UNGDOMARS ALKOHOLBETEENDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNGDOMARS ALKOHOLBETEENDE"

Transkript

1 Hälsa och samhälle UNGDOMARS ALKOHOLBETEENDE GÅR DET ATT FÖRUTSÄGA ETT NEGATIVT BETEENDE PÅ SAMHÄLLSNIVÅ? INGER BERGLUND SHILAN DEMIREL C-uppsats i Kriminologi Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Kriminologi hp Malmö VT 2012

2 ADOLESCENT ALCOHOL BEHAVIOUR IS IT POSSIBLE TO FORECAST A NEGATIVE BEHAVIOR ON COMMUNITY LEVEL? INGER BERGLUND SHILAN DEMIREL Berglund, Inger och Demirel, Shilan. Ungdomars alkoholbeteende. Går det att förutsäga ett negativt beteende på samhällsnivå? Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle HT Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende. Av resultatet framgår att Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg främst i tillgångsindikatorn och hälsoindikatorn. Slutsatsen är att det eventuellt går att förutsäga en negativ trend med hjälp av tillgångs- och hälsoindikatorn. Då det finns en stor tillgång och när möjlighet finns, kommer ungdomar att testa droger och alkohol. Nyckelord: abort, alkohol, alkoholförsäljning, alkoholservering, brott, gymnasiebehörighet, misshandel, serveringstillstånd, skolk, tullbeslag, ungdomar och våldtäkt. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 Syfte och disposition 5 2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING 6 Tillgångsindikator 6 Hälsoindikator 10 Brottsindikator ANTAGANDEN METOD 18 Design 18 Indikatorerna 19 Begränsningar och svagheter RESULTAT 22 Tillgångsindikatorn 22 Tullbeslag 22 Serveringstillstånd 23 Systembolagets alkoholförsäljning 24 Narkotikatillgång 24 Hälsoindikatorn 25 Gymnasiebehörighet 25 Skolk 25 Skolavhopp 26 Narkotikakonsumtion 26 Aborter 27 Brottsindikatorn 27 Misshandelsbrott 27 Våldtäktsbrott 28 Narkotikasmugglingsbrott 28 Alkoholbrott DISKUSSION 30 Resultatdiskussion och sammanfattning 30 Metoddiskussion 34 Framtida forskning REFERENSER 36 3

4 1. INLEDNING. Media såsom tidningar och TV rapporterar att det är en ökning av våld, droger och problem i skolan bland ungdomar i Sverige. Vi har också fått en bild av att alkohol och narkotika flödar in över våra gränser efter vårt medlemskap i Europeiska unionen. Hur mycket dricker vi då? Enligt Ramstedt m fl (2010) är det summan av den registrerade och den oregistrerade alkoholkonsumtionen som kan ge en bild av total konsumtionen och hur den förändras över tid. Registrerad alkoholkonsumtion är Systembolagets, restaurangers och livsmedelsbutikers försäljning. Oregistrerad alkoholkonsumtion är resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning. Diagram 1. Total alkoholkonsumtion i Skåne, Stockholms- och Västra Götalands län under åren , i antal liter (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre (Ramstedt et al, 2010). Diagrammet ovan visar inte någon större förändring i alkoholkonsumtionen för alla åldrar över 15 år i de tre länen. Då statistik inte går att få för enbart tonåringar (enligt telefonsamtal med utredare Nyström på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning), gör det att problemet med ungas alkoholkonsumtion blir svår detekterat. Alkoholtillgängligheten i form av serveringstillstånd har inte ökat nämnvärt i Sverige (FHI, 2012), men det finns restauranger som serverar alkohol och har öppet länge på nätterna, vilket naturligtvis kan vara attraktivt för unga människor. En annan faktor i tillgången är hur snabbt det går att få tag på det som önskas konsumeras enligt Lindström och Svensson (1998). I detta sammanhang bör närheten till Tyskland och Polen samt Öresundsbrons betydelse för Skåneregionens ungdomar nämnas vad gäller oregistrerad införsel av alkohol men även narkotika. Tillgången till den registrerade alkoholen har också ökat då Systembolaget har anpassat sina öppettider till allmänheten och har numera kvälls- och lördagsöppet samt att det utreds ytterligare service till kunderna enligt Guttormsson (2011). Internethandeln för alkohol och droger har ökat men det är inget vi behandlar i denna undersökning. Lagar och regler påverkar också 4

5 tillgången vilket inträdet i Europeiska unionen har visat, då Sverige fick nya regler för hur tullen får stoppa resenärer över gränserna (Tullverkets hemsida, ), detta påverkar tillgängligheten och priserna på droger och alkohol (Guttormsson, 2011). Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) samlar in och bearbetar kontinuerligt data om skolelevers alkohol- och narkotikavanor. I den senaste undersökningen minskar alkoholkonsumtionen i Sverige rent generellt, utom för ungdomar i Skåne (Henriksson & Leifman, 2011). För att belysa problemet med alkoholkonsumtionen redovisas den som ett medeltal i liter, under undersökningsperioden (ibid). Pojkarna i Skåne konsumerar ca 4 liter alkohol och i Stockholms län 2,2 liter samt i Västra Götaland 3 liter alkohol per individ. Det rapporteras även att allt fler 13-åringar dricker alkohol och att flickor och pojkar över hela landet har liknande drogvanor när de går ut grundskolan. På gymnasiet ökar alkoholvanorna markant för flickorna och pojkarna, de ligger på ungefär samma nivå, däremot dominerar pojkarnas narkotikavanor (Henriksson & Leifman, 2011). Centrala studiestödsnämnden (CSN) rapporterar att andelen som är behöriga till gymnasiet minskar och att både skolk och skolavhopp ökar. I CAN:s senaste undersökning rapporterar ungdomar att de har oönskad och oskyddad sex när de är berusade (Henriksson & Leifman, 2011). En logisk följd av detta bör vara att antalet sexuellt överförda sjukdomar, tonårsaborter och eller att tonårsgraviditeter ökar. Misshandel och våldtäkter samt narkotikakonsumtion ökar vid alkoholberusning och dessa brott har ökat i hela Sverige (Brå, 2012). När ungdomar har en livsstil som innefattar alkoholkonsumtion framkallar det olika beteenden och dessa påverkas av olika faktorer som hjälper eller stjälper dem. Syfte Syftet med studien är att undersöka om förändringar i ungdomars alkoholbeteende över tid kan förutsägas med hjälp av tre indikatorer: tillgångsindikatorn, hälsoindikatorn och brottsindikatorn. Frågeställningen är om Malmö kommun skiljer sig från Göteborgs och Stockholms kommun i de olika indikatorerna och hade det varit möjligt att utifrån denna skillnad förutsäga utvecklingen? Disposition I avsnittet om teori och tidigare forskning redovisas rapporter och studier (samt historik som förklarar varför vissa variabler är som de är) för de olika variablerna i indikatorerna och utifrån dessa formar vi antaganden. För att läsaren ska få en bra överblick redovisas dessa antaganden separat under en egen rubrik efter avsnittet med tidigare forskning. I resultatdelen redovisas statistiken för de olika indikatorernas variabler. I diskussion och sammanfattning, sammanfattas hur väl teori och antaganden stämmer med resultatet. Slutligen tar vi ställning till om det går att förutsäga unga individers negativa alkoholbeteende med hjälp av de indikatorer och variabler som undersöks. 5

6 2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING I denna del av uppsatsen skriver vi om tidigare forskning på området och integrerar teorier. För varje variabel i de olika indikatorerna formulerar vi sen antaganden som är byggda på tidigare forskning. I nationella och internationella studier undersöks ungefär liknande variabler som används i undersökningen. Europeiska undersökningar har genomförts vart 10:e år under ca 50 år där man undersökt hur stor alkoholkonsumtionen är och vilka sociala konsekvenser detta beteende har (Bloomfield et al, 2011). Samma variabler har använts vid alla tillfällen och de är i stora drag fem stycken och har fyra nivåer och de ska vara jämförbara för hela Europa (ibid). Variablerna är: - Arbete - om personen har förlorat sitt jobb på grund av alkoholkonsumtion. - Polis om personen har varit i kontakt med polisen/rättsväsendet på grund av alkoholkonsumtion. - Aggression- om personen i samband med alkoholkonsumtion varit hotfull eller brukat våld mot andra. - Ekonomi om och hur alkoholkonsumtionen påverkat individens ekonomiska situation. - Relationer till andra såsom familj, släktingar och vänner om de har tagit avstånd och om partnern lämnat dem på grund av alkoholkonsumtion. Dessa variabler indikerar alkoholkonsumtionens konsekvenser och kan vara ett mått på hur stort problemet är (Bloomfield et al, 2011). Variablerna har varit en hjälp och vägledande hur vi har formulerat och utvecklat de variabler vi valt att undersöka. De utvalda variablerna har vi sen fått anpassa till unga individer. Till exempel har variabeln arbete gjorts om till: skolan med gymnasiebehörighet, avhopp och skolk som ingår i hälsoindikatorn. Tillgångsindikatorn Tillgången och efterfrågan på alkohol är hög i dag jämfört med tidigare år (Ramstedt et al, 2010). Förbindelsen till Europa väster och söderut och tillgången till billigare sprit var innan år 2001 med båt. I Skåne kunde man ta båtarna till Danmark, Tyskland eller Polen för att göra sina inköp. Medlemskapet i Europeiska unionen och öppnandet av Öresundsbron år 2001 mellan Malmö och Köpenhamn innebär en förenkling i transport och kommunikation mellan Danmark och Sverige. För en privatperson i Malmö eller Skåne är det enkelt att tillgodose sitt behov av t ex alkohol, genom att ta en biltur, alternativt ta Öresundståget över bron till Danmark för att snabbt och lätt inhandla det som önskas konsumeras. Enligt Ramstedt m fl (2010) står reseinförsel och smuggling för 30 % av konsumtionen i södra Sverige. Från Tyskland får vi nästan 50 % av alkoholen, framför allt ölen som nästan uppgår till 70 % och allt färre liter alkohol kommer in från Danmark. 6

7 Tullbeslag Sverige har haft tullar sedan 1100-talet och under stormaktstiden på 1600-talet blev Tullverket en myndighet (Tullverket, 2012a). Tullavgifterna var i första hand tänkta att ge staten inkomster (finanstullar) och därefter var det även för att skydda det inhemska näringslivet (skyddstullar). Vidare har det även funnits en inrikestull där svenskarna tvingades att betala tull för varor de förde in i städerna för att sälja. För att slippa betala tullavgifterna ökade smuggelintresset och människor har sedan dess smugglat olika varor under olika tider. Under mellankrigstiden var det framförallt sprit som smugglades och från 1960-talet blev narkotikasmugglingen ett problem (ibid). Efter 1995 och inträdet i EU blev vi medlemmar i EU:s tullunion, vilket innebär att vi i princip har samma regler som resten av unionen, det innebär också att våra handelsgränser har vidgats till Norge, Ryssland och Afrika. Tullens rutiner förändrades och befogenheterna upphörde att gälla, från och med år 2000 måste en misstanke om brott finnas för att kunna kontrollera fordon eller personer (Tullverket, 2012a). Diagram 2. Antal liter alkohol svenska tullen tagit i beslag efter EU-inträdet (Tullverket, 2012b). I en undersökning som genomfördes för att testa om det fanns en relation mellan Systembolaget, oregistrerad alkohol och alkoholrelaterade problem, testade Norström och Ramstedt (2006) två hypoteser: - Om marknadsandelarna för Systembolaget är höga så är det lägre förekomst av alkoholrelaterade problem (alkoholrelaterad sjukhusvård och polisrapporterad brottslighet med alkoholkoppling) (ibid). - Vidare testar de om det finns ett samband mellan insmugglad eller hembränd alkohol och Systembolagets försäljning. Tidigare studier har visat att de som dricker oregistrerad alkohol brukar ha mer riskfyllda alkoholvanor (Norström och Ramstedt, 2006). Utifrån detta ställs frågan: om det blir svårare för ungdomar att få tillgång till alkohol ju större marknadsandel Systembolaget har, vilket i så fall skulle leda till dämpad effekt på uppkomsten av alkoholrelaterade problem (ibid). Vidare menar de att främst sprit är kopplat till alkoholrelaterade skador. Forskarna testar materialet i olika serier 7

8 och statistiska modeller för att avgöra om det är den oregistrerade konsumtionen eller om det är Systembolagetsförsäljning som är exogen (Norström & Ramstedt, 2006). Utfallet tyder på att det är den oregistrerade konsumtionen som är det. Inte i några modeller fann de någon effekt på Systembolagets försäljning. Det innebär att en ökad införsel av alkohol ger en minskad försäljning på Systembolaget samt ökad totalkonsumtion av alkohol (ibid). Forskningen stöder inte hypotesen att ju högre marknadsandelar Systembolaget har desto lägre är förekomsten av alkoholskador. Norström och Ramstedt,(2006) varnar för att dra slutsatsen att monopolet är oviktigt, då ett avskaffande skulle göra att tillgängligheten ökar och det i sig skulle ge en större alkoholkonsumtion och en ökning av alkoholskadorna. I Våga projektet (Lindström & Svensson, 1998) undersöks vilken påverkan efterfrågan och tillgång har på skolungdomars inställning till droger. Forskarna gjorde tre undersökningar under ett år på 2000 elever i 13 till 14 års ålder. Om ungdomar har en positiv inställning, nyfikenhet och lust att testa droger, så menar de att risken är stor att de testar. Vidare är det tillgängligheten som kan hindra ungdomarna att testa. De menar att tillgängligheten kan beskrivas som den tid det tar för en eventuell köpare att finna narkotika samt priset på drogen (ibid). Inställningen till droger är viktig och de rapporterar att inställningen som ökade mest under året då testerna pågick, är de personer som inte har lust men som har tillgång som kan tänka sig att testa (Lindström & Svensson, 1998). Serveringstillstånd År 1885 reformerades den svenska alkohollagstiftningen i grunden. Genom den nya ordningen kunde städerna lämna över rätten till servering och handel med alkohol till försäljningsbolag (utskänkningsbolag) och bolag som hade rättighet och till uppgift att bedriva folkrestauranger (Statens Folkhälsoinstitut, 2003). Vidare blev vinsterna från dessa bolag en inkomstkälla för kommuner och landsting och de betalade bland annat arbetarbostäder och bibliotek. Det är dessa lokala brännvinsbolag som är ursprunget till monopolbolagen. Reglerna för serveringen varierade, men det fanns krav på hur lokalen skulle vara beskaffad (ibid). Antalet serveringsställe begränsades och serveringstiderna reglerades, det fanns också ett krav på att mat skulle serveras (Statens Folkhälsoinstitut, 2003). Kommunerna hade vetorätt vad gällde servering av alkohol samt vem som fick bedriva handel med brännvin och för att få större inkomster till staten beskattades brännvinstillverkningen, man menade att denna process skulle minska husbehovsbränningen och på så sätt minska alkoholkonsumtionen (ibid). Vidare förbjöds husbehovsbränningen år Serveringstillstånden ansvarar kommunerna i samarbete med polismyndigheten för och innefattar enligt Alkohollagen (1994:1738) spritdrycker, vin och starköl. Serveringarna får också tillstånd för sina öppettider (under vilka de får servera alkohol). Följs inte reglerna för alkoholtillståndet kan det återkallas eller en varning utdelas (Statens Folkhälsoinstitut, 2006). Numera är syftet med att ha serveringstillstånd att minska på den skadliga alkoholkonsumtionen och förhindra tidig alkoholdebut. Reglerna innebär bland annat att inte servera minderåriga d v s individer under 18 år, eller människor som är märkbart påverkade alkohol, enligt Alkohollagen (1994:1738). STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) är ett projekt som drevs mellan åren 1995 och År 1996 startades ett arbete med att få till en ansvarsfull alkoholservering där målgrupen var restauranger med serveringstillstånd i Stockholms city. Bakgrunden till projektet var enligt Månsdotter m fl 8

9 (2007) att 80 % av misshandelsfallen i Sverige kan kopplas till alkoholkonsumtion samt att det finns ett samband mellan kriminellt våld och hur många krogar med serveringstillstånd det finns i ett område. Projektets syfte var att få kunskap om effektiva metoder och att minska alkohol och drogrelaterade problem i krogmiljöer (ibid). Ett annat mål var att få till ett förändrat dryckesmönster vilket främst innebar att minska berusningsdrickandet och därmed minska antalet skador och våldsbrott (Månsdotter et al, 2007). Projektet var en samverkan mellan representanter från kommunen, restaurangbranschen, polisen och länsstyrelsen. Projektet innebar i huvudsak: En lokal mobilisering vilket innebär ökad medvetenhet om problem relaterade till alkoholkonsumtion samt hur de kan få hjälp till åtgärder. Att ge en utbildning i ansvarsfull alkoholservering som innebär att inte servera individer under 18 år eller berusade gäster alkohol, samt lära sig hantera konflikter, inblick i alkohollagstiftningen och kunskap om alkoholens medicinska effekter. Att få till ett mer effektivt och frekvent tillsynsarbete från tillståndsenheten sida (utifrån lagstiftningen) samt en mer proaktivroll från polisens sida där de skickar brev till krogen innan de får en varning. Mellan åren 1998 och 2000 gjordes en utvärdering av projektet och enligt Månsdotter m fl (2007) ledde insatserna till ett minskat antal anmälda våldsbrott med 29 % (i jämförelse med kontrollen som var Södermalm). Vi har nyligen fått en ny alkohollag i Sverige. Riksdagen beslutade i början av år 2010 att anta regeringens förslag till en ny Alkohollag (2010:1622) som trädde i kraft januari Denna innebär krav på certifierat kassaregister även för de som har serveringstillstånd till allmänheten i samband festivaler samt sommarrestauranger. Tidigare har dessa sammanhang varit undantagna kraven i lagen. Systembolagets försäljning Olika försök har gjorts för att reglera alkoholförsäljningen och i Sverige hade vi motbokssystemet mellan åren 1917 till 1955 som var ett instrument för alkoholransonering (Nationalencyklopedin, 2012). Systemet baserades på Brattsystemet och var utformat av Ivan Bratt som ledde nykterhetskommittén i Sverige. Reformen innebar att avskaffa privata intressen i alkoholhanteringen, kontrollera försäljningen till individer och ha en öppenvård för alkoholister. Motboken var personlig och innehöll rekvisitionsblanketter och i den stämplades alla inköp (ibid). Kvinnor och män hade olika förutsättningar att kunna köpa alkohol vilket gjorde systemet diskriminerande. Stödet för systemet i folkopinionen minskade efter hand och 1955 avskaffades motbokssystemet med argument som att det skapade ett konstlat behov och drev därför upp konsumtionen av alkohol (Statens Folkhälsoinstitut, 2003). När motboken avskaffades 1955 bildades Systembolaget och då var åldersgränsen för inköp 21 år. Ett annat försök att begränsa tillgången till alkohol gjordes mellan åren 1982 och 2000 då Systembolaget hade lördagsstängt. Sverige har sedan början på det nya milleniet fått anpassa sin alkoholpolitik i och med medlemskapet i Europeiska unionen. Införselkvoterna för alkoholdrycker från annat EU-land avskaffades succesivt mellan åren 2000 och 2003 och från år 2004 är alkoholinförseln fri för privat bruk (Statens folkhälsoinstitut, 2006). 9

10 Tillgången på alkohol kan delas in i; ekonomisk respektive fysisk tillgänglighet, enligt Guttormsson (2011). Han menar att den svenska alkoholpolitiken håller nere alkoholkonsumtionen bland annat genom att hålla priserna på alkohol på en hög nivå (skatter) och genom reglering av antalet försäljningsställen och öppettider. Försöken med att begränsa tillgängligheten hittills har inte varit så lyckade, eftersom alkoholen blivit billigare, privatinförseln har ökat och Systembolaget har ändrat sina öppettider till kvälls- och lördagsöppet samt övergått till självbetjäningsbutiker (ibid). Det senare var åtgärder för att motivera monopolet. Systembolaget önskar utveckla och utöka sina tjänster vidare och utreder för närvarande en service som innefattar webbeställning och hemleverans, enligt Systembolaget (2012). Narkotikatillgången Lagar och normer sätter ramar för vad som är legalt och illegalt, enligt Svensson (2008) och tidsandan är enligt honom viktig för att förklara hur individer förhåller sig till droger samt att den förespråkar vissa ideal. Enligt Guttormsson (2011) har antalet narkotikabrottsmisstänkta femdubblats sedan slutet av 80-talet och det innebär en stor ökning i antalet lindrigare brott (innehav och konsumtion). Vidare menar han att det kan vara bättre att mäta tillgängligheten genom att analysera beslagsmängderna eftersom de kan vara direkt kopplade till priseffekter. Vid tidpunkten runt EU-inträdet minskade arbetet mot narkotika tillfälligt men återställdes igen (Guttormsson, 2011). Priserna på narkotika har sjunkit i Sverige vilket eventuellt kan förklaras av att flera distributörer har etablerat sig på marknaden och konkurrerar med varandra och det verkar som om tendensen är att samma aktör hanterar flera narkotikasorter och de insmugglade partierna ökar i storlek jämfört med tidigare (ibid). Vidare bestäms priserna även av kvaliteten, det talas om renhetsgraden, men Sverige har ingen kontinuerlig insamlad och jämförbar information om detta. Det görs ofta antaganden om att 10 % av den narkotika som når Sveriges gränser beslagtas av tullen (Guttormsson, 2011). Priserna på hasch, amfetamin, kokain och brunt heroin har i grova drag halverats sen 1988 (Guttormsson, 2011). Vidare var den största prisnedgången under talet och följdes av en hyfsat stabil prisbild under 2000-talet. Oftast är priserna lägst i södra Sverige, men de geografiska skillnaderna ska inte överdrivas enligt Guttormsson 2011). Vissa droger bedöms ha blivit mer till gängliga såsom centralstimulerande droger, som amfetamin och kokain om man jämför med hur det såg ut i slutet av 1980-talet (ibid). Vidare gjorde detta att priserna sjönk ordentligt på gatan samt att tullen och polisen gjorde fler beslag. Hälsoindikatorn Den internationella forskningen tyder på att pedagogiska program i skolan inte har någon större påverkan på alkoholproblem bland ungdomar i skolan, enligt läkaren Bremberg (2002). Genom att skolan erbjuder en miljö som minskar förekomsten av utagerande psykiska problem kan den påverka ungdomars alkoholkonsumtion (ibid). Han menar också att en välstrukturerad undervisning där eleverna upplever att de kan påverka sin situation, kommer att ge dem en bättre psykisk hälsa då det minskar risken för skolmisslyckanden och utagerande problem, som i sin tur gör att de dricker mindre alkohol (Bremberg, 2002). 10

11 Gymnasiebehörighet Skolverket (2008) redovisar statistik över slutbetygen i grundskolan för 2008 där de beskriver elever som invandrat till Sverige efter skolstart som har svårt att nå målen. Av elever med utländsk bakgrund har 4600 invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart och av dem har 54 % behörighet till gymnasiet (ibid). Vidare redovisar de att elever med minst en högskoleutbildad förälder når drygt 95 % behörighet till gymnasieskolan och de föräldrar med en utbildningsnivå som är gymnasieskola så är andelen elever som har gymnasiebehörighet 86 % samt för de som utbilningsnivå grundskola är andelen 67 % (ibid). Samma mönster gäller för dem som saknar betyg i minst ett ämne. Skolk och skolavbrott Ungdomar blir under sin individualisering exponerad för olika livsstilar som konstant förändras och ersätts av nya, enligt Lalander och Svensson (2002). De försöker skapa sin egen identitet och att använda rusmedel kan vara en byggsten i denna process. Denna nya identitet utsätts för prövningar med influenser genom media och kamraters grupptryck (ibid). Ju äldre individen blir desto positivare blir inställningen till alkohol (Bell m fl, 2007). Vikten av att individen så tidigt som möjligt får en utbildning i alkohol och dess negativa effekter kan göra att debuten senareläggs. Forskarna menar att individers inställning till alkohol påverkas av media och i barns utbildning i alkohol får de lära sig att se kritiskt på TV-reklam och lära sig att det som är negativt inte alltid berättas (Bell m fl, 2007). De lär även barnen hur negativ alkohol kan vara för hjärnan som inte är färdig utvecklad samt vilka andra följder som man kan råka ut för när man dricker alkohol (ibid). Ungdomar har en stark inverkan på varandra under åren då de står med ena benet i barnens värld och det andra i vuxenvärlden. Moffitt (1993) har en teori om ungdomar och normbrytande beteende där hon beskriver olika typer av brottsliga karriärer. En grupp av ungdomar är i puberteten och antas inte ha några neuropsykologiska brister, utan härmar lite äldre individer som börjat begå brott i tidiga år (ibid). Vidare är individens beteende ett resultat av skillnaden mellan den biologiska och den sociala åldern. För dessa individer är kamratrelationen mycket viktig och de strävar efter självständighet och att uppfylla sina materiella behov. Detta beteende är inte så långvarigt och hinner således inte få så allvarliga konsekvenser (Moffitt, 1993). Wikström och Butterworth (2006) har i Peterborough Youth Study (PYS) studerat ungdomars rutinaktiviter och dessa kan enklast förklaras med var de är, vad de gör och med vem de tillbringar sin tid med? Totalt deltog elever som var år gamla, åldern är vald eftersom det är den tid i livet då ungdomar begår flest brott (ibid). Med hjälp av space och time-budget studier undersökte forskarna bland annat respondenternas inblandning i brott, deras sociala band, moral och självkontroll, men även individens livsstil, jämnåriga kamrater, droganvändning och familjens sociala position (Wikström & Butterworth, 2006). Undersökningen gav svar på de tre frågorna som beskriver rutinaktiviteterna (exklusive tiden de sover): - På frågan: var de är, svarade eleverna att de tillbringade den mesta tiden i och i närheten av hemmet (58 %) samt i skolan (28 %) och endast 14 % av tiden tillbringade de på andra platser (ibid). 11

12 - På frågan: vad de gör, svarade eleverna att de tillbringar tid med skolan och skolarbetet (28 %), de sportar, har en hobby, tittar på tv, äter och sköter om sig själv i hemmet (34 %) samt att de socialiserar med andra (11 %) enligt Wikström och Butterworth (2006). Resterande tiden är exempelvis tid för matlagning, tid i trädgården, tid på bussar eller tåg eller tid de ligger till sängs på grund av sjukdom (ibid). - På frågan: med vem de är, svarade eleverna att de tillbringar tid för sig själv (4 %), med familjen (38 %), med jämnåriga (17 %) samt med skolkamrater och lärare i skolan (31 %) (Wikström & Butterworth, 2006). Resterande tid är en blandning av familj, släkt och vänner som är en mix av vuxna och jämnåriga (ibid). Tidig debut, det vill säga att börja dricka alkohol vid 13 års ålder, som är en viktig utvecklings period för individen, kan ge allvarliga effekter på talförmågan, motorisk koordination, minne och inlärningskapacitet (Brown, Tapert, Granholm, & Delis, 2000) vilket innebär att dessa individer t ex får inlärningssvårigheter i skolan. Mår eleverna dåligt eller om de har svårigheter i skolan är risken stor att de skolkar och dricker alkohol (Bremberg, 2002) och enligt Wikström och Butterworth (2006) är de ungdomar som tillbringar mycket tid med jämnåriga och de som skolkar, oftare involverade i alkoholkonsumtion och brottsliga beteenden. Narkotikakonsumtion Amfetaminet hade under 30 till 60-talet stor spridning i västra Europa då det användes som ett läkemedel och som man tog mycket diskret enligt Svensson (2008). Under 60-talet kom den andra stora narkotikavågen med cannabis i form av hasch till Sverige. Vidare menar Svensson att man röker hasch med vänner eller med personer man vill lära känna, vilket ger individerna en känsla av samhörighet. En del tonåringar experimenterar och tror att de blir snabbare berusade om de äter huvudvärkstabletter till alkoholen (Cronberg, 2011). Det har också blivit vanligt med narkotiska läkemedel såsom lugnande medel och sömntabletter som de blandar med alkohol (Cronberg, 2011; Henriksson & Leifman, 2011). Det är både farligt och kan vara en inkörsport till ett missbruk (Cronberg, 2011). Vidare har tonåringar blivit mer öppna för narkotika och de uppfattar inte alltid att testa hasch eller marijuana som så allvarligt, trots att det är olagligt (ibid). I senaste skolundersökningen (Henriksson och Leifman, 2011) rapporteras det att de med högst alkoholkonsumtion tenderar att både ha sniffat och testat narkotika i större utsträckning än andra elever. Bland 9:e klassarna i den högsta konsumtionsgruppen hade 15 % sniffat och 30 % hade använt narkotika. Bland eleverna i gymnasiet årskurs 2 var motsvarande siffror 9 respektive 34 %. Henrikssons och Leifmans (2011) undersökningar visar att antal elever som någon gång testat narkotika började öka någon gång i slutet av 1990-talet och har efter det fortsatt att öka och är ett problem i våra storstäder. Vidare är den vanligaste förekommande drogen cannabis. Skolk och hög alkoholkonsumtion har en koppling till användning av narkotika (Hvitfeldt & Rask, 2007; Molin, 2010). I longitudinella studier gjorda mellan åren 1998 och 2004 i Teesside, Storbritannien av McDonald (2006), visas bland annat hur förödande förändringar på samhällsnivå och en stor narkotikatillgång kan vara för unga individer i ett socialt utsatt område. Teesside hade under en tid en stor stål-, kemi- och tung verkstadsindustri som sysselsatte en stor population i staden. När industrierna la ner sin verksamhet ökade arbetslösheten (ibid). En del av ungdomarna var 12

13 missnöjda och deras känsla av meningslöshet med skolan gjorde att de började skolka och hänga med kompisar i staden där de snattade och stal cyklar. Kriminaliteten var ett sätt att inte bli uttråkade och de drack alkohol och blev berusade för att hålla tristessen på avstånd (McDonald, 2006). Majoriteten slutade att begå brott men en grupp upptäckte billigt rökheroin som sköljde in över arbetarklassens Teesside och när heroinet blev aktuellt ökade brottsligheten för att skaffa pengar till drogen (ibid). Denna snabba övergång distanserade ungdomarna från familjerna, den tidigare livsstilen, skolan och jobben. Aborter Sverige fick sin första abortlag år 1938 som innebar att legal abort kunde utföras efter ett tvåläkarintyg eller med tillstånd från Medicinalstyrelsen (Socialstyrelsen, 2011). Efter en ändring i den nuvarande svenska abortlagen (SFS1974:595) som trädde i kraft 1975 får kvinnan själv ta beslut om abort t o m den 18:e graviditetsveckan. Även utländska kvinnor som inte är bosatta, folkbokförda eller asylsökande i landet har rätt att göra abort i Sverige sedan år 2008 (ibid). I Sverige föder inte många tonåringar barn, år 2010 föddes det ca 6 barn per 1000 kvinnor åldrarna mellan 15 till 19 år. Sedan början av 2000 har födelseantalet legat på ungefär samma nivå. (Socialstyrelsen, 2011). Den största ökningen av aborter var före 1975 i Sverige och tonårsaborterna var detta år ca 30 stycken per 1000 kvinnor (ibid). Svenskarna har en liberal och positiv syn på sexualitet och anser att tonåringar har rätt till ett sexualliv, samt att det finns en lång tradition med sexualupplysning och ungdomsmottagningar. Ett visst risktagande beteende anses normalt i tonåren och oskyddat sex är den största orsaken till oönskade tonårsgraviditeter och sexuellt överförda sjukdomar, enligt Pettersson och Swanberg (2005). Vi vet att ungdomar har oönskad och oskyddad sex när de druckit alkohol, via skolrapporter från CAN (Henriksson & Leifman, 2011). För individens välmående räcker det inte med att kvinnan skyddar sig med p-piller eller spiral då sjukdomar som klamydia kan påverka fruktsamheten för både mannen och kvinnan, då denna typ av sexuellt överförda sjukdomar förknippade med skam och skuld som kan ge individen psykiska påfrestningar (ibid). Vidare menar de att orsakerna till om skydd som kondom eller andra preventivmedel används ska sökas på samhälls-, grupp- och individnivå (Pettersson och Swanberg, 2005). Någon kan ha svårt att kommunicera med sin partner, de kan ha olika levnadsvanor såsom stor alkoholkonsumtion och vissa kan ha större benägenhet att ta risker samt att kunskapen i ämnet kan variera. Värderingar och attityder inom familjer, kamratkretsar, sociala nätverk och etniska grupper påverkar hur individen beter sig (ibid). Vidare påverkas ungdomarna av samhällets syn på jämnställdhet, sexualitet och sexuell läggning tillsammans med skolans undervisningskvalitet i sex och samlevnad men även av skolhälsovården och ungdomsmottagningarna. Enligt Pettersson och Swanberg (2005) är sexualitet ett känsligt och intimt forskningsområde och när det gäller att förklara oskyddat sex finns det inte någon evidensbaserad orsaksmodell för sammanfattning av de olika bakomliggande faktorerna. 13

14 Brottsindikatorn Då statistiken för de olika brotten är på kommunnivå, men för alla åldrar, måste vi argumentera för att de flesta brotten begås av ungdomar i tonåren. Piquero m fl (2007) har forskat i ungdomars brottslighet och nedan presenteras valda delar ur deras studie. Piquero, Farrington och Blumstein (2007) har i den longitudinella Cambridgestudien CSDD (Cambridge Study in Delinquent Development) rapporterat om 411 pojkar i södra London och deras kriminella karriärer. I studien mäter de bland annat hur vanligt det är att ungdomar begår brott, i vilka åldrar de begår flest brott och om de begår brott tillsammans. När det gäller brottsutbredningen har de genom att mäta antalet domar kunnat kartlägga hur brottsutbredningen är för dessa pojkar (ibid). Det börjar med att cirka 2 % av pojkarna begår brott vid 12 års ålder, kurvan stiger sedan brant för att nå den högsta toppen vid 17 år och då begår nästan 11 % av pojkarna brott. Efter denna topp börjar kurvan dala för att åter nå 2 % nivån vid 24 års ålder. Kurvan för antal medbrottslingar har en liknande topp, d v s runt års ålder har individen flest partners i brott. Brott är en fråga om moral, handlingar som bryter mot (moral) regler definierade i lag, enligt Wikström (2006). När en individ begår brott kan det bland annat vara individens förmåga att utöva självkontroll som är nedsatt av t ex alkohol. Att utöva självkontroll är ett situationellt koncept och är en del i den process av val som personen gör (Wikström & Treiber, 2007). Självkontroll är relevant när individen ska överlägga om att begå ett brott när det står i konflikt med individens moralregler (ibid). För att individens ska kunna utöva självkontroll krävs en exekutiv förmåga som är en kognitiv funktion och denna är inte fullt utvecklad förrän i tidig vuxen ålder och påverkas av olika miljöfaktorer (Wikström & Treiber, 2007). Vidare kan denna förmåga grumlas av genetiska defekter samt stress eller droger såsom alkohol och narkotika, vilket innebär att styrkan i självkontrollen försämras (ibid). Misshandelsbrott Ungdomar som dricker alkohol hamnar i konflikt och bråkar när de dricker (Henriksson & Leifman, 2011). Knappt var tionde pojke i årskurs 9 svarade att de bråkat eller slagits på grund av alkoholkonsumtion. På gymnasiet svarade 40 % av flickorna att de på grund av alkoholkonsumtion hade grälat och 38 % att de förstört saker eller kläder (ibid). För pojkarna är samma siffror 31 och 35 %. Omfattningen av våldsbrott i Sverige är svårt att avgöra då en händelse i ett visst läge kan uppfattas som våld skiljer sig åt mellan olika grupper och beroende på vilken situationen är (Estrada, 2007). Till exempel kan en ökning av anmälda missahandelsbrott där 7 till 14-åringar är offer, vara ett uttryck för att fler barn blir utsatta för våld, men det kan också vara flera händelser som inträffat i skolan under en period som inte polisanmälts och som kommer till rättsväsendets kännedom (ibid). Livsstilen är viktigare för vissa grupper av ungdomar d v s ungdomar med riskfylld livsstil då de antagligen utsätter sig för fler riskmiljöer och situationer som ökar risken och benägenheten för att de ska begå brott (Svensson & Pauwels, 2010). Vidare diskuterar forskarna om vissa individer är mer påverkbara än andra beroende på deras individuella egenskaper (moral och självkontroll). Sambandet mellan brott och ungdomar med låg individuell risk är svagt (ibid), de påverkas inte av en riskfylld livsstil på samma sätt som en som är mer påverkbar och har en 14

15 hög individuell riskfylld livsstil. Väldokumenterade individuella faktorer är t e x om individen är hyperaktiv, impulsiv och risktagande. Vidare ökar risken för att begå brott om individen har bristande skuldkänslor och en tolerant inställning till brott. Våldtäktsbrott År 2005 trädde en ny sexualbrottslag i kraft vilken förstärkte och tydliggjorde varje människas absoluta rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande genom att lyfta fram och förstärka skyddet för barn och ungdomar mot att utsättas för sexuella kränkningar och sexuellt våld enligt Martens och Hradilova Selin (2008). I bestämmelsen om våldtäkt inkluderas individer som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd (medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan). De flyttas därmed ut ur den tidigare bestämmelsen om sexuellt utnyttjande (ibid). Vidare har gruppvåldtäkter mot unga kvinnor under slutet av 1990-talet fått stor uppmärksamhet i media. Detta har delvis bidragit till en omarbetning av våldtäktsbestämmelsen som fick ändrad lydelse under 1998 och samtidigt ett bredare användningsområde (Martens & Hradilova Selin, 2008). Denna bestämmelse sätter handlingens kränkningsgrad i centrum istället för vilken typ av sexuell handling det är. Efter år 2005 och den nya sexualbrottslagen trätt i kraft ökade antalet sexualbrott ca 24 % till år 2007, mest ökade antalet anmälda våldtäkter från 700 till 1200 mot barn under 15 år (ibid). Statistiken visar att 20 % av de misstänkta var ungdomar i åldrarna 15 till 20 år och 40 % av dem misstänktes för våldtäkt mot barn under 15 år (Martens & Hradilova Selin, 2008). Narkotikasmuggling Från mitten av 70-talet och fram till slutet av 80-talet var det en svag ökning av antalet lagförda personer som dömdes för narkotika smuggling och narkotikabrott enligt Klingspor och Sporre (2007). Från slutet av 80-talet fram till 2000 i samband med EU-inträdet har tullen fått förändrade rutiner vilket har lett till en nedgång av lagföringar gällande narkotika smuggling. Befogenheterna i gamla tullagen upphörde att gälla i och med EU-inträdet och ersattes med befogenhetslagen som reglerar vad som får eftersökas (ibid). Det innebär att tullen inte får kontrollera resande samt fordon utan viss misstanke om brott mot smugglingslagen. Den så kallade myrtrafiken (små mängdeer för eget bruk) upphörde mellan Helsingborg och Helsingör när Christianias narkotikahandel ströps i Köpenhamn. Smuggling via post har ökat markant och internethandeln är på frammarsch (Klingspor och Sporre, 2007). Alkoholbrott I en europeisk undersökning rapporterar Anderson och Baumberg (2006) att européerna är de största konsumenterna av alkohol i världen. Nästan alla (>90 %) studenter i åldrarna år har druckit alkohol någon gång. I medeltal har de börjat dricka i 12,5 års ålder och blivit berusade vid 14 år (ibid). Vidare rapporterar de att 23 miljoner européer är beroende av alkohol, sju miljoner vuxna hamnar i slagsmål varje år, dör varje år på grund av alkohol, dör i trafiken, barn föds underviktiga, 16 % av alla barn blir misshandlade eller försummade och 5-9 miljoner barn i familjer påverkas negativt av alkohol (Anderson och Baumberg, 2006). Bell m fl (2007), som studerat unga individer och deras alkoholbeteende i USA, rapporterar att de unga individerna som har en tidig alkoholdebut oftast börjar i 13-års åldern och att synen på alkohol blir positivare ju äldre barnen blir. De 15

16 menar att börja berusningsdricka i tidig ålder (13 år eller yngre) är en riskfaktor. Spoth m fl (2009) menar att alkoholbeteendet är förknippat med olika hälsoproblem och problembeteende såsom våld, rattfylleri och annan brottslighet, men även med tidiga sexuella erfarenheter, tonårsgraviditeter och missbruk samt dödlighet i trafiken. Dessa individer kan få mentala problem såsom depressioner och en förhöjd självmordsbenägenhet. Molin (2010) visar i sin rapport att ungdomar som berusat sig vid tidig ålder i mycket högre utsträckning än övriga elever rökt tobak, sniffat, använt narkotika och haft brottsrelaterade problem. Föräldrarnas roll är viktig för ungdomarnas attityd till alkohol. Vi kan i Sverige se en förändring i attityd till alkohol, Henriksson och Leifman (2011) rapporterar från skolundersökningarna att föräldrarnas bjudvanor har förändrats mellan åren 2006 och Sedan 2006 ingår en fråga om eleverna blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar och 58 % av flickorna och 50 % av pojkarna svarade att de fått alkohol av föräldrarna. År 2011 har andelen minskat till 38 respektive 34 %. I en longitudinell studie i Sverige av 570 pojkar, har Andersson m fl (1999) visat vikten av att studera alkohol och problembeteende utifrån ett holistiskt perspektiv i stället för att se det som ett isolerat problem. De studerade länken mellan alkoholproblem och kriminalitet i utvecklingsperioden från ungdom till ung vuxen. Resultatet visade att det gick att predicera en risk för alkoholproblem under lång tid om individen samtidigt hade kriminella problem i ungdomen och ung vuxen ålder (ibid). De visade också att 15 % av ungdomarna inte hade problem som vuxna, 55 % av ungdomarna med ett problem fick problem som vuxna samt att 100 % med båda problemen fick problem som vuxna. 3. ANTAGANDEN Nedan redovisas de antaganden vi prövar i undersökningen vilka är formulerade med vägledning från Bachman och Schutt (2011). Vi testar antagandena för variablerna och undersöker om Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg. Tabell 1. Antaganden för variablerna i de olika indikatorerna. Original antagande Oberoende variabel Beroende variabel Om - så antagande Tillgångsindikator Tullbeslag Ju fler antal liter tullen tar i beslag desto större alkohol tillgång. Serverings Ju fler antal tillstånd serveringstillstånd desto större alkohol Alkoholtillgång Alkoholtillgång Antal liter som tullen tar i beslag Antal serverings tillstånd Om tullbeslagen är stora (i liter) så är alkoholtillgången större. Om serverings tillstånden är många så är alkoholtillgången större. 16

17 System bolagets alkoholförsäljning Narkotika tillgång tillgång Ju större tillgång till oregistrerad alkohol desto mindre säljer Systembolaget. Ju större tillgång till narkotika desto billigare blir gatupriset på narkotikan. Systembolagets försäljning Gatupriser på narkotika Antal liter införd, smugglad och hemtillverkad alkohol Narkotikatillgången Om tillgången till oregistrerad alkohol är stor så är Systembolagets försäljning mindre. Om stor narkotikatillgång så är priserna lägre på gatan. Hälsoindikator Gymnasie- Ju bättre behörighet elevers välmående är i skolan desto större andel får gymnasiebehörighet. Skolk Ju mindre tid eleverna spenderar i hemmet och i skolan desto mer skolkar de. Skolavhopp Ju bättre eleverna mår i skolan desto mindre andel Narkotikako nsumtion Aborter skolavhopp. Ju större alkoholkonsumtion desto större risk för narkotikakonsumtion Ju större alkoholkonsum tion desto mer oönskad och oskyddad sex. Välmående Antal timmar i hemmet och i skolan Välmående Narkotika konsumtion Oönskad och oskyddad sex Gymnasiebehörighet Antal skolkade timmar Skolavhopp Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Om elever mår bra i skolan så får fler gymnasiebehörighet Om elever tillbringar mer tid i skolan och hemmet så är skolktimmarna färre. Om eleverna mår bra i skolan så är skolavhoppen färre. Om stor alkoholkonsumtion så är benägenheten större att testa narkotika. Om stor alkoholkonsumtion så är risken större för oönskade graviditer och abort Brottsindikatorn Misshandels Ju större -brott alkohol konsumtion desto fler Antal misshandels brott Alkoholkonsumtion Om stor alkoholkonsumtion så är misshandelsbrotten fler. 17

18 Våldtäktsbrott Alkoholkonsumtion Narkotikasmugglingsbrott Alkoholbrott misshandels brott. Ju större alkohol konsumtion desto fler våldtäkter Ju större narkotika smuggling desto större tillgång. Ju större alkoholkonsumtion desto fler alkoholbrott Antal våldtäkter Narkotika tillgång Alkoholbrott Narkotika smuggling Alkoholkonsumtion Om stor alkoholkonsumtion så är våldtäktsbrotten fler. Om narkotikasmugglingen ökar så är tillgången större. Om stor alkoholkonsumtion så är det fler alkoholbrott. 4. METOD Design Vi har sökt registerdata, rapporter och artiklar som beskriver ungdomar och deras alkoholvanor och alkoholproblem. Dessa ligger som grund för hur vi operationaliserar de tre indikatorerna vi vill undersöka i varje kommun och som vi sen jämför med varandra för att se om vi kan upptäcka några trender eller mönster. Vi bestämde oss för ett antal variabler per indikator och valde främst de som vi ansåg kunde ha en koppling till unga individers alkoholbeteende och sökte sen statistik på internet. När vi sökt statistik och rapporter har vi använt oss av olika hemsidor på internet: Socialstyrelsen, SCB (Statistiska Central Byrån), Skolverket, CSN (Centrala Studiestöds Nämnden), SoRAD (Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning), FHI (Statens Folkhälsoinstitut) Tullverket, Systembolaget, CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) och Brottsförebygganderådet (Brå). För varje variabel i de olika indikatorerna formuleras ett antagande som baseras på tidigare forskning. Dessa antaganden testar vi genom att se hur insamlad data samvarierar över den utvalda undersökningstiden. Vi försöker inte utreda några kausalsamband. De kommuner vi valt att undersöka och jämföra Malmö med är Göteborg och Stockholm. Anledningen till att vi valt dessa städer är att de är de största i vårt rike samt att de har internationella hamnar och flygplatser, precis som Malmö samt att de har en stor population av ungdomar. 18

19 Vår intention är att hitta statistik för att kunna skönja trender för indikatorerna och dess variabler för ungdomar i åldrarna mellan 10 och 20 år på kommunnivå. Åldersintervallet har vi valt på grund av att mycket statistik är upplagt inom detta intervall och det gör det lite lättare att göra mer korrekta jämförelser. Viss statistik, såsom brottsstatistik från Brottsförebyggande rådet är på kommunnivå och är för alla åldrar. Vi hade ett val mellan att välja brott per kommun och alla individer eller brott per län och ungdomar. Eftersom fokus är att undersöka skillnader för indikatorerna på kommunnivå valde vi brott per kommun. Vi har valt att inte ta med CAN:s undresökningar i resultatet eftersom siffror kan variera beroende på hur frågan är ställd samt att statistik inte finns på kommunnivå. Dessutom kan frågorna variera mellan åren och då är statistik från andra myndigheters databaser prioriterat. Indikatorerna Indikatorerna vi ska undersöka i de olika kommunerna är tre stycken: 1. Tillgångsindikatorn som mäts med variablerna: tullbeslag, serveringstillstånd, Systembolagets alkoholförsäljning och narkotikatillgång. 2. Hälsoindikatorn som mäts med variablerna: gymnasiebehörighet, skolk, skolavhopp, narkotikakonsumtion och aborter. 3. Brottsindikatorn som mäts med variablerna: misshandelsbrott, våldtäktsbrott, narkotikasmuggling och alkoholbrott. Figur 1. Illustration över de tre indikatorerna med variabler. Tillgångsindikatorn Alkoholtillgängligheten mäts med hjälp av Systembolagets försäljning och redovisas för Stockholm, Göteborg och Malmö kommun. För att göra siffrorna jämförbara är de omräknade till; liter (vin, öl och sprit) per 1000 invånare som är 20 år eller äldre, eftersom åldersgränsen för inköp på Systembolaget är 20 år. Statistiken hämtas från Systembolaget och är baserat på åren 2002 till Befolkningsstatistiken hämtas från Statistiska Centralbyråns (SCB) statistikdatabas. Serveringstillstånd. För att kunna åskådliggöra och jämföra hur tillgängligheten ser ut i kommunerna redovisas antal serveringstillstånd mellan åren 2001 och 2010 per invånare i åldrarna över 15 år. Antalet serveringstillstånd och 19

20 öppettider är från år 2009 och statistiken är på länsnivå, hämtas från statistikdatabasen från Statens Folkhälsoinstitut. Tullbeslag för alkohol visas i liter och är en sammanräknad siffra för vin, öl och sprit. Beslagsstatistiken är på kommunnivå och kommer från Tullverket och den täcker åren 2007 till Narkotikatillgången mäts med hjälp av prisutvecklingen på narkotika över åren 2001 till 2010 för hela riket, statistiken är hämtad från Statens Folkhälsoinstitut samt med hjälp av medianpriserna på gatan åren 2006 till 2010 i Skåne, Västra Götaland och Stockholms län. Tillgången mäts även i antal beslag av Tullen mellan år 2000 och 2011 i hela riket för att visa en trend. Statistiken för antal beslag på kommunnivå hämtas från Tullverket för de senaste tre åren. Hälsoindikatorn Gymnasiebehörighet ska beskriva hur stor andel av elever som inte vill, får eller klarar av att gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Med behörighet till gymnasiet innebär att eleverna ska ha minst betyget godkänt i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik (Skolverket, 2012). Statistiken, d v s antal elever och antal icke behöriga hämtades från Skolverkets hemsida. Statistiken är baserad på åren 2003 till Skolk och skolavavhopp är antal personer där CSN har fått rapport från skolorna om detta och tagit ett beslut att dra in studiestödet p.g.a. dessa orsaker. Ett nytt handläggningssystem infördes 2007 och underlagen till uppföljningen för åren 2001 till 2007 håller inte samma kvalitet som åren efter 2007, enligt Frænell på CSN:s utvärderings- och statistikenhet som hjälpte till att justera åren för bristerna. Vi mäter hur stor andel i % som skolkar eller hoppar av skolan i de tre kommunerna. Statistiken är baserad på åren 2003 till Narkotikakonsumtionsstatistiken hämtas från Brottsförebygganderådet och beskriver anmälda brottet; narkotika för eget bruk, i Malmö, Stockholm och Göteborgs kommun under åren 2001 till Aborter mäts i de tre kommunerna för kvinnor upp till 19 år mellan åren 2001 till 2010 och statistiken hämtas från Socialstyrelsen. Brottsindikatorn Misshandelsbrott är enligt Brottsförebygganderådet: Misshandel inklusive grov misshandel är brott mot BrB 3 kap. 5-6 som innefattar misshandel mot barn från 0 år och äldre, inomhus/utomhus, bekant /obekant med offret och mot flickor /pojkar. Statistiken hämtas från Brottsförebyggande rådet och är anmälda misshandelsbrott på kommunnivå och för alla åldrar baserat på åren 2001 till Våldtäktsbrott innefattar fullbordade våldtäkter och försök till våldtäkt och enligt Brottsförebygganderådet definieras det som: Våldtäkt, inklusive grov våldtäkt är brott mot BrB 6 kap 1 vilket innefattar våldtäkt mot barn under 15 år och äldre, inom- och utomhus, fullbordad/försök till våldtäkt mot både pojkar och flickor. Statistiken hämtas från Brottsförebygganderådet och är anmälda våldtäkter på kommunnivå och för alla åldrar baserat på åren 2001 till

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 211 Diagram 1 46 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson, CAN Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Vad är CAN? Paraplyorganisation med drygt 40 medlemsorganisationer. Statlig finansiering och

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Information om Ansvarsfull Alkoholservering

Information om Ansvarsfull Alkoholservering Information om Ansvarsfull Alkoholservering Ansvarsfull Alkoholservering i södra Halland Ett projekt inom Ansvarsfull Alkoholservering (AAS) har under hösten 2009 startat i Halmstad, Hylte och Laholm.

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland

Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland BILAGA 2 - UPPFÖLJNING - INDIKATORER Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2012-2015 PUBLIKATIONSNUMMER 2016:20 - BILAGA 2 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sammanfattning bilaga 2 Detta dokument innehåller

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat dramatiskt under 2000-talet. Konsumtionen är idag den lägsta sedan början på 1970-talet medan andelen

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter 1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter. 1861 26. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

Insatser mot cannabis - 27 februari

Insatser mot cannabis - 27 februari Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?

Läs mer

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt...

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt... RESULTAT KALMAR Det här är s kommunspecifika bilaga till rapporten Att utveckla nas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Sex försöks i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Strömsunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bergs kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Ansvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en ansvarsfull

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson CAN 08 412 4619 ulf.guttormsson@can.se Cannabiskonferens i Östergötland, Linköping, 26 Januari 2011 www.can.se Vad är CAN? Idéburen, paraplyorganisation,

Läs mer

Cannabis i Europa & Sverige

Cannabis i Europa & Sverige Cannabis i Europa & Sverige Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Cannabiskonferens, Linköping 14 april, 2011 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Intresseorganisation, med

Läs mer

Sammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131

Sammanfattning !  # !$ #! $# ## ## #! !! ' #! ( ! #!) ##!$ !* ! +# # #, -.! '/ &! ) # &!!0!/12113456121131 Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer