Återvunnen råvara en god affär för klimatet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återvunnen råvara en god affär för klimatet"

Transkript

1 Återvunnen råvara en god affär för klimatet April 2007

2 Förord Vad gör duför klimatet?fråganställs allt oftare imedia, idenpolitiska debattenochrunt köksbordet. Väldigt ofta är svaret jagsorterar mina sopor eller jagåtervinner mer. Enochannanexpert har nog skakat på huvudet åt ivernatt sopsortera framklimatförbättringar. Politiker föredrar att fokusera på miljöbilar, byten avbränslen frånfossilt tillförnybart,handeln med utsläppsrätterochförhandlingarna omkyotoprotokolletsfortsättning. Mende somåtervinner tänker rätt!det är väsentligt bättre förklimatet att återvinna änatt förbränna. Ett kilo stålsomåtervinns minskar koldioxidutsläppenmeddrygt ett kilo. Varjekilo papper som återvinns leder till1,5 kilo minskade utsläpp, ett kilo återvunnenplast gertvåkilo mindre utsläpp och ett kilo återvunnet aluminiumminskar koldioxidutsläppen med hela tio kilo. Svenskarna är redanduktiga på att återvinna. Vår svenska återvinning betyder att de globalautsläppen avkoldioxidutsläpp årligenminskar med 6,2 miljoner ton. Detta motsvarar nästantio procent avde totala svenska utsläppenavväxthusgaser! Denna stora klimatnytta negligerasdelvispå grund avett politiskt systemfel. Sverigesklimatmål är nämligenatt reducera utsläppenavväxthusgaser inomlandetsgränser. Menåtervinningensklimatnytta är inte nationell, utanglobal. Återvinner vi mer isverige minskar behovet av jungfrulig råvara någonstans ivärldenochdå minskar också energianvändningenochkoldioxidutsläppen. Ochnär återvunnen råvara används i svensk produktion av papper och plast minskar elanvändningen och därmed utsläppenfrånkolkraftverk ivåra grannländer. Menså länge den svenskaklimatstrateginhelt fokuserar på nationella utsläpp nedprioriterasåtervinningen, meddessstora globala klimatfördelar. Det finns mycket kvar att göra. Drygt hälftenavallt hushållsavfall bränns bara 33 procent materialåtervinnsoch11 procent bearbetas biologiskt. Endast 23procent avalla plastförpackningar återvinns. Sju avtio aluminiumförpackningar hamnar isopförbränningen istället för att återvinnas. Ökad materialåtervinning bör därför vara en självklar ochviktig deliden svenska klimatstrategin. Återvinningenökar inte av sig själv, mengenomenkla åtgärder kanenökad svensk återvinning på kort sikt reducera utsläppenavväxthusgaser med ytterligare drygt ton. Detta motsvarar utsläppen från nästan bensinbilar. Återvinningsföretagenväxer så det knakar, mednya företagochnya tekniker. Ökadåtervinning skulle lågt räknat ge nya jobb isverige, indirekt betydligt fler. Ensatsning på återvinning leder till teknikutveckling. Omviexporterar vår kunskapochvår teknik till snabbväxande länder somkina och Indienreducerasklimatpåverkanännu mer, samtidigt somsverige lägger grunden för enny exportindustri. Politiker lyft blicken över nationsgränsen och låt återvinning bli en viktig del av den svenska klimatpolitiken! Annika Helker Lundström, VdÅtervinningsindustrierna Dennarapportär framtagen avjessica Henryson och Mattias Goldmann, Westander Publicitet &Påverkan, på uppdrag av Återvinningsindustrierna. 2

3 Innehåll 1 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER INLEDNING ÅTERVINNINGENS KLIMATNYTTA OCH KORTSIKTIGA POTENTIAL ALUMINIUM ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED TON GLAS ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED TON KOPPARKABEL EN PROCENT ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED TON PAPPER ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED TON PLAST ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED TON STÅL ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED TON SYSTEMET ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA UTSLÄPPEN MED 2,2 MILJONER TON FORSKNINGEN VISAR PÅ KLIMATNYTTAN CITEKOLOGIK: MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA CIT EKOLOGIK: ÅTERVINNING AV PLAST EN ÖVERSIKTLIG ANALYS FMS/KTH: ROBUSTA OCH FLEXIBLA STRATEGIER FÖR UTNYTTJANDE AV ENERGI UR AVFALL FMS/KTH: LIFE CYCLE ASSESSMENT OF ENERGY FROM SOLID WASTE WRAP: ENVIRONMENTAL BENEFITS OF RECYCLING HUR NÅR VI ÅTERVINNINGENS KLIMATPOTENTIAL? ÅTERVINNING ELLER FÖRBRÄNNING? GENERELLT PRODUCENTANSVAR FÖR VAROR INSAMLING IMATERIALSLAG I STÄLLETFÖR IFÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR UTVECKLAD FASTIGHETSNÄRA INSAMLING ÅTERVINNINGSCERTIFIKAT RÄTTVISA KONKURRENSVILLKOR SAMMANSTÄLLNING AV POTENTIAL FÖR KLIMATNYTTA OCH VÄGEN DIT

4 1 Sammanfattning och slutsatser Samstämmiga forskningsrapporter visar att materialåtervinning är en mycket viktig klimatåtgärd. Livscykelanalyser visar att materialåtervinning ger betydligt lägreutsläpp av växthusgaser änandra avfallsbehandlingsmetoderochatt undantagenfråndenna regel är mycket få. Redan med dagensåtervinningsnivåer avaluminium, glas, papper, plast ochstålochundviks utsläpp på omkring 6,2 miljoner tonkoldioxid. Det är nästantio procent avdetotala svenska utsläppenavväxthusgaser! Det finns en mycket stor potentialatt ytterligare minska utsläppenav växthusgaser genomen ökad materialåtervinning. Potentialen finns inomistort sett alla materialslag. Ökadåtervinning avaluminium, glas, papper, plast ochstålbedöms lågt räknatochpå kort sikt kunna bidra tillminskade koldioxidutsläpp på drygt ton. Det motsvarar omkring en fjärdedelavdet svenska klimatmålet , somär att minska utsläppenavväxthusgaser med 4procent eller cirka 2,9 miljoner ton från1990 årsnivå. Det motsvarar också utsläppenfrån nästan vanliga personbilar. Så här skulleklimatnyttankunna uppnås: o o o o o o Omden svenska materialåtervinningenavaluminiumökar med10 procent kandet medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring tonper år. Omhälftenavdet privatimporterade glaset materialåtervinnsochåtervinningenavplanglas ökar, kandet medföra minskadekoldioxidutsläpp på omkring20 000tonper år. Ombara enenda procent avallkoppar somligger oanvänd igamla kablar imarkenskulle återvinnas, kandet medföra minskadekoldioxidutsläpp påomkring tonper år. Om15 procent avdet pappersomidaggår till förbränning istället materialåtervinns, kandet medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring tonper år. Omden svenska materialåtervinningenavplast ökar till15 procent, ennivå somredan uppnåttsiexempelvisitalien, SpanienochTyskland, kandet medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring tonper år. Omden svenska materialåtervinningenavstålökar med 10 procent, kandet medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring tonper år. Denpotentiella klimatnyttanpå längre sikt är väsentligt störreochbör kartläggasavansvariga myndigheter. Potentialen förökad materialåtervinning gäller både de materialslag/produktersomomfattasav producentansvaret ochövrigt avfall. De materialslag/produkter somomfattasavproducentansvaret utgör bara en mycket begränsad delavdet totalaavfallsflödet. Ett generellt producentansvar för varor, insamling baserad på 4

5 materialslag snarare änprodukttypeller införandet av återvinningscertifikat kanbidra till ökadeåtervinningsgrader ochtill att denstora klimatpotentialenrealiseras. Enrätt utformad skatt påförbränningavavfall kan bidra till att öka konkurrenskraften för materialåtervinning i förhållande till förbränning, vilket i sin tur kan möjliggöra fortsatt ökande återvinningsgrader. Insatser för att säkra efterlevnadenav lagenomoffentlig upphandling ochkommunallagensamt rättvisa konkurrensvillkor för avfallshantering, kan bidra tillen fortsatt positivutveckling för återvinningsbranschen. Detta kan i sin tur bidra till innovationer i form av nya produkter, processerochnya sätt attorganisera verksamheten,ochdärigenomtillökad materialåtervinning ochminskadklimatpåverkan. 2 Inledning Återvinningen isverige är framgångsrik. Varje år återvinnsöver fyra miljoner tonplast, papper, metaller ochglas det motsvarar cirkaett halvt tonper person. Återvinningenbetyder att viårligen undviker utsläpp av växthusgaser motsvarande 6,2miljoner tonkoldioxid, jämfört medom tillverkning skett frånmotsvarande jungfrulig råvaraochomavfallet istället hade förbräntseller lagtspådeponi. Det finns fortfarande goda möjligheter att öka återvinningenavsamtliga materialslag. Att materialåtervinning är enviktig klimatåtgärdär det inget tvivelom. Det visar ett stort antal forskningsrapporter somjämför olika sätt att hantera avfall ilivscykelperspektiv. Ändå ställs frågorna ofta: Är återvinning verkligenlönsamt ommantar hänsyntill alla transporterdet ger upphovtill? Är det inte lika braatt bränna avfallet, det ger ju elochvärme somvi behöver? Svaret på denförstafråganär enkelt. Ur klimatsynpunkt är det mycket lönsamt att återvinnaäven när mantar hänsyntilltransporterna. Livscykelanalyser sominkluderar alla utsläpp längshela kedjan frånavfalltillnyprodukt visar att återvinning leder till väsentligt lägre utsläpp. Svaret på denandra fråganär att återvinning ochförbränning är två behandlingsmetoder som kompletterar varandra. Det finnsavfallsominte lämpar sig för återvinning ochdå är förbränning ett bra alternativ. Men när vi bränner upp avfall som skulle kunna återvinnas, då går vi miste om en stormöjlighet att reducera koldioxidutsläppen. Idenna rapport sammanställsresultat frånett antalforskningsrapporterdär återvinning jämförs med tillverkning från jungfruligt materialoch medandra avfallsbehandlingsmetoder.med utgångspunkt idetta, ochmed bedömningar omnuvarandeochframtida återvinningsgrad, beräknas den klimatnytta somåtervinningenredan idag medförochvilkenpotential somfinnsattöka återvinningens bidragtillen minskadklimatpåverkan. Irapportenbeskrivsävenhur denbedömda klimatpotentialenkanrealiserasgenomolika åtgärderochstyrmedel. 5

6 3 Återvinningens klimatnytta och kortsiktiga potential Idet följande beskrivsklimatnyttanavden materialåtervinning somsker idagochpotentialen för att genomökadeåtervinningsnivåer öka klimatnyttan. De material somstuderashär är aluminium, glas, koppar,papper,plast ochstål. Det finnsävenandra materialsomgenomåtervinning bidrar till storklimatnytta. Det gäller inte minst övriga metaller ochåtervinning avorganiskt material genom rötning, mendessa har inte studeratsnärmare här. Bedömningarnaavseende minskade utsläpp avkoldioxidper tonåtervunnet material baseraspå forskningsstudier sombeskrivs närmare iavsnitt 4. Idefallandra växthusgaser änkoldioxid ingår i beräkningarnahar dessa, istudierna, omräknatstill koldioxidekvivalenter. Bedömningar avseende återvinningsnivåer idag ochpotentialför ökadåtervinning baseraspå tillgängligstatistik ochdiskussioner med forskare ochbranschföreträdare. Det finnsstorabrister i dentillgängliga statistikennär det gäller dagensåtervinning ochpotentialenförökadåtervinning är ofta svårbedömd. Irapportengörsdock ett försöktillenungefärliguppskattning avnivåerna. Medovanståendeutgångspunkt beräknasdagensåtervinning avaluminium, glas, koppar, plast, papper ochstålmedföraatt koldioxidutsläpp på 6,2 miljoner tonper år undviks. Ochdet finns fortfarande engodpotentialatt ökaåtervinningensklimatnytta. Enförsiktig bedömning är att en ökad återvinning på kort sikt,ochmed relativt enkla medel, kan medföra minskade utsläpp av koldioxid med ytterligare minst tonper år.resultatensammanställs itabell1. Tabell 1 Minskade koldioxidutsläpp till följd av återvinning Koldioxidreduktion genom återvinning (ton) Redan uppnådd klimatnytta (ton) Möjlig klimatnytta på kort sikt (ton) Ökad klimatnytta (ton) Aluminium Glas Koppar i.u. i.u Papper Plast Stål Summa Aluminium ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med ton Den nuvarande återvinningenav aluminium reducerarutsläppenav koldioxidmed 1miljonton och det borde vara möjligt attpå kort sikt ökaåtervinningen och reducerautsläppen med ytterligare minst ton. Nytillverkning avaluminiumär mycket energikrävande, men vidanvändning avåtervunnenråvara krävs bara cirka femprocent avenergiinsatsen. Livscykelanalyser visar att återvinning av aluminiummedför minskade koldioxidutsläpp medhela10 tonpertonåtervunnenaluminium. Årligenåtervinnsomkring tonaluminiumiSverige ochnär omsmältning inom industrinochburkar ipantsystemet inkluderas, så återvinnsuppskattningsvisdrygt ton aluminium. Det leder till minskade koldioxidutsläpp med enmiljonton. 6

7 Återvinningsgraden för aluminiumkanantasvara hög, men någonsamladstatistik finns inte tillgänglig. De europeiska branschorganen anger att drygt 60 procent avall aluminium i Europa används ibyggnader ochfordonochåtervinningsgradenför detta aluminiumuppskattastill procent. Omkring17 procent avaluminiumet användstill förpackningar,ochåtervinningsgraden uppskattasvariera mellan25 och75 procent ide europeiska länderna. 1 ISverige sattesår2005omkring tonaluminiumförpackningar somomfattasav producentansvaret, men inte avpantsystemet, på marknaden. Avdettaåtervannsbara omkring 2900ton(27procent). Det ärdärmed långt till det nationella målet att 70 procent av förpackningarna ska återvinnas. De 7900tonsominte återvinnsutgörsblandannat av aluminiumfolie, aluminiumformar ochvärmeljushållare somoftahamnar bland hushållssoporna. De utgörsocksåavtunn foliesomanvänds ilivsmedelsförpackningar ochsomär svår att separerafrån det övriga materialet iförpackningen. Fortsatt teknikutveckling inomområdet krävsför att återvinningenavdessa laminatförpackningar ska blitillräckligt lönsam-ochför att denpotentiella klimatnyttanmotsvarande tonkoldioxid ska kunna realiseras. När det gäller returburkar avaluminium(för drycker) inompantsystemet är återvinningsgraden i Sverige denhögsta ivärlden. År 2005 återvanns86procent avde cirka 825 miljoner returburkar somsattespå marknaden 2.Återvinningenhar dockgått nedansedan mittenav1990-talet då återvinningen flera år iradlåg på omkring procent. Denökade privatimportenavalkoholhar också inneburit att enstor mängd ölburkar sominte omfattasavpantsystemet kommer tillsverige. Jordbruksverket har ienutredning gjort bedömningenatt hälftenavdessa, eller cirka 200 miljoner burkar, hamnar ihushållssoporochförbränns 3.Tillsammans med de14 procent returburkar som inte återvinns, betyder det att 315 miljoner burkar,motsvarande cirka 3800tonaluminium, inte återvinns. Ochdärmed att enklimatnytta motsvarande tonkoldioxid inte utnyttjas. Bland hushållen finns många aluminiumföremålsominte omfattasavvare sigproducentansvar eller pantsystemochsomdet inte finnssärskilda insamlingskärlför. Dessa föremål riskerar därför att i storutsträckning hamna bland övrigasopor. Den högatemperaturen idagens förbränningsanläggningar innebär att aluminiumsomförbränns antingenbildar aluminiumoxid ochhamnar iflygaskaneller helt brinner upp. Det är därföriprincip inte möjligt att återvinna något aluminiumefter förbränningen. Det ärsvårt att bedömadentotala potentialenför ökadåtervinning avaluminium. Svårigheterna ligger iatt vetahur mycket aluminiumsomfinnstillgängligt för återvinning, då detillverkade aluminiumprodukterna har mycket varierande livslängd, samtidigt somproduktionenavaluminium ökarkontinuerligt. Ifigur 1nedan illustrerasflödet avaluminiumivärlden Av figurenframgår att 27,4 miljoner tonåtervunnenaluminiumoch25,3 miljoner ton ny aluminiumanvändes för produktionav nya 1 Aluminiumrecycling-theroad tohigh qualityproducts, European Aluminium Association (EAA)och Organisation of European Aluminium refinersand Remelters (OEA) 2 Returpack AB 3 Returförpackningsutredningen, Jordbruksverket Rapport 2006:7, mars Aluminiumrecycling-theroadtohigh qualityproducts, European AluminiumAssociation (EAA)och Organisation of European Aluminiumrefiners andremelters(oea) 7

8 aluminiumprodukter. Drygt hälftenavaluminiumet inya produkter är såledesåtervunnet. I tillverknings- ochbearbetningsprocessenuppstår förluster iformavaluminiumskrot ( scrap ) somi storutsträckning går direkt till återvinning. Dentotala mängden produkter ianvändning ökade med 17,5miljoner tontill totalt 496 miljoner ton. Fråndenna totala volym produkter i användning återgick 6,9 miljoner tonuttjäntaproduktertillaluminiumetskretslopp genom återvinning och2,9 miljoner tonladespå deponi. Ytterligare 3miljoner tonuppskattasha tagitsur bruk ochdet pågår enligt rapportenforskning för attöka kunskapenomvart materialet tarvägen för att därmed också kunna öka återvinningsgraden. Figur 1 Aluminiumets kretslopp i världen 2002 (siffror avser miljoner ton) Av siffrorna ifigurenovan framgår att 28,6miljoner tonaluminiumskrot återvinns, medan5,9 miljoner toninteåtervinns. Det innebär att upptill17 procent avden mängd aluminiumsom teoretiskt fannstillgänglig för återvinning, inte utnyttjades. Det börsåledes finnasenbetydande potentialatt öka återvinningen. En liknande situationkanantasgälla isverige ochenökad återvinning med mellan5och10 procent borde vara möjligatt uppnå. Det skulle innebära en ökning med mellan5000och10 000tonaluminiumochenpotentialatt minska koldioxidutsläppen med mellan50 000och ton. Om alla värmeljusformar skulle återvinnas i stället för att slängas bland soporna återvinns 225 ton aluminium och koldioxidutsläppen minskar med 2250 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 775 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 400 villor med olja 8

9 3.2 Glas ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med ton Den nuvarande återvinningenav glasreducerarutsläppenav koldioxidmed tonoch det borde varamöjligt att påkort sikt ökaåtervinningen ochreducera utsläppen medytterligare minst ton. Vidtillverkning avglasär energibehovet cirka 20 procent lägre när återvunnet glasanvänds istället för jungfruligråvara. Livscykelanalyser visar att utsläppenav växthusgaser minskar medomkring 0,6 ton koldioxid per ton glas somåtervinns. Den svenska glasåtervinningen på omkring tonper år, bidrar därförtillminskade utsläpp avnästan115000tonkoldioxid. År 2005 satte svenska producenter omkring tonglasförpackningar (exklreturflaskor som återanvänds) på marknaden, avvilket ton(95 procent)samlades inoch materialåtervanns 5. Genomprivatimport tillförsdock ytterligare omkring tonglastill marknaden. Dessa förpackningar omfattasinte avdet svenska producentansvaret. Hushållenantas ändå istor utsträckning källsortera demtillsammans med svenskproduceradeglasförpackningar. Hur stor andel avde privatimporterade flaskorna somåtervinns finnsdock ingenstatistiköver. Naturvårdsverket anger i sin uppföljning av producentansvaret en total återvinningsgrad på 73 procent när de privatimporterade flaskorna inkluderas, vilket motsvarar att inga privatimporterade glasflaskor återvinns. Det är dock sannolikt att enrelativt storandelav flaskorna faktiskt återvinns. De privatimporteradeglasflaskorna klassassomhushållsavfallochdärmed är det kommunens ansvar attta handomdem. Diskussionpågår mellansvensk Glasåtervinning ochkommunerna om hur privatimportenska hanteras. Ur klimatsynpunkt är det angeläget att glaset återvinns. Om exempelvis hälftenavdet privatimporterade glaset skulle falla utanför återvinningssystemet, innebär det att enklimatnytta motsvarande tonkoldioxid inte tillvaratas. Sedan2003 driver Swede GlassUnited ett frivilligt initiativ för återvinning avplanglas(fönsterochbilrutorm.m). När verksamheteninleddesåtervanns istort sett inget planglasochswedeglass gjorde bedömningenatt omkring tonplanglasvarje år hamnar påsoptippen, kanske upp till ton. Återvinningsnivånökar nu för varjeår och2007 beräknasomkring 7000tonplanglas återvinnas. Inomtre årärmålsättningenatt nivån ska fördubblas, tillomkring ton. På längre sikt bör det vara möjligt att nå ännu högre återvinningsnivåer. Åtgärder i syfte att öka återvinningen av glas bör kompletteras med styrmedel som ökar efterfrågan på återvunnenråvara, särskilt då det gäller färgat glas. Om varje svenskt hushåll återvinner en glasburk i månaden återvinns 7200 ton glas och koldioxidutsläppen minskar med 4300 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1500 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 800 villor med olja 5 Samlain, återvinn! Uppföljningavproducentansvaret för år Naturvårdsverket, Rapport

10 3.3 Kopparkabel en procent återvinning kan minska koldioxidutsläppen med ton Det borde varamöjligt att väsentligt reducerautsläppen av koldioxid genom återvinning av kopparkablar. Om en procent återvinnsminskarutsläppenmedminst ton. Återvinning avkoppar innebär enenergibesparing på omkring 90 procent jämfört medutvinning av nymetall. Klimatnyttan med återvinning är ocksåmycket stor, nästan20tonkoldioxid per ton återvunnenkoppar,enligt livscykelanalyser. Det finns ingensamlad statistik kring dagens återvinning avkoppar eller potentialför framtida återvinning. Det ärdäremot känt att det finns mycket storamängder kopparkabelnedgrävd ijordensominte längre används, ochsomdärmed utgörenpotentialför återvinning. Enkartläggning av mängdenkopparkabel visar attdet finnsomkring tonkoppar i dvala i el- ochkommunikationsnät 6.Varje år återvinnscirka en sjättedelavvad sombyggs in inäten, vilket betyder att mängdenkabel isamhället fortfarande ökar. Potentialen förökad återvinning avkabel bedöms ikartläggningen vara mycket stor. Störst potential bedöms finnas ikommunikationskablar i transportnätet, eftersomdessa har en mycket hög kopparvikt permeter kabel. Mängdensådankabel uppskattasuppgåtillcirka tonoch istort sett allkabelär förlagd under mark. Detta försvårar insamlingenoch innebär att nya metodermåsteutvecklas för att återvinningenska bli ekonomisk lönsam. Detta kräver i sin tur en fördjupad kartläggning av hur och var de olika kabelfraktionerna är nedlagda imarken. Ur klimatsynpunkt är återvinningen synnerligen effektiv. Ombara en procent av kopparkabeln i dvala återvanns(6200ton), skulle det medföra enklimatnytta motsvarande minskade utsläpp av mer än tonkoldioxid. Om alla svenska företag med anställda återvinner 0,5 kilo koppar i månaden återvinns 200 ton koppar och koldioxidutsläppen minskar med 4000 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1400 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 750 villor med olja 3.4 Papper ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med ton Den nuvarande återvinningenav papperreducerarutsläppen av koldioxid med 2,4miljontonoch det borde vara möjligt attpå kort sikt ökaåtervinningen och reducerautsläppen med ytterligare minst ton. Återvinning avpapper medför stora energibesparingar jämfört med tillverkning avpapper från jungfruligt material. Hur stor motsvarande klimatnyttaär beror påvilkenproduktionsprocessoch vilka energikällor somanvänds vid tillverkningen. Livscykelanalyser visar att man igenomsnitt kan räkna med minskade utsläpp påomkring1,5 tonkoldioxid pertonåtervunnet papper. Det betyder att dagensåtervinning på omkring1,6 miljoner tonpapper, medför att koldioxidutsläpp på omkring 6 Samhällets kabelförrådoch potential för ökadåtervinning, examensarbeteavjohan Wendell, Institutionen för konstruktions-och produktionsteknik, Linköpings Universitet,

11 2,4 miljoner tonundviks. Återvinningsgraden för papper är relativt hög, mendet finns fortfarande utrymme attöka återvinningenochdärmedklimatnyttan. Under 2005 sattesomkring 1,6 miljoner tonpappersprodukter på marknaden, fördelat på förpackningar avpapper, papp ochkartong, wellpapp, returpapperochkontorspapper, enligt tabell 2 7.Totalt återvanns74 procent avdenna mängd, eller cirka 1,2 miljoner ton. Ävenom återvinningsgradenför papper därmedär relativt god, ärdet fortfarande drygt en fjärdedel, eller omkring ton, sominte återvinns. Tabell 2 Mängd pappersprodukter på marknaden och återvinningsgrad (2005) 8 Satt på marknaden (ton) Materialåtervinning (ton) Materialåtervinning (%) Ej återvunnet material (ton) Förpackningar av papper, papp, kartong Wellpapp Returpapper Kontorspapper Summa Särskilt noterbart är att bara 42 procent avpappers-, papp-,ochkartongförpackningar återvinns. Denna andel bör vara möjlig att öka genombättreinformationtill hushållenochförbättradservice när det gäller insamling. Att det är möjligt att väsentligt påverkaåtervinningsgradenindikerasavatt återvinningenavpappersförpackningar ilandetskommuner varierade mellan4,8och28,3 kgper personår Sammantaget bör det vara rimligt att materialåtervinna ytterligare procent avdet papper som idag förbrännseller hamnar pådeponi. Det skulle innebära enökad återvinning påupp mot ton, vilket i sin tur skulle medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring ton per år. Om varje svenskt hushåll återvinner ett paket flingor i månaden återvinns 2400 ton papper och koldioxidutsläppen minskar med 3600 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 675 villor med olja 3.5 Plast ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med ton Den nuvarande återvinningenav plast reducerarutsläppenav koldioxid med tonoch det borde varamöjligt att påkort sikt ökaåtervinningen ochreducera utsläppen medytterligare minst ton. Livscykelanalyser visar att materialåtervinning av plast igenomsnitt medför minskadeutsläpp av koldioxid med omkring 1,5 2tonpertonåtervunnenplast. Förvissaplastsorter, så kallade konstruktionsplaster ärklimatnyttanväsentligt större. Densvenskaplaståtervinningenpå minst 7 Samlain, återvinn! Uppföljningavproducentansvaret för år Naturvårdsverket, Rapport Samlain, återvinn! Uppföljningavproducentansvaret för år Naturvårdsverket, Rapport

12 50 000tonper årmedför därmed att koldioxidutsläpp på uppemot tonundviks. Ochdet finnsstor potentialatt öka klimatnyttan ytterligare genomökad återvinning avplast. Det finns ingensamlad statistiköver hur mycket plast somåtervinns isverige, eller hur mycket plast somfinnstillgängligt för återvinning. Det europeiska branschorganet för plastföretag, PlasticsEurope, följer upp produktion och konsumtion av plast i Europa. Enligt organisationen konsumerade den svenska plastindustrin720000tonplastråvara år och tonår Det insamlingsbara plastavfallet uppgick enligt organisationentill tonår 2002 ochavdetta materialåtervanns6,3 procent (31000ton). För 2004anges inte mängden insamlingsbart plastavfall, menomrelationenär densamma som2002 bör denha uppgåtttill knappt ton.Återvinningsgraden, inklusive kemiskåtervinning ( feedstockrecycling ), anges2004 uppgåtill 13,5 procent, vilket skulle motsvara cirka ton. Branschföreträdare har olika uppfattning omvad denstora skillnaden mellan2002 och2004 beror på. Tillvissdelberor skillnadentroligenpåatt återvinningsgradenfaktiskt har ökat, mendenkanockså bero på att en viss mängd plast somanvändssomreduktionsmedel, det vill säga förbränns, istatistikenhar klassatssomkemisk återvinning. Vidkemisk återvinning utnyttjas inte plastens materialegenskaper 12.Klimatnyttanavkemiskåtervinning är därmed generellt lägre änav mekanisk återvinning. När det gäller plastförpackningar finns något bättre statistik tillgänglig. IVLhar sammanställt data där det framgår attomkring tonplastförpackningar och ytterligare cirka ton sekundärförpackningar (pallar, backar, etc)sätts på den svenska marknaden årligen. Omkring ton, motsvarande 23 procent,antasmaterialåtervinnas. 13 Huvuddelenavdenåtervunna plastenkommer från industrin, medanendast 6procent avhushållensplastförpackningar materialåtervinns. Resterande avhushållens förpackningar, ton, gårtill förbränning. Företrädare för plaståtervinningsbranschenmenar att återvinningsmängdenpå ton förpackningar är överskattad, menatt siffrankanvara enrimlig uppskattning avdentotala återvinningsgraden, det vill säga inklusive plast som inte omfattas av producentansvaret. Oavsett står det klart att det nationella målet att 30 procent avplastförpackningarna ska materialåtervinnas inte nås. Den bristfälliga statistikengördet svårt att bedöma potentialen för att öka återvinningenavplast. När det gäller förpackningar kandocktvå enkla räkneexempelgöras. Omdet totala återvinningsmålet på 30 procent uppnås, skulledet innebära enökadåtervinning på cirka ton ochenklimatnytta motsvarande tonkoldioxid. Omåtervinningsmålet på 30 procent uppnås för hushållens förpackningar skulle det innebära enökad återvinning påcirka tonochen klimatnytta motsvarande tonkoldioxid. När det gäller det totala plastflödet kanen jämförelse göras med andra europeiska länder. I exempelvisitalien, SpanienochTyskland materialåtervinns(mekaniskt) omkring15 procent avallt plastavfall. Omsamma andelavdenuppskattademängden insamlingsbart avfallisverige materialåtervanns, skulledet innebära enåtervinningpå omkring ton, vilket kan jämföras 10 Ananalysis of plastics consumption andrecoveryineurope, PlasticsEurope, Ananalysis of plastics production,demandandrecoveryineurope, PlasticsEurope, Underlag för utvärderingavproducentansvaret för förpackningar, IVL SvenskaMiljöinstitutet, ibid 12

13 med dagensåtervinning på omkring ton. Klimatnyttanavdetta motsvarar minskade utsläpp med uppemot tonkoldioxid per år. Att det ärmöjligt att ökaåtervinningenindikerasavatt insamlingsgradenär betydligt högre än återvinningsgradenochatt enstor delavplastengårtillförbränning. Argument somofta angessom skältillatt vissplast inte återvinnsär att denär dåligt rengjord, är svår att sorteratill enhetliga fraktioner eller består avflera olika plastsorter somär svåra att separera. Idagfinnsdock både teknikochkapacitet förtvättningochsortering isvenska anläggningar. Enstor delav plastförpackningarna samlas inte inalls. Dettagällertill exempelmjukplast somallt fler kommuner väljer att samla intillsammans med det övriga hushållsavfallet. Ävenhos företag hamnar enstor del avplastavfallet bland blandat brännbart avfalleftersomdet ofta inte ärekonomiskt att haensärskild container för att sorteraut plasten. Hushållens hårdplast sominte är förpackningar (hinkar, trädgårdsmöbler m.m.) ingår ikommunernas monopolochhamnar ofta blanddet brännbara restavfallet, eftersomdet inte finns insamlingssystemför dessa produkter. Kommunerna har generellt inte heller något incitament att sortera ut plasteninnan förbränning. Renmjukplast från hushåll och industrisamt hushållenshårdplast är dock enhögkvalitativråvara för återvinningsbranschen. Det råder idagett stort underskott påplastråvara för återvinning vilket gör det särskilt angeläget attöka återvinningsgradenavävendessa fraktioner. Flera utredningar pekar på att enskatt på förbränning avplast markant skulle öka materialåtervinningenochävenandra typer avstyrmedelskullekunna bidra tillenökad återvinningsgrad(se vidare avsnitt 5). Att exempelvis informationochväl utformade insamlingssystemkan har entydlig inverkanpå återvinningsgrad illustrerasblandannat avden stora variationeniåtervinning avhushållens förpackningar iolika kommuner. Ide bästa kommunerna återvinns3,4 kgper personochår, medanåtervinningenivissa kommuner är lägre än 0,5 kgper person. Om varje svenskt hushåll återvinner ett glasspaket i månaden återvinns 2400 ton plast och koldioxidutsläppen minskar med 3600 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1200 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 675 villor med olja 3.6 Stål ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med ton Den nuvarande återvinningenav stål reducerarutsläppen av koldioxid med2,6miljoner tonoch det borde vara möjligt attpå kort sikt ökaåtervinningen och reducerautsläppen med ytterligare minst ton. Återvinning avstålmedför enenergibesparing på omkring70 procent jämfört med tillverkning från jungfruligt material 14. Livscykelanalyser visar att för varje tonstålsomåtervinnsså undviksutsläpp motsvarande 1 1,3tonkoldioxidekvivalenter. ISverige återvinnsvarje år omkringtvå miljoner tonstålskrot,ochklimatnyttanavdenna återvinningmotsvarar således minskadekoldioxidutsläpp med upptill2,6 miljoner ton. Potentialen förökad klimatnyttagenomatt öka återvinningen ytterligare är svår att bedöma. En sådanuppskattning måsteutgåifrån hur mycket stålsomfinnstillgängligt för återvinning vid en 14 Stål en värdefullråvara,jernkontoret

14 giventidpunkt. Jernkontoret driver ett Mistra-finansierat forskningsprojekt, kallat Stålkretsloppet somblandannat studerar ståletskretslopp isamhället. Statistiska underlagär bristfälliga inom området menpreliminära resultat visar att återvinningenhar ökat under senare årochatt det finns ytterligare potential att höja återvinningen. 15 Det insamlade stålskrotet utgör baraomkring 35 procent avdentotala stålproduktionen, vilket beror på att stålkonsumtionen fortfarande växer starkt ochatt stålprodukter har envarierande ochofta lång livslängd. Stålproduktionär därmed inte enrelevant bas för att avgöra hur mycket stålsom finnstillgängligt för återvinning. Däremot kankonstaterasatt andelenåtervinning plus förluster tillsammansbör utgöra100procent av materialflödet.förluster uppkommer ihela kedjan från stålverket till användning ochhanteringavuttjänta produkter, menstorlekenpå dessa förluster är i sintur svårbedömda. Enförlust somkannämnasär dock det somkallas förbränningsskrot,dvs stålskrot somhamnar iförbränningsanläggningar. Dagens förbränningsanläggningar är inte anpassade för återvinning av metaller efter förbränning. Huvuddelenavdet förbränningsskrot som finns i slaggen efter förbränning kan därför antas hamna på deponi. Stålskrotet försämrar dessutom förbränningsanläggningens verkningsgrad. Vissa uppgifter tyder på att mängden förbränningsskrot kanuppgå tillomkring tonårligen 16. Förlusterna ikonsumentledet kanockså illustrerasavatt 72 procent avde stålförpackningar som omfattasavproducentansvaret materialåtervannsunder Det innebär att cirka tonav totalt cirka tonstålförpackningar materialåtervanns, menockså att cirka ton stålförpackningar försvann från systemet, exempelvis genomatt hushållens konservburkar hamnar blandövriga soporochgårtill förbränning. Att materialåtervinningenborde kunna öka kraftigt redanpå kort sikt indikerasavatt återvinningenavhushållens förpackningar ilandets kommuner varierade mellan2,6 och7,4 kgper personår Att det finns möjligheter att öka återvinningen av stål och andra metaller från hushållen tydliggörs ävenavett försöksomgenomfördes iängelholmvåren2005. Iförsöket fickhushållen lämna all metallisamma insamlingskärl, dvs intebara förpackningar. Resultatet visade att det vartre gånger så mycket övriga metallföremålsomförpackningar iinsamlingskärlet. Ävenomresultat avenskilda försök inte nödvändigtvisär generaliserbara, indikerar det tydligt att det finnsenstorpotential för ökad återvinning genomnya modeller för insamling 18. Bedömningenavdentotalaåtervinningspotentialenär alltså svår. Enökad återvinning med mellan 5och10 procent bedömsdockvaramöjlig att uppnå, vilket motsvarar enökning med mellan och200000tonstål. Därmed är det också möjligt att minska koldioxidutsläppen med mellan och260000ton. Om varje svenskt hushåll återvinner en konservburk i veckan återvinns ytterligare 4000 ton papper och koldioxidutsläppen minskar med 5200 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1800 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 950 villor med olja 15 Kommunikationmed Sven Ekerot, forskareinom Stålkretsloppet, Jernkontoret 16 Kommunikationmed Sven Ekerot, forskareinom Stålkretsloppet, Jernkontoret 17 Samlain, återvinn!uppföljningavproducentansvaret för 2005, Naturvårdsverket Framtidaproducentansvar för förpackningar och tidningar, Naturvårdsverket, Rapport 5648, december

15 3.7 Systemet ökad återvinning kan minska utsläppen med 2,2 miljoner ton Beskrivningarna ovan handlar omåtervinning avenskilda materialochvilkenpotentiell klimatnytta somkanuppnåsgenomatt ökaåtervinningsgraden för deolika materialen. Mendet harockså genomförtsforskningsstudier somjämför olikaalternativ för att behandla avfall ur ett bredare systemperspektiv. Två avdessa studier, sombåda genomförtsavforskningsgruppenför miljöstrategiska studier vid KTH ochsombeskrivs närmare iavsnitt 4.3och4.4, visar att det finnsen mycket stor potentialför minskade utsläpp av växthusgaser genomatt prioriterainsatser somleder tillökad materialåtervinning. Idenena avdessa studier 19 tittar manpå vadsomhänder ommålsättningenär att är att minimera växthusgasutsläppenochmaterialåtervinningendärförökar kraftigt somett resultat avanpassade styrmedel. Ienteoretisk beräkning, baserad på uppskattade avfallsvolymer år 2008, innebär det att de totalautsläppenblir 2,2miljoner tonlägre än ireferensscenariot där inga särskilda styrmedel införs. Idenandra studien 20 beskrivsdet hypotetiska fallet att allt hushållsavfall isverige behandlas med enochsammastrategi. Resultatet visar att återvinning leder till minskadeutsläpp med igenomsnitt ett tonkoldioxid per tonavfall, vid jämförelse med förbränning. 4 Forskningen visar på klimatnyttan Idet följande sammanfattasresultat frånett antalforskningsrapporterdär återvinning jämförs med tillverkning från jungfruligt materialoch medandra avfallsbehandlingsmetoder.rapporternahar genomförtsavcit Ekologik (ChalmersIndustriteknik), Forskningsgruppenför miljöstrategiska studier vid KTH samt avdanmarks Tekniska Universitet (DTU)påuppdrag avden brittiska organisationen WRAP (The Waste&ResourcesActionProgramme). Rapporterna innehåller i sin tur resultaten av ett stort antal livscykelanalyser som har genomförts i Sverige ochiandra europeiska länder samt iusaochaustralien. Trotsatt olika antagande görs avseende energikällor,transportavstånd mm, visar rapporterna med påfallande stor samstämmighet att återvinning har en mycket stor potentialatt minska utsläppenav växthusgaser. De rapporterochstudier somsammanfattashär har genomförtsunder perioden Resultaten bedöms fortfarandevararelevantaför deförutsättningar somgäller idag. Någraavstudierna fokuserar på enskilda materialslag medanandra studeraravfallsflödengenerellt. Itabell3nedansammanställsresultat frånde studier sompresenterar kvantitativaresultat för enskilda materialslag. 19 Björklund, Johansson, Nilsson, Eldh, Finnveden, Environmental Assessmentof awasteincineration Tax-Case StudyandEvaluation ofaframework for StrategicEnvironmental Assessment, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier,kth Finnveden, G., Johansson, J., Lind, P. andmoberg, Å. (2000): LifeCycleAssessmentof Energyfrom Solid Waste. FMS report 2000:2 15

16 Tabell 3 Koldioxidbesparing vid återvinning, enligt livscykelanalyser 21 Koldioxidbesparing vid återvinning (tonco2ekv/ton avfall) Miljöfördelar med återvunnet material som råvara 22,23 Återvinning av plast en översiktlig analys 24 Environmental benefits of recycling 25 Life Cycle Assessment of Energy from Solid Waste 26 Stål 1,3-0,94 - Koppar 13 19, Aluminium 4,6-12, Polyeten (HDPE) 1,7 1,9 1,5-1,8 2 - Polykarbonat(kontruktionsplast) 4,3 4, PET ,7 Papper, kartong - - 1,7 1,3 Glas - - 0,6 - Blandat hushållsavfall ,2 4.1 CIT Ekologik: Miljöfördelar med återvunnet material som råvara CIT Ekologik (ChalmersIndustriteknik) genomförde 2002 enanalysavmiljödata för sexolika material 27.Istudien jämförsenergianvändning ochutsläpp av växthusgaser vidtillverkning från återvunnen råvara med tillverkning från jungfrulig råvara. I tabell 4 nedan sammanställs resultatet, delsnär utsläppen fråndenelsomanvänds vid tillverkningen inte tasmed iberäkningenochdels när ävendessa utsläpp omfattas. Somframgår avtabellenär det väsentliga besparingar somuppnås vid användning avåtervunnenråvara. Tabell 4 Koldioxidutsläpp vid tillverkning från återvunnen respektive jungfrulig råvara Koldioxid Exklusive elproduktion Inklusive elproduktion (tonco2/ton) Jungfrulig Återvinning Differens Jungfrulig Återvinning Differens produktion produktion Aluminium 5,1 0,47 4, ,6 12,4 Polyeten (HDPE) 1,9 0 1,9 2,1 0,44 1,66 Koppar 13 0, ,35 19,65 Polykarbonat 4,5 0 4,5 4,7 0,44 4,26 Stål 1,3 0 1,3 1,5 0,21 1,29 Den systemgränssomanvänds för de livscykler somavser tillverkning från jungfrulig råvaraär från framtagning avråvara till tillverkning av materialet, inklusive transporter. För de livscykler som avser tillverkning frånåtervunnet materialomfattasendast processen hosåtervinnaren. Idescenario där utsläpp frånelproduktionomfattas,antasdenna vara europeisk genomsnittlig el. 21 Idefall andraväxthusgaser än koldioxidomfattas har dessairapporternaräknats omtill koldioxidekvivalenter 22 Miljöfördelar medåtervunnet material sområvara, CITEkologik och Håkan Nordin,Miljökompassen, påuppdragav Återvinningsindustrierna, Återvinningsindustriernashöstrapport 2002:1 23 Intervalletberor påom utsläppfrån elproduktion beaktas vid beräkningen (setabell 4) 24 Återvinningavplast en översiktliganalys, CIT Ekologikpå uppdragavåtervinningsindustrierna, Environmentalbenefits ofrecycling, An internationalreview of lifecyclecomparisons for keymaterialsin theuk recyclingsector, The Waste &Resources Action Programme(WRAP), September Finnveden, G., Johansson, J., Lind, P. andmoberg, Å. (2000): LifeCycleAssessmentof Energyfrom Solid Waste. FMS report 2000:2 27 Miljöfördelar medåtervunnet material sområvara, CITEkologik och Håkan Nordin,Miljökompassen, påuppdragav Återvinningsindustrierna, Återvinningsindustriernashöstrapport 2002:1 16

17 4.2 CIT Ekologik: Återvinning av plast en översiktlig analys CIT Ekologik (Chalmers Industriteknik) genomförde 2004 enanalysavmiljödata avseende återvinning avplast (HDPE) 28.Istudien jämförsenergianvändning ochutsläpp av växthusgaser vid direkt förbränning avplastförpackningar medett scenario där förpackningenförst återvinnsengång ochsedangårtillförbränning. Resultatet visar att utsläppenavväxthusgaser blir cirka 1,5-1,8tonlägre per tonplast ifallet där plasten återvinns en gång innandet går till förbränning. Den lägre siffran motsvarar en verkningsgrad för återvinningenpå 53 procent ochdenhögre enverkningsgradpå 75 procent. För tillverkning från jungfrulig råvara omfattassamtliga processerochtransporter, frånuttagav råolja tilltillverkning avenförpackning. Förtillverkning frånåtervunnet materialomfattas transportarbeteför insamling av förpackningar, alla processer hosåtervinnarensamt tillverkningav nyförpackning. Utsläpp frånelproduktionhar tagits med iberäkningenochbaseraspå genomsnittlig svensk el. 4.3 FMS/KTH: Robusta och flexibla strategier för utnyttjande av energi ur avfall Forskningsgruppenför miljöstrategiska studier (FMS) vid KTH presenterade 2005 rapporten Robustaochflexibla strategier för utnyttjande av energiur avfall 29.Irapportensammanfattas resultatenfrånett flerårigt projekt somfinansieratsav Energimyndighetendär energiutnyttjande ur avfallstuderats. Rapportenssamlade slutsatsär attenökad materialåtervinning avexempelvisplast, papper, metaller ochglas leder tillväsentligt minskade utsläpp avväxthusgaser. Två avde studier somdiskuteras irapportenochsomhar särskild bäring påklimatfrågan beskrivs närmare idet följande. FMS/KTH: Environmental Assessment of awaste Incineration Tax 30 Irapportenredovisasberäknade avfallsflödenoch relationen mellanolika behandlingsformer 2008 för fyra olika styrmedelsscenarier. Noll-scenariot innebär att endast redanbeslutade styrmedel (2003) införs, alternativ1innebär att enförbränningskatt på400kronor pertoninförsochalternativ 2a och 2b innebär att styrmedel införs i syfte att maximera energiutnyttjande respektive minimera växthusgasutsläpp. Skillnaden mellanscenario 2a och2bär att behandlingenavorganiskt hushållsavfall idet förstnämnda scenariot förbränns ochidet sistnämnda rötas.förbränning av avfall antas i samtliga fall konkurrera med biobränsle. Resultatensammanställs itabell5. Materialåtervinningenantasvara dubbelt så stor(5 miljoner ton) ide två scenarier sominnebär maximerat energiutnyttjanderespektive minimerade växthusgaser, än inoll-alternativet. I mellanalternativet med förbränningskatt på 400kronor pertonuppgår återvinningentill3miljoner tonperår. 28 Återvinningavplast en översiktliganalys, CIT Ekologikpå uppdragavåtervinningsindustrierna, Finnveden, Björklund, Reich,Eriksson, Sörbom, Robusta och flexibla strategier för utnyttjandeavenergiur avfall, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH, Björklund, Johansson, Nilsson, Eldh, Finnveden, Environmental Assessment of awasteincineration Tax -Case StudyandEvaluation ofaframework for StrategicEnvironmental Assessment, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier,kth

18 Tabell 5 Avfallsflöden för 2008 i ett noll-alternativ, ett skattealternativ och två miljöoptimerade alternativ (miljoner ton). Alt 0 Ingen skatt Alt 1 Förbränningsskatt 400 kr/ton Alt 2a Maximera energiutnyttjande Alt 2b Minimera växthusgaser Förbränning 4,0 3,8 3,3 2,6 Deponering 2,6 2,1 1,2 1,2 Rötning 0,4 0,6 0 0,7 Återvinning 2,4 3,0 5,0 5,0 Rapportenbeskiver inte idetalj hur scenario 2a och2bskauppnås, menkonstaterar att införandet avenförbränningsskatt somjämställer beskattningenavde fossila delarna iavfallet med andra fossila bränslenkraftigt skulle öka materialåtervinningenav fossilt avfall. För plast angesatt förbränningsskattenskulle behöva uppgå till1950 kronorpertonför att kunna jämställas med koldioxidskatten(2003) påfossila bränslen(anm. meddagenskoldioxidskatt skulle skattenbehöva motsvara upptill3000 kronor/tonplast, vilket kan jämföras medden förbränningsskatt som infördes2006 ochsommotsvarar kronor pertonberoendepå anläggningens elverkningsgrad 31 ).Omen sådanskatt ävenkombinerades med enviktbaserad förbränningsskatt antasdessutomåtervinningenavpapper och icke brännbart materialöka, liksombiologisk behandling avbiologiskt avfall. Irapportenredovisasävenberäkningar för hur stora utsläppenavväxthusgaser blir ideolika scenarierna, se tabell6. Inoll-alternativet, där huvuddelenavavfallsflödet går tillförbränning, beräknasnettoutsläppenav växthusgaser uppgå till 1,65miljoner ton. Iscenario 2b, där huvuddelen avavfallsflödet återvinnsskapas istället enklimatnytta genomatt nettoutsläppen minskar med ton. Differensenmellande två alternativenär således hela2,16 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Tabell 6 Nettoeffekt avseende utsläpp av växthusgaser för olika styrmedelsscenarier (ton koldioxidekvivalenter) Alt 0 Ingen skatt Alt 1 Förbränningsskatt 400 kr/ton Alt 2a Maximera energiutnyttjande Alt 2b Minimera växthusgaser Ton CO 2ekv FMS/KTH: Recycling revisited life cycle comparisonsof global warming impact and total energy use of waste management strategies 32 Irapportenredovisasresultat avengenomgång avolika livscykelanalyser avseende materialåtervinning somgenomförtsisverige ochiandra länder. Syftet äratt tareda påomolika livscykelanalyser ger likartade resultat och omman kunde identifiera några nyckelaspekterav betydelse för resultaten. Rapportenbaseraspå tio artiklar sompublicerats iinternationella vetenskapliga tidskrifter ochsomtillsammansomfattar 40 livscykelanalyser avpapper, glas, stål, aluminiumochplaster. 31 Avfall Sverige, 32 Björklund och Finnveden, Recyclingrevisited life cyclecomparisons ofglobal warmingimpactandtotal energy use of wastemanagement strategies, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH2005, publicerad i Resources, Conservation andrecycling, 44,

19 Resultatet är entydigt återvinning medför lägreenergianvändning och lägre utsläpp av växthusgaser änförbränning ochdeponering ide allra flesta fallen. Undantagenkanenligt rapporten sammanfattasenligt följande: Återvinning avplast leder till lägre energianvändningoch lägreutsläpp avväxthusgaser än förbränning ochdeponering utomnär återvunnenplast ersätter impregnerat trä istället för jungfrulig plast. Närplastenåtervinnskemiskt,istället för mekaniskt, visar olika studier olika resultat avseende dentotala klimatnyttan. Återvinning avpapper leder generellt till lägre energianvändning ochlägreutsläpp av växthusgaser än förbränning omavfallet antasersättaförnybara bränslen. Omavfallet antas ersätta fossila bränslen vid förbränning leder dockförbränning till lägreutsläpp avväxthusgaser änåtervinning. Irapporten Robustaochflexibla strategier för utnyttjande avenergiur avfall (seovan) utvecklas resonemanget avsamma författare. När det gäller användning avåtervunnenplast konstaterasatt denihuvudsakersätter jungfrulig plast,ochinte impregnerat trä. Närdet gäller vilka bränslensom avfallersätter iförbränningsanläggningar dras slutsatsenatt avfallet påmedellång sikt iförsta hand kan antas konkurrera med biobränslen i fjärrvärmesystemet och att detsamma troligen gäller även på längresikt. Dettagynnar iså fall materialåtervinning avsamtliga materialslag. 4.4 FMS/KTH: Life Cycle Assessment of Energy from Solid Waste Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier vid KTH publicerade år 2000 rapporten Life Cycle Assessment of EnergyfromSolid Waste 33.Slutsatser frånrapportenhar under 2005 publicerats i två granskade artiklar iden vetenskapliga tidskriften Journal ofcleaner Production. Istudiengörsberäkningar på hushållsavfall somär brännbart ochåtervinningsbart eller komposterbart, vilket omfattar matavfall, kartong, well, tidningspapper ocholika plastfraktioner (PE, PP, PS, PVCochPET). Debehandlingsmetoder somjämförsär materialåtervinning kombinerat med rötningav matavfall, förbränning med värmeutvinning samt deponering med gasutvinning. Resultatengäller för det hypotetiskafallet att allt avfallisverige behandlas med en ochsamma strategi. Istudiendefinieras ett basscenario, där biobränsle antasvara ersättningsbränslet tillavfallvid förbränning ochdenelsomanvändspå marginalenantaskomma från importerad kolkraft. Basscenariot varieras för att identifiera vilka faktorer som signifikant kanpåverka slutresultaten,till exempel förändringar itransportertill insamlingsplatser ochbehandlingsanläggningar eller förändringar idet bränsle somkonkurrerar med avfallet. Resultatenavseende utsläpp av växthusgaser visar att detotalautsläppen blir väsentligt lägre vid återvinning avplast ochpapper (nettoreduktionavutsläpp) änvid förbränning eller deponering. Resultatenanges vara robustaochtillämpligapå alla pappers- ochplastmaterial somingår istudien. Ifigur 2nedanredovisasresultaten ibasscenriot förtidningspapper, PET, matavfallochför hela 33 Finnveden, G., Johansson, J.,Lind, P. andmoberg, Å. (2000): LifeCycleAssessment ofenergyfrom Solid Waste. FMS report 2000:2. 19

20 systemet. Av figurenframgår att återvinning istället förförbränning avpapper medför minskade utsläpp motsvarande cirka 1,3tonkoldioxidper tonpapper. FörPET motsvarar besparingencirka 4,7tonkoldioxid per tonpetochför systemet somhelhet cirka 1,2tonkoldioxid per tonavfall Figur2.Växthusgasutsläppvidolikabehandlingsformer (kgco2ekv/tonavfall) Återvinning ochrötning Förbränning Deponering Tidningspapper PET Matavfall Helasystemet Ifigur 3nedanvisas hur resultatet blir för hela systemet iolika scenarier. Iscenariot ökade transporter antasavstånd fråninsamlingsplatstill omlastningspunkt öka från9kmtill100 kmoch avståndet frånomlastningspunkt tillbehandlingsanläggning antasökafrån kmtill km(intervall beror påmaterialslag). Somframgår avfigurenär effektenavdetta begränsad. Större genomslagpå resultatet fås när hushållenantaskörabilenkilometertillåtervinningsstation, i enbart dettaärende. Iett scenario antasavfall somförbrännsersätta naturgas. Dettagerbetydligt störreklimatnytta för förbränningsalternativet än ibasscenariot där avfallet antasersättabiobränslen (så somär fallet idag 34 ).Fortfarande leder dock återvinning tilllägst växthusgasutsläpp. Iett scenario antaskonkurrensenombiobränsle vara hård. Denmassaved somsparas genomåtervinning avpapper kandå användassombränsle där denersätternaturgasför värmeproduktion. Iett scenario (ejredovisat ifiguren) antasåtervunnenplast ersätta impregnerat trä,till exempelibullerplank, vilket reducerar klimatnyttan. De redovisade resultatenavser utsläpp avväxthusgaser för systemet somhelhet ochför hela avfallsflödet, vilket idet studerade fallet uppgårtillcirka1,2 miljoner ton.ibasscenariot beräknas återvinning leda till ennettoreduktionavväxthusgaser motsvarande cirka ton, medan förbränning beräknas leda tillutsläpp på cirka ton. Sammantaget innebär det att återvinning istället för förbränning leder tillminskade utsläpp på omkring 1,2 miljoner ton, eller ett ton koldioxid per tonåtervunnet avfall. 34 Finnveden, Björklund, Reich,Eriksson, Sörbom, Robusta och flexibla strategier för utnyttjandeavenergiur avfall, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH,

Återvunnen råvara en god affär för klimatet

Återvunnen råvara en god affär för klimatet Återvunnen råvara en god affär för klimatet April 2007 Förord Vad gör du för klimatet? Frågan ställs allt oftare i media, i den politiska debatten och runt köksbordet. Väldigt ofta är svaret jag sorterar

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Återvinning ger jobb!

Återvinning ger jobb! Återvinning ger jobb! April 2006 Förord Det är år 2036. Begreppet avfall har i princip slutat att existera. Uttjänta varor är en värdefull resurs och den huvudsakliga råvaran i de nya varor som produceras.

Läs mer

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA Producerad hösten 2002 för Återvinningsindustrierna av Håkan Nordin Miljökompassen AB 1 FÖRORD Återvinningsbranschen är en viktig och växande råvaruindustri.

Läs mer

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Göran Finnveden Miljöstrategisk analys fms KTH Exempel på existerande styrmedel Deponiförbud förbud att deponera brännbart och organiskt avfall Deponiskatt

Läs mer

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall CHRISTINE AMBELL, ANNA BJÖRKLUND, MARIA LJUNGGREN SÖDERMAN TRITA-INFRA-FMS 2010:4 ISSN 1652-5442 KTH Samhällsplanering och miljö

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Källsortering Alskäret

Källsortering Alskäret Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Allmänt om källsortering

Allmänt om källsortering Allmänt om källsortering Några saker kan vara bra att tänka på när du sorterar: Sortera förpackningen utifrån det material den består mest av. Ett exempel: en juicepaket med aluminiumfilm på insidan sorteras

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

MILJÖPÄRM. 2011 05 02 v.1 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

MILJÖPÄRM. 2011 05 02 v.1 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL MILJÖPÄRM 2011 05 02 v.1 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL Innehållsförteckning Kontaktlista 3 Producentansvar 4 Materialslag Aluminiumburkar 5 Avfall, sorterbart 6 Brännbart avfall 2 sid 7 Glasförpackningar,

Läs mer

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-05-20 Kommunstyrelsen Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå

Läs mer

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Styrmedel - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Avfallsområdet är komplext Aktörer inom avfallsområdet Myndigheter tillstånd,

Läs mer

Robusta och flexibla strategier för. utnyttjande av energi ur avfall

Robusta och flexibla strategier för. utnyttjande av energi ur avfall Robusta och flexibla strategier för utnyttjande av energi ur avfall GÖRAN FINNVEDEN ANNA BJÖRKLUND MARKUS CARLSSON REICH OLA ERIKSSON ADRIENNE SÖRBOM TRITA-INFRA-FMS 2005:2 ISSN 1652-5442 Centrum för miljöstrategisk

Läs mer

DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA

DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA VÄLKOMMEN TILL MILJÖRUMMET ditt avfall är inget skräp Ditt avfall kan innehålla både farliga och värdefulla ämnen. Genom att källsortera kan de tas

Läs mer

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön 1 Klimatpåverkan 2013 och 2008 (VIT stapel) (kg CO 2e PER liter dryck) 33 cl returglas 0,093 50 cl returglas 0,106 33 cl engångsglas 0,350

Läs mer

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009)

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Insamlade mängder I1 : Kärl- och, inkl matavfall I2 : Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall I6 : Förpackningar och tidningar som samlas

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön BÄST I VÄRLDEN Svenskarna är bäst i världen på att panta. Tack vare det, blir svenskarnas påverkan på miljön mycket mindre än i andra länder,

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Stadigt ökande avfallsmängder

Stadigt ökande avfallsmängder Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi?

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Avfalls- och återvinningsmarknaden en juristutmaning? Britt Sahleström Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna Vision: Framtidens ledande

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

KÄLLSORTERINGSUTBILDNING

KÄLLSORTERINGSUTBILDNING KÄLLSORTERINGS BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL 28/10/2013 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL Ledande såväl - 2 - lokalt som globalt Ledande aktör i Sverige Drygt 1100 medarbetare på cirka 60 kontor Ca 2 miljarder

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Miljöpåverkan av framtida avfallshantering

Miljöpåverkan av framtida avfallshantering Miljöpåverkan av framtida avfallshantering Göran Finnveden, Yevgeniya Arushanyan och Anna Björklund, KTH Ola Norrman Eriksson, Högskolan i Gävle Maria Ljunggren Söderman, Åsa Stenmarck och Jan-Olov Sundqvist,

Läs mer

Sorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan

Sorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan Sorteringsanvisningar - Miljöstation Slottsmöllan Slottsmöllans miljöstation består av 10 fraktioner uppdelade på två miljöstationer. Miljöstationen uppfyller boverkets krav, handikappsanpassad och ISO

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02 PROJEKT Tillsyn av avfallssortering vid restauranger 2015-12-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall Fråga 1 Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart X. i plastförpackningar 2. i farligt avfall Tips: Panta mera! Visste du att endast 85 procent av alla burkar pantas. Det

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Vad händer sedan? - om återvinning. Lunds Renhållningsverk

Vad händer sedan? - om återvinning. Lunds Renhållningsverk Vad händer sedan? - om återvinning Lunds Renhållningsverk Varför sortera och återvinna? Argumentet för att återvinna är, och har länge varit, att vi måste hushålla med våra resurser. Så är det fortfarande.

Läs mer

Capacities of sinks are limited!

Capacities of sinks are limited! Capacities of sinks are limited! Size of Earth s atmosphere Size of Earth s water. Source: Nieman/Novartis; Döberl Klimatneutralisering och företagsnätverket BLICC 1. Stena Metall 2. Återvinning är resurseffektivt

Läs mer

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Klimatverktyg. En sammanfattning. TILL FÖRMÅN FÖR FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA ARBETE Klimatverktyg En sammanfattning. Myrorna har låtit det oberoende miljökonsultföretaget WSP göra ett klimatverktyg för hanteringen av secondhandkläder. Resultatet

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Återvinningsstationen

Återvinningsstationen Återvinningsstationen Till återvinningsstationen beger du dig när du ska lämna dina förpackningar och tidningar för återvinning. Det finns totalt 5800 återvinningsstationer i Sverige och de är placerade

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Här kan du lämna ditt avfall

Här kan du lämna ditt avfall Här kan du lämna ditt avfall Återvinningscentral På återvinningscentralen lämnar du grovavfall, farligt avfall, elavfall, batterier, sådant som är återanvändningsbart, samt förpackningar och tidningar.

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun fev.se/atervinning Det finns mycket att tjäna på att återvinna och återanvända. Falun är en av Sveriges bästa kommuner när det gäller återvinning

Läs mer

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme Primärenergifaktorer för avfall och restvärme T.f. Enhetschef Klimat och Hållbara Samhällssystem jenny.gode@ivl.se 08-598 563 18 Avfall Sveriges temadag Aktuellt inom energiåtervinning Skövde, Budskap

Läs mer

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027 Bilagor 1 Nuvarande avfallssituation I vår kommun ansvarar kommunstyrelsens teknikutskott för avfallshanteringen. Tillsynen av verksamheten enligt Miljöbalken

Läs mer

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

Vad händer sedan.. Metallförpackningar

Vad händer sedan.. Metallförpackningar Metallförpackningar Av stål / plåt Eftersom stålets kvalitet inte förändras, kan det återvinnas till nya produkter om och om igen. Efter sortering transporteras stålet till Smedjebackens stålverk, SSAB

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

- ett miljöföretag i Almgruppen

- ett miljöföretag i Almgruppen - ett miljöföretag i Almgruppen Returpappercentralen i Uppsala Villingegatan 2, 753 23 Uppsala Telefon 018-18 65 50 Fax 018-18 65 59 E-pst info@returpappercentralen.se www.returpappercentralen.se Öppettider

Läs mer

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering

Läs mer

Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Bättre återvinning med kommunalt ansvar Bättre återvinning med kommunalt ansvar Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. DET FINNS BÄTTRE ALTERNATIV ÄN ÅTERVINNINGSSTATIONER 3 3. KOMMUNERNA TAR SJÄLVA ÖVER INSAMLINGEN

Läs mer

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Omnibusundersökning Återvinning 2009 Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Mot en temainriktad strategi för förebyggande och återvinning av avfall en kommunikation från EU-Kommissionen (KOM 2003) 301 slutlig

Mot en temainriktad strategi för förebyggande och återvinning av avfall en kommunikation från EU-Kommissionen (KOM 2003) 301 slutlig Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Mot en temainriktad strategi för förebyggande och återvinning av avfall en kommunikation från EU-Kommissionen (KOM 2003)

Läs mer

Åtgärders potential, kostnad och miljöpåverkan. Preliminära resultat för avfallsrådet. David Palm,

Åtgärders potential, kostnad och miljöpåverkan. Preliminära resultat för avfallsrådet. David Palm, Åtgärders potential, kostnad och miljöpåverkan Preliminära resultat för avfallsrådet David Palm, 2014-10-22 Heterogent och stort område Bred projektgrupp David Palm, Projektledare Carl Jensen, Återvinning

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Om projektet Stort forskningsprojekt, hösten

Läs mer

1 (4) Waste management, Port of Gävle. Avfallshantering, Gävle Hamn

1 (4) Waste management, Port of Gävle. Avfallshantering, Gävle Hamn 1 (4) Waste management, Port of Gävle Avfallshantering, Gävle Hamn 2 (4) The waste stations at the Port of Gävle are marked at the attached maps. All waste to be left by the ship should be sorted at any

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar; SFS 2005:221 Utkom från trycket den 26 april 2005 utfärdad den 14 april 2005. Regeringen

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Sopsortering räcker inte

Sopsortering räcker inte Sopsortering räcker inte ANETTE SVINGSTEDT HERVÉ CORVELLEC Världens produktion av avfall Hushållsavfall: 2 miljarder ton Verksamhetsavfall: 5-8 miljarder ton (utan gruvavfall) Källa: UNEP: Global waste

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan

Kungliga Tekniska Högskolan Kungliga Tekniska Högskolan EFG European Furniture Group AB, Trehörnavägen 2, Box 1017, SE- 573 28 Tranås, +46 140 675 00, www.efg.se, info@efg.se RRR-RAPPORT KTH Sara Crutebo Stockholm 2014-09-01 Avvecklingen

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Miljödeklaration - Hurts E30E14

Miljödeklaration - Hurts E30E14 Miljödeklaration - Hurts E30E14 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

En del avfall kan kanske skrivas in under flera kategorier. Undvik det, skriv in avfallet bara där det främst passar in.

En del avfall kan kanske skrivas in under flera kategorier. Undvik det, skriv in avfallet bara där det främst passar in. INVENTERINGSBLANKETT Innan vi kommer och besöker Er är det bra om Ni går igenom det avfall som verksamheten producerar. Fyll i tabellen som börjar på nästa sida efter bästa förmåga och gör en kopia till

Läs mer

Förslag till etappmål

Förslag till etappmål NV-00336-13 Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2 Förord Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått i uppdrag att föreslå

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer