Gårdsmejeri och gårdsbutik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gårdsmejeri och gårdsbutik"

Transkript

1 Gårdsmejeri och gårdsbutik - en planeringshandledning för småskalig livsmedelsförädling och försäljning Kristina Ascárd och Torsten Hörndahl Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp

2

3 Gårdsmejeri och gårdsbutik - en planeringshandledning för småskalig livsmedelsförädling och försäljning Kristina Ascárd och Torsten Hörndahl Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp

4 2009. Kristina Ascárd och Torsten Hörndahl Omslagsbild: Nederst till höger Christina Kobel. Övriga foton är tagna av författarna. ISBN

5 FÖRORD Många funderar på småskalig förädling av produkter, oftast från den egna gården. För att lyckas med detta krävs en lång process där själva planeringen och byggandet av en ny lokal bara är en liten del. Ofta är man fokuserad på tillverkningen och hur produkten ska säljas, Därför har man ofta mindre kunskap om hur byggnaden bör utformas och vilka tekniska krav samt bestämmelser som måste uppfyllas. Denna publikation sammanställer fakta om lagar, förordningar, föreskrifter och information från rådgivare samt tips från landsbygdsföretagare. Skriften ska ge vägledning för planering av lokal för förädling eller försäljning. Tyngdpunkten ligger på mejerihantering och gårdsbutik för livsmedel då det inte varit möjligt att inom ramarna för projektet kunna ge förslag på alla typer av förädlingar. Som komplement till denna skrift finns Småskalig slakt och förädling samt Guide till småskalig livsmedelsförädling - en inblick i lagstiftningen vilka båda kan beställas eller laddas ner via LRF s hemsida. Det som står i denna bok är uppdaterat till och med maj 2009 men uppgifter avseende lagar, föreskrifter m.m. bör kontrolleras med respektive myndighet eftersom dessa kan ha ändrats. Planeringshandledningen är utarbetad av Lantbrukets byggnadsteknik (LBT) vid Sveriges lantbruksuniversitet och har finansierats av Statens jordbruksverk (SJV). Ansvariga för arbetet har varit SAR/ MSA Kristina Ascárd och agronom Torsten Hörndahl. Under arbetets gång har Christina Kobel, rådgivare Länsstyrelsen Västra Götaland bistått med mycket information och värdefulla synpunkter. Ett tack riktas även till Birgitta Sandén, informationsansvarig på Eldrimner, Nationellt resurscentrum för mathantverk och Åsa Odelros, rådgivare, som granskat och lämnat synpunkter på kapitel 5 Gårdsmejeri respektive kapitel 6 Äggförvaring och försäljning. Vi vill även framföra ett varmt tack till Ninna och Glenn Björnes (Hven Getost), Peter Gustafsson (Brokults Gårdsbutik), Anna Mörelius (Agnes Gårdsmejeri), Ulf och Ammi Johnsson (Södregårdens Getost), Mikael Jonsson (Mariebergs Gårdsbutik) samt personal på Källsjö mejeri och Solnäs gårdsbutik för att de tagit sig tid till att berätta om sin verksamhet för oss. Alnarp i juni 2009 Eva von Wachenfelt Prefekt Lantbrukets byggnadsteknik (LBT) Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

6

7 INNEHÅLL Förord Inledning... 1 Lagar och regler... 2 Livsmedelslagstiftning... 3 Yttre planering... 4 Gårdsmejeri... 5 Äggförvaring och försäljning... 6 Gårdsbutik... 7 Personalutrymme... 8 Värme och kyla... 9 Elinstallationer och belysning Vatten och avlopp Material för livsmedelslokal Läsa mera... 13

8

9 INLEDNING Ett vanligt sätt att utveckla sitt landsbygdsföretag är att förädla gårdens produkter och på det viset få mer inkomst från sitt företag. Andra väljer att även öppna butik för att öka intäkterna. Att sälja produkten kan vara en stor utmaning samtidigt som det är just den nära kontakten med konsumenten som ger stor tillfredställelse. En nära kundkontakt kan ge inspiration till att ta fram nya produkter, samtidigt som man snabbt får svar på om varan är efterfrågad. 1 Innan tillverkning eller försäljning kan startas är det många delprojekt som måste genomföras. Till att börja med måste man lära sig tillverkningsprocessen för att kunna ta fram den önskade produkten. Det är viktigt att göra tillverkningen så rationell som möjligt, eftersom man annars riskerar att få höga produktionskostnader och följdaktligen lägre vinst. Andra saker som påverkar produktionen och utformningen av lokalen är: p hur många olika sorters produkter som ska tillverkas p ska det vara produktion varje dag eller bara några dagar i veckan p vilken typ av förpackningar passar bäst. Det viktigaste av allt är att ta reda om produkterna kan säljas med acceptabel lönsamhet. För att testa produkten kan man börja försäljningen i liten skala på t.ex. marknader. Man kan även göra en marknadsundersökning för att ta reda på vilka produkter som liknar ens egna för att försöka hitta en nisch. Ett tips är att satsa på en produkt som inte finns på marknaden men som ändå är känd. Ett exempel på detta är bönderna utanför Källsjö i Halland som startade tillverkning av halländsk ostkaka. Den är lokalt producerad och smakar annorlunda jämfört med andra på marknaden. En annan nisch är att distribuera produkten på ett nytt sätt. Ett exempel på detta är Mossagården som säljer en låda med blandade ekologiska grönsaker till ett fast pris. Innehållet i lådan varierar över året och levereras till fasta utlämningsställen (t.ex. företag, förskolor, bostadsområden) där kunderna sedan hämtar sina produkter. När det gäller gårdsbutik så spelar läget stor roll. Om många personer passerar på väg till eller från arbetet kan det göra att några av dem kommer att handla om utbudet är det rätta. Detta ger kunder året runt, eventuellt med undantag för när det är semesterperiod. Butiken kan även ligga vid en turistattraktion. Hven getost (Ven) passerar alla som ska till eller från ön med färjan till Landskrona. Öland, Gotland och Bjärehalvön är exempel på andra platser som har många sommarturister och där omsättningen och resultatet koncentreras till ett fåtal månader.

10 1:2 Alla företag som hanterar livsmedel kontrolleras av kommunen, länsstyrelsen eller Livsmedelsverket. Vissa övervakas av flera myndigheter. T.ex. kontrolleras den som har slakteri med gårdsbutik av både kommunen och Livsmedelsverket. Det finns inga detaljerade regler med mått och dylikt utan lagar, regler m.m. bygger på funktionskrav. Livsmedelslagstiftnigen är lika i hela EU. I många fall finns det möjlighet att söka stöd från Länsstyrelsen eller Jordbruksverket när den här typen av verksamhet etableras. I många län finns även personer som kan hjälpa till med praktiska råd. För att kunna få stöd krävs att det finnas en bra affärsplan som visar att det finns förutsättningar att produktionen ska bli lönsam. Innan verksamheten startas, måste man bygga nytt eller inreda befintligt hus så att de uppfyller livsmedelslagens krav. När man ordnar en butik är det viktigt att kunderna känner sig välkomna. Här måste olika planlösningar vägas mot varandra för att erbjuda den bästa lösningen. Bygglov krävs i de flesta fall även om man bara inreder ett befintligt hus. Kunderna måste även hitta till butiken och kunna parkera sina bilar. Detta kan kräva att man ändrar gårdsbilden med ny infart. Det kan även vara nödvändigt att ordna nytt avlopp eller komplettera med bättre strömförsörjning till gården. Alla dessa delprojekt måste utredas och därför kan det ta tid från det att man startar planeringen tills verksamheten kan starta. Till detta ska sedan läggas tiden det tar att bygga upp en stabil kundkrets och bli etablerad. Därför bör man starta marknadsföringen innan produktionen kommit igång. Provleveranser kan vara ett sätt att snabbt komma in på en marknad. Denna skrift är avsedd att ge information och tips om planering och materialval för att kunna bygga en gårdsbutik eller annan lokal som förädlar livsmedel. Förhoppningen är att den ska underlätta planeringen av själva byggnaden och föra ditt projekt vidare mot en lönsam etablering.

11 LAGAR OCH REGLER Allmänt: Det finns många bestämmelser att ta hänsyn till när man ska uppföra en ny byggnad och/eller starta ny verksamhet. Livsmedelslagstiftningen är givetvis aktuell när det gäller mejeri och gårdsbutik som säljer livsmedel. Andra lagar att ta hänsyn till handlar om arbetsmiljön, den yttre miljön samt plan- och bygglagen med tillhörande förordningar och föreskrifter. Bestämmelserna kommer här att beskrivas mycket översiktligt och tillämpat. Via riksdagens hemsida kan lagar och förordningar läsas i fulltext. Här finns även länkar till EU där dess förordningar, beslut och vägledningar finns att läsa på svenska. I kapitel 13, Läsa mera, finns adressen till några myndigheters och organisationers hemsidor där föreskrifter och annan information kan hämtas. 2 Figur 2:1. Det finns en hel del lagar, förordningar och föreskrifter att ta hänsyn till. Livsmedelslagen (SFS 2006:804) EG-förordning nr (178/2002) (852/2004) (853/2004): 1 jan 2006 ändrades tillämpningen av en stor del av livsmedelslagstiftningen i Sverige för att harmoniseras med EU:s direktiv och förordningar. Den nya lagstiftningen anger målet. I detta fall är det att konsumenten ska erbjudaas säkra och rätt märkta livsmedel. Myndigheterna tittar mest på vilka risker för konsumenterna som eventuellt kan förekomma i livsmedel från den aktuella anläggningen. Det är livsmedelsföretagarens ansvar att kunna visa kontrollmyndigheten att varorna hanteras rätt. Granskningen avser hela verksamheten dvs företagaren, företagets rutiner, lokalen samt den utrustning som används. Alla delar är lika viktiga. Regelverket omfattar alla verksamheter från odlare och djuruppfödare via tillverkning (förädlingsledet) och detaljhandeln till dess att slutkonsumenten köper produkten. Läs mer i avsnittet om Livsmedellagstiftning (kapitel 3).

12 2:2 Miljöbalken (SFS 1998:808): Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, (SFS 1998:899): Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer skall tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. För en butik innebär det normalt att man behöver se till att avfallshanteringen sköts på rätt sätt. Vid tillverkning och bearbetning av livsmedel kan det bli aktuellt att söka tillstånd enligt miljöbalken. Det bestäms av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För mindre företag kan det räcka med att göra en anmälan till kommunen (se tabell 2:1). Ett mejeri som har en invägning av mjölk på ton (ej vid glasstillverkning) måste anmäla sin verksamhet till kommunen. Även rökerier och andra företag som bereder livsmedel, har normalt så omfattande verksamhet att samma sak gäller för dem. Det är den miljöstörning som företaget ger upphov till som lagstiftningen vill begränsa. Tabell 2:1. Verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Mer omfattande produktion kräver miljötillstånd. Verksamhet Tillverkningsvolym Slakt Charkuteri m.m. Rökeri, fisk Rökeri, kött och charkuteriprodukter Mejeri - glass Mejeri - övriga produkter Beredning m.m. av frukt, bär, rotfrukter och grönsaker Tvättning, rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker Bageri ton slaktvikt/år ton per år ton råvara/år >200 kg kött/chark prod. per dygn ton glass/år ton mjölk/år ton råvara per år Mer än 2000 ton råvara Minst 50 ton/år max 300 ton/dygn Plan- och bygglagen (SFS 1987:10): Normalt krävs inte bygglov för jordbrukets driftsbyggnader utanför av kommunen detaljplanelagt område. För gårdsbutik och lokaler för småskalig förädling av livsmedel gör kommunerna olika bedömningar och man bör därför kontakta kommunen för att ta reda vad som gäller. Det kan även vara bra att titta på kommunens översiktsplan för området, för att se hur den påverkar fastigheten. Det som exempelvis kan påverka planeringen är reservat för vägar, kraftledningar, anspråk från naturvården eller kulturminnesvården.

13 2:3 Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m (SFS 1994:847): Väglagen (SFS 1971:948): Precis som benämningen säger, anger lagen vilka tekniska egenskaper som alla typer av byggnader måste uppfylla. Det gäller bland annat krav på bärförmåga, stadga och beständighet samt säkerhet vid brand. Lagen tar även upp att byggnaden ska vara lämplig för sitt ändamål och att den ska vara säker vid användning samt hushålla med energi, vatten och avfall. Den som är byggherre bär ansvaret för att kraven i denna lag uppfylls. För flertalet byggprojekt ställs krav på att det finns någon som är kvalitetsansvarig som inte får vara knuten till entreprenören. Inom ett avstånd av 12 meter från ett vägområde får inte, utan länsstyrelsens tillstånd, uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. För större vägar som riksvägar och länsvägar är skyddsavståndet utökat, dock till högst 50 meter. För att få ändra eller göra ny utfart till allmän väg krävs tillstånd från den lokala väghållarmyndigheten, som då kan ställa villkor på hur, och var utfarten ska ordnas. Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160): Lag om kassaregister m.m. (SFS 2007:592): Allt arbete omfattas i princip av arbetsmiljölagen. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Framförallt gäller det verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning och arbetsgivaren har ansvar för arbetstagarens säkerhet. Arbetsmiljölagen gäller delvis också ensamföretagare. Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd är skyldig att följa det lagen föreskriver om tekniska anordningar och ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall. Arbetsmiljölagens grundläggande regler ger ramen för arbetsmiljöverkets föreskrifter som närmare anger krav och skyldigheter beträffande arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan gälla t.ex. gränsvärden för farliga ämnen skyddsanordningar för maskiner eller ett specifikt problem. I denna lag föreskrivs att alla företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning skall ha certifierade kassaregister från och med 1 januari Vissa verksamheter är undantagma. Exempel på sådana är försäljningsställen där omfattingen av försäljningen är obetydlig samt vid torg- och marknadshandel.

14 2:4 Skyltning: För att kunderna ska hitta till butiken måste det finnas skyltar som är väl synliga. Skyltar som inte sitter på den byggnad som hör till verksamheten regleras av flera lagar (Väglagen (SFS 1971:948), Plan- och Bygglagen (SFS 1987:10) samt Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (SFS 1998:814). Det är svårt att få tillstånd för att sätta upp en skylt som man själv tillverkat. Om skylten ska sitta vid, eller inom 50 meter från allmän väg krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Om det finns detaljplan för området ska bygglov sökas istället. Observera att även om skylten endast ska vara uppe en kortare tid, och den står 50 meter från vägen krävs tillstånd. Det är något lättare att Ansöka om vägvisning hos Vägverket. Om denna ansökan beviljas sätter den som ansvarar för drift och underhåll av vägen upp en skylt med standardiserad utformning. Exempel på sådana visas i figuren 2.2. Hela kostnaden inklusive uppsättning betalas av den som vill ha skylten. Det behövs inget tillstånd för att sätta upp skylt på den byggnad där verksamheten bedrivs. Figur 2:2. Skyltar för vägvisning kan vara anpassade för lokala förhållanden.

15 LIVSMEDELSLAGSTIFTNING Livsmedelslagen (SFS 2006:804) EG-förordning nr (178/2002) (852/2004) (853/2004): Nedanstående sammanfattning av lagar och förordningar är gjord med utgångspunkt från att verksamheten bedrivs i en byggnad på gården. Begreppet Livsmedelsföretagare omfattar i lagens mening flera verksamheter men dessa kommer inte att behandlas här. Regelverket omfattar alla verksamheter från odlare och djuruppfödare via tillverkning, förädling och handel till dess att slutkonsumenten köper produkten. För att kunden ska erbjudas säkra livsmedel måste dessa hanteras rätt i hela kedjan. Det är även viktigt att varorna är rätt märkta avseende ursprung, innehåll m.m. Ansvaret för att regler och lagar följs ligger hos livsmedelsföretagaren. Tidigare hade livsmedelslagstiftningen detaljerade regler som angav hur lokalen skulle vara utformad för att den skulle kunna godkännas. Lagarna har nu ändrats så det inte bara är lokalen utan hela verksamheten dvs. livsmedelsföretagaren, lokalen, utrustningen, systemet för egen kontroll etc. som granskas. Den nya lagstiftningen ger större frihet att lösa kraven. Myndigheten kontrollerar detta innan verksamheten får starta och följer upp med kontrollbesök. För att underlätta för företagen har flera branschorganisation tagit fram egna riktlinjer. Livsmedelsverket har bl.a. granskat riktlinjer för Dagligvaruhandel och Hantverksmässig tillverkning av mjölkprodukter. Dessa kan hämtas från Livsmedelsverkets hemsida (se kapitel 13). I lagstiftningen används begreppet Primärproduktion. Med detta avses råvaruproduktion t.ex. odling och skörd av frukt, bär samt grönsaker inklusive lagring och eventuell sortering och tvättning. Den omfattar även mjölkproduktion och uppfödning av djur till slakt. Ytterligare verksamheter ingår i denna kategori. Reglerna för försäljning av produkter klassade som primärproduktion är mindre omfattande jämfört med detaljhandel. Primärproducenten får endast sälja till slutkonsument i liten skala. När försäljningen sker i en iordningsställd gårdsbutik ska reglerna för detaljhandel, i normalfallet, uppfyllas. Livsmedelsföretag kontrolleras av Livsmedelsverket, länsstyrelsen eller kommunen. Beroende på verksamhet är kraven och kontrollmyndigheten olika. I tabell 3:1 finns en sammanställning av vilka verksamheter som hör till respektive myndighet. Om man har blandad verksamhet kan flera myndigheter vara inblandade. För de vanligaste verksamheterna är kommunen ansvarig för kontrollen. Man kan därför kontakta dem för mer information. 3

16 3:2 Tabell 3:1. Sammanställning av vilken myndighet som har ansvaret för några vanliga verksamheter Kontrollmyndighet Verksamhet Kommunen Länsstyrelsen Livsmedelsverket Restaurang, cafe, storhushåll Gårdsbutik Beredning av sylt, saft, konserver Gårdsmejeri inkl glass tillverkning. Alla som klassas som primärproducenter Storskalig livsmedelsindustri Alla styckningsföretag Storskaliga charkföretag Alla slakterier Äggpackerier Kontroll: Kontrollen ska bl.a. vara riskbaserad. I tabell 3:2 framgår hur Livsmedelsverket klassificerar några olika verksamheter (exkl. primärproduktion) som håller på med livsmedel. Utifrån detta uppskattas sedan kontrolltiden som bestämmer kontrollavgiften. Kontrollen av primärproducenter bekostas av staten. Extra kontroll p.g.a. att företaget inte följer lagstiftningen bekostas alltid av företaget. Tabell 3:2. Indelning efter risknivå enligt Livsmedelsverket Risknivå Hög risk Mellan risk Låg risk Mycket låg risk Exempel på verksamhet Bearbetning av rått kött, rå fisk eller opastöriserad mjölk Transport av varmhållna livsmedel för konsumtion på annan plats än där tillagningen sker Malning av kött, fisk, fågel, tillverkning av köttberedningar Nedkylning Bearbetning av vegetabilier, ägg eller pastöriserad mjölk Bearbetning av sammansatta livsmedel med bearbetade animaliska produkter som ingredienser Styckning Återuppvärmning Varmhållning Kylförvaring Upptining Manuell hantering av glass Bakning av matbröd, hårt bröd eller kakor Hantering av livsmedel som inte kräver kylförvaring Hantering av frysta livsmedel Uppvärming av fryst, bearbetad produkt

17 3:3 När kontrollmyndigheten granskar företaget följer man livsmedlets väg genom lokalen. Det måste därför finnas en beskrivning av verksamheten och ett program för egenkontroll. Kontrollen grundar sig på vilka kritiska punkter som finns i verksamheten och hur dessa övervakas. Exempel på sådana finns i Grundförutsättningar och arbetsrutiner vilken kan hämtas från Livsmedelsverkets hemsida (se kapitel 13). Godkännande eller Registrering: Som nämnt tidigare kontrolleras alla livsmedelsföretagare. Det finns två typer av granskning i samband med att verksamheten startar; Godkännande och Registrering. Godkännande krävs av företag där riskerna är större. Översiktligt kan man säga att det är verksamheter som på något sätt hanterar oförpackade livsmedel av animaliskt ursprung. Vilka livsmedelsföretag som berörs av detta kommer att ändras under hösten 2009 och detta måste kontrolleras vid en senare tidpunkt. För företag som inte behöver ansöka om Godkännande räcker det med att anmäla om Registrering hos aktuell kontrollmyndighet. Läs mer om detta i Vägledning - Godkännande eller registrering vilken kan hämtas från Livsmedelsverkets hemsida. Se kapitel 13. Vattenkvalitet och provtagning (SLVFS 2001:30) (SOSFS 2003:17): Vatten som kommer i kontakt med livsmedlet under beredningen måste uppfylla kraven för dricksvatten. Den som har egen brunn måste därför kontrollera att vattnet uppfyller kvalitetskraven innan verksamheten kan starta och sedan regelbundet kontrollera att kvaliteten inte försämrats. Den som har vatten från kommunalt vattenverk kan inte förutsätta att vattnet ur kranen är av tillräckligt god kvalité utan måste kontrollera detta regelbundet. En möjlighet kan vara att be vattenverket ha anläggningen som provplats vilket kan säkerställa kvalitén om provtagningen är tillräckligt omfattande. För den som endast använder mindre mängder vatten i beredningen kan detta lösas genom att köpa dricksvatten på flaska istället. Om vattnet inte har kontakt med livsmedlet t.ex. vid indirekt kylning, rengöring eller personlig hygien är inte kraven lika höga. Vattnet måste dock fortfarande vara av god hygienisk kvalitet. Rekommendationer för gränsvärden och provtagningsintervall finns i Socialstyrelsens skrift Försiktighetsmått för dricksvatten (se kapitel 13). Pastörisering av mjölk (LIVSFS2005:20): Rätt material (LIVSFS 2003:2): Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter krävs det att mjölken pastöriseras när den ska säljas som dryckesmjölk. Vid tillverkning av ost etc. är det vanligt att man pastöriserar, men det är inget krav. Allt processutrustning t.ex. maskiner, slangar, packningar som kommer i kontakt med livsmedel måste uppfylla kraven för denna användning. Var noga med att precisera detta vid upphandlingen.

18 3:4 Exempel på tillämpning av reglerna: Exempel 1. Försäljning av ägg: Gårdsbutik som säljer ägg från den egna gården Kontrollmyndighet är kommunen Verksamheten kräver registrering (efter ) Om man säljer ägg från andra producenter i sin gårdsbutik måste dessa ägg vara packade och märkta vid ett godkänt äggpackeri. Packerier kontrolleras av Livsmedelsverket. Exempel 2. Försäljning av frukt, grönsaker, sylt och marmelad: Kontrollmyndighet är kommunen Verksamheten kräver registrering (efter ) Förpackade varors emballage får inte brytas men oförpackade frukter grönsaker behöver inte vara tvättade eller förpackade Krav på belysning och arbetsmiljö gäller. Exempel 3. Butik där kött, charkvaror etc säljes i lösvikt. Kontrollmyndighet är kommunen. Verksamheten kräver Godkännande Krav på belysning och arbetsmiljö gäller. Exempel 4. Gårdsmejeri med försäljning av ost. Kontrollmyndighet är kommunen. Verksamheten kräver Godkännande Krav på belysning och arbetsmiljö gäller.

19 YTTRE PLANERING Allmänt: Landskapsbild: Gårdsmiljön: En byggnad för livsmedelsproduktion eller gårdsbutik måste planeras väl. Byggnadens användbarhet beror inte enbart på byggnadens planlösning och utförande utan också på byggnadens placering i förhållande till andra byggnader, vägar, vegetation och överblick. Byggnaden skall placeras så att den får en naturlig anpassning till landskapet. Detta är speciellt viktigt om det är en byggnad med butik eller caféverksamhet. En väl vald plats kan användas för att locka kunder. Placeras den nya byggnaden i en befintlig gårdsmiljö bör det tas hänsyn till de byggnader och verksamheter som redan finns. Byggnaderna som finns kan vara en blandning av gammalt och nytt. De är resultat av sin tids och trakts kultur. Tänk på detta när det skall byggas nytt eller om en äldre byggnad skall byggas om för en ny verksamhet. Den nya byggnaden bör anpassas till de befintliga byggnaderna vad gäller proportioner, materialval, taklutning, detaljer och färgsättning. Även nya formspråk kan passa in i en äldre gårdsmiljö. Skall verksamheten besökas under hela året bör det planeras för detta. För att underlätta för besökande bör man se till att: p det är lätt att hitta till butiken eller caféet p entréer finns på byggnadens läsida p skyltar och entréer inte döljs av t.ex. vegetetation. Skall en verksamhet fungera även under vinterhalvåret är det viktigt att det är planerat för väderlek med snö, is och frost. För att underlätta för besökande bör man planera så att: p tillfartsvägar är lätta att hålla i körbart skick p det finns deponeringsplatser för snö. 4 Byggnaderna planeras så att p det inte blir takanslutningar som samlar snö p de har takutsprång som förhindrar nedrasad snö lägger sig direkt mot fasad. p de har en veranda eller vindfång så att snön inte far in i t.ex. butiken. Gården som helhet måste planeras för den nya verksamheten speciellt om verksamheten är av sådan art att kunder kommer till gården. Det måste tydligt framgå vad som är annan verksamhet, privat del och vilken del av gården som man som besökare har tillgång till. När kunderna kommer till gården skall de inte behöva fundera på var de skall ställa bilen. Detta skall vara tydligt markerat antingen med skyltar eller framgå av markbehandlingen.

20 4:2 Vegetation: Figur 4:1. Planering med hänsyn till vind. Träd och buskar har stor betydelse för miljön, klimatet och utseendet. Nyplantering av träd och buskar behövs i många fall. Utöver de rent formmässiga aspekterna på vegetation på landsbygden finns det funktionella fördelar. I utsatta lägen som i öppna landskap och i kustnära områden skyddar vegetation mot vind, snö och sol samt dämpar störningar som damm, rök, lukt och buller. Mot förhärskande vindriktningen behövs en plantering som är tät vid marken och det behövs en kombination av buskar eller häck med träd. Åt de väderstreck där vinden sällan ligger på kan en låg häck eller en trädrad ge tillräckligt med skydd och samtidigt ge utsikt. En allé kan markera infarten till gården och bli ett värdefullt inslag i ett för övrigt trädfattigt odlingslandskap. I de fall det är nödvändigt att komma fram med stora maskiner kan en trädrad planteras på ena sida om vägen ett par meter från vägbanan. Grupper av träd och buskar planterade i gatt mellan hus eller vid hushörn utgör vindfång och minskar turbulens och förbättrar därmed närmiljön, dvs. att det blir mindre blåsigt. Figur 4:2. Exempel på hur man kan använda vegetation som vindskydd. Det är viktigt att ta med kostnader för iordningställande av marken runt byggnaden men även kostnader för plantering av träd och buskar. Väg och parkeringsplats: När en ny byggnad med en ny verksamhet planeras bör det undersökas om befintliga vägar och gårdsplaner kan användas eller om det är lämpligt att anordna nya. Det måste vara fri sikt vid utfarter. Det krävs även tillstånd att anordna nya utfarter (se kapitel 2, Lagar och regler). Väg och parkeringsplats skall vara så uppbyggda att bilarna inte blir alltför smutsiga och att besökare kan gå utanför bilen i lågskor. Viktiga faktorer för att en väg skall vara hållbar är främst: p bra uppbyggnad p lätt att underhålla p utformad så att vatten leds bort.

21 4:3 Det som påverkar hur en väg eller en parkeringsplats skall byggas upp är beroende på i vilken klimatzon den är belägen, markförhållanden och lastpåverkan dvs. hur mycket tung trafik det är. Under fuktiga förhållanden kan en väg mycket lätt ge vika. > 2,5 % > 2,5 % Figur 4:3. Exempel på uppbyggnad av väg. Väg- och parkeringsytan bör vara hårdgjord och kan utformas både med genomsläppliga eller täta beläggningsmaterial. De genomsläppliga beläggningsytorna orsakar mindre problem med ytvatten och kan lätt kompletteras i efterhand. Genomsläppliga ytor kan vara grus, singel, marksten eller gräsarmeringssten (plattor med gräs). Exempel på täta beläggningsmaterial är markbetong, fiberbetong, vältbetong och gjutasfalt. Bärlagrets uppgift är att bilda ett stabilt underlag till slitlagret dvs. beläggningen. Det är lämpligt att utföra bärlagret av bärlagergrus, stenkross eller makadam. Materialet till förstärkningslagret är i allmänhet grus eller sand. Vid dimensionering av vägen skall hänsyn tas till bärighet och tjällyft. Det är framförallt tjockleken på förstärkningslagret som variear beroende på klimatzon och tjälfarlighetsklass. Mera grundläggande information finns i VVTR-Väg och Anläggnings-AMA. En del säljorganisationer har projektering och arbetsbeskrivning för deras produkter.

22 4:4 Tabell 4:1. Exempel på dimensionering av överbyggnad till väg och parkeringsplats Beläggningsmaterial mm Bärlager mm Förstärkningslager mm Jordart under förstärkningslager Marksten 80 + sättsand Tjälfarlighetsklass 1 t.ex. grus Marksten 80 + sättsand * Tjälfarlighets klass 3 t.ex. morän Marksten 80 + sättsand * Tjälfarlighets klass 4 t.ex. lera Grus * ** Betong * ** * Varierar beroende på klimatzon, ** Förstärkningslagret varierar även beroende på jordarten under. Det är en fördel om det finns en tydlig markering i marken som anger var parkeringsfickan är belägen. Det underlättar då för besökare att se var de skall ställa bilen. Besökares bilar kommer då inte att stå ivägen för annan verksamhet. Markeringen i ytan kan t.ex. vara gatsten som anger begränsningen i grus eller singelyta. Annan färg på marksten i en markstensyta eller så kan begränsningslinjerna målas t.ex. på asfalt eller betong yta. Figur 4:4. Exempel på utformning av parkeringsplats. En parkeringsplats för handikappade skall vara 4,6 meter bred. Byggnadernas yttre: Byggnadens yttre form, färg, material och detaljer har stor betydelse för helhetsintrycket. I plan- och bygglagens (PBL, SFS 1987:10) tredjde kapitel, 1, sägs bl.a. Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnaderna skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och ge en god helhetsverkan. Utan helhetssyn på byggnaden kan det yttre skalet, husets ansikte, i värsta fall bli som en julgran, klädd med vad som fanns för tillfället. Det fordras viss kunskap för att förstå hur en åtgärd på byggnaden påverkar helhetsintrycket, hur små förändringar i storlek, yttre form, balans och färg kan ge stora förändringar av synupplevelsen.

23 4:5 Det finns några faktorer som har särskild betydelse för att uppnå ett bra helhetsresultat. Det är byggnadens yttre form, material, färg och detaljlösningar. Form: En byggnad skall ha en klart markerad huvudform. Förhållandet mellan bredd och längd bör vara sådant att huset får en riktning. Takets form har en stor arkitektonisk betydelse då taket upplevs som byggnadens femte fasad. Utformningen av taket är därför viktig. Det anpassas till gårdsmiljön och till byggnadens användning. Sadeltak är den takutformning som är vanligast förekommande på landsbygden. Sadeltaket ger byggnadskroppen en entydig riktning och flera byggnader med sadeltak ger enhetlig samlad bebyggelse. Takvinkeln har också betydelse i detta sammanhang. Lika eller likartade takvinklar kan förstärka samhörigheten mellan byggnaderna. Utformningen av taksprånget påverkar upplevelsen av en byggnads proportioner. En mera utdragen takfot minskar den uppfattade fasadhöjden, ökar takfallets längd och skyddar väggen (se figur 4:5). Figur 4:5. Taksprånget bör vara större vid låg takvinkel än vid hög takvinkel för att få rätt proportioner. Hur man bygger samman huskropparna har stor betydelse för helhetsuppfattningen. Med huskroppar i vinkel bör man se till att få en bra anslutning mellan byggnaderna. Taken bör ha något gemensamt. Det kan antingen vara samma takfotshöjd och/eller samma lutning, färg eller material. Figur 4:6. I de fall både takfotshöjd och taklutning skiljer är det bättre att byggnaderna sammanbyggs utan att taken byggs samman.

24 4:6 Material: Idag finns det ett stort utbud av olika material i flera färger, profiler och texturer. Valet av material bör anpassas till byggnadens karaktär och till miljön. Den mest spridda och lättillgängliga informationen kommer idag från materialtillverkarna. Tänk på att denna information i första hand går ut på att få sälja. De traditionella materialen trä och tegel har inte samma marknadsföring. På landsbygden är trä, tegel och puts vanligt förekommande material och därför bör de i första hand väljas. Tag gärna hjälp av en arkitekt för gestaltning av husets yttre. Ett annat sätt är att vända sig till myndigheter och organisationer som har kunskap om gestaltning. Länsstyrelsens planenhet har i många delar av landet hjälpt till att utarbeta skrifter om länets hus. Kommunens stadsarkitekt, vars kunskap man bör utnyttja i ett tidigt stadium av planeringen, ger kostnadsfritt råd vad gäller utformningen. Hållbarhet och underhåll är också viktiga faktorer vid val av material. Kom ihåg att det inte finns några underhållsfria material. Det är underhållsintervallet som varierar. Inför valet av fasad eller takmaterial bör man även ta reda på hur produkten åldras. En del blir bara vackrare med tiden medan andra blir sjaskiga och fula. Gå gärna runt och titta på hus samt lägg märke till hur materialet har åldrats. En god regel är att inte använda material som efterliknar andra material. Det äkta materialet har helt andra egenskaper än det falska. Resultatet blir med tiden att det falska materialet mycket litet liknar sin förebild och därmed har förlorat sitt syfte. Detaljer: Fasaden är husets ansikte. Storleken och inbördes placering av ansiktets delar avgör om huset skall se vänligt, förnämt, klumpigt eller vackert ut. Intrycket kan bestämmas av detaljutformningen. Fönster, dörrar och portar är viktiga fasadelement som påverkar byggnadens karaktär. För fönster och dörrar bör man eftersträva att använda dimensioner som är karaktäristiska för byggnadens funktion. Figur 4:7. God detaljeringsgrad förbättar utseendet Med liggande panel verkar huset brett och långt, medan stående panel ger intrycket att huset är högt och smalt. Vad man väljer är beroende av hur man vill att huset skall uppfattas. En lång enhetlig fasad kan göras

25 4:7 mera intressant genom speciell detaljutformning. T.ex. kan man låta de bärande stolparna ligga utanpå fasaden. Porten och gavelspetsens panel kan snedställas. Figur 4:8. Ett annat sätt att utforma fasaden med en harmonisk detaljeringsgrad. Figur 4:9. Exempel med utanpåliggande bärande konstruktion och snedställd panel. Överdriv inte detaljeringsgraden med alltför många olika sorters material, nivåskillnader, former och färger. Ett fasadmaterial kan varieras så att man får en estetiskt tilltalande fasad. Har man olika material och dessutom olika färger, får fasaden lätt ett plottrigt utseende. Dörrar och fönster bör följa husets stil och proportioner. I vissa fall kan man vilja visa att det finns en avvikande funktion i en del av huset. Detta kan man göra med t.ex. ett annat fönsterformat. Färg: En annan viktig estetisk faktor är byggnadernas färgsättning. I äldre tid grundade sig färgsättningen på materialens naturliga färger. Idag är valmöjligheterna nästan obegränsade. Lämpliga kulörer är dock rött, brunt, ockra, grått eller vitt. Grönt kan i vissa fall också vara lämpligt, men undvik kulörer som konkurrerar med naturens egna. Valet har stor

26 4:8 betydelse för hela gårdsanläggningens sammanhållning. Det kan gå fort att ödelägga en bra planerad gård genom felaktig färgsättning. Bra färgval kan dölja fula detaljer. Takets färg har nästan lika stor betydelse som husets utseende och fasadfärgen. Mörka tak ser mindre och tyngre ut än ljusa och ger ett intryck av att vara väl förankrade till byggnaden. En god regel är att ge taken en mörkare färgton än väggarna. Samma färg på gårdens tak ger en starkt sammanhållande effekt. Plåtdetaljer blir sällan vackrare av att framhävas. Måla dem diskret, gärna i samma färg som tak, omgivande trädetaljer eller fasad. Reflekterande material bör undvikas. I de fall man måste använda dem så ge materialen en färg som inte reflekterar ljuset för mycket. Förutom kulör skall man välja tonen på denna. Vid val av färgton bör man tänka på att: p Storleken på den färgade ytan betyder mycket för uppfattningen av kulörtonen. Färgen blir starkare när man ser den på en större yta. p Färgintrycket förändras också med avståndet. Med ökat avstånd avtar färgens styrka. p Ljuset påverkar färgupplevelsen. Titta på färgprov både en solig dag och en mulen dag. p Omgivningens färger och ljushet påverkar intrycket av en färg. Ett mörkt hus ser mörkare ut på det öppna fältet, där omgivningen är ljus, än i skogskanten, där den smälter väl in. p Färgen skiftar också med materialet som den är målad på. Skuggeffekterna på en strukturerad yta, som grov lockpanel, ger ett mörkare intryck än en slät yta. Prova måla en bit av fasaden för att se om kulören och framförallt tonen är den rätta. Färgindustrin kan idag framställa en mängd olika färgtyper. Vilken färgtyp man skall använda är beroende av underlag och vilken färgtyp man målat med tidigare. Använd gärna beprövade färgtyper.

27 GÅRDSMEJERI Allmänt: Mjölktransport: Mjölkrum: Mjölken skall transporteras en hel del innan den förädlas och som ost placeras i butikskylen. Det innebär att det behövs olika typer av förvaring och lokaler. Mejerierna utformas olika beroende på storlek på mejeri, vilka produkter som skall produceras, närhet till mjölkproduktion och butik. Ligger mejeriet i direkt anslutning till gårdens mjölkrum kan mjölken pumpas direkt till grytan. En mindre mjölktank (max l) som går att flytta med traktor på släpvagn, pick-up eller motsvarande kan användas då det är mindre mängder mjölk som skall flyttas. Är det större mängder mjölk som skall flyttas längre sträckor kan mjölkbil användas. Utrymmet som mjölken förvaras i skall vara avsett för mjölktank. Det finns tankar i en mängd olika storlekar från liter, både liggande och stående typer. Bredden på tanken varierar mellan 1,0-1,5 m för volymer upptill liter. De stående kan ha en höjd upp till 2,1 meter. Välj en dörröppning som möjliggör att byta ut tanken, alternativt kan en väggsektion göras så att den är möjlig att plocka ned vid ev. byte av tank. 5 Figur 5:1. Utrymmesbehov för mjölktank. Tabell 5:1. Utrymmesbehov för tank Wedholms Mueller Volym l Bredd (B) mm Höjd (H) mm Längd (L) mm Volym l Bredd (B) mm Höjd (H) mm Längd (L) inkl. kylaggregat * inkl omrörare

28 5:2 Mjölkrummet skall vara utformat så att risk för föroreningar minimeras. Rummet skall: p vara skyddat mot skadedjur p ha rätt utrustning för kylning av mjölk p vara lätt att rengöra, desinficera och hållas i bra skick. Mjölken skall kunna kylas ned snabbt till högst +6 ºC. Kylkedjan får inte brytas. Det är en fördel om mjölkrummet kan vara nära både stall och ysteri så att det om möjligt går att pumpa mjölken direkt till grytorna. I mjölkrummet skall endast placeras sådant som behövs för dess funktion och skötsel. I mjölkrum skall det finnas utrymme för diskmaskin, diskbänk, hylla för spannar och diskmedel. Det skall dessutom finnas tappkran med slang och eventuellt tankdisk, samt avlopp. Ytrymmesbehov vid förädling av mjölk: Ysteri: I mejeridelen skall det finnas ett ysteri (kokrum), lager, packrum, förråd, omklädnadsutrymme och eventuellt personalrum (krav om det finns antälld personal). Hur de olika utrymmena skall utformas är beroende på vad som skall produceras. Olika ostar kräver olika behandling som saltning, dränering, lagringstemperatur, etc. Börja därför med att ta reda på vad som gäller för de produkter som skall produceras. Glöm ej utrymme för emballage och förbrukningsmaterial. I ysteriet skall det vid osttillverkning finnas plats för ystning, formsättning, pressning, saltning och torkning samt diskning. Diskning kan utföras i separat utrymme. Även torkning och saltning kan ske i annat utrymme beroende på vilken metod som används. Vad som skall göras är beroende på vilken osttyp som skall framställas. Vid tillagning av t.ex. ostkaka tillkommer kylförvaring och torrförvaring av ingredienser samt ugn för bakning av ostkakorna. Det krävs inte pastörisering av mjölk vid osttillverkning enligt lagstiftningen (se kapitel 3, Livsmedelslagstiftning). För eventuell pastörisering och ystning behövs ett ystkar (gryta). Det finns lämpliga ystkar med omrörare och styrenhet även för mindre mejerier. Det är möjligt att använda storköksgrytor även om de inte är de mest idealiska. Det finns omrörare till storköksgrytorna men ofta går de för snabbt. Omröraren bör vara utrustad med steglös hastighetsregulator. Begagnade ystkar är inte helt lätt att få tag i. Det är lättare att få tag i begagnade storköksgrytor. Grytorna dimensioneras så att de räcker för den mängd som skall ystas per gång. Det åtgår ca 10 kg komjölk, 12 kg getmjölk eller 5-6 kg fårmjölk för att göra 1 kg pressad ost. Det innebär att mjölkmängden varierar beroende på från vilket djur mjölken kommer och osttyp som skall tillverkas.

29 5:3 Grytor finns i olika storlekar. Är det större mänger som skall ystas kan det vara en fördel med två grytor istället för en stor. Placeringen av grytorna är av stor betydelse. Det är bra att komma till från alla håll och ystkaret bör placeras så att det blir minst 600 mm fritt mått mellan gryta och vägg även när grytan tippas. 600 mm är ett mått som används som passagemått för en person. Det är viktigt att kunna komma åt runt grytan vid städning. Bra hygien är ett måste för att nå ett lyckat resultat. Figur 5:2. Interiör från ysteri med ostkaketillverkning. En vagn (kar på hjul av rostfritt material) alternativt rullbord på vilken ostformar läggs skall kunna köras fram till grytan så att det är möjligt att ösa från karet och lägga i formarna. Storleken på vagnen har betydelse för hur stort utrymme som behövs. Pressning av ostmassan kan vara självpressning eller med tyngder. Efter pressning tas ostarna ur sina formar och ställs på ett galler (rostfria) eller i plastbackar. Därefter saltas ostarna. Det finns två olika metoder för saltning, torrsaltning och saltning med saltlake. Saltar man med saltlake så kan det göras i ett rum som har en temperatur på ºC dvs. i ett annat utrymme än i ysteriet t.ex. ett ostlager med rätt temperatur. Nästa steg är torkning. Bäst torkning sker vid ºC och en relativ fuktighet på %. Ostarna får inte torka för snabbt, då finns det risk för oönskad sprickbildning i osten.

30 5:4 Figur 5:3. En rostfri vagn på vilken ostformarna läggs. En väl tilltagen diskbänk t.ex mm x 600 mm behövs. Lämplig storlek på diskhon är 550 mm x 500 mm. Det bör även finnas en slang med strilmunstycke över diskbänken. Hygienen är viktigt och att formar och redskap blir ordentligt diskade. Det finns olika typer och fabrikat av diskmaskiner. Välj diskmaskin som passar ostformar och annat som skall diskas. Kontrollera också att diskprogrammen har rätt temperatur och att slutsköljningstemperaturen är tillräckligt hög för att få bort diskmedelsrester och få en bakteriedödande effekt. I anslutning till diskbänken bör det finnas en arbetsbänk. Eventuellt kan diskbänken användas som arbetsbänk om den är tillräckligt stor. Diskbänken skall vara placerad så att det inte är möjligt att stänka ned i ystkaret. Över arbetsbänken placeras hyllor och upphängningsanordningar för redskap m.m. Var noggrann med hygienen när det gäller ystningsredskap. Därför skall redskap och utrustning vara av material som är lätta att rengöra t.ex. rostfritt stål eller plast. Figur 5:4. Det behövs en väl tilltagen diskbänk.

31 5:5 Figur 5:5. En väl tilltagen arbetsbänk. Figur 5:6. Rostfria hyllor som är lätta att rengöra. Även handhygien är viktig och det skall finnas tvättställ med varmt och kallt vatten. Välj om möjligt beröringsfria tvättställsblandare. De är inte bara hygieniska utan de är även vattenbesparande. I anslutning till tvättstället skall det finnas en behållare med flytande tvål samt pappershanddukar.

32 5:6 Ostlager: Temperatur, fuktighet och syrehalt är viktiga parametrar vid osttillverkning men även hur man sköter osten har stor betydelse. Osttyper som kräver vändning och tvättning skall lagras så att dessa arbetsmoment blir lätta att genomföra. Hur många och hur stora lagerutrymme som behövs är beroende på vilka ostsorter som skall tillverkas och hur lång tid de skall lagras. Tabell 5:2. Temperatur- och luftfuktighetskrav för osttyper under mognadsprocessens olika stadier Mognadsprocessens olika stadier Dränering och torkning efter saltning Varmlagring Osttyp Temperatur, ºC Relativa fuktigheten, % alla Pressad ost, rundpipig täck ostarna så att de inte spricker men se till att det inte blir för fuktigt Tillväxtlagring Blåmögelost Vitmögelost Kittost, mjuk och halvmjuk Mognadslagring Pressad ost om osten skall kittbehandlas Mjuka och halvmjuka ostar, blåoch vitmögel samt kittostar 6-8 ostar som paketerade i plast är inte beroende av utrymmets relativa fuktigheten Källa: Eldrimner, Grundförutsättningar och arbetsrutiner kan läsas i sin helhet på Eldrimners hemsida (se kap. 13). Lagringstiden kan variera mycket beroende på vilken osttyp det gäller samt lagringstemperatur. Dessutom kan det variera när osten anses övermogen. Figur 5:7. Ostlager.

33 5:7 Tabell 5:3. Exempel på lagringstider Osttyp Lagringstid Pressad ost Blåmögelost Vitmögelostar Kittost, mjuk kittost, halvmjuk Källa: Eldrimner, månader veckor 6-8 veckor 6-10 veckor veckor I regel behövs minst två lagringsutrymme. I en del fall fler beroende på hur många och vilka osttyper som skall lagras. Det kan vara svårt att räkna ut hur stora lagerna behöver vara. Det är bättre att ta till lite i överkant. Lagringsutrymmet förses med hyllor, stapelbara korgar eller vagnar. Utformningen av inredningen är beroende på vilken sorts ost som skall tillverkas. Det är en fördel om inredningen är flexibel och lätt att byta. Väljer man att inreda med hyllor kan dessa vara 300 mm bredda och höjden mellan hyllplanen kan vara 300 mm. Avpassa måtten efter den ost som skall lagras. Hyllorna bör vara så konstruerade att de lätt kan monteras ned. Den valda inredningen; hyllor, stapelbara korgar eller vagnar skall vara lätta att rengöra. Se till att lagringsutrymmena är väl tilltagna så att det är möjligt att expandera. Det är även viktigt för ostkvalitén att det finns tillräcklig plats. Det behövs någon form av klimatanläggning (se kapitel 9, Värme och kyla) i ostlagret. Både temperatur- och fuktighetsförhållanden bör kunna regleras. Figur 5:8. Ostlager där hyllplanen består av rör till vänster och till höger exempel på vagn för lagring av ost.

34 5:8 Packrum: Förråd för emballage: Förråd för städutrustning: Personalutrymme: Butik: Planlösning: I packrummet bör det finnas en arbetsbänk där man kan stå och förpacka ost. Arbetsbänken bör vara minst 2000 mm lång och 600 mm bredd. Det är en fördel om inredningen står på ben så att det lätt går att komma åt att städa under. Det bör finnas plats för våg, skrivare för etiketter, förpackningsmaterial, burkar, etiketter, folie, förslutningsmaterial, m.m. som behövs för packning av produkten. Utrymmet bör vara tillräckligt stort så att det går att köra in en vagn med ost och att man fortfarande får plats att arbeta effektivt. Packrummet bör ligga i anslutning till lager och förråd som bör kunna nås utan att man behöver gå in i ysteriet. Det är en fördel om det finns ett tvättställ i packutrymmet. I anslutning till packrummet bör det finnas ett förråd där det finns plats för emballage och förpackningsmaterial. Det skall även vara möjligt att torrt kunna förvara salt för torrsaltning. Det skall finnas ett utrymme eller skåp där städutrustning kan förvaras. Utrymmet bör vara utrustat med en utslagsvask. Här kan det även vara möjligt att förvara kemiska rengöringsmedel. I anslutning till mejeriet skall det finnas en personaldel där det är möjligt att byta kläder och eventuellt även hygienutrymme, kontor och matrum. Försäljningslokalen bör placeras så att det är möjligt att se in i ysteriet från kundsidan. På detta sätt är det möjligt att visa upp mejeriet utan att kunden går in i mejeriet. Butiken måste ha en kyldisk med varuskyddande glas, som skiljer kundsidan från försäljningssidan om osten säljs oförpackad. Finns förpackad ost kan kunden själv ta den. Att ha en kyldisk där osten kan förvaras gör att man inte behöver gå in i lagret för varje kund som kommer. Dessutom kan osten exponeras på ett trevligt sätt så att kunden lockas att köpa. Kunden ser också vilket utbud som finns. Ha gärna smakprover tillgängliga. För mera detaljer om butiker se även kapitel 7, Gårdsbutik. Gårdsmejeriet utformas efter de behov som finns för det specifika företaget, men det är bra att tänka på flexibilitet. Det kan bli förändringar, t.ex. vilka osttyper som skall tillverkas. Måtten i ostlagren påverkas av hur lagren inreds t.ex. är hyllor 300 mm medan backar kan vara 600 mm. I visa fall kan försäljning ske från packlokal om försäljningsvolymen är liten. I andra fall kan butiksarean ökas för att få plats med caféverksamhet (se kapitel 7, Gårdsbutik). Det kan vara en fördel att ha kontor/ arbetsplats i mejeriet eftersom det är viktigt med dokumentation under tillverkningsprocessen. Att ha toalett i byggnaden är också en fördel även om det inte är ett krav om man inte har anställd personal. Att gå över till en annan byggnad när det är minusgrader ute är kanske inte alltid så tilltalande.

35 5:9 Personalrum Butik 1. dusch 14. tvättställ 2. tvättställ 15. skåp med hyllor 3. toalettstol 16. kyldisk 4. klädskåp 17. bord att lägga varor på 5. högskåp 6. matplats Ysteri (kokrum) 7. pentrymodul 18. tvättställ 8. skrivplats 19. spolslang 20. diskmaskin Packrum 21. diskbänk med hyllor över 9. arbetsbänk 22. arbetsbänk 10. frys alt. kyl 23. vagn (kar på hjul) 11. tvättställ 24. avlopp 25. grytor Ostlager 12. hyllor Städ 13. kylaggregat 26. utslagsvask Figur 5:9. Exempel på planritning över gårdsmejeri. Ytan utanför ysteriet (till höger) kan hårdgöras om portabel mjölktank eller mjölkbil används för mjölkleverens alternativt byggs mjölkrum. Motorrummet används för elcentral och hydrofor.

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1. Egenkontroll Den här informationen vänder sig till dig som är ansvarig för en livsmedelsverksamhet. Vi vill underlätta för dig genom att informera om de möjligheter du har och de krav som lagen ställer.

Läs mer

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med att planera

Läs mer

Planering och utformning av livsmedelslokal

Planering och utformning av livsmedelslokal Information Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2013-02-13 Sida 1(5 Planering och utformning av livsmedelslokal Innan du startar en livsmedelsverksamhet är det viktigt att tänka på hur lokalen ska vara utformad.

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Krav på livsmedelslokaler

Krav på livsmedelslokaler Krav på livsmedelslokaler Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med att planera

Läs mer

Krav på livsmedelslokaler

Krav på livsmedelslokaler Krav på livsmedelslokaler En livsmedelslokal ska vara utformad och anpassad efter den verksamhet som bedrivs. Regler om livsmedelslokaler finns i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedels-hygien. I bilaga

Läs mer

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter INNEHÅLL Inledning... 1 Ändamålsenliga lokaler... 2 Val av material och utformning... 2 Val av inredning...

Läs mer

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska

Läs mer

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter VÄGLEDNING NR 1 Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl) Fax:

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretagare

Lokalkrav för livsmedelsföretagare Lokalkrav för livsmedelsföretagare Södertälje kommun Miljökontoret 151 89 Södertälje Organisationsnr: 212000-0159 www.sodertalje.se Besöksadress: Campusgatan 26 Växel: 08-523 010 00 Lokaler för livsmedelsverksamhet

Läs mer

Tillfällig hantering av livsmedel

Tillfällig hantering av livsmedel Tillfällig hantering av livsmedel Vad behöver du tänka på vid tillfällig livsmedelshantering? Uppdaterad: juli 2018 Tillfällig hantering av livsmedel I denna broschyr kan du som planerar för tillagning,

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretag

Lokalkrav för livsmedelsföretag Lokalkrav för livsmedelsföretag Krav på livsmedelslokalen Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé.

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretag.

Lokalkrav för livsmedelsföretag. Lokalkrav för livsmedelsföretag. 1 2 Krav på livsmedelslokalen. Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett

Läs mer

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet

Läs mer

Checklista - Internrevision

Checklista - Internrevision Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2017-08-22 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Miljönämnden Blankett 2010-05-07 Sida 1(6) Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004, om livsmedelshygien, kapitel

Läs mer

Tillverkning av livsmedel och försäljning av oförpackade, animaliska livsmedel. Möjligheter: Hur kommer jag igång?

Tillverkning av livsmedel och försäljning av oförpackade, animaliska livsmedel. Möjligheter: Hur kommer jag igång? I broschyren tar man upp de mest väsentliga stegmärkena för att börja med tillverkning och försäljning av livsmedel. Du får hjälp med alla frågor från Äkta smak-medlemmen i ditt område samt livsmedelstillsynsmyndigheten

Läs mer

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7 Råd och riktlinjer för gestaltning Sintorps Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63 1 av 7 Bakgrund Byggnadsnämnden har till uppgift enligt Plan- och bygglagen att verka för en god och estetiskt tilltalande stads

Läs mer

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Råd & tips för dig som ska starta Livsmedelsverksamhet Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Livsmedelsverksamhet BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS UPPGIFT Bygg- och miljönämnden har det politiska

Läs mer

INFORMATION TILL FÖRENINGAR MED LIVSMEDELSHANTERING

INFORMATION TILL FÖRENINGAR MED LIVSMEDELSHANTERING INFORMATION TILL FÖRENINGAR MED LIVSMEDELSHANTERING Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs Tel 042-33 72 84 Fax 042-33 77 55 E-post miljoavdelningen@hoganas.se 2011-02-07 E:R, U:F

Läs mer

Så här beräknar vi din kontrolltid BILAGA

Så här beräknar vi din kontrolltid BILAGA Så här beräknar vi din kontrolltid BILAGA Riksklassningsmodell det här påverkar din årliga kontrollavgift Alla livsmedelsföretag ska betala en årlig avgift, som baseras på den kontrolltid anläggningen

Läs mer

Information om registrering av livsmedelsanläggning

Information om registrering av livsmedelsanläggning Information om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan om registrering Den här foldern beskriver hur blanketten anmälan om registrering av livsmedelsanläggning ska fyllas i, hur ärendegången sker

Läs mer

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Foto: Per Nilsson, Profox 7 Produktbladen I produktbladen finns olika verksamheter beskrivna. Du kan kopiera, plasta in dem och ha med dem som checklistor när

Läs mer

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information

Läs mer

INFORMATION Februari 2014

INFORMATION Februari 2014 Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma)

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma) ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV LIVSMEDELSANLÄGGNING Ifylld ansökan skickas till: Miljöenheten Ljusdals kommun 827 80 Ljusdal Verksamheten får inte påbörjas förrän ett beslut om godkännande av verksamheten har

Läs mer

Information och tillsyn i Hörby kommun

Information och tillsyn i Hörby kommun M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Tillsyn av icke-anmälningspliktiga hygienlokaler (massörer, kroppsvård) Lokalt

Läs mer

Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket

Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket Här finner du en minneslista att använda vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar

Läs mer

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att

Läs mer

Allma nna lokal- och utrustningskrav

Allma nna lokal- och utrustningskrav Allma nna lokal- och utrustningskrav Tätt, slätt och lätt att göra rent En livsmedelslokal ska vara lätt att rengöra. Det gäller för alla ytor inom livsmedelslokalen; golv, väggar (inklusive dörrar och

Läs mer

Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter

Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter Från och med 2012 tillämpar bygg- och miljönämnden Livsmedelsverkets reviderade vägledning

Läs mer

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL 2017-05-23 1 ( 17 ) EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL Verksamhetens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Telefon: Utdelningsadress: Besöksadress (om annan än ovan): Verksamhetsansvarig: Telefon:

Läs mer

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Nedan kan du läsa hur vi steg för steg räknar ut riskklassen och kontrolltiden för din verksamhet. Kontrolltiden ger sedan den

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 19 maj 2007 Författare: Niklas Ekman Äldres deltagande i matlagningen på gruppboenden Äldre som bor på gruppboenden får vara i köket och kan delta i matlagningen. Livsmedelsverket får ofta rapporter

Läs mer

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll Sida: 1(5) Miljö Livsmedelsföretagare i Aneby kommun Handläggare Torbjörn Aronsson Tfn. 0380-46 191 E-post tillsynsnamnden@aneby.se Underlag för beslut om årlig kontrollavgift för livsmedelsanläggningar

Läs mer

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22 Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner

Läs mer

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Miljö- och byggenheten Medborgarhuset 780 50 VANSBRO. UNDERLAG Datum. Riskklassificering. Sida 1 (5)

Miljö- och byggenheten Medborgarhuset 780 50 VANSBRO. UNDERLAG Datum. Riskklassificering. Sida 1 (5) Sida 1 (5) UNDERLAG Datum Riskklassificering Miljö och byggenheten 780 50 VANSBRO 0281-750 00, miljo-bygg@vansbro.se Skickas till Miljö- och byggenheten Medborgarhuset 780 50 VANSBRO Livsmedelsföretagets

Läs mer

Säker livsmedelsverksamhet

Säker livsmedelsverksamhet Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.

Läs mer

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma)

Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma) ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING Utgåva april 2014 Ifylld anmälan skickas till: Miljöenheten Ljusdals kommun 827 80 Ljusdal En verksamhet får påbörjas två veckor efter att anmälan lämnats

Läs mer

Så här genomförs riskklassningen

Så här genomförs riskklassningen Så här genomförs riskklassningen Här får du en stegvis vägledning till hur riskklassningen går till. Observera att det bara är exempel. Mer information finns på Livsmedelsverkets webbplats, www.sverket.se.

Läs mer

O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet

O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet SMEDJEBACKENS KOMMUN Sid 1 (6) Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan O Tillsvidare O Tidsbegränsad verksamhet O Säsongsverksamhet Datum när verksamheten beräknas starta Från och med datum

Läs mer

Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras

Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras Den här informationen är tänkt som ett hjälpmedel vid nybyggnation samt vid ändring av lokaler där livsmedel hanteras. Vid hantering av livsmedel, måste

Läs mer

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Tillfällig hantering av livsmedel

Tillfällig hantering av livsmedel Tillfällig hantering av livsmedel Information från Miljö- och hälsoskyddsenheten Västra Mälardalens Myndighetsförbund (Uppdaterad juli 2012) Sommar i Arboga och Kungsör innebär både Karnevaler och Medeltidsdagar

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Checklista - Internrevision

Checklista - Internrevision Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2015-03-25 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen

Läs mer

Riskklassificering av livsmedelsanläggningar

Riskklassificering av livsmedelsanläggningar BILAGA Riskklassificering av livsmedelsanläggningar Vid bedömningen av verksamhetens risk ska hänsyn tas till förekomsten av en fungerande egenkontroll och kontrollmyndighetens erfarenheter av verksamheten.

Läs mer

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar. restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar. restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll Hjälp till utformning av livsmedelsanläggningar restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll Inledning Den här information vänder sig främst till dig

Läs mer

HAGFORS KOMMUN 1(5) Miljö- och byggavdelningen ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING

HAGFORS KOMMUN 1(5) Miljö- och byggavdelningen ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING HAGFORS KOMMUN 1(5) Miljö- och byggavdelningen ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING Livsmedelsföretagare Företagets namn Adress Ansvarig person E-postadress Organisations-/personnummer Postnummer

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 1 av 6 Från och med 2012 börjar vi tillämpa Livsmedelsverkets nya vägledning för riskklassning. Det kan

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering.

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Råd och anvisningar vid framtagande av underlag för detaljplaner och annan planering, bygglov etc. för bostäder och verksamheter. 1. Kommunal renhållningsansvar

Läs mer

livsmedels Att starta livsmedelsverksamhet februari 2012

livsmedels Att starta livsmedelsverksamhet februari 2012 livsmedels INFORMATION februari 2012 FRÅN MILJÖKONTORET Att starta livsmedelsverksamhet Planerar du att starta ett företag i livsmedelsbranschen? Då krävs det att verksamheten och lokalen där du tänker

Läs mer

I detta material läser du mer om hur du går tillväga för att starta din verksamhet och vad som är viktigt att tänka på.

I detta material läser du mer om hur du går tillväga för att starta din verksamhet och vad som är viktigt att tänka på. Är du intresserad av att starta ett företag i livsmedelsbranschen? Från 1 januari 2006 tillämpas EG-förordningar i Sverige och övriga EU som kräver att verksamheten och anläggningen godkänns eller registreras.

Läs mer

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 MILJÖ- OCH BYGGKONTORET Miljö- och hälsoskydd Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 Livsmedelsverket har gjort om metoden för riskklassning av livsmedelsverksamheter. Den nya riskklassningen

Läs mer

Riskklassning av livsmedelsverksamheter

Riskklassning av livsmedelsverksamheter Riskklassning av livsmedelsverksamheter Från och med 2012 tillämpas Livsmedelsverkets vägledning för riskklassning. Det kan betyda att din årliga kontrollavgift kan blir högre eller lägre. Miljö- och stadsbyggnadskontorets

Läs mer

falun.se/miljo Därför tar vi betalt! bilaga

falun.se/miljo Därför tar vi betalt! bilaga falun.se/miljo Därför tar vi betalt! bilaga Riskklassningsmodell - det här påverkar din årliga kontrollavgift Alla sföretag ska betala en årlig avgift, som baseras på den kontrolltid anläggningen får genom

Läs mer

falun.se/miljo Därför tar vi betalt! - bilaga

falun.se/miljo Därför tar vi betalt! - bilaga falun.se/miljo Därför tar vi betalt! - bilaga Riskklassningsmodell - det här påverkar din årliga kontrollavgift Alla sföretag ska betala en årlig avgift, som baseras på den kontrolltid anläggningen får

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de

Läs mer

Driva livsmedelsföretag

Driva livsmedelsföretag 1 (8) Driva livsmedelsföretag - information till dig som skall starta eller driver en livsmedelsverksamhet Läs igenom Driva livsmedelsföretag innan du lämnar in ansökan eller anmälan för din livsmedelsverksamhet

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel

PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel Säkra livsmedel! PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel Foto: Pernilla Lindén, www.fotoakuten.se Rådgivarutbildning 2017 Primärproduktion livsmedel inom tvärvillkorssystemet Odling

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

Så här räknar vi ut din avgift för livsmedelskontroll

Så här räknar vi ut din avgift för livsmedelskontroll Information från miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Senast reviderad: 2015-11-24 Så här räknar vi ut din avgift för skontroll För att beräkna hur mycket kontrolltid din verksamhet ska ha gör miljönämnden

Läs mer

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning 1 (7) Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning Sammanfattning År 2011 kontrollerades rengöring i tillagningskök inom skolor,

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet December 2011 Från och med år 2012 börjar miljö- och hälsoskyddskontoret att använda Livsmedelsverkets reviderade vägledning för riskklassning av livsmedelsverksamheter.

Läs mer

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter

Läs mer

Godkända leverantörer

Godkända leverantörer Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Information om hygienlokaler som inte är anmälningspliktiga Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö-

Läs mer

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen informerar

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds yrkesmässig hygienisk behandling, som t.ex. massage,

Läs mer

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Personlig hygien Vatten Rengöring Temperatur kontroller Avfallshantering Utbildning livsmedelshygien! Skadedjur Märkning och spårbarhet Underhåll av lokaler

Läs mer

Miljö- och byggenheten informerar

Miljö- och byggenheten informerar Miljö- och byggenheten Miljö- och byggenheten informerar Riskklassning och kontrollavgifter för livsmedelsanläggningar Riskklassning Livsmedelskontrollen ska vara riskbaserad och finansieras helt av avgifter.

Läs mer

Kontroll av ekologiska livsmedel Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Kontroll av ekologiska livsmedel Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Kontroll av ekologiska livsmedel Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Den som köper ekologiska livsmedel i en butik ska känna sig säker på att livsmedlen svarar mot de krav som reglerna ställer.

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Att tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet

Att tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet Att tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet Livsmedelslagstiftningens mål är att ge konsumenten säkra livsmedel samt att säkerställa redligheten hos verksamhetsutövaren. Detta innebär exempelvis

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA Hälsoskyddssektionen 43 16.06.2015 FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA HALSSEKT 16.06.2015 43 Beredning och ytterligare

Läs mer

Underlag för riskklassning av restaurang mm

Underlag för riskklassning av restaurang mm Underlag för riskklassning av restaurang mm Miljönämnden i mellersta Bohuslän Anmälare/Verksamhetsutövare Företagsnamn/Firmanamn Organisations-/Samordnings-/Personnummer* Livsmedelsanläggningens namn*

Läs mer

Kontrollerna har skett oanmälda. Arbetslagets egen checklista för sprinten, har använts som underlag.

Kontrollerna har skett oanmälda. Arbetslagets egen checklista för sprinten, har använts som underlag. Sprint Butik 2012 Inledning Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.45-47 utfört kontroller av större butiker med manuell hantering, samt en nyregistrering av en butik med förpackande livsmedel.

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

,z w, %ü"dilj; kodiltrgl%ltiêlå. ååh *BILAGA ' 4 I: .--- ä_. u-l.«_-.:_i:-" n ~ " g, ..4 « _n- _kl. t ' ...A... ,on _,... x V,.4. _ann_. ..-in. " u.

,z w, %üdilj; kodiltrgl%ltiêlå. ååh *BILAGA ' 4 I: .--- ä_. u-l.«_-.:_i:- n ~  g, ..4 « _n- _kl. t ' ...A... ,on _,... x V,.4. _ann_. ..-in.  u. on FFA ä u 4 «ra in ann x n V4 v 4 ul «:i: n kl 'n \ c r t ' r ' < v < y jr 'r v U n ~ ^ 4 ' u ~ W ;j * n v0 t» = I *J* A V ' A n A?rW* f A;M my«~

Läs mer

A N M ÄL A N O M R E G I S T R E R I N G O C H U N D E R L A G F Ö R R I S K K L A S S I F I C E R I N G A V L I V S M E D E L S A N L Ä G G N I N G

A N M ÄL A N O M R E G I S T R E R I N G O C H U N D E R L A G F Ö R R I S K K L A S S I F I C E R I N G A V L I V S M E D E L S A N L Ä G G N I N G A N M ÄL A N O M R E G I S T R E R I N G O C H U N D E R L A G F Ö R R I S K K L A S S I F I C E R I N G A V L I V S M E D E L S A N L Ä G G N I N G Anmälan om registrering Observera att anmälan ska inlämnas

Läs mer

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Antagen av kommunstyrelsen den 15 december 2008 465. Gäller

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

Underlag för riskklassificering av livsmedelsanläggning

Underlag för riskklassificering av livsmedelsanläggning Sid 1 (5) Underlag för riskklassificering av livsmedelsanläggning * = Obligatorisk uppgift Storgatan 13, 939 31 Malå 0953-140 50 Livsmedelsföretag Företag* Postort* Organisationsnummer* Telefon (även riktnummer)*

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING TANUMS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för butiks-/fastighets- och skyltägare, skyltdesigner/tillverkare och beaktas med fördel redan i ett tidigt skede. Riktlinjerna

Läs mer

Lager för kvalitetsprodukter

Lager för kvalitetsprodukter Ekologisk odling av grönsaker på friland Lager för kvalitetsprodukter Foto: Per G Norén Lager för kvalitetsprodukter Text och illustrationer: Kristina Ascárd, SLU, Inst för jordbrukets biosystem och teknologi

Läs mer

Livsmedelsverksamhet anmälan om registrering

Livsmedelsverksamhet anmälan om registrering Livsmedelsverksamhet anmälan om registrering Vanliga frågor och svar Fråga 1: Behövs verkligen en registrering? Företaget säljer ju så lite. Svar: Ibland är det svårt att avgöra om en verksamhet är ett

Läs mer

Ansökan om godkännande/anmälan om registrering av livsmedelsanläggning

Ansökan om godkännande/anmälan om registrering av livsmedelsanläggning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 1 (6) Ansökan om godkännande/anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan Tillsvidare Tidsbegränsad verksamhet Säsongsverksamhet Datum när verksamheten beräknas

Läs mer