Verksamhetsberättelse 2010 VÄRMLANDS MUSEUM

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010 VÄRMLANDS MUSEUM 1

2 Innehåll Förord 5 Övergripande satsningar 6 Besöksstatistik 8 Kulturhistoria 9 Publik verksamhet 12 Enheten för kulturmiljö 19 Enheten för konst 22 Tekniska enheten 26 Ett museum för hela Värmland 27 Dyvelstens flottningsmuseum 28 Långbans gruvby 29 Torsby Finnkulturcentrum 30 von Echstedtska gården 32 Administrativ service 34 Styrelse Personal och organisation Värmlands Museum Box Karlstad Tel: E-post: museet@varmlandsmuseum.se Ekonomisk berättelse Omslag: Affischer från några av våra utställningar

3 Förord Några av vår samtids viktigaste frågor rör miljö & klimat, migration och utanförskap. Museet har på olika sätt under året berört dessa frågor: Lena Cronqvists konst, skapande workshops med HBT-ungdomar, utställningen Livets Spår och skolprogram på teman som Brott och straff i Bilans fängelsemuseum och Häxjakt och Facebook. Museets nya satsning i teknikklubben Lusten med en interaktiv utställning om förnyelsebar energi i form av en Legostad, Lusten Green City, har väckt stort intresse hos både stora och små. Med von Echstedtska gården medverkar museet i ett forskningsprojekt som undersöker klimatförändringarnas effekt på kulturarvet i känsliga miljöer. Minnen av migration och ett nytt liv i Värmland har tillförts museets samlingar genom projektet Berätta ditt liv. Det värmländska kulturarvet har på olika sätt lyfts fram under året, bl a i en utställning om Fröding, värmländsk förhistoria i utställningen Kalla spår, i olika föreläsningar, i årsboken om mat och herrgårdsliv på Värmlands Säby och inte minst genom två stora inventeringsprojekt. En mycket omfattande inventering av lösa inventarier i länets kyrkor har påbörjats i nära samarbete med församlingarna på uppdrag av Svenska kyrkan. Inom interregprojektet En levande Finnskog har nära 200 skogsfinska fastigheter inventerats på svensk sida ett viktigt kunskapsuppbyggande grundarbete. Dagens Värmland har speglats i många av årets program och evenemang men också i Anna Ledins fotoutställning på temat identitet, i Kerstin Hamiltons fotoutställning om Lesjöfors och genom de samtidsdokumentationer museet genomfört under året. Museets utgårdar är viktiga nav för museets närvaro ute i landskapet. Långban befinner sig i en spännande utvecklingsfas och under året har ett stort skyltningsprojekt genomförts i samarbete med Värmlands Industriminnesförening och Länsstyrelsen. Det gamla industriområdet kan nu besökas med stor behållning året runt, 24 timmar om dygnet och kan liknas vid en stor utomhusutställning. Mycket glädjande hade Värmlands Museum rekordmånga unga besökare under Över besökare under 20 år och drygt av dem mötte våra pedagoger i skolprogram. Museiledningen vill rikta ett stort tack till alla samarbetsparter, anslagsgivare och till den kompetenta och hängivna personal som gjort museiåret spännande och innehållsrikt! Ett särskilt tack till Ljungbergsfonden och andra sponsorer som möjliggjort utveckling av teknikklubben Lusten. Åsa Hallén Landsantikvarie 4 5

4 Övergripande satsningar INTERNATIONELLT Utställningen Livets steg skildrade övergångsriter från livets födelse till döden, livscykelriter, i olika kulturer runt om i världen, och gav med tillhörande pedagogiska program en spegling av oss själva och det universala behovet av möjlighet till livsförståelse. För att öka museets internationella kontakter har museet tackat ja till att driva projektet OpenSource museum. Vid rekrytering till tjänsten som utställningsproducent har sökanden med internationella erfarenheter prioriterats. En studieresa till London för utstälningsansvariga genomfördes för att samla intryck och inspireras under tre dagar och 18 utställningar. Fortsatt utbyte med Ungern har uppmuntrats i interregprojektet En levande Finnskog - Vårt felles ansvar och en studieresa för tre av medarbetarna har under hösten genomförts. En gemensam studieresa till Danmark med all personal her genomförts, bl a gjordes studiebesök på Dunkers kulturhus, Louisiana, Nationalmuseum och Experimentarium i Köpenhamn, Kulturen i Lund och länsmuseet i Varberg. Landsantikvarien gavs inblick i det nederländska museiväsendet genom studiebesök och möten med nederländska kollegor i Amsterdam vid landsantikvariemötet. DIGITALISERING För att öka utnyttjandet av digitala medier deltog museet i en internationell museikonferens i Köpenhamn Digital Excellence - i slutet av året. Museet fortsätter också att utveckla bildbyråtjänsten. OpenSource museum är ett projekt som syftar till att stärka museets kompetens och utveckla museets användande av digitala medier. BARN OCH UNGA I satsningen på barn och unga har tjänsten som pedagog i teknikklubben Lusten permanentats. Skolprogrammen har haft ett fylligt innehåll och två av årets stora utställningar i Stora hallen har haft barn som huvudsaklig målgrupp; Lek och Kalla spår, en utställning om historia och arkeologi för barn och ungdomar. Planering av en ny basutställning som ska vända sig till unga och ersätta entresolplanets nuvarande utställningar har inletts. Rekordmånga barn och unga, över , har under året besökt museet, varav träffat någon av våra pedagoger i ett program. ÖKAT UTRYMME I BUDGETEN FÖR UTVECKLINGSPROJEKT OCH SÄRSKILDA SATSNINGAR För att öka utrymmet i budgeten har utvecklingsbidrag sökts från Kulturrådet för ett flertal projekt. Kulturrådet beviljade i slutet av året bidrag till ett av dessa: Artist in Residence. Teknikklubben Lusten har erhållit sponsormedel till utveckling av utställningen om förnyelsebar energi. Mot bakgrund av att anslagen till museet inte ökat i samma takt som kostnadsutvecklingen under ett antal år togs beslut i styrelsen 10 december om neddragningar i verksamheten motsvarande 2 miljoner kronor för att förhindra att museet hamnar i ekonomiska svårigheter och för att möjliggöra nya satsningar. Åtgärderna innebar bl a en ny organisation med färre enheter, en ny verksamhetsinriktning för Torsby Finnkulturcentrum och en neddragning med sammantaget 6,9 helårstjänster. MARKNADSFÖRING AV KONSTEN I VÄRMLAND Genom ett utvecklingsbidrag från Statens kulturråd och ett bidrag från Region Värmland möjliggjordes en satsning på marknadsföring av konsten i Värmland. Konstkritiker Ingela Lind skrev texterna och publikationen Konstresan Värmland som trycktes i exemplar och distribuerades med tidskriften Konstperspektiv, och via gallerier och museer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Värmlands Museiförening Museiföreningen är en stödförening till Värmlands Museum. Det administrativa samarbetet mellan föreningen och Värmlands Museums kansli har under året fortsatt och ytterligare fördjupats. Museet har ägnat arbete åt föreningens logotype, framtagandet av en folder, vepa i receptionen och presentkort på medlemskap. Vidare har man arbetat med att utveckla Museiföreningens länk på museets hemsida samt hållit informationsmöten i anslutning till styrelsemöten med representanter från olika enheter på museet. Museiföreningen har under hösten fått en ny kontaktperson på museet, konstintendent/pedagog Anna Skoglund. Museiföreningen har arbetat aktivt för att öka medlemsantalet. Vid den värmländska bokmässan, museets julmarknad samt vid vernissagedagen av utställningen Mönsterkraft! fanns därför representanter på plats med eget bord vid receptionsdisken. Museiföreningens representanter har mötts av stort intresse av de besökande. Deras närvaro har även underlättat arbetet för butikens personal i deras uppgift att informera om föreningen. Många nya medlemmar löste Museiföreningens årskort vid dessa tillfällen. Årsboken Bidrag från Värmlands Museiförening möjliggjorde utgivning av årsboken Värmland Förr och nu. Titeln var Herrgårdsliv och matkultur och boken redogjorde för köks- och matkultur på Värmlands Säby. En storsäljare visade det sig - boken sålde snabbt slut. KONSTRESAN 6 7

5 Besöksstatistik Kulturhistoria Värmlands Museums besökssiffror är fortsatt höga. Totalt besöktes Värmlands Museum av besökare. Glatt överraskad. Utmärkt guide om modets utveckling. 20-åringarna lyssnade och jag som är tre gånger äldre lärde mig också! Att vi kom hit var en ren tillfällighet mellan tågen Samlingarnas tillväxt Värmlands Museum, Karlstad varav till utställningarna Dyvelstens flottningsmuseum Långbans gruvby varav till utställningarna Under året har museets föremålsregister utökats med ett 50-tal föremål, 325 böcker har införskaffats till biblioteket och arkivet har växt med ca 2 hyllmeter. I samband med förnyelsen av utställningen Klädloftet gjordes en insamling av kläder och skor från framför allt och 1990-talen. Bland gåvorna till föremålssamlingen kan nämnas en fasadskylt, diverse redskap samt fotografier rörande en frisörsalong som drevs av flera generationer på Kungsgatan i Karlstad. Även museets lilla rekvisitasamling har fått några tillskott. Föremålen, negativen, fotografierna, arkivalierna och musikinspelningarna förvaras i ändamålsenliga lokaler på museet respektive i Ulvsbymagasinet norr om Karlstad, där de får kontinuerlig tillsyn och vård. Under året har visningar av såväl föremålssamlingarna, fotosamlingarna och arkivet hållits vid ett flertal tillfällen. Ca 225 personer har under året besökt något av museets magasin och arkiv. von Echstedtska gården Torsby Finnkulturcentrum Klädbyte på loftet Den nya utställningen i Klädloftet lyfter fram 1900-talet lite extra. Varje årtionde är representerat med kläder som berättar om färg, form och material och 1800-talens representanter i form av klänningen i brocherat siden från Krokstad herrgård respektive den ryska hovdräkten från Longs slott har fått egna montrar och kan beskådas i all sin prakt. Förbättringar av belysningen och färdigställandet av en digital utställningskatalog återstår. Effektivare arkivering av bilder och dokument Arbetet med den digitala bildarkiveringen har påbörjats med inköp av programvara och planering. Bildflöde och arkivering fungerar nu på fotoavdelningen och nästa steg är det övriga digitala bildflödet på museet. I syfte att underlätta och effektivisera arkiveringen i museets arkiv har arkivarien under året hållit kurser för museets handläggare. Förbättringar i föremålsarkivet Arkeologi: Ett ändamålsenligt förvaringssystem för fyndbackar har färdigställts. Stora delar av samlingen är inventerad och viss gallring har genomförts. Konst: En samlad magasinsyta är frigjord för uppbyggnad av konstförvaring. Ombyggnationen är projekterad och omdragning av el är genomförd. 8 9

6 Textil och foto: Det mindre textilmagasinet har tömts och den del av negativarkivet som förvaras i Ulvsby är överflyttat hit. Fotosamlingen har organiserats för en bättre överblick och ett effektivare arbete framöver. Det forna negativarkivet har sanerats (kemikalier i negativen har avgett en lukt som satt kvar i rummet) och väggarna har målats. Textilsamlingen kommer här att få bättre förvaringsförhållanden och ytor för framtida expansion. Open Source Museum Under året har en projektidé bearbetats för att under 2011 resultera i en ansökan om EU-medel för att förenkla åtkomsten av museets samlingar och annat kulturarvsmaterial. Projektet kallas Open Source Museum och syftar till att koppla samman digitaliserat material med intressanta tekniska lösningar. Genom att skapa regionala nätverk i flera europeiska länder vill vi tillsammans med presumtiva användare skapa nya vägar till vårt gemensamma kulturarv. Fotodokumenterat Förutom den löpande fotograferingen i museets verksamhet har det gjorts mer omfattande fotodokumentationer på Deje bruk, Kristinehamns Badhus och i Finnskogen. Finnbosättningar har dokumenterats i Värmland, Dalarna och Norge i EU-projektet En levande Finnskog Vårt felles ansvar. Bilderna berättar Tre fotodokumentationer med samtidstema är gjorda under året. Först ut var vargjakten, ett brännande hett ämne där alla har en åsikt. Fotograferingen gjordes nordväst om Torsby. Därefter följde vår fotograf Västanå Teaters verksamhet i Berättarladan i Sunne. På annandag jul fanns Värmlands Museum på plats när utematchen i ishockey mellan Färjestad och Frölunda gick av stapeln i Karlstad. Ett arrangemang som drog över besökare. Dokumentationerna har presenterats i mindre utställningar i museets entré. Museer i Värmland Kartan, innehållande information om 45 museer i Värmland, nytrycktes inför sommarsäsongen. Museinätverket genomförde en träff på Värmlands Museum i december. Ett tjugotal deltagare diskuterade nätverkets och kartans framtid, kompetensutveckling med mera, diskussioner som kommer att föras vidare under Deltagarna fick dessutom några uppskattade smakprov på skolprogram och visningar i utställningarna av länsmuseets pedagoger. Många av deltagarna uttryckte ett behov av stöd när det gäller val av marknadsföringsinsatser. Länsmuseets kommunikatör satte därför ihop en övergripande vägledning med tips och råd i dessa frågor, vilken skickades ut med minnesanteckningarna från träffen. Kultur i vården Under våren 2010 fick 6 olika äldreboende i Karlstad besök av Värmlands Museum med ett program om Karlstads historia. Vi visade ett bildspel med bl.a. äldre kartor från staden, hur Karlstad såg ut efter branden 1865 och från förhandlingarna under unionsupplösningen Flertalet bilder visade även Karlstad under 1900-talet, vilket bidrog till många pratstunder om hur det sett ut på olika platser i Karlstad under de senaste 50 åren, om hur staden har förändrats och om personliga minnen från staden. Cirka 200 personer deltog under dessa 6 träffar. Lyssna på din kulturhistoria Kulturhistoriker Helena Röjder har med jämna mellanrum varit vid Radio Värmland och berättat om traditioner. Vid totalt 14 tillfällen har allt från semlans historia till nyårstraditioner avhandlats. Enligt Radio Värmland har lyssnarna varit mycket positiva, och musset har genom radioprogrammen fått in berättelser om såväl tranbrev som knutgubbar. Från spets till string Under rubriken Från spets till string kvinnlig frigörelse? producerade Värmlands Museum en mindre utställning med föremål ur textilsamlingen i Karlstads bibliotekshus. Uppdragsgivare var föreningen Zonta som genomförde olika aktiviteter i samband med den internationella kvinnodagen. Berätta ditt liv I dagens Värmland lever många människor med ursprung i andra länder, människor som än så länge inte satt några spår i museets samlingar. Då Värmlands Museum bjöds in att delta i teaterprojektet Säkerhetsvakten gavs en ingång för att påbörja detta arbete. I samarbete med studieförbundet Sensus genomfördes en studiecirkel under våren: Berätta ditt liv. Sex nya värmlänningar valde att berätta om sitt liv i Sverige Deras berättelser sparas i museets arkiv för framtida generationer att ta del av. I samarbete med Sensus och Molkoms folkhögskola genomfördes ytterligare ett dokumentationsarbete under hösten. Elever vid folkhögskolans journalistutbildning intervjuade sju personer med ursprung i andra länder om deras liv i Sverige och Värmland. Detta material finns nu i Värmlands Museums arkiv. Jul i vårt hus Årets julutställning visade som vanligt Berith Bergströms tittskåp. Dessa skåp berättar om hur julförberedelser och julfirande gick till på en värmländsk herrgård vid förra sekelskiftet. Även julklappens historia berättades med hjälp av föremål ur museets samlingar och fenomenet Årets julklapp. Ett flertal föremål som varit just årets julklapp visades tillsammans med ett urval av leksaker genom tiderna. Personliga minnen om julen och julklappar hängde som pratbubblor i den smyckade granen och ett bildspel med bilder ur museets fotosamling visade hur värmlänningar firat och firar jul. Utställningen öppnade samtidigt som Årets julklapp 2010 släpptes vilket gjorde den extra uppmärksammad av pressen och besökarna

7 Publik verksamhet Var här med guddöttrarna och Värmlands Museum är fantastiskt i sin tillgänglighet för barn. Det väcker nyfikenhet och lust att lära. Nu går vi vidare till biblioteket oför att låna böcker om vikingatiden Kunskap och upplevelser för alla sinnen Museets uppdrag är att förmedla kunskap och upplevelser för alla sinnen om konst, historia och kulturarv. I arbetet med teknikklubben LUSTEN ska museet även inspirera och väcka barns intresse för teknik. Syftet med verksamheten är folkbildning. Det pedagogiska arbetet omfattar alla de redskap och strategier som museet använder vid kunskapsförmedling och i dialog med allmänheten. Utställningen, föredraget, visningen, lektionen, trycksaken och hemsidan är de vanligaste uttrycksmedlen. Det pedagogiska arbetet bedrivs i samarbete med filialerna. Besöksmottagandet är välkomnande och besökarna erbjuds en välsorterad och intresseväckande museibutik. Museet är en välbesökt mötesplats som har öppet årets alla dagar. Basutställningar och tillfälliga utställningar Grunden för museets utställningsverksamhet är basutställningarna. Tillsammans bildar de berättelsen om Värmlands historia och konst. Följande basutställningar har visats under året: Jag Herulen - en värmländsk historia, Stadsliv-KARLSTAD, teknikklubben LUSTEN, Klädloftet, Skogen - Fattigmans tröja, Rökstugans folk, Kaffe och Samlat i Cyrillus. Klädloftet förnyades med en exposé över 1900-talets mode. Även konstbasutällningen kompletterades och förnyades under våren. För att uppnå mångfald, flexibilitet, förändring och kunna vara aktuella har vi producerat en rad tillfälliga utställningar. De större placerade i Stora hallen och Cyrillusrummen och mindre utställningar på Loftet, i Museikaféet och i våra foajéer. Tillfälliga utställningar 2010 LEK! en allvarlig utställning 21 nov jan 2010 Utställningen erbjöd en fri lekyta på 150 kvm, med olika rum som gav möjlighet till olika slags lekar. Målsättningen med utställningen var att visa hur viktigt det är att låta barn vara barn, att låta barndomstiden innehålla massor av lek i olika former och sammanhang. Lokal: Stora Hallen Jul i vårt hus 28 nov jan 2010 Vi öppnade vår egen lilla tomteverkstad och visade upp Berith Bergströms vackra miniatyrskåp. Sju skåp som skildrar en värmländsk herrgårdsjul - Beriths egna minnen från sin barndoms jular på Bosjö bruk, nordväst om Filipstad. Lokal: Loftet Kenneth Börjesson 5 dec jan 2010 Starka färger och former möts i Kenneth Börjessons konstnärsskap, inspirerad av hemmet och naturen i skogsbygderna i Brunskog utanför Arvika. Lokal: Cyrillusrummen Gränslösa skåp 23 jan 28 feb Skåpets grundform och uppbyggnad är idag densamma som på exempelvis 1600-talet. Med utgångspunkt från detta faktum hade deltagarna i utställningen format moderna skåp i ny design, men med fasta rötter i en lång tradition. Lokal: Cyrillusrummen Livets steg 6 feb 25 april Den spännande och vackra utställningen Livets steg skildrade övergångsriter från livets födelse till döden, livscykelriter, i olika kulturer. I bilder från världens många hörn gav utställningen oss möjlighet att spegla oss själva och vårt behov av och möjlighet till livsförståelse. Fotografen och antropologen Anders Ryman har rest jorden runt för att dokumentera dessa ceremonier. Lokal: Stora Hallen Lotta Sandberg - vinnare av 100 lpm FOTO 7 feb 14 mars Efter att blivit framröstad som publikens favorit vid fotoutställningen 100 lpm FOTO i maj 2009 visade Värmlands Museum upp Lotta Sandbergs färgglädje i en egen utställning på Loftet. Lokal: Loftet 12 13

8 Blommor genom livet 6 mars 12 mars Elever på floristprogrammet avslutade sitt examensprojekt med en utställning i anknytning till utställningen Livets steg. Lokal: Stora Hallen Maria Vildhjärta Westerberg 13 mars 18 april Jag följer faunens flöjt och går ut i skogen med öppet sinne och tom korg och ser vilka pinnar som önskar hoppa i den. Sen täljer jag i trä och i ord det som berättas vill. Lokal: Cyrillusrummen Påskbrev 31 mars 11 april I mer än 50 år har museet och Nya Wermlands-Tidningen tillsammans anordnat en tävling för länets påskbrevskonstnärer. De bästa fick priser och alla fick äran att ställa ut på museet. Loftet fylldes av fantastiska kreativa bilder och installationer. Lokal: Loftet Bilden av Fröding 28 april 8 aug Som ett led i 150-årsfirandet av Gustaf Fröding, gjorde Värmlands Museum en utställning kallad Bilden av Fröding. Här visades hur skalden har avbildats genom tiderna i exempelvis måleri, grafik och foto. Lokal: Loftet Anna Ledin 1 maj 6 juni Idén att dokumentera Väses landsbygd uppstod i London i början av 2000 då Anna Ledin fick i uppgift att göra ett projekt på temat fotografi och identitet på London College of Printing i London Att återvända till sitt ursprung som stod i grov kontrast till det nya livet i centrala London lockade. Tio år senare vänder hon återigen kameran mot människorna hon fotograferade Lokal: Cyrillusrummen Ilon Wikland 3 maj 20 maj Värmlands Museum visade Ilon Wiklands bilder i samarbete med Estlands ambassad och Estniska Institutet i Stockholm. Då hon själv kom och talade fylldes foajén till bristningsgränsen av barn och intresserade vuxna. Lokal:Cyrillushusets foajé 100 lpm FOTO 8 maj 9 maj 78 fotografer, amatörer och professionella, ställde ut på museet under en helg. Över personer besökte utställningen. Vinnaren Tom Ole Sundberg får göra sin egen utställning på Värmlands Museum under Lokal: Stora Hallen Värmland du sköna 22 maj 15 aug Med hjälp av en stor mängd lyriskt berättande landskapsfotografier och använda, vackra och föremål ur museets samling bjöd vi in besökarna till en inre resa i det värmländska landskapet. Fotografierna var tagna av museets förre fotograf Bertil Ludvigsson. Lokal: Stora Hallen Lena Cronqvist 19 juni 22 aug Sommarens utställning ute och inne på Värmlands Museum visar verk av Karlstadsbördiga Lena Cronqvist, som under ett nära 30-årigt konstnärskap etablerat sig som en av Sveriges högst uppskattade konstnärer. Lokal: Cyrillusrummen Tusen bilder, tusen ord 25 aug 19 sept Våren 2010 möttes HBT-ungdomar i ett antal kreativa workshops för att skapa kring begrepp som queeridentitet, fördomar och drömsamhälle. Lokal: Loftet Kalla spår - modern teknik löser medeltida mordgåta 28 aug 14 nov Utställningen tog avstamp i de dramatiska händelserna på Gotland 1361, då Valdemar Atterdag intog ön. Ett stort slag stod utanför Visby ringmur och ca gotlänningar dog i strid. I utställningen lotsades besökarna runt till olika stationer där de genom att gräva, ta prover eller leta i skriftliga källor för att samla ledtrådar. Lokal: Stora Hallen Helena Bengtsson 4 sept 10 okt Helena Bengtsson väver, stickar och broderar. Hon har en magisterexamen i textildesign vid Textilhögskolan i Borås och har designat textilier till bland annat Rörstrand, Värmlands Museum och Klässbols Linneväveri. Hon har också skapat flera offentliga utsmyckningar, till exempel till Nordiska Museet och Alsters kyrka. Lokal: Cyrillusrummen 14 15

9 Bovil - en serietecknande konstnär 25 sept 7 nov Med sina serier blev Bo Vilson, med tecknarsignaturen Bovil, en av 1940-talets mest älskade serietecknare. Som tecknare för den breda allmänheten i press, böcker och reklam medverkade han till att utforma och 40-talens bildspråk. Lokal: Loftet Jonas Holmström 16 okt 21 nov Det som driver mig att börja med en målning är en längtan efter att se något nytt, något jag aldrig sett förut!. Jonas Holmström (f. 1964) är född och uppvuxen i Karlstad. Utställningen på Värmlands Museum visade både äldre och nya målningar och collage. Lokal: Cyrillusrummen Jul i vårt hus 24 nov 16 jan 2011 Detta år fokuserade vi på julklappen och dess historia. Varför heter det julklapp? Vad har barnen fått i sina paket genom åren? Hur länge har Årets julklapp funnits? Dessutom visade vi Berith Bergströms fantastiska miniatyrskåp. Lokal: Loftet In Every Tree - Is this my home? 4 dec 16 jan 2011 Konstnärsduon In Every Tree med Maria Larsson & Maria Olevik omgestaltade tre rum på temat Is this my home? på temat identitet - ett sökande i inre och yttre rum. Vi har utgått ifrån hemmet, som mental och fysisk plats, dess inre och yttre gränser. Hur är vårt hem kopplat till vår identitet? Lokal: Cyrillusrummen Mönsterkraft! 11 dec maj gruppen fyllde 40 år 2010, och deras välkända mönster har blivit en del av den moderna svenska designhistorien. I MÖNSTERKRAFT! visades mönster, skisser och formgivna produkter ur 10-gruppens färgstarka produktion. Lokal: Stora Hallen Pepparkakshus 11 dec 9 jan 2011 I Cyrillushusets foajé visade vi bidragen i NWTs, KAUs och museets pepparkakshustävling. Lokal:Cyrillushusets foajé Marknadsföring Besöken i våra utställningar fortsätter att ligga högt och Värmlands Museum har varit omnämnda över 600 gånger i media och besöken på vår webbplats har ökat sedan förra året. Årets stora marknadsföringssatsning var konstreportaget Konstresan Värmland av Ingela Lind. Ambitionen var att sätta Värmland på Sveriges konstkarta och exemplar spreds till Konstperspektivs prenumeranter, via gallerier och museer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Samtliga exemplar tog slut. En kampanjwebb för LUSTEN Green City hade målsättningen att aktivera besökaren, lära ut mer om förnyelsebar energi samt locka besökaren att komma till den nya utställningen. En av våra viktigaste målgrupper, barn och unga, har ökat i antal till över Programverksamheten Programverksamheten 2010 bestod av cirka 250 offentliga arrangemang. Totalt lockade utställningarna och programverksamheten besökare. En del program drev museet i egen regi, men flertalet anordnades tillsammans med andra aktörer. Målsättningen med verksamheten är att nå många olika målgrupper och spegla mångfalden i konst, historia, teknik och kulturarv. Bland programmen kan nämnas programserien Småttingar på museet med nytt tema varje månad, programserien Teknik & natur i samarbete med Karlstads Universitet och programaktiviteten Utelek varje onsdagsförmiddag under sommaren. Under många helger, skollov och under perioden 22 juni-14 augusti har vi haft experimentverkstad med drop in för barn i teknikklubben LUSTEN. Museets mest besökta arrangemang har varit Världens fest, Kulturnatten, Rättvisedagen, Värmländsk Bokmässa, Halloween, First Lego League, julmarknaden Jul i vårt hus och givetvis vernissagedagarna. Under året har Värmlandsoperan lagt flera av sina kammarmusikkonserter hos oss. Vidare samarbetade museet med aktörer runt programveckan Livet värt att leva, Forskarfredag, Världsmiljödagen och Här är mitt liv! Reception, museibutik och museivärdskap Arbetet med rättvisehandlade, ekologiska och återvunna produkter har fortsatts och uppskattats. Utbudet av värmländskt konsthantverk har utvecklats och utökats. Bokutbudet har setts över och gjorts bredare. Sveriges egen inredningsguru Ernst Kirchsteiger har vid besök i vår butik uttryckt att: Detta är den bästa museibutiken i Sverige! Den pedagogiska verksamheten Värmlands Museum har under året haft fri entré för alla under 20 år. Klasser och grupper kan boka olika visningar, lektioner, skapande verksamhet och program. Den pedagogiska verksamheten har skett såväl på museet som i projekt ute i länet hade vi rekordmånga unga besökare på museet. Över besökare under 20 år och drygt av dem var i skolgrupper. Museets pedagoger framträdde totalt för 740 grupper (barn och vuxna). Huvuddelen av dessa möten skedde på Värmlands Museum och var kopplade till ett utställningsbesök. En bidragande faktor till denna positiva besöksstatistik var utställningarna i Stora hallen; Livets steg under våren och Kalla spår under hösten. Båda dessa hade framtagna pedagogiska fördjupningar som var attraktiva för skolor. Teknikklubben LUSTEN lockar också många klassbesök till museet. Bland de pedagogiska program som skett utanför huset kan nämnas Brott och straff, som genomförs i Bilans fängelsemuseum och Dyvelstensdagarna vid Dyvelstens flottningsmuseum. Många har låtit sig guidas av självaste Sola i Karlstad på Stadsvandringarna med Majken & Melker

10 Under året lanserades flera nya pedagogiska program. Bland annat Tidernas uppfinningar där Jag, Herulen och teknikklubben Lusten knyts ihop i ett och samma program, och höstens succéprogram Häxjakt och Facebook. Småttingar på museet har haft 4 träffar/termin med blandat program utifrån aktuella utställningar och husets expertis. Under höstlovet erbjöds Mordgåtor, döden och kriminalteknik med aktiviteter två gånger per dag i våra olika enheter. Kulturmiljö Det är utomordentligt värdefullt att ha tillgång till expertis som ger råd med vård och kunskap om vilka skatter som finns i våra kyrkor och hur vi ska kunna bevara dem Teknikklubben LUSTEN Under 2010 har fokus legat på skolprogrammen Från skog till papper, Ljus, optik och magiska effekter samt Förnyelsebar energi. Under hösten lockade även programmet Brottsplats LUSTEN storpublik. I samband med skolloven erbjöds teknikklubben diverse program för olika åldrar och kunskapsnivåer. Under helger och vissa onsdagskvällar har även drop-inverksamhet erbjudits. Teknikklubben erbjuder skolor gratis lån av experimentlådor och pedagogerna har fungerat som konsulter för lärare även utanför teknikklubbens ordinarie verksamhet. Teknisk framsyn, samarbetsprojektet med Karlstads kommun har fortsatt under året. Samtliga år 5 i Karlstads kommun har varit i teknikklubben LUSTEN. LUSTENs pedagoger har under året fungerat som konsulter åt Energirådgivarna i projektet Energiutmaningen. Teknikklubben medverkade på barnmässan i Karlstad racketcenter och deltog den 14 augusti i Barnens dag på Dyvelstens flottningsmuseum. Såväl det pedagogiska arbetet som utställningens experimentpark har utvecklats utifrån våra tre utpekade teman. Följade insatser har utförts i utställningen. Under 2010 hade LUSTEN 225 visningar för sammanlagt barn och vuxna. Byggnadsvård En del av verksamheten under året har inneburit antikvarisk medverkan i samband med byggnadsvårdsarbeten delfinansierade med statliga bidrag. Av årets 19 projekt i den här kategorin har flera inneburit takarbeten med omläggning av så skiftande material som halm, tegel, färg, plåt, papp och skiffer. Till de mer traditionella projekten hörde timrings- och snickeriarbeten samt måleriarbeten. En rekonstruktion av ett skyddsrum på Brattforshedens flygfält får räknas till de mer ovanliga. Bland de större projekten räknas insatserna på Ritamäki finngård där det genomförts timrings- och takarbeten på ett flertal byggnader. Uppdragen med antikvarisk medverkan har varit spridda över åtta av länets kommuner. Industriminnen Fyra av uppdragen utfördes på anläggningar förvaltade av Föreningen Värmländska Industriminnen: Långbans gruvby, Storbrohyttan, Bessemerverket i Hagfors och Martinverket i Munkfors. Som operativ del i Föreningens arbete har Värmlands Museum även ombesörjt planering och beställning av nämnda arbeten liksom utförandet av markvårdsarbeten vid tre av Föreningens objekt. Föreningen Värmländska Industriminnen har under 2010 även färdigställt ett nytt skyltprogram för Långbans gruvby samt påbörjat byggandet av en ny entré till området i form av en bro över ett gruvhål, ett arbete där Enheten för kulturmiljö varit delaktig. Kyrkliga kulturarvet Kyrkoantikvarien har som vanligt följt ett stort antal renoveringar i länets kyrkor. En allt vanligare uppgift har under senare år blivit att följa arbeten gällande energibesparande åtgärder och tillgänglighetsanpassningar. Ett av de större renoveringsprojekten under året har varit renoveringen av Trefaldighetskyrkan i Arvika. Arbeten har skett såväl exteriört som interiört inför kyrkans 100-års jubileum Med stöd av kyrkoantikvarisk ersättning inleddes under året ett inventeringsprojekt av lösa inventarier i stiftets kyrkor. Projektet kommer att drivas vidare och avslutas under 2011, då i samarbete med enheten för dokumentation och samlingar samt med Regionmuseum Västra Götaland som underkonsult gällande kyrkorna i Dalsland. Utredning och rådgivning Tillsammans med museets arkeologer har antikvarierna genomfört kulturmiljöutredningar på sju platser inför bland annat detaljplaner och vindkraftsanläggningar. Andra uppdrag har varit att upprätta vårdprogram till fem av länets byggnadsminnen och ett par antikvariska förundersökningar inför planerade åtgärder i kulturhistoriskt intressanta byggnader

11 Antikvarierna har också fungerat som remissinstans till kommuner i länet gällande bygglov och planfrågor. I samband med kulturarvsdagen i september delades tre diplom ut till fastighetsägare som på ett förtjänstfullt sätt renoverat sina fastigheter. I år diplomerades en uthuslänga i Munkfors, två övernattningsstugor i Vänern och ett folkhemsbygge i Edebäck. Skaderapport om fornlämningar Under 2010 har Värmlands Museum granskat ett 20-tal skadade fornlämningar i fyra av länets kommuner. Skadorna, som i huvudsak har uppstått i samband med skogsbruk, har dokumenterats och rapporterats till Länsstyrelsen i Värmland och Riksantikvarieämbetet. Bland de skadade lämningarna finns ett större antal kolningslämningar i norra Värmland, en skålgropsförekomst och fossil åkermark. Arkeologi På den arkeologiska uppdragssidan har nio kommuner i Värmland berörts av flera olika uppdrag, allt från kulturmiljöutredningar i Hammarö, Filipstad och Östmark till utredningar och arkeologiska förundersökningar i bland annat Karlstad, Sunne, Säffle och Kils kommuner. Vidare har museet varit delaktigt i en kulturmiljöutredning utom länet i trakten kring Dals-Ed, i samarbete med Bohusläns museum. Ett marinarkeologiskt samarbete tillsammans med Bohusläns museum och Vänermuseet genomfördes även inför farledsförbättringar strax söder om Lurö skärgård i Vänern. utgrävningar Under augusti 2010 genomfördes återigen en forskningsgrävning på Lurö i Vänern. Utgrävningarna har pågått på platsen sedan slutet av 1980-talet, och fokus för undersökningen var att klargöra det eventuella sambandet mellan den stora medeltida kyrkoruinen på ön och de sedan tidigare påträffade samtida boplatslämningarna i närheten. Undersökningen resulterade i lämningar efter ett hus från 1700-talet, ett långhus från 1000-talet, samt anläggningar i vilka bland annat en degel för bronsgjutning från yngre bronsåldern anträffades. En större utredning genomfördes under sensommaren i Runnevål/Skommita i Stora Kils socken. Inom en 38 hektar stor yta påträffades fyra tidigare okända fornlämningar i form av en by- och gårdstomt (RAÄ 196), och tre boplatsområden (RAÄ 193, 194, 195). Boplatsområdena bestod i huvudsak av anläggningar i form av gropar och härdrester, samt fyndförande kulturlager innehållande keramik, brända ben och bränd lera. Dateringar av två anläggningar inom RAÄ 193 bestämmer dessa till romersk järnålder, ca e. Kr. Skog och historia Sedan 1996 har granskningsarbete i fält genomförts av de registreringar som gjorts inom projektet Skog och historia granskades totalt 160 registreringar i Norra Värmland, inom Säffle, Hagfors och Torsby kommuner. Vid granskningsarbetet påträffades och registrerades ytterligare 59 okända lämningar. Alla utom en utgjordes av fasta fornlämningar. Maritim arkeologi med fokus Vänern möjligheter inför framtiden Maritim arkeologi med fokus Vänern möjligheter inför framtiden anordnades som ett halvdagsseminarium av Värmlands Museum under hösten Inbjudna till seminariet var samtliga aktörer inom den maritima arkeologin i Sverige, samt representanter från Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götalands län. Ett 20-tal deltagare slöt upp vid seminariet där representanter från Värmlands Museum och Bohusläns Museum föredrog det aktuella marinarkeologiska kunskapsläget i anslutning till Vänern. Marinarkeologiska rådet diskuterade marinarkeologiska frågor på ett nationellt plan. Stadsvandringar, föredrag och visningar Länsmuseets arkeologer har under året engagerats för ett 20-tal föreläsningar och visningar ute i länet. Vi har bland annat hållit föredrag om förkristen tro, medeltida borgar i Värmland, maritima lämningar i Vänern samt anordnat visningar vid olika utgrävningar. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har även rönt en hel del uppmärksamhet i massmedia under det gångna året. kalla spår Två arkeologer har arbetat med att ta fram fynd, texter och bildmaterial till den tillfälliga arkeologiska utställningen Kalla spår som producerats av Gotlands Museum och Fenomenalen. En del i utställningen utgjordes av värmländska fynd från olika arkeologiska perioder. I Karlstad genomfördes en arkeologisk förundersökning inför byggnationen av en ny kontorsbyggnad i kvarteret Lantmätaren. Vid undersökningarna påträffades avfallsanläggningar som gav en ny syn på avfallshanteringen i staden under den svenska stormaktstiden. Avfallsanläggningen som antagligen legat i den dåtida stadens utkant visar att man valt att transportera ut avfallet ut ur staden. Möjligen är detta ett resultat av en ny syn på smuts som börjar uppträda i landet vid den här tiden vilket även går att spåra i skilda stadslagar från samma tid. Resultaten visar hur man nyttjat den dåtida stadens randområden

12 Konst Vilken underbar kinesisk byggnad. Både inne/ute en pärla!! Tack för en underbar personal dessutom Det konstnärliga skapandet ger kunskap, upplevelser och insikter om människan, tiden, värderingar och tankesystem i ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Verksamheten ska med Värmlands Museums och andra samlingar samt inlån som grund arbeta med folkbildning i enlighet med museets övergripande verksamhetsmål. Medlen är permanent visning av konst i Cyrillushuset, tillfälliga utställningar och konstprojekt samt konstbildningsverksamhet erbjuden till barn, ungdom och vuxna. Museets roll är dels att stå för en kontinuitet med en konstsamling som täcker 300 års utveckling, dels att uppmärksamma en ofta utmanande avantgarde-konst. Genom samlingarnas vård och utökning, jämte dokumentation av konstnärer och konstliv i regionen, fullföljs ett långsiktigt dokumentationsansvar. Konserveringsverksamhet och rådgivning inom konstområdet utförs. Utställningsverksamhet Enheten har haft 12 konstutställningar under året, sju separatutställningar i Cyrillusrummen, en i stora hallen, två utställningar på Loftet, en i Cyrillushusets foajé samt en sommarutställning på von Echstedtska gården. Kontinuerligt arbete samt en förnyelse och omgestaltning av konstbasutställningen har utförts med en presentation av Marja Wiréns donation som grund. Arbetet med texter och audioguide för Cyrillushuset och dess basutställningar har fortsatt. Konstinköp under året 2010 Vildhjärta Älg Schakal Jörgen Zetterquist självporträtt Steven Jones Skrapan Ulla Nilsson fat och skål Evert Lundberg grafisktblad akvarell grafisktblad Lena Cronquist monotypi monotypi Mona Strand hatt Ludvig Löfgren lampa Jonas Holmström målning Helena Bengtsson kudde Vad ska man med den till? Anna Ledin fotosvit Benjamin Goss bok Kenneth Börjesson Från slättlandet Former och fragment Kosta Boda Old school skull In Every Tree med fotograferna: Maria Olevik fotografi Maria Larson fotografi fotografi Grafiska sällskapets portfölj: Kertsti Rågfeldt Strandberg collografi Helena Mellin träsnitt Mattias Fagerholm etsning Gåvor: Olof Persson Olof Wahlund Helge Frender Jessica Stuart Beck Kerstin Hamilton självporträtt 3 st fotografier stilleben självporträtt fotografi 22 23

13 Experthjälp och rådgivning Museet har varit behjälpligt vid urval och hängning av HSB Värmlands konstsamling i nybyggda lokaler. Frågor från privatpersoner och andra har besvarats kontinuerligt. Konserveringsverksamheten Konserveringsverksamheten har under året till stor del arbetat utanför museet på uppdrag, bland annat med privata målningar, Trefaldighetskyrkan i Arvika, tapetskador på Sölje herrgård och skadeinventering av fasta inventarier i stiftets kyrkor. Inventeringsarbetet fortsätter under I museets egen samling har arbetet främst inriktats på konst på papper. Konserveringsverksamheten har breddat sitt arbetsfält genom att projektanställa en medarbetare med specialinriktning på möbler och montering/ramning. Konstkonsulentens arbete Under året har en handlingsplan för konstskapande verksamhet för barn och unga utarbetas för Rackstadmuseet, Laxholmens museum, Kristinehamns Konstmuseum och Sahlströmsgården. Som bas för handlingsplanen har en fortbildning riktad till museerna och skolan genomförts, med två dialogkonferenser och ett idéseminarium. Dessutom har ett antal möten mellan museerna och skolan ägt rum i syfte att diskutera kunskap och lärande. För varje museum har en konstnär anställts i en månad. Dessa har arbetat fram förslag om estetiskt lärande utifrån museernas kunskapsområde. Konstresan i Värmland Värmlands Museum har slutfört arbetet med Konstresan. En skrift där en av landets ledande konstkritiker, Ingela Lind skildrar det värmländska konstlivet i form av ett resereportage. Skriften har formgetts, tryckts och distribuerats under Som bilaga till Konstliv Värmland har ett kalendarium över konstutställningar i Värmland bifogats. Konstpedagogisk verksamhet Den konstpedagogiska verksamheten har riktat sig till barn, ungdomar och vuxna och har bedrivits genom visningar, föredrag, lärarfortbildning, studiecirkel och stadsvandringar. Under året har vi haft ett stort antal visningar av museets konstutställningar. Allmänna visningar av museets konstbasutställning samt separatutställningar i Cyrillusrummen med konstnären själv på plats. En särskild satsning har gjorts mot barn och unga genom en utökning av visningsutbudet, bland annat fler fördjupande visningar med såväl praktiskt som teoretiskt innehåll. Vi har också kunnat erbjuda skräddarsydda visningar på valfritt tema. Enheten har också erbjudit lovaktiviteter med konst i fokus och en dramatiserad stadsvandring. Två externa workshops har genomförts och externa föredrag har hållits på temat Picasso och Vad är konst?. Vi har också kunnat erbjuda en fortsättning av studiecirkeln Bakom kulisserna på Värmlands Museum och två föreläsningsserier i samarbete med Konstvetenskapliga föreningen i Värmland. Vidare har verksamhet på följande område utförts: - Kontinuerligt och fördjupat konstskapande med särskolegymnasium och ett ungdomshem. - Löpande samarbete med samverkansgruppen för kultur i skolan och medverkan genom workshops, i kulturchocker och barnkulturfestival runtom i länet. - Utveckling av samrådsgrupp för konstfrågor, med representanter från institutioner, näringsliv och föreningar i Karlstad

14 Tekniska enheten Hela Värmland! Tycker att Jag, Herulen är något av det bästa jag sett. Särskilt forntid-medeltid. Mycket stämningsfullt, uppskattar ljussättning och musik Ett museum för hela Värmland Museets tekniska enhet är en stabsfunktion som ansvarar för museets tekniska installationer i utställningar, hörsal etc, bemanning vid konferenser och andra arrangemang, vaktmästeri och bevakning under all öppettid, tillgänglighetsfrågor samt transporter och lokalvård. Enheten bemannar föremålsmagasinet i Ulvsby och Dyvelstens Flottningsmuseum med tekniker. Enheten deltar i basutställningarnas vård och underhåll samt i alla övriga typer av utställningsarbete. Allmänt 2010 har tekniska enheten medverkat vid produktion, underhåll och uppsättning respektive nedtagning av museets utställningar, samt service till övriga enheter inom museet. Enheten har deltagit vid planering och genomförande av företagsevenemang, små och stora konferenser och liknande arrangemang vid Värmlands Museum. En serie transportlådor, hanterliga för att passa transporter i de flesta fordon har tagits fram. I utställningarna på museet i Karlstad har ljud- och bildutrustningen delvis bytts ut för att höja kvaliteten på utställningarna. Personal 2010 har kompetensutvecklingen varit inriktad på säkerhetsarbete och flera medarbetare har deltagit i kurser för att få utföra heta arbeten samt i några fall även behörighet för tillståndsansvariga. Vårt mål med satsningen på kompetensutveckling är att ha en bred och uppdaterad kompetens inom enheten med särskilt fokus på en trygg och säker arbetsplats har vi fortsatt utveckla vårt nätverkande och skapat nya spännande kontakter. ArbetSam startade 2009 en kurs i utställningsbyggande med syfte att utbilda verksamma på arbetslivsmuseer i utställningskunskap och hjälpa till att hitta verktyg för att driva hela utställningsprojekt. Två tekniker från Värmlands Museum har deltagit i denna utbildning som avslutades våren Deras examensarbete resulterade i en ny utställning vid Dyvelstens Flottningsmuseum, Magasin 11, som öppnade sommaren I slutarbetet med utställningen har hela enheten engagerats för att uppnå ett bra resultat. Kvalitetsarbete Fast installerat scenljud finns i Museikaféet för att underlätta arbetet med våra mindre föredrag och musikarrangemang. Arbetet med att uppgradera den tekniska anläggningen i museets hörsal har påbörjats och kommer att färdigställas under Det slutgiltiga resultatet ska vara en konferenslokal som kan mäta sig i konkurrensen med andra liknande objekt. Dokumentkameror har ersatt OH-apparater och därmed finns nya möjligheter att använda sig av PC-presentationer. Värmlands Museum har profilerat sig som länsmuseum genom att bedriva en omfattande verksamhet utanför residensstaden Karlstad. Utöver tjänstemännens täta resor i olika ärenden har Värmlands Museum ett nät av filialer, som alltid drivs med finansiellt stöd av och i tätt samarbete med respektive värdkommun. Dyvelstens flottningsmuseum drivs tillsammans med Forshaga kommun, Långbans gruvby med Filipstads kommun, Torsby Finnkulturcentrum med Torsby kommun och von Echstedtska med Säffle kommun. Genom nätverket Museer i Värmland håller Värmlands Museum regelbunden kontakt med nästan 50 andra museer i länet. En av länsmuseernas viktigaste uppgifter är att förse en region med sådan kulturhistorisk kompetens, som regionens kommuner annars inte skulle ha möjlighet att tillhandahålla. Sedan 1930-talet uppbär länsmuseerna statligt verksamhetsstöd för denna kompetensförsörjning. Värmlands Museum bedriver kunskapsuppbyggande, vårdande och kunskapsspridande verksamhet inom hela Värmlands län. Beträffande kulturminnesvård och rådgivning vid renovering av äldre bebyggelse och renoveringar av kyrkor är museets personal regelbundet konsulterad. Museets konservator utför målerikonservering i hela länet, museets arkeologer utför arkeologiska undersökningar. Museet har en särskild tjänsteman avdelad för kontakt och rådgivning till länets föreningsliv, en särskild tjänsteman för frågor om industrisamhällets kulturarv, en pedagog som arbetar med historieämnets återinförande som kärnämne i gymnasieskolan och en konstkonsulent som framför allt främjar skolornas konstarbete. Alla museets tjänstemän står ständigt i kontakt med medborgarna i rådgivningsfrågor om konst och kulturhistoria. Föremålssamlingen, konstsamlingen, fotosamlingen, musiksamlingen, arkivet och museets övriga samlingar representerar hela Värmland och är en viktig källa till Värmlands historia

15 Dyvelstens flottningsmuseum Långbans gruvby Experimenten är slut, barnen är nöjda, och det är dags att leta småkryp och andra saker att titta på med lupp. Det känns jättebra, Martin Karlsson. Det är ju det här det är till för, ungarna. Flottarna studerade vattnet oerhört noga, det har alltid varit en central del av flottningen, och det hör ju ihop med så många skolämnen. VF 16 juni 2010 inför öppnandet av Magasin 11 Dyvelstens flottningsmuseum strax utanför Forshaga berättar om den traditionsrika flottningen på Klarälven, landets sista flottled. Här låg tidigare Löveds skiljeställe fram till 1959, då det flyttades till sjön Lusten. Kvar i Dyvelsten blev verkstaden från 1949, där upp till 20 man arbetade med renoveringar, underhåll och tillverkning av flottningsredskap. I den gamla verkstadens bottenvåning har miljön återställts, och på den övre våningen kan man se en utställning om flottningens historia. På området finns två flottarkojor, varav den ena används som kafé. Dessutom finns flera andra byggnader och en del större redskap - bland annat spelet från en gammal spelflotte, varpbåtar och bogserbåtar. magasin 11 I ett av magasinen skapades ett nytt upplevelserum med fokus på vatten och människor. Här får barn i alla åldrar experimentera, upptäcka och utforska älvens mystiska värld samtidigt som man kan lära mer om flottningens historia. Våning 2 i Magasin 11 färdigställdes som utställningslokal och en serie flottningsbilder tog plats. PROGRAMAKTIVETETER Den 15 juni slog Dyvelstens flottningsmuseum upp portarna för säsongen med Lustenbåtar, utställning om flottningens historia, kafé och smygpremiär för Magasin 11. Drop in för barn i alla åldrar ordnades varje vecka i Magasin 11. Ett program i ämnet Vattenvägen till historien, där man kunde upptäcka och utforska älvens mystiska värld. Tips, råd och inspiration gavs genom föredrag och rådgivning under en dag med temat Hus i Värmland. På Barnens dag i samarbete med Forshaga kommun fick barn uppleva en heldag med ponnyridning, brandkåren, cirkus, såpbubblor och teknikklubben Lusten. Sjöscouternas aktiviteter för stora och små och Magasin 11- med handledda experiment och aktiviteter. Barnens dag är ett välbesökt arrangemang. BESÖKARE Premiärsommaren 2010 ökade antalet barn och unga som besökte Dyvelstens Flottningsmuseum med 60 procent - nästan personer besökte museet under sommaren. Även skolprogrammet Dyvelstensdagarna den 7-8 september 2010 blev välbesökt. Långbansmuseet, otroligt sevärt och vädligt hjälpsam personal! Tips: sälj också hackor för att knacka sten med. Nu finns för utlåning vilket iofs också är bra. Vi kommer regelbundet hit med kort! Två mil norr om Filipstad ligger Långbans gruv- och hyttby. Här har det brutits järnmalm och framställts tackjärn sedan 1500-talet. Platsen är en av länets bäst bevarade äldre industrimiljöer med gruvbyggnader, hytta, bostäder med mera. I det stora maskinhuset finns museum och utställningslokaler. Långban är även födelseplatsen för de framgångsrika bröderna Ericsson; Nils Ericson ( ), kanal- och järnvägsbyggare och John Ericsson ( ), innovatör och uppfinnare. Långban är en av världens mineralrikaste platser. allmänt Sommaren 2010 höll museum och utställningar öppna dagligen från den 12 juni t.o.m 22 augusti. Museet hade under sommaren spontana och schemalagda visningar av området och dess byggnader. Under övriga delen av året erbjöds visningar efter överenskommelse. Långbans gruvby besöktes av ca besökare varav registrerade i receptionen och ca på området. Museets reception erbjöd en utökad caféverksamhet p.g.a att gästgiveriet fortfarande är stängt. utställningar I en utställning presenterades Uddeholm AB och Uddeholms verksamheter i Värmland. Den årliga sommarutställningen Semester byggdes ut med en presentationsfilm över andra besöksobjekt inom Bergslagssatsningen som Långban deltar i. John Ericssonutställningen kompletterades med diverse föremål och info. Långbans Moderna - en konsthall för samtida konst - sjösattes med en fotoutställning av Kerstin Hamilton Välkommen förbipasserande. Under juli månad visades Her en videoinstallation av Candice Breitz i Riksutställningars Mobila rummet. Svens Bio iordningställdes provisoriskt med filmduk samt avspelningsutrustning och visade Uppå den villande skog, ett filmmontage över Lesjöfors historia som ett komplement till Kerstin Hamiltons utställning i Långbans moderna. industriområdet Hyttan vidareutvecklades med ljud och ljus samt utökad information. En ny serie skyltar placerades ut och delar av den nya entrén kom på plats under hösten. De illuminerade skyltarna gör Långban till en utomhusutställning tillgänglig året runt, dygnet runt. I övrigt pågick under året löpande sysslor med mark- och lättare fastighetsunderhåll

16 Torsby Finnkulturcentrum I liked your museum (Australien) En mycket fin utställning. Här har jag själv mina rötter och det kändes i hela kroppen (Arvika) En god och lærerig undfærelse i en spendende kultur, sen det er godt at i här komme (Danmark) Från slutet av 1500-talet och en bit in på 1600-talet flyttade människor från Savolax-området i nuvarande Finland, då en del av det svenska riket, till de mellansvenska och norrländska skogsbygderna. Marken togs i bruk genom storskaligt svedjebruk av barrskog, och man flyttade i generation efter generation västerut. Den tredje generationens svedjebrukare koloniserade Värmland. Nästa generation tog steget in på den norska sidan. Torsby Finnkulturcentrum har som uppgift att sprida kännedom om och förmedla det unika kulturarvet i form av gårdar och byggnader, språk, sägner och myter. Utställningen Niittaho - den blommande svedjeängen berättar om livet i finnskogen genom röster, modeller, föremål och foton. Aktiviteter under året Torsby Finnkulturcentrum har haft öppet året runt, under sommaren veckans alla dagar. Under 2010 togs drygt besökare emot, varav 25 skolklasser. Tre lokala konstnärer har ställts ut. Ett något större arrangemang var den årliga Påskrundan, i samarbete med konstföreningen Fri Form. Under året genomfördes också utbildningar om det skogsfinska kulturarvet för lärare, personal på hembygdsgårdarna och deltagare i EU-projektet Finnskogarna. com. Torsby Finnkulturcentrum arrangerade tillsammans med Solør/Värmland finnkulturförening FINNSAM:s vårkonferens som 2010 ägde rum i Mattilla. Konferensen lockade ett 80-tal deltagare. Tillfälliga utställningar och programverksamhet Två tillfälliga utställningar arrangerades under året. Sommarutställningen Finnskogen i bilder utgick från museifotografen Lars Sjökvist bilder från finnskogen. Under Torsby kommuns årliga kulturvecka Höstglöd, visades delar av utställningen Sveriges historia i Värmland. I samband med invigningen höll arkeolog Hans Olsson ett föredrag Vad döljer sig i stenrösena vid Fryken, om värmländsk bronsålder. Torsby Finnkulturcentrum uppmärksammade tillsammans med Nordvärmlands släkforskarförening Arkivens dag. Föreläsare var Olov Henriksson som berättade om sin morfar, Olov Olovsson, en banbrytande forskare kring den skogsfinska kulturen. Hus med historia I projektet Hus med historia tilldelade regeringen 30 miljoner kronor under åren till vård av Sveriges hembygdsgårdar. Under 2010 beviljades Värmland kr för restaurering och kronor för att genomföra byggnadsvårdskurser. Värmlands Hembygdsförbund arrangerade i samarbete med Värmlands Museum tre byggnadsvårdskurser förlagda till Ritamäki finngård i Lekvattnet, Storbrohyttan i Filipstad och Sågudden i Arvika. Richard Brobergs boksamling Finnkulturcentrum förvaltar folklivsforskaren Richard Brobergs samlingar. Flera av böckerna i samlingen har bundits om under året genom professionell bokbindare. Ombindningen bekostades av medel från Letterstedtska föreningen. Under mini-bokmässan som ägde rum i Finnkulturcentrums lokaler uppmärksammades att det var 100 år sedan Rickard Broberg föddes. Forskning och utvecklingsarbete vid Torsby Finnkulturcentrum Torsby Finnkulturcentrum ska initiera forsknings- och utvecklingsarbete kring det skogsfinska kulturarvet. Initiativ till ett tätare samarbete med forskarsamhället togs under 2010 genom att i samverkan med Karlstads universitet och Göteborgs Universitet ansöka om bidrag ur Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. Ansökan beviljades och en workshop Det skogsfinska kulturarvet i landskapet kommer att genomföras under En levande Finnskog vårt felles ansvar Sådär, nu har jag gått igenom utkastet. Det är ett grundligt arbete ni har gjort. Strålande. Och jag är mycket glad över att min finngård får ett sådant förvaltnings-underlag för framtiden. Så utttrycker sig en av de fastighetsägare som tack vare Interregprojektet En levande Finnskog fått en vård- och underhållsplan upprättad för sin gård av byggnadsantikvarierna vid Torsby Finnkulturcentrum. Interregprojektet En levande Finnskog löpte på för andra året Aktivitetsgraden var hög, varav inventeringen av skogsfinska byggnader var den mest omfattande. Nära 200 fastigheter har inventerats på svensk sida och resultaten läggs efter hand in i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Vård- och underhållsplaner för sex större finngårdar har sammanställts. För de mindre gårdarna blir det en något enklare dokumentation. Samtliga planer lämnas över till fastighetsägarna. I februari genomfördes en workshop på tema Utvecklingsmöjligheter för Finnskogen. Ett 40- tal personer deltog och fick ta del av föreläsningar med inspirerande exempel från områden i Sverige, Norge och Ungern där bruket av kulturmiljö har betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Under eftermiddagen arbetade deltagarna i mindre grupper där flera konkreta utvecklingsidéer för Finnskogens del kom fram. Interregprojektet har dessutom genomfört tre offentliga visningar/workshops kring praktiskt arbete med renovering/restaurering av skogsfinska karaktärsbyggnader, två på norsk och en på svensk sida. För att ytterligare fördjupa det ömsesidiga utbytet på internationell nivå av erfarenheter mellan Interregprojektet En levande Finnskog och projektet Palóc Route i Ungern, arrangerades under hösten ett studiebesök till Heves län i Ungern. Studiebesöket genomfördes i samarbete med länsstyrelsen Värmland. Under året påbörjades också arbetet med en guidebok över skogsfinska besöksmål i Värmland, Dalarna, delar av Gävleborg och Örebro samt Hedmark i Norge

17 von Echstedtska gården I adore the doors!!! En skön och smuk udstilling Intressant att se vad man kan åstadkomma med kunskap och pengar. Enastående. von Echstedtska gården ca 20 km nordväst om Säffle uppfördes Anläggningen är närmast karolinsk till sin prägel med huvudbyggnad och två par flyglar framför. I det inre blommar rokokon i möblering och vackra väggmålningar. Hemlighuset har burleska målningar utan motsvarighet i landet. I trädgården finns örtagård och apelgård med enbart värmländska äppelsorter. Här finns också galleri och kafé. VÅRDA OCH BEVARA I maj restaurerades stråtaken på båda yttre flyglarna av Retzner Arén Rekonstruktion och Arkitektur AB. Befintlig vass fick ligga kvar men har kompletterats med råghalm. På södra yttre flygelns södra takfall lades halm över hela ytan. Nockarna har på båda byggnaderna täckts med ny halm som hålls på plats av ca 5 m långa hängen av gran. I samband med vasstakens omläggning höll Byggnadsvård Värmland ett tvådagars helgseminarium. I juli utfördes underhållsarbete på huvudbyggnaden. Nya takkrokar har tillverkats med de gamla som modell och monterats på byggnadens båda långsidor. Baksidans fasad har fått en ny knutlåda och en ny träränna har ersatt en del av den gamla ruttna. firades i det fria där prästen Gösta Törnqvist bl.a. talade om Guds garderob. Augustiavslutning skedde i Domedagens tecken med folkliga föreställningar kring livet efter detta med Bengt af Klintberg och eldskulptur som gick upp i rök till musik i mörkret efteråt. Och så definitiv säsongsavslutning i apelgården, där äppelträden denna höst bar rikligt med frukt, med Per Brunström och Tord Näslund från Hushållningssällskapet som visade och sortbestämde gästernas medhavda frukter. Övrigt och nytt Den optiska fiberkabeln installerades och svetsades i bostadsflygeln och bredbandet ger nu snabb uppkoppling i Smedbyn. Till Värmlands Museums samlingar inköptes två verk; Ritual hatt av Mona Strand och Old School Scull glas av Ludvig Löfgren. Gården var öppen 30 maj 29 augusti samt 11 september under totalt 81 dagar. Visningar kunde beställas hela maj och september. Von Echstedtska deltar i Climate for Culture - ett EU projekt med ca 30 parter från hela Europa där man genom samarbete och mätningar undersöker klimatförändringarnas effekt på kulturarvet i känsliga miljöer. Monica Fjaestad är ansvarig för den svenska undersökningen och satte i april ut mätare för fukt och temperatur i huvudbyggnaden. Projektet löper till Infallande UV-ljus har mätts i söderfönster inför kommande installation av UV-filter i plexiglas. UTSTÄLLNINGAR OCH PROGRAM I utställningen Fåfängt och förgängligt visades hattar / konstverk av Mona Strand, Oslo och glas av Ludvig Löfgren, Kosta Boda. Temat fåfänga och förgänglighet präglade även programmen i föredrag, hattparad och öppna skaparlördagar. Musik och dans av mycket olika karaktär har framförts av barn, ungdomar och mera vuxna ; thrashmetal, samba, svensk folkmusik, läsarsånger, visor, blues, magdans och så firade Bellman på Smedbyn 40 år med Säffle Visklubb med dans som på 1700-talet i huvudbyggnadens sal av Herrskapsdansarna, Lidköping. I juni firades traditionellt firande av nationaldag och midsommar och gudstjänst 32 33

18 Administrativ service Jag vill från Karlstads kommun del tacka för ditt och övriga personals arbete och vänliga bemötande under de två dagar vi genomförde våra workshopen med våra utländska gäster. Gästerna var väldigt nöjda! Museets kansli är en stabsfunktion som ansvarar för ekonomi- och personaladministration, arbetsmiljöfrågor, telefonväxel, diarium, försäkringar, it- och säkerhetsfrågor. Kansliet har en viktig roll i välkomnandet på museet i konferensverksamheten och i samspelet med restaurangen. Kansliet ombesörjer även delar av administrationen för Värmlands Museiförening och Föreningen Värmländska Industriminnen. EKONOMISTYRNING Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste från och med den 1 januari 2010 ha ett certifierat kassaregister. Ekonomisystemet har därför uppgraderats till en version som har det kassaregisterprogram med tillverkardeklaration som krävs. En investering i kontrollenheter som läser av registreringarna i kassorna har också gjorts. Styrelse 2010 Värmlands Museum är en stiftelse som bildades 1980 av Värmlands läns landsting, Karlstads kommun och Värmlands Fornminnes- och Museiförening (nu Värmlands Museiförening) överfördes landstingets åtaganden på Region Värmland. Museet har en styrelse med tre representanter från varje stiftelsebildare. Mandattiden sammanfaller med den för kommunala val. Såväl styrelsen som dess arbetsutskott har under året haft fyra protokollförda sammanträden. Styrelsen har varit representerad vid Länsmuseernas samarbetsråds möte i Visby i oktober och vid Riksförbundet Sveriges museers vårmöte i Falun. I Länsmuseernas samarbetsråds styrelse har Philip Johnson varit vice ordförande och Gun Gustavsson suppleant. Styrelse 2010 PERSONALADMINISTRATION Ett introduktionsprogram har tagits fram för att användas i samband med medarbetares nyanställning, omplacering till nya arbetsuppgifter, befordran, återkomst från längre tids frånvaro exempelvis vid sjukdom, barnledighet eller studier samt vid praktiktjänstgöring. KONFERENSVERKSAMHET Antalet konferensgäster uppgick till ca år 2010 vilket är en ökning med ca personer jämfört med föregående år. Bl a har ombyggnationen av Karlstads konferenscenter CCC inneburit att flera nya kunder har bokat konferenser på museet. Även samarbetet med bl a Visit Karlstad och andra arrangörer som bokar konferenser har utökats under året. Studiebesök har gjorts för erhålla idéer kring hur konferensverksamheten på Värmlands Museum kan utvecklas. RESTAURANGVERKSAMHET Ny restauratör blev från den 1 januari 2010 Solsta Ekonomihotell AB. Bytet kom initialt att innebära arbete med att upprätta rutiner och samarbetsformer kring konferensverksamheten tillsammans med den nya entreprenören. Restaurangen har ökat omsättningen under år 2010 med ca 35 % jämfört med år IT Museets IT-ansvarige har varit tjänstledig ett antal dagar under året för arbete åt Kommerskollegiet avseende säkerheten kring deras skalskydd. Ytterligare ett kylaggregat har anskaffats till serverrummet, dels som förstärkning av det gamla aggregatet, dels som backup. REGION VÄRMLAND Philip Johnsson, ordförande, au Nils-Gunnar Andersson Katarina Hultkrantz Kjell-Arne Kamperin, suppleant Bengt Nordstrand, suppleant Bernt Fagrell, suppleant KARLSTADS KOMMUN Gun Gustavsson, vice ordförande, au Pernilla Edman Christer Alnebratt Lill Nilsson, suppleant Ingrid Rohlin, suppleant Birgitta Nordström, suppleant VÄRMLANDS MUSEIFÖRENING Sven-Jacob Andersson, au Inge Bredin Marianne Lentz Jonas Wirén, suppleant Svetlana Pimenova Lund, suppeant Karl-Axel Hjerdt, suppleant PERSONALREPRESENTANTER Birgitta Collvin (DIK) t o m mars Björn Wallbom (DIK) fr o m mars Urban Sunström (SKTF) suppleant Revisorer 2010 LANDSTINGET I VÄRMLAND Stig Löfgren Inger Larén, suppleant KARLSTADS KOMMUN Ingrid Augustsson Barbro Thunér, suppleant VÄRMLANDS MUSEIFÖRENING Kerstin Lenger Ragnar Kaiding, suppleant 34 35

19 Personal och organisation 2010 MUSEILEDNING ENHETEN FÖR PUBLIK VERKSAMHET Länsmuseichef Åsa Hallén Enhetschef Maria Linder (t o m 30/9) Kommunikatör Mari Stenström KANSLIENHET Intendent Liza Ay Hermansson Ekonomichef Susanne Alexandersson Intendent Åsa Svanström (föräldraledig t o m 31/3) Personalhandläggare Eva Lejrin Intendent Mattias Walan (vikarie) Assistent Barbro Eriksson Intendent Johan Rosén (teknikklubben LUSTEN) Assistent Inger Kvarned Intendent Patrik Backman (teknikklubben LUSTEN) Assistent Lena Örtlund Grafisk formgivare Anne-Marie Haakana Museitekniker Ulf Strandberg Museivärd Eva Olsson Museivärd Lena Eriksson ENHETEN FÖR KULTURHISTORIA Receptionist Jorun Jones Enhetschef Susanne Olsson Receptionist Ronja Lindgren Intendent Birgitta Collvin Receptionist Lena Nilsson Fotograf Lars Sjöqvist (föräldraledig t o m 31/5) Tekniker Carl Gunnar Bengtsson (visstid 1/6-31/12) Fotograf Lisa Olaison (vikarie t o m 30/6) Arkivarie Helena Röjder TEKNISK ENHET Assistent Heléne Sjöberg Enhetschef Håkan Fallqvist Assistent Margaretha Wärme Museitekniker Arne Åhlander Museitekniker Urban Sunström ENHETEN FÖR KONST Museitekniker Leif Fahlstad Enhetschef Bo Jonzon Museitekniker Tony Styhr Intendent Bertil Bengtsson Museitekniker Ronny Eriksson Intendent/pedagog Anna Skoglund Museitekniker Ronnie Ohlson Konstpedagog/konsulent Carin Söderlind Museitekniker Maria Jerndin Konservator Cecilia Skoglund Lokalvårdare Maria Ström Intendent Käthy Nilsson (von Echstedtska) Lokalvårdare Madeleine Andersson Assistent Anders Kadhammar (von Echstedtska) LÅNGBANS GRUVBY ENHETEN FÖR KULTURMILJÖ Enhetschef Larseric Vänerlöf Enhetschef Martin Karlsson Museitekniker Lennart Gybrant Antikvarie Monica Björklund Antikvarie Maud Forsberg TORSBY FINNKULTURCENTRUM Antikvarie Mattias Libeck Enhetschef Kersti Berggren (fr o m 1/2) Antikvarie Lena Thor Assistent Inga-Greta Lindblom Antikvarie Ellinor Forsell Assistent Berit Andersson (anställd av Torsby kn) Antikvarie Hans Olsson Assistent Gunilla Önnberg Antikvarie Björn Wallbom Assistent Tellervo Zetterberg Antikvarie Charlotta Hagberg (visstid 3/6-3/12) Lokalvårdare Lena Bergkvist Intendent Suzanne Palmqvist (Interregprojektet) Antikvarie Carina Johansson (visstid fr o m 1/7) Utöver uppräkningen på motstående sida har det funnits säsongsanställda och sommarpraktikanter på Sandgrundsudden, von Echstedtska gården, Långbans gruvby, Dyvelstens flottningsmuseum och Torsby Finnkulturcentrum samt timanställda i reception m m. Även under 2010 har ett antal personer varit på museet i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av personalen var 67% kvinnor och 33 % män. 17 stycken av de anställda i ovanstående förteckning uppbar lönebidrag. Medelåldern var 47 år, uppdelad på 46 år för kvinnorna och 49 år för männen. Sammantaget utfördes 51 årsverken vid Värmlands Museum

20 Värmlands Museum Sandgrundsudden Box 335, Karlstad 38