GOD VÅRDMILJÖ. Välkomnande atmosfär och trygghet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GOD VÅRDMILJÖ. Välkomnande atmosfär och trygghet"

Transkript

1 GOD VÅRDMILJÖ Välkomnande atmosfär och trygghet Carina Jonsson, Locum Lene Klein, Psykiatri Nordväst Catrine Magnusson, Psykiatri Sydväst Fabio Pittuco, Psykiatri Södra Stockholm

2

3 Förord 3 Förord Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gav 2010 HSN-förvaltningen i uppdrag att stimulera och stödja fortsatt utveckling av heldygnsvården inom vuxenpsykiatrin. Utvecklingsarbetet drevs i projektform inom följande områden: Bemötande, miljö. innehåll/process och dimensionering och varje område hade en arbetsgrupp. Uppdraget för miljöarbetsgruppen var att definiera begreppet God vårdmiljö och ge en beskrivning vad det innebär utifrån ett avdelningsperspektiv samt att ta fram en checklista för grundläggande god vårdmiljö. Det utvecklingsarbete som initierades 2010 har sedan fortsatt med statliga stimulansmedel inom ramen för heldygnsvårdsprojektet Parasollet. Sjukvården i SLL står inför stora utmaningar och de förändringar som planeras inom ramen för Framtidens Hälso- och sjukvård (FHS) öppnar för möjligheter till bättre anpassade lokaler och nya vårdmiljöer i psykiatrin. Som ett led i denna förändringsprocess har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) fått ett politiskt uppdrag att kartlägga den nuvarande miljön på länets alla heldygnsvårdsavdelningar. Kartläggningen kommer att ske med hjälp av den checklista som arbetsgruppen ovan tog fram. Rapporten God Vårdmiljö välkomnande atmosfär och trygghet, introducerar kunskap och ett tankesätt kring hur man skapar en god fysisk miljö på en psykiatrisk vårdavdelning, som vi hoppas många ska tillägna sig. Engagemang kring miljön, i kombination med ett genomtänkt värdskap, tror vi både påverkar patienternas upplevelse av vården på ett positivt sätt och förbättrar arbetsmiljön. Stockholm i mars 2013 Styrgruppen för Parasollet

4 Innehåll Förord 3 Inledning 5 Välkomnande amtosfär 6 Färg 6 Ljus 6 Ljud 7 Konst/utsmyckning 7 Ordning/städning 9 Tryghet 10 Information 10 Patientinformation 10 Allmän skyltning 10 Integritet/avskildhet 10 Mötesplatser/möblering 11 Utsikt/natur 12 Stimulans/vila 12 Checklista 14 Referenser 15

5 Inledning 5 Inledning God vårdmiljö Vad är en god vårdmiljö? För att kunna svara på denna fråga har vi i arbetsgruppen först ställt oss frågan Vad vill vi att patient/personal ska känna/uppleva när han/hon kommer till/är på vår avdelning? Vi har enats om att det viktigaste att uppleva/känna när du som patient/personal kommer till en avdelning är: Välkomnande atmosfär och Trygghet. Hur kan en vårdavdelning med hjälp av den fysiska miljön skapa förutsättningar för detta? Med hjälp av referenslitteratur, intervjuer och utifrån egen erfarenhet vill vi försöka ge svar på hur den fysiska miljön kan vara till stöd i vården, och därmed också försöka svara på ursprungsfrågan - att definiera begreppet God vårdmiljö. Miljöarbetsgruppen har valt att ta avstamp i Värdskapet Värdskapet är en verksamhet som inte har koppling till någon viss livsåskådning, politik eller annat utan bygger på erfarenheter från verkligheten. Värdskapet arbetar för en värld där människor känner sig väntade, värdefulla och välkomna. Där vi alla ser människan i dem vi möter, bakom allt det som skiljer oss åt på ytan. Vi i arbetsgruppen menar att oavsett när en patient möter vården och oavsett var, så ska han/hon känna sig välkommen. Det gäller oberoende om patienten möter vården av fri vilja eller om det sker med tvång.

6 6 Välkomnande atmosfär Välkomnande atmosfär Vad menar vi kännetecknar en välkomnande atmosfär? Det är en vårdmiljö som uttrycker omtanke och omsorg, där du som patient och personal känner dig sedd och väl mottagen. Vi har valt att under detta begrepp redovisa betydelsen av: färg, ljus, ljud, konst/utsmyckning och ordning/ städning. Färg I rapporten Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder, en sammanställning baserad på litteratursökningar i nationella och internationella databaser, belyses frågan om färgernas betydelse. Johansson tar upp att medveten färgsättning i vårdmiljöer bidrar till positiva känslor, men konstaterar att det finns få entydiga slutsatser hur specifika rumsfärger påverkar våra känslor och beteenden (Johansson, 2007). Vidare säger Johansson i rapporten att, förutom rent perceptuella fenomen och färgpreferenser så finns det inga vetenskapliga belägg för att en viss färg påverkar människan på ett generellt sätt. I rapporten konstateras att perceptionsstudier visar att rum inredda i ljusa, kalla kulörer upplevs som större jämfört med rum som har mörkare varmare kulörer. Färgsättning tycks, menar Johansson, inte bara vara en fråga om tycke och smak utan bygger sannolikt på några generella regler. Färgsättning av rum och husfasader bör inte avvika för mycket från dess omgivning, färgen måste passa in i den miljö den finns. Naturliga ursprungliga färger tycks uppskattas mer än nya konstgjorda kulörer. Om man tvingas vistas i en miljö som är färgsatt på ett sätt som man ogillar kan det enligt rapporten leda till en viss stress på grund av minskad kontroll (Johansson, 2007). I samband med skapandet av ett Retreat room på en psykiatrisk avdelning i USA efterfrågade skaparen patienternas åsikter gällande vilka färger som skulle användas. Patienterna föredrog svala och lugnande färger såsom blått och grönt. De uppmärksammade att varma färger såsom rött och gult kunde framkalla ångest och att den mysighet som eftersöktes kunde för en del patienter upplevas klaustrofobiskt (Annual Nursing Report, 2008). Det går alltså inte att säga att en viss färg är bättre än en annan. Färgsättning handlar till största delen om vilka färger jag som individ föredrar, men generellt sett kan man säga att ljusa kalla kulörer bidrar till att skapa rymd jämfört med mörkare varma kulörer. Att tänka igenom färgsättningen på en vårdavdelning på ett sådant sätt att färgen passar den miljö den finns i är att visa omtanke och bidrar till att skapa en välkomnande atmosfär. Färg kan även användas som utsmyckning till exempel i vårdmiljöer där det av olika skäl inte går att använda annan konst. Ett exempel på detta är heldygnsvården inom Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm där man med hjälp av konstnärer smyckat avdelningarna med målningar direkt på väggen. Ljus Enligt rapporten Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder så har tillgången på dagsljus och belysning stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande (Johansson, 2007).

7 Ljud 7 Ljussättningen spelar en kritisk roll i upplevelsen av sjukhusmiljöer och det estetiska och psykologiska värdet av en god belysning är betydligt större än andra dyrare arkitektoniska förbättringar. Belysning i vårdmiljöer kan förbättras genom att använda ljuskällor med god spektral sammansättning, undvika bländande ljus, skapa mjukare belysning som påminner om ljussättningen i hemmiljöer och sist men inte minst öka tillgången på dagsljus. Flera studier stödjer starkt att ljus, både naturliga och artificiella, kan påverka hälsan positivt vid till exempel depression, oro, sömnstörning. Minst elva starka undersökningar tyder på att ljus effektivt minskar depression bland patienter med bipolär sjukdom eller SAD. Ytterligare sju studier visar att exponering för morgonljuset är effektivare än exponering för kvällsljus vid depression. Det har också visat att patienter i starkt upplysta rum har en kortare vårdtid jämfört med patienter i dunkla rum. Insynsskydd ska undvikas med tanke på ljusets betydelse (Ulrich, m.fl. 2004). Patienter som vårdats för depression och som har en bipolär diagnos har i studier visat sig behöva en kortare vårdtid vid exponering av naturligt solljus på morgonen (Benedetti, Colombo, Barbini & Campori, 2001). Dagsljus och belysning har, kan vi konstatera, stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Ljussättning och tillgång på dagsljus är ett område, som en vårdavdelning har mycket att vinna på att arbeta aktivt och genomtänkt med. Att till exempel tänka på hur rummen är placerade i förhållande till solen är ett sätt. Rum där patienten sover, bör vara placerade åt öster, medan dagrum där patienten är vaken och aktiv, bör vara placerade åt sydväst detta för att ta vara på det naturliga ljuset maximalt. Ljusinsläppet måste dock alltid kunna regleras. Nattetid ska det finnas möjlighet att mörklägga för att skapa möjlighet för god sömn. Belysning bör kunna regleras via dimmer, punktbelysning bör finnas för att skapa en mjukare och mer harmonisk ljusbild. Gardiner kan användas för att hjälpa ljuset in i rummet, gardinkappor stoppar oftast ljusflödet medan raka ljusa gardiner längs med fönstret hjälper ljuset in i rummet. I en samtalssituation är det viktigt att ingen av samtalsparterna sitter i motljus. Motljuset försvårar möjligheten att läsa av ansiktsuttryck. Valet av ljuskälla är en annan faktor av stor betydelse när det gäller ljus, till exempel ljusflöde, färgtemperatur och färgåtergivning är olika beroende på typ av ljuskälla och ljuskällans ålder. Vid ljusplanering är det därför viktigt att man kontrollerar och visuellt bedömer hur tilltänkta ljuskällor påverkar omgivningens belysta ytor och föremål. Vidare är ett planerat, löpande underhåll en förutsättning för god belysning. Moderna ljuskällor tappar ofta både egenskaper och prestanda när de passerat sin optimala livslängd och måste därför ersättas innan de slocknar helt (Annell, 2007).

8 8 Ljud Ljud Störande ljud på en avdelning kan exempelvis vara ljud från larm, telefoner, personal som pratar och från medpatient vid delat rum. Dessa ljud visar sig vara största orsaken till uppvaknande och sömnlöshet och det har visat sig inverka positivt på sömnen att sätta ljudreducerande material i taken (Ulrich, m.fl. 2004). Rapporten Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder, tar upp problemet med bullriga miljöer. Det resulterar i att människor blir mindre engagerade i andra, visar lägre grad av omsorg och har svårare att koncentrera sig (Johansson, 2007). Det har även visat sig att bullriga vårdmiljöer leder till längre sjukhusvistelser. Forskare, framhåller att det finns ett stort behov av att undersöka och åtgärda ljud i vårdmiljöer för patienter med akuta psykiatriska symtom (Cropp, 2004, Holmberg & Coon, 1999, Topf, 2000). Studier har visat att trevlig musik, speciellt om den kan kontrolleras av patienterna själva, ofta kan reducera ångest och stress samt hjälper vissa patienter att hantera smärta (Ulrich, 2000). Musikens roll för att minska oro och ängslan har studerats på flera håll. Detta tas också upp i Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med funktionshinder och även att det finns forskning som visar på positiva hälsoeffekter (Johansson, 2007). Rapporten refererar bland annat till Hsu & Lai, som studerat patienter med depressiva sjukdomar, (2004). Dessa uppvisade färre symtom efter att under två veckor lyssnat på musik som de själva valt jämfört med kontrollgrupp. Att använda sig av textilier kan vara ett sätt att dämpa ljud. Ett exempel är heldygnsvården inom BUP i Stockholm där man använder sig av draperier på en av väggarna i bältesrummet. Konst/utsmyckning Stockholms läns landsting vill att närmiljön ska bidra till människors välbefinnande. På landstingets arbetsplatser runtom i länet vill man skapa miljöer som förmedlar en känsla av omtanke och som är stimulerande att vistas i för både patienter, personal och besökare. Omkring konstverk finns i landstingets vårdmiljöer. Att smycka offentliga byggnader med konst har en lång tradition i Sverige. Redan 1937 beslutade Sveriges riksdag att 1 procent av kostnaderna för statlig byggnation skulle avsättas för konstnärlig utsmyckning. När storlandstinget bildades 1971 blev det formellt beslutat att även landstinget skulle tillämpa procentregeln. Att landstinget tillämpar denna regel och att det inom landstinget finns så mycket konst, ger en unik möjlighet till utsmyckning av våra vårdavdelningar och möjlighet att därmed också skapa en välkomnande atmosfär (SLL Kulturförvaltningen, 2010). Kulturförvaltningen menar att vårdmiljöer ställer speciella krav och därför är utgångspunkten i arbetet med konsten alltid verksamhetens behov, begränsningar och möjligheter. Hänsyn måste tas till

9 Ordning/Städning 9 att det oftast handlar om intensiva miljöer och att det är människor som behöver stöd och omtanke som vistas där (SLL Kulturförvaltningen, 2010). Risker med att visa känslomässigt utmanande konst i vårdmiljöer framgår av en studie med psykiatriska patienter. Enheten var inredd med en brokig samling tavlor. Intervjuer med patienter indikerade starkt negativa reaktioner på konstverk som var svårförståeliga, surrealistiskta eller som kunde tolkas på flera sätt (Ulrich, m.fl. 2004). Samma patienter uppgav att de hade positiva känslor och associationer när det gällde målningar och tryck med naturmotiv. I denna studie menar man att det finns evidens för att olämplig konst kan öka stress och därmed försämra behandlingsresultatet. På avdelningar där man inte kan ha tavlor eller andra lösa konstföremål kan man t.ex. använda väggmålningar och varierande textur. Ett exempel på detta är, som tidigare nämnts, heldygnsvården inom Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm där man med hjälp av konstnärer smyckat avdelningarna med målningar direkt på väggen. BUP har även använt sig av textilier som spänts upp på en tunn skiva och fästs på väggen med kardborreband. Ordning/Städning Inom sjukvården utgör städningen en viktig del för att skapa god inomhusmiljö för alla som vistas där. Rena golv och dammfria ytor skapar inte bara god hygien utan även trivsel. Att ha rena golv, dammfria ytor och god sjukhushygien är viktigt. Vi vill i det här sammanhanget betona en annan dimension av städning för att skapa trivsel och god vårdmiljö, en dimension vi kallar formstädning. Formstädning handlar om att skapa harmoni och att hålla ordning, att se till att föremål och möbler har sin bestämda plats. Att till exempel kuddar skakas och placeras snyggt i en soffa, blommor vattnas och hålls fräscha, böcker ställs upp i hyllor, gardiner hänger snyggt på sina krokar, trasiga tidningar kastas, anslagstavlor hålls rena från inaktuell information, trasiga möbler lagas och att skador på väggar och golv åtgärdas omedelbart. Formstädning bör pågå kontinuerligt över dygnet och är en viktig del i omvårdnad och omsorg, varför uppgiften inte kan läggas på städpersonal. Uppgiften att formstäda åvilar avdelningen och är ytterst en ledningsfråga. Lean-modellen talar om fem S Sortera, Systematisera, Städa, Standardisera och Skapa vana. Sortera: vad behövs och vad behövs inte? Släng det som är onödigt. Systematisera: se till att det finns en plats för allt och att allt är på sin plats. Om något saknas ska det framgå tydligt. Städa: sätt av tid till att hålla rent och göra snyggt innan nästa team tar över. Standardisera: utveckla system och rutiner till exempel checklistor för att upprätthålla ordning. Dela ut ansvarsområden och ge spelregler. Skapa vana: upprätthåll rutiner, följ upp och förbättra.

10 10 Trygghet Trygghet En vårdmiljö som erbjuder patienten möjlighet att skydda sin integritet, har plats för patienten att gå undan när så behövs. Det möjliggör också för patienten att ha kvar sitt privata liv. En sådan vårdmiljö skapar förutsättningar för patienten att känna trygghet. Vi har valt att under detta begrepp redovisa betydelsen av: information, integritet/avskildhet, mötesplatser/möblering, utsikt/natur, stimulans/vila och arbetsro. Information Det är viktigt att benämna platser och funktioner på ett enhetligt sätt. Och att ha tydlig skyltning. Texterna ska vara så korta att de är möjliga att känna igen på sin form även av dem som har minskad läsförmåga. Patientinformation Att patienter och närstående får tillgång till adekvat information under ett vårdtillfälle inom heldygnsvården har stor betydelse för upplevelsen av god vårdmiljö. Olika typer av information kan behövas under ett vårdtillfälle. Information till den enskilda patienten och dennes närstående om bedömning av patientens tillstånd, vilka behandlingar som kan erbjudas och om risken för biverkningar vid viss medicinering. Det finns rutiner för vårdplanering men det är viktigt att skapa delaktighet i hela vårdprocessen. Information om avdelningens rutiner är viktig, till exempel vilka i personalgruppen som är direkt involverade i patientens behandling. Vi är skyldiga att ge information om Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och möjligheter att överklaga eller ifrågasätta olika beslut. Information om patient- och närståendeorganisationer och om eventuell brukarinflytandesamordning (BISAM) är också viktig. Informationen ska vara skriftlig och lätt att förstå. Goda resultat har man uppnått på avdelningar som har haft dagliga möten med patienterna för att informera om vad händer under dagen. Dessutom kan man använda dessa möten för att lyssna på patienternas synpunkter på vården. Kontakt med livet utanför vårdinrättningen är viktigt att garantera för patienten. Möjligheten att kommunicera med omvärlden även via e-post och Internet blir allt viktigare. Rutiner för hur detta ska ske måste finnas så att det både garanterar patientens integritet och en säker vård. Ett sätt att lösa det är att se till att det finns en patientdator med separat internetuppkoppling där känsliga adresser är spärrade. Datorn bör vara placerad på en avskild plats där patienten får vara i fred. Allmän skyltning I Locums riktlinjer för skyltning är det i första hand personer med nedsatt orienteringsförmåga, synskadade och kognitivt funktionshindrade som står i fokus. De behov som dessa grupper

11 Integritet/avskildhet 11 behöver få uppfyllda, är tydligast kopplade till skyltinformationens utformning. Bland annat är egenskaper som tydlighet och konsekvens viktiga. Om dessa gruppers behov tillfredställs underlättar det samtidigt för övriga målgrupper. Skyltfärgens viktigaste egenskap är att skapa goda kontraster mellan text och bakgrund samt mellan skylt och dess omgivning. Textinformation ska vara enkel, gärna kort men undvika förkortningar samt bestå av raka bokstavsstilar (LOCUMs riktlinjer för skyltning). Den höjd som skyltar placeras på styrs bland annat av vilken typ av information som presenteras och vilken målgrupp den främst riktar sig till. Väggmonterade skyltar bör placeras 1,4 1,6 meter över golvet. För att göra den tillgänglig för rullstolsburna bör monteringshöjden vara 0,8 0,9 meter. Ska skylten vara möjlig att läsa på avstånd ska den placeras så att den inte skyms, minst 2,1 meter över golvet. Integritet/avskildhet Vårdmiljön ska så lång som möjligt bejaka patientens naturliga behov av att kunna påverka sin närmiljö. Om inte det tillfredställs kan det leda till stress och osäkerhetskänslor. Ett exempel är att rum och skåp ska kunna låsas, solavskärmning och belysning ska kunna varieras (From & Lundin, 2009). I rapporten The Role of the Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Oncein-a- Lifetime Opportunity, identifierades mer än 600 studier från vetenskapliga tidskrifter som fastslog hur sjukhusets design kan påverka de kliniska resultaten (Ulrich, m.fl. 2004). Flerbäddsrum minskar enligt rapporten kraftigt privatlivet för patienten och möjlighet att ha kontakt med sin familj, jämfört med enkelrum, och är likställt med att ha begränsade besökstider. En klar fördel med enkelrum är det faktum att de ger mer utrymme och möjlighet att möblera på ett sätt som främjar sociala kontakter. En undersökning av personal på fyra sjukhus där det fanns en blandning av enkel- och dubbelrum fann att sjuksköterskor gav högt betyg för enkelrum vad gällde att ta emot anhöriga och gav dubbelrum låga betyg. Vidare visade enkätuppgifter från drygt 2 miljoner patienter som fick vård under 2003, att patienttillfredsställelsen var betydligt högre för patienter i enkelrum, jämfört med de i dubbelrum, vad gällde boende och komfort för familjer och besökare. Kan patienter som delar rum få stressreducering genom socialt stöd? Vissa patienter kan uppleva att rumskamrater ger tröst och socialt stöd. Dock visar resultaten från flera studier enligt rapporten att förekomsten av en rumskompis vanligtvis är en källa till stress snarare än socialt stöd. I de flesta fall är rumskamrater kopplade till faktorer som förlust av privatlivet, en medpatient kan uppfattas som ovänlig, ha för många besökare eller vara allvarligt sjuk. Mötesplatser/Möblering De flesta studier vad gäller möblering har fokuserat på psykiatriska enheter och vårdhem. Det finns starka bevis för att rum, dagrum och väntrum med bekväma flyttbara möbler ordnade i små flexibla grupperingar ger ett positivt socialt stöd och gör att den sociala interaktionen kan öka. Ett par väl utformade studier på psykiatriska kliniker och

12 12 Utsikt/natur vårdhem har funnit att lämpliga arrangemang av flyttbara sittplatser i måltidsmiljön ökar social interaktion och förbättrar både ätbeteenden och leder till en ökad konsumtion av mat hos geriatriska patienter. Mycket forskning om dagrum och väntrum har visat att den utbredda praxisen att ordna sittplatser sida vid sida längs väggar hämmar social interaktion (Ulrich, m.fl. 2004). Viss möblering kan underlätta social kontakt. Sittplatser kan vara riktade från varandra eller mot varandra. Bord och stolar som är placerade bredvid varandra längs en vägg minskar interaktionen jämfört med om bord och stolar är placerade i grupper. Det uppmuntrar till konversation. Det är också en fördel om det finns möjlighet till närhet utan krav på ögonkontakt. Ur ett evolutionistiskt perspektiv föredrar människan platser där vi har utsikt (prospect) över ytan framför oss samtidigt som vi har skydd i ryggen (refuge) (From & Lundin 2009). Utsikt/natur Patientvård i största möjliga närhet till marknivå där patientrummen har utsikt mot exempelvis naturen är en positiv tankeavledare. Det är även en miljöfaktor som ökar andelen positiva känslor, som fångar uppmärksamhet och intresse, och som kan hejda och mildra oroliga tankar. Träd, blommor och vatten är sådana element som varit viktiga för människan i alla tider. Naturens positiva påverkan på sinnesstämningen har studerats hos smärtpatienter, som visat sig genom mindre behov av smärtlindrande läkemedel. Detta anses även kunna uppnås hos patienter med själslig smärta (From & Lundin 2009). Lugna rummet På vissa psykiatriska vårdavdelningar prövar man att installera särskilda sinnesstimulerande avslappningsrum för patienterna. Rummen använder i hög grad människans positiva associationer till naturen för att minska stress och ångest. Bland annat används en fototapet med skogsmotiv, naturljud såsom fågelkvitter och vågor samt olika örtbaserade doftoljor. Aktiviteter När det gäller aktiviteter präglas varje vårdavdelning av sina specifika förutsättningar dels på grund av avdelningens fysiska förutsättningar men även av vilka patientgrupper som vårdas. Vilka aktiviteter som kan erbjudas styrs även av patientens tillstånd. Vår erfarenhet säger att olika planerade aktiviteter (även i grupp) under vårdperioden kan vara till hjälp i den läkande processen. Några exempel på aktiviteter/terapeutiska insatser i grupp som har gett tillfredsställande resultat: gymnastik (även i grupp) gärna efter konsultation med sjukgymnast, morgonsamling och patientforum, promenader i grupp, högläsning av böcker, målargrupp med eller utan kvalificerade bildterapeuter, trädgårdsarbete och så vidare. Dessa aktiviteter kan vara av mer direkt terapeutisk karaktär eller kan gå under ett allmänt friskvårds begrepp. Vår erfarenhet säger att aktiviteter av detta slag också kan vara betydelsefullt för att skapa goda relationer/tillit till behandlarna vilket också har betydelse för en god vårdmiljö.

13 Stimulans/vila 13 Vid nedstämdhet eller andra tillstånd där sömnen är rubbad är det viktigt med energiskapande aktiviteter. Att aktivera sig fysiskt är en av de mest effektiva energiskapande aktiviteterna. Det behöver inte vara hård fysisk träning men en möjlighet att röra kroppen. Det kan även vara energiskapande att få utföra en aktivitet som tilltalar individen vilket ställer krav på att det finns flera aktiviteter anpassade till enhetens patientgrupp (Jernelöv, 2007). Exempel på detta finns inom heldygnsvården på BUP och en vårdavdelning inom Norra Stockholms Psykiatri som har införskaffat WiiI spel, detta ger fysisk rörelse samtidigt som det tilltalar patientgruppen. Det är också viktigt för patienten att ha möjlighet att ta del av livet utanför vårdinrättningen och kunna ombesörja praktiska saker såsom att betala räkningar och underhålla sociala kontakter. Ett sätt att tillfredsställa detta är att patienten har tillgång till dator och Internet (se avsnittet Information). Flertalet av frågorna berör sådant man på en avdelning med enkla medel kan åstadkomma inom ramen för egen budget (markerade med fet stil i checklistan) medan andra frågor rör sådant som kräver en mer långsiktig planering och är viktiga att beakta vid om- och nybyggnation. Men det kan också handla om insatser som kräver beslut av andra aktörer till exempel fastighetsägaren. Varje avdelning måste använda checklistan utifrån de förutsättningar som råder på den egna avdelningen, särskilt gäller detta säkerhetsaspekter. Viktigt att beakta är även lokalernas tillgänglighet för dem som har någon form av funktionsnedsättning. Mer om detta finns att läsa på under Tillgängliga lokaler. Checklista Uppdraget för miljöarbetsgruppen var att, förutom definiera begreppet God vårdmiljö, också ta fram en checklista för grundläggande god vårdmiljö. Checklistan omfattar totalt cirka 60 frågor (bilaga), som rör den fysiska vårdmiljön. Checklistan och rapporten är tänkta att användas återkommande och systematiskt ungefär på samma sätt som man arbetar med en skyddsrond. Det vill säga att man minst en gång per år går igenom checklistan, ser vad som saknas och prioriterar vad som ska åtgärdas, av vem och hur.

14 14 Referenser Referenser Benedetti, F. Colombo, C. Barbini, B. Campori, E. (2001) Morning sunlight reduce length of hospitalization in bipolar depression. Journal of Affective Disorders 62, From, L., Lundin, S. (r) (2009) Arkitektur som medicin. ARQ. Ulrich, R. WCDH2000.pdf Ulrich, R., Quan, X., Zimring, C. & Joseph, A. (2004) The Role of the Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Once-in-a-Lifetime Opportunity Bluebire, G. Comfort rooms: Reducing the need for seclusion and restraint. Rubinow, D. MD and Staff. (2009) Creating Calm. The wake county physician magazine. Volume 14, No1. Innovative new seclusion rooms offer psychiatric patients a calming environment. UNC Hospital USA, Division of nursing, Annual Nursing Report, Johansson, M. (2007) Delrapport 10: Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med psykiska funktionshinder. Boendeprojektet. Växjö universitet. Jernelöv, S. (2007). Sov gott! Råd och tekniker från KBT. Wahlström & Widstrand. Värdskapet AB (2007) Om värdskap konsten att få människor att känna sig välkomna. Konst i landstinget , Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting Våra vanligaste ljuskällor Kompendium 2007, Anell Ljus+Form AB

15

16

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet Syftet med Forsythiaprojektet har beslutat sig för att tydliggöra sin roll som primär vårdgivare

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad rehabilitering efter

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Färgsätt framtiden. En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö.

Färgsätt framtiden. En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö. Färgsätt framtiden En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö. Kunskapsskolan i Nyköping Hur ska en bra skolmiljö se ut? Räcker det med fyra väggar, tak och en svart tavla? Varje dag skickar föräldrar

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Hur påverkas vårdmiljön av konst?

Hur påverkas vårdmiljön av konst? KulturSkåne Konstkansliet Hur påverkas vårdmiljön av konst? Utdrag ur enkätundersökning från 17 vårdinrättningar i Region Skåne 17 vårdinrättningar Eslöv Folktandvården. Helsingborg Margaretahuset (Barn-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Acuro LED Acuro Active LED / Acuro LED: Rätt ljus för alla tider på dygnet. Linjär: Behaglig: Fördelaktig: Okomplicerad: Säker: Flexibel:

Acuro LED Acuro Active LED / Acuro LED: Rätt ljus för alla tider på dygnet. Linjär: Behaglig: Fördelaktig: Okomplicerad: Säker: Flexibel: Acuro LD Acuro LD Acuro Active LD / Acuro LD: Rätt ljus för alla tider på dygnet. Acuro Active LD ger ljus som är optimalt anpassat efter människans biorytm. n integrerad kontroller blandar LD ljus av

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Daglig verksamhet. Välkommen till. i Sävsjö kommun. Lite praktisk information

Daglig verksamhet. Välkommen till. i Sävsjö kommun. Lite praktisk information Lite praktisk information Resor Om du behöver resa till daglig verksamhet kan du antingen åka med Länstrafikens buss eller åka dagcenterresa. Om du åker med Länstrafikens buss så kan du antingen köpa ett

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BERGS

VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ BERGS Bergs tillhör Melleruds kommun och ligger ca 10 min gångväg från Melleruds centrum, bredvid järnvägsstationen. För närvarande finns 16 korttidsplatser på

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Bilaga 3 till Prevents skrift Syn och belysning i arbetslivet (sidhänvisningar till

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Göra om på jobbet? Här kan ni läsa vad som är viktigt att tänka på och varför

Göra om på jobbet? Här kan ni läsa vad som är viktigt att tänka på och varför Göra om på jobbet? Här kan ni läsa vad som är viktigt att tänka på och varför En fin miljö får patienterna att må bättre Varför ska vi ägna tid och pengar åt inredning när det är ont om pengar i vården?

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Vad är ett gestaltningsprogram? En vägledning för hur vi kan forma

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Rofyllt på Höjden HEMMA HOS MY HOME I HÖST 2014

Rofyllt på Höjden HEMMA HOS MY HOME I HÖST 2014 Rofyllt på Höjden Att köpa ett hus från 1940-talet och försöka hinna med att såväl renovera som inreda med två små barn är inte det lättaste. Bekvämt ska blandas med funktionellt och så gärna lite snygg

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Bild 1. Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt, Seinäjoki centralsjukhus, Y-huset i september 2011. (Risto Lindqvist)

Bild 1. Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt, Seinäjoki centralsjukhus, Y-huset i september 2011. (Risto Lindqvist) Kotilainen Helinä Helina.Kotilainen@thl.fi Virtuella verktyg för dialogen mellan brukare och planerare Bild 1. Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt, Seinäjoki centralsjukhus, Y-huset i september 2011. (Risto

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

Landstingets pensionärsråd 21-28

Landstingets pensionärsråd 21-28 Protokoll Sammanträdesdatum 2006-06-02 Landstingets pensionärsråd 21-28 Tid: Fredagen den 2 juni 2006, kl 09.30-12.00 Plats: Sjukgymnastikens konferensrum, Länssjukhuset i Halmstad Närvarande ledamöter

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 INTRODUKTION HISTORIKEN OCH DESS BETYDELSE KALLE 30 ÅR, 1960, 1980 och 2005 BOENDEPROJEKTET DAVIDS FUNDERINGAR BOENDEPROGRAMMET KALLE 30 ÅR, 2020 BOENDE FÖRR

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Behovsprocess på IVA

Behovsprocess på IVA Behovsprocess på IVA 2014-06- 10 Madelene Larsson, SICAHT Eva Douglas, IVA Mikael Aspegren, IVA Jessica Loudd, IVA CharloEe Romare, IVA Eva Bergman OEosson, LtB Intensivvårdsavdelningen! Eva Douglas! Avdelningschef!

Läs mer