Informationskompetens ett lärandemål i högskoleutbildningen Projektrapport Campus Helsingborgs bibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationskompetens ett lärandemål i högskoleutbildningen Projektrapport Campus Helsingborgs bibliotek"

Transkript

1 Informationskompetens ett lärandemål i högskoleutbildningen Projektrapport Campus Helsingborgs bibliotek Projekttid: Anna Alwerud och Lena Ekelund

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Informationskompetens som överförbar kompetens 5. Styrdokument 6. NordINFOLITs sommarskola 7. Seminarier 8. Problem och brister 9. Öppningar 10. Nästa steg 11. Litteratur Bilagor 1. Projektplan 2. Projektdeltagare 3. Bolognalänkar 2

3 Inledning Detta projekt har fått avbrytas i förtid eftersom projektets medarbetare Lena Ekelund erhållit annat arbete. Projektet har därför inte hunnit komma till implementeringsskedet och kan inte rapportera om utfall och slutsatser. Projektets mål att få till stånd formuleringar av informationskompetens som lärandemål i kursplanerna på Campus Helsingborg har inte uppnåtts. Vi menar emellertid att texten kan tjäna som informationsmaterial och underlag för ett fortsatt arbete på Campus. De avsnitt som behandlar styrdokument, informationskompetens och de genomförda seminarierna på Campus får därför större utrymme än vad som först varit avsikten. De traditionella punkterna analys och slutsatser har ersatts med avsnittet Problem och möjligheter. En omfattande länklista bifogas dessutom som stöd för utveckling av projektets idéer. Bakgrund Projektet Informationskompetens som lärandemål i kursplanerna vid Campus Helsingborg är ett av sex liknande Bolognaprojekt vid Lunds universitet. De övriga projekten har genomförts på Juridicum, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kemicentrum, Språk- och litteraturcentrum och Konstvetenskapliga institutionen i Malmö, alla med olika strukturer och olika beredskap för förändringen. Medel beviljades av Biblioteksstyrelsen ur den s.k. Bibliotekskassan i december 2005 och på Campus kom arbetet igång i april vårterminen Anna Alwerud, områdesbibliotekarie på Campus Helsingborg, har varit projektledare och Lena Ekelund från bibliotekarieutbildningen i Lund projektanställd medarbetare. Utformningen av de nya kursplanerna vid Lunds universitet ska vara klara under hösten 2006 och arbetet är ett led i implementeringen av Bolognadeklarationen. Kursplanerna ska spegla en målrelaterad syn på utbildningen, där lärandemål eller förväntade studieresultat ska tydliggöras för studenten. Ett sådant förväntat studieresultat är informationskompetens, ett område där det hittills ofta rått oklarhet om hur och när det ska göras möjligt för studenterna att uppnå detta mål. Syfte Projektet vilar på en idé om biblioteket som pedagogisk resurs och medaktör i utbildningen. Syftet har varit att studierektorer, lärare och bibliotekarier i samråd ska definiera lärandemål/förväntade studieresultat för informationshantering/informationskompetens i berörda utbildningar vid Campus Helsingborg. Direkta mål har varit att - formulera konkreta skrivningar i program/kursplaner - utarbeta en modell för bibliotekets roll i undervisningen - utarbeta en plan för integrering av olika delmoment av informationskompetens i undervisningen Utgångspunkten har varit att särskild hänsyn bör tas till utbildningsnivå och kunskapsprogression, så att rätt moment och svårighetsgrad kommer på rätt tid och rätt plats för studenten. 3

4 Ett underliggande projektmål har varit att etablera respektive fördjupa ett proaktivt, löpande samarbete mellan bibliotek och institutioner kring lärandestöd till studenterna. Styrdokument Projektet har haft följande styrdokument som grund: Högskolelagen 1992, Dublindeskriptorerna samt Högskoleförordningen Redan Högskolelagens skrivningar i det ofta citerade 1 kap. 9 kan sägas föregripa Bolognadirektivens fokus på självständigt lärande, beredskap inför arbetslivet och vetenskaplighet: Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Högskolelag, 1992) På europeisk nivå har Bolognaprocessen resulterat i flera överenskommelser och riktlinjer. Ett sådant styrande dokument är rapporten om Dublin descriptors, kvalifikationsdeskriptorer för allmänna lärandemål i högre utbildning, utarbetade i Dublin De bygger på följande komponenter: - kunskap och förståelse, - att applicera kunskap och förståelse, - att fälla omdömen, - att kommunicera färdigheter, - lärandefärdigheter. (Lunds universitets studentkårer, 2005) Tanken var att varje land sedan skulle utveckla och specificera målen efter behov och nivå. Spåren av Dublindeskriptorerna är därför tydliga i den nya examensordning (Högskoleförordning, 1993, uppdaterad 2006) som träder i kraft i Sverige Tre övergripande lärandemål återfinns i förordningens Bilaga 2, punkt 4, i Examina på grundnivå; Generella examina. Dessa mål uttrycker tre typer av kunskapsformer: - Kunskap och förståelse (kognitiv aspekt, vår anm.) - Färdighet och förmåga (tillämpningsaspekt, vår anm.) - Värderingsförmåga och förhållningssätt (kognitiv och social aspekt, vår anm.) 4

5 Högskolebiblioteket kan spela en viktig roll i arbetet med att hjälpa studenterna uppnå de två sista målen. Informationskompetens har ofta beskrivits som just en kombination av färdigheter och förhållningssätt. I målet Färdighet och förmåga har särskilt den första meningen valts som utgångspunkt i projektet, för utformning av lärandemålet informationskompetens i kursplanerna: - visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen (Högskoleförordning, 1993) Här har högskolebiblioteken efter remissförfarande fått igenom ett ändringsförslag som innebär att momentet söka nu finns med i målformuleringen. Sökstrategier och sökmetodik är vitala redskap för dagens studerande och ett område där bibliotekarierna kan bidra med professionell kompetens. Informationskompetens som överförbar kompetens I Bolognasammanhang beskrivs information literacy, informationskompetens, som en av flera s.k. generic skills eller transferable skills. I den svenska Bolognadokumentationen översätts denna färdighetstyp med allmän eller överförbar kompetens. Att vara informationskompetent betyder i korthet att kunna söka, kritiskt värdera och insiktsfullt använda information. Den kan ses som den metakunskap, den beredskap eller det medvetna förhållningssätt som krävs i det s.k. informationssamhället. Att informationskompetens är överförbar innebär att den inte är specifikt ämnesanknuten, samtidigt som den blir meningsfull först i ett sammanhang; när det gäller studier i tillämpningen på ett ämne eller ämnesområde. Därav följer också att informationskompetens inte kan läras ut som isolerad företeelse, utan alltid måste tränas integrerat i ämnesundervisningen. Det är i detta sammanhang intressant att notera en annan syn på informationskompetens i studien Undervisning i informationssökning (Limberg & Folkesson, 2006). I slutkapitlet skriver Boråsforskarna: Resultatet belyser vidare att informationskompetens inte kan ses som en generell förmåga utan en uppsättning förmågor som varierar med situationen, uppgiftens innehåll och kontext, medan undervisningen snarare betonar det generella än det specifika och situerade. Limberg och Folkesson beskriver visserligen situationen i den svenska skolan, men vi tror att mycket i deras analys och slutsatser även kan appliceras på högskolan. Citatet ovan stöder exempelvis bibliotekariernas önskemål att ämnesintegrera undervisningen i informationskompetens. Samtidigt tycks det motsäga skrivingarna i många Bolognadokument där informationskompetens just omtalas som en generell, överförbar kompetens (generic skill). Kanske kan man ge utrymme för båda tolkningarna genom att citera Limberg och Folkesson ännu en gång: 5

6 (Ibid.) Mer utvecklande synsätt på informationskompetens bör handla om både essens och variation, dvs. vad som är gemensamt för informationskompetens i olika sammanhang, och vad som är specifikt i den ena eller andra situationen. Vi menar att idéerna om essens och variation kan uttryckas i progressionstermer i undervisningen. I praktiken kommer studenterna ofta i kontakt med just informationskompetensens väsen under de första terminerna, för att senare lära sig hur användningen av verktyget informationskompetens behöver varieras efter ämne. Den sortens progression tycks för övrigt ligga till grund för flera utformningar av informationskompetens som lärandemål i de nya kursplanerna på olika nivåer vid svenska lärosäten. Andra överförbara kompetenser som ofta nämns i Bolognadokumenten är förmåga att samarbeta och kommunicera på olika nivåer och i olika sammanhang, förmåga att se och lösa problem, förmåga att planera och ta ansvar, god självinsikt samt beredskap för förändringar och livslångt lärande. Dessa attribut speglar arbetsmarknadens krav och nyckelordet är anställningsbarhet. Allmänkompetenserna, där informationskompetens alltså ingår, ska göra det möjligt för studenterna att tillämpa de teoretiska kunskaper som de tillägnar sig på högskolan. En tydligare koppling mellan högskoleutbildning och arbetsmarknad, som ska leda till högre sysselsättning och bättre utnyttjande av resursen högutbildade personer inom EU, är ett uttalat mål i Bolognaprocessen. NordINFOLITs sommarskola Anna Alwerud deltog i NordINFOLITs sommarskola 2006 på Djurö i Stockholms skärgård. Årets sommarskola hade som syfte att belysa bredden i informationskompetens och bibliotekspedagogik samt pröva metoder, pedagogiska metoder, lärmiljö digital och verklig, pedagogisk kundtjänst, kreativitet, vuxnas lärande och som alltid intressanta nordiska projektpresentationer (NordINFOLIT, 2006). Sommarskolans återkommande tema är pedagogiska metoder. Årets skola behandlade pedagogik ur många olika synvinklar och diskuterade olika förutsättningar för ett framgångsrikt lärande: Psykologiska Ämnesmässiga Organisatoriska Rumsliga Ett bärande tema var diskussionen om informationskompetens som en generell, överförbar kompetens. Flera föreläsare ifrågasatte om det är möjligt att undervisa i informationskompetens utan att utgå från det ämnesspecifika i utbildningen. Ett annat tema var rummets betydelse för ett framgångsrikt lärande. Användarstudier visar att biblioteket är en viktig lokal för studenten, både som arbetslokal och som mötesplats. Därför måste bibliotek vara både funktionella och inspirerande. För att studentens lärande ska fungera måste det finnas informationsresurser, teknisk utrustning och personal som kan hjälpa studenterna att använda informationsresurserna. Biblioteket ska erbjuda en spännande miljö som 6

7 möjliggör oväntade möten och intryck. Så uppstår en kreativ miljö som främjar lärande och utveckling. Utan att primärt anknyta till Bolognaprocessen gav Sommarskolan deltagarna verktyg och metoder för det fortsatta arbetet med informationskompetens som lärandemål. Seminarier Projektet inbjöd i augusti lärarna på Service Management till seminarier om informationskompetens som lärandemål i kursplanerna. Två sådana seminarier eller workshops kom till stånd. I den första deltog studierektor för Service Management och i den andra var utbildningssamordnaren för Campus med. Det blev samtal kring följande innehållspunkter: - Var står Campus just nu i kursplaneskrivningarna? - Generic skills bibliotekets domäner - Begreppet informationskompetens - Styrdokument - Kunskapsformer i de generella examensbeskrivningarna - Informationskompetens som lärandemål - Curriculum alignment bibliotekets roll i kursplanering, undervisning, examination, utvärdering och återkoppling - Ansvarsfördelning mellan lärare och bibliotekarier, exempelvis i fråga om vetenskaplig metodik och referenshantering. - Exempel: Samhällsvetenskapliga fakultetens projekt: målbeskrivningar och nivåanpassning - Användbara URL:er Dessutom gjorde områdesbibliotekarien en kort presentation av bibliotekets tre huvudresurser: samlingarna (pappersbundna och elektroniska); tjänster och användarutbildning. Synen på biblioteket som en pedagogisk resurs och aktör framhävdes. I september genomfördes ett seminarium med bibliotekets personal med liknade innehåll. Där diskuterades dessutom vilket åtagande som inskrivningen av informationskompetens som lärandemål i kursplanera kan innebära för biblioteket. Anna Alwerud och Lena Ekelund deltog även i ett Bolognamöte med studierektor och två lärare från Service Management, där arbetet med de nya kursplanerna enligt diskuterades enligt direktiv från Lund. Det framgick där att kursplanearbetet på Campus i huvudsak alltjämt rör sig om formalia. Utformningen av informationskompetens som lärandemål/förväntat studieresultat enligt den nya skrivningen i högskoleförordningen har ännu ej påbörjats. För att kunna skriva in informationskompetens som ett lärandemål i kursplanerna behöver bibliotekarierna vara delaktiga i konstruktionen av curriculum alignment dvs. konsistens i planering, utförande, examination, utvärdering och återkoppling. En sådan röd tråd i undervisning och examination skriver John Biggs om i Teaching for quality learning at university (2003). Biggs menar att de olika momenten måste utformas i förhållande till varandra så att det blir tydligt för studenterna vad som krävs av dem. 7

8 När det gäller informationskompetens bör ämnesundervisningen bygga på att det är nödvändigt och meningsfullt och verkligen ger utdelning för studenterna att aktivt använda bibliotekets resurser. Problem och brister Under arbetets gång har problemen kring utbildningen i informationskompetens på Campus blivit tydliga. Projektet vill särskilt peka på följande: Specifikt IK-orienterat (med IK förstås informationskompetens): - Bibliotekarierna är ofta alltför upptagna med att hinna med alla IK-moment i användarundervisningen, i stället för informera sig om studenternas verkliga IK-behov. - IK riskerar att bli ett separat moment utan dignitet i utbildningen pga. svag koppling till utbildnings- och kursplaner, ämnesmoment, kursnivå, progression och examinationsformer. - Lärarna har ofta vag uppfattning av begreppet IK samt bristande förståelse för IK som lärandestöd för studenterna. - Lärarna har dåliga kunskaper om e-resurser och webbaserat lärandestöd och kan därför inte befästa sådana moment i bibliotekariernas användarundervisning hos studenterna. - Integrering av IK i utbildningen kräver nya pedagogiska metoder, vilket kräver vilja, tid och resurser. Allmänt: - Kursplanearbetet tenderar att handla mycket om formalia i stället för omarbetning på ett kognitivt innehållsplan. - Studenternas röster har inte blivit hörda. - Biblioteket behöver eventuellt överväga en annorlunda resursfördelning: En tanke är att större resurser läggs på att utbilda lärare och studenter och mindre kraft på grundservice på biblioteket. - Det finns för närvarande för få upptrampade stigar att gå. Fler mötesplatser, mötesformer och mötesnivåer och för studenter, lärare och bibliotekarier behövs, på såväl formellt som informellt plan. Ovanstående problem och brister har försvårat arbetet med att skriva in informationskompetens som lärandemål i kursplanerna. Det finns dock ljuspunkter. Öppningar Projektet har definierat följande goda utgångspunkter för det fortsatta arbetet med Bolognaprocessen och kursplanerna på Campus Helsingborg: - Bolognaprocessen har riktat ljuset på överförbara kompetenser, där IK ingår. 8

9 - Styrdokumentens skrivningar ger stöd för samarbete kring studenternas IK. - På Campus finns fungerande användarundervisning att bygga vidare på. - Högskolepedagogik ingår i bibliotekariernas kompetensutveckling och innebär en förstärkning av biblioteket som pedagogisk medaktör. - Lärare och bibliotekarier är eniga om vikten av ansvarsfördelning, kunskapsprogression och nivåanpassning. - Utbildningssamordnaren på Campus är även Bolognaansvarig och en möjlig länk mellan lärare och bibliotekarier. - På projektseminarierna har grunden lagts för vidare samtal och samarbete. Nästa steg Det är angeläget att en mindre arbetsgrupp mycket snart utses med uppgiften att utarbeta förslag till lärandemål för informationskompetens i kursplanerna. Skrivningarna kan senare revideras efter behov, men det är viktigt att något kommer med redan i de kursplaner som ligga klara i oktober I gruppen bör studenter, lärare och bibliotekarier vara representerade. Vi ser två alternativa mål för arbetet: Alternativ 1 Schablonskrivningar för varje nivå utformas: en för grundutbildningsnivå och en för avancerad nivå. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund har utarbetat tydliga mål för informationskompetens i kurserna vid sina institutioner, som vi menar kan ligga till grund för arbetsgruppens förslag (se bilaga 3). Både nivå och undervisningsmoment har beaktats på ett utmärkt sätt. Projektledaren Karin Jönsson har gett tillåtelse att använda materialet. Alternativ 2 Ett par kursplaner väljs ut och förslag till lärandemål för informationskompetens formuleras. Detta kan sedan ligga till grund för variation i skrivningen i olika kursplaner. I båda fallen menar vi att det även krävs en katekes som mer utförligt förklarar kursplanernas kortfattade texter. En sådan Vad är det? har både utbildare och studenter behov av. Eventuellt behöver en speciellt studentanpassad version utformas. Litteratur Biggs, J. B. (2003). Teaching for quality learning at university. What the student does. 2. uppl. Society for Research into Higher Education. Philadelphia, Pa.: Open University Press. Joint quality initiative (2004), Shared Dublin descriptors for the bachelor s, master s and doctoral awards. ( ) Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning. Slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid. 9

10 Skrifter från Valfrid: 31. Lunds universitets studentkårer, LUS (2005). Handlingsplan för implementering av Bolognaprocessen vid Lunds universitet, _Bolognaprocessen_vid_LU.pdf ( ) SFS 1993:100. Högskoleförordning (1993). Uppdaterad t.o.m. SFS 2006: ( ) Bilagor (3) 1. Projektplan 2. Projektdeltagare 3. Bolognalänkar Bilaga 1 Projektplan Projektplan bibliotekskassan 2 Anna Alwerud, Lena Ekelund Projektnamn Projektdeltagare Referensgrupp Projektidé Bakgrund Informationskompetens - ett lärandemål i högskoleutbildningen Anna Alwerud (projektledare), Christina Erneling, Carina Argelius och Lena Ekelund Biblioteksnämnden och Carina Argelius, bolognasamordnare vid Campus Helsingborg Definiera lärandemål för informationskompetens Kunskapsprogression Modell för bibliotekets roll som pedagogisk resurs i undervisningen Examination och utvärdering Samarbetsformer mellan bibliotek och institution För att anpassa utbildningen till Bolognadeklarationen planerar Institute of Communication en ny grundutbildning, Internationell kommunikation och kommunikationsdesign. 10

11 Institutionen för Service Management omarbetar sina kursplaner. Tre nya utbildningsplattformar planeras. Syfte (vad projektet ska åstadkomma) Mål/resultat (vad ska projektet leverera) Beställare Avgränsningar Metod Tid- och aktivitetsplan Projektbudget Projektet innebär att institutionernas studierektorer och lärare tillsammans med bibliotekspersonal definierar lärandemål för informationshanteringen i utbildningen. Med denna utgångspunkt utarbetas en konkret plan för olika delmoments inplacering i utbildningsplanerna och kursplanerna. I detta arbete tas särskild hänsyn till att utforma innehållet i undervisningsmomenten så att en progression uppnås. Undervisnings- och examinationsformer utformas. - Strategi för bibliotekets deltagande i institutionernas arbete med kursplaner och utbildningsplaner - Utbildningsplaner och kursplaner där undervisningen i informationshantering på ett ändamålsenligt och smidigt sätt följer utbildningen och utgör ett pedagogiskt instrument som höjer utbildningens kvalitet och resulterar i att lärandemålen uppfylls. Biblioteksstyrelsen Institute of Communications planerade treåriga grundutbildning Internationell kommunikation och kommunikationsdesign samt en fristående kurs Visuell kommunikation och tillämpning, 10 p. Institutionen för Service Managements kursplaner. Seminarier kring bibliotekets roll i den pedagogiska processen anpassade efter olika personalgrupper (lärare, bibliotekarier, utbildningsutvecklare). FEBRUARI: Projektplan, inläsning, möten för projektgruppen, MARS: Inläsning, möte med projektgruppen APRIL: Projektgruppsmöten, arbetsgruppsmöten, seminarier MAJ: Projektgruppsmöten, arbetsgruppsmöten, research och kontakter med andra aktörer JUNI: Arbetsgruppsmöten, fem seminarier AUGUSTI: två seminarier, möten med utbildningsutvecklarna för de tre nya plattformarna SEPTEMBER: Projektrapport SEK fördelat enligt följande: Nordinfolits sommarskola SEK Bibliotekariearbetstid SEK Maj-juni: 75 tim Augusti-september 75 tim +20 timmar marginal 11

12 Resor Kostnadsställe Information Rapportering Uppföljning Information till biblioteksdirektionen, prefekterna vid Campus och referensgruppen Projektrapport klar 30/9 2006, skickas till Campus Helsingborgs ledning och prefekter, biblioteksnämnden vid Campus och Biblioteksdirektionen. I projektrapport lämnas förslag på fortsatt samarbete mellan bibliotek och utbildning. Bilaga 2 Projektdeltagare Anna Alwerud, områdesbibliotekarie på Campus Helsingborg Lena Ekelund, lärare och bibliotekarie Seminarium 1. Onsdag 23 augusti (Service Management) Anna Alwerud Erika Andersson Cederholm Lena Ekelund Carl Hellberg Johan Hultman Carina Sjöholm Gunilla Steen (studierektor) Seminarium 2. Tisdag 29 augusti (Service Management) Anna Alwerud Carina Argelius (Utbildningsplanerare och Bolognasamordnare) Lena Ekelund Szilvia Gyimothy Pavla Kruzela Lars Nordgren Agneta Plenander Pia Valentin Rehncrona Seminarium 3. torsdag 7 september (Bibliotekets personal) 12

13 Anna Alwerud Lena Ekelund Berit Funke Ludvig Holmdahl Annika Stattin Bilaga 3 Bolognalänkar Andersson, Solbritt m.fl. (2006). Sydostmodellen en vägledning för samverkan mellan utbildning och bibliotek. Kalmar högskola, Blekinge tekniska högskola och Växjö universitet. D89C/$FILE/Sydostmodellen.pdf ( ) Biggs, J. B. (2003). Teaching for quality learning at university. What the student does. 2. uppl. Society for Research into Higher Education. Philadelphia, Pa.: Open University Press. Bolognaprocessen, Lunds universitet. ( ) Buchtrup Pipa, Tina (2004). Navigations- og informationskompetence på det humanistiske Fakultet. Köpenhamn, Det Kongelige Bibliotek. rer.html (Under Inspirationsskrifter) ( ) Breivik, P. S. (2006). Higher education in the Internet age. Libraries creating a strategic edge. Westport, Conn.: Praeger publishers. Creating knowledge IV. Empowering the student through cross-institutional collaboration (2006). International conference at The Royal Library and University of Copenhagen Copenhagen, August 16-18, ( ) Hedberg, Erik (2005). Vägledning avseende nivåbestämning för kurser. PM. Bilaga A. Dublindeskriptorerna. Studerandeenheten, Lunds universitet. 22dublindeskriptorerna%20%22lunds%20universitet%22%22 ( ) Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2003). Utbildning i samverkan. Informationskompetens vid Örebro universitet. Örebro: Örebro universitet. 13

14 Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2003). Utbildning i samverkan. Pedagogiskt utvecklingsprojekt vid Örebro universitet. [Kort ppt] ( ) Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2005). "Someone else's job. Måluppfyllelse av 1 kap. 9 högskolelagen avseende studenters informationskompetens. 2., [rev.] uppl. Örebro: Örebro universitet, Universitetsbiblioteket. 2Someone%20else's%20job.%E2%80%9D%22 ( ) Högre utbildning i utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning (2004). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet. Ds 2004:2. ( ) Joint quality initative (2004), Shared Dublin descriptors for the bachelor s, master s and doctoral awards. ( ) Jönsson, Karin (2006). Informationskompetens ett lärandemål i högskoleutbildningen. Projektrapport Samhällsvetenskapliga fakulteten. Lunds universitet,. x=inbox&charset=escaped_unicode&uid=10644&number=2&filename=projektrapport%20bol ogna% pdf ( ) Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2002). Informationssökning som kunskapsinnehåll. En studie av lärares och bibliotekariers synsätt på informationssökning i undervisningen. Presentation på konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås 2-3 oktober 2002., Bibliotekshögskolan, Göteborgs universitet. ( ) Lindberg-Sand, Åsa (2006). Learning outcomes for good, for bad and for the future Underlag inför omarbetningen av utbildningsplaner och kursplaner i svensk högskoleutbildning inför Högskolereformen Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. [ppt] erg_sand_vaxjo.pdf ( ) Lunds universitets studentkårer, LUS (2005). Handlingsplan för implementering av Bolognaprocessen vid Lunds universitet, _Bolognaprocessen_vid_LU.pdf ( ) Nikolajeva, Maria [2006]. Förslag till Masterprogram i litteraturvetenskap. Institutionen för litteraturvetenskap, Stockholms universitet. ( ) Nordgren, Eva [2006?]. Informationskompetens och Bolognaprocessen utveckling av Linnébibliotekets undervisning. Uppsala universitetsbibliotek. 14

15 ( ) NordINFOLIT (2006). Program för NordINFOLITs sommarskola juni %22nordinfolit%20sommarskola%202006%22 ( ) Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen. Betänkande av Kommittén för pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen (2001). Utbildningsdep. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. SOU 2001:13. ( ) Ny värld - ny högskola. Regeringens proposition 2004/05:162 (2005). Stockholm: Riksdagen. ( ) SFS 1993:100. Högskoleförordning (1993). Uppdaterad t.o.m. SFS 2006: ( ) Tovoté, Christina (2005). Informationskompetensen och Bolognareformen. Förslag till institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas generiska/överförbara kunskaper. Stockholms universitetsbibliotek. ( ) Utvecklingsarbete med Bolognaprocessen vid Lunds universitet inriktning och vägledning. Lunds universitet. ( ) 15

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-44/2007 Sida 1 (5) SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Programme of Systems Development, 120 ECTS Utbildningsprogrammet

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Industridesign Reviderad och fastställd av KU-nämnden 2011-02-16 Gäller studenter antagna från och med HT 2011. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Bolognadeklarationen och informationskompetens

Bolognadeklarationen och informationskompetens Juridiska fakultetens bibliotek Projektrapport: Bolognadeklarationen och informationskompetens Projekttid: 2006-02-01-2006-05-31 Anna Wiberg, projektledare Catarina Carlsson och Annika Kaikkonen Innehåll

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

SPA-PROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

SPA-PROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-523 /2006 Sida 1 (5) SPA-PROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Spa Programme, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 25 mars 2003 av fakultetsnämnden

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1.1 Allmänna mål. 1.2 Särskilda mål. Examensbeskrivning Konstnärlig kandidatexamen

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1.1 Allmänna mål. 1.2 Särskilda mål. Examensbeskrivning Konstnärlig kandidatexamen Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Ädellab/Metallformgivning Beslutad av Prefekt 2010-09-23 Fastställd i KU-nämnden 2010-10-06 Reviderad av KU-nämnden 2014-03-12. Gäller fr o m HT 2011 1 ALLMÄNNA

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Sports Coaching, Bachelor s Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/401 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

Om bredd och djup 1. Medical Education Guide nr 3. Några tankar om hur progression kan uttryckas. Maria Weurlander & Klara Bolander Laksov

Om bredd och djup 1. Medical Education Guide nr 3. Några tankar om hur progression kan uttryckas. Maria Weurlander & Klara Bolander Laksov CME - Centre for Medical Education at the department of LIME Medical Education Guide nr 3 Om bredd och djup 1 Några tankar om hur progression kan uttryckas Maria Weurlander & Klara Bolander Laksov Innehåll

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Informationskompetens i utbildningen

Informationskompetens i utbildningen Projektplan UB/LRC & NMT Informationskompetens i utbildningen Beställare: Biblioteksrådet Ansvarig: Utbildningsgruppen vid UB/LRC Tidsperiod: 2014-2016 2014-10-20 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Projektets

Läs mer

SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2007 Sida 1 (7) SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme of Systems Analysis, 180 ECTS Utbildningsprogrammet

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1655-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Tyska Engelsk benämning: German Studierna inom huvudområdet tyska ger kunskaper om färdigheter i det tyska språket,

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Projektet Lärandemål för informationskompetens Slutrapport

Projektet Lärandemål för informationskompetens Slutrapport Projektet Lärandemål för informationskompetens Slutrapport "Information literacy is the adoption of appropriate information behaviour to identify, through whatever channel or medium, information well fitted

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Genusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde.

Genusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde. Forsknings- och utbildningsnämnden ALLMÄNNA RÅD 2010-09-08 Dnr HS 2010/328-510 Utformning av utbildningsplan 1 Allmänt Bestämmelser om utbildningsplan finns i Högskoleförordningen. Där framgår att det

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Förslag till institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas generiska/överförbara kunskaper. Compare and evaluate

Förslag till institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas generiska/överförbara kunskaper. Compare and evaluate Informationskompetensen och Bolognareformen Förslag till institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas generiska/överförbara kunskaper utarbetat av Christina Tovoté, Pedagogisk

Läs mer

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena? UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING SUHF seminarium 6 november 2015 UPPSALA Inblick vad gör lärosätena? MALMÖ HÖGSKOLAS RAMVERK FÖR KVALITET I UTBILDNING Cecilia Christersson, prorektor VISION

Läs mer

Att skriva förväntade studieresultat

Att skriva förväntade studieresultat 2006-10-11 Att skriva förväntade studieresultat Stöd för att skriva förväntade studieresultat på kursnivå Materialet är utarbetad inom projektet webbaserad kvalitetsstöd för högskolornas pedagogiska arbete

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle.

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle. Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle. OBS! Extra viktigt för dig som läser fristående kurser. Europa din nya studieort!

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Anvisningar för utbildningsplaner vid Malmö högskola

Anvisningar för utbildningsplaner vid Malmö högskola 2013-06-28 (Dnr Mahr 50-2013/394) 1 (av 6) Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd Avdelningen för utbildnings- och forskningsstöd Lindha Makne, Kvalitetskoordinator Beslut Anvisningar för utbildningsplaner

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program On-Line, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program On-Line, 180 ECTS Credits Dnr: 943/2006-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program On-Line, 180

Läs mer

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordningen är fastställd av rektor vid Kungl. Konsthögskolan (KKH) 2012-03-13. Övergripande regelverk Följande nationella regelverk styr högskolans examinationsordning

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Studie- och yrkesvägledarprogrammet Studie- och yrkesvägledarprogrammet Education in Study and Career Guidance Omfattning: 180 högskolepoäng Programkod: LYSYV Nivå: Grund Fastställande: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design, 120/180 hp

Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design, 120/180 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design Programkod: NGTRK Fastställd av utbildnings- och forskningsnämnden 2010-12-09 Utbildningsplan Trädgårdsmästarprogrammet

Läs mer

Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303

Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303 1 Nordisk rektormøde: Akademikernes rolle i framtidens Norden Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303 Utredningen om Högskolans utbildningsutbud Lars Haikola 2 Utredning om högskolans utbildningsutbud;

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

2016-12-31 Studierektor Inom ramen för institutionens budget

2016-12-31 Studierektor Inom ramen för institutionens budget Textilhögskolan Erik Bresky Handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016 Detta underlag är baserat på det av rektor beslutade dokumentet Mål och handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016, dnr 117-10-91.

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Miljövetarprogrammet Programkod: Programmets benämning: XGMVE Miljövetarprogrammet Environmental Science Programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng

UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng Study Programme in Oral Health Dnr. 473/333-01 Fastställd i institutionsstyrelsen HV 2001-04-04, rev 2005-01-12 Tandhygienistprogrammet

Läs mer

Masterprogrammet i Offentlig förvaltning

Masterprogrammet i Offentlig förvaltning GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Förvaltningshögskolan Utbildningsplan för Masterprogrammet i Offentlig förvaltning 120 högskolepoäng, avancerad nivå Master s Programme in

Läs mer

Kvalitetspolicy vid SMI 2014-2017

Kvalitetspolicy vid SMI 2014-2017 2014-2017 POLICYDOKUMENT BESLUTAD I FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSNÄMND 2013-10-22 Kvalitetspolicy vid SMI 2014-2017 Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik Konstfack Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Lisa Jämtsved Lundmark 08-563 088 03 lisa.jamtsved.lundmark@hsv.se

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Informationskompetens inom HT-området. vid Lunds universitet. Lena Landgren Språk- och litteraturcentrum

Informationskompetens inom HT-området. vid Lunds universitet. Lena Landgren Språk- och litteraturcentrum Informationskompetens inom HT-området vid Lunds universitet Lena Landgren Språk- och litteraturcentrum Informationskompetens inom HT-området vid Lunds universitet Introduktion 3 Skrivningar kring informationskompetens

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Skolbiblioteksutveckling i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län. genom Europeiska Socialfonden

Skolbiblioteksutveckling i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län. genom Europeiska Socialfonden Skolbiblioteksutveckling i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län genom Europeiska Socialfonden Jag som pratar: Catharina Aineström, projektledare, Skolbibliotekarielyftet Föredraget

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015

Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015 Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015 1 Beslut om att anordna utbildningsprogrammet Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram RIKTLINJER Diarienummer: 40-388/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Grundutbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetssäkring

Läs mer

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet 1TH13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (8) 1. Basdata 1.1. Programkod 1TH13 1.2. Programmets

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård vid Röda Korsets Högskola

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård vid Röda Korsets Högskola Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 60 högskolepoäng Postgraduate Programme in Specialist Nursing Intensive Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Gäller från och med vårterminen

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

AKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

AKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-47/2007 Sida 1(6) AKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Emergency and Ambulance Care Programme, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2015 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research, 120

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens

Läs mer

Masterprogram i språk och litteratur

Masterprogram i språk och litteratur Masterprogram i språk och litteratur MA Programme (2 years) in Language and Literature 1. Basdata Omfattning 120 högskolepoäng Examen Beroende på valda kurser leder utbildningsprogrammet fram till filosofie

Läs mer

Föreläsning 150831. Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek

Föreläsning 150831. Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek Föreläsning 150831 Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek 3 SEPTEMBER 2015 2 Vad är informationskompetens? inse när man behöver information identifiera möjliga informationskällor

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Studie- och yrkesvägledarprogrammet Marie Andersson Studiehandledning för kursen UC419F Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Yttrande över Sophiahemmet Högskolas ansökan om tillstånd att utfärda barnmorskeexamen. Ansökan och ärendets hantering

Yttrande över Sophiahemmet Högskolas ansökan om tillstånd att utfärda barnmorskeexamen. Ansökan och ärendets hantering YTTRANDE 1(2) Avdelning Datum Utvärderingsavdelningen 2013-06-27 42-74-13 Handläggare Margareta Stark 08-563 086 02 margareta.stark@uk-ambetet.se Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Yttrande över

Läs mer

Studenters informationskompetens. universitetslärares syn i ny studie. av Ann-Katrin Perselli & Kajsa Gustafsson Åman

Studenters informationskompetens. universitetslärares syn i ny studie. av Ann-Katrin Perselli & Kajsa Gustafsson Åman Studenters informationskompetens universitetslärares syn i ny studie av Ann-Katrin Perselli & Kajsa Gustafsson Åman Ann-Katrin Perselli (t.v.) är kontaktbibliotekarie och samordnare av undervisning i informationssökning

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 Dnr 514-1081-07 Datum 2012-03-23 Sid 1 (7) Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Bachelor of Science Programme

Läs mer