Film i skolan. förslag till utvecklingsstrategier i Helsingborg

Transkript

1 Film i skolan förslag till utvecklingsstrategier i Helsingborg 1

2 Inledning 3 Film är en väg till lust och lärande Så här har vi arbetat 5 Styrgrupp Referensgrupp Övergripande mål för projekt Film i skolan Skolbio 6 Se film, analysera film och göra film Förslag till mediepedagogiska åtgärder för att utveckla film och rörlig bild i Helsingborg 8-9 Fortsätt utveckla mediepedagogiken i skolan 1 Tillsätt en mediepedagog 2 Utbilda lärare 3 Samordna skolbion 4 Utveckla filmvisningarna för skolbion 5 Eget skapande kräver utrustning 6 Skapa visningsrum Utdrag från enkätundersökningarna 11 Kommentar till skolledarenkäten Kommentar till lärarenkäten Exempel på arbete med film och rörliga bilder i Helsingborg Film för unga i Skåne 14 Lärare från referensgruppen som du kan kontakta 15 PROJEKTTID FÖR FILM I SKOLAN Slutrapport Projekt Film i skolan Helsingborg 2005 kan beställas via birgitta.killander@helsingborg.se ANSVARIG UTGIVARE Kerstin Malm-Andersson, kulturchef, Helsingborgs stad Leif Olin, förvaltningschef bildningsnämnden, Helsingborgs stad REDAKTION & FOTO Birgitta Killander, strategisk utvecklare, Kulturförvaltningen Lina Linde, projektledare Film i Skolan TRYCK, FORM, LAYOUT & REDIGERING Punkt & Pixel Grafiska AB, Malmö 2

3 Inledning Film är en väg till lust och lärande Våren 2005 tog kulturnämnden och bildningsnämnden i Helsingborg ett gemensamt initiativ att följa upp och utvärdera den gemensamma aktiviteten skolbio. Bakgrunden var att allt färre elever gick på skolbions visningar samt att det egna filmskapandet i skolan inte utvecklades i den takt som många lärare och elever önskade. Jag fick uppdraget att inventera den mediepedagogiska verksamheten och leda projekt Film i skolan. Inventeringen genomfördes med enkätundersökningar, studiebesök och intervjuer. Under projekttiden genomfördes utbildningsinsatser och ett nätverk skapades för filmintresserade lärare. Resultatet av inventeringen, möten med lärare, elever, fritidspedagoger och andra som arbetar med film och unga blev ett dokument med förslag till en mediepedagogisk modell för skolorna i Helsingborg. För att du snabbt ska bli inspirerad och få idéer är detta en sammanställning av slutrapporten med fokus på förslag till åtgärder för att utveckla det mediepedagogiska arbetet samt en översikt av aktiviteter som är på gång i Helsingborg och i Skåne. Min förhoppning är att innehållet ska bidra till att film och rörliga bilder blir ett självklart pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Du är varmt välkommen att mejla mig om du har synpunkter. Till slut ett stort tack till alla som delat med sig av kunskaper och erfarenheter. Helsingborg i december 2005 Lina Linde projektledare film i skolan filmare och producent e-post: lina.linde@helsingborg.se 3

4 4

5 Så här har vi arbetat Styrgrupp Birgitta Killander, strategisk utvecklare, Kulturförvaltningen Pär Kristoffersson, it-strateg bildningsnämnden Per Sandström, it-strateg bildningsnämnden Lina Linde, projektledare Film i skolan, adjungerad till styrgruppen Referensgrupp Projektledaren bildade en referensgrupp tillsammans med lärare som visat intresse för skolbio och annan filmverksamhet. Gruppen diskuterade bland annat förslag till mediepedagogiska utvecklingsåtgärder och kompetensutveckling. Övergripande mål för projekt Film i skolan Inventera befintlig verksamhet med rörlig bild i skolan. Utveckla former för ett förvaltningsövergripande filmpedagogiskt arbete. Ge förslag till en mediepedagogisk plan för Helsingborg. Utveckla former för eget skapande inom ramen för skolbioverksamheten. Projekt Film i skolan Helsingborg 2005 har utarbetats inom ramen för ett samverkansprojekt mellan kulturnämnden och bildningsnämnden med stöd från Svenska Filminstitutet. 5

6 Skolbio Se film, analysera film och göra film Media i alla former har fått en allt viktigare plats i vardagen. Film konsumerar man oftast snabbt och oreflekterat. Barn och unga behöver verktyg att koda de rörliga bildernas språk och grammatik. Skolan har ett ansvar att bidra till att elever blir medvetna och kritiska mediekonsumenter. Film och medier ska, enligt skolans styrdokument, vara en del av undervisningen på alla nivåer i skolan. Skolbio är en välkänd och uppskattad aktivitet som lämpar sig för alla åldersgrupper. Svenska Filminstitutet har ett nationellt ansvar för att utveckla verksamheten, bland annat när det gäller utgivning av filmpedagogiskt studiematerial. Syftet med skolbio är: att ge filmupplevelse på biograf som en del i skolundervisningen, att skapa intresse för filmen som konstart och biografen som upplevelserum, att med hjälp av till exempel filmanalys stimulera eleverna till fördjupande filmupplevelser och mediekritiskt tänkande och att tematiskt behandla värdegrundsfrågor genom film. Skolbio i Helsingborg är ett samarbete mellan bildningsnämnden och kulturnämnden. Huvuduppgiften är att arrangera subventionerade filmvisningar för grundskole- och gymnasielever. På biograf Röda Kvarn i Helsingborg har skolbio bedrivits av Triangelfilm, på uppdrag av kulturnämnden, mellan åren Avtalet om fortsatt skolbioverksamhet löpte ut vid utgången av 2005 och en fortsättning kommer att behandlas under våren Att se och uppleva film är en dimension. Att lära sig förstå den rörliga bildens språk ger ytterligare en dimension som fördjupas när man själv får möjlighet att uttrycka sig med rörliga bilder. Utrustning och teknik för filmskapande har blivit billigt och enkelt. Många skolor har skaffat kameror och redigeringsutrustning för att eleverna ska få möjlighet att göra videofilm. Arbetet med en produktion kräver samverkan mellan elever och uppmuntrar till problemlösning i grupp. Under de olika faserna i arbetet med planering, inspelning och redigering är det möjligt för ett stort antal elever att vid olika tillfällen spela framträdande roller. 6

7 7

8 Förslag till mediepedagogiska åtgärder för Fortsätt utveckla mediepedagogiken i skolan Film och rörlig bild motiverar och engagerar elever att lära sig mer och intresset bland elever är stort. Många lärare använder sig av film och rörliga bilder som ett självklart pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Skolan ska fortsätta det mediepedagogiska arbete som påbörjats och förbättra förutsättningarna för de lärare som väljer film och rörliga bilder som verktyg i det pedagogiska arbetet. 1 Tillsätt en mediepedagog För att garantera en fortsatt positiv utveckling för film och rörlig bild i Helsingborgs skolor bör en mediepedagog tillsättas. En mediepedagog kan samordna skolornas filmverksamhet och ansvara för utbildning i mediepedagogik inom bildningsnämnden. Mediepedagogen kan vara kontaktperson vid inköp av utrustning och andra mediepedagogiska verktyg. En nära koppling till itavdelningen är att föredra. Till tjänsten kan även finnas uppdrag som att genomföra workshops ute på skolorna, skapa förutsättningar för olika nätverk och samarbeten samt hålla sig uppdaterad om vad som händer på filmfronten i Helsingborg och i regionen samt förmedla detta till skolans lärare. 2 Utbilda lärare Det finns redan lärare som använder film och rörliga bilder i sin undervisning men som vill utveckla sig mer. Det finns lärare som påtalat sitt intresse för film och rörliga bilder men har svårt att få det till att bli en naturlig och självklar del av undervisningen. Det finns även lärare som ser film och rörliga bilder som ytterligare ett kunskapsområde som ska in i ett redan fullspäckat schema och läras ut. En satsning på kompetensutveckling för alla lärare bör ske. De önskemål som framkommit i projekt Film i skolan är kurser som filmanalys, filmredigering och digital storytelling. Kurserna bör samordnas av bildningsnämnden så att så många som möjligt får och kan delta. Kurserna bör erbjudas vid alternativa tillfällen för att öka tillgängligheten. 3 Samordna skolbion Skolbioverksamheten behöver en samordnare som har ett nära samarbete med skolan kring innehåll och former för skolbion. Tillsammans med en referensgrupp av lärare kan skolbiosamordnaren bestämma filmprogrammet för terminen/läsåret, bjuda in till förhandsvisningar, tillhandahålla pedagogiskt material, informera om övriga filmaktiviteter med mera. Varje skola bör utse en kontaktlärare för skolbion. 8

9 att utveckla film och rörlig bild i Helsingborg 4 Utveckla filmvisningarna för skolbion Alla elever i Helsingborg ska ges möjlighet till att se film på bio under skoltid. Lärare som avser att besöka skolbion med sina elever bör få en handledning om hur besöket kan planeras, genomföras och efterarbetas. Besöket på biografen och upplevelsen av filmen blir mer meningsfull om aktiviteten är väl förberedd. Mottagandet på biografen är av stor betydelse. Visningen bör föregås av att skolbiosamordnaren presenterar filmen. Efter filmen kan samordnaren diskutera filminnehåll och visa på hur filmen kan användas i undervisningen. Elever kan även få tillfälle att visas runt i biografen och få veta hur en biograf fungerar. Skola och anordnare av skolbio bör ha en tät dialog om hur skolan utformar biobesöken. Det är av betydelse att biobesöken följs upp med frågor som: Hur upplevde lärare och elever biobesöket? Var ljudet bra? Satt man bekvämt? Hur var stämningen i salongen? Var det något som störde? Om anordnare av skolbio lyssnar på sina besökare är projekt Film i skolan övertygad om att elever och lärare kommer att känna sig mer nöjda och visningarna får ett större uppmärksamhetsvärde. 5 Eget skapande kräver utrustning Teknisk utrustning är ofta det stora hindret i skolan. Det första steget för att möjliggöra eget skapande med film och rörlig bild är att skolan investerar i teknik. Utrustning för filmskapande bör innehålla: kamera, stativ, batteri, mikrofon och redigeringsdator. Kamera Det vanligaste filmformatet kallas dv (Digital Video). Det finns många varianter och prisklasser för dv-kameror. En kamera tänkt att användas i skolan ska först och främst vara enkel att använda och inte ha för många avancerade inställningsfunktioner. Redigering Filmat material överförs via kameran till en dator med redigeringsprogram. Datorn måste ha bra minneskapacitet och grafikkort. Bildningsnämnden har tagit fram en modell på en redigeringsdator som skolorna kan hyra. 6 Skapa visningsrum På skolorna saknas generellt ett bra visningsrum för film. För en mindre kostnad skulle skolorna kunna erbjuda eleverna förmånen att se film med bra bild och ljud. Ett klassrum eller samlingssal kan utrustas med ett hemmabiosystem. Genom att investera i projektor, högtalare och vhs/dvd-spelare, tar man film på allvar och visar att det spelar roll hur bilderna ser ut och hur ljudet låter. Särskilt viktigt att ha bra möjligheter för visning är när eleverna själva gör film. 9

10 10

11 Utdrag från enkätundersökningarna Under projekt Film i skolan genomfördes två enkätundersökningar. Den ena riktade sig till skolledare och områdeschefer och den andra till lärare och pedagoger. Syftet var att dels få en helhetsbild över vilka förutsättningar som finns att använda sig av film och rörliga bilder samt vilket intresse som finns i Helsingborgs skolor. Resultatet ger ingen heltäckande bild men syftet med de utvalda kommentarerna till vissa frågor nedan är att lyfta fram intressanta ställningstaganden. Kommentar till skolledarenkäten De skolledare (43 av 60 skolledare) som svarade på enkäten upplever alla att det finns ett intresse hos personalen att använda film och rörliga bilder i undervisningen. Ungefär hälften uppger att skolan använder sig av skolbio. Lika många uppger att de har viss utrustning att producera film. Utrustningen består mest av tillgång till kamera. Endast 7 skolledare har planer på att utveckla arbetet med film och rörliga bilder. Samtidigt uppger majoriteten av de svarande att de har lärare som är intresserade att utveckla film och rörliga bilder i undervisningen. Kommentar till lärarenkäten Av de lärare som besvarade enkäten känner hälften till skolbio väl eller mycket väl. De nyttjar skolbion och är intresserade att använda film och rörliga bilder i undervisningen. Det genomsnittliga besöket på skolbion är 2 gånger om året. Den andra hälften svarade att de endast delvis, mycket lite eller inte alls känner till skolbio. På frågan hur man använder skolbion svarade många att man först och främst är intresserad av filmer som behandlar ett ämne de undervisar i eller som passar in i undervisningen. Ett vanligt sätt att använda skolbion är att låta eleverna se filmen och redovisa med en recension. Flera lärare analyserar och diskuterar filmen och filmberättandet med klassen. Det framkom vidare att många lärare inte använder sig av filmhandledningen från Svenska Filminstitutet. Film, tv och animationer används av de flesta lärare någon gång i månaden eller någon gång per termin. Det vanligaste är att man hyr film från av-centralen eller refererar till nyhetsinslag, reportage, filmer med mera i undervisningen. Många av lärarna anser att det inte finns tillräcklig utrustning eller att de själva har bristande kunskap för elevernas eget skapande med film. Endast ett fåtal lärare gör praktiska filmövningar (från manus till färdig film) med sina elever. En majoritet ställer sig positiva till att med hjälp av en mediepedagog genomföra praktiska filmprojekt. Om det fanns en medieverkstad utrustad med teknik och tillgång till personal skulle flertalet av lärarna besöka den med sina elever. I hälften av lärarsvaren framgår ett stort intresse för kompetensutveckling inom film och rörlig bild. 11

12 Exempel på arbete med film och rörliga bilder i Helsingborg Hur går arbetet med film och rörliga bilder till ute i skolorna? Det finns ingen övergripande bild men projektet kan ge exempel där man särskilt satsat på film och rörliga bilder. AV-centralen De flesta skolor har avtal med av-centralen. För 90 kr per elev/läsår får man fri tillgång till apparatur och utbildningsmaterial i form av bland annat böcker, filmer, ljudkasseter och dvd-skivor. av-centralen erbjuder även en verkstad där man lagar skolornas tekniska utrustning samt uthyrning av redigeringsrum. Under 2004 hade av-centralen utlån. Filbornaskolans medieprogram En stor satsning gjordes 2005 på medieprogrammet som flyttade in i nya lokaler på Filbornaskolan. Första året prövar eleverna olika inriktningar inom media. Under andra läsåret kan eleverna välja inriktning rörlig bild. Högastensskolan I årskurs 7 kan man välja media som tillval på Högastensskolan. En grupp lärare driver Medieteket och ansvarar för all utrustning. Under sommaren 2005 representerade några högstadieelever skolan vid en filmfestival för unga i Bristol, England. Nicolaiskolan På skolan finns filmvisningslokal och redigeringsutrustning. Eleverna kan välja mellan kurserna Rörlig Bild a och b. Under de senaste åren har Nicolaiskolan haft som mest 5 kurser igång per läsår. Olympiaskolan Det estetiska programmet erbjuder eleverna att välja rörlig bild som tillval. I bildsalen finns redigeringsutrustning och eleverna får själva bestämma hur de ska använda kamera och redigering. Här produceras både dokumentär- och konstfilmer. Multiteket Multiteket är en fritidsverksamhet som drivs av Helsingborgshem. Det finns en filmgrupp som ser och diskuterar film. På Multiteket har några ungdomar gjort en dokumentär om sitt bostadsområde som fått uppmärksamhet vid Videofilmfestivalen pixel, i tidningar och tv. Filmen Where the Dalhem at har inte enbart varit ett projekt för att filma och redigera utan har även handlat om planering och samarbete. Genom att filmen väckt uppmärksamhet har man lärt sig att representera och hur man följer upp projekt genom att prata om filmen. Gustav Adolfs Fritidsgård Under hösten 2005 startade Gustav Adolfs Fritidsgård en filmverksamhet för en grupp ungdomar. Fritidsgården investerade i kamera och hyr redigeringsdator. Ungdomarna får göra allt själva från manus till färdig film. 12

13 ÖVRIGA RumEtt Dunkers Kulturhus RumEtt är en mötesplats för unga där det bland annat anordnas visningar av kortfilm och föreläsningar av yrkesverksamma filmare. Det finns ett videotek med en samling kortfilmer som är tillgängliga för alla. Unga lokala filmares verk visades på Uttrycksfestivalen i september Ångfärjan Ångfärjan är en mötesplats för unga i Helsingborg. Verksamheten erbjuder bland annat filmvisning. Barnens Naturfilmfestival Naturfilmfestivalen genomförs varje år av Miljöverkstaden på Tekniska förvaltningen. Festivalens filmer är producerade av skolklasser med hjälp av professionella filmarbetare. Cinematica Cinematica är en ungdomsfilmklubb inom ramen för skolbio som visar filmer valda av ungdomarna själva. Skånes Videofilmfestival PIXEL pixel i Helsingborg är den regionala uttagningen till Novemberfestivalen i Trollhättan hölls pixel på biograf Röda Kvarn som visade 109 skånska kortfilmer och lockade över 400 besökare. Antirasistiska Filmdagar (ARF) Tänk till var temat på 2005 års Antirasistiska Filmdagar i Helsingborg och som besöktes av närmare 500 ungdomar. Arrangemanget genomfördes av projekt Film i skolan med stöd av Filmcentrum Syd. Under filmdagarna genomfördes filmvisningar, föreläsningar och seminarium. 13

14 Film för unga i Skåne Film i Skåne Film i Skåne är regionens resurscentrum för film. Syftet är att öka kunskapen om hur film och rörlig bild fungerar, hur man läser och kommunicerar med filmens/bildens språk. Verksamheten innefattar fortbildning av lärare/pedagoger, stöd till eget skapande verksamhet, filmpedagogiska nätverk/samarbete via lmpedagogik.nu samt samarbete med universitet och högskolor kring utbildning. Unga Filmfabriken i Malmö stad Unga Filmfabriken i Malmö fortbildar lärare och utövar filmpedagogik i olika projektformer. Bland annat håller man föreläsningar ute på skolor eller anordnar studiebesök på Filmfabriken. Filmriket i Kristianstad kommun I Kristianstad finns Filmriket vars verksamhet är riktad mot grundskolan och gymnasiet. Eleverna kan komma dit klassvis och få en grundkurs i hur man gör film eller låna utrustning för till exempel en redovisning. Station Next i Filmbyen, Köpenhamn Station Next i Filmbyen är ett filmcentrum för barn och unga. Man erbjuder undervisning, workshops, lägerskolor, studiebesök, utställningar, festivaler, filmvisningar och föredrag med mera för att utveckla och förmedla kunskap om film-, tv- och multimediepedagogik. RåFilm och projekt Stora Söder på Kulturmejeriet i Lund På Kulturmejeriet i Lund öppnade man 2005 idéfabriken Stora Söder för kulturintresserade unga. Stora Söder, som ska vara i 3 år, är ett samarbete mellan Mejeriet, Kultur Skåne (Region Skånes kulturförvaltning) och Lunds kommun. Den ideella filmgruppen RåFilm ansvarar för projektets filmaktiviteter. De anordnar workshops, kurser och visar film. För att nå ut i regionen finns en mobil verksamhet som olika skolor och fritidsgårdar kan beställa. Kulturskolan i Lunds kommun I Lunds kommun finns Kulturskolan som har en animationsverkstad. Den bedrivs av skolbioansvarig på uppdrag av Kulturförvaltningen. Barn och unga anmäler sitt intresse och träffas en gång i veckan och animerar filmer enskilt eller i grupp. FilmCentrum Syd i Malmö FilmCentrum Syd har som ambition att vara en länk mellan de oetablerade och de etablerade, mellan amatörer och professionella inom filmkulturen/branschen. FilmCentrum Syd vill vara en mötesplats för samtal, diskussioner och skapande arbete kring film och andra medier för filmmänniskor ur olika generationer. Medieverkstan i Trelleborgs kommun Medieverkstan i Trelleborg är en del av en ungdomsgårdsverksamhet. Man både ser, analyserar och producerar film. 14

15 Lärare från referensgruppen som du kan kontakta: Pia Zachrison Olympiaskolan och Rönnowska skolan Lärare i Filmkunskap, analyserar film och rörliga bilder på Olympiaskolan och Rönnowska skolan. Har tidigare jobbat som biografföreståndare och skolbioansvarig på Röda Kvarn. ö pia.zachrison@helsingborg.se Malin Servin Magnus Stenbocksskolan Jobbar med film i årskurs 7 9 speciellt i svenska och engelska. Ser mycket film och gör tillsammans med eleverna filmanalyser. Har haft en klass som skrivit recensioner för Helsingborgs Dagblad och jobbar i årskurs 9 med hela den process som ligger bakom en färdig film och har i den vevan låtit eleverna göra egen film. ö malin.servin@helsingborg.se Lisa Kron International School of Helsingborg Jobbar med filmen som underlag till att utveckla skrivandet, framförallt beskrivande och kreativt skrivande. Väljer filmer efter tema och de ämnen som klassen håller på med för tillfället. ö lisa.kron@helsingborg.se Marie Torshed Magnus Stenbocksskolan Undervisar i svenska och engelska på Magnus Stenbocksskolan i Helsingborg. Tittar på film med sina elever och pratar om hur den är uppbyggd, vad som utmärker de olika delarna. Diskuterar genrer och karaktärer. Eleverna har berättat en historia med hjälp av bildmanus. ö marie.torshed@helsingborg.se Vivi-Ann Eliasson Olympiaskolan Gymnasielärare i svenska som analyserar film med sina elever och låter dem prova på att göra sina egna filmer. Hon ser gärna att eleverna redovisar olika arbeten med hjälp av rörliga bilder och film. ö vivi-ann.eliasson@helsingborg.se Magnus Söderberg Filbornaskolan Undervisar på medieprogrammet i Medieproduktion, Rörlig bild a, b, c, Teknik för tv-video, projektarbete och använder rölig bild i alla kurser. ö magnus.soderberg@helsingborg.se Susanna Winqvist Campeon Frigymnasium Under årskurs 2 ser och analyserar man film och eleverna ansvarar även ett filmprojekt. ö susanna_winqvist@campeon.se Kersti Adler Tycho Braheskolan Undervisar i svenska och engelska och låter eleverna se, analysera, diskutera och producera film. Det har till exempel gjorts informationsfilm om svenska seder på engelska. I alla sammanhang fast i skiftande omfattning får eleverna information om kamerahantering, dramaturgi, manusarbete och klippteknik. ö kersti.adler@helsingborg.se 15

16 Bildningsnämnden 16 februari 2006