UNGDOMARS ALKOHOLBETEENDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNGDOMARS ALKOHOLBETEENDE"

Transkript

1 Hälsa och samhälle UNGDOMARS ALKOHOLBETEENDE GÅR DET ATT FÖRUTSÄGA ETT NEGATIVT BETEENDE PÅ SAMHÄLLSNIVÅ? INGER BERGLUND SHILAN DEMIREL C-uppsats i Kriminologi Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Kriminologi hp Malmö VT 2012

2 ADOLESCENT ALCOHOL BEHAVIOUR IS IT POSSIBLE TO FORECAST A NEGATIVE BEHAVIOR ON COMMUNITY LEVEL? INGER BERGLUND SHILAN DEMIREL Berglund, Inger och Demirel, Shilan. Ungdomars alkoholbeteende. Går det att förutsäga ett negativt beteende på samhällsnivå? Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle HT Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende. Av resultatet framgår att Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg främst i tillgångsindikatorn och hälsoindikatorn. Slutsatsen är att det eventuellt går att förutsäga en negativ trend med hjälp av tillgångs- och hälsoindikatorn. Då det finns en stor tillgång och när möjlighet finns, kommer ungdomar att testa droger och alkohol. Nyckelord: abort, alkohol, alkoholförsäljning, alkoholservering, brott, gymnasiebehörighet, misshandel, serveringstillstånd, skolk, tullbeslag, ungdomar och våldtäkt. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 Syfte och disposition 5 2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING 6 Tillgångsindikator 6 Hälsoindikator 10 Brottsindikator ANTAGANDEN METOD 18 Design 18 Indikatorerna 19 Begränsningar och svagheter RESULTAT 22 Tillgångsindikatorn 22 Tullbeslag 22 Serveringstillstånd 23 Systembolagets alkoholförsäljning 24 Narkotikatillgång 24 Hälsoindikatorn 25 Gymnasiebehörighet 25 Skolk 25 Skolavhopp 26 Narkotikakonsumtion 26 Aborter 27 Brottsindikatorn 27 Misshandelsbrott 27 Våldtäktsbrott 28 Narkotikasmugglingsbrott 28 Alkoholbrott DISKUSSION 30 Resultatdiskussion och sammanfattning 30 Metoddiskussion 34 Framtida forskning REFERENSER 36 3

4 1. INLEDNING. Media såsom tidningar och TV rapporterar att det är en ökning av våld, droger och problem i skolan bland ungdomar i Sverige. Vi har också fått en bild av att alkohol och narkotika flödar in över våra gränser efter vårt medlemskap i Europeiska unionen. Hur mycket dricker vi då? Enligt Ramstedt m fl (2010) är det summan av den registrerade och den oregistrerade alkoholkonsumtionen som kan ge en bild av total konsumtionen och hur den förändras över tid. Registrerad alkoholkonsumtion är Systembolagets, restaurangers och livsmedelsbutikers försäljning. Oregistrerad alkoholkonsumtion är resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning. Diagram 1. Total alkoholkonsumtion i Skåne, Stockholms- och Västra Götalands län under åren , i antal liter (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre (Ramstedt et al, 2010). Diagrammet ovan visar inte någon större förändring i alkoholkonsumtionen för alla åldrar över 15 år i de tre länen. Då statistik inte går att få för enbart tonåringar (enligt telefonsamtal med utredare Nyström på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning), gör det att problemet med ungas alkoholkonsumtion blir svår detekterat. Alkoholtillgängligheten i form av serveringstillstånd har inte ökat nämnvärt i Sverige (FHI, 2012), men det finns restauranger som serverar alkohol och har öppet länge på nätterna, vilket naturligtvis kan vara attraktivt för unga människor. En annan faktor i tillgången är hur snabbt det går att få tag på det som önskas konsumeras enligt Lindström och Svensson (1998). I detta sammanhang bör närheten till Tyskland och Polen samt Öresundsbrons betydelse för Skåneregionens ungdomar nämnas vad gäller oregistrerad införsel av alkohol men även narkotika. Tillgången till den registrerade alkoholen har också ökat då Systembolaget har anpassat sina öppettider till allmänheten och har numera kvälls- och lördagsöppet samt att det utreds ytterligare service till kunderna enligt Guttormsson (2011). Internethandeln för alkohol och droger har ökat men det är inget vi behandlar i denna undersökning. Lagar och regler påverkar också 4

5 tillgången vilket inträdet i Europeiska unionen har visat, då Sverige fick nya regler för hur tullen får stoppa resenärer över gränserna (Tullverkets hemsida, ), detta påverkar tillgängligheten och priserna på droger och alkohol (Guttormsson, 2011). Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) samlar in och bearbetar kontinuerligt data om skolelevers alkohol- och narkotikavanor. I den senaste undersökningen minskar alkoholkonsumtionen i Sverige rent generellt, utom för ungdomar i Skåne (Henriksson & Leifman, 2011). För att belysa problemet med alkoholkonsumtionen redovisas den som ett medeltal i liter, under undersökningsperioden (ibid). Pojkarna i Skåne konsumerar ca 4 liter alkohol och i Stockholms län 2,2 liter samt i Västra Götaland 3 liter alkohol per individ. Det rapporteras även att allt fler 13-åringar dricker alkohol och att flickor och pojkar över hela landet har liknande drogvanor när de går ut grundskolan. På gymnasiet ökar alkoholvanorna markant för flickorna och pojkarna, de ligger på ungefär samma nivå, däremot dominerar pojkarnas narkotikavanor (Henriksson & Leifman, 2011). Centrala studiestödsnämnden (CSN) rapporterar att andelen som är behöriga till gymnasiet minskar och att både skolk och skolavhopp ökar. I CAN:s senaste undersökning rapporterar ungdomar att de har oönskad och oskyddad sex när de är berusade (Henriksson & Leifman, 2011). En logisk följd av detta bör vara att antalet sexuellt överförda sjukdomar, tonårsaborter och eller att tonårsgraviditeter ökar. Misshandel och våldtäkter samt narkotikakonsumtion ökar vid alkoholberusning och dessa brott har ökat i hela Sverige (Brå, 2012). När ungdomar har en livsstil som innefattar alkoholkonsumtion framkallar det olika beteenden och dessa påverkas av olika faktorer som hjälper eller stjälper dem. Syfte Syftet med studien är att undersöka om förändringar i ungdomars alkoholbeteende över tid kan förutsägas med hjälp av tre indikatorer: tillgångsindikatorn, hälsoindikatorn och brottsindikatorn. Frågeställningen är om Malmö kommun skiljer sig från Göteborgs och Stockholms kommun i de olika indikatorerna och hade det varit möjligt att utifrån denna skillnad förutsäga utvecklingen? Disposition I avsnittet om teori och tidigare forskning redovisas rapporter och studier (samt historik som förklarar varför vissa variabler är som de är) för de olika variablerna i indikatorerna och utifrån dessa formar vi antaganden. För att läsaren ska få en bra överblick redovisas dessa antaganden separat under en egen rubrik efter avsnittet med tidigare forskning. I resultatdelen redovisas statistiken för de olika indikatorernas variabler. I diskussion och sammanfattning, sammanfattas hur väl teori och antaganden stämmer med resultatet. Slutligen tar vi ställning till om det går att förutsäga unga individers negativa alkoholbeteende med hjälp av de indikatorer och variabler som undersöks. 5

6 2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING I denna del av uppsatsen skriver vi om tidigare forskning på området och integrerar teorier. För varje variabel i de olika indikatorerna formulerar vi sen antaganden som är byggda på tidigare forskning. I nationella och internationella studier undersöks ungefär liknande variabler som används i undersökningen. Europeiska undersökningar har genomförts vart 10:e år under ca 50 år där man undersökt hur stor alkoholkonsumtionen är och vilka sociala konsekvenser detta beteende har (Bloomfield et al, 2011). Samma variabler har använts vid alla tillfällen och de är i stora drag fem stycken och har fyra nivåer och de ska vara jämförbara för hela Europa (ibid). Variablerna är: - Arbete - om personen har förlorat sitt jobb på grund av alkoholkonsumtion. - Polis om personen har varit i kontakt med polisen/rättsväsendet på grund av alkoholkonsumtion. - Aggression- om personen i samband med alkoholkonsumtion varit hotfull eller brukat våld mot andra. - Ekonomi om och hur alkoholkonsumtionen påverkat individens ekonomiska situation. - Relationer till andra såsom familj, släktingar och vänner om de har tagit avstånd och om partnern lämnat dem på grund av alkoholkonsumtion. Dessa variabler indikerar alkoholkonsumtionens konsekvenser och kan vara ett mått på hur stort problemet är (Bloomfield et al, 2011). Variablerna har varit en hjälp och vägledande hur vi har formulerat och utvecklat de variabler vi valt att undersöka. De utvalda variablerna har vi sen fått anpassa till unga individer. Till exempel har variabeln arbete gjorts om till: skolan med gymnasiebehörighet, avhopp och skolk som ingår i hälsoindikatorn. Tillgångsindikatorn Tillgången och efterfrågan på alkohol är hög i dag jämfört med tidigare år (Ramstedt et al, 2010). Förbindelsen till Europa väster och söderut och tillgången till billigare sprit var innan år 2001 med båt. I Skåne kunde man ta båtarna till Danmark, Tyskland eller Polen för att göra sina inköp. Medlemskapet i Europeiska unionen och öppnandet av Öresundsbron år 2001 mellan Malmö och Köpenhamn innebär en förenkling i transport och kommunikation mellan Danmark och Sverige. För en privatperson i Malmö eller Skåne är det enkelt att tillgodose sitt behov av t ex alkohol, genom att ta en biltur, alternativt ta Öresundståget över bron till Danmark för att snabbt och lätt inhandla det som önskas konsumeras. Enligt Ramstedt m fl (2010) står reseinförsel och smuggling för 30 % av konsumtionen i södra Sverige. Från Tyskland får vi nästan 50 % av alkoholen, framför allt ölen som nästan uppgår till 70 % och allt färre liter alkohol kommer in från Danmark. 6

7 Tullbeslag Sverige har haft tullar sedan 1100-talet och under stormaktstiden på 1600-talet blev Tullverket en myndighet (Tullverket, 2012a). Tullavgifterna var i första hand tänkta att ge staten inkomster (finanstullar) och därefter var det även för att skydda det inhemska näringslivet (skyddstullar). Vidare har det även funnits en inrikestull där svenskarna tvingades att betala tull för varor de förde in i städerna för att sälja. För att slippa betala tullavgifterna ökade smuggelintresset och människor har sedan dess smugglat olika varor under olika tider. Under mellankrigstiden var det framförallt sprit som smugglades och från 1960-talet blev narkotikasmugglingen ett problem (ibid). Efter 1995 och inträdet i EU blev vi medlemmar i EU:s tullunion, vilket innebär att vi i princip har samma regler som resten av unionen, det innebär också att våra handelsgränser har vidgats till Norge, Ryssland och Afrika. Tullens rutiner förändrades och befogenheterna upphörde att gälla, från och med år 2000 måste en misstanke om brott finnas för att kunna kontrollera fordon eller personer (Tullverket, 2012a). Diagram 2. Antal liter alkohol svenska tullen tagit i beslag efter EU-inträdet (Tullverket, 2012b). I en undersökning som genomfördes för att testa om det fanns en relation mellan Systembolaget, oregistrerad alkohol och alkoholrelaterade problem, testade Norström och Ramstedt (2006) två hypoteser: - Om marknadsandelarna för Systembolaget är höga så är det lägre förekomst av alkoholrelaterade problem (alkoholrelaterad sjukhusvård och polisrapporterad brottslighet med alkoholkoppling) (ibid). - Vidare testar de om det finns ett samband mellan insmugglad eller hembränd alkohol och Systembolagets försäljning. Tidigare studier har visat att de som dricker oregistrerad alkohol brukar ha mer riskfyllda alkoholvanor (Norström och Ramstedt, 2006). Utifrån detta ställs frågan: om det blir svårare för ungdomar att få tillgång till alkohol ju större marknadsandel Systembolaget har, vilket i så fall skulle leda till dämpad effekt på uppkomsten av alkoholrelaterade problem (ibid). Vidare menar de att främst sprit är kopplat till alkoholrelaterade skador. Forskarna testar materialet i olika serier 7

8 och statistiska modeller för att avgöra om det är den oregistrerade konsumtionen eller om det är Systembolagetsförsäljning som är exogen (Norström & Ramstedt, 2006). Utfallet tyder på att det är den oregistrerade konsumtionen som är det. Inte i några modeller fann de någon effekt på Systembolagets försäljning. Det innebär att en ökad införsel av alkohol ger en minskad försäljning på Systembolaget samt ökad totalkonsumtion av alkohol (ibid). Forskningen stöder inte hypotesen att ju högre marknadsandelar Systembolaget har desto lägre är förekomsten av alkoholskador. Norström och Ramstedt,(2006) varnar för att dra slutsatsen att monopolet är oviktigt, då ett avskaffande skulle göra att tillgängligheten ökar och det i sig skulle ge en större alkoholkonsumtion och en ökning av alkoholskadorna. I Våga projektet (Lindström & Svensson, 1998) undersöks vilken påverkan efterfrågan och tillgång har på skolungdomars inställning till droger. Forskarna gjorde tre undersökningar under ett år på 2000 elever i 13 till 14 års ålder. Om ungdomar har en positiv inställning, nyfikenhet och lust att testa droger, så menar de att risken är stor att de testar. Vidare är det tillgängligheten som kan hindra ungdomarna att testa. De menar att tillgängligheten kan beskrivas som den tid det tar för en eventuell köpare att finna narkotika samt priset på drogen (ibid). Inställningen till droger är viktig och de rapporterar att inställningen som ökade mest under året då testerna pågick, är de personer som inte har lust men som har tillgång som kan tänka sig att testa (Lindström & Svensson, 1998). Serveringstillstånd År 1885 reformerades den svenska alkohollagstiftningen i grunden. Genom den nya ordningen kunde städerna lämna över rätten till servering och handel med alkohol till försäljningsbolag (utskänkningsbolag) och bolag som hade rättighet och till uppgift att bedriva folkrestauranger (Statens Folkhälsoinstitut, 2003). Vidare blev vinsterna från dessa bolag en inkomstkälla för kommuner och landsting och de betalade bland annat arbetarbostäder och bibliotek. Det är dessa lokala brännvinsbolag som är ursprunget till monopolbolagen. Reglerna för serveringen varierade, men det fanns krav på hur lokalen skulle vara beskaffad (ibid). Antalet serveringsställe begränsades och serveringstiderna reglerades, det fanns också ett krav på att mat skulle serveras (Statens Folkhälsoinstitut, 2003). Kommunerna hade vetorätt vad gällde servering av alkohol samt vem som fick bedriva handel med brännvin och för att få större inkomster till staten beskattades brännvinstillverkningen, man menade att denna process skulle minska husbehovsbränningen och på så sätt minska alkoholkonsumtionen (ibid). Vidare förbjöds husbehovsbränningen år Serveringstillstånden ansvarar kommunerna i samarbete med polismyndigheten för och innefattar enligt Alkohollagen (1994:1738) spritdrycker, vin och starköl. Serveringarna får också tillstånd för sina öppettider (under vilka de får servera alkohol). Följs inte reglerna för alkoholtillståndet kan det återkallas eller en varning utdelas (Statens Folkhälsoinstitut, 2006). Numera är syftet med att ha serveringstillstånd att minska på den skadliga alkoholkonsumtionen och förhindra tidig alkoholdebut. Reglerna innebär bland annat att inte servera minderåriga d v s individer under 18 år, eller människor som är märkbart påverkade alkohol, enligt Alkohollagen (1994:1738). STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) är ett projekt som drevs mellan åren 1995 och År 1996 startades ett arbete med att få till en ansvarsfull alkoholservering där målgrupen var restauranger med serveringstillstånd i Stockholms city. Bakgrunden till projektet var enligt Månsdotter m fl 8

9 (2007) att 80 % av misshandelsfallen i Sverige kan kopplas till alkoholkonsumtion samt att det finns ett samband mellan kriminellt våld och hur många krogar med serveringstillstånd det finns i ett område. Projektets syfte var att få kunskap om effektiva metoder och att minska alkohol och drogrelaterade problem i krogmiljöer (ibid). Ett annat mål var att få till ett förändrat dryckesmönster vilket främst innebar att minska berusningsdrickandet och därmed minska antalet skador och våldsbrott (Månsdotter et al, 2007). Projektet var en samverkan mellan representanter från kommunen, restaurangbranschen, polisen och länsstyrelsen. Projektet innebar i huvudsak: En lokal mobilisering vilket innebär ökad medvetenhet om problem relaterade till alkoholkonsumtion samt hur de kan få hjälp till åtgärder. Att ge en utbildning i ansvarsfull alkoholservering som innebär att inte servera individer under 18 år eller berusade gäster alkohol, samt lära sig hantera konflikter, inblick i alkohollagstiftningen och kunskap om alkoholens medicinska effekter. Att få till ett mer effektivt och frekvent tillsynsarbete från tillståndsenheten sida (utifrån lagstiftningen) samt en mer proaktivroll från polisens sida där de skickar brev till krogen innan de får en varning. Mellan åren 1998 och 2000 gjordes en utvärdering av projektet och enligt Månsdotter m fl (2007) ledde insatserna till ett minskat antal anmälda våldsbrott med 29 % (i jämförelse med kontrollen som var Södermalm). Vi har nyligen fått en ny alkohollag i Sverige. Riksdagen beslutade i början av år 2010 att anta regeringens förslag till en ny Alkohollag (2010:1622) som trädde i kraft januari Denna innebär krav på certifierat kassaregister även för de som har serveringstillstånd till allmänheten i samband festivaler samt sommarrestauranger. Tidigare har dessa sammanhang varit undantagna kraven i lagen. Systembolagets försäljning Olika försök har gjorts för att reglera alkoholförsäljningen och i Sverige hade vi motbokssystemet mellan åren 1917 till 1955 som var ett instrument för alkoholransonering (Nationalencyklopedin, 2012). Systemet baserades på Brattsystemet och var utformat av Ivan Bratt som ledde nykterhetskommittén i Sverige. Reformen innebar att avskaffa privata intressen i alkoholhanteringen, kontrollera försäljningen till individer och ha en öppenvård för alkoholister. Motboken var personlig och innehöll rekvisitionsblanketter och i den stämplades alla inköp (ibid). Kvinnor och män hade olika förutsättningar att kunna köpa alkohol vilket gjorde systemet diskriminerande. Stödet för systemet i folkopinionen minskade efter hand och 1955 avskaffades motbokssystemet med argument som att det skapade ett konstlat behov och drev därför upp konsumtionen av alkohol (Statens Folkhälsoinstitut, 2003). När motboken avskaffades 1955 bildades Systembolaget och då var åldersgränsen för inköp 21 år. Ett annat försök att begränsa tillgången till alkohol gjordes mellan åren 1982 och 2000 då Systembolaget hade lördagsstängt. Sverige har sedan början på det nya milleniet fått anpassa sin alkoholpolitik i och med medlemskapet i Europeiska unionen. Införselkvoterna för alkoholdrycker från annat EU-land avskaffades succesivt mellan åren 2000 och 2003 och från år 2004 är alkoholinförseln fri för privat bruk (Statens folkhälsoinstitut, 2006). 9

10 Tillgången på alkohol kan delas in i; ekonomisk respektive fysisk tillgänglighet, enligt Guttormsson (2011). Han menar att den svenska alkoholpolitiken håller nere alkoholkonsumtionen bland annat genom att hålla priserna på alkohol på en hög nivå (skatter) och genom reglering av antalet försäljningsställen och öppettider. Försöken med att begränsa tillgängligheten hittills har inte varit så lyckade, eftersom alkoholen blivit billigare, privatinförseln har ökat och Systembolaget har ändrat sina öppettider till kvälls- och lördagsöppet samt övergått till självbetjäningsbutiker (ibid). Det senare var åtgärder för att motivera monopolet. Systembolaget önskar utveckla och utöka sina tjänster vidare och utreder för närvarande en service som innefattar webbeställning och hemleverans, enligt Systembolaget (2012). Narkotikatillgången Lagar och normer sätter ramar för vad som är legalt och illegalt, enligt Svensson (2008) och tidsandan är enligt honom viktig för att förklara hur individer förhåller sig till droger samt att den förespråkar vissa ideal. Enligt Guttormsson (2011) har antalet narkotikabrottsmisstänkta femdubblats sedan slutet av 80-talet och det innebär en stor ökning i antalet lindrigare brott (innehav och konsumtion). Vidare menar han att det kan vara bättre att mäta tillgängligheten genom att analysera beslagsmängderna eftersom de kan vara direkt kopplade till priseffekter. Vid tidpunkten runt EU-inträdet minskade arbetet mot narkotika tillfälligt men återställdes igen (Guttormsson, 2011). Priserna på narkotika har sjunkit i Sverige vilket eventuellt kan förklaras av att flera distributörer har etablerat sig på marknaden och konkurrerar med varandra och det verkar som om tendensen är att samma aktör hanterar flera narkotikasorter och de insmugglade partierna ökar i storlek jämfört med tidigare (ibid). Vidare bestäms priserna även av kvaliteten, det talas om renhetsgraden, men Sverige har ingen kontinuerlig insamlad och jämförbar information om detta. Det görs ofta antaganden om att 10 % av den narkotika som når Sveriges gränser beslagtas av tullen (Guttormsson, 2011). Priserna på hasch, amfetamin, kokain och brunt heroin har i grova drag halverats sen 1988 (Guttormsson, 2011). Vidare var den största prisnedgången under talet och följdes av en hyfsat stabil prisbild under 2000-talet. Oftast är priserna lägst i södra Sverige, men de geografiska skillnaderna ska inte överdrivas enligt Guttormsson 2011). Vissa droger bedöms ha blivit mer till gängliga såsom centralstimulerande droger, som amfetamin och kokain om man jämför med hur det såg ut i slutet av 1980-talet (ibid). Vidare gjorde detta att priserna sjönk ordentligt på gatan samt att tullen och polisen gjorde fler beslag. Hälsoindikatorn Den internationella forskningen tyder på att pedagogiska program i skolan inte har någon större påverkan på alkoholproblem bland ungdomar i skolan, enligt läkaren Bremberg (2002). Genom att skolan erbjuder en miljö som minskar förekomsten av utagerande psykiska problem kan den påverka ungdomars alkoholkonsumtion (ibid). Han menar också att en välstrukturerad undervisning där eleverna upplever att de kan påverka sin situation, kommer att ge dem en bättre psykisk hälsa då det minskar risken för skolmisslyckanden och utagerande problem, som i sin tur gör att de dricker mindre alkohol (Bremberg, 2002). 10

11 Gymnasiebehörighet Skolverket (2008) redovisar statistik över slutbetygen i grundskolan för 2008 där de beskriver elever som invandrat till Sverige efter skolstart som har svårt att nå målen. Av elever med utländsk bakgrund har 4600 invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart och av dem har 54 % behörighet till gymnasiet (ibid). Vidare redovisar de att elever med minst en högskoleutbildad förälder når drygt 95 % behörighet till gymnasieskolan och de föräldrar med en utbildningsnivå som är gymnasieskola så är andelen elever som har gymnasiebehörighet 86 % samt för de som utbilningsnivå grundskola är andelen 67 % (ibid). Samma mönster gäller för dem som saknar betyg i minst ett ämne. Skolk och skolavbrott Ungdomar blir under sin individualisering exponerad för olika livsstilar som konstant förändras och ersätts av nya, enligt Lalander och Svensson (2002). De försöker skapa sin egen identitet och att använda rusmedel kan vara en byggsten i denna process. Denna nya identitet utsätts för prövningar med influenser genom media och kamraters grupptryck (ibid). Ju äldre individen blir desto positivare blir inställningen till alkohol (Bell m fl, 2007). Vikten av att individen så tidigt som möjligt får en utbildning i alkohol och dess negativa effekter kan göra att debuten senareläggs. Forskarna menar att individers inställning till alkohol påverkas av media och i barns utbildning i alkohol får de lära sig att se kritiskt på TV-reklam och lära sig att det som är negativt inte alltid berättas (Bell m fl, 2007). De lär även barnen hur negativ alkohol kan vara för hjärnan som inte är färdig utvecklad samt vilka andra följder som man kan råka ut för när man dricker alkohol (ibid). Ungdomar har en stark inverkan på varandra under åren då de står med ena benet i barnens värld och det andra i vuxenvärlden. Moffitt (1993) har en teori om ungdomar och normbrytande beteende där hon beskriver olika typer av brottsliga karriärer. En grupp av ungdomar är i puberteten och antas inte ha några neuropsykologiska brister, utan härmar lite äldre individer som börjat begå brott i tidiga år (ibid). Vidare är individens beteende ett resultat av skillnaden mellan den biologiska och den sociala åldern. För dessa individer är kamratrelationen mycket viktig och de strävar efter självständighet och att uppfylla sina materiella behov. Detta beteende är inte så långvarigt och hinner således inte få så allvarliga konsekvenser (Moffitt, 1993). Wikström och Butterworth (2006) har i Peterborough Youth Study (PYS) studerat ungdomars rutinaktiviter och dessa kan enklast förklaras med var de är, vad de gör och med vem de tillbringar sin tid med? Totalt deltog elever som var år gamla, åldern är vald eftersom det är den tid i livet då ungdomar begår flest brott (ibid). Med hjälp av space och time-budget studier undersökte forskarna bland annat respondenternas inblandning i brott, deras sociala band, moral och självkontroll, men även individens livsstil, jämnåriga kamrater, droganvändning och familjens sociala position (Wikström & Butterworth, 2006). Undersökningen gav svar på de tre frågorna som beskriver rutinaktiviteterna (exklusive tiden de sover): - På frågan: var de är, svarade eleverna att de tillbringade den mesta tiden i och i närheten av hemmet (58 %) samt i skolan (28 %) och endast 14 % av tiden tillbringade de på andra platser (ibid). 11

12 - På frågan: vad de gör, svarade eleverna att de tillbringar tid med skolan och skolarbetet (28 %), de sportar, har en hobby, tittar på tv, äter och sköter om sig själv i hemmet (34 %) samt att de socialiserar med andra (11 %) enligt Wikström och Butterworth (2006). Resterande tiden är exempelvis tid för matlagning, tid i trädgården, tid på bussar eller tåg eller tid de ligger till sängs på grund av sjukdom (ibid). - På frågan: med vem de är, svarade eleverna att de tillbringar tid för sig själv (4 %), med familjen (38 %), med jämnåriga (17 %) samt med skolkamrater och lärare i skolan (31 %) (Wikström & Butterworth, 2006). Resterande tid är en blandning av familj, släkt och vänner som är en mix av vuxna och jämnåriga (ibid). Tidig debut, det vill säga att börja dricka alkohol vid 13 års ålder, som är en viktig utvecklings period för individen, kan ge allvarliga effekter på talförmågan, motorisk koordination, minne och inlärningskapacitet (Brown, Tapert, Granholm, & Delis, 2000) vilket innebär att dessa individer t ex får inlärningssvårigheter i skolan. Mår eleverna dåligt eller om de har svårigheter i skolan är risken stor att de skolkar och dricker alkohol (Bremberg, 2002) och enligt Wikström och Butterworth (2006) är de ungdomar som tillbringar mycket tid med jämnåriga och de som skolkar, oftare involverade i alkoholkonsumtion och brottsliga beteenden. Narkotikakonsumtion Amfetaminet hade under 30 till 60-talet stor spridning i västra Europa då det användes som ett läkemedel och som man tog mycket diskret enligt Svensson (2008). Under 60-talet kom den andra stora narkotikavågen med cannabis i form av hasch till Sverige. Vidare menar Svensson att man röker hasch med vänner eller med personer man vill lära känna, vilket ger individerna en känsla av samhörighet. En del tonåringar experimenterar och tror att de blir snabbare berusade om de äter huvudvärkstabletter till alkoholen (Cronberg, 2011). Det har också blivit vanligt med narkotiska läkemedel såsom lugnande medel och sömntabletter som de blandar med alkohol (Cronberg, 2011; Henriksson & Leifman, 2011). Det är både farligt och kan vara en inkörsport till ett missbruk (Cronberg, 2011). Vidare har tonåringar blivit mer öppna för narkotika och de uppfattar inte alltid att testa hasch eller marijuana som så allvarligt, trots att det är olagligt (ibid). I senaste skolundersökningen (Henriksson och Leifman, 2011) rapporteras det att de med högst alkoholkonsumtion tenderar att både ha sniffat och testat narkotika i större utsträckning än andra elever. Bland 9:e klassarna i den högsta konsumtionsgruppen hade 15 % sniffat och 30 % hade använt narkotika. Bland eleverna i gymnasiet årskurs 2 var motsvarande siffror 9 respektive 34 %. Henrikssons och Leifmans (2011) undersökningar visar att antal elever som någon gång testat narkotika började öka någon gång i slutet av 1990-talet och har efter det fortsatt att öka och är ett problem i våra storstäder. Vidare är den vanligaste förekommande drogen cannabis. Skolk och hög alkoholkonsumtion har en koppling till användning av narkotika (Hvitfeldt & Rask, 2007; Molin, 2010). I longitudinella studier gjorda mellan åren 1998 och 2004 i Teesside, Storbritannien av McDonald (2006), visas bland annat hur förödande förändringar på samhällsnivå och en stor narkotikatillgång kan vara för unga individer i ett socialt utsatt område. Teesside hade under en tid en stor stål-, kemi- och tung verkstadsindustri som sysselsatte en stor population i staden. När industrierna la ner sin verksamhet ökade arbetslösheten (ibid). En del av ungdomarna var 12

13 missnöjda och deras känsla av meningslöshet med skolan gjorde att de började skolka och hänga med kompisar i staden där de snattade och stal cyklar. Kriminaliteten var ett sätt att inte bli uttråkade och de drack alkohol och blev berusade för att hålla tristessen på avstånd (McDonald, 2006). Majoriteten slutade att begå brott men en grupp upptäckte billigt rökheroin som sköljde in över arbetarklassens Teesside och när heroinet blev aktuellt ökade brottsligheten för att skaffa pengar till drogen (ibid). Denna snabba övergång distanserade ungdomarna från familjerna, den tidigare livsstilen, skolan och jobben. Aborter Sverige fick sin första abortlag år 1938 som innebar att legal abort kunde utföras efter ett tvåläkarintyg eller med tillstånd från Medicinalstyrelsen (Socialstyrelsen, 2011). Efter en ändring i den nuvarande svenska abortlagen (SFS1974:595) som trädde i kraft 1975 får kvinnan själv ta beslut om abort t o m den 18:e graviditetsveckan. Även utländska kvinnor som inte är bosatta, folkbokförda eller asylsökande i landet har rätt att göra abort i Sverige sedan år 2008 (ibid). I Sverige föder inte många tonåringar barn, år 2010 föddes det ca 6 barn per 1000 kvinnor åldrarna mellan 15 till 19 år. Sedan början av 2000 har födelseantalet legat på ungefär samma nivå. (Socialstyrelsen, 2011). Den största ökningen av aborter var före 1975 i Sverige och tonårsaborterna var detta år ca 30 stycken per 1000 kvinnor (ibid). Svenskarna har en liberal och positiv syn på sexualitet och anser att tonåringar har rätt till ett sexualliv, samt att det finns en lång tradition med sexualupplysning och ungdomsmottagningar. Ett visst risktagande beteende anses normalt i tonåren och oskyddat sex är den största orsaken till oönskade tonårsgraviditeter och sexuellt överförda sjukdomar, enligt Pettersson och Swanberg (2005). Vi vet att ungdomar har oönskad och oskyddad sex när de druckit alkohol, via skolrapporter från CAN (Henriksson & Leifman, 2011). För individens välmående räcker det inte med att kvinnan skyddar sig med p-piller eller spiral då sjukdomar som klamydia kan påverka fruktsamheten för både mannen och kvinnan, då denna typ av sexuellt överförda sjukdomar förknippade med skam och skuld som kan ge individen psykiska påfrestningar (ibid). Vidare menar de att orsakerna till om skydd som kondom eller andra preventivmedel används ska sökas på samhälls-, grupp- och individnivå (Pettersson och Swanberg, 2005). Någon kan ha svårt att kommunicera med sin partner, de kan ha olika levnadsvanor såsom stor alkoholkonsumtion och vissa kan ha större benägenhet att ta risker samt att kunskapen i ämnet kan variera. Värderingar och attityder inom familjer, kamratkretsar, sociala nätverk och etniska grupper påverkar hur individen beter sig (ibid). Vidare påverkas ungdomarna av samhällets syn på jämnställdhet, sexualitet och sexuell läggning tillsammans med skolans undervisningskvalitet i sex och samlevnad men även av skolhälsovården och ungdomsmottagningarna. Enligt Pettersson och Swanberg (2005) är sexualitet ett känsligt och intimt forskningsområde och när det gäller att förklara oskyddat sex finns det inte någon evidensbaserad orsaksmodell för sammanfattning av de olika bakomliggande faktorerna. 13

14 Brottsindikatorn Då statistiken för de olika brotten är på kommunnivå, men för alla åldrar, måste vi argumentera för att de flesta brotten begås av ungdomar i tonåren. Piquero m fl (2007) har forskat i ungdomars brottslighet och nedan presenteras valda delar ur deras studie. Piquero, Farrington och Blumstein (2007) har i den longitudinella Cambridgestudien CSDD (Cambridge Study in Delinquent Development) rapporterat om 411 pojkar i södra London och deras kriminella karriärer. I studien mäter de bland annat hur vanligt det är att ungdomar begår brott, i vilka åldrar de begår flest brott och om de begår brott tillsammans. När det gäller brottsutbredningen har de genom att mäta antalet domar kunnat kartlägga hur brottsutbredningen är för dessa pojkar (ibid). Det börjar med att cirka 2 % av pojkarna begår brott vid 12 års ålder, kurvan stiger sedan brant för att nå den högsta toppen vid 17 år och då begår nästan 11 % av pojkarna brott. Efter denna topp börjar kurvan dala för att åter nå 2 % nivån vid 24 års ålder. Kurvan för antal medbrottslingar har en liknande topp, d v s runt års ålder har individen flest partners i brott. Brott är en fråga om moral, handlingar som bryter mot (moral) regler definierade i lag, enligt Wikström (2006). När en individ begår brott kan det bland annat vara individens förmåga att utöva självkontroll som är nedsatt av t ex alkohol. Att utöva självkontroll är ett situationellt koncept och är en del i den process av val som personen gör (Wikström & Treiber, 2007). Självkontroll är relevant när individen ska överlägga om att begå ett brott när det står i konflikt med individens moralregler (ibid). För att individens ska kunna utöva självkontroll krävs en exekutiv förmåga som är en kognitiv funktion och denna är inte fullt utvecklad förrän i tidig vuxen ålder och påverkas av olika miljöfaktorer (Wikström & Treiber, 2007). Vidare kan denna förmåga grumlas av genetiska defekter samt stress eller droger såsom alkohol och narkotika, vilket innebär att styrkan i självkontrollen försämras (ibid). Misshandelsbrott Ungdomar som dricker alkohol hamnar i konflikt och bråkar när de dricker (Henriksson & Leifman, 2011). Knappt var tionde pojke i årskurs 9 svarade att de bråkat eller slagits på grund av alkoholkonsumtion. På gymnasiet svarade 40 % av flickorna att de på grund av alkoholkonsumtion hade grälat och 38 % att de förstört saker eller kläder (ibid). För pojkarna är samma siffror 31 och 35 %. Omfattningen av våldsbrott i Sverige är svårt att avgöra då en händelse i ett visst läge kan uppfattas som våld skiljer sig åt mellan olika grupper och beroende på vilken situationen är (Estrada, 2007). Till exempel kan en ökning av anmälda missahandelsbrott där 7 till 14-åringar är offer, vara ett uttryck för att fler barn blir utsatta för våld, men det kan också vara flera händelser som inträffat i skolan under en period som inte polisanmälts och som kommer till rättsväsendets kännedom (ibid). Livsstilen är viktigare för vissa grupper av ungdomar d v s ungdomar med riskfylld livsstil då de antagligen utsätter sig för fler riskmiljöer och situationer som ökar risken och benägenheten för att de ska begå brott (Svensson & Pauwels, 2010). Vidare diskuterar forskarna om vissa individer är mer påverkbara än andra beroende på deras individuella egenskaper (moral och självkontroll). Sambandet mellan brott och ungdomar med låg individuell risk är svagt (ibid), de påverkas inte av en riskfylld livsstil på samma sätt som en som är mer påverkbar och har en 14

15 hög individuell riskfylld livsstil. Väldokumenterade individuella faktorer är t e x om individen är hyperaktiv, impulsiv och risktagande. Vidare ökar risken för att begå brott om individen har bristande skuldkänslor och en tolerant inställning till brott. Våldtäktsbrott År 2005 trädde en ny sexualbrottslag i kraft vilken förstärkte och tydliggjorde varje människas absoluta rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande genom att lyfta fram och förstärka skyddet för barn och ungdomar mot att utsättas för sexuella kränkningar och sexuellt våld enligt Martens och Hradilova Selin (2008). I bestämmelsen om våldtäkt inkluderas individer som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd (medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan). De flyttas därmed ut ur den tidigare bestämmelsen om sexuellt utnyttjande (ibid). Vidare har gruppvåldtäkter mot unga kvinnor under slutet av 1990-talet fått stor uppmärksamhet i media. Detta har delvis bidragit till en omarbetning av våldtäktsbestämmelsen som fick ändrad lydelse under 1998 och samtidigt ett bredare användningsområde (Martens & Hradilova Selin, 2008). Denna bestämmelse sätter handlingens kränkningsgrad i centrum istället för vilken typ av sexuell handling det är. Efter år 2005 och den nya sexualbrottslagen trätt i kraft ökade antalet sexualbrott ca 24 % till år 2007, mest ökade antalet anmälda våldtäkter från 700 till 1200 mot barn under 15 år (ibid). Statistiken visar att 20 % av de misstänkta var ungdomar i åldrarna 15 till 20 år och 40 % av dem misstänktes för våldtäkt mot barn under 15 år (Martens & Hradilova Selin, 2008). Narkotikasmuggling Från mitten av 70-talet och fram till slutet av 80-talet var det en svag ökning av antalet lagförda personer som dömdes för narkotika smuggling och narkotikabrott enligt Klingspor och Sporre (2007). Från slutet av 80-talet fram till 2000 i samband med EU-inträdet har tullen fått förändrade rutiner vilket har lett till en nedgång av lagföringar gällande narkotika smuggling. Befogenheterna i gamla tullagen upphörde att gälla i och med EU-inträdet och ersattes med befogenhetslagen som reglerar vad som får eftersökas (ibid). Det innebär att tullen inte får kontrollera resande samt fordon utan viss misstanke om brott mot smugglingslagen. Den så kallade myrtrafiken (små mängdeer för eget bruk) upphörde mellan Helsingborg och Helsingör när Christianias narkotikahandel ströps i Köpenhamn. Smuggling via post har ökat markant och internethandeln är på frammarsch (Klingspor och Sporre, 2007). Alkoholbrott I en europeisk undersökning rapporterar Anderson och Baumberg (2006) att européerna är de största konsumenterna av alkohol i världen. Nästan alla (>90 %) studenter i åldrarna år har druckit alkohol någon gång. I medeltal har de börjat dricka i 12,5 års ålder och blivit berusade vid 14 år (ibid). Vidare rapporterar de att 23 miljoner européer är beroende av alkohol, sju miljoner vuxna hamnar i slagsmål varje år, dör varje år på grund av alkohol, dör i trafiken, barn föds underviktiga, 16 % av alla barn blir misshandlade eller försummade och 5-9 miljoner barn i familjer påverkas negativt av alkohol (Anderson och Baumberg, 2006). Bell m fl (2007), som studerat unga individer och deras alkoholbeteende i USA, rapporterar att de unga individerna som har en tidig alkoholdebut oftast börjar i 13-års åldern och att synen på alkohol blir positivare ju äldre barnen blir. De 15

16 menar att börja berusningsdricka i tidig ålder (13 år eller yngre) är en riskfaktor. Spoth m fl (2009) menar att alkoholbeteendet är förknippat med olika hälsoproblem och problembeteende såsom våld, rattfylleri och annan brottslighet, men även med tidiga sexuella erfarenheter, tonårsgraviditeter och missbruk samt dödlighet i trafiken. Dessa individer kan få mentala problem såsom depressioner och en förhöjd självmordsbenägenhet. Molin (2010) visar i sin rapport att ungdomar som berusat sig vid tidig ålder i mycket högre utsträckning än övriga elever rökt tobak, sniffat, använt narkotika och haft brottsrelaterade problem. Föräldrarnas roll är viktig för ungdomarnas attityd till alkohol. Vi kan i Sverige se en förändring i attityd till alkohol, Henriksson och Leifman (2011) rapporterar från skolundersökningarna att föräldrarnas bjudvanor har förändrats mellan åren 2006 och Sedan 2006 ingår en fråga om eleverna blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar och 58 % av flickorna och 50 % av pojkarna svarade att de fått alkohol av föräldrarna. År 2011 har andelen minskat till 38 respektive 34 %. I en longitudinell studie i Sverige av 570 pojkar, har Andersson m fl (1999) visat vikten av att studera alkohol och problembeteende utifrån ett holistiskt perspektiv i stället för att se det som ett isolerat problem. De studerade länken mellan alkoholproblem och kriminalitet i utvecklingsperioden från ungdom till ung vuxen. Resultatet visade att det gick att predicera en risk för alkoholproblem under lång tid om individen samtidigt hade kriminella problem i ungdomen och ung vuxen ålder (ibid). De visade också att 15 % av ungdomarna inte hade problem som vuxna, 55 % av ungdomarna med ett problem fick problem som vuxna samt att 100 % med båda problemen fick problem som vuxna. 3. ANTAGANDEN Nedan redovisas de antaganden vi prövar i undersökningen vilka är formulerade med vägledning från Bachman och Schutt (2011). Vi testar antagandena för variablerna och undersöker om Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg. Tabell 1. Antaganden för variablerna i de olika indikatorerna. Original antagande Oberoende variabel Beroende variabel Om - så antagande Tillgångsindikator Tullbeslag Ju fler antal liter tullen tar i beslag desto större alkohol tillgång. Serverings Ju fler antal tillstånd serveringstillstånd desto större alkohol Alkoholtillgång Alkoholtillgång Antal liter som tullen tar i beslag Antal serverings tillstånd Om tullbeslagen är stora (i liter) så är alkoholtillgången större. Om serverings tillstånden är många så är alkoholtillgången större. 16

17 System bolagets alkoholförsäljning Narkotika tillgång tillgång Ju större tillgång till oregistrerad alkohol desto mindre säljer Systembolaget. Ju större tillgång till narkotika desto billigare blir gatupriset på narkotikan. Systembolagets försäljning Gatupriser på narkotika Antal liter införd, smugglad och hemtillverkad alkohol Narkotikatillgången Om tillgången till oregistrerad alkohol är stor så är Systembolagets försäljning mindre. Om stor narkotikatillgång så är priserna lägre på gatan. Hälsoindikator Gymnasie- Ju bättre behörighet elevers välmående är i skolan desto större andel får gymnasiebehörighet. Skolk Ju mindre tid eleverna spenderar i hemmet och i skolan desto mer skolkar de. Skolavhopp Ju bättre eleverna mår i skolan desto mindre andel Narkotikako nsumtion Aborter skolavhopp. Ju större alkoholkonsumtion desto större risk för narkotikakonsumtion Ju större alkoholkonsum tion desto mer oönskad och oskyddad sex. Välmående Antal timmar i hemmet och i skolan Välmående Narkotika konsumtion Oönskad och oskyddad sex Gymnasiebehörighet Antal skolkade timmar Skolavhopp Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Om elever mår bra i skolan så får fler gymnasiebehörighet Om elever tillbringar mer tid i skolan och hemmet så är skolktimmarna färre. Om eleverna mår bra i skolan så är skolavhoppen färre. Om stor alkoholkonsumtion så är benägenheten större att testa narkotika. Om stor alkoholkonsumtion så är risken större för oönskade graviditer och abort Brottsindikatorn Misshandels Ju större -brott alkohol konsumtion desto fler Antal misshandels brott Alkoholkonsumtion Om stor alkoholkonsumtion så är misshandelsbrotten fler. 17

18 Våldtäktsbrott Alkoholkonsumtion Narkotikasmugglingsbrott Alkoholbrott misshandels brott. Ju större alkohol konsumtion desto fler våldtäkter Ju större narkotika smuggling desto större tillgång. Ju större alkoholkonsumtion desto fler alkoholbrott Antal våldtäkter Narkotika tillgång Alkoholbrott Narkotika smuggling Alkoholkonsumtion Om stor alkoholkonsumtion så är våldtäktsbrotten fler. Om narkotikasmugglingen ökar så är tillgången större. Om stor alkoholkonsumtion så är det fler alkoholbrott. 4. METOD Design Vi har sökt registerdata, rapporter och artiklar som beskriver ungdomar och deras alkoholvanor och alkoholproblem. Dessa ligger som grund för hur vi operationaliserar de tre indikatorerna vi vill undersöka i varje kommun och som vi sen jämför med varandra för att se om vi kan upptäcka några trender eller mönster. Vi bestämde oss för ett antal variabler per indikator och valde främst de som vi ansåg kunde ha en koppling till unga individers alkoholbeteende och sökte sen statistik på internet. När vi sökt statistik och rapporter har vi använt oss av olika hemsidor på internet: Socialstyrelsen, SCB (Statistiska Central Byrån), Skolverket, CSN (Centrala Studiestöds Nämnden), SoRAD (Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning), FHI (Statens Folkhälsoinstitut) Tullverket, Systembolaget, CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) och Brottsförebygganderådet (Brå). För varje variabel i de olika indikatorerna formuleras ett antagande som baseras på tidigare forskning. Dessa antaganden testar vi genom att se hur insamlad data samvarierar över den utvalda undersökningstiden. Vi försöker inte utreda några kausalsamband. De kommuner vi valt att undersöka och jämföra Malmö med är Göteborg och Stockholm. Anledningen till att vi valt dessa städer är att de är de största i vårt rike samt att de har internationella hamnar och flygplatser, precis som Malmö samt att de har en stor population av ungdomar. 18

19 Vår intention är att hitta statistik för att kunna skönja trender för indikatorerna och dess variabler för ungdomar i åldrarna mellan 10 och 20 år på kommunnivå. Åldersintervallet har vi valt på grund av att mycket statistik är upplagt inom detta intervall och det gör det lite lättare att göra mer korrekta jämförelser. Viss statistik, såsom brottsstatistik från Brottsförebyggande rådet är på kommunnivå och är för alla åldrar. Vi hade ett val mellan att välja brott per kommun och alla individer eller brott per län och ungdomar. Eftersom fokus är att undersöka skillnader för indikatorerna på kommunnivå valde vi brott per kommun. Vi har valt att inte ta med CAN:s undresökningar i resultatet eftersom siffror kan variera beroende på hur frågan är ställd samt att statistik inte finns på kommunnivå. Dessutom kan frågorna variera mellan åren och då är statistik från andra myndigheters databaser prioriterat. Indikatorerna Indikatorerna vi ska undersöka i de olika kommunerna är tre stycken: 1. Tillgångsindikatorn som mäts med variablerna: tullbeslag, serveringstillstånd, Systembolagets alkoholförsäljning och narkotikatillgång. 2. Hälsoindikatorn som mäts med variablerna: gymnasiebehörighet, skolk, skolavhopp, narkotikakonsumtion och aborter. 3. Brottsindikatorn som mäts med variablerna: misshandelsbrott, våldtäktsbrott, narkotikasmuggling och alkoholbrott. Figur 1. Illustration över de tre indikatorerna med variabler. Tillgångsindikatorn Alkoholtillgängligheten mäts med hjälp av Systembolagets försäljning och redovisas för Stockholm, Göteborg och Malmö kommun. För att göra siffrorna jämförbara är de omräknade till; liter (vin, öl och sprit) per 1000 invånare som är 20 år eller äldre, eftersom åldersgränsen för inköp på Systembolaget är 20 år. Statistiken hämtas från Systembolaget och är baserat på åren 2002 till Befolkningsstatistiken hämtas från Statistiska Centralbyråns (SCB) statistikdatabas. Serveringstillstånd. För att kunna åskådliggöra och jämföra hur tillgängligheten ser ut i kommunerna redovisas antal serveringstillstånd mellan åren 2001 och 2010 per invånare i åldrarna över 15 år. Antalet serveringstillstånd och 19

20 öppettider är från år 2009 och statistiken är på länsnivå, hämtas från statistikdatabasen från Statens Folkhälsoinstitut. Tullbeslag för alkohol visas i liter och är en sammanräknad siffra för vin, öl och sprit. Beslagsstatistiken är på kommunnivå och kommer från Tullverket och den täcker åren 2007 till Narkotikatillgången mäts med hjälp av prisutvecklingen på narkotika över åren 2001 till 2010 för hela riket, statistiken är hämtad från Statens Folkhälsoinstitut samt med hjälp av medianpriserna på gatan åren 2006 till 2010 i Skåne, Västra Götaland och Stockholms län. Tillgången mäts även i antal beslag av Tullen mellan år 2000 och 2011 i hela riket för att visa en trend. Statistiken för antal beslag på kommunnivå hämtas från Tullverket för de senaste tre åren. Hälsoindikatorn Gymnasiebehörighet ska beskriva hur stor andel av elever som inte vill, får eller klarar av att gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Med behörighet till gymnasiet innebär att eleverna ska ha minst betyget godkänt i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik (Skolverket, 2012). Statistiken, d v s antal elever och antal icke behöriga hämtades från Skolverkets hemsida. Statistiken är baserad på åren 2003 till Skolk och skolavavhopp är antal personer där CSN har fått rapport från skolorna om detta och tagit ett beslut att dra in studiestödet p.g.a. dessa orsaker. Ett nytt handläggningssystem infördes 2007 och underlagen till uppföljningen för åren 2001 till 2007 håller inte samma kvalitet som åren efter 2007, enligt Frænell på CSN:s utvärderings- och statistikenhet som hjälpte till att justera åren för bristerna. Vi mäter hur stor andel i % som skolkar eller hoppar av skolan i de tre kommunerna. Statistiken är baserad på åren 2003 till Narkotikakonsumtionsstatistiken hämtas från Brottsförebygganderådet och beskriver anmälda brottet; narkotika för eget bruk, i Malmö, Stockholm och Göteborgs kommun under åren 2001 till Aborter mäts i de tre kommunerna för kvinnor upp till 19 år mellan åren 2001 till 2010 och statistiken hämtas från Socialstyrelsen. Brottsindikatorn Misshandelsbrott är enligt Brottsförebygganderådet: Misshandel inklusive grov misshandel är brott mot BrB 3 kap. 5-6 som innefattar misshandel mot barn från 0 år och äldre, inomhus/utomhus, bekant /obekant med offret och mot flickor /pojkar. Statistiken hämtas från Brottsförebyggande rådet och är anmälda misshandelsbrott på kommunnivå och för alla åldrar baserat på åren 2001 till Våldtäktsbrott innefattar fullbordade våldtäkter och försök till våldtäkt och enligt Brottsförebygganderådet definieras det som: Våldtäkt, inklusive grov våldtäkt är brott mot BrB 6 kap 1 vilket innefattar våldtäkt mot barn under 15 år och äldre, inom- och utomhus, fullbordad/försök till våldtäkt mot både pojkar och flickor. Statistiken hämtas från Brottsförebygganderådet och är anmälda våldtäkter på kommunnivå och för alla åldrar baserat på åren 2001 till

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt...

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt... RESULTAT KALMAR Det här är s kommunspecifika bilaga till rapporten Att utveckla nas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Sex försöks i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Ansvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en ansvarsfull

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Sammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131

Sammanfattning !  # !$ #! $# ## ## #! !! ' #! ( ! #!) ##!$ !* ! +# # #, -.! '/ &! ) # &!!0!/12113456121131 Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum 2009 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, juni 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna Nyman

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 Alkohol- och drogpolitiskt program Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 1 Innehållsförteckning Sida 1. Aktuell situation -Sverige... 3 1.1 Den nationella handlingsplanen '... 3.........

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Ja, det har haft en viss betydelse Varför studera tidig sexuell debut? Hörde flickornas livsstil enbart till tonåren eller skulle det få konsekvenser i vuxenlivet?

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning

Läs mer

~äâçüçäâçããáíí å= Det är inte snälla Bosse som säljer alkohol

~äâçüçäâçããáíí å= Det är inte snälla Bosse som säljer alkohol ~äâçüçäâçããáíí å= Det är inte snälla Bosse som säljer alkohol Rapport om socialsekreterares och fältassistenters erfarenheter av den olagliga utlandsalkoholen bland ungdomar i 49 kommuner 26-12-21 Åtta

Läs mer

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06 Rapport nr 26:4 Drogvaneundersökningen läsåret 5/6 14 mars 26 planeringochstatistik@norrkoping.se Christina Söderberg, tel 11 15 11 61 Charlotte Jansson, tel. 11-15 19 62 Planeringskontoret Håkan Karlsson,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

1.2 Undersökningen hösten 2008 / våren 2009...3. 3.1.1 Vad man har druckit då man blivit berusad?...10. 3.2 Konsekvenser av alkoholkonsumtion...

1.2 Undersökningen hösten 2008 / våren 2009...3. 3.1.1 Vad man har druckit då man blivit berusad?...10. 3.2 Konsekvenser av alkoholkonsumtion... 1(28) Innehållsförteckning Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1 Forskning/framgångsfaktorer...3 1.2 Undersökningen hösten 28 / våren 29...3 2. Tobaksvanor...4 2.1 Rökning...5 2.2 Snusning...6 3. Alkoholvanor...7

Läs mer

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Vård och Omsorg Anette Borglin Tillsynsplan 2014 Plan för Eslövs kommuns tillsyn över servering av alkoholdrycker och folköl enligt alkohollagen, tobaksförsäljning enligt

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Resultat Enkätundersökning 2014 Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Innehåll Bakgrund... 6 Inledning... 6 Målsättning... 6 METOD... 6 Validitet... 7 Reliabilitet... 7 Tillförlitlighet...

Läs mer

Drogpolitiskt program för Luleå kommun

Drogpolitiskt program för Luleå kommun Drogpolitiskt program för Luleå kommun Fastställt 2007-02-26 2 (12) 3 (12) Innehållsförteckning Uppdrag...4 Tidigare program...4 Avgränsning...4 Tobak...4 Luleå lokala data...5 Alkohol...6 Luleå lokala

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-08-31 Alkohol är en socialt etablerad dryck som det stora flertalet konsumerar med måtta, och har glädje av. Vi måste

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

ALKOHOLSERVERING I MARK RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

ALKOHOLSERVERING I MARK RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ALKOHOLSERVERING I MARK RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND 1 INLEDNING Syftet med socialnämndens riktlinjer för serveringstillstånd är att begränsa alkoholens skadeverkningar, till exempel överkonsumtion

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol

Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol Håkan Leifman Sektionschef, STAD Preliminär version (vissa mindre ändringar

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Bergen 23 februari 2011 STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Daniel Müller Sorgearbeid STAD samarbetet: Driver och utvecklar förebyggande metoder inom restaurangområdet Vad är STAD?

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

ALKOHOLSERVERING I HÖGANÄS KOMMUN

ALKOHOLSERVERING I HÖGANÄS KOMMUN ALKOHOLSERVERING I HÖGANÄS KOMMUN Riktlinjer för serveringstillstånd Antagen av socialnämnden 2002-05-22 Senast reviderad i socialnämnden 2009-02-11 12 1 ETT VARIERAT OCH SPÄNNANDE KROGLIV BIDRAR TILL

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

BRA UTELIV DET HÄR ÄR. Unga dricker alkohol i brist på annat. Hur vill UNF att utelivet ska se ut? ALL DRESSED UP AND NO PLACE TO GO!

BRA UTELIV DET HÄR ÄR. Unga dricker alkohol i brist på annat. Hur vill UNF att utelivet ska se ut? ALL DRESSED UP AND NO PLACE TO GO! DET HÄR ÄR BRA UTELIV UNF vet att fritiden har stor betydelse för ungas livskvalitet. Vi vet också att fritiden är avgörande för när och hur mycket alkohol unga konsumerar. Vi vill se en modern ungdomspolitik

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Verksamhetsområde Social utveckling

Verksamhetsområde Social utveckling Trestad 2 2012-2014 Fokus: Cannabis Dubbla målgrupper, ungdomar och vuxna nära ungdomar (föräldrar, professionella, föreningar) Utgår från storstädernas förutsättningar och från det som görs idag Verksamhetsnära

Läs mer