det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel."

Transkript

1 GOD BEBYGGD MILJÖ Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Sammanfattning god bebyggd miljö det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. God bebyggd miljö omfattar många olika delar. Utvecklingen är positiv inom ventilation, sanering av radon och energieffektivare bebyggelse. Negativt är att vägtransporterna ökar med buller och dålig luftkvalitet som följd och att grönområden i tätorter minskar. Det finns många bostäder med fukt och mögelskador samt problem med inomhusbuller. Kulturvärden uppmärksammas och skyddas inte tillräckligt. Många kommuner har fortfarande gamla planeringsunderlag och översiktsplaner, men deras planeringsberedskap för vindkraft har förbättrats. Gapet till det tillstånd som God bebyggd miljö uttrycker är relativt stort. Hur lång tid det kommer att ta att uppnå tillståndet eller förutsättningarna beror på hur olika aktörer prioriterar frågorna. De områden inom miljökvalitetsmålet som Figur 25. Andel kommuner med aktuella program och strategier inom olika områden 2011 Procent Nej Nej, men arbete pågår Ja, för del av kommunen Ja, kommunomfattande Transport Handel Kulturmiljö Estetik Grönstruktur/ vattenstruktur Energi KÄLLA: MILJÖMÅLSENKÄTEN 2011 Planeringsunderlag för kommunernas arbete är viktiga verktyg för att nå God bebyggd miljö. Ungefär hälften av kommunerna som svarat på miljömålsenkäten som Boverket och RUS gjorde 2011 anger att de har tillgång till aktuella program och strategier som underlag för planeringen. För att förbättra läget behövs mer resurser och bättre vägledning till kommuner och länsstyrelser. Bland annat behövs vägledning i vad som är ett lämpligt omfång och innehåll i planeringsunderlagen. 468 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

2 bedöms som svårast att nå är bebyggelsens kulturvärden, trafikbuller, innemiljö och avfall. Miljökvalitetsmålet utveckling och bedömning Aktuell situation och utveckling för miljötillståndet Den sammantagna trenden för utvecklingen är neutral Det finns både positiva och negativa trender i det tillstånd som miljökvalitetsmålet beskriver. Positivt är att den obligatoriska ventilationskontrollen bidrar till bättre ventilation i de byggnader som omfattas av kontrollen. Byggnader energieffektiviseras och värms i allt högre utsträckning upp med förnybara energikällor. Radon i byggnader åtgärdas, även om takten är alltför långsam för småhus. Många kommuner arbetar med att ta fram aktuella planeringsunderlag och översiktsplaner, men takten är relativt långsam. Negativt är att vägtransporterna ökar med klimatpåverkan, försämrad luftkvaliteten och buller som följd. Bebyggelsens kulturvärden uppmärksammas och skyddas inte och tätortsnära grönområden minskar. Fukt- och mögelskador samt buller är vanliga problem i inomhusmiljön och avfallsmängderna fortsätter att öka. Utvecklingstrenderna rör vitt skilda frågor och är därför svåra att väga samman. Detta ger en osäkerhet i trendbedömningen. Positiva och negativa trender, som varit stabila under flera år, bedöms sammantaget ge en neutral trend. För vissa områden saknas uppföljning Bedömningen grundar sig på indikatorerna för God bebyggd miljö som redovisas på miljömålsportalen, bland annat de som handlar om kommunernas tillgång till planeringsunderlag i olika frågor. Även annat underlag har använts, till exempel resultat från Boverkets urvalsundersökning av byggnaders tekniska status och inomhusmiljö samt undersökningar från Energimyndigheten, avfallsstatistik från Naturvårdsverket samt statistik om grönytor och grönområden från SCB. En svårighet när det gäller bedömningarna är att det saknas återkommande och samordnad miljöövervakning för vissa förhållanden i den byggda miljön. Hit hör bebyggelsens kulturvärden, inomhusmiljö, marktyper som används vid förtätning i städer och tätorter, antal boende som exponeras för trafikbuller från det kommunala vägnätet och människors avstånd till olika typer av samhällsservice. Mest lokala och regionala frågor Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö omfattar framför allt frågor som syftar till att lokalt och regionalt minska miljöbelastningen och göra den bebyggda miljön mera hälsosam och stimulerande att leva i. Men det ingår också i målsättningen att den byggda miljön ska bidra till en god global miljö, genom att till exempel FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 469

3 minimera utsläpp av klimatpåverkande gaser. Kunskapen om nuläget beträffande miljökvalitetsmålet som helhet är dock fortfarande ofullständig och behöver utvecklas. Förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö Många Drivkrafter påverkar miljökvalitetsmålet De viktigaste drivkrafterna som ligger till grund för bedömningen är fortsatt hård konkurrens om resurser inom den kommunala verksamheten, ökad vägtrafik och ökade priser på olja och el. Drivkraften för småhusägare att identifiera och åtgärda problem med innemiljön är fortsatt liten. En fortsatt regionförstoring och befolkningsökning i större städer bedöms öka efterfrågan på kollektivtrafik och ett väl fungerande vägnät. De kommersiella drivkrafterna är starka för att konsumenterna ska köpa nya saker, som på sikt bidrar till ökade avfallsmängder. Men det finns motkrafter i form av ökat intresse för återbruk genom second hand och loppis, respektive konsumtion av upplevelser och tjänster istället för saker. De viktigaste styrmedlen och deras effekter De viktigaste administrativa styrmedlen för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF), Boverkets föreskrifter, miljöbalken (MB) och Socialstyrelsens allmänna råd. Dessa regelverk har generellt bedömts vara tillräckliga, men i förhållande till miljökvalitetsmålen finns det brister i hur de tillämpas på olika områden. I nya PBL från 2011 finns nya krav, såsom att kommunernas översiktsplaner (ÖP) nu ska ta hänsyn till och samordnas med nationella och regionala mål, däribland miljökvalitetsmål. 663 Andra skärpningar med koppling till miljökvalitetsmålen som har införts rör hänsyn till miljö- och klimataspekter 664 i planeringen samt farliga ämnen i byggmaterial. Kommunal fysisk planering, i synnerhet översiktsplaneringen, är när den tilllämpas fullt ut ett avgörande verktyg i arbetet med flera delar inom God bebyggd miljö. Fördelar som ofta framhålls är att ÖP nu ska vara strategisk 665, ha ett helhetsperspektiv på mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling, redovisa och analysera komplexa samband samt beskriva konsekvenser i en öppen och reglerad process fram till beslut. Hittills har det dock inte fungerat riktigt så. Tillämpningen har brister, åtminstone sett till miljökvalitetsmålen. Av kommunerna har 45 procent hittills arbetat med miljökvalitetsmål i sina ÖP och den andelen bör öka med den ovan nämnda skärpningen av PBL. Likaså får allt fler kommuner en uppdaterad 663 PBL 3 kap. 5, pkt PBL 2 kap Strategisk = ska samordnas med nationella och regionala mål, planer och program. Kommunens ÖP ska ses i ett större geografiskt utvecklingsperspektiv. 470 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

4 ÖP. Detta bedöms dock inte vara tillräckligt för att God bebyggd miljö kan uppnås till år Det saknas ofta metoder för att hantera frågorna i planeringen och det finns brister i hur kunskap förmedlas från nationell och regional nivå till kommunernas planering. Det finns också brister i myndigheternas styrdokument om denna kunskapsförsörjning. Till detta kommer att en ÖP inte är bindande samt att det finns ett gap mellan det som planeras där och det som genomförs i verkligheten. På detaljplanenivå har exploateringsintressen i praktiken ett stort inflytande över den kommunala planeringen. Hela kedjan av lagstiftning, tillämpning och tillsyn måste fungera på avsett vis för att administrativa styrmedel ska få effekt. Det är svårt att bedöma effekten av administrativa styrmedel som PBL i planarbetet, då det framför allt är planeringsprocessen och inte slutresultatet som regleras i lagstiftningen. Det är också svårt att bedöma vilken effekt kraven på kopplingar till de nationella miljökvalitetsmålen kommer att få. Här finns en betydande osäkerhet. När det gäller de administrativa föreskrifterna i plan- och byggförordningen och Boverkets föreskrifter har kommunerna tillsynen över byggandet. Här saknas det uppföljning av hur de regler som finns för byggandet tillämpas. Ett ekonomiskt styrmedel som hög skatt på eldningsolja har haft stor betydelse för övergången till andra uppvärmningssätt av byggnader, vilket minskat miljöbelastningen. Energi- och koldioxidskatter har även ökat incitamenten för att bygga mer energisnålt och för att energieffektivisera befintliga byggnader. Informativa styrmedel bedöms ha stor betydelse för att God bebyggd miljö ska kunna nås. I dag saknas ofta metoder och kunskapsunderlag som kan användas vid värderingar och avvägningar. Metoder och kunskapsunderlag behöver målgruppsanpassas gentemot exempelvis kommunala politiker och tjänstemän respektive fastighetsägare för att kunna användas vid bland annat fysisk planering och ny- eller ombyggnader. Förutsättningarna varierar mellan olika delar av landet. De nationella myndigheterna har tillsammans med länsstyrelserna en viktig uppgift i att ta fram informativa styrmedel. När det gäller avfall är EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) ett viktigt styrmedel. Direktivet har medfört flera förändringar i miljöbalken och den nya avfallsförordningen. Bland annat lyfts avfallshierarkin 666 fram som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet. Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Avfallspolitiken och de befintliga styrmedlen på avfallsområdet har effektivt styrt bort från deponering mot ökad energi- och materialåtervinning, genom bland annat deponeringsförbud, skatter och producentansvar för förpackningar. Framti- 666 Avfallshierarkin: Förebyggande, Återanvändning, Materialåtervinning, Annan återvinning, till exempel energiåtervinning samt Bortskaffande FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 471

5 da styrmedel behöver i högre utsträckning styra mot de övre delarna av hierarkin, mot förebyggande av avfall. god bebyggd miljö Både Synergier och målkonflikter God bebyggd miljö är ett komplext mål med flera synergier, men också potentiella konflikter med andra miljökvalitetsmål och inte minst andra samhällsmål. Ett exempel på det senare är intresset för etablering av externhandel och utbyggnad av större vägar, som kan vara viktigt ur näringslivssynpunkt men som medför ökad vägtrafik och miljöpåverkan samt sämre tillgänglighet för icke bilburna. Det finns till och med flera potentiella konflikter inom God bebyggd miljö. Åtgärder för energieffektivisering av byggnader kan exempelvis komma i konflikt med inomhusmiljö och kulturvärden, om de inte utförs på ett varsamt sätt. Det finns synergier mellan God bebyggd miljö och flera andra miljökvalitetsmål samt mål inom bland annat folkhälsopolitiken, energipolitiken och transportpolitiken. Stor svensk rådighet men Eu är OFTA PÅDRIVANDE Den svenska rådigheten är stor för God bebyggd miljö. Det finns också flera EUdirektiv som har stor betydelse för måluppfyllelsen, till exempel direktivet för omgivningsbuller, energiprestandadirektivet, avfallsdirektivet, vattendirektivet och direktiv som rör luftkvaliteten. Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet MÅLET NÅS INTE I TID Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ovan nämnda brister i uppföljningen av den faktiska statusen och utvecklingen i den byggda miljön, gör att bedömningen är osäker. Det är också svårt att bedöma vilken effekt befintliga styrmedel kan få om tillämpningen av dem stramas upp, samt vilka effekter planerade styrmedel som till exempel åtgärdsprogrammen för buller kommer att få. Det är svårt att bedöma effekten av administrativa styrmedel som PBL, då det framför allt är planeringsprocessen och inte slutresultatet som regleras i lagstiftningen. Vilken effekt de nyinförda kraven på att översiktsplanen ska samordnas med de nationella miljökvalitetsmålen kommer att få återstår att se. Många kopplingar till andra miljökvalitetsmål Eftersom God bebyggd miljö omfattar människors vardagsmiljö, finns kopplingar till flera av de andra miljökvalitetsmålen. Utan frisk luft, en giftfri miljö och bra dricksvatten blir det ingen god bebyggd miljö. Ett rikt odlingslandskap behövs för livsmedelsproduktion och för att ta hand om restprodukter och levande skogar behövs för råvaruförsörjning, biobränslen och rekreation. Klimatförändringar påverkar den byggda miljön, exempelvis genom ökad risk för översvämningar och extrema väder samt ökad luftfuktighet. 472 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

6 Långt kvar till att nå miljökvalitetsmålet Gapet till det tillstånd som God bebyggd miljö uttrycker är tämligen stort. Gapet till att uppnå förutsättningarna för att nå målet är mindre, men inte obetydligt. Bland annat behövs bättre vägledning för tillämpningen av plan- och bygglagen och nya styrmedel för att minimera avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö. Hur lång tid det kommer att ta att uppnå tillståndet beror på hur aktivt aktörer på olika nivåer väljer att prioritera just dessa frågor, till exempel genom att mer aktivt beakta miljökvalitetsmålet i tillämpningen av befintliga styrmedel. Det tar relativt lång tid att vända utvecklingen för viktiga delar av miljökvalitetsmålet, eftersom byggnader, anläggningar och bebyggelsestrukturer har lång livslängd. Sett till hushållning av resurser och ur kulturmiljösynpunkt är den långa livslängden positiv och värdefull, men den medför att vissa av dagens problem troligtvis finns kvar under lång tid. I den regionala uppföljningen av miljökvalitetsmålet ser länen både positiva och negativa trender i miljötillståndet. Kommunerna har blivit mer medvetna om vikten av en god fysisk planering och deras översiktsplaner innehåller mer strategiska och långsiktiga överväganden. Dock finns fortfarande markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av kultur-, natur- och kustområden. Mindre avfall deponeras och byggnader blir mer energieffektiva. Negativa trender är ökad biltrafik i många län, ökad externhandel, att fler besväras av trafikbuller och att det fortfarande uppförs byggnader som ger problem med inomhusmiljön. Västerbotten bedömer att miljökvalitetsmålet nås, Kronoberg och Skåne att det är nära att nås. Det är sannolikt en kombination av relativt lågt exploateringstryck i de två förstnämnda länen och en positivare syn på de möjligheter beslutade och planerade styrmedel ger som gör att dessa län skiljer sig från övriga, som alla menar att målet inte är möjligt att nå. Möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet är beroende av kommunernas och regionens samhällsplanering. Här finns fortfarande stora brister. Trafiken är en nyckelfråga. Bättre skydd av kulturhistoriska värden behövs. Miljökvalitetsmålets delar situation och utveckling Hållbar bebyggelsestruktur Gamla översiktsplaner och bristande inventeringar En stor del av kommunerna har inte aktuella översiktsplaner, vilket gör att översiktsplanerna ännu inte fullt ut har den funktion som var tänkt. Knappt 30 procent av kommunerna har prövat aktualiteten för den befintliga översiktsplanen eller antagit en ny översiktsplan under den senaste mandatperioden. Av landets 290 kommuner har i dag närmare en tredjedel en gällande översiktsplan från FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 473

7 1990-talet, men trenden är positiv sett till att allt fler uppdaterar sina översiktsplaner. 667 Endast 25 procent av kommunerna har inventerat beståndet av flerbostadshus och endast en fjärdedel av dessa inventeringar belyser renoveringsbehovet. Totalt finns cirka 4,5 miljoner lägenheter i omkring flerbostadshus och småhus. Av småhusen har cirka 70 procent skador och av flerfamiljshusen har 40 procent det. Av miljonprogramshusen har 78 procent inte moderniserats enligt bedömning av konsultföretaget Industrifakta år Av dessa hus bedöms 40 procent behöva renoveras inom de närmaste åren. 668 god bebyggd miljö Viktiga styrmedel finns på plats Boverket och RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) gör en enkät för att följa upp God bebyggd miljö. Enkäten för 2011 visar att större delen av de kommuner som har en översiktsplan från 1990-talet håller på att ta fram en ny översiktsplan. Tack vare bland annat planeringsstöd till vindkraft och ändringar i nya plan- och bygglagen (PBL) förväntas situationen förbättras ytterligare inom de närmsta åren. Svaren i enkäten pekar också på att de översiktsplaner som antagits de senaste åren har haft en strategisk ansats. Inom ramen för PBL Pilotprojekt som genomfördes under 2010 i samarbete mellan Boverket, länsstyrelserna och kommunerna beskrivs riktlinjer för bostadsförsörjningen. Genom att exempelvis arbeta in frågan om bostadsförsörjning i översiktsplanen förstärks den strategiska rollen för bostadsbeståndet i kommunen, och den belyses därmed kontinuerligt varje mandatperiod då översiktsplanen aktualitetsprövas. Dialog och ekonomiska styrmedel behövs Arbetet har kommit långt när det gäller översiktsplaner, men inte när det gäller inventeringen av bostadsbeståndets renoveringsbehov och regionala kunskapsunderlag. Det krävs en analys över hur översiktsplanerna används i den fysiska planeringen för att säkert kunna bedöma deras betydelse och effekt för en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur och om de verkligen har en strategisk inriktning. Den nya PBL kräver att översiktsplanerna ska ha en mer strategisk karaktär samt ta hänsyn till och samordnas med nationella mål som miljökvalitetsmålen. Det finns därför förutsättningar för en positiv trend med inriktning mot en hållbar utveckling i den kommande fysiska planeringen. Pilotprojekten kopplade till PBL visade att en kontinuerlig regional dialog underlättar framställningen av underlag 667 Boverket, Boverkets uppsiktsrapport planering och byggande under Rapport 2011:4 668 Boverket, Teknisk status i den svenska bebyggelsen resultat från projektet BETSI samt SCB, Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2010 Boende, byggande och bebyggelse. 474 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

8 för hållbart samhällsbyggande och ger goda förutsättningar för att erfarenheter och prioriteringar delas mellan aktörerna. Däremot krävs det ekonomiska styrmedel, till exempel bidrag, eller omprioritering av befintliga medel för att få fram kunskapsunderlag på regional nivå. Hållbar samhällsplanering många kommuner saknar viktiga planeringsunderlag Miljömålsenkäten 2011 visar att procent av de cirka 230 kommunerna som svarade har ett program eller en strategi för hela, eller delar av kommunen, när det gäller integrerad bebyggelse- och transportstruktur, kulturhistoriska värden, estetiska värden, dricksvatten och förändrat klimat. För grön- och vattenområden har 23 procent av kommunerna ett kommunomfattande program, vilket är en ökning med cirka 10 procent sedan Framför allt glesbygdskommunerna saknar planeringsunderlag för grön- och vattenområden, men där kan behovet av sådana underlag också antas vara mindre. Av större städer och förortskommuner, där exploateringstrycket kan förväntas vara som högst, har cirka 90 procent av kommunerna någon typ av program eller håller på att arbeta fram ett. Omkring 70 procent av kommunerna har en kommunomfattande energiplan eller håller på att ta fram en sådan. Program för bevarandet av god odlingsmark saknas i 60 procent av kommunerna, trots att flera av dem omfattar den bördigaste odlingsmarken i landet. Nationellt har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram preliminära områden med betydande översvämningsrisk utefter Sveriges vattendrag. MSB ska även ta fram hot- och riskkartor samt riskhanteringsplaner. Länsstyrelserna har sedan 2009 i uppdrag att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. I SKL:s enkät till kommunerna 2009 framgår att sju av tio kommuner arbetar med riktlinjer för klimatanpassning i byggandet. 669 Ytterligare åtgärder behövs Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha en energiplan. På andra områden inom hållbar samhällsplanering kan det krävas ekonomiska styrmedel för att antalet program ska öka. Exempelvis har stödet till lokala naturvårdssatsningar (LONA) bidragit till, och fortsätter att bidra till, att planeringsunderlag tas fram. Likaså får länsstyrelserna använda medel från anslaget för kulturmiljöbidrag för att ta fram regionala och kommunala kunskapsunderlag. Det krävs dock ytterligare åtgärder för att stimulera och utveckla kommunernas arbete med planeringsunderlag för att nå miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen och Boverket har som uppgift att stödja detta 669 Nationell plattform för arbete med naturolyckor, Klimatanpassning i Sverige en översikt. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 475

9 god bebyggd miljö arbete. I planeringen för dricksvatten behöver kommunerna exempelvis geologiskt och hydrologiskt underlag om grundvattenförekomster från SGU, avtal med SMHI och inköp av rättigheter till geografiska data från Lantmäterimyndigheten. Mer kunskap är viktig för effektiva insatser. Energiplaner ska finnas i alla kommuner, och med en utökad tillsyn av ansvariga myndigheter borde det målet nås. För övriga delar i hållbar samhällsplanering är det osäkert om det krävs mer ekonomiska styrmedel eller snarare en omprioritering av hur dagens olika ekonomiska styrmedel används. Detta förhållande behöver utredas. Kvalitet och strategisk funktion hos gällande planer och program behöver också analyseras. Många planer och program som tas fram tenderar att bli omfattande och svårtillgängliga dokument som är kostsamma att producera, vilket kan vara en orsak till att de saknas i många kommuner. Vägledning till kommunerna i vad som är ett lämpligt omfång och innehåll i ett strategiskt program kan vara ett sätt att underlätta processen. För att kunna ta fram kommunala program krävs vidare ett stort underlag från flera centrala myndigheter, som sedan behöver anpassas lokalt. Det faktiska innehållet i planerna och programmen analyseras inte i denna kartläggning, varför deras effekt är svår att bedöma. God vardagsmiljö Insatser sker men takten behöver öka Indikatorerna Planering grönstruktur och vattenområden, Planering kulturmiljö och Planering transporter som visar på andelen kommuner med relevanta planeringsunderlag för en god vardagsmiljö pekar sammantaget på en neutral trend för åren Gröna områden har minskat och splittrats upp i många tätorter. I dag förstörs successivt stora delar av det byggda kulturarvet genom rivning eller okänsliga ombyggnader. En miljöanpassning av transporter och transportsystem har stor betydelse för miljön, särskilt i tätbefolkade delar av landet. Allt fler kommuner tar fram målsättningar och strategier för att bevara och utveckla grönstrukturen, miljöanpassade transporter och kulturhistoriska värden. Det är viktigt att sådana dokument tas upp i översiktsplanen, eftersom den är vägledande för senare beslut enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. Det krävs åtgärder för att stimulera och utveckla kommunernas arbete med planeringsunderlag och rekommendationer för fortsatt arbete för att nå miljökvalitetsmålen. Det återstår också arbete med att minska nedskräpningen. I en Sifo-undersökning uppgav 41 procent av de tillfrågade att de anser att nedskräpningen i samhället har ökat. 670 Återvinningsstationer för förpackningsavfall upplevs ofta som skräpiga. 670 Håll Sverige Rent, Skräprapporten STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

10 Vägledning kan hjälpa kommunernas arbete Förutsättningarna för arbetet med god vardagsmiljö är huvudsakligen beroende av lokala insatser, men även regionala och nationella insatser. Strategisk översiktsplanering krävs inom områdena grönstruktur, kulturmiljö och miljömässiga transporter. Program och strategier behövs för att främja gång- och cykeltrafik och avlägsna barriärer för dessa trafikslag, samt för att stärka miljöanpassningen av övriga transportsätt. Sådana underlag för fysisk planering och samhällsbyggande bidrar till att minimera transporternas negativa konsekvenser. När det gäller administrativa styrmedel krävs vägledande åtgärder för att stimulera och utveckla kommunernas planering för grönstruktur, kulturmiljö och miljöanpassade transporter. Från statlig nivå har länsstyrelse, Boverket och Trafikverket i uppgift att stödja detta arbete. Gällande nedskräpning finns nerskräpningsboten samt informativa och ekonomiska styrmedel, som bidrag till Stiftelsen Håll Sverige Rent. Allmänhetens attityder påverkar förutsättningarna för arbetet med nedskräpning, däribland uppföljning av faktisk nedskräpning, informationskampanjer, mer ordningstillsyn och användning av nedskräpningsboten. Naturvårdsverket ska föreslå insatser mot ökad nedskräpning. 671 Viktigt med bättre efterlevnad och större resurser Möjligheten att nå en god vardagsmiljö är huvudsakligen beroende av nationella ställningstaganden och regionala och kommunala insatser. Boverket bedömer att det krävs ytterligare åtgärder avseende arbetet med planering av grönstruktur och vattenområden, kulturmiljö samt transporter. Främst krävs att befintligt regelverk tillämpas bättre tillsammans med kunskapsuppbyggnad och ökade ekonomiska resurser. Boverket bedömer att resultatet från vissa av indikatorerna är osäkra, främst på grund av stora regionala skillnader. Detta medför en något oklar bild. Beträffande nedskräpning behövs indikatorer för både upplevd och faktisk nedskräpning. 672 Kulturvärden i bebyggd miljö Fortfarade brister i kunskaper om kulturvärden Indikatorerna inom området pekar sammantaget på en neutral trend sett över perioden För stora delar av landet saknas fortfarande grundläggande kunskap om bebyggelsens kulturvärden. Därmed går det inte att följa utvecklingen för miljötillståndet. Kommunernas tillgång till antikvarisk kompetens är fortsatt låg och har genom åren varit relativt konstant. I dag har knappt en tredjedel av landets kommuner tillgång till antikvarisk kompetens, och av dessa 671 Ett pågående regeringsuppdrag till Naturvårdsverket 672 Stiftelsen Håll Sverige Rent har förslag på metod för kvantitativ mätning av faktisk nerskräpning. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 477

11 har 60 procent tillgång till en halvtidstjänst eller mindre. Fortfarande är mycket få värdefulla byggnader skyddade mot rivning och drygt en fjärdedel av landets kommuner har inte skyddat en enda byggnad. Sett över de två senaste decennierna pekar indikatorerna på att allt färre byggnader ges formellt skydd enligt plan- och bygglagen (PBL). Möjligheterna att värna landsbygdens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse är fortfarande mycket begränsade. god bebyggd miljö Styrmedel finns framme men måste används bättre Utgångspunkterna för att beakta och formellt skydda den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen präglas av stora regionala skillnader. Vissa regioner har ekonomisk tillväxt och befolkningsökning, vilket leder till ett förändringstryck som kan inverka negativ på kulturmiljön. Samtidigt pekar indikatorerna på att fler byggnader skyddas i dessa regioner. Andra regioner befinner sig i ekonomisk stagnation, där befolkningsminskningen gör att hus står tomma. I dessa regioner finns generellt färre skyddade byggnader och sämre kunskapsunderlag om kulturvärden. Det finns ett ändamålsenligt regelverk i huvudsak genom kulturminneslagen, PBL och miljöbalken. Fortfarande finns ett stort behov av att informera om de antikvariska aspekterna inom PBL och miljöbalken. Vad gäller ekonomiska styrmedel gjordes år 2011 ändringar i instruktionerna för fördelning av de statliga kulturmiljövårdsanslaget. Det statliga kulturmiljövårdsanslaget har dock inte ökat och motsvarar fortfarande inte behovet som finns. Det förekommer att ekonomiska styrmedel som införts för att främja andra miljökvalitetsmål står i konflikt med arbetet för att värna kulturvärden i bebyggd miljö, till exempel stöd för energieffektivisering, källsorteringsutrymmen och minskat buller. Om dessa åtgärder utförs varsamt behöver dock ingen konflikt uppstå i förhållande till kulturvärden. Mer åtgärder, kunskaper och resurser krävs För att värna bebyggelsens kulturvärden skulle det krävas kraftfulla åtgärder. Främst behövs förbättrad tillämpning av befintligt regelverk, kunskapsuppbyggnad och ökade ekonomiska resurser. Det krävs att frågan om bebyggelsens kulturvärden prioriteras på såväl nationell som regional och kommunal nivå. Indikatorerna Antikvarisk kompetens, Rivningsförbud och Planeringsunderlag för kulturmiljö bör tolkas med viss försiktighet, speciellt när man kommer ner på kommunnivå. Boverket bedömer dock att resultatet av indikatorerna, inklusive indikatorn q-märkt, tillsammans med övriga underlag och analyser kan betraktas som en relativt säker bedömningsgrund. 478 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

12 Infrastruktur Mycket sker inom transporter, vindkraft och avfall Indikatorn om planeringsunderlag för miljöanpassade transporter pekar mot en svag men långsamt positiv utveckling. Standardhöjning och utbyggnad i vägnätet har stor betydelse för en regions eller tätorts konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. Samtidigt medför sådana åtgärder nästan alltid att biltrafiken ökar, vilket bland annat leder till ökad energianvändning och klimatpåverkan. Svåra kapacitetsbrister i järnvägsnätet och brist på medel att åtgärda dem medför störningar och förseningar som motverkar ett ökat resande med järnväg. Dessa motstående drivkrafter gör att trenden sammantaget bedöms som oförändrad. Arbetet är beroende av såväl lokala, regionala som nationella beslut och åtgärder. Indikatorn för vindkraftsel visar på en snabbt ökande produktion. Genom det planeringsstöd som Boverket ansvarat för har eller håller huvuddelen av Sveriges kommuner på att integrera vindkraften i sina översiktsplaner. Avfallshanteringen ska vara enkel för konsumenterna. Av hushållen tycker 80 procent att insamlingen av förpackningsavfall fungerar bra eller mycket bra. 673 Förutsättningarna att bedriva en effektiv och tydlig tillsyn av insamlingen behöver dock förbättras, och ansvarsfördelningen mellan förpackningsproducenter och kommuner behöver förtydligas. 674 Ett problem är regionala skillnader i tillgänglighet. Ofta är tillgängligheten till återvinningsstationer, återvinningscentraler och fasta eller mobila miljöstationer för hushållens farliga avfall väsentligt bättre i tätorter än i glesbygd. Infrastrukturen för avfallshanteringen måste integreras i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering, men det sker inte fullt ut i dag. Trenden är neutral. Boverket har uppmärksammat att när det gäller insamlingen av avfall behöver förbättringar ske när det gäller estetiken, tillgängligheten samt säkerheten. Nyare avfallshanteringssystem som sopsugar kräver långsiktig kommunal planering. Många viktiga styrmedel finns framme och fungerar Viktiga administrativa styrmedel är infrastrukturplanering, kommunal planering samt nya PBL som lyfter avfallshanteringen som ett viktigt samhällsintresse att beakta i planprocessen. Förordningar om producentansvar finns vad gäller de återvinningsnivåer som uppnås nationellt för förpacknings- och pappersavfall, elektronikskrot, läkemedelsavfall, uttjänta batterier etc. För det är material- 673 Naturvårdsverket, Framtida producentansvar för förpackningar och tidningar. Redovisning av regeringsuppdrag RB 24. Rapport av 10 kommuner anser att regeringen behöver se över producentansvaret och 4 av 10 kommuner ansåg att återvinningsstationerna fungerade dåligt eller mycket dåligt, enligt en undersökning från organisationen Villaägarna. Flertalet kommuner ansåg att fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar ger en bättre service och högre insamlingsnivåer. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 479

13 bolagen redovisningsskyldiga. Ett informativt styrmedel är Boverkets vägledning 675 som vänder sig till planerare och renhållningsansvariga i kommunerna. Dessutom finns skatter och avgifter, som dock inte är tillräckliga för att utjämna regionala skillnader i tillgänglighet och förbättra servicen i glesbygd. Andra administrativa styrmedel är deponeringsförbud för brännbart avfall (2002) och organiskt avfall (2005). Ekonomiska styrmedel är deponiskatt och statliga investeringsstöd. Lokaliseringen av vindkraftverk är viktig både för lönsamheten och för att undvika konflikter med andra intressen. Den fysiska planeringen spelar här stor roll för en hållbar utbyggnad. god bebyggd miljö Åtgärder för bättre planering och samverkan I arbetet med infrastruktur finns det flera starka intressen som ställs mot varandra. Planeringssystemet för infrastruktur är under omstrukturering. Ett större fokus på trafikslagsövergripande åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen 676 och utveckling av metoderna för miljöbedömningar i infrastrukturplaneringen kan bidra till ökat utrymme för investeringar i järnväg och cykeltrafik. Nya PBL ger stöd för att arbeta med regionala och nationella mål i översiktsplaneringen och för samordning mellan kommunal planering och infrastrukturplanering. 677 Förenklingar i detaljplaneprocessen har införts. De nationella underlag som nu utarbetas 678 kan ge stöd för bedömning om olika åtgärder bidrar till utveckling i rätt riktning. En omfattande planering, tillståndsgivning och etablering av vindkraft sker nu i kommunerna. Länsstyrelserna och centrala myndigheter har här en uppgift, bland annat vid avvägning av motstående intressen. En annan viktig fråga är elnätets kapacitet. Inom avfallsområdet har insatser för minskad deponering haft effekt och deponeringen fortsätter att minska. Det krävs ytterligare åtgärder avseende arbetet med planering för transporter. Metoderna för översiktsplanering i närmare kontakt med infrastrukturplaneringen behöver utvecklas i samverkan mellan Trafikverket, Boverket och SKL. Det är också angeläget att utveckla och sprida de kunskaper som finns om hur en god 675 Boverket, Avfallshantering tillgänglig, säker och estetisk. 676 Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt för planering inom vägtransportsystemet som innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis. De fyra stegen innebär att trafikåtgärder ska analyseras i följande ordning: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg 3. Mindre vägförbättringsåtgärder Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. 677 Motsvarande regler för samordning och förenklingar beträffande planering för vägar och järnvägar, förväntas under Kapacitetsutredningen (Trafikverket), Vision Sverige 2025 (Boverket) och Färdplan 2050 (Naturvårdsverket). 480 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

14 stadsutveckling kan främjas genom integrerad planering, samarbete, växelverkan och synkronisering mellan olika planeringsformer. Boverket bedömer att resultatet från indikatorerna tillsammans med övriga underlag och analyser kan betraktas som en relativt god bedömningsgrund. Natur- och grönområden Brister i planering, skydd av områden och kunskaper Värdena av grönområden och natur i och nära tätorter har uppmärksammats mycket de senaste åren genom forskning och rapporter från myndigheter. Det gäller särskilt folkhälsa, klimatanpassning och socialt hållbar stadsutveckling. 679 Endast hälften av kommunerna har planeringsunderlag om grön- och vattenområden. 680 Grönytan per person har minskat i många tätorter det senaste decenniet genom exploatering och förändrad markanvändning, vilket bland annat har konstaterats genom satellitstudier. 681 Detta är en viktig indikator för att påvisa tillståndet, men indikatorer för att påvisa grönområdens struktur, tillgänglighet eller kvalitet behöver utvecklas, samt kompletteras med regionala och lokala uppföljningar. Det pågår insatser och åtgärder för att höja kvaliteten och öka tillgängligheten till grönområden, bland annat genom LONA-bidrag. Behovet av långsiktigt skydd är stort i flera kommuner men antalet naturreservat i tätortsnära läge ökar stadigt. Kunskaperna om ekosystemtjänster och ljudnivåer i grönområden är dock begränsade, vilket försvårar möjligheterna att bedöma om utvecklingen går åt rätt håll. Fungerande styrmedel finns framme inom området Det finns en målkonflikt mellan en samhällsplanering som begränsar klimatpåverkan genom förtätning av bebyggelsen, och en samhällsplanering där tillgången till grönområden är god. Utmaningen ligger i att finna lösningar som tillgodoser båda behoven. Nuvarande EU-direktiv gällande buller, samt ökade tekniska möjligheter att beskriva ljudkvalitet, bedöms öka uppmärksamheten för ljudkvalitet även i gröna rekreationsmiljöer. Samtidigt finns stora kunskapsbrister, både om tillståndet, definition av ljudkvalitet och möjliga förbättringsåtgärder. Det finns ett ändamålsenligt regelverk i huvudsak genom PBL och miljöbalken, men ökad kunskap behövs om grönområdenas betydelse i den kommunala planeringen. Det pågående arbetet för friluftslivspolitiken stärker också den tätortsnära naturen. Naturvårdsverkets LONA-program, för statliga bidrag till lokal natur- 679 Sveriges riksdag Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden. 2010/2011:RFR3. Civilutskottet, Trafikutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet. 680 Boverkets miljömålsenkät för God bebyggd miljö SCB. (2009). Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter De tio största tätorterna FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 481

15 vård som pågick och fortsätter sedan 2010, har stor betydelse för att ta fram planeringsunderlag och vidta förbättringsåtgärder i den tätortsnära naturen, framför allt i mindre kommuner. Boverket har tagit fram flera informativa skrifter för vägledning om grönstrukturens värden och hanteringen av grönstruktur i planeringen. 682 Det finns en målkonflikt mellan den täta urbana staden och den grönskande staden, samtidigt som grönstrukturens funktion innebär många synergieffekter för folkhälsa, dagvattenhantering, luftrening och estetik. god bebyggd miljö Bättre tillämpning, mer kunskaper och resurser Boverket bedömer att det krävs kraftfulla åtgärder för att natur- och grönområden ska bevaras och nyttjas. Främst krävs förbättrad tillämpning av befintligt regelverk, kunskapsuppbyggnad och ökade ekonomiska resurser. Kunskapsuppbyggnad och vägledning om vad som står i PBL och miljöbalken gällande grönska, natur och friytor samt ändamålsenlig struktur behöver utvecklas av centrala myndigheter. LONA-programmet bedöms som ett viktigt ekonomiskt styrmedel för att stimulera kommunerna att arbeta med planeringsunderlag för grönstruktur och åtgärder i den tätortsnära naturen, och bör därför utökas. Andra länders satsningar på gröna mellanrum som till exempel Danmarks statliga stöd till gröna bostadsgårdar kan vara en inspiration. Kunskaper och vägledning om möjligheten att begränsa bullret i tätortsnära grönområden behöver öka. Även frågan om ljudkvalitet i grönområden behöver behandlas och beaktas tydligare i översiktsplaneringen. Metoder för det bör utvecklas. Andelen kommuner med planeringsunderlag som indikator för grönstruktur bör tolkas med viss försiktighet. Underlaget från SCB är också grovt och bör följas upp på kommunal nivå. Boverket bedömer dock att resultatet av indikatorerna tillsammans med övriga underlag och analyser kan betraktas som en relativt säker bedömningsgrund. Miljöanpassade transporter Stora regionala skillnader i arbetet Indikatorerna inom området pekar sammantaget på en neutral trend sett över perioden Det finns stora regionala skillnader i utvecklingen och i förutsättningarna för att kunna tillhandahålla miljöanpassade kollektivtrafiksystem samt gång- och cykelvägar av god kvalitet. Transportfrågor är av stor betydelse för miljön, särskilt i tätbefolkade delar av landet, och bör behandlas strategiskt i kommunernas översiktsplanering. Skillnaden mellan kommunerna är stor när det 682 Bostadsnära natur inspiration och vägledning (2007), Mångfunktionella ytor klimatanpassning genom grönstruktur (2010) och Låt staden grönska! (2010). 482 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

16 gäller arbetssätt och hur långt arbetet nått. Åtgärder krävs för att stimulera och utveckla kommunernas planering. Boverket bedömer att det behövs större och mer strukturerad samverkan mellan många olika aktörer. Ibland kan brist på plats i stadsmiljö och gaturum vara ett hinder för säker cykeltrafik, men även för introduktion av ny spårbunden trafik. Cykelparkeringar vid stationer och resecentrum är likaså viktiga från ett helaresan-perspektiv. Det krävs också ekonomiska investeringar. Från statlig sida har länsstyrelserna, Boverket och Trafikverket i uppgift att stödja arbetet på olika sätt. Mer kunskap om behoven behövs för ett samlat grepp om kommande insatser. Boverket har föreslagit en behovsinventering beträffande cykelparkeringar. Mängden av styrmedel och aktörer försvårar Förutsättningarna för miljöanpassade transporter bör bedömas regionalt och lokalt av länsstyrelser och kommuner, innan det går att uttala sig på den nationella nivån. De metodutvecklingsarbeten som genomförs behöver samordnas och spridas på ett samlat sätt. 683 Frågorna styrs av ett ändamålsenligt men omfattande regelverk i form av lagstiftning som plan- och bygglagen, miljöbalken, väglagen, sjöfartslagen, järnvägslagen och lagen om kollektivtrafik. Mängden lagar och regelverk och deras olika utformning, liksom de många aktörerna på området inverkar negativt på förutsättningarna. Ekonomiska styrmedel är investeringsplaner, länsinvesteringsplaner och statliga stöd. Genom medveten planering och samordning mellan olika trafikslag kan hållbara transportkedjor åstadkommas, men konkurrens om marken och motstridiga krav från olika trafikslag motverkar detta. Helhetsplanering och Beteendeförändring är viktigt Boverket bedömer att det krävs kraftfulla åtgärder, främst förbättrad tillämpning av befintligt regelverk, kunskapsuppbyggnad och ökade ekonomiska resurser. Miljöanpassade transporter måste prioriteras på såväl nationell som regional och kommunal nivå. Mest effektivt är en kombination av planering på olika nivåer, direkta fysiska åtgärder samt Mobility Management, det vill säga attityd- och beteendepåverkan för hållbart resande. Det är också angeläget att trafikfrågorna integreras i stadsplaneringen och inte genomförs som en sektorsplanering för sig. Resultatet från indikatorn miljöanpassade transporter bör tolkas med viss försiktighet, men Boverket bedömer dock att indikatorn tillsammans med övriga underlag och analyser kan betraktas som en relativt säker bedömningsgrund. 683 Boverkets rapport Gör plats för cykeln (2010), samverkansprojektet Den goda staden ( ) samt Boverkets pågående uppdrag om planering för fysisk aktivitet. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 483

17 Hälsa och säkerhet god bebyggd miljö DE Insatser som görs är inte tillräckliga En viktig del av arbetet för hälsa och säkerhet är en god inomhusmiljö, som innefattar ventilation, radon, byggnadsrelaterat buller, samt fukt och mögel. En annan del av arbetet handlar om trafikbuller. Andra viktiga frågor som dock inte behandlas nedan är exponering för kemikalier från bygg- och inredningsmaterial samt bristande kvalitet på dricksvatten. När det gäller de byggnader som omfattas av den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) visar en uppföljning som Boverket gjorde 2006 att 132 kommuner av de 160 som svarade på Boverkets enkät hade egna register för tillsyn och kontroll över OVK. Detta har senare förstärkts genom att det nationella registret för energideklarationer även omfattar register för OVK. Befintliga småhus omfattas inte av OVK. För att minska trafikbullret har det gjorts ett antal förbättringar i miljön sedan 1990-talet, exempelvis åtgärder för de mest bullerutsatta människorna. Dessutom har EU-direktivet om buller antagits. Det finns dock andra viktiga områden där bullersituationen inte förbättrats eller till och med pekar mot en försämring. Boverket har gjort en uppföljning av bullerexponeringen vid nybyggda bostäder under perioden , som visar att omkring 20 procent av de nybyggda bostäderna är exponerade för höga ljudnivåer vid den mest utsatta sidan och att tendensen är svagt stigande under perioden. 684 I många fall har hänsyn till ljudnivån tagits genom att de boende har tillgång till en ljuddämpad sida av bostaden och utemiljöer som kompenserar för en förhöjd ljudnivå på trafiksidan. Nödvändiga styrmedel saknas delvis Det är svårt att skapa förutsättningar för att nå en god inomhusmiljö. För ventilation är utvecklingen god i flerbostadshusen och skolorna. Det saknas dock uppföljningsinsatser, vilket innebär att det i dagsläget inte går att bedöma situationen. Vad gäller radon bedöms möjligheterna att minska halterna till önskvärda nivåer som goda för flerbostadshusen, medan saneringstakten är för långsam för småhusen. Styrmedel är ekonomiska bidrag och informationsinsatser för åtgärder mot radon. För byggnadsrelaterat buller samt fukt och mögel finns administrativa styrmedel i form av lagar och föreskrifter och ett allmänt intresse av att minska fuktskadorna för att förbättra inomhusmiljön. Däremot finns det kunskapsbrister och det saknas tillräckliga insatser från fastighetsägarna för att åtgärda de inomhusmiljöproblem som buller och fuktskador kan förorsaka. 684 Boverket, Trafikbuller och nybyggda bostäder. 484 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

18 För minskat trafikbuller är det viktigt med det arbete som pågår på EU-nivå och internationell nivå (UNECE) för att minska källbuller från fordon. Ansvaret i Sverige för bullerfrågan delas mellan ett antal aktörer och det är en orsak till att framgångar uteblivit inom området. Det finns i dag inget som tyder på en utveckling mot minskat buller utomhus, och det saknas tillräckliga förutsättningar för arbetet. Det samordningsarbete mellan berörda myndigheter som påbörjades 2011 med Naturvårdsverket som sammanhållande part är en möjlighet på vägen mot ökad harmonisering av arbetet. Både nya styrmedel och åtgärder behövs När det gäller ventilation krävs resurser till uppföljningsåtgärder. För radon är utsikterna goda sett till flerbostadshusen, medan gapet är stort för radon i småhus, där informationsinsatser behöver mobiliseras. För byggnadsrelaterat buller samt fukt och mögel bedöms gapet som stort i dagsläget. Här finns ett stort behov av kunskap och vägledning samt förbättrad tillämpning av befintliga regelverk. I fråga om minskat trafikbuller krävs en omfattande och kraftfull samverkan mellan ansvariga myndigheter. Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall Mycket sker inom energiområdet Den totala slutanvändningen av energi i bostäder och lokaler har minskat med ungefär åtta procent per uppvärmd areaenhet (temperaturkorrigerade data). 685 Energianvändningen förväntas fortsätta minska. Användningen av fossila bränslen har minskat markant, medan andelen förnybar energi har ökat. Avfallsmängderna har stadigt ökat och ökningen har gått snabbare det senaste decenniet. De allra senaste åren ser trenden ut att ha brutits, men sannolikt beror detta på den ekonomiska krisen. Sett till minimering av avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö finns det i dag inte tillräckligt underlag för att kunna beskriva tillståndet. Det går att konstatera att befolkningstätheten ökar i Sveriges större städer och i de tio största städerna har hushållning med mark skett genom förtätning åren Många viktiga styrmedel finns framme Det finns och har funnits ett brett spektrum av styrmedel som påverkar ovan angivna områden. Det ställs till exempel krav på energieffektivitet vid byggande, samtidigt som lagen om energideklarationer inriktar sig mot många typer av befintliga byggnader. Kommunerna har stort inflytande på tätortsutvecklingen genom plan- och bygglagen. Avfallsförordningen ställer bland annat krav på 685 Statens energimyndighet, Energiindikatorer ER 2011:12 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 485

19 god bebyggd miljö avfallsplaner och program för förebyggande av avfall. Det finns även regelverk som rör deponering och producentansvar för avfall. Generella ekonomiska styrmedel, som energi- och koldioxidskatt, kan också lyftas fram när det gäller användningen av energi i byggnader. Möjligheterna att minska avfallsmängderna beror på hur beslutade och planerade styrmedel faktiskt kommer till användning, vilka val konsumenter gör, liksom tillgången till produkter med önskad kvalitet och livslängd samt utvecklingen av materialsnål teknik. Avfallsgenerering är också beroende av konjunkturen, vilket ytterligare försvårar bedömningen av utvecklingen. Informations- och rådgivningsinsatser spelar en viktig roll för samtliga områden, exempelvis genom kommunal och regional verksamhet. Insatserna går framåt även om det återstår arbete Trenden är sammantaget neutral, men tillståndet och utvecklingen skiljer sig åt mellan olika områden. Utvecklingen med en ökad användning av förnybar energi förväntas fortsätta och det direkta beroendet av fossila bränslen kan vara brutet till år Det är dock osäkert om det går att minska energianvändningen med 20 procent till år I Energimyndighetens Långsiktsprognos 2010 bedöms den temperaturkorrigerade energianvändningen minska med knappt 16 procent fram till år Därför kan ytterligare insatser behöva genomföras. Om energianvändningen i byggnader ska kunna minska med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995 behövs ytterligare styrmedel och mycket långtgående åtgärder. Avfallsmängderna bedöms fortsätta att öka. Det är också viktigt att minimera avfallets farlighet. Det behövs både produktknutna insatser, till exempel att ta bort farliga ämnen i byggprodukter, och riskbegränsande åtgärder för hanteringen av avfallet. Det är dock generellt svårt att bedöma tillståndet och utvecklingen avseende avfall. Underlaget är i vissa avseenden inte tillräckligt. Indikatorer för avfall behöver också utvecklas, till exempel avseende minimering av avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö. Kopplingar till generationsmålet God bebyggd miljö och dess olika delar har mer eller mindre starka kopplingar till samtliga aspekter av generationsmålet: Ekosystem och ekosystemtjänster Grönytor och vegetationsgrad minskar i tätorterna. Detta kan ge en indikation om att ekosystemtjänster går förlorade (se avsnitt Natur- och grönområden). Biologisk mångfald och natur- och kulturmiljö Har koppling till grönytor och grönområden (avsnitt Natur- och grönområden) och bebyggelsens kulturvärden (avsnitt Kulturvärden i bebyggd miljö). 486 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

20 Människors hälsa Kopplingar finns till samtliga delar av miljökvalitetsmålet, bland annat till avsnitt God vardagsmiljö samt Hälsa och säkerhet. De utbredda problemen med trafikbuller respektive innemiljön ger en indikation om att generationsmålets strecksats om hälsa kommer att bli svårt att nå. Kretslopp Har koppling till bland annat frågorna om avfallshantering (avsnitt Infrastruktur) och förebyggande av avfall (avsnitt Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall). Hushållning med naturresurser Har koppling till mark- och vattenanvändning (avsnitt Hållbar bebyggelsestruktur och Hållbar samhällsplanering m.fl.) samt hushållningen med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall (avsnitt Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall). Förnybar energi och effektivare energianvändning Synergi finns främst till energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen i bebyggelsesektorn (avsnitt Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall) samt till miljöanpassade transporter och minskat transportbehov (avsnitt Miljöanpassade transporter och God vardagsmiljö). Konsumtionsmönster Människors konsumtion av varor och boendekomfort har betydelse för till exempel bebyggelsens kulturvärden, möjligheterna att förebygga avfall respektive hushållningen med energi (avsnitt Kulturvärden i bebyggd miljö och Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall). Internationella aspekter Har framför allt koppling till olika sätt att hushålla med energi i bebyggelsen och infrastruktur samt i form av miljöanpassade transporter och minskat transportbehov (avsnitt God vardagsmiljö, Infrastruktur, Miljöanpassade transporter och Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall). FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 487

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljömålsenkäten 2015

Miljömålsenkäten 2015 Miljömålsenkäten 2015 Enkäten ska besvaras senast 1 juni 2015. Enkäten har 13 avsnitt och du kan välja vilket avsnitt du vill besvara i rullisten uppe till höger. Du kan alltid komma tillbaka till denna

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

God bebyggd miljö i kommunerna

God bebyggd miljö i kommunerna Rapport 2014:25 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006 2013 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006-2013 Boverket september 2014 Titel: God bebyggd

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06. Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se

Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06. Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06 Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se Boverket myndighet för samhällsplanering, byggande och boende Boverket ska i frågor inom sitt verksamhetsområde

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Er referens M2014/2798/Mm Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Mall-id: MEP-0011, 2014-10-22

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.

landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. GOD BEBYGGD MILJÖ ANSVARIG MYNDIGHET: BOVERKET Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden

Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden Sammanfattning av rapport 2010 /11:RFR3 Civilutskottet,Trafikutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden Hållbara städer med fokus på transporter,

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala 2015-01-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 " * %>>%)B%44)*)+ $H9&B.&3!8&&+&9/%)!7%D;'(&+.&'(&+!%&'())*)+ " : % ;&8% ! % =!! " #$#%& &&& :! 0 %!! %!! % % % % % % 6!

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

Remiss - Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö dnr: M2014/2798/Mm

Remiss - Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö dnr: M2014/2798/Mm Yttrande Sida 1 av 7 2015-05-07 Dnr: KS-2015/00151 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss - Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö dnr: M2014/2798/Mm

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning*

Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning* 2014-10-10 Britta Lidberg Landsbygdsavdelningen Miljömålssekretariatet 010-22 36 245 Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning* *god vardagsmiljö, gång-

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer