Version (132) HANDBOK ADRESS Handbok. Ajourhållning Adress

Transkript

1 1 (132) Handbok Ajourhållning Adress

2 2 (132) Innehållsförteckning Revideringsförteckning Inledning Författningar och regelverk Fastighetsregistret Adressdelen Lantmäteriet får meddela föreskrifter Ajourhållning i samverkan Avtal Kommunens roll Lantmäteriets roll Aviseringar till Posten och Skatteverket Från Lantmäteriet till Skatteverket Från Skatteverket till Lantmäteriet Till/från Posten AB 15 3 Adressinformationens användning Lägenhetsregister Adressinformationens innehåll Kommundel Adressområde (adressnamn) Gårdsadressområde Adressplats Adresstatus Populärnamn Adresser som avviker från standarden för belägenhetsadress Adressatt anläggning Adressplatsanmärkning Adresskoordinater Adresskoordinater på karta Punktläge Byggnad Punktläge Ingång Punktläge Infart Punktläge Tomtplats Punktläge Övrigt läge Koppling till byggnad och fastighet Verksamhetsåtgärd, objektversion, giltighetsdatum Adressättning Adressättning av byggnad på byggnad Viktiga definitioner... 26

3 3 (132) Belägenhetsadress Postala adresser, postadresser och utdelningsadresser Ortnamn och adressnamn 26 6 Allmänt om LINA Hur systemet är uppbyggt Tekniska krav - rekommendationer Hur Du startar/loggar in i systemet Byta lösenord Hur Du arbetar i systemet Menyn LINA s startsida Registrering i LINA Kommundel Nyregistrering Kommundel Ändring/Avregistrering Adressområde - Nyregistrering Adressområde - ändring/avregistrering Ändra adressområdestyp Gårdsnamn/Gårdsadressområde Lägga till, ändra, avregistrera Adressplats - Nyregistrering Grunduppgifter - adress Geometriuppgifter - adress Adress saknas Registrering av adress Adressplats Ändring Adressplats Avregistrering Övriga funktioner Adress Adresser som avviker från standarden för belägenhetsadress Koppla byggnads- och adressinformation till en annan fastighet Koppla en adress till en annan fastighet Koppla byggnader till adressplatser Ändra adressens koppling till annan byggnad på fastigheten när registrerade lägenheter finns Skriv ut brev förslag eller bekräftelsebrev Brevmall Brister och Utredningsfall Bristtypen Osäkert byggnadsändamål Bristtypen Bostad saknar detaljerat ändamål Bristtypen Flerfamiljshus som saknar lägenheter Bristtypen Bostad saknar adress Bristtypen Verksamhet saknar adress Bristtypen Samhällsfunktion saknar adress 74

4 4 (132) Bristtypen Industri saknar adress Bristtypen Unikt läge saknas Bristtypen Punktläge Ungefärligt lägesbestämd Bristtypen Punktläge Ingång saknar unikt läge Bristtypen Byggnadskoppling saknas Bristtypen Adressplats belägen i annan byggnad Bristtypen Lägenhet på reserverad adress Bristtypen Adressplatsbeteckning avviker från standard Samtliga brister sorterade per fastighet Utredningsfall - Folkbokföringsärende Utredningsfall - Fastighetsbildningsärende Utredningsfall - Kassaregisterärende Utredningsfall Övrigt utredningsfall Rapporter Ajourhålla BAL-informationen på 3D- och ägarlägenhetsfastigheter Ajourhållning av byggnader på 3D-fastigheter i LINA Adressplatser på 3D fastigheter i LINA Lägenheter på 3D fastigheter i LINA Koppla lägenheter i 3D-utrymme till 3D-fastighet Ägarlägenhetsfastigheter i LINA Support Information till användarna Ajourhållning via gränssnitt Förkortningar och begrepp Bilaga 1 - Råd, regler och rekommendationer vid adressättning Adresser för samhällets behov Vad ska adressättas? Vad är en belägenhetsadress? Vad är ortnamn i adresser? Belägenhetsadressens uppbyggnad Regler för registrering i LINA Bilaga 2 Handläggning av adressförändringar

5 5 (132) Revideringsförteckning Version Datum Ändring Kapitel Nytt kapitel Adress saknas Registrering av adress Kapitel Ny rubrik för bristtypen Kapitel Ny rubrik för bristtypen Kapitel Ny rubrik för bristtypen Kapitel Revidering och komplettering Ajourhållningsärende och Kvalitetsärende Kapitel 8.5 Möjligt att söka på gårdsnamn, ny bild. Kapitel 9.1 Nya bilder Kapitel 9.2 Nya bilder Kapitel 9.3 Nya bilder Kapitel Revideringar med anledning av nya bristyper Kapitel Komplettering ang. att åtgärd är lika med adressändring Kapitel 6.3 Ny inloggningsbild Kapitel 6.4 Ny bild Kapitel

6 6 (132) 1 Inledning Från och med april 2011 har systemet för Lantmäteriets byggnads-, adress- och lägenhetsinformation förnyats. Anledningen till denna förnyelse är bland annat att: Effektivisera Lantmäteriets informationsförsörjningsprocess och dess lagring så att det fungerar effektivt och till lägsta kostnad. Eliminera risken med gamla grunddatasystem genom att ersätta dessa. Skapa förutsättningar för att använda informationen effektivt i samhället, genom omstrukturering av informationen och förutsättningar för bättre tillgänglighet samt öka möjligheten till att anpassa efter marknadens behov. Förenkla samverkan mellan kommuner, myndigheter, medborgare och företag. Lättillgänglig information för både användare och ajourhållare. Brukar kallas e-förvaltning! Anpassa oss till kraven från EU (Inspire och PSI-direktiven) och till rekommendationerna i den nationella geodatastrategin, Lantmäteriet samverkar tillsammans med kommunerna när det gäller ajourhållning av adresser. Denna handbok har tagits fram som stöd för de personer inom kommunen som arbetar med just ajourhållning av adresser eller på annat sätt kan ha behov av informationen. I handboken finns beskrivet hur ajourhållningen av adressinformationen ska ske samt hur den är uppbyggd med grundläggande regelverk, bland annat standarden för belägenhetsadresser.

7 7 (132) 1 Författningar och regelverk 1.1 Fastighetsregistret Lantmäteriet ansvarar för drift och förvaltning av Fastighetsregistret, det vill säga det informationssystem som används för att samla in, lagra, bearbeta samt lämna uppgifter om innehållet i fastighetsregistret. Fastighetsregistret regleras av Lag om fastighetsregister (se SFS 2000:224) samt förordning om fastighetsregister (se SFS 2000:308). Registret består av olika delar. En allmän del, en inskrivningsdel, en adressdel, en byggnadsdel samt en taxeringsuppgiftsdel. De olika delarna innehåller följande: Allmän del - Fastigheter och samfälligheter - Koordinater - Planer m.m. - Kvarter - Gemensamhetsanläggningar m.m. - Registerkarta (som förs med automatiserad behandling) (fastighetsgränser, beteckning, planer, bestämmelser) - Tilläggsinformation Inskrivningsdel - Lagfart - Tomträttsupplåtelse - Tomträttsinnehav - Inteckningar m.m. - Anteckningar - Äldre förhållanden - Tilläggsinformation Adressdel - Belägenhetsadress För varje belägenhetsadress redovisas beteckning, fastighet eller samfällighet som är belägen på adressen samt i förekommande fall att adressen inte utnyttjas. - Uppgifter om postnummer och postort får redovisas

8 8 (132) - Tilläggsinformation (ex. populärnamn, adressplatsanmärkning) Byggnadsdel - Byggnad För varje byggnad redovisas beteckning, adress (om sådan finns i adressdelen), uppgift om belägenhet (koordinater som beskriver schablon eller verklig geometri) - Uppgifter från fastighetstaxeringen får redovisas - Tilläggsinformation (ex. uppgifter om skyddsrum) Taxeringsuppgiftsdel - Taxeringsvärden - Fastighetsägare/Tomträttshavare/Ägare till hus på ofri grund 1.2 Adressdelen Fastighetsregisterförordningen 55 anger förutsättningarna för att adressdelen ska få föras. Reglerna innebär att kommunen ska begära att adressdelen ska föras och åta sig förandet och Lantmäteriet besluta om att adressdelen ska föras för kommunen. Genom en särskild övergångsbestämmelse har klarlagts att något beslut enligt 55 inte behövs för kommuner där adressdelen fanns upplagd före den 30 juni år Bestämmelsen berör därför endast de kommuner som inte hade lagt upp något adressregister före den 1 juli Paragraferna 56 och 57 anger vad som är redovisningsenheter och vad som ska redovisas. Terminologin anknyter till Svensk Standard för belägenhetsadresser. Paragraf 58 anger att uppläggning av adressregister för ny kommun eller nytt område av en kommun ska göras av Lantmäteriet på grundval av uppgifter som kommunen lämnat. Paragraf 59 är anpassad till reglerna i 55. Kommunen har behörighet att föra in uppgifter om adresser utom postnummer och postort. Uppgifter om postnummer och postort för en viss adress tillförs genom Posten AB:s försorg och läggs in av Lantmäteriet. Lantmäteriet ges behörighet att föra in samtliga slag av uppgifter. Bakgrunden till detta är att Lantmäteriet enligt lagen är personuppgiftsansvarig för all information i Fastighetsregistret. Enskilda ska veta att de alltid kan vända sig till Lantmäteriet. Ett djupare resonemang kring dessa frågor fördes i propositionen som föregick fastighetsregisterlagen.

9 9 (132) I 69 anges att kommunen får redovisa tilläggsinformation av tre särskilt angivna slag. Motsvarande bestämmelse saknades i den tidigare gällande fastighetsregisterkungörelsen, men adressregistrets uppbyggnad och Lantmäteriets föreskrifter och handbok för registrets förande medgav redovisning av tilläggsinformation. Genom författningsregleringen klarläggs vad som ska redovisas i adressdelen och vad som är tilläggsinformation och att det är kommunen som avgör vad som ska redovisas som tilläggsinformation. 1.3 Lantmäteriet får meddela föreskrifter Genom 83 ges Lantmäteriet befogenhet att meddela föreskrifter för tillämpningen samt att, om det i enskilda fall finns särskilda skäl, medge undantag från bestämmelser i förordningen.

10 10 (132) 2 Ajourhållning i samverkan 2.1 Avtal Förande av fastighetsregistrets adressdel regleras i fastighetskungörelsen. Ajourhållningen av adressinformationen sker i samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna. Samverkan regleras i normalavtal (ABT-avtal) med respektive kommun som bygger på ett ramavtal tecknat mellan Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting (SKL). För normalavtal finns att antal samverkansnivåer. Avtalet är ett uttryck för parternas gemensamma strävan att uppfylla intentionerna om fördjupad samverkan inom lantmäteriområdet. Avtalet innebär i korthet att kommunen åtar sig att ajourföra adressinformationen. Ajourföringen sker via LINA. För detta arbete betalar Lantmäteriet en årlig ersättning till kommunen. Ersättningen beräknas enligt vissa principer, bland annat på antalet invånare i kommunen samt aktualiteten och kvaliteten i adress- och byggnadsinformationen. Lantmäteriet ansvarar för innehållet i fastighetsregistret och att den information som av kommunen tillförs fastighetsregistrets adressdel lagras och görs tillgänglig enligt de villkor som gäller för användning av registrets uppgifter. Lantmäteriet åtar sig att tillhandahålla ett ajourföringssystem (LINA) samt att vid behov genomföra utbildning. Lantmäteriet svarar också för behövliga handledningar och fortlöpande information om förändringar och nyheter i ajourföringssystemet. Ramavtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Lantmäteriet hittar du på Lantmäteriets hemsida för ajourhållning BAL Lantmäteriet gör regelbundet uppföljning av avtalet för att bedöma om kraven enligt vald samverkansnivå uppfyllts. 2.2 Kommunens roll Kommunen är ansvarig för adressättningen och för att ajourföringen av adresserna sker i LINA-systemet. Kommunen följer t.ex. via bygglovhantering förändringar av adresserna. Varje kommun avgör var i organisationen ajourhållningsrutinerna ska hanteras. LINA är direktuppdaterande, d.v.s införda uppgifter syns direkt i registret och GDS (GrundDataSystemet).

11 11 (132) Beslut om ny adress som leder till ajourhållning av registret När kommunen beslutat om en ny adress ska denna registreras i LINA-systemet. För en ny adress registrerar kommunen adressområde (om sådant inte finns sedan tidigare), adresstatus (föreslagen, gällande, reserverad), adressplats, läge (koordinater, punktläge) samt eventuellt den frivilliga informationen om populärnamn. Adressen ska sedan kopplas till fastighet. Lantmäteriet rekommenderar att adressen också kopplas till byggnad. Ajourdatum skapas automatiskt när registrerade uppgifter sparas. Ändring av adress som leder till ajourhållning av registret Om kommunen beslutar om en förändring av adress, så ska detta registreras i LINA-systemet. Även förändringar av fastighetskoppling (som signaleras i LINA) ska ajourhållas. Dessa kopplingar ändras automatiskt om adressen är kopplad till byggnad. Detta sker när byggnadens fastighetskoppling ändras. Om adressen endast är kopplad till fastighet så ändras fastighetskopplingen enklast med hjälp av ett särskilt formulär Byt fastighet i LINA. Alla uppgifter/egenskaper om adressplatsen kopplas då automatiskt till den nya fastigheten. Ändring av adressens punktläge leder också till att ändring ska registreras i LINA. Detta kan vara t.ex. vara aktuellt när unika ingångskoordinater ska anges för en adress som tidigare har punktläge byggnad. Underrätta om ny eller ändrad adress Det finns ingen uttrycklig skyldighet för en kommunal nämnd (eller den som har delegerad beslutanderätt) att underrätta om adressbeslutet. De flesta kommunala beslut som inte omfattas av speciallagstiftning berör en obestämd krets av kommunmedborgare. Däremot ska nämnderna enligt Kommunallagen 6 kap 8 verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster. Beslut om adress berör alltid ett större kollektiv men har en särskild betydelse för dem vars folkbokföring eller stadigvarande postadress direkt berörs av beslutet. Hur beslut kan meddelas till berörda är inte reglerat. I praktiken bör kommunen se till att ett beslut om ny eller ändrad adress meddelas till åtminstone någon representant för berörda. Lantmäteriet har inte något ansvar för att underrätta berörda.

12 12 (132) Avregistrering av adress i registret Om kommunen beslutar att en adress upphör så ska den avregistreras i LINA. Tänk då på att alla tillhörande adressplatser och eventuella lägenheter först måste avregistreras innan avregistrering av adressområdet kan ske. Ett adressområde nyregistreras när t.ex. en gata byggs eller när en befintlig väg namnsätts. Detta adressområde lever ända tills gatan försvinner. Detta gäller även om gatan byggs om eller får ett nytt namn. Ni ska inte avregistrera ett adressområde och nyregistrera det igen när området ska byta namn. Ändra istället adressområdet så blir alla tillhörande adressplatser automatiskt ändrade. Detsamma gäller för adressplatser. Så länge platsen finns kvar ska den inte tas bort ur registret. Detta gäller även om fastighetsbildning innebär att kopplingen till fastighet ska ändras. Om adressplatsen ska byta beteckning ska antingen kopplingen till adressområde ändras eller också ska numret/namnet på adressplatsen ändras. Ni ska inte avregistrera adressplatsen och nyregistrera den igen när adressplatsen ska byta beteckning. Vissa undantagsfall finns dock p.g.a att adresserna används i folkbokföringen, se bilaga 2. Tänk på att felaktiga avregistreringar aviseras till folkbokföringen och kommer då att skapa oreda och osäkerhet i samhället. Övriga registreringsuppgifter är att: Koppla adressuppgifterna till byggnad Via formuläret Koppla Byggnad till adressplatser i LINA, bör kommunen koppla adress till byggnad. Detta kan också göras direkt när byggnadens grunduppgifter registreras. Registrera eventuellt populärnamn Populärnamn kan användas för att komplettera adresser i första hand i tätort. Populärnamn bör inte användas för by- och gårdsadresser på landsbygden, då är det bättre att registrera gårdsnamn. Populärnamn får t.ex. inte ange verksamhetsnamn eller firmanamn. Läs mer om populärnamn i kapitel 5 - Adressdelens innehåll.

13 13 (132) 2.3 Lantmäteriets roll Lantmäteriet ansvarar för adressdelens innehåll och lagring. LINA Lantmäteriet ansvarar för förvaltningen av LINA-systemet. Det innefattar såväl underhåll av själva systemet som support till användarna. Förutom kommunerna kan även förvaltningen förändra objekten, t.ex. genom uppdateringar av vissa attribut. Det kan t.ex. avse information från Posten avseende postnummer och postort. 2.4 Aviseringar till Posten och Skatteverket Från Lantmäteriet till Skatteverket Alla adressförändringar aviseras veckovis till Skatteverket för alla kommuner. Befintlig adress ändras i LINA Ändringar aviseras till Skatteverket 1g/v Kontroller hos Skatteverket Ajourhållning i folkbokföringsdata basen Nya adresser aviseras till Skatteverket veckovis från Lantmäteriet. Skatteverket samlar ihop dessa på en månadsvis lista som utreds manuellt av Skatteverket.

14 14 (132) Från Skatteverket till Lantmäteriet Folkbokföringsärende I samband med att Skatteverket folkbokför personer på en reserverad adress eller på en adress som saknas i adressregistret, så skapas en post som skickas till Lantmäteriet. Lantmäteriet presenterar sedan dessa adresser i LINA som ett utredningsfall av typen Folkbokföringsärende. De aviserade adresserna presenteras i form av två typer av brister: Adressplats saknas Adressplats ej Gällande Kommunen ska sedan utreda om adressen ska bli gällande, adressen inte ska användas eller att en ny adress ska registreras. Läs mer om registreringsrutinerna i kapitel 8.8 Folkbokföringsärende. Om kommunen anser att ingen ändring ska ske registreras en kommentar till ärendet. Denna kommentar samt ändringar som kommunen registrerar aviseras sedan tillbaka till Skatteverket som i sin tur uppdaterar folkbokföringsregistret. Beskrivning av informationsflödet mellan Lantmäteriet och Skatteverket Skatteverket folkbokför på en reserverad adress Skatteverket folkbokför på en adress som saknas i adressregistret. Adressen aviseras till Lantmäteriet Lantmäteriet presenterar adressen i LINA Kommunen utreder Kommentar Registrering Registrering Kommunen ändrar adressens status till Gällande. Kommunen registrerar en ny adress. Kommunen sätter en kommentar - adressen ska ej användas - denna adress gäller Förändringarna aviseras till Skatteverket Kommentarerna aviseras till Skatteverket Skatteverket ändrar i folkbokföringsregistret.

15 15 (132) Kassaregisterärende Från och med 1 januari 2010 måste företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller kontokortsbetalning ha certifierade kassaregister och erbjuda kunden kvitto. Det har riksdagen beslutat i en lag (2007:592). Syftet är att skydda seriösa företagare mot illojal konkurrens. Skatteverket använder sig av Fastighetsregistrets adresser i sitt arbete med certifieringen av företagen i samband med att företagen anmäler sig. I detta arbete uppstår då att anmälan sker på adresser som saknas i adressregistret. Lantmäteriet och Skatteverket har kommit överens om att de brister som upptäcks i samband med ovanstående aviseras till Lantmäteriet som sedan vidarebefordrar detta till kommunerna via LINA. Detta är ett sätt att arbeta med kvaliteten på adresser till verksamheter. Uppskattningen är att antalet ärenden kommer att bli få Till/från Posten AB Alla adressförändringar (ajourföringar och nyuppläggning av nya områden) skickas löpande till Posten AB för postnummersättning. Ajourföringar, som normalt inte påverkar postnummersättningen, är åter från Posten inom 14 dagar. Nya adressatta områden kräver mera arbete och är åter från Posten inom 30 dagar. I enstaka fall uppstår problem hos Posten med att sätta postnummer. Problemet kan bero på att kommunen registrerat en olämplig adress. I dessa fall kontaktas Lantmäteriet som i sin tur kontaktar kommunen.

16 16 (132) 3 Adressinformationens användning Fastighetsregistrets adressdel innehåller belägenhetsadresser för fastigheter och byggnader. Registret ingår i ett rikstäckande system och ansluter till gällande standarder, vilket innebär att informationen kan användas oberoende av administrativa gränser. Genom adressplatskoordinater eller adressernas koppling till fastigheter och byggnader får adresser också ett känt läge och kan därmed tillsammans med annan information användas i geografiska informationssystem (GIS). Exempel på nya användningsområden för adresser är bilnavigering och ruttplanering. Enligt Trafikverket är behovet att hantera adresser tillsammans med vägnätet stort. I takt med den pågående uppbyggnaden av den nationella vägdatabasen (NVDB) skapas sådana möjligheter. Gatunamn har vid några tillfällen överförts från fastighetsregistrets adressdel till NVDB. Belägenhetsadresserna för bostadshus är styrande för postadresserna till personer bosatta i husen genom att adresserna aviseras (skickas) till och förs in i folkbokföringens register hos Skatteverket. Därifrån sprids sedan bostadsadresserna ut i samhället (till myndigheter, kommuner, försäkringsbolag, banker, företag m.fl.). Felaktiga adresser medför enligt beräkningar stora ekonomiska förluster för samhället. Med avisering från fastighetsregistrets adressdel (i fortsättningen benämnd FR-ADR) till folkbokföringen kommer kostnaderna för avsaknad av eller felaktiga adresser att minska väsentligt och det är därför viktigt att adressdelen hålls aktuell genom regelbunden ajourföring. Även blåljusorganisationerna (Polis, Ambulans, Brandkår) samt SOS-alarm är exempel på användare av adresserna. Kommunen är den myndighet som beslutar om adresser och svarar för att uppgifterna är korrekta. När det gäller postnummer och postort är Posten AB ansvariga för att uppgifterna är riktiga. Det är även kommunen som ajourför adressregistret. Denna registrering är direktuppdaterande vilket innebär att uppgifter som förs in eller ändras, omedelbart förändrar registerinnehållet. Nya och förändrade uppgifter kan direkt kontrolleras. I kommunerna finns ett stort behov av fastighets-, byggnads- och adressinformation. Grunduppgifter för adresser hämtas i FR-ADR och kompletteras med användarens egna uppgifter i lokala tillämpningar. FR-ADR innehåller en stabil teknisk identitet för varje adressplats som bör utnyttjas i de lokala systemen. 3.1 Lägenhetsregister Riksdagen har beslutat om en övergång till registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik istället för blankettbaserade folk- och bostadsräkningar. I refor-

17 17 (132) men ingick bl.a. uppbyggnaden av ett rikstäckande nationellt lägenhetsregister för att kunna folkbokföra på lägenhet. Riksdagen beslutade i maj 2006 om en ny lag om lägenhetsregister (2006:378). Enligt denna lag ska adresserna vara fastställda till den 1 juli Enligt förordningen om lägenhetsregister får alla kommuner anstånd med att fastställa belägenhetsadresser för: Småhus med permanent boende där det på fastigheten finns endast en småhusbyggnad, med en enda entré och en enda bostadslägenhet längst till den 1 januari För småhus utan permanent boende (fritidshus) längst till den 1 januari För övriga byggnader med permanent boende får kommunerna anstånd med fastställande av adresser längst till den 1 januari För mer information om lägenhetsregistret, se Handbok Ajourhållning Lägenhet samt lägenhetsregistrets egna webbsida - Lägenhetsregistret

18 18 (132) 4 Adressinformationens innehåll Adressinformationen omfattar de adresser som finns i fastighetsregistrets adressdel. Beteckningen för en adress ska bestå av kommunens namn, kommundel, adressområdets namn samt adressplatsens beteckning, t.ex. Gävle Gävle Nygatan 60. Om bynamn utgör adressnamn får även gårdsnamn som är kopplat till bynamnet, ingå i beteckningen, t.ex. Katrineholm Berga Nergård 1. För varje adressplats finns ett stabilt identitetsnummer, en teknisk identitet, som inte ändras. En adressplats får ett "födelsenummer" (tekniskt id) när det nyregistreras i FR-ADR via LINA. Detta nummer följer adressen ända tills den upphör att vara en adressplats. Detta gäller även om någon av dess egenskaper ändras, t.ex. lägesangivelsen. Även i samband med avstyckning är det samma adressplats även om kopplingen till fastighet ändras. Adressen är fortfarande densamma. För varje adress ska redovisas: Beteckning (kommunens namn, kommundel, adressområde, adressplatsbeteckning) Fastighet eller samfällighet som är kopplad till adressen Status (föreslagen, gällande, reserverad) Lägesangivelse (koordinater) Dessutom får redovisas: Postnummer och postort Posten AB är ansvariga för att uppgift om postnummer och postort är riktig. Lantmäteriet aviserar (skickar) adresserna till Posten som sätter postnummer och postort. De skickar sedan tillbaka uppgifterna till Lantmäteriet som för in dessa i FR-ADR. 4.1 Kommundel Omfattar en del av en kommun. Används för att skapa unika belägenhetsadresser och för grov lokalisering inom kommunen. Namnet på en kommundel ska ha tydlig ortnamnskaraktär. Om en kommun omfattar endast en kommundel ska denna ha samma namn som kommunen.

19 19 (132) 4.2 Adressområde (adressnamn) Geografiskt område vars utbredning beskrivs av de adressplatser som beslutas tillhöra adressområdet. Kan vara antingen namn på vägar, gator (gatuadressområde/metertalsadressområde) eller plats (byadressområde). Ett adressområde nyregistreras när t ex en gata byggs eller när en befintlig väg namnsätts. Ändring av adressområde handlar i de allra flesta fall om att ändra t.ex. felstavningar. Observera! Om ett adressnamn finns i flera kommundelar måste ett adressnamn per kommundel registreras. 4.3 Gårdsadressområde Namn på gård eller mindre bebyggelsegrupp inom ett byadressområde, t.ex. PerOlsgården, Stenhagen. 4.4 Adressplats Unik beteckning inom ett adressområde, d.v.s. den enskilda adressen inom adressområdet. Är normalt ett nummer, ibland kompletterat med en eller två bokstäver (littera), t.ex. 14, 14A (gatuadressplats, byadressplats eller gårdsadressplats). När det är metertalsadressplats anger numren avstånd i tiotal meter längs vägen och längs eventuell avtagsväg, t.ex. 17-0, Adresstatus Aktuell status för belägenhetsadressen. Kan vara Föreslagen, Gällande eller Reserverad. 4.6 Populärnamn Platser och byggnader omtalas ofta med välkända namn som inte förekommer i registret över områden och platser. Populärnamn är ett namn som är känt och allmänt används för att lokalisera adressplatsen. Ses som ett komplement till belägenhetsadressen. Populärnamnet saknar betydelse för postbefordran, men kan redovisas som en extra upplysning om avsändaren känner till det och väljer att använda det. Populärnamnet kan aldrig ersätta belägenhetsadressen, däremot ibland komplettera den. Populärnamn får t.ex. inte ange verksamhetsnamn eller firmanamn. Populärnamn är i första hand ett sätt att komplettera adresser i tätort, bör inte användas för by- och gårdsadresser på landsbygden. Populärnamn är en egenskap för objektet adressplats. Populärnamn är knutet till adressen och aviseras till Skatteverket. Exempel på populärnamn är:

20 20 (132) Adress Mariebergsvägen 7 Kyrkogatan 4 Populärnamn Villa Marieberg Sjömanskyrkan 4.7 Adresser som avviker från standarden för belägenhetsadress I och med migreringen (flytten) till det nya grunddatalagret och anpassning till svensk standard för belägenhetsadress, så finns det adresser som har fått markeringen Avviker från standard. Det gäller t.ex. adressplatser som är blanka eller har fem tecken i adressplats. Observera! Det finns f.n. inga krav från Lantmäteriets sida att denna typ av brist ska åtgärdas inom en viss tid. Här är det kommunens egen ambition som avgör när eventuell revidering ska göras. Tänk på att det inte går att registrera nya adresser med blank eller med fem tecken i adressplats. 4.8 Adressatt anläggning Är en upplysning om ett större geografiskt objekt, en anläggning, som adressats men som, i motsats till byggnad, ännu inte lagras som självständigt objekt. Används när adressplatsen avser annan företeelse än adress till byggnad eller obebyggd fastighet. Följande typer finns för adressatt anläggning: Avloppspumpstation Brygga Idrottsanläggning, idrottsplats Småbåtshamn (även Gästhamn) Tele- och radiomast Transformator, transformatorstation, nätstation Vattentäkt Återvinningsstation 4.9 Adressplatsanmärkning Är en upplysning till en plats som inte adressatts, men som hittas via den adressplats som får anmärkningen (t.ex. Strandvägen 3 får anmärkningstyp Kajplats med anmärkningstext Nr 14. Följande typer finns för adressplatsanmärkning:

21 21 (132) Angöringsplats för taxi Busshållplats Järnvägsstation/hållplats Kajplats Spårvagnshållplats Stoppställe för postutdelning Tunnelbanestationsnedgång Övrig anmärkning 4.10 Adresskoordinater Genom adressens unika lägesangivelse/koordinater får adressen ett känt läge. Adressplatsen kan ha olika typer av lägesangivelse/punkter, ingång (till en byggnad), infart, tomtplats eller övrigt läge. Om inte unika koordinater anges för adressen så får den samma koordinater som byggnaden när adressen kopplas till en byggnad Adresskoordinater på karta Genom adressplatskoordinater eller adressernas koppling till byggnader får adresser också ett känt läge och kan därmed redovisas på karta och tillsammans med annan information användas i geografiska informationssystem (GIS). Exempel på kartredovisning av adresser är LINA:s kartstöd. Koordinater för adressplatsen anges i något av de koordinatsystem som kommunen valt att använda. Även koordinatläget anges (ingång, infart, tomtplats eller övrigt läge) Punktläge Byggnad Med punktläge Byggnad menas centralpunkten för byggnadsgeometrier, som koordinater inom en byggnadsgeometri. Vanligtvis används detta läge när inte Ingång och Infart är lämpligt. Om ingen manuell registrering av adresskoordinater sker i LINA, får adressplatsen automatiskt byggnadens koordinater och, om inte punktläge angetts, punktläge Byggnad när adressplatsen kopplas till en byggnad Punktläge Ingång Med punktläge Ingång menas att koordinaterna för adressplatsen alltid ska ligga i eller omedelbart intill den dörr, port, yttertrappa eller dylikt på byggnaden som adressen avser. När det gäller att bedöma vilket noggrannhetskrav punktuppgiften ska fylla kan preciseringen till beskrivningen av adressplats i standarden för belägenhetsadresser tillämpas.

22 22 (132) Där sägs att adressplatsen är en plats med cirka två meters diameter. Med det som bakgrund bör man kunna kräva att den som står på det angivna läget befinner sig inom någon meter från den avsedda entrén. Läget kan anges antingen så att det faller innanför byggnadens begränsningslinjer, eller utanför. Det är viktigt att punktläge Ingång registreras när en byggnad har flera adressplatser som avser olika dörrar, portar osv. För hyreshus/flerfamiljshus är målsättningen att punkttypen alltid ska avse en ingång Punktläge Infart Med punktläge Infart menas att de angivna koordinaterna för adressplatsen avser ett läge i nära anslutning till en faktisk eller, för det fall fastigheten är obebyggd, en tänkt infart för besök och leveranser till fastigheten. Punktläge Infart ska alltid ligga inom fastigheten. Punktläge Infart ska i första hand utnyttjas för obebyggda fastigheter, men kan också användas om det bara finns en byggnad på fastigheten (t.ex. småhusbebyggelse) eller om alla byggnader utom en har anmärkning byggnad undantagen från adressättning. Den sistnämnda modellen kan användas för industrier och institutioner med en enda infart och i övrigt internt adresseringssystem som är väl skyltat. Punktläge Infart ska inte användas om det är svårt att avgöra vart adressen hör, t.ex. om samma faktiska infart används av flera fastigheter Punktläge Tomtplats Koordinaterna för adressplatsen avser ett läge centralt i en planerad eller obebyggd tomtplats, där man vill ange en mer exakt punkt än ungefärligt läge Punktläge Övrigt läge Anges för adressatt anläggning Koppling till byggnad och fastighet Adressen kan bara vara kopplad till en byggnad, byggnaden kan vara kopplad till flera adresser. Adressen har alltid en direkt koppling till fastighet. Får endast peka ut en fastighet. Vid 3D är adressen kopplad till markfastigheten.

23 23 (132) 4.12 Verksamhetsåtgärd, objektversion, giltighetsdatum Förändringar i adressobjektet dokumenteras genom att varje version av objektet får ett versionsummer. Versionen märks med det datum den gäller från och det datum den upphör att gälla. För varje förändring sätts en verksamhetsåtgärd ur en värdelista, den beskriver varför ändringen gjorts. Relationen mellan verksamhetsåtgärd och objektstatus följer ett regelverk.

24 24 (132) 5 Adressättning Kommunfullmäktige ska avgöra vilken nämnd eller styrelse som ska vara ansvarig för adressättningsfrågor. Detta ska finnas infört i reglementet för nämnden. Fullmäktige ska också besluta om delegering av besluten i adressfrågor och om vad som får vidaredelegeras. Det är fullt möjligt att lägga ansvaret och besluten på olika nämnder men det är inte lämpligt! För beredning av ärenden tillsätter man i många kommuner särskilda grupper av sakkunniga som får lämna förslag till den ansvariga nämnden. Alla beslut som fattas ska alltså kunna grundas på en delegeringskedja som är korrekt enligt kommunallagens regler. Det finns ingen uttrycklig skyldighet för en kommunal nämnd (eller den som har delegerad beslutanderätt) att underrätta om adressbeslutet. De flesta kommunala beslut som inte omfattas av speciallagstiftning berör en obestämd krets av kommunmedborgare. Däremot ska nämnderna enligt Kommunallagen 6 kap 8 verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster. Beslut om adress berör alltid ett större kollektiv men har en särskild betydelse för dem vars folkbokföring eller stadigvarande postadress direkt berörs av beslutet. Hur beslut kan meddelas till berörda är inte reglerat. I praktiken bör kommunen se till att ett beslut om ny eller ändrad adress meddelas till åtminstone någon representant för berörda. Lantmäteriet har inte något ansvar för att underrätta berörda. Av tradition har man i kommunerna betraktat viss adressättning som s.k. ren verkställighet. En förutsättning är alltid att det finns beslutade adressättningsprinciper, t.ex. vid gatuadresser udda nummer till vänster, jämna till höger, vid byadresser måste byadressnamnet vara beslutat och området finnas definierat på karta och nummersättningen vara odiskutabel (första lediga nummer är nog det enda som är odiskutabelt!). Modellen med metertalsadresser bör kunna anses vara grund för att nummersättningen betraktas som ren verkställighet. Namnsättning av gator, byadress- eller gårdsadressområden kan aldrig anses vara ren verkställighet. När beslut i enskilda adressärenden fattas gäller vanliga förvaltningsrättsliga regler. Samråd ska ske med berörda personer (fastighetsägare, boende o.s.v.). När det gäller gatunamn brukar man inte samråda om själva namnet. Däremot bör man samråda om kommunen avser att ändra tidigare beslutade gatunamn eller numreringar. Samråd med enskilda ska aldrig avse stavningen av ortnamn. Om ortnamnen är fastställda, d.v.s är traktnamn eller finns på allmänna kartor, ska den stavningen följas enligt reglerna i Kulturminneslagens 4. Om ortnamnen inte är

25 25 (132) fastställda ska råden i Ortnamnsrådets skrift God ortnamnssed Ortsnamnsrådets handledning i ortnamnsvård följas. Vid behov sker samråd med ortnamnsvårdande myndigheter. LINA är inte ett handläggningssystem för adressättning utan förutsätter att besluten om adresserna är klara innan de förs in i fastighetsregistrets adressdel. Vid adressättning finns ett antal regler och begrepp att lära känna och ta hänsyn till. Här nedan beskrivs i dessa i korthet. En genomgång av viktiga faktorer vid adressättning samt råd och rekommendationer för adressättningen återfinns i bilaga 1 - Råd, regler och rekommendationer vid adressättning. Där beskrivs bl.a. begreppen Svensk Standard, basadressregister, belägenhetsadresser, ortnamn, postala adresser samt regler för adressättning. Detaljerade råd och rekommendationer samt adressättningsexempel finns i SIS s standard för belägenhetsadresser SS :2007 samt tillhörande tekniska rapport Handbok Belägenhetsadresser SIS-TR 33: Adressättning av byggnad på byggnad Hus på hus blir en allt vanligare företeelse, speciellt i storstadsområden där ledig mark för nybyggnation är begränsad. Byggnader för boende och annan verksamhet kan byggas på varandra. För att kunna registrera unika egenskaper (t.ex. byggnadsändamål) på de enskilda byggnaderna är det tillåtet att registrera dessa som unika objekt med egen geometri. Adressättning av byggnaderna beror på vilken ingång t.ex. utryckningsfordon har tillgång till. Finns en ramp upp till de övre byggnaderna kan adresspunkten (1 och 2) sättas till den enskilda byggnadens entré (se hus 2 och 3 nedan).

26 26 (132) Finns inte någon ramp sätts adressplatsen/adressplatserna till den entré på marken varifrån det enskilda huset kan nås. 5.2 Viktiga definitioner Belägenhetsadress Ajourhållning av adresser i LINA syftar till att bygga upp ett register över belägenhetsadresser. Belägenhetsadress definieras enligt Svensk Standard bl.a. som ett sätt att ange en plats utan att använda koordinater. Den ska vidare entydigt peka ut bara en plats. Den måste innehålla ett namn adressområde - som kan knytas till platsen. Adressområdet måste kompletteras med en unik beteckning, adressplats, eftersom många platser t.ex. längs en gata har samma adressnamn Postala adresser, postadresser och utdelningsadresser En postal adress består av adressat och postadress. Postadressen består av utdelningsadress, postnummer och postort. Belägenhetsadresserna utgör grund för utdelningsadresser. Normalt används adressnamn, t.ex. Byvägen och adressplats, t.ex. 3 som utdelningsadress. Utdelningsadressen blir då Byvägen Ortnamn och adressnamn Ortnamn är den sammanfattande termen för alla geografiska namn. Ortnamn omfattar härmed by- och gårdsnamn, kvartersnamn, sjönamn, vägnamn, åkernamn, ånamn, ängsnamn, önamn o.s.v. I LINA-systemet och även i handboken används i huvudsak begreppet Adressområde som kan betecknas som en undergrupp av ortsnamn.

27 27 (132) Ortnamn skapas dels genom formella beslut, men även genom användning under lång tid så att de kan bedömas vara väl förankrade. God ortnamnssed beskrivs i en handledning God ortnamnssed Ortnamnsrådets handledning i ortnamnsvård utgiven av Ortnamnsrådet genom Lantmäteriet Skriften kan beställas från Lantmäteriet, telefon

28 28 (132) 6 Allmänt om LINA 6.1 Hur systemet är uppbyggt När det gäller adresser arbetar du med två olika objekt, adressplats och adressområde enligt svensk standard för belägenhetsadresser. I systemet kan du lägga till, ändra eller ta bort adressplatser och adressområden. När det gäller byggnad och lägenhet så arbetar du med ett objekt vardera för byggnad och lägenhet. Du kan lägga till, ändra eller ta bort byggnader och lägenheter i systemet. Förutom att du registrerar information om dessa objekt ska det också finnas olika kopplingar: 1. Byggnad måste alltid vara kopplad till fastighet 2. Adressplats måste alltid vara kopplad till adressområde. 3. Adressområde måste alltid vara kopplad till en kommundel. 4. Adress bör kopplas till byggnad, om det är möjligt, annars måste gällande adress vara kopplad till fastighet. 5. Lägenhet måste alltid kopplas till en adress. (Undantag de bostadslägenheter i småhus som är maskinellt skapade vid lägenhetsregisterinsamlingen). 6.2 Tekniska krav - rekommendationer LINA-systemet är utvecklat för att stödja Internet Explorer version 7 och senare och Firefox 3.0 och senare. Rekommendationen är dock att Explorer 8 eller Firefox 3.6 används. Systemet behöver inga särskilda Office-program för att fungera. LINA ses bäst med skärmupplösningen 1024 x 768 eller högre. Rekommendationen är att skärmupplösningen 1280 x 1024 används. För utskrift av rapporter och handbok behöver du ha Acrobat/Adobe Reader version 5 eller senare installerat. Rekommendationen är att Adobe Reader 9 används. 6.3 Hur Du startar/loggar in i systemet I samband med att du får ditt användarnamn och lösenord från Lantmäteriet, så får du också den www-adress som du ska använda. Skriv in denna www-

29 29 (132) adress och starta LINA-systemet. Du får då följande bild: Skriv ditt användarnamn i fältet "Username" och ditt lösen i fältet "Password". Klicka på Login. Följande formulär visas:

30 30 (132) Du har nu startat LINA-systemet och kan börja arbeta. 6.4 Byta lösenord Användare kan själv byta lösen. Klicka på Hjälp i inloggningsrutan. En ny sida visas med en ruta där man väljer Byt lösenord. Följ instruktionerna, du kommer att få ett lösenord skickat till dig. Om lösenordet som skickats inte fungerar, kontrollera att du inte kopierat lösenordet och fått med ett blanksteg på slutet. Tänk på att lösenordet ska innehålla 6-12 tecken, 2 versaler (stora bokstäver) och 2 siffror, inga specialtecken.

31 31 (132) Det går också att klicka på länken Kontakta oss i LINA för att komma till ovanstående sida för att byta lösenord. 6.5 Hur Du arbetar i systemet Du arbetar i systemet genom att klicka på olika länkar beroende på vad du vill göra. Du får då upp ett så kallat formulär. Från vissa formulär kan du komma vidare till s.k. underformulär för att till exempel göra kopplingar. Du behöver inte gå tillbaka till startsidan när du ska göra något annat i systemet, utan du kan direkt klicka på aktuell länk i menyn. Men kom ihåg att Du måste klicka på knappen "Spara" om du vill att det du valt eller skrivit i formuläret ska sparas. När du ska avsluta ditt arbete i systemet kan du klicka på "Logga ut" i menyn.

32 32 (132) 6.6 Menyn Nedan ges en förklaring till de olika flikarna i LINA:s meny: Ajourhållning Kommundel Adressområde Brister LINA:s startsida. Här kan du söka på fastighet eller adressområde samt direkt i kartan. Länk till formuläret "Kommundel". Formuläret används för nyregistrera, ändra och avregistrera kommundelar. Länk till formuläret "Adressområde". Formuläret används för att nyregistrera, ändra eller avregistrera adressområden. Formuläret används också för att nyregistrera, ändra eller avregistrera gårdsnamn som hör till ett byadressområde. Länk till ett formulär där du hittar olika typer av kvalitetsbrister samt utredningsfall som finns för BALinformationen. Här finns fastighetsbildningsärendena som kan innebära att kopplingen mellan byggnad och fastighet eller adress och fastighet ska ändras. Även de folkbokföringsärenden som Skatteverket har aviserat finns här. Rapport Brevmall Kontakta oss Handbok Länk till ett formulär där du skapar rapporter för Fastighet, Byggnad, Lägenhet, Adressområde och Adressplats. Länk till formuläret Brevmall. I detta formulär kan du själv formulera innehåll, ange kontaktperson m.m för de olika breven (förslag- och bekräftelse för adress samt underrättelse av lägenhetsnummer). Här hittar du information om hur du kontaktar BALsupporten (telefonnummer, e-postadress samt öppettider). Här finns också information om t.ex. ansökan av behörighet till LINA. Länk till handböckerna för ajourhållning av Byggnad,

33 33 (132) Senaste nytt Logga ut Adress och Lägenhet. Länk till Lantmäteriets hemsida Ajourhållning BAL. Här kan du bl.a. läsa senaste Nyhetsbrevet, frågor och svar m.m. Här klickar du när du vill logga ut från LINA-systemet. 6.7 LINA s startsida När du har loggat in i LINA så visas denna bild: Om du arbetar med ajourhållning för flera kommuner så kan du på denna sida byta kommun. Klicka på plustecknet, då visas de kommuner du har behörighet att arbeta med. Klicka på den kommun du vill byta till. Här anger du antingen den fastighet eller adress du vill arbeta med.

34 34 (132) Du kan också söka genom att klicka i kartan (zooma in). När du har hittat den aktuella fastigheten i kartan så dubbelklickar du för att hämta byggnads-, adress- och lägenhetsinformationen. Om du klickar en gång så presenteras fastighetsbeteckningen i en grön ruta. Observera! Du måste först klicka på pilen i kartstödets verktygsfält. När du har gjort detta så presenteras byggnaderna, adresserna och lägenheterna på den valda fastigheten, se nedan. Klicka på: Byggnad (byggnad 1) om du vill ajourhålla byggnadsinformationen Adressen om du vill ajourhålla adressinformationen Lägenheter om du vill ajourhålla lägenhetsinformation Du kan också, från denna sida, komma vidare till nyregistrera byggnad eller adress, koppla byggnader till adressplatser, byta fastighet, byta husnummer, skriva ut brev samt hämta ägare genom att klicka på aktuell länk, se nedan.

35 35 (132)

36 36 (132) 7 Registrering i LINA 7.1 Kommundel Nyregistrering Omfattar en del av en kommun. Används för att skapa unika belägenhetsadresser och för grov lokalisering inom kommunen. Namnet på en kommundel ska ha tydlig ortsnamnskaraktär. max 35 tecken får innehålla versaler och gemener måste börja och sluta med en bokstav (a-ö, A-Ö) tillåtna tecken är é, É, blanktecken, kolon, bindestreck, punkt, diakritiska tecken ( ^ ) får inte innehålla två blanksteg i rad får inte innehålla siffror Klicka på länken Lägg till ny kommundel och skriv det nya namnet. Klicka på Spara. 7.2 Kommundel Ändring/Avregistrering Klicka på (Redigera) och ändra kommundelsnamnet, t.ex. ändra versaler/gemener. Klicka på Krysset om du vill avregistrera en kommundel. 7.3 Adressområde - Nyregistrering Ett adressområde nyregistreras när t ex en gata byggs eller när en befintlig väg namnsätts. Detta adressområde "lever" i registret ända tills gatan försvinner. Ändring av adressområde handlar i de allra flesta fall om att ändra t.ex. felstavningar.

37 37 (132) Klicka på Adressområde i menyraden. Längst ner till vänster visas då följande länk: Klicka på länken. Då visas följande formulär Nu kan du börja registrera. Obligatoriska fält, som måste fyllas i, är markerade med en asterisk *. Registreringen inleds med att du väljer från listan vilken kommundel du vill registrera adressnamnet på. Därefter skriver du det nya adressnamnet samt väljer adressområdestyp. Om kommunen inte har kommundelar, så väljer du kommunnamnet som kommundel. Du flyttar dig enklast mellan fälten med tabulatortangenten. Observera! Om ett adressnamn finns i flera kommundelar måste du registrera ett adressnamn per kommundel. Nedan beskrivs fälten i formuläret: Kommundel Obligatorisk uppgift för alla kommuner. Om en kommun omfattar endast en kommundel ska denna ha samma namn som kommunen.

38 38 (132) Adressnamn Adressområde Gatuadressområde Här skriver du det nya adressnamnet. Tänk på att skriva adressnamnet med versaler och gemener! Så som du skriver så sparas också namnet i databasen, t.ex. Olof Palmes gata, Västergatan, Backens väg. max 35 tecken får innehålla versaler och gemener måste börja och sluta med en bokstav (a-ö, A-Ö) får inte innehålla siffror får inte innehålla två blanksteg i rad tillåtna tecken är é, É, blanktecken, kolon, bindestreck, snedstreck, punkt, diakritiska tecken ( ^ ), ü, Ü Byadressområde Metertalsadressområde max 35 tecken får innehålla versaler och gemener måste börja och sluta med en bokstav (a-ö, A-Ö) tillåtna tecken är é, É, blanktecken, kolon, bindestreck får inte innehålla två blanksteg i rad får inte innehålla siffror max 35 tecken får innehålla versaler och gemener måste börja och sluta med en bokstav (a-ö, A-Ö) tillåtna tecken är é, É, blanktecken, kolon, bindestreck, punkt, diakritiska tecken ( ^ ), ü, Ü, får inte innehålla två blanksteg i rad får inte innehålla siffror

39 39 (132) Adresstyp Här väljer du från listan något av alternativen: Byadressområde Bynamn - namn/nummerbaserade adresser (ex. Norrbyn Storgården 1, Åshammar 42, Kungsgården Soldattorpet 1) Gatuadressområde Gatu-/vägnamn - nummerbaserade adresser (ex. Åsvägen 2, Storgatan 12A) Metertalsadressområde Gatu-/vägnamn - avståndsbaserade adresser (ex. Metergatan ) Om du valt adressområdestypen "Byadressområde" så presenteras även formuläret nedan. Läs mer om hur du registrerar "Gårdsnamn/Gårdsadressområde" i kapitel Klicka på knappen Spara. Som bekräftelse får du meddelandet De uppgifter som visas i meddelandet är nu lagrade i registret. Om du ångrar något av det du valt/skrivit innan du har sparat så kan du ändra direkt i formuläret. 7.4 Adressområde - ändring/avregistrering Klicka på Adressområde i menyraden.

40 40 (132) Ange adressområdet i klartext eller sök med % (minst tre tecken, t.ex. Sto%) och klicka Sök. Adressområdet presenteras nu under rubriken Sökresultat som en länk att klicka vidare på. Under Huvuduppgifter kan du nu göra dina ändringar och klicka på Ta bort eller Spara. Observera! För att kunna ta bort ett adressområde måste samtliga adressplatser först vara avregistrerade. Som bekräftelse får du meddelandet

41 41 (132) eller De uppgifter som visas i meddelandet är nu lagrade i registret Ändra adressområdestyp Om ändring ska göras av adressområdestypen görs kontroller i systemet, bl.a. om befintliga adressplatser inom adressområdet är utformade enligt standard efter den nya adressområdestypen. Om adressplatserna följer standarden så blir adressområdestypen ändrad och adressplatstyperna för respektive adressplats ändras automatiskt. De adressplatser som inte följer standard visas på ett speciellt sätt i LINA, se kap Åtgärden är att registrera adressplatsens nummer och eventuellt bokstavstillägg i adressplatsformuläret, se nedan. Exempel: Om adressområdestypen är Metertalsadressområde och det finns tre adressplatser inom området med nummer 1, 2 och 4 så har dessa adressplatser markering Avviker från standard eftersom de inte följer standarden för metertalsadresser (saknar uppgift om avståndsled). När du har ändrat adressområdestypen till Gatuadressområde för dessa adresser så kommer markeringen Avviker från standard automatiskt tas bort. Observera! Det går inte att byta adressområdestyp i exemplet ovan om det både finns adressplatser med avståndsled (-xx) och utan, eftersom de med avståndsled inte följer standarden för gatuadress. Ett felmeddelande visas. I