GOD VÅRDMILJÖ. Välkomnande atmosfär och trygghet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GOD VÅRDMILJÖ. Välkomnande atmosfär och trygghet"

Transkript

1 GOD VÅRDMILJÖ Välkomnande atmosfär och trygghet Carina Jonsson, Locum Lene Klein, Psykiatri Nordväst Catrine Magnusson, Psykiatri Sydväst Fabio Pittuco, Psykiatri Södra Stockholm

2

3 Förord 3 Förord Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gav 2010 HSN-förvaltningen i uppdrag att stimulera och stödja fortsatt utveckling av heldygnsvården inom vuxenpsykiatrin. Utvecklingsarbetet drevs i projektform inom följande områden: Bemötande, miljö. innehåll/process och dimensionering och varje område hade en arbetsgrupp. Uppdraget för miljöarbetsgruppen var att definiera begreppet God vårdmiljö och ge en beskrivning vad det innebär utifrån ett avdelningsperspektiv samt att ta fram en checklista för grundläggande god vårdmiljö. Det utvecklingsarbete som initierades 2010 har sedan fortsatt med statliga stimulansmedel inom ramen för heldygnsvårdsprojektet Parasollet. Sjukvården i SLL står inför stora utmaningar och de förändringar som planeras inom ramen för Framtidens Hälso- och sjukvård (FHS) öppnar för möjligheter till bättre anpassade lokaler och nya vårdmiljöer i psykiatrin. Som ett led i denna förändringsprocess har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) fått ett politiskt uppdrag att kartlägga den nuvarande miljön på länets alla heldygnsvårdsavdelningar. Kartläggningen kommer att ske med hjälp av den checklista som arbetsgruppen ovan tog fram. Rapporten God Vårdmiljö välkomnande atmosfär och trygghet, introducerar kunskap och ett tankesätt kring hur man skapar en god fysisk miljö på en psykiatrisk vårdavdelning, som vi hoppas många ska tillägna sig. Engagemang kring miljön, i kombination med ett genomtänkt värdskap, tror vi både påverkar patienternas upplevelse av vården på ett positivt sätt och förbättrar arbetsmiljön. Stockholm i mars 2013 Styrgruppen för Parasollet

4 Innehåll Förord 3 Inledning 5 Välkomnande amtosfär 6 Färg 6 Ljus 6 Ljud 7 Konst/utsmyckning 7 Ordning/städning 9 Tryghet 10 Information 10 Patientinformation 10 Allmän skyltning 10 Integritet/avskildhet 10 Mötesplatser/möblering 11 Utsikt/natur 12 Stimulans/vila 12 Checklista 14 Referenser 15

5 Inledning 5 Inledning God vårdmiljö Vad är en god vårdmiljö? För att kunna svara på denna fråga har vi i arbetsgruppen först ställt oss frågan Vad vill vi att patient/personal ska känna/uppleva när han/hon kommer till/är på vår avdelning? Vi har enats om att det viktigaste att uppleva/känna när du som patient/personal kommer till en avdelning är: Välkomnande atmosfär och Trygghet. Hur kan en vårdavdelning med hjälp av den fysiska miljön skapa förutsättningar för detta? Med hjälp av referenslitteratur, intervjuer och utifrån egen erfarenhet vill vi försöka ge svar på hur den fysiska miljön kan vara till stöd i vården, och därmed också försöka svara på ursprungsfrågan - att definiera begreppet God vårdmiljö. Miljöarbetsgruppen har valt att ta avstamp i Värdskapet Värdskapet är en verksamhet som inte har koppling till någon viss livsåskådning, politik eller annat utan bygger på erfarenheter från verkligheten. Värdskapet arbetar för en värld där människor känner sig väntade, värdefulla och välkomna. Där vi alla ser människan i dem vi möter, bakom allt det som skiljer oss åt på ytan. Vi i arbetsgruppen menar att oavsett när en patient möter vården och oavsett var, så ska han/hon känna sig välkommen. Det gäller oberoende om patienten möter vården av fri vilja eller om det sker med tvång.

6 6 Välkomnande atmosfär Välkomnande atmosfär Vad menar vi kännetecknar en välkomnande atmosfär? Det är en vårdmiljö som uttrycker omtanke och omsorg, där du som patient och personal känner dig sedd och väl mottagen. Vi har valt att under detta begrepp redovisa betydelsen av: färg, ljus, ljud, konst/utsmyckning och ordning/ städning. Färg I rapporten Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder, en sammanställning baserad på litteratursökningar i nationella och internationella databaser, belyses frågan om färgernas betydelse. Johansson tar upp att medveten färgsättning i vårdmiljöer bidrar till positiva känslor, men konstaterar att det finns få entydiga slutsatser hur specifika rumsfärger påverkar våra känslor och beteenden (Johansson, 2007). Vidare säger Johansson i rapporten att, förutom rent perceptuella fenomen och färgpreferenser så finns det inga vetenskapliga belägg för att en viss färg påverkar människan på ett generellt sätt. I rapporten konstateras att perceptionsstudier visar att rum inredda i ljusa, kalla kulörer upplevs som större jämfört med rum som har mörkare varmare kulörer. Färgsättning tycks, menar Johansson, inte bara vara en fråga om tycke och smak utan bygger sannolikt på några generella regler. Färgsättning av rum och husfasader bör inte avvika för mycket från dess omgivning, färgen måste passa in i den miljö den finns. Naturliga ursprungliga färger tycks uppskattas mer än nya konstgjorda kulörer. Om man tvingas vistas i en miljö som är färgsatt på ett sätt som man ogillar kan det enligt rapporten leda till en viss stress på grund av minskad kontroll (Johansson, 2007). I samband med skapandet av ett Retreat room på en psykiatrisk avdelning i USA efterfrågade skaparen patienternas åsikter gällande vilka färger som skulle användas. Patienterna föredrog svala och lugnande färger såsom blått och grönt. De uppmärksammade att varma färger såsom rött och gult kunde framkalla ångest och att den mysighet som eftersöktes kunde för en del patienter upplevas klaustrofobiskt (Annual Nursing Report, 2008). Det går alltså inte att säga att en viss färg är bättre än en annan. Färgsättning handlar till största delen om vilka färger jag som individ föredrar, men generellt sett kan man säga att ljusa kalla kulörer bidrar till att skapa rymd jämfört med mörkare varma kulörer. Att tänka igenom färgsättningen på en vårdavdelning på ett sådant sätt att färgen passar den miljö den finns i är att visa omtanke och bidrar till att skapa en välkomnande atmosfär. Färg kan även användas som utsmyckning till exempel i vårdmiljöer där det av olika skäl inte går att använda annan konst. Ett exempel på detta är heldygnsvården inom Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm där man med hjälp av konstnärer smyckat avdelningarna med målningar direkt på väggen. Ljus Enligt rapporten Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder så har tillgången på dagsljus och belysning stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande (Johansson, 2007).

7 Ljud 7 Ljussättningen spelar en kritisk roll i upplevelsen av sjukhusmiljöer och det estetiska och psykologiska värdet av en god belysning är betydligt större än andra dyrare arkitektoniska förbättringar. Belysning i vårdmiljöer kan förbättras genom att använda ljuskällor med god spektral sammansättning, undvika bländande ljus, skapa mjukare belysning som påminner om ljussättningen i hemmiljöer och sist men inte minst öka tillgången på dagsljus. Flera studier stödjer starkt att ljus, både naturliga och artificiella, kan påverka hälsan positivt vid till exempel depression, oro, sömnstörning. Minst elva starka undersökningar tyder på att ljus effektivt minskar depression bland patienter med bipolär sjukdom eller SAD. Ytterligare sju studier visar att exponering för morgonljuset är effektivare än exponering för kvällsljus vid depression. Det har också visat att patienter i starkt upplysta rum har en kortare vårdtid jämfört med patienter i dunkla rum. Insynsskydd ska undvikas med tanke på ljusets betydelse (Ulrich, m.fl. 2004). Patienter som vårdats för depression och som har en bipolär diagnos har i studier visat sig behöva en kortare vårdtid vid exponering av naturligt solljus på morgonen (Benedetti, Colombo, Barbini & Campori, 2001). Dagsljus och belysning har, kan vi konstatera, stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Ljussättning och tillgång på dagsljus är ett område, som en vårdavdelning har mycket att vinna på att arbeta aktivt och genomtänkt med. Att till exempel tänka på hur rummen är placerade i förhållande till solen är ett sätt. Rum där patienten sover, bör vara placerade åt öster, medan dagrum där patienten är vaken och aktiv, bör vara placerade åt sydväst detta för att ta vara på det naturliga ljuset maximalt. Ljusinsläppet måste dock alltid kunna regleras. Nattetid ska det finnas möjlighet att mörklägga för att skapa möjlighet för god sömn. Belysning bör kunna regleras via dimmer, punktbelysning bör finnas för att skapa en mjukare och mer harmonisk ljusbild. Gardiner kan användas för att hjälpa ljuset in i rummet, gardinkappor stoppar oftast ljusflödet medan raka ljusa gardiner längs med fönstret hjälper ljuset in i rummet. I en samtalssituation är det viktigt att ingen av samtalsparterna sitter i motljus. Motljuset försvårar möjligheten att läsa av ansiktsuttryck. Valet av ljuskälla är en annan faktor av stor betydelse när det gäller ljus, till exempel ljusflöde, färgtemperatur och färgåtergivning är olika beroende på typ av ljuskälla och ljuskällans ålder. Vid ljusplanering är det därför viktigt att man kontrollerar och visuellt bedömer hur tilltänkta ljuskällor påverkar omgivningens belysta ytor och föremål. Vidare är ett planerat, löpande underhåll en förutsättning för god belysning. Moderna ljuskällor tappar ofta både egenskaper och prestanda när de passerat sin optimala livslängd och måste därför ersättas innan de slocknar helt (Annell, 2007).

8 8 Ljud Ljud Störande ljud på en avdelning kan exempelvis vara ljud från larm, telefoner, personal som pratar och från medpatient vid delat rum. Dessa ljud visar sig vara största orsaken till uppvaknande och sömnlöshet och det har visat sig inverka positivt på sömnen att sätta ljudreducerande material i taken (Ulrich, m.fl. 2004). Rapporten Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder, tar upp problemet med bullriga miljöer. Det resulterar i att människor blir mindre engagerade i andra, visar lägre grad av omsorg och har svårare att koncentrera sig (Johansson, 2007). Det har även visat sig att bullriga vårdmiljöer leder till längre sjukhusvistelser. Forskare, framhåller att det finns ett stort behov av att undersöka och åtgärda ljud i vårdmiljöer för patienter med akuta psykiatriska symtom (Cropp, 2004, Holmberg & Coon, 1999, Topf, 2000). Studier har visat att trevlig musik, speciellt om den kan kontrolleras av patienterna själva, ofta kan reducera ångest och stress samt hjälper vissa patienter att hantera smärta (Ulrich, 2000). Musikens roll för att minska oro och ängslan har studerats på flera håll. Detta tas också upp i Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder och även att det finns forskning som visar på positiva hälsoeffekter (Johansson, 2007). Rapporten refererar bland annat till Hsu & Lai, som studerat patienter med depressiva sjukdomar, (2004). Dessa uppvisade färre symtom efter att under två veckor lyssnat på musik som de själva valt jämfört med kontrollgrupp. Att använda sig av textilier kan vara ett sätt att dämpa ljud. Ett exempel är heldygnsvården inom BUP i Stockholm där man använder sig av draperier på en av väggarna i bältesrummet. Konst/utsmyckning Stockholms läns landsting vill att närmiljön ska bidra till människors välbefinnande. På landstingets arbetsplatser runtom i länet vill man skapa miljöer som förmedlar en känsla av omtanke och som är stimulerande att vistas i för både patienter, personal och besökare. Omkring konstverk finns i landstingets vårdmiljöer. Att smycka offentliga byggnader med konst har en lång tradition i Sverige. Redan 1937 beslutade Sveriges riksdag att 1 procent av kostnaderna för statlig byggnation skulle avsättas för konstnärlig utsmyckning. När storlandstinget bildades 1971 blev det formellt beslutat att även landstinget skulle tillämpa procentregeln. Att landstinget tillämpar denna regel och att det inom landstinget finns så mycket konst, ger en unik möjlighet till utsmyckning av våra vårdavdelningar och möjlighet att därmed också skapa en välkomnande atmosfär (SLL Kulturförvaltningen, 2010). Kulturförvaltningen menar att vårdmiljöer ställer speciella krav och därför är utgångspunkten i arbetet med konsten alltid verksamhetens behov, begränsningar och möjligheter. Hänsyn måste tas till

9 Ordning/Städning 9 att det oftast handlar om intensiva miljöer och att det är människor som behöver stöd och omtanke som vistas där (SLL Kulturförvaltningen, 2010). Risker med att visa känslomässigt utmanande konst i vårdmiljöer framgår av en studie med psykiatriska patienter. Enheten var inredd med en brokig samling tavlor. Intervjuer med patienter indikerade starkt negativa reaktioner på konstverk som var svårförståeliga, surrealistiskta eller som kunde tolkas på flera sätt (Ulrich, m.fl. 2004). Samma patienter uppgav att de hade positiva känslor och associationer när det gällde målningar och tryck med naturmotiv. I denna studie menar man att det finns evidens för att olämplig konst kan öka stress och därmed försämra behandlingsresultatet. På avdelningar där man inte kan ha tavlor eller andra lösa konstföremål kan man t.ex. använda väggmålningar och varierande textur. Ett exempel på detta är, som tidigare nämnts, heldygnsvården inom Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm där man med hjälp av konstnärer smyckat avdelningarna med målningar direkt på väggen. BUP har även använt sig av textilier som spänts upp på en tunn skiva och fästs på väggen med kardborreband. Ordning/Städning Inom sjukvården utgör städningen en viktig del för att skapa god inomhusmiljö för alla som vistas där. Rena golv och dammfria ytor skapar inte bara god hygien utan även trivsel. Att ha rena golv, dammfria ytor och god sjukhushygien är viktigt. Vi vill i det här sammanhanget betona en annan dimension av städning för att skapa trivsel och god vårdmiljö, en dimension vi kallar formstädning. Formstädning handlar om att skapa harmoni och att hålla ordning, att se till att föremål och möbler har sin bestämda plats. Att till exempel kuddar skakas och placeras snyggt i en soffa, blommor vattnas och hålls fräscha, böcker ställs upp i hyllor, gardiner hänger snyggt på sina krokar, trasiga tidningar kastas, anslagstavlor hålls rena från inaktuell information, trasiga möbler lagas och att skador på väggar och golv åtgärdas omedelbart. Formstädning bör pågå kontinuerligt över dygnet och är en viktig del i omvårdnad och omsorg, varför uppgiften inte kan läggas på städpersonal. Uppgiften att formstäda åvilar avdelningen och är ytterst en ledningsfråga. Lean-modellen talar om fem S Sortera, Systematisera, Städa, Standardisera och Skapa vana. Sortera: vad behövs och vad behövs inte? Släng det som är onödigt. Systematisera: se till att det finns en plats för allt och att allt är på sin plats. Om något saknas ska det framgå tydligt. Städa: sätt av tid till att hålla rent och göra snyggt innan nästa team tar över. Standardisera: utveckla system och rutiner till exempel checklistor för att upprätthålla ordning. Dela ut ansvarsområden och ge spelregler. Skapa vana: upprätthåll rutiner, följ upp och förbättra.

10 10 Trygghet Trygghet En vårdmiljö som erbjuder patienten möjlighet att skydda sin integritet, har plats för patienten att gå undan när så behövs. Det möjliggör också för patienten att ha kvar sitt privata liv. En sådan vårdmiljö skapar förutsättningar för patienten att känna trygghet. Vi har valt att under detta begrepp redovisa betydelsen av: information, integritet/avskildhet, mötesplatser/möblering, utsikt/natur, stimulans/vila och arbetsro. Information Det är viktigt att benämna platser och funktioner på ett enhetligt sätt. Och att ha tydlig skyltning. Texterna ska vara så korta att de är möjliga att känna igen på sin form även av dem som har minskad läsförmåga. Patientinformation Att patienter och närstående får tillgång till adekvat information under ett vårdtillfälle inom heldygnsvården har stor betydelse för upplevelsen av god vårdmiljö. Olika typer av information kan behövas under ett vårdtillfälle. Information till den enskilda patienten och dennes närstående om bedömning av patientens tillstånd, vilka behandlingar som kan erbjudas och om risken för biverkningar vid viss medicinering. Det finns rutiner för vårdplanering men det är viktigt att skapa delaktighet i hela vårdprocessen. Information om avdelningens rutiner är viktig, till exempel vilka i personalgruppen som är direkt involverade i patientens behandling. Vi är skyldiga att ge information om Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och möjligheter att överklaga eller ifrågasätta olika beslut. Information om patient- och närståendeorganisationer och om eventuell brukarinflytandesamordning (BISAM) är också viktig. Informationen ska vara skriftlig och lätt att förstå. Goda resultat har man uppnått på avdelningar som har haft dagliga möten med patienterna för att informera om vad händer under dagen. Dessutom kan man använda dessa möten för att lyssna på patienternas synpunkter på vården. Kontakt med livet utanför vårdinrättningen är viktigt att garantera för patienten. Möjligheten att kommunicera med omvärlden även via e-post och Internet blir allt viktigare. Rutiner för hur detta ska ske måste finnas så att det både garanterar patientens integritet och en säker vård. Ett sätt att lösa det är att se till att det finns en patientdator med separat internetuppkoppling där känsliga adresser är spärrade. Datorn bör vara placerad på en avskild plats där patienten får vara i fred. Allmän skyltning I Locums riktlinjer för skyltning är det i första hand personer med nedsatt orienteringsförmåga, synskadade och kognitivt funktionshindrade som står i fokus. De behov som dessa grupper

11 Integritet/avskildhet 11 behöver få uppfyllda, är tydligast kopplade till skyltinformationens utformning. Bland annat är egenskaper som tydlighet och konsekvens viktiga. Om dessa gruppers behov tillfredställs underlättar det samtidigt för övriga målgrupper. Skyltfärgens viktigaste egenskap är att skapa goda kontraster mellan text och bakgrund samt mellan skylt och dess omgivning. Textinformation ska vara enkel, gärna kort men undvika förkortningar samt bestå av raka bokstavsstilar (LOCUMs riktlinjer för skyltning). Den höjd som skyltar placeras på styrs bland annat av vilken typ av information som presenteras och vilken målgrupp den främst riktar sig till. Väggmonterade skyltar bör placeras 1,4 1,6 meter över golvet. För att göra den tillgänglig för rullstolsburna bör monteringshöjden vara 0,8 0,9 meter. Ska skylten vara möjlig att läsa på avstånd ska den placeras så att den inte skyms, minst 2,1 meter över golvet. Integritet/avskildhet Vårdmiljön ska så lång som möjligt bejaka patientens naturliga behov av att kunna påverka sin närmiljö. Om inte det tillfredställs kan det leda till stress och osäkerhetskänslor. Ett exempel är att rum och skåp ska kunna låsas, solavskärmning och belysning ska kunna varieras (From & Lundin, 2009). I rapporten The Role of the Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Oncein-a- Lifetime Opportunity, identifierades mer än 600 studier från vetenskapliga tidskrifter som fastslog hur sjukhusets design kan påverka de kliniska resultaten (Ulrich, m.fl. 2004). Flerbäddsrum minskar enligt rapporten kraftigt privatlivet för patienten och möjlighet att ha kontakt med sin familj, jämfört med enkelrum, och är likställt med att ha begränsade besökstider. En klar fördel med enkelrum är det faktum att de ger mer utrymme och möjlighet att möblera på ett sätt som främjar sociala kontakter. En undersökning av personal på fyra sjukhus där det fanns en blandning av enkel- och dubbelrum fann att sjuksköterskor gav högt betyg för enkelrum vad gällde att ta emot anhöriga och gav dubbelrum låga betyg. Vidare visade enkätuppgifter från drygt 2 miljoner patienter som fick vård under 2003, att patienttillfredsställelsen var betydligt högre för patienter i enkelrum, jämfört med de i dubbelrum, vad gällde boende och komfort för familjer och besökare. Kan patienter som delar rum få stressreducering genom socialt stöd? Vissa patienter kan uppleva att rumskamrater ger tröst och socialt stöd. Dock visar resultaten från flera studier enligt rapporten att förekomsten av en rumskompis vanligtvis är en källa till stress snarare än socialt stöd. I de flesta fall är rumskamrater kopplade till faktorer som förlust av privatlivet, en medpatient kan uppfattas som ovänlig, ha för många besökare eller vara allvarligt sjuk. Mötesplatser/Möblering De flesta studier vad gäller möblering har fokuserat på psykiatriska enheter och vårdhem. Det finns starka bevis för att rum, dagrum och väntrum med bekväma flyttbara möbler ordnade i små flexibla grupperingar ger ett positivt socialt stöd och gör att den sociala interaktionen kan öka. Ett par väl utformade studier på psykiatriska kliniker och

12 12 Utsikt/natur vårdhem har funnit att lämpliga arrangemang av flyttbara sittplatser i måltidsmiljön ökar social interaktion och förbättrar både ätbeteenden och leder till en ökad konsumtion av mat hos geriatriska patienter. Mycket forskning om dagrum och väntrum har visat att den utbredda praxisen att ordna sittplatser sida vid sida längs väggar hämmar social interaktion (Ulrich, m.fl. 2004). Viss möblering kan underlätta social kontakt. Sittplatser kan vara riktade från varandra eller mot varandra. Bord och stolar som är placerade bredvid varandra längs en vägg minskar interaktionen jämfört med om bord och stolar är placerade i grupper. Det uppmuntrar till konversation. Det är också en fördel om det finns möjlighet till närhet utan krav på ögonkontakt. Ur ett evolutionistiskt perspektiv föredrar människan platser där vi har utsikt (prospect) över ytan framför oss samtidigt som vi har skydd i ryggen (refuge) (From & Lundin 2009). Utsikt/natur Patientvård i största möjliga närhet till marknivå där patientrummen har utsikt mot exempelvis naturen är en positiv tankeavledare. Det är även en miljöfaktor som ökar andelen positiva känslor, som fångar uppmärksamhet och intresse, och som kan hejda och mildra oroliga tankar. Träd, blommor och vatten är sådana element som varit viktiga för människan i alla tider. Naturens positiva påverkan på sinnesstämningen har studerats hos smärtpatienter, som visat sig genom mindre behov av smärtlindrande läkemedel. Detta anses även kunna uppnås hos patienter med själslig smärta (From & Lundin 2009). Lugna rummet På vissa psykiatriska vårdavdelningar prövar man att installera särskilda sinnesstimulerande avslappningsrum för patienterna. Rummen använder i hög grad människans positiva associationer till naturen för att minska stress och ångest. Bland annat används en fototapet med skogsmotiv, naturljud såsom fågelkvitter och vågor samt olika örtbaserade doftoljor. Aktiviteter När det gäller aktiviteter präglas varje vårdavdelning av sina specifika förutsättningar dels på grund av avdelningens fysiska förutsättningar men även av vilka patientgrupper som vårdas. Vilka aktiviteter som kan erbjudas styrs även av patientens tillstånd. Vår erfarenhet säger att olika planerade aktiviteter (även i grupp) under vårdperioden kan vara till hjälp i den läkande processen. Några exempel på aktiviteter/terapeutiska insatser i grupp som har gett tillfredsställande resultat: gymnastik (även i grupp) gärna efter konsultation med sjukgymnast, morgonsamling och patientforum, promenader i grupp, högläsning av böcker, målargrupp med eller utan kvalificerade bildterapeuter, trädgårdsarbete och så vidare. Dessa aktiviteter kan vara av mer direkt terapeutisk karaktär eller kan gå under ett allmänt friskvårds begrepp. Vår erfarenhet säger att aktiviteter av detta slag också kan vara betydelsefullt för att skapa goda relationer/tillit till behandlarna vilket också har betydelse för en god vårdmiljö.

13 Stimulans/vila 13 Vid nedstämdhet eller andra tillstånd där sömnen är rubbad är det viktigt med energiskapande aktiviteter. Att aktivera sig fysiskt är en av de mest effektiva energiskapande aktiviteterna. Det behöver inte vara hård fysisk träning men en möjlighet att röra kroppen. Det kan även vara energiskapande att få utföra en aktivitet som tilltalar individen vilket ställer krav på att det finns flera aktiviteter anpassade till enhetens patientgrupp (Jernelöv, 2007). Exempel på detta finns inom heldygnsvården på BUP och en vårdavdelning inom Norra Stockholms Psykiatri som har införskaffat WiiI spel, detta ger fysisk rörelse samtidigt som det tilltalar patientgruppen. Det är också viktigt för patienten att ha möjlighet att ta del av livet utanför vårdinrättningen och kunna ombesörja praktiska saker såsom att betala räkningar och underhålla sociala kontakter. Ett sätt att tillfredsställa detta är att patienten har tillgång till dator och Internet (se avsnittet Information). Flertalet av frågorna berör sådant man på en avdelning med enkla medel kan åstadkomma inom ramen för egen budget (markerade med fet stil i checklistan) medan andra frågor rör sådant som kräver en mer långsiktig planering och är viktiga att beakta vid om- och nybyggnation. Men det kan också handla om insatser som kräver beslut av andra aktörer till exempel fastighetsägaren. Varje avdelning måste använda checklistan utifrån de förutsättningar som råder på den egna avdelningen, särskilt gäller detta säkerhetsaspekter. Viktigt att beakta är även lokalernas tillgänglighet för dem som har någon form av funktionsnedsättning. Mer om detta finns att läsa på under Tillgängliga lokaler. Checklista Uppdraget för miljöarbetsgruppen var att, förutom definiera begreppet God vårdmiljö, också ta fram en checklista för grundläggande god vårdmiljö. Checklistan omfattar totalt cirka 60 frågor (bilaga), som rör den fysiska vårdmiljön. Checklistan och rapporten är tänkta att användas återkommande och systematiskt ungefär på samma sätt som man arbetar med en skyddsrond. Det vill säga att man minst en gång per år går igenom checklistan, ser vad som saknas och prioriterar vad som ska åtgärdas, av vem och hur.

14 14 Referenser Referenser Benedetti, F. Colombo, C. Barbini, B. Campori, E. (2001) Morning sunlight reduce length of hospitalization in bipolar depression. Journal of Affective Disorders 62, From, L., Lundin, S. (r) (2009) Arkitektur som medicin. ARQ. Ulrich, R. WCDH2000.pdf Ulrich, R., Quan, X., Zimring, C. & Joseph, A. (2004) The Role of the Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Once-in-a-Lifetime Opportunity Bluebire, G. Comfort rooms: Reducing the need for seclusion and restraint. Rubinow, D. MD and Staff. (2009) Creating Calm. The wake county physician magazine. Volume 14, No1. Innovative new seclusion rooms offer psychiatric patients a calming environment. UNC Hospital USA, Division of nursing, Annual Nursing Report, Johansson, M. (2007) Delrapport 10: Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med psykiska funktionshinder. Boendeprojektet. Växjö universitet. Jernelöv, S. (2007). Sov gott! Råd och tekniker från KBT. Wahlström & Widstrand. Värdskapet AB (2007) Om värdskap konsten att få människor att känna sig välkomna. Konst i landstinget , Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting Våra vanligaste ljuskällor Kompendium 2007, Anell Ljus+Form AB

15

16

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Patientforum. - en modellbeskrivning

Patientforum. - en modellbeskrivning Patientforum - en modellbeskrivning Om Patientforum Patientforum är en modell för inflytande och delaktighet för patienter inom psykiatrisk heldygnsvård, framtagen av Brukarinflytandesamordnarna, BISAM,

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet Syftet med Forsythiaprojektet har beslutat sig för att tydliggöra sin roll som primär vårdgivare

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården

Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Utblick av Aleksandra Stratimirovic Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Stockholm, 20 april, 2015 På uppdrag av Ragunda kommun, presenteras här att förslag till konstnärlig

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Patientenkät Väntrumsmilj

Patientenkät Väntrumsmilj Patientenkät Väntrumsmilj 1. I vilket väntrum sitter du? 1. I vilket väntrum sitter du? n A. Sunderby sjukhus 79 100 100 100 179 100 B. Kalix vårdcentral 0 0 0 0 0 0 C. Hortlax vårdcentral 0 0 0 0 0 0

Läs mer

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Yttrande över motion 2012:29 av Helene Öberg (MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om att modernisera psykiatrin

Yttrande över motion 2012:29 av Helene Öberg (MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om att modernisera psykiatrin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Andreas Falk TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-15 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-05-21, p 9 1 (4) HSN 1212-1498 Yttrande över motion 2012:29 av Helene Öberg (MP)

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad rehabilitering efter

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014

PROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1698-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014 Inledning På uppdrag

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES.

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES. SURF IDEA BOOK 2013 Arkitekt: Kontakta oss för att få ditt itunes App Store-presentkort på 100 kr för att använda till appar till din iphone och ipad! Länk på sidan 1 Puucomp Frihet att koncentrera

Läs mer

JL Stockholms läns landsting

JL Stockholms läns landsting JL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning 2014-05-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 1(5) LS 1405-0663 Ankom Stockholms läns landsting 2014-05- 2 1 Utredningsbeslut om Nybyggnation

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Checklista för barnvänlig kommunikativ miljö

Checklista för barnvänlig kommunikativ miljö Checklista för barnvänlig kommunikativ miljö www.samför.se; www.malardalenrc.se Checklistan är framtagen för att skapa en barnvänlig kommunikativ miljö. Checklistan är konstruerad med utgångspunkt i handlingsplanen

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33 Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33, Landstinget Västmanland Avdelning 93 är en PIVA med 10 vårdplatser. Vanligtvis vårdas patienterna enligt LPT men vård enligt HSL

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn

Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn 1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1126 Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn Åsa Brunius (MP) har ställt

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

effektivitet, komfort och enkelhet

effektivitet, komfort och enkelhet UM UM effektivitet, komfort och enkelhet UM-sortimentet innehåller diffusorer med MesoOptics -teknik. Fördelarna med den här tekniken högeffektiv och optimerad ljusfördelning i kombination med en modern

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Riktlinjer för patientinformation

Riktlinjer för patientinformation Riktlinjer för patientinformation Landstingets kansli Februari 2010 (version 1.1) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Begreppsdefinition... 3 3. Anvisningar för patientinformation... 3 3.1 All patientinformation

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Utomhusskyltning i Landstinget Halland

Utomhusskyltning i Landstinget Halland Bilaga till Skyltprogram Utomhusskyltning i Landstinget Halland Allmänt 2 3 Utseende och innehåll Kort om utomhusskyltning Utomhusskyltars utseende och innehåll En bra skyltning fungerar som en osynlig

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Stockholms läns landsting. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Stockholms läns landsting. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Stockholms läns landsting Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL. psykiatrisk dagavdelning. Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX Mariehamn, Telefon E-post

VÄLKOMMEN TILL. psykiatrisk dagavdelning. Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX Mariehamn, Telefon E-post VÄLKOMMEN TILL psykiatrisk dagavdelning PB 1055, AX-22111 Mariehamn, Telefon +358 18 5355 E-post info@ahs.ax www.ahs.ax Februari 2016 Psykiatriska dagavdelningen vänder sig till patienter som har behov

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Patientenkät Väntrumsmiljö Kalix vårdcentral Korsjämförd rapport före/efter renovering

Patientenkät Väntrumsmiljö Kalix vårdcentral Korsjämförd rapport före/efter renovering Patientenkät Väntrumsmiljö Kalix vårdcentral Korsjämförd rapport före/efter 1. I vilket väntrum sitter du? A. Sunderby 0 sjukhus 0 0 0 0 0 B. Kalix 100 vårdcentral 100 91 100 191 100 C. Hortlax vårdcentral

Läs mer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer