Den goda förvaltningen en mänsklig rättighet i välfärdsstaten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den goda förvaltningen en mänsklig rättighet i välfärdsstaten?"

Transkript

1 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang 97 Den goda förvaltningen en mänsklig rättighet i välfärdsstaten? Av professor Lena Marcusson, Uppsala Universitet Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang Lena Marcusson Artikler: Den goda förvaltningen NAF:s speciella profil är att förena de som intresserar sig för offentlig förvaltning i ett brett perspektiv. Detta inbegriper politik, juridik, ekonomi och inom den vetenskapliga sfären på motsvarande sätt rättsvetenskap, statsvetenskap och ekonomiska vetenskaper. När vi diskuterar förvaltningens arbetssätt och kvalitet kan vi i allmänhet inte begränsa oss till antingen det ekonomiska eller det rättsvetenskapliga synsättet och vi kan inte heller bortse från makt och inflytandeaspekter som ofta hänförs till det statsvetenskapliga fältet. Det ligger en stor fara i att ett av perspektiven tar över: dagens upptagenhet av ekonomiska beräkningar, cost-benefit-analyser och nyckeltal illustrerar det, men även de andra perspektiven kan bli för snäva. Konceptet»god förvaltning«kan ges skiftande innehåll och frågan är vad detta begrepp står för i dag, för jurister, statsvetare, ekonomer, och om vi har anledning att omdefiniera det. Vidare ligger i rubriken frågan om man i välfärdsstaten, eller kanske snarare i det framväxande välfärdssamhället, kan behöva överväga ett särskilt skydd för de värden som vi kan sammanfatta med begreppet god förvaltning? Är god förvaltning en mänsklig rättighet eller är det en rättighet som skulle förtjäna grundlagsskydd som en grundläggande fri- och rättighet en grundrättighet? Min tanke med denna avslutande föreläsning är att diskutera hur begreppet god förvaltning kan användas i olika sammanhang och ha olika betydelse och i vilken mån god förvaltning i någon vald betydelse är ett lämpligt begrepp att formuleras och regleras som en konstitutionell rättighet. Jag måste då först konstatera att begreppen mänsklig rättighet, konstitutionell rättighet och grundrättighet används som synonymer i många sammanhang, man talar ibland om MR-juridik, och det är åtminstone för mig rätt oklart vad som omfattas av detta. Värdet av oberoende domstolar kan formuleras som ett konstitutionellt skydd för domstolarnas självständighet och/eller som en rätt för den enskilde att ha tillgång till. Detsamma kan gälla god förvaltning. I många konstitutioner skyddas en del fri- och rättigheter av samma art som vissa mänskliga rättigheter man återfinner i internationella konventioner. Det går alltså inte att finna en klar, innehållslig materiell skiljelinje mellan t.ex. mänskliga rättigheter och vissa konstitutionella rättigheter. Däremot kan vi ju dela in rättigheterna på formell grund i sådana som bygger på internationella konventioner och sådana som

2 98 Lena Marcusson stöder sig på nationella grundlagar. EU:s fördragsrättigheter blir då en tredje kategori. Jag återkommer till frågan om grundlagsskydd längre fram. Begreppet god förvaltning Men först ska jag behandla frågan om själva begreppet god förvaltning. Uppenbarligen finns det och har väl alltid funnits en stor efterfrågan på en förvaltning som fungerar effektivt och rättssäkert. Alla klagar på förvaltningen: politiker, media, företag, medborgare: Den är för stor, den kostar för mycket, det är krångel och byråkrati, den är ostyrbar och den är för långsam och ineffektiv. Till och med i våra nordiska länder som alltid återfinns bland de minst korrupta länderna i de mätningar som utförs genom World Transparency Index har även korruption blivit ett återkommande tema i kritiken av den offentliga förvaltningen. Och det är nog klokt med tanke på att korruptionen egentligen bara kan bekämpas framgångsrikt i just de länder, där den inte är alltför utbredd och där den inte är allmänt accepterad av cynism eller uppgivenhet. I sommarstiltjen i Sverige riktades plötsligt strålkastarljuset på den offentliga sektorns användning av skattemedel för dyra fester och kommunikationskonsulter. Vi har underhållits med tidningsrubriker om banketter för miljoner kronor, chokladprovning och populära artister. En myndighetschef fick avgå, en offentlig stiftelse hotas av skadeståndskrav mot styrelsen och alla andra myndigheter avkrävs redovisningar, kanske inte av regeringen men definitivt av journalisterna. Listan på felaktigheter kan göras lång och klagomålen är klassiska. Och det är helt i sin ordning. I den demokratiska staten är det livsviktigt för legitimiteten att förvaltningen fungerar på ett nöjaktigt eller bra sätt, det är det som ska hålla ihop den samhälleliga gemenskapen eller åtminstone acceptansen för priset för samlevnaden: skatter och påbud och restriktioner i den privata livsföringen. Men det har också tillkommit en del nya inslag i kritiken av förvaltningen. Vi har under dessa konferensdagar diskuterat bland annat hur offentliga medel används av privata utförare, kanske med bristfällig kvalitet som följd, med säkerhet åtföljt av bristande insyn och med inslag av vinstmaximering som kan påverka de enskildas situation. Är god förvaltning något som bara den offentliga myndighetsorganisationen ska leva upp till eller kan vi kräva även av privata utförare att de respekterar de värden som anses följa med den goda förvaltningen? Det finns sedan flera decennier nu, två parallella diskurser i den förvaltningspolitiska debatten: New Public Management (NPM) och begreppet god förvaltning. Hur förhåller de sig till varandra och finns det nya trender som borde diskuteras och analyseras noggrannare än som sker i dagens förvaltningspolitiska debatt? De två diskurserna påminner om det klassiska begreppsparet effektivitet och rättssäkerhet som varit vägledande åtminstone i förvaltningsrätten under snart hundra års tid. Det ständiga balanserandet mellan dessa värden kommer vi väl aldrig ifrån och det förtjänar också att understrykas att det inte alls alltid är fråga om motstående intressen. Den enskildes rättssäkerhet innefattar ett krav på att beslut ska kunna fattas inom rimlig tid, och effektiviteten syftar inte bara på ekonomisk effektivitet utan innehåller också krav på substantiell måluppfyllelse eller kvalitet i beslutsfattandet. Som medborgare vill vi ju att förvaltningen ska vara minst lika sparsam och effektiv

3 Artikler: Den goda förvaltningen 99 som vi önskar att vi själva vore! Och som berörda vill vi att allt ska gå rätt till. Men det vore välgörande om man kunde ladda det gemensamma innehållet i begreppsparet effektivitet och rättssäkerhet med något slags övergripande syntes som uttrycker förvaltningens värdegrund eller raison d etre. Det kunde kanske kallas god förvaltning? NPM, som utvecklar effektivitetskriterierna, har nu sedan 1980-talet varit den dominerande utgångspunkten i förvaltningspolitiken ur ett styrningsperspektiv. NPM brukar karaktäriseras som en lära som utgår från mål och resultatstyrning, managementkultur, resurskontroll, konkurrens och näringslivsmodeller. Paradoxalt är att näringslivet i samhällsdebatten både framställs som mer effektivt och kostnadsmedvetet än den offentliga förvaltningsapparaten och som mer lössläppt när det gäller förmåner för chefer och anställda! Kritiken mot NPM när den går till överdrift med kvantitativa mätningar av allt möjligt och omöjligt har börjat bli ganska massiv, sedan länge, åtminstone i forskarvärlden, men ännu syns inte många tecken på något värderingsskifte. Politikerna söker förfina styrningen men överger inte modellen. God förvaltning, då? Finns det här en anknytning till rättssäkerhetstankarna? Ja, traditionellt har rättssäkerhet i förvaltningen förbundits med både processuella rättigheter för den enskilde i förvaltningsförfarandet och med effektiva rättsmedel, Olika former av överklagande, rätt till domstolstalan och judicial review har setts som nödvändiga garantier för att bekämpa felaktiga beslut. God förvaltning handlar om allt detta, men det handlar också om att med hjälp av processuella garantier, öka antalet riktiga beslut, där förvaltningen levererar beslut på ett korrekt sätt, utan alltför lång tidsfördröjning, kort sagt på ett sätt som gör domstolsprövning överflödig. Och därmed bidrar till ökad effektivitet och kanske lägre kostnader. Både rättssäkerhet och effektivitet kan alltså rymmas i begreppet god förvaltning. Utvecklingen av god förvaltning i Europa och i EU. I Matti Niemivuos artikel God förvaltning från grundläggande till mänsklig rättighet? 1 får vi en utmärkt sammanfattning av dels utvecklingen i Europa, dels den speciella finska utvecklingen som haft nära samband med den allmäneuropeiska. Jag återkommer senare till den finska lösningen. Europarådets arbete förtjänar att betonas. Dess rekommendationer, särskilt under 1990-talet, den handbok om förhållandet mellan förvaltning och medborgare som publicerades 1996 och rekommendationen om god förvaltning som godkändes av Europarådets ministerkommitté 2007, har varit betydelsefulla för det ökade intresset från EU för dessa frågor. Som en bilaga till rekommendationen finns också en modellstadga för god förvaltning. De principer som här lyfts fram känner vi igen: här nämns legalitet, jämlikhet, objektivitet, proportionalitet, tillitsskydd, avgörande i skälig tid, skydd för privatlivet och öppenhet. Om vi snabbt vandrar vidare till EU kan vi konstatera att utvecklingen där ganska naturligt har nära anknytning till Europarådets arbete. Strävandena har nått fram till den europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter som så småningom blev en del av EU:s fördrag och rättsligt bindande 2010.

4 100 Lena Marcusson I stadgan återfinns artikel 41 som har ansetts utgöra en minimi- standard för god förvaltning: 41, Rätt till god förvaltning. Var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner och organ. Denna rättighet sägs innebära bland annat att man har rätt att bli hörd, när någon åtgärd övervägs mot en och att förvaltningen är skyldig att motivera beslut. Rätt till aktinsyn med förbehåll stadgas liksom rätt till ersättning för skador som orsakats av institutionerna eller dess anställda. Rätt att använda sig av något av de officiella språken vid kontakt med EU:s institutioner anses också vara en del av rätten till god förvaltning. Det är tydligt att begreppet god förvaltning i detta sammanhang i första hand tar sikte på de processuella rättigheterna för den enskilde i förhållande till EU:s institutioner, men rättigheterna anses också gälla när EU-rättsliga regelkomplex ska tillämpas i en nationell förvaltning i någon av medlemsstaterna. 2 I arbetet Administrative law and policy of the European union, 3 har principen om god förvaltning karaktäriserats på följande sätt: The notion of good administration is a general principle of law and a fundamental right both, a framework concept that draws together a range of rights, rules and principles guiding administrative procedures. Men även om arbetet med en kodifiering av god förvaltning inom EU och Europarådet tillfälligt får anses ha nått en vilopunkt, finns det anledning att fundera över den fortsatta utvecklingen. Dels blir det fråga om vad som bör göras på nationell nivå, dels kan man med mer teoretiska utgångspunkter diskutera begreppet god förvaltning som det i dag uppfattas. God förvaltning har alltså som framgått, i dessa europeiska sammanhang en klart rättslig inriktning, men det finns också inslag som gör att man kan förstå begreppet som ett mer övergripande koncept. God förvaltning skapas knappast enbart genom att man i varje förvaltningsärende noga följer de regler som skapats till den enskildes skydd. Legitima beslut kan vara legitima antingen enbart för att procedurer har följts korrekt eller p.g.a. att beslutet är»riktigt«, materiellt rätt. God förvaltning i en bredare mening kan innebära att förvaltningen uppfattas som legitim, därför att den är effektiv och når fram till beslut som inte bara tillkommit på ett korrekt sätt utan också i materiell mening anses riktiga. NPM har medfört att legitim förvaltning även innefattar effektivt användande av resurser. Governance betonar behovet av deltagande och förhandlingar i stället för eller vid sidan av hierarkiska beslutsstrukturer. Vi kan alltså tala om effektivitet, god ekonomi och good governance vid sidan av rättssäkerhet. Alla dessa begrepp kan förenas med god förvaltning i dess rättsliga innebörd genom att man betonar kvaliteten i förvaltningsförfarandet. Vi behöver, tror jag, en övergripande term för god förvaltning som förenar juridiken och ekonomin och statsvetenskapen. Kanske legitim förvaltning, legitimate administration? 4

5 Artikler: Den goda förvaltningen 101 God förvaltning och välfärd Så ska jag gå från begreppens värld till verklighetens: vad betyder god förvaltning i välfärdsstaten och välfärdssamhället? När den Weberska byråkratimodellen med sin betoning av regelefterlevnad och ämbetsmannetik mötte den moderna välfärdsstatens organisering uppstod nya krav och förväntningar på förvaltningens effektiva och rättvisa verkställande av de politiska målen, inte minst inom områdena för social välfärd. Den byråkratiska modellen har påverkats av att det i välfärdsstaten krävs mer individuella avvägningar och diskretion i beslutsfattandet. Utrymmet för diskretionära avgöranden utvidgades och så småningom ersattes också detaljregleringen med målstyrning och resultatmått. I dag har välfärdsstaten i viss mån ersatts av ett välfärdssamhälle, där det inte längre är självklart att politikerna också ska påverka själva utförandet av välfärdstjänsterna. Man måste i stället nå legitimitet på andra sätt, t.ex. genom att medborgarna är delaktiga och uttrycker uppfattningar i processen, annars kan man inte objektivt komma fram till vad som är rätt och rimligt. Förvaltningsrätten måste hitta sätt att sätta gränser för diskretionen så att den kan fungera väl. God förvaltning måste utvecklas och omformuleras. Alla inser att den offentliga förvaltningen är så omfattande och diversifierad att förutsättningarna för god förvaltning ser väldigt olika ut inom olika förvaltningsområden. Därmed är det också i praktiken svårt att dra generella slutsatser om den konkreta betydelsen av god förvaltning i ett utvecklingsperspektiv. Jag ska i stället utifrån några exempel visa några utvecklingsdrag och diskutera möjliga konsekvenser. Frågorna rör hur god förvaltning kan påverkas av privatisering och delegation av myndighetsuppgifter. Exemplen är tagna från den svenska verkligheten och jag är medveten om att förhållandena, inte minst de rättsliga, varierar från land till land. Det finns kanske ändå möjlighet att identifiera gemensamma utgångspunkter. I Sverige har en växande del av äldrevården överlämnats till ideella föreningar, enskilda eller aktiebolag. Mycket omtalade är just nu de s.k. riskkapitalbolagen. I samband med uppmärksammade exempel på vanvård och brister i vården på boenden, som drivs av privata bolag, har det diskuterats dels om vinstdrivande bolag över huvud taget ska få bedriva verksamhet som omfattar äldrevård med offentlig finansiering, dels om hur man ska kunna garantera kvaliteten i verksamheten, oberoende av vem som driver den, privata utförare eller det offentliga. Hur ska man då garantera god vård i dessa sammanhang? Ja, det finns ett antal observationer som kan vara relevanta: Lagstiftarens roll är inte enbart att ålägga eller tillåta kommunerna att konkurrensutsätta sin verksamhet. Det måste också ställas krav på hur offentliga medel används och vilken kvalitet verksamheten ska ha. Det kan vara fråga om att åstadkomma insyn från allmänhetens och brukarnas sida. Offentlighetsprincipen kan av lagstiftaren utvidgas, liksom meddelarfriheten för de anställda i privata vårdföretag som utför offentligfinansierade arbetsuppgifter så att de vågar anmäla missförhållanden. Vidare kan krav formuleras som ska gälla vilka villkor som kommunerna måste ställa när man upphandlar tjänsterna eller överlåter verksamheter, t.ex. krav på kompetens hos verksamhetsansvariga och hos personalen och krav på uppföljning och kontroll av kvaliteten i verksamheten. Det kan också behövas lagstiftning om tystnadsplikt och integritetsskydd.

6 102 Lena Marcusson Men god förvaltning kräver ju också att själva utförandet präglas av att patienterna eller vårdtagarnas rättigheter respekteras, att de har möjlighet att påverka sin egen vårdsituation, att beslut dokumenteras och att patienter och anhöriga har insyn. Behovet av god förvaltning kan alltså inte begränsas till att gälla inom den offentliga myndighetsorganisationen. I välfärdssamhället måste tillämpningsområdet för principerna utvidgas. Ett annat exempel på detta är när offentliga förvaltningsuppgifter inte överlåts till enskilda men utförs av enskilda som fungerar som uppdragstagare, alltså inte anställda, hos myndigheten. Ett fall som väckte viss uppmärksamhet i Sverige under året var när Skolverket anlitade Proffice, ett privat bemanningsföretag, som fick rekrytera och anställa tillfällig personal, allt för att man skulle klara av en omöjlig beställning från regeringen. Riksdagen hade nämligen beslutat att alla lärare som anställs eller är anställda i en skola eller förskola ska ha en s.k. lärarlegitimation. Det innebar att Skolverket år 2011 fick i uppdrag av regeringen att under en kort tid pröva legitimation för upp till nästan lärare, som inte kunde nyanställas utan legitimation enligt de nya reglerna. Det visade sig vara en blandning av relativt enkla och mycket komplicerade ärenden. Enligt avtalet med Proffice skulle den av Proffice anställda personalen genomföra granskningar och utredningar i ärenden som gällde lärarlegitimationer. Man skulle se till att ärendet var komplett och göra en första bedömning. Själva besluten om legitimation togs sedan av Skolverkets egen personal. Instruktionerna för arbetet gavs av Skolverket, men Proffice hade ansvaret för daglig arbetsledning och arbetsmiljö. Eftersom Skolverket formellt haft ansvaret för uppdragstagarnas arbete, har det ansetts att förfarandet är lagligt. Hade arbetet i stället överlåtits till en privat utförare skulle det ha krävts ett lagstöd, eftersom arbetet kan ses som ett led i myndighetsutövning Något sådant lagstöd finns inte i detta fall.. JO har inte ansett sig ha skäl att rikta kritik mot förfarandet. Men det finns ändå anledning att ifrågasätta om förfarandet verkligen är förenligt med god förvaltning. Myndigheten, Skolverket, måste kunna garantera att förvaltningslagens bestämmelser om handläggningen, om jäv och likabehandling, följs och att det blir fråga om en opartisk och saklig behandling. Det framstår inte som betryggande ur den enskilda sökandens perspektiv att ärenden som är avgörande för yrkesverksamheten handläggs av orutinerad personal. Ett ännu mer tveksamt exempel, även här med Proffice som aktör, är när Försäkringskassans kontor i Falun använde personal därifrån för att fatta beslut i ärenden om föräldrapenning Här var det fråga om beslut, inte bara beredning vid myndighetsutövning, vilket alltså enligt svensk rätt inte får överlämnas till enskilda att utföra utan lagstöd. Men eftersom personalen ansågs som uppdragstagare i myndighetens verksamhet är det troligen lagligt, myndighetsutövningen hade ju därmed formellt inte lämnats över av myndigheten till ett enskilt rättssubjekt. Försäkringskassan har alltså ansvaret för att dessa tillfälliga uppdragstagare följer instruktioner och arbetar på ett rättssäkert sätt. Det framstår som ett experiment som inte manar till efterföljd. Det finns en del oroande tecken i den offentliga förvaltningen i dag. Och det har inte bara med förvaltningens eget sätt att hantera verksamheten att göra utan också med hur riksdag och regering formulerar och utformar villkoren för verksamheten. Ansvaret vid genomförande av reformer delas mellan lagstiftaren, regeringen och

7 Artikler: Den goda förvaltningen 103 förvaltningen. Lagstiftarens roll är ibland förbisedd i dessa sammanhang. Reformen om lärarlegitimation är ett exempel på hur riksdagen i praktiken formulerar ett omöjligt uppdrag, som sedan regeringen inte fullt ut tar ansvar för att det ska kunna genomföras på ett rimligt sätt. Det är inte tillräckligt att de folkvalda lagstiftar om ett minimalt tjänsteansvar liksom omfattande och tidskrävande reformer och stora organisationsförändringar utan tillräckliga resurser för genomförandet men samtidigt inte anses ha något alls att göra med hur kvaliteten uppnås. Och hur ska regeringen själv utföra sina uppdrag? Kan man lägga ut konsultuppdrag i stället för att tillsätta en offentlig utredning, tillåta myndigheter att upphandla bemanningsföretag i stället för att de offentligt anställda får ta hand om arbetet? Hur ska slarv med räkningar och ekonomi upptäckas och hur ska korruption bekämpas? Förutsättningarna för god förvaltning måste skapas genom lagstiftningen och genom regeringens styrning. Om inte regeringen noga följer och intresserar sig för hur myndigheterna sköter sig och kompletterar målstyrning med aktiv uppföljning, inte bara när det händer något spektakulärt, ja, då får vi upprepade skandaler med inkompetenta vårdföretag, utförsäljning av offentlig egendom, vräkiga jubileer och orimliga personalförmåner. Allt tal om värdegrund i den offentliga verksamheten kommer då att framstå som ett dåligt skämt. Så: Kasta inte ut barnet med badvattnet! Överge inte de gamla ämbetsmannaidealen till förmån för enbart kvantitativa mätningar, NPM och marknadslogik. Kombinera värdegrundsarbete med tydliga principer för handläggning. Legitim förvaltning kräver effektiv styrning och rättssäker handläggning. Grundlagsfrågan Är det då en mänsklig rättighet att slippa dålig förvaltning? Är god förvaltning en mänsklig rättighet i välfärdsstaten eller välfärdssamhället? Vi kan konstatera att god förvaltning genom det europeiska arbetet i Europarådet och genom EU:s rättighetsstadga har fått en status som en allmän rättslig princip och i viss utsträckning som en grundläggande rättighet. Men innebär det att god förvaltning också borde skrivas in i dansk, svensk, norsk och isländsk grundlag, precis som i den finska? I Finland trädde den nya grundlagen i kraft den 1 mars En tidigare ändring i grundlagen 1995 tog sikte på de grundläggande rättigheterna, men i den nya grundlagen 2000 tillkom de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. I enlighet med rättsstatsprincipen som slås fast i grundlagens 1 kap. 2 ska all utövning av offentlig makt bygga på lag och lag ska noggrant iakttas i all offentlig verksamhet. I andra kapitlet 22 understryks att det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna (=kapitlets titel) och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. 2 kap. 21 handlar om rättsskydd, rätt till behörig sakbehandling och rätten att söka ändring och rätten till en rättvis rättegång. Andra stycket anger att vissa processuella rättigheter ska gälla: offentlighet vid handläggningen, rätt att bli hörd, motiverade beslut och rätt att söka ändring samt att andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning ska tryggas genom lag. 11 kap. 119 anger att de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ ska regleras genom lag om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt.

8 104 Lena Marcusson Att garantier för god förvaltning har grundlagsfästs innebär enligt Olli Mäenpää 5 att dessa krav har företräde framför annan lagstiftning och att man vid lagtolkning ska välja alternativ som är positiva till kraven på god förvaltning. Dessa kan liksom övriga grundläggande rättigheter i grundlagen begränsas genom lag. Den finska förvaltningslagens andra kapitel anger grunderna för god förvaltning: serviceskyldighet, gott språkbruk, samarbete mellan myndigheterna, rådgivning, främjande av rättsskydd och de s.k. rättsprinciperna inom förvaltningen: jämlikhets, ändamålsbundenhet, objektivitet, proportionalitet, förtroendeskydd. I lagen anges också närmare hur kraven på god förvaltning ska konkretiseras i fråga om offentlighet, förfarande och rättsskydd. Finland lyckades dessutom också starkt bidra till att det fördes in ett motsvarande stadgande i den europeiska rättighetsstadgan art 41. De övriga nordiska länderna har ännu inte fört in ett motsvarande grundlagsskydd för god förvaltning. Sverige, som är det land som senast genomfört en översyn och ny grundlagstext, har i likhet med Finland bestämmelser som anknyter till rättsskyddet i grundlagen. 2 kapitlet, som är benämnt Grundläggande fri- och rättigheter, har en av flera underrubriker. Rubriken Rättssäkerhet omfattar 2 kap. 9 11, och där återfinns en särskild rätt till domstolsprövning vid frihetsberövanden men däremot inte en allmän rätt att söka ändring av beslut. I 11 paragrafen andra stycket samma kapitel finns en ny regel om rätten till en rättvis rättegång inom skälig tid och genom offentlig förhandling. I kravet på rättvis rättegång anses ligga att olika rättssäkerhetsgarantier iakttas, t.ex. rätten att bli hörd etc. Kraven gäller alla mål i domstol men däremot inte handläggningen i förvaltningen, trots att alltså rubriken Rättssäkerhet kunde tyckas lova mer. Förvaltningen har i den nya grundlagen fått ett eget kapitel, men översynen har egentligen inte tillfört så mycket när det gäller synen på förvaltningens betydelse. Begreppet god förvaltning har man inte anammat och använt. Skälet till det egna kapitlet är dessutom att domstolarna ansågs behöva ett eget kapitel. Samtidigt betonas av regeringen i propositionen att uppdelningen inte ska ses som en tyngdpunktsförskjutning i förhållandet mellan rättskipning och förvaltning (den tidigare titeln på kapitlet). Regeringen ansåg att det tvärtom var sannolikt att»möjligheterna att tydliggöra och markera den betydelse och självständighet förvaltningen har i det svenska systemet snarast ökade genom den förändrade strukturen. 6 Den nya grundlagen förbereddes genom ett omsorgsfullt utredningsarbete lett av en parlamentarisk kommitté. I grundlagsutredningens betänkande En reformerad grundlag 7 påpekar man att det i förvaltningslagen och i myndighetsförordningen finns bestämmelser som kan anses som uttryck för principen om god förvaltning men att man inte vill föregripa annat utredningsarbete som då pågick med detta. Man understryker att det i framtiden kan finnas anledning att återkomma med bland annat en bestämmelse i grundlag om att regler för den statliga förvaltningen ska finnas i lag. Det kan gälla t.ex. regler om grundläggande organisation eller förfarandet vid statlig anställning. 8 Vi kan i dag konstatera att det då pågående utredningsarbetet som man hänvisade till ännu inte lett till några resultat. Norge har nyligen genomfört en översyn av frågan om grundläggande fri- och rättigheter. 9 Här ges förslag till att de centrala rättigheter som ligger till grund för de internationella konventionerna ska grundlagsfästas. Den enskildes frihet, likhet och människovärde ska respekteras och domstolarna ska säkra detta, vilket inte ska be-

9 Artikler: Den goda förvaltningen 105 traktas som ett ökat rättsliggörande, utan som ett uttryck för balansen mellan statsmakterna och trovärdigheten i rättsstaten och en god demokrati, enligt utredarna. Vilka är då de centrala mänskliga rättigheterna? Här har utvalget utgått från FNkonventionen 1948, senare konventioner och EMK samt moderna konstitutioner, särskilt i grannländerna. Vidare EU:s stadga, norsk tradition och norska värden. 10 Förslaget innehåller en paragraf om rätten att få sin sak avgjord av en oavhängig och opartisk domstol inom skälig tid genom en rättfärdig och offentlig rättegång, 95. Statens myndigheter har bland annat förpliktelser att respektera och säkra rätten till en tillfredsställande levnadsstandard och deras ingrepp mot enskilda måste ha stöd i lag. Domstolarna har rätt och plikt att pröva om lagar och andra beslut strider mot grundlagen ( 113 och 114). Det finns dock inte några resonemang eller uttryck för behovet av god förvaltning. För Islands del har konstitutionsrådet lämnat ett förslag till Alltinget för ett år sedan om ny grundlag. Liksom de tidigare nämnda har man här en artikel om rättvis rättegång, men såvitt jag kunnat finna ingenting om god förvaltning. Avslutning God förvaltning står, kan vi alltså konstatera inte i centrum när en ny grundlag ska skrivas. Det är kanske begripligt med hänsyn till traditionen? Men med den omfattning och den inverkan på de enskildas liv och rättigheter som förvaltningen har i dag kan det ändå ifrågasättas att förvaltningen i så stor utsträckning anses vara enbart ett redskap för den exekutiva makten, att organiseras och utformas som regeringen finner bäst. Fördelar med att grundlagsfästa god förvaltning kan vara den demokratiska betydelsen. De folkvalda ska även i en parlamentarisk demokrati ha ett vakande öga över exekutiven och inte minst dess verkställande roll i förvaltningen. Ansvaret för verkställandet av politik och tillämpningen av lagar måste vara tydligt. I Sverige har området har behandlats styvmoderligt: man vill inte ha en lag om principer för förvaltningens organisation och arbetsformer. Man vill inte binda upp regeringen. Nackdelar med ett grundlagsstadgande om god förvaltning är att substansen i begreppet är mångtydigt och en grundlagsregel blir mer en målparagraf än en utkrävbar rättighet. God förvaltning måste med nödvändighet konkretiseras och det sker hellre i vanlig lag som regelbundet tillämpas och följs upp genom domstolsprövning och revision än genom att grundlagen ska innehålla en generell princip som sedan kan inskränkas genom lag och därmed blir otydlig och snarare ett honnörsord än en grundrättighet. Eivind Smith har kritiserat det norska förslaget som i och för sig inte innehåller just god förvaltning, men hans kritik är allmängiltig. Han har påpekat att det finns två olika frågor att ta ställning till i samband med frågan om grundlagsskydd och mänskliga rättigheter. 1. Vad ska vi använda grundlagen till i ljuset av olikheten mellan grundlagsskydd och andra rättsliga instrument. 2. Hur ska skyddet för olika mänskliga rättigheter utformas i olika fall, genom grundlag, lag, budgetbeslut etc. för att bli effektivt? 11

10 106 Lena Marcusson Grundlagsskyddet för mänskliga rättigheter bör enligt Smith innebära mer än de traktatsrättigheter som ger minimiskydd. Vidare bör det användas för operativa rättigheter, inte för politiska deklarationer, alltså inte för att»garantera«rättigheter som rätt till sjukvård eller till arbete. Sådana deklarationer är antingen överflödiga eller verkningslösa. Smith tar också upp domstolarnas prövningsrätt eller kontroll av lagstiftaren. Han påpekar att den viktiga kontrollen av förvaltningen här inte lyfts fram, vilket borde ske om domstolarnas prövningsrätt ska grundlagsfästas. I Sverige har man alltså valt att hittills inte grundlagsfästa någon rätt till god förvaltning. Vi har haft två utredningar 12 som berört frågan om vilken nivå av normgivning som bör användas för centrala förvaltningsrättsliga bestämmelser, två utredningar som haft förvaltningspolitik och förvaltningsrätt i centrum. De har inte föreslagit grundlagsändring men däremot en princip om att vissa regler som bland annat har betydelse för god förvaltning ska återfinnas i lag och inte enbart regleras av regeringen. Ekonomer, statsvetare och jurister ingick i Förvaltningskommittén: Den föreslog att det borde krävas lagstiftning om bland annat grunderna för den statliga förvaltningens organisation och styrning och om principerna för god förvaltning. 13 Förvaltningslagsutredningen föreslog lagform för processuella regler som innebär undantag från förvaltningslagen. I dag räcker det med regeringsbeslut i förordning. Även denna kommitté föreslog en bestämmelse om att grunderna för god förvaltning skulle följas. 14 Ingendera förslaget har lett till lagstiftning ännu. På grundlagsnivå skulle förslagen kunna följas upp med bestämmelser om att viss normgivning ska ske genom lag. Så vad ska vi göra i avvaktan på att vi kanske får en grundlagsskyddad rätt till god förvaltning? Eller om vi över huvud taget inte gillar tanken på ytterligare rättigheter eller målstadganden i grundlag? Vi måste, menar jag, granska våra förvaltningslagar och överväga ett utökat skydd bland annat vid privatiseringar och långsam handläggning och ett förstärkt inslag av medborgerligt inflytande i viktiga beslutsprocesser i förvaltningen. Förvaltningslagen bör inte bara garantera den enskildes ställning i de konkreta ärendena utan också mer generellt bidra till god förvaltning i ett välfärdssamhälle, där utförarna inte alltid är offentliga myndigheter. Grundläggande principer för det formella men också det materiella beslutsfattandet bör lagfästas. Jag tänker på legalitet, objektivitet och proportionalitet, vilket förvaltningslagsutredningen föreslog, under rubriken Grunderna för god förvaltning! Vi bör dessutom granska inte bara utformningen av regelverket utan också styrningen och tillämpningen så att vi får en legitim förvaltning av hög kvalitet. Om vi ska formulera kravet på god förvaltning i grundlag, är det nog den finska modellen som passar bäst, en ram för processuella rättighetsgarantier, gärna i kombination med ett lagkrav för grundläggande regler om förvaltningen. Jag tror däremot inte att det mer vidsträckta kravet på god förvaltning, det som jag här kallat legitim förvaltning, har sin plats i en konstitution. Det bör i stället utvecklas genom diskussionen i samband med lagstiftning och kontroll av förvaltningen. Den vidgade innebörden av god förvaltning berör frågor om demokratiska rättigheter och rätt till inflytande och insyn som måste anpassas till olika förvaltningsområden. Som grundlagskoncept blir det för alldeles för otydligt och måste förses med alltför många undantag, vilket försvagar rättighetsskyddet i sig. Det finns också en fara i utvecklingen att allt fler områden dras in i det som ibland kallas MR-juridik

11 Artikler: Den goda förvaltningen 107 som om det vore något särskilt slags juridik. I stället bör, tycker jag, rättighetsskyddet aktualiseras på ett kraftfullt sätt inom de vanliga rättsområdena. Slutord De nordiska välfärdssamhällena påverkas allt mer av den internationella utvecklingen. Men i våra länder har vi genom våra nära kontakter och likheterna i kultur och samhällsförhållanden också en utmärkt miljö för samarbeten och komparativa studier. NAF erbjuder en plattform för detta samarbete och för den pågående diskussionen. Härifrån kan vi stimulera och utveckla arbetet för en god, legitim förvaltning i våra länder. Noter 1. Tidskrift for Rettsvitenskap 2010, nr 1, s. 102 till Ponce Solé, Juli, EU Law, Global Law and the Right to Good Administration. Ed by Chiti, E, and Mattarella, BG, Global administrative law and EU Administrative Law s Administrative law and policy of the European Union, Hofmann, Rowe & Turk 2011, s. 190 f. 4. Ponce Solé, Juli, The history of legitimate administration in Europe. Legitimacy in European Administrative Law, European Administrative Law Series (6) 2011, Reform and Reconstruction, Ed. by Mattias Ruffert. s Mäenpää, Olli, Om grunderna för god förvaltning 2004 s Prop 2009/10 s SOU 2008: SOU 2008:125, s. 354 f. 9. Dokument Rapport till Stortingets presidentskap fra Mennneskerettighetsutvalget om menneskerettigheter i Grunnloven. 10. Dokument Rapport till Stortingets presidentskap fra Mennneskerettighetsutvalget om menneskerettigheter i Grunnloven, s.14, 11. Smith, Eivind: Flere menneskerettigheter i grunnloven? Lov og rett nr , s 325ff. 12. Förvaltningskommittén och Förvaltningslagsutredningen. 13. SOU 2008:118 Styra och ställa förslag till en effektivare statsförvaltning. 14. SOU 2010:29 En ny förvaltningslag.

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

NORDISK ADMINISTRATIVT TIDSSKRIFT

NORDISK ADMINISTRATIVT TIDSSKRIFT NR. 2/3 2012 DECEMBER NORDISK ADMINISTRATIVT TIDSSKRIFT Udgivet af Nordisk Administrativt Forbund på Jurist- og Økonomforbundets Forlag NORDISK ADMINISTRATIVT TIDSSKRIFT udgives af Det Nordiske Administrative

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Hantering av jäv och intressekonflikter m.m. i samband med anlitande av externt stöd

Hantering av jäv och intressekonflikter m.m. i samband med anlitande av externt stöd Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-06-30 Dokumenttyp: Policy Process: Säkerställa kunskap och kompetens Dokumentnummer: 138 Version: 1 Författare: Ulf Yngvesson Fastställd: Ann-Louise Eksborg Hantering

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

7. Behörighet att företräda myndigheter

7. Behörighet att företräda myndigheter 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2012-11-13 114/2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2012:35, Behöriga företrädare för myndigheter. Sammantaget är de i promemorian framlagda

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter EU-terminologi Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter Helsingfors och Vasa, 14-15 november 2013 Presentationens upplägg Vad är EU? Vad är EU-texter? Vad är EU-översättning? Vad har terminologin

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Värdegrundsdelegationen Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen (2013-2016)

Värdegrundsdelegationen Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen (2013-2016) Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen (2013-2016) nu med hemsida: www.värdegrundsdelegationen.se Robert Cloarec Huvudsekreterare robert.cloarec@regeringskansliet.se Lena Marcusson,

Läs mer

Så får vi en effektiv, rättssäker och kvalitativ offentlig sektor

Så får vi en effektiv, rättssäker och kvalitativ offentlig sektor Så får vi en effektiv, rättssäker och kvalitativ offentlig sektor I medborgarnas tjänst Vi sätter offentlig sektor på agendan Medlemmarna i Jusek som jobbar inom kommun, landsting eller stat har alla ett

Läs mer

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Presentation Programmet Statstjänstemannarollen Att handlägga

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Värdegrundsdelegationen. Introduktion till Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda

Värdegrundsdelegationen. Introduktion till Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda Värdegrundsdelegationen Introduktion till Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda Tryck: Elanders, mars 2014 Foto: Lagbok, foto: Fredrik Sandberg/TT Domstolshandling, foto: Jessica Gow/TT SMSdeklaration,

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

TALA, TWITTRA ELLER HÅLLA TYST?

TALA, TWITTRA ELLER HÅLLA TYST? TALA, TWITTRA ELLER HÅLLA TYST? 1 2 Fackförbundet ST 2013 Artikelnr 1067 ÖPPENHET OCH INSYN - RÄTTEN ATT SÄGA SIN MENING. Arbetsplatserna ska präglas av ett öppet arbetsklimat. Det ska vara tydligt och

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Kommunstyrelsen 2010 10 11 192 470 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 177 370 Dnr 10.382 00 oktks12 Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Bilaga: Sammanfattning Luleå kommun

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2008-03-06 15-2007-1468 2007-11-21 Fi2007/8846 Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-26 24 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1...4 1.1 1.2 1.3 2 Allmänt...4 Syfte...

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG)

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) HFD 2015 ref 34 En apnéskena utgör inte en sådan dentalteknisk produkt som är undantagen från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. Förhandsbesked angående mervärdesskatt. Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket

Läs mer

Författningskunskap. Lagstiftningens krav på dig som djursjukskötare. Presentation av Anne Zedén Yverås Avdelningschef, avdelningen för djuromvårdnad

Författningskunskap. Lagstiftningens krav på dig som djursjukskötare. Presentation av Anne Zedén Yverås Avdelningschef, avdelningen för djuromvårdnad Författningskunskap Lagstiftningens krav på dig som djursjukskötare Presentation av Avdelningschef, avdelningen för djuromvårdnad Varför författningskunskap? Skyldigheter som ställs på er genom legitimationen

Läs mer

Region Skåne Holding AB

Region Skåne Holding AB ÄGARDIREKTIV för Region Skåne Holding AB org. nr 556936-0877 2 1. Bakgrund 1.1 Region Skåne Holding AB är ett av Region Skåne helägt aktiebolag. 1.2 Som formellt instrument för att tydliggöra rollfördelningen

Läs mer

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Anvisningar vid konkurrensutsättning i Växjö kommun Antaget av kommunstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer