståelse, - att fälla omdömen, - att kommunicera färdigheter, - lärandefärdigheter. (Lunds universitets studentkårer, 2005) Tanken var att varje land sedan skulle utveckla och specificera målen efter behov och nivå. Spåren av Dublindeskriptorerna är därför tydliga i den nya examensordning (Högskoleförordning, 1993, uppdaterad 2006) som träder i kraft i Sverige Tre övergripande lärandemål återfinns i förordningens Bilaga 2, punkt 4, i Examina på grundnivå; Generella examina. Dessa mål uttrycker tre typer av kunskapsformer: - Kunskap och förståelse (kognitiv aspekt, vår anm.) - Färdighet och förmåga (tillämpningsaspekt, vår anm.) - Värderingsförmåga och förhållningssätt (kognitiv och social aspekt, vår anm.) 4

5 Högskolebiblioteket kan spela en viktig roll i arbetet med att hjälpa studenterna uppnå de två sista målen. Informationskompetens har ofta beskrivits som just en kombination av färdigheter och förhållningssätt. I målet Färdighet och förmåga har särskilt den första meningen valts som utgångspunkt i projektet, för utformning av lärandemålet informationskompetens i kursplanerna: - visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen (Högskoleförordning, 1993) Här har högskolebiblioteken efter remissförfarande fått igenom ett ändringsförslag som innebär att momentet söka nu finns med i målformuleringen. Sökstrategier och sökmetodik är vitala redskap för dagens studerande och ett område där bibliotekarierna kan bidra med professionell kompetens. Informationskompetens som överförbar kompetens I Bolognasammanhang beskrivs information literacy, informationskompetens, som en av flera s.k. generic skills eller transferable skills. I den svenska Bolognadokumentationen översätts denna färdighetstyp med allmän eller överförbar kompetens. Att vara informationskompetent betyder i korthet att kunna söka, kritiskt värdera och insiktsfullt använda information. Den kan ses som den metakunskap, den beredskap eller det medvetna förhållningssätt som krävs i det s.k. informationssamhället. Att informationskompetens är överförbar innebär att den inte är specifikt ämnesanknuten, samtidigt som den blir meningsfull först i ett sammanhang; när det gäller studier i tillämpningen på ett ämne eller ämnesområde. Därav följer också att informationskompetens inte kan läras ut som isolerad företeelse, utan alltid måste tränas integrerat i ämnesundervisningen. Det är i detta sammanhang intressant att notera en annan syn på informationskompetens i studien Undervisning i informationssökning (Limberg & Folkesson, 2006). I slutkapitlet skriver Boråsforskarna: Resultatet belyser vidare att informationskompetens inte kan ses som en generell förmåga utan en uppsättning förmågor som varierar med situationen, uppgiftens innehåll och kontext, medan undervisningen snarare betonar det generella än det specifika och situerade. Limberg och Folkesson beskriver visserligen situationen i den svenska skolan, men vi tror att mycket i deras analys och slutsatser även kan appliceras på högskolan. Citatet ovan stöder exempelvis bibliotekariernas önskemål att ämnesintegrera undervisningen i informationskompetens. Samtidigt tycks det motsäga skrivingarna i många Bolognadokument där informationskompetens just omtalas som en generell, överförbar kompetens (generic skill). Kanske kan man ge utrymme för båda tolkningarna genom att citera Limberg och Folkesson ännu en gång: 5

6 (Ibid.) Mer utvecklande synsätt på informationskompetens bör handla om både essens och variation, dvs. vad som är gemensamt för informationskompetens i olika sammanhang, och vad som är specifikt i den ena eller andra situationen. Vi menar att idéerna om essens och variation kan uttryckas i progressionstermer i undervisningen. I praktiken kommer studenterna ofta i kontakt med just informationskompetensens väsen under de första terminerna, för att senare lära sig hur användningen av verktyget informationskompetens behöver varieras efter ämne. Den sortens progression tycks för övrigt ligga till grund för flera utformningar av informationskompetens som lärandemål i de nya kursplanerna på olika nivåer vid svenska lärosäten. Andra överförbara kompetenser som ofta nämns i Bolognadokumenten är förmåga att samarbeta och kommunicera på olika nivåer och i olika sammanhang, förmåga att se och lösa problem, förmåga att planera och ta ansvar, god självinsikt samt beredskap för förändringar och livslångt lärande. Dessa attribut speglar arbetsmarknadens krav och nyckelordet är anställningsbarhet. Allmänkompetenserna, där informationskompetens alltså ingår, ska göra det möjligt för studenterna att tillämpa de teoretiska kunskaper som de tillägnar sig på högskolan. En tydligare koppling mellan högskoleutbildning och arbetsmarknad, som ska leda till högre sysselsättning och bättre utnyttjande av resursen högutbildade personer inom EU, är ett uttalat mål i Bolognaprocessen. NordINFOLITs sommarskola Anna Alwerud deltog i NordINFOLITs sommarskola 2006 på Djurö i Stockholms skärgård. Årets sommarskola hade som syfte att belysa bredden i informationskompetens och bibliotekspedagogik samt pröva metoder, pedagogiska metoder, lärmiljö digital och verklig, pedagogisk kundtjänst, kreativitet, vuxnas lärande och som alltid intressanta nordiska projektpresentationer (NordINFOLIT, 2006). Sommarskolans återkommande tema är pedagogiska metoder. Årets skola behandlade pedagogik ur många olika synvinklar och diskuterade olika förutsättningar för ett framgångsrikt lärande: Psykologiska Ämnesmässiga Organisatoriska Rumsliga Ett bärande tema var diskussionen om informationskompetens som en generell, överförbar kompetens. Flera föreläsare ifrågasatte om det är möjligt att undervisa i informationskompetens utan att utgå från det ämnesspecifika i utbildningen. Ett annat tema var rummets betydelse för ett framgångsrikt lärande. Användarstudier visar att biblioteket är en viktig lokal för studenten, både som arbetslokal och som mötesplats. Därför måste bibliotek vara både funktionella och inspirerande. För att studentens lärande ska fungera måste det finnas informationsresurser, teknisk utrustning och personal som kan hjälpa studenterna att använda informationsresurserna. Biblioteket ska erbjuda en spännande miljö som 6

7 möjliggör oväntade möten och intryck. Så uppstår en kreativ miljö som främjar lärande och utveckling. Utan att primärt anknyta till Bolognaprocessen gav Sommarskolan deltagarna verktyg och metoder för det fortsatta arbetet med informationskompetens som lärandemål. Seminarier Projektet inbjöd i augusti lärarna på Service Management till seminarier om informationskompetens som lärandemål i kursplanerna. Två sådana seminarier eller workshops kom till stånd. I den första deltog studierektor för Service Management och i den andra var utbildningssamordnaren för Campus med. Det blev samtal kring följande innehållspunkter: - Var står Campus just nu i kursplaneskrivningarna? - Generic skills bibliotekets domäner - Begreppet informationskompetens - Styrdokument - Kunskapsformer i de generella examensbeskrivningarna - Informationskompetens som lärandemål - Curriculum alignment bibliotekets roll i kursplanering, undervisning, examination, utvärdering och återkoppling - Ansvarsfördelning mellan lärare och bibliotekarier, exempelvis i fråga om vetenskaplig metodik och referenshantering. - Exempel: Samhällsvetenskapliga fakultetens projekt: målbeskrivningar och nivåanpassning - Användbara URL:er Dessutom gjorde områdesbibliotekarien en kort presentation av bibliotekets tre huvudresurser: samlingarna (pappersbundna och elektroniska); tjänster och användarutbildning. Synen på biblioteket som en pedagogisk resurs och aktör framhävdes. I september genomfördes ett seminarium med bibliotekets personal med liknade innehåll. Där diskuterades dessutom vilket åtagande som inskrivningen av informationskompetens som lärandemål i kursplanera kan innebära för biblioteket. Anna Alwerud och Lena Ekelund deltog även i ett Bolognamöte med studierektor och två lärare från Service Management, där arbetet med de nya kursplanerna enligt diskuterades enligt direktiv från Lund. Det framgick där att kursplanearbetet på Campus i huvudsak alltjämt rör sig om formalia. Utformningen av informationskompetens som lärandemål/förväntat studieresultat enligt den nya skrivningen i högskoleförordningen har ännu ej påbörjats. För att kunna skriva in informationskompetens som ett lärandemål i kursplanerna behöver bibliotekarierna vara delaktiga i konstruktionen av curriculum alignment dvs. konsistens i planering, utförande, examination, utvärdering och återkoppling. En sådan röd tråd i undervisning och examination skriver John Biggs om i Teaching for quality learning at university (2003). Biggs menar att de olika momenten måste utformas i förhållande till varandra så att det blir tydligt för studenterna vad som krävs av dem. 7

8 När det gäller informationskompetens bör ämnesundervisningen bygga på att det är nödvändigt och meningsfullt och verkligen ger utdelning för studenterna att aktivt använda bibliotekets resurser. Problem och brister Under arbetets gång har problemen kring utbildningen i informationskompetens på Campus blivit tydliga. Projektet vill särskilt peka på följande: Specifikt IK-orienterat (med IK förstås informationskompetens): - Bibliotekarierna är ofta alltför upptagna med att hinna med alla IK-moment i användarundervisningen, i stället för informera sig om studenternas verkliga IK-behov. - IK riskerar att bli ett separat moment utan dignitet i utbildningen pga. svag koppling till utbildnings- och kursplaner, ämnesmoment, kursnivå, progression och examinationsformer. - Lärarna har ofta vag uppfattning av begreppet IK samt bristande förståelse för IK som lärandestöd för studenterna. - Lärarna har dåliga kunskaper om e-resurser och webbaserat lärandestöd och kan därför inte befästa sådana moment i bibliotekariernas användarundervisning hos studenterna. - Integrering av IK i utbildningen kräver nya pedagogiska metoder, vilket kräver vilja, tid och resurser. Allmänt: - Kursplanearbetet tenderar att handla mycket om formalia i stället för omarbetning på ett kognitivt innehållsplan. - Studenternas röster har inte blivit hörda. - Biblioteket behöver eventuellt överväga en annorlunda resursfördelning: En tanke är att större resurser läggs på att utbilda lärare och studenter och mindre kraft på grundservice på biblioteket. - Det finns för närvarande för få upptrampade stigar att gå. Fler mötesplatser, mötesformer och mötesnivåer och för studenter, lärare och bibliotekarier behövs, på såväl formellt som informellt plan. Ovanstående problem och brister har försvårat arbetet med att skriva in informationskompetens som lärandemål i kursplanerna. Det finns dock ljuspunkter. Öppningar Projektet har definierat följande goda utgångspunkter för det fortsatta arbetet med Bolognaprocessen och kursplanerna på Campus Helsingborg: - Bolognaprocessen har riktat ljuset på överförbara kompetenser, där IK ingår. 8

9 - Styrdokumentens skrivningar ger stöd för samarbete kring studenternas IK. - På Campus finns fungerande användarundervisning att bygga vidare på. - Högskolepedagogik ingår i bibliotekariernas kompetensutveckling och innebär en förstärkning av biblioteket som pedagogisk medaktör. - Lärare och bibliotekarier är eniga om vikten av ansvarsfördelning, kunskapsprogression och nivåanpassning. - Utbildningssamordnaren på Campus är även Bolognaansvarig och en möjlig länk mellan lärare och bibliotekarier. - På projektseminarierna har grunden lagts för vidare samtal och samarbete. Nästa steg Det är angeläget att en mindre arbetsgrupp mycket snart utses med uppgiften att utarbeta förslag till lärandemål för informationskompetens i kursplanerna. Skrivningarna kan senare revideras efter behov, men det är viktigt att något kommer med redan i de kursplaner som ligga klara i oktober I gruppen bör studenter, lärare och bibliotekarier vara representerade. Vi ser två alternativa mål för arbetet: Alternativ 1 Schablonskrivningar för varje nivå utformas: en för grundutbildningsnivå och en för avancerad nivå. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund har utarbetat tydliga mål för informationskompetens i kurserna vid sina institutioner, som vi menar kan ligga till grund för arbetsgruppens förslag (se bilaga 3). Både nivå och undervisningsmoment har beaktats på ett utmärkt sätt. Projektledaren Karin Jönsson har gett tillåtelse att använda materialet. Alternativ 2 Ett par kursplaner väljs ut och förslag till lärandemål för informationskompetens formuleras. Detta kan sedan ligga till grund för variation i skrivningen i olika kursplaner. I båda fallen menar vi att det även krävs en katekes som mer utförligt förklarar kursplanernas kortfattade texter. En sådan Vad är det? har både utbildare och studenter behov av. Eventuellt behöver en speciellt studentanpassad version utformas. Litteratur Biggs, J. B. (2003). Teaching for quality learning at university. What the student does. 2. uppl. Society for Research into Higher Education. Philadelphia, Pa.: Open University Press. Joint quality initiative (2004), Shared Dublin descriptors for the bachelor s, master s and doctoral awards. ( ) Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning. Slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid. 9

10 Skrifter från Valfrid: 31. Lunds universitets studentkårer, LUS (2005). Handlingsplan för implementering av Bolognaprocessen vid Lunds universitet, _Bolognaprocessen_vid_LU.pdf ( ) SFS 1993:100. Högskoleförordning (1993). Uppdaterad t.o.m. SFS 2006: ( ) Bilagor (3) 1. Projektplan 2. Projektdeltagare 3. Bolognalänkar Bilaga 1 Projektplan Projektplan bibliotekskassan 2 Anna Alwerud, Lena Ekelund Projektnamn Projektdeltagare Referensgrupp Projektidé Bakgrund Informationskompetens - ett lärandemål i högskoleutbildningen Anna Alwerud (projektledare), Christina Erneling, Carina Argelius och Lena Ekelund Biblioteksnämnden och Carina Argelius, bolognasamordnare vid Campus Helsingborg Definiera lärandemål för informationskompetens Kunskapsprogression Modell för bibliotekets roll som pedagogisk resurs i undervisningen Examination och utvärdering Samarbetsformer mellan bibliotek och institution För att anpassa utbildningen till Bolognadeklarationen planerar Institute of Communication en ny grundutbildning, Internationell kommunikation och kommunikationsdesign. 10

11 Institutionen för Service Management omarbetar sina kursplaner. Tre nya utbildningsplattformar planeras. Syfte (vad projektet ska åstadkomma) Mål/resultat (vad ska projektet leverera) Beställare Avgränsningar Metod Tid- och aktivitetsplan Projektbudget Projektet innebär att institutionernas studierektorer och lärare tillsammans med bibliotekspersonal definierar lärandemål för informationshanteringen i utbildningen. Med denna utgångspunkt utarbetas en konkret plan för olika delmoments inplacering i utbildningsplanerna och kursplanerna. I detta arbete tas särskild hänsyn till att utforma innehållet i undervisningsmomenten så att en progression uppnås. Undervisnings- och examinationsformer utformas. - Strategi för bibliotekets deltagande i institutionernas arbete med kursplaner och utbildningsplaner - Utbildningsplaner och kursplaner där undervisningen i informationshantering på ett ändamålsenligt och smidigt sätt följer utbildningen och utgör ett pedagogiskt instrument som höjer utbildningens kvalitet och resulterar i att lärandemålen uppfylls. Biblioteksstyrelsen Institute of Communications planerade treåriga grundutbildning Internationell kommunikation och kommunikationsdesign samt en fristående kurs Visuell kommunikation och tillämpning, 10 p. Institutionen för Service Managements kursplaner. Seminarier kring bibliotekets roll i den pedagogiska processen anpassade efter olika personalgrupper (lärare, bibliotekarier, utbildningsutvecklare). FEBRUARI: Projektplan, inläsning, möten för projektgruppen, MARS: Inläsning, möte med projektgruppen APRIL: Projektgruppsmöten, arbetsgruppsmöten, seminarier MAJ: Projektgruppsmöten, arbetsgruppsmöten, research och kontakter med andra aktörer JUNI: Arbetsgruppsmöten, fem seminarier AUGUSTI: två seminarier, möten med utbildningsutvecklarna för de tre nya plattformarna SEPTEMBER: Projektrapport SEK fördelat enligt följande: Nordinfolits sommarskola SEK Bibliotekariearbetstid SEK Maj-juni: 75 tim Augusti-september 75 tim +20 timmar marginal 11

12 Resor Kostnadsställe Information Rapportering Uppföljning Information till biblioteksdirektionen, prefekterna vid Campus och referensgruppen Projektrapport klar 30/9 2006, skickas till Campus Helsingborgs ledning och prefekter, biblioteksnämnden vid Campus och Biblioteksdirektionen. I projektrapport lämnas förslag på fortsatt samarbete mellan bibliotek och utbildning. Bilaga 2 Projektdeltagare Anna Alwerud, områdesbibliotekarie på Campus Helsingborg Lena Ekelund, lärare och bibliotekarie Seminarium 1. Onsdag 23 augusti (Service Management) Anna Alwerud Erika Andersson Cederholm Lena Ekelund Carl Hellberg Johan Hultman Carina Sjöholm Gunilla Steen (studierektor) Seminarium 2. Tisdag 29 augusti (Service Management) Anna Alwerud Carina Argelius (Utbildningsplanerare och Bolognasamordnare) Lena Ekelund Szilvia Gyimothy Pavla Kruzela Lars Nordgren Agneta Plenander Pia Valentin Rehncrona Seminarium 3. torsdag 7 september (Bibliotekets personal) 12

13 Anna Alwerud Lena Ekelund Berit Funke Ludvig Holmdahl Annika Stattin Bilaga 3 Bolognalänkar Andersson, Solbritt m.fl. (2006). Sydostmodellen en vägledning för samverkan mellan utbildning och bibliotek. Kalmar högskola, Blekinge tekniska högskola och Växjö universitet. D89C/$FILE/Sydostmodellen.pdf ( ) Biggs, J. B. (2003). Teaching for quality learning at university. What the student does. 2. uppl. Society for Research into Higher Education. Philadelphia, Pa.: Open University Press. Bolognaprocessen, Lunds universitet. ( ) Buchtrup Pipa, Tina (2004). Navigations- og informationskompetence på det humanistiske Fakultet. Köpenhamn, Det Kongelige Bibliotek. rer.html (Under Inspirationsskrifter) ( ) Breivik, P. S. (2006). Higher education in the Internet age. Libraries creating a strategic edge. Westport, Conn.: Praeger publishers. Creating knowledge IV. Empowering the student through cross-institutional collaboration (2006). International conference at The Royal Library and University of Copenhagen Copenhagen, August 16-18, ( ) Hedberg, Erik (2005). Vägledning avseende nivåbestämning för kurser. PM. Bilaga A. Dublindeskriptorerna. Studerandeenheten, Lunds universitet. 22dublindeskriptorerna%20%22lunds%20universitet%22%22 ( ) Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2003). Utbildning i samverkan. Informationskompetens vid Örebro universitet. Örebro: Örebro universitet. 13

14 Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2003). Utbildning i samverkan. Pedagogiskt utvecklingsprojekt vid Örebro universitet. [Kort ppt] ( ) Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2005). "Someone else's job. Måluppfyllelse av 1 kap. 9 högskolelagen avseende studenters informationskompetens. 2., [rev.] uppl. Örebro: Örebro universitet, Universitetsbiblioteket. 2Someone%20else's%20job.%E2%80%9D%22 ( ) Högre utbildning i utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning (2004). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet. Ds 2004:2. ( ) Joint quality initative (2004), Shared Dublin descriptors for the bachelor s, master s and doctoral awards. ( ) Jönsson, Karin (2006). Informationskompetens ett lärandemål i högskoleutbildningen. Projektrapport Samhällsvetenskapliga fakulteten. Lunds universitet,. x=inbox&charset=escaped_unicode&uid=10644&number=2&filename=projektrapport%20bol ogna% pdf ( ) Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2002). Informationssökning som kunskapsinnehåll. En studie av lärares och bibliotekariers synsätt på informationssökning i undervisningen. Presentation på konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås 2-3 oktober 2002., Bibliotekshögskolan, Göteborgs universitet. ( ) Lindberg-Sand, Åsa (2006). Learning outcomes for good, for bad and for the future Underlag inför omarbetningen av utbildningsplaner och kursplaner i svensk högskoleutbildning inför Högskolereformen Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. [ppt] erg_sand_vaxjo.pdf ( ) Lunds universitets studentkårer, LUS (2005). Handlingsplan för implementering av Bolognaprocessen vid Lunds universitet, _Bolognaprocessen_vid_LU.pdf ( ) Nikolajeva, Maria [2006]. Förslag till Masterprogram i litteraturvetenskap. Institutionen för litteraturvetenskap, Stockholms universitet. ( ) Nordgren, Eva [2006?]. Informationskompetens och Bolognaprocessen utveckling av Linnébibliotekets undervisning. Uppsala universitetsbibliotek. 14

15 ( ) NordINFOLIT (2006). Program för NordINFOLITs sommarskola juni %22nordinfolit%20sommarskola%202006%22 ( ) Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen. Betänkande av Kommittén för pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen (2001). Utbildningsdep. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. SOU 2001:13. ( ) Ny värld - ny högskola. Regeringens proposition 2004/05:162 (2005). Stockholm: Riksdagen. ( ) SFS 1993:100. Högskoleförordning (1993). Uppdaterad t.o.m. SFS 2006: ( ) Tovoté, Christina (2005). Informationskompetensen och Bolognareformen. Förslag till institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas generiska/överförbara kunskaper. Stockholms universitetsbibliotek. ( ) Utvecklingsarbete med Bolognaprocessen vid Lunds universitet inriktning och vägledning. Lunds universitet. ( ) 15