asien kvinnor i Förtr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "asien kvinnor i Förtr"

Transkript

1 asien kvinnor i Förtr tryck och mot- stånd Kvinnorna na och världsekonomin Handel med kvinnor Där leken tystnat barn n som slavar Kampen börjar hos er själva

2 Varför bry sig om kvinnor i Asien? av Pia Laskar Konsekvenserna av den avreglerade ekonomin blir allt synligare i Sverige. De märks inte minst genom den snabba nedmonteringen av den offentliga sektorn, genom privatiseringen av statliga bolag, genom nedskärningen i sjukförsäkringar och olika typer av sociala utgifter. Både kvinnor och män drabbas här hemma. Måste vi då söka upp problem hos kvinnor på andra sidan jordklotet? Har vi inte nog med våra egna bekymmer? Avregleringen som drabbar Sverige ingår i en ekonomisk politik som nått jordens alla hörn. I Asien har den bara verkat längre och är tydligare än här. Avregleringen drabbar kvinnor respektive män på olika sätt. Vi kan säga att den är könad, (eller genusifierad, på engelska gendered). I Asien har de forna kolonialherrarna från Europa avlösts av de transnationella företagen vilka, tillsammans med den inhemska makteliten, i decennier bedrivit en avreglerad huggsexa på mänsklig arbetskraft och råvaror. Genom exempel från utvecklingen i Asien kan vi se vår egen nuvarande situation klarare och få en skarpare bild av hur vår egen framtid kommer att gestalta sig i den ekonomiska världsordningen. SAC-syndikalisterna är en fackförening som med stort allvar ser på de konsekvenser som den allt mindre reglerade ekonomiska politiken får världen över, inte minst för kvinnor. Konsekvenserna har också rasistiska förtecken - även de är könade. Det har föranlett oss att ge ut denna skrift om kvinnor i Asien. Facklig strategi i Sverige har i långa tider utgått ifrån att reglera förhållanden mellan de som säljer sitt arbete och de som köper detta arbete i den formella sektorn. Men större delen av världens befolkning har inte sin försörjning på detta sätt. Därmed utelämnas de i vår arbetsmarknadspolitiska strategi. Flera tecken tyder dessutom på att en ökande mängd människor i Europa och Nord-amerika, lämnar den sortens reglerade anställningsförhållande som vi är vana vid och försörjer sig i den informella sektorn. Samtidigt är det väl ingen idag som tror att vi i Sverige helt isolerat kan driva fram långtgående politiska och ekonomiska förändringar på arbetsmarknaden? Blir till exempel våra svenska krav för dyra flyttar produktionen utomlands. Länge var Sao Paolo i Brasilien Sveriges näst största industristad, där etablerade sig mängder med svenska transnationella företag. Varför? Knappast för att arbetskraften och skatterna var dyrare eller arbetsmarknadslagarna hårdare än här hemma. Nu flyttar allt fler företag sin produktion till Asien. Eftersom de transnationella företagen agerar globalt, måste även vi agera globalt - vilket inte avviker från SACs internationalistiska tradition. Av flera orsaker är det således viktigt att vi har sammanhangen klara för oss, att vi ser vad vi har gemensamt med människorna inte bara i övriga Europa utan också i Syd - istället för att koncentrera oss på det som är helt annorlunda. Med erfarenheter inte minst från Asien, kan vi utveckla gemensamma förhållningssätt mot de krafter som drabbar oss på liknande sätt - istället för att motarbeta varandra globalt, eller förstärka sexismen, eller bli främlingsfientliga i våra politiska och ekonomiska analyser, samt fackliga och sociala strategier. INNEHÅLL 4 Den nya världen... Merceditas Cruz 6 Drömmen om ett kylskåp Pia Laskar 10 BEPZ en frihandelszon Katarina Larpe 12 Nu vet jag vad förtryck... Hild Lorenzi 16 Kvinnorna i mirakelekonomierna Gunilla Åkerberg 19 De vandrande restaurangerna Pia Laskar 22 Det gäller att veta var skon... Hild Lorenzi 26 Avskaffa kvinnoförtrycket Kamla Bhasin 28 Looking at the world... Eva Warberg 30 Där leken har tystnat Britt-Marie Klang 34 Strejkvakter i Manila Katarina Larpe 36 Företagens image... Hild Lorenzi 40 Global försäljning av Mats Wingborg 44 Linda emigrerade åt... Hannele Peltonen 46 Sexploatering Katarina Larpe 51 Modern slavhandel Åsa Nyqvist 52 Stig, den räddande ängeln Å Nyqvist 54 Efterfrågan på de allra yngsta Å Nyqvist 56 Handel med kvinnor Janice Raymond 58 Bethune House RA Bellman omslagsfoto Pia Laskar Utgiven av SAC - Syndikalisternas internationella kommitté med ekonomiskt stöd av Sida. Redaktör samt textredigering: Pia Laskar. Tack till Sabina Wallner för synpunkter på innehållet. Tack även till Ulf B. Andersson för viss faktagranskning. Formgivning: Sara Ånestrand Detta är den andra av två skrifter om Asien. Beställ även Asien, centrum i världsekonomin, se talong på sista sidan (sid 83). 2 har respektive författare samt SAC. Vid citat och utdrag ur texten, ange alltid källan.

3 Katolska kvinnor lastar sand i Goa i västra Indien foto: Pia Laskar 3

4 Den nya världen av Merceditas Cruz Det existerar inte längre något Nord eller Syd, ingen Första värld och ingen Tredje värld. Å ena sidan är spår av tredje världens armod fullt synliga i London och New York, å den andra sidan har vi fått exploderande ekonomier i tidigare sömniga landsbygdsekonomier som Thailand och Malaysia. Vi kan kalla denna era för post-kolonial eller neo-kolonial. Men sanningen är snarare att det saknas uttryck för att beskriva globaliseringens effekter på det politiska och ekonomiska landskapet. Framtiden beskrivs ibland i positiva ordalag, som en tid då kvalificerad arbetskraft kan arbeta var som helst i världen och då enhetliga regler kommer att råda för varor och arbetskraft. Men det kommer också att existera en annan verklighet. Den okvalificerade arbetskraften, som arbetare i sammansättningsfabriker och kvinnliga hembiträden, kommer att låsas fast i den globala ekonomins periferi. Den kvalificerade och högutbildade arbetskraften kommer alltid att ha lagliga möjligheter att immigrera till den utvecklade världens metropoler. Modellen för snabb ekonomisk utveckling i Sydostasien, Afrika och Latinamerika bygger på massiva utländska investeringar och en statligt understödd kapitalism. Arbetskraftsmigration är en del av schemat, vilket i sig ytterligare bidrar till att lösa upp det nationella konceptet. I kölvattnet av den neo-liberala globala ekonomin har problem vuxit fram: Ökad ojämlikhet mellan könen, tilltagande klassklyftor och en utarmning av miljön. Social utveckling grunden för liv och kultur har kommit på kollisionskurs med den rådande modellen för ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten i ASEANländerna har långt överträffat det globala genomsnittet. Japan inledde investeringarna i regionen under 60- och 70-talet och är fortfarande den ledande investeraren. Stora investeringar görs också av Sydkorea, Hong Kong, Taiwan och Singapore. Dessa NIC-stater hotar nu att ta över Japans position. Men den gängse 4 bilden av det ekonomiska miraklet i Asien är ensidig. Fortfarande lever 70 procent av världens fattiga i Asien. De kvinnliga migrantarbetarna arbetar som underhållare inom sexindustrin i Japan, som hembiträden i NIC-länderna och i Arabvärlden och som textilarbetare i London. Arbetsvillkoren är undermåliga. Dessa kvinnor utgör det globala arbetslivets underklass. Kvinnor som arbetar som servitriser, sjuksköterskor och lärare har bättre arbetsvillkor och högre lön. Men även inom dessa sektorer härskar stereotypa föreställningar om kvinnan som utövare av service, uppfostran och reproduktion. Alla dessa yrken är förlängningar av kvinnans roll i hemmet. Genom att bryta upp den könssegregerade arbetsmarknaden finns möjlighet att häva underordningen av kvinnor i arbetslivet. Men för det krävs även utbildning av den kvinnliga arbetskraften, bristen på kompetens och kunskap låser fast många av världens kvinnor i arbeten med låg lön och minimal status. Handeln med kvinnor, prostitutionen och den sexuella underhållningsindustrin bygger på föreställningen att kvinnors uppgift är att uppfylla de sexuella behoven hos manliga "härskare", oavsett om makten utövas med vapen på slagfält eller genom vackra ord i de välpolerade styrelserummen. Många försöker förklara migrationens orsaker i termer av fattigdom, men ett sätt att öka precisionen är att istället försöka förklara vad som konstituerar fattigdomen. Mitt hemland, Filippinerna, har nu en total utlandsskuld på 47 miljarder US-dollar. De officiella siffrorna är visserligen något lägre, men då har inte effekten av yenens ökade värde mot dollarn räknats in. Medan Filippinerna klassificeras som ett "medelinkomstland", så lever mer än 50 procent av befolkningen under fattigdomsstrecket. Det finns tusentals undernärda barn, barnadödlighet, kvinnor som dör under graviditeten - allt beroende på bristen på hälsovård och socialförsäkringar. Staten kan inte betala för människors välfärd, istället flyter pengarna i en jämn ström till den rika världen i form av amorteringar och räntor. Det är kvinnorna som får bära den tyngsta bördan av skuldkrisen och Världsbankens och IMFs strukturprogram. Kvinnorna lider störst brist på utbildning, hälsovård och bostäder. Det är också kvinnorna som står för inköp av mat och nödvändiga artiklar till hushållen. När priserna stiger och arbetslösheten skjuter i höjden ökar pressen på kvinnorna att få pengarna att räcka. När familjernas pengar inte längre räcker, då tvingas kvinnorna att migrera. I den globala ekonomin finns kuriöst nog fler arbeten för kvinnor än för män. Kvinnor kan få arbeten som städare och hembiträden i Kanada eller Saudiarabien eller som underhållare i Japan. Dessa lågbetalda arbeten innebär ingen ekonomisk befrielse för kvinnorna och därmed inte heller någon befrielse ur andra av livets aspekter. För att förhindra det enorma utflödet av filippinskor till alla världens hörn måste kravet vara att de summor som i dag går till skuldbetalningar istället ska stanna kvar inom den filippinska ekonomin. Då och endast då kan vi förhindra desintegreringen av det filippinska samhället. Översättning av Mats Wingborg. Merceditas Cruz är filippinsk ekonom, feminist och aktivist inom den filippinska kvinnoorganisationen Gabriela Detta är en utskrift av hennes tal vid NGO- Forum under kvinnokonferensen i Beijing Förkortningar ASEAN: Association of South East Asian Nations, frihandelsorganisation i Asien. Medlemmar är för närvarande Brunei, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam. Burma har ansökt om medlemskap. ASEAN bildades NIC: Newly Industrializing Countries, nyligen industrialiserade länder i Sydostasien. Till NIC-staterna räknas främst Sydkorea, Taiwan, Hong Kong, Singapore och Malaysia. Numera används även beteckningen DAE, Dynamic Asian Economies.

5 ILLUSTRATION: SARA ÅNESTRAND 5

6 Drömmen om ett kylskåp och den viktigaste feministiska frågan av Pia Laskar Det vietnamesiska folket vill ha lönearbeten så att de kan köpa kylskåp, tv och moped. Ekonomin måste liberaliseras och de transnationella företagen släppas in. Orden kommer från Mr. Pham Gia Thieu, högste chef för fackföreningen VGCLs (Vietnam Confederation of Labour) utrikesavdelning, under ett möte med en delegation från den svenska fackföreningen SAC. Men utvecklingen ska ske på våra egna villkor, tillägger han optimistiskt. Vietnam är ett land som lämnat sin tidigare planhushållningsekonomi. Nu är det Doi Moi som gäller, det vietnamesiska namnet på en liberal ekonomisk modell. Vietnam tillhör den konfucianska kultursfären, liksom Kina, och här har den ekonomiska liberalismen inte åtföljts av den borgerliga demokrati som annars brukar vara dess parhäst. Traditionell konfuciansk underkastelse inför direktiv uppifrån, är rodret i många asiatiska länder för en statsunderstödd avreglerad ekonomi. Om liberala politiker muttrar att en häst saknas i framgångs-spannet, talar lite bittra och desillusionerade tungor på vänsterkanten om att vietnameserna vann kriget mot USA, men förlorade freden. Tja, Saigonfloden är redan kantad av jättelika reklamskyltar för transnationella företag med intressen i Vietnam. Här finns ingen miljölagstiftning och lagarna som tidigare reglerat den vietnamesiska arbetsmarknaden gäller inte i exportproduktions-zonerna (EPZ). De utländska investerarna är dessutom befriade från skatt. 6 Konsumtionsideologin flyger in över Mekongdeltat från Sydkorea, USA och Sverige, till det jordbrukande folket vars fortfarande mest använda fordon måste vara cykeln. Samtidigt tycks det självklart att just människorna här i den flämtande indokinesiska hettan ska ha tillgång till kylskåp. Och tv och moped har ju i det närmaste varje svensk 15-åring inom räckhåll. Den regerande strukturen i Vietnam drömmer om en ekonomisk tillväxt i nivå med de asiatiska tigerstaternas 10 procent. Deras tanke är att de utländska investerarna, som satsar upp till 80 procent i de så kallade joint venture-projekten med den vietnamesiska staten, ska stå för kostnaderna för bostäder, skolor, dagis och annan infrastruktur i de EPZ som nu etableras i landet. Med tanke på den politik som samma utländska investerare bedriver i länder som Filippinerna, Malaysia och Indonesien, och som den regerande strukturen i Vietnam inte kan vara okunnig om, framstår tilliten till företagen som märklig. Drömmen som mardröm De strukturer som byggdes upp i Vietnam efter kriget mot USA håller nu snabbt på att monteras ned, säger Inger Östergren, programhandläggare på Rädda Barnens kontor i huvudstaden Hanoi. Hon delar inte den optimism inför framtiden som fackets representanter ger uttryck för. Lönerna inom hälso- och utbildningssektorerna är urdåliga, personalen tvingas dubbelarbeta för att klara sig. Sjukvården håller på att privatiseras, läkarna startar egna praktiker vid sidan om och man får muta sig fram på statliga sjukhus, fortsätter hon. Samtidigt minskar skoldeltagandet. Visserligen är skolan fortfarande gratis, men skolmaterialet kostar liksom uniformen och priserna stiger. Till detta kommer den illegala invandringen till städerna. De som flyttar till staden utan tillstånd saknar registreringskort. Det krävs för att barnen ska få en skolplats liksom för att familjerna ska omfattas av det sociala försäkringssystemet och hälsoprogrammet. I stället för att gå i skolan deltar de illegalt urbaniserade barnen i familjeförsörjningen. Nu ser vi också hur prostitutionen brer ut sig. Det är vanligt att hallickar åker runt på sina mopeder med en kvinna på bönpallen och bjuder ut henne till ensamma västerländska män. Karaokebarerna som växer upp överallt fungerar ofta som förtäckta bordeller. Inger Östergrens bild av utvecklingen i Doi Mois kölvatten överensstämmer med rapporter från andra länder med liberaliserad ekonomi och minskad offentlig sektor. Rapporterna säger också att kvinnor drabbas på ett annat sätt än män av denna politik. Den viktigaste feministiska frågan Pamela Sparr från USA, specialinriktad på global ekonomi, går så långt att hon anser att den viktigaste feministiska frågan idag är just de konsekvenser som den ekonomiska liberaliseringen, och i dess kölvatten IMFs strukturanpassnings-program, innebär för kvinnor. Det senare är ett medvetet utvecklat ekonomiskt handlingsprogram som idag är ledstjärnan för många av världens stater. Programmet används på alla jordens kontinenter. En del regeringar, som den svenska, har valt det mer eller mindre frivilligt under förevändning att minska sina budgetunderskott. Andra har varit tvingade att ansluta sig till det för att få lån av Världsbanken. De senare staterna finner vi mest i Syd, det handlar om fattiga länder, länder som utsatts för kolonial plundring, krig, tidigare skuldsättning hos Världsbanken med eskalerad ränta som följd sedan 1970-talet, och/eller missväxt, felplanerad jordbrukspolitik, korrumperad inhemsk maktelit, med mera. IMFs strukturanpassningsprogram går ut på att skära ner de offentliga utgifterna (det vill säga kostnaderna för utbildning, sjukvård och sociala program). Vidare att minska importen och öka exporten, att privatisera statlig egendom, att avreglera ekonomin (alltså att ta

7 Singapore, en av de framgångsrika tigerstaterna. Här är medelinkomsten högre än i England. foto: Pia Laskar bort handelshinder som tullar, monopol och andra skydd mot konkurrens). Slutligen att hålla inflationen låg (på bekostnad av till exempel hög arbetslöshet). Programmet omfattas inte till fullo av mirakelekonomierna i Asien. Deras egna ekonomer brukar påpeka att den ekonomiska expansionen i Asien är styrd av respektive statsmakt. Tydligt är dock att den kur som den liberala ekonomiska politiken rekommenderar världen över, och som IMFs strukturanpassningsprogram är en variant av, drabbar kvinnor mycket hårt. Könade konsekvenser Pamela Sparr har med hjälp av olika undersökningar sammanställt en lista (utan rangordning) på strukturanpassningens konsekvenser för kvinnor i världen: Fler kvinnor än män blir arbetslösa Ett ökat antal kvinnor letar efter inkomstgenererande arbeten Arbetsförhållandena för kvinnor för sämras Löneskillnaderna mellan könen ökar När den formella sektorn minskar ökar antalet kvinnor i den informella sektorn Kvinnor blir fattigare Exportjordbruk gagnar sällan kvinnor Kvinnors obetalda arbete ökar snabbt Utbildningen av flickor minskar Näringsintaget minskar, undernä ringen ökar Flickors hälsotillstånd försämras, dödligheten ökar Kvinnor utsätts för ökat våld i hem men Andra lägger till detta att den sexuella handeln med kvinnor och flickor ökar, kvinnorna har hand om barnen, dessa tvingas ut i arbete, barnarbetet är könat Två vägar Det finns olika strategier för att komma tillrätta med den könade arbetsfördelningen och den ekonomiska ojämställdheten mellan kvinnor och män som dominerar i världen idag. (Hild Lorenzi diskuterar en del av dessa i artikeln, Det gäller att veta var skon klämmer i denna skrift.) Slutligen handlar det dock om två vägar: att utmana den fria marknadsekonomin med andra ekonomiska modeller eller att behålla den och reformera den. Båda vägarna kräver att aktivister och forskare samarbetar. Pamela Sparr påpekar att för politiska beslut och aktivism behövs dokumentation och statistiska uppgifter om den ekonomiska liberalismens och strukturanpassningens konsekvenser för kvinnor respektive män: hälsotillstånd, migrationsmönster, tillgång till förnödenheter och pengar; till utbildning och arbete; till social-, fysisk och psykisk trygghet; till sexuella-, reproduktiva- eller äktenskapliga rättigheter; till andra mänskliga rättigheter, och så vidare. I Vietnam liksom i många andra länder i Syd, saknas tillförlitlig statistik. Att studera könad arbetsfördelning är inte bara en uppgift för kvinnor i politiska-, fackliga- eller andra organisationer, det är en fråga som sätter respektive organisations hela trovärdighet på spel. För trovärdigheten gäller också att studierna och analyserna utvecklas i dialog med systerorganisationer i Syd. Här kan vi, menar Pamela Sparr, lära av DAWN, (Development Alternatives for a New Era), ett indiskt initiativ som i åratal sammanfört aktivister och forskare under en paraplyorganisation. Ju fler som deltar i diskussionen över gränserna om likheter och skillnader i hur den fria marknaden påverkar kvinnor, desto bättre. Nätverk mellan Syd och Nord är bland andra WWW, (Women Working Worldwide) och ISIS (International Women s Tribune Center). Nätverken publicerar rapporter och skrifter av intresse för politiska organisationer. Ingen förändring utan könsanalys Det är viktigt att arbeta både på en politisk nivå och en ekonomisk nivå för att uppnå genomgripande förändringar. På båda dessa nivåer verkar SAC-syndikalisterna. Men generellt och i ett globalt perspektiv har relationerna mellan fackföreningar och kvinnor inte varit speciellt bra. Fackliga organisationer har för det mesta speglat det sociala system som förtrycker kvinnor. Många tycker att facket är en lika stor del av problemet som företagen. Det vietnamesiska facket är ett bra exempel på detta och i flera länder, som till exempel i sådana till det yttre så olika länder som Indien, Sydafrika och Danmark, har fackföreningar för endast kvinnor bildats. Det är bristen på könad analys som drivit flera till separatistisk organisering. SACs principer och ideologi innehåller idéer och strategier om både sätt att organisera det sociala samhället och dess ekonomi. Syndikalismen innebär en genomgripande utmaning av den liberala ekonomiska politiken och dess strukturanpassning, men kan endast bli ett trovärdigt alternativ för både kvinnor och män, i både Nord och Syd, i den måtto den i sin analys och strategi tillämpar ett könsperspektiv. Skriftlig källa: Pamela Sparr, Mortgaging women s lives; Feminist critiques of structural adjustment, London

8 Vietnams flagga vajar inte längre i västerländska radikalers demonstrationståg. foto: Pia Laskar Med den illegala invandringen till städerna breder slummen ut sig i Ho Chi Minhstaden, Vietnam. Även de transnationella företagen lockar människor att flytta till städerna. Bostadsbristen är akut. 8

9 Köksinteriör från bostadsbarack i Bataan Export Zone, Filippinerna. foto: Katarina Larpe Interiör från bostadsbarack i Bataan Export Zone, åtta kvinnor samsas i ett rum på 16 kvm. Två och två delar de ett hörn i rummet, avgränsat med ett draperi. se artikel som följer 9

10 BEPZ - en frihandelszon i Filippinerna av Katarina Larpe Vi ska strax bege oss till Bataan Export Processing Zone, en av de fyra stora frihandelszonerna här i Filippinerna. På AMBA- BALANs lilla kontor står luften still. Värmen är mördande och för vår skull kopplas två små bordsfläktar igång - nu vispas den heta luften runt. Över ett glas mineralvatten berättar fackets ordförande Ramon, inte utan stolthet, att personer deltog i 1996 års 1:a majtåg. Det ser han som en viktig händelse, de har inte lyckats mobilisera någon demonstration sedan Jag är här med en delegation från SAC som besöker fackföreningar på Filippinerna. Vi befinner oss nu i Centrala Luzon, en av Filippinernas största öar. Här i Bataans region ligger Mariveles, en stad med innevånare. Det är här AMBA-BALAN, paraplyorganisationen för lokala fackföreningar, håller till. Med deras hjälp och guider ska vi besöka BEPZ, och möta några arbetande kvinnor därifrån. BEPZ är en av fyra frihandelszoner på Filippinerna och den enda där fackliga organisationer lyckats etablera sig, och föra en framgångsrik kamp. I början av sin presidentperiod beslöt Fidel Ramos att Bataan skulle utvecklas till en industrialiserad region. Ramos gjorde en blåkopia av den industriella utvecklingsplanen för Filippinerna ( Phil 2000 ) och kallade den Bataan Den nationella, liksom den regionala planen handlar bara om att tillfredsställa vinstsugna investerares intressen och ger ingenting till folket, säger fackets ordförande Ramon. 10 Att Bataan valdes beror förmodligen på närheten till huvudstaden Manila, dit tar det bara fyra timmar med bil och en och en halv timma med båt. Beväpnade vakter BEPZ är ett stort område inhägnat med höga taggtrådstängsel. I en jeep tillsammans med guiderna från facket passerar vi en stor grind bevakad av beväpnade vakter. De ser bistra ut, klädda i strikta mörka uniformer och med stora gammalmodiga gevär hängande över axlarna. Det är inte helt klart om vi får befinna oss inne på området. Vaktkuren ser ut som tagen ur en amerikansk film och jag känner mig obehaglig till mods. På fackets kontor var det osäkert om vi skulle bli insläppta, men vakten hejar på en av fackets guider och så är vi inne. Vi åker runt på området, gata upp och gata ner, runt, runt. Fabrikerna är mestadels stora ruffiga betongbyggnader, mer sällan höga vita och fyrkantiga nykonstruktioner. Däremot är kontoren pampiga i jämförelse och ofta smyckade med praktfulla planteringar. I BEPZ dominerar beklädnadsindustrin. All annan produktion är också så kallad lätt industri, det vill säga beroende av importerad råmaterial, exportorienterad och arbetskraftsintensiv, alltså beroende av många arbetare. Dåliga arbetsförhållanden Här liksom i övriga Filippinerna är arbetslösheten hög. Det är därför möjligt för arbetsköparna att i huvudsak bara erbjuda tre till fem-månaderskontrakt. När ett kontrakt löper ut sparkas den anställda, men återanställs ofta samma dag på samma villkor. Inom frihandelszonerna gäller inte de lagstadgade arbetsrättsliga lagarna som gäller för landet i övrigt. Med den filippinska regeringens goda minne erbjuds utländska investerare på detta vis billig och rättslös arbetskraft, vilket håller produktionskostnaderna nere. Med låg röst berättar guiderna om arbetarnas verklighet. De tystnar när jeepen ibland åker förbi vaktkurer framför fabriker eller patrullerande vakter. Även om jag aldrig ser något våld, så känns de beväpnade vakternas närvaro mycket hotfull. Det är tyst inne på området, overkligt tyst för att vara fyllt av många fabriker och arbetande människor. Vi parkerar vid en öppen plats med några små skuggande träd. Ett hav av unga kvinnor i skinande rena blåvita uniformer står eller rör sig i klungor, många äter eller dricker på stående fot mitt i solgasset. De har rast. När jag med tolkens hjälp försöker tala med några är det inte helt klart om vi skrämmer dem eller om rasten är slut. De viker undan eller vänder sig bort när vi kommer för nära. Sen kallas vi tillbaka till jeepen för att inte väcka uppseende. Vid en öppen fabriksport stannar jeepen åter till. I den dåligt upplysta fabrikshallen arbetar kvinnor i vita t-tröjor och vita hårband. Fabrikshallen är omöblerad och fylld med höga vita travar med tunna ark av något material som ligger direkt på betonggolvet. Alla kvinnor jag ser står och arbetar eller sitter på travarna. Det här är skofabriken Prince vars arbetare vi får träffa senare på kvällen. Den avtalsenliga arbetstiden är 48 timmar fördelade på sex dagar. Men ofta jobbar de tolv timmar om dagen. Rasten är vanligtvis bara 15 minuter om dagen. Enligt lagen ska övertid betalas med 25 procent av daglönen, men arbetsköparna kan ofta strunta i det. Sjukfrånvaro godkänds endast när feber kan bevisas, annars tolereras inte företaget att en arbetare lämnar sin plats. Lönerna är låga och därtill sätts arbetarna under press att lyda alla åläggande, som till exempel reglerade toalettbesök. Det innebär att en förman följer med till toaletten och väntar utanför för att arbetaren inte ska syssla med något otillåtet eller ta för lång tid på sig. Lönerna är låga och därtill sätts arbetarna under press att lyda alla åläggande, som till exempel

11 reglerade toalettbesök. Det innebär att en förman följer med till toaletten och väntar utanför för att arbetaren inte ska syssla med något otillåtet eller ta för lång tid på sig. Staten reglerar fackföreningarnas aktivitet genom att bland annat låta endast ett fack får förhandla på varje arbetsplats. Fackföreningsaktivisterna tvingas informera i smyg inne på fabriksområdet. De flesta arbetare vågar inte ställa krav, rädslan för att förlora jobbet är alltför stor. Arbetande studenter På en inhemskt ägd fabrik som tillverkar arbetshandskar har facket lyckats driva igenom att de lagstadgade rättigheterna efterlevs någorlunda. Här möter vi Cecil, en ung ogift kvinna som kommer från Bataans landsbygd. De pengar som blir över skickar hon hem. Mycket sällan har hon råd eller tid att besöka sin familj. Under sina åtta år på fabriken har hon, sex dagar i veckan, efter den ordinarie arbetstiden gått raka vägen till ett kvällsuniversitet för att delta i lektioner mellan Cecil utbildar sig inom datateknologin. Av den är nioåriga utbildningen har hon nu bara ett år kvar. Pluggar gör hon fram till cirka varje natt, sover gör hon mellan Fullständigt obegripligt hur hon orkar, men hon är ett sprudlande knippe energi så det verkar inte orimligt. Cecil och hennes arbetskamrat Gary är de enda på fabriken som är arbetande studenter. De tror att det beror på att alla andra är gifta och har barn. När jag frågar hur de orkar, säger båda först lite luddigt att utbildning är viktigt. Det är ju rätt jobbigt att leva så här, att aldrig vara ledig. Men jag har verkligen ingen lust att jobba på fabrik hela mitt liv, jag vill få det bättre! Att arbeta utomlands som migrantarbetare framstår inte som något alternativ. Nej aldrig, jag vill vara med i kampen, utbrister Cecil med skarp röst och ögonen hårdnar. Cecil tar oss med till de BEPZ-ägda arbetarbarackerna där hon bor. Längs landsvägen, dolda bakom högt gräs och en trädridå ligger huslängor. På avstånd ser de riktigt trevliga ut, men på närmare håll tappar de charmen. Barackerna ligger tätt och mellan dem ligger takövertäckta mörka korridorer. Först passerar vi stora sovsalar avdelade med diverse tygskynken, här bor ensamstående män. Därefter ligger barackerna där familjerna bor. Så är vi framme vid baracken där de ensamstående kvinnorna bor, hemma hos Cecil. Rummet är mellanstort, slitet och ruffigt, och ungefär sexton kvadrat. Högt upp under det korrugerade plåttaket sitter en rad låga fönster. Rummet har bara två fönster i kroppshöjd. Ett vetter mot innergården, det andra utåt. Som inbrottsskydd är de täckta med grovt hönsnät. I halvdagern som råder i rummet ser vi att den nakna betongen är fuktig. Här bor Cecil tillsammans med sex andra tjejer som också arbetar på BEPZ. Hyran är två daglöner i månaden för var och en som trängs här. De har delat in rummet i tre delar med hjälp av skynken och skåp. I den främre delen har de möblerat så att de kan laga mat. Ett enkelt kök med några gasolspisar på slitna små byråer. Gasolen betalar de själva. I den lite större delen bor Cecils fem kamrater, vi tittar inte in här eftersom skynket är fördraget. Själv delar Cecil den tredje delen med en väninna. I ett hörn står en gemensam säng, några byråer och ett par höga skåp som fungerar som vägg och avdelare. Avskildhet finns inte, men med ett draperi kan de stänga om sitt drygt fyra kvadratmeter stora hem. Ute på gården finns kala och ruffiga gemensamma tvätt -och diskrum, toaletter och duschar. Könsbunden arbetsfördelning En koreansk investerare äger Prince och fyra andra skofabriker i BEPZ. Här tillverkas sportskor av märkena Reebok, Etonic och Puma. På Prince arbetar personer, 70 procent av dem är kvinnor. Senare på kvällen möter vi en grupp arbetare från Prince på AMBA-BALAs kontor. De berättar om en traditionellt könsbunden arbetsfördelning där kvinnorna syr och männen skär och packar. Kvinnorna är nöjda med lönen, de har lika som männen. Även här arbetar de ofta övertid. För det mesta får de bara betalt för två av de vanligtvis fyra övertidstimmarna. Sjukfrånvaro tillåts inte alls. Tidigare under våren 1996 dog en äldre man vid sin maskin. Skadeståndet som familjen fick räckte knappt till begravningen. På fabriken måste alla bära uniform som de till största delen bekostar själv. Uniformsskorna, fabrikens egna sekundaprodukter, måste de köpa för 300 pesos, vilket betyder mellan två och tre daglöner beroende på om de är fast anställda eller inte. På fabriken måste alla bära uniform som de till största delen bekostar själv. Uniformsskorna, fabrikens egna sekundaprodukter, måste de köpa för 300 pesos, vilket betyder mellan två och tre daglöner beroende på om de är fast anställda eller inte. Varje dag måste de ha en ren vit t-shirt, men de får bara tre stycken av företaget. Kvinnorna måste bära vita hårband. Den som bryter mot uniformskravet drabbas av disciplinära straff vanligtvis avdrag på lönen. Först var fackföreningen på Prince företagets egen, men genom infiltration har den blivit en genuin organisation i arbetarnas intressen. När de berättar att de tagit över kontroll och gjort facket till sitt eget, skrattar de glatt och stolt. Numera ser de förtroendevalda till att arbetarnas rättigheter efterlevs någorlunda. Det är Mila som för ordet. Hon är styrelsemedlem i fackklubben, runt 30 år, gift och trebarnsmor. Hon berättar att ledningen kontrollerar deras aktiviteter mycket strängt. Det är bara ordföranden som får vara aktiv, all annan facklig verksamhet bestraffas. Ledningen tillåter inga stormöten på arbetsplatsen, inte ens affischer får sättas upp på anslagstavlan. Varje gång de vill hänga upp något där ges ett engångstillstånd. Flera från fabriken gick på sin lediga tid med i 1:a majtåget. För att protestera och kämpa för rättvisa, säger Mila. Först blev alla arbetare som deltagit i demonstrationen från Prince, avstängda en månad från arbetet. Mila och Roger, båda styrelsemedlemmar i fackklubben, blev avstängda i två. Det är för att skrämma oss. De vill tvinga oss till tystnad. Ja, det blir hårt, två månader utan lön, egentligen omöjligt, besvarar hon min fråga. Men min man har arbete och stödjer min kamp. Omedelbart efter avstängningen gick facket in och förhandlade och meddelade efter första omgången att avstängningen endast gäller de förtroendevalda och deras avstängning sänktes till en månad. Mig kan de inte skrämma, säger Mila. Jag tror henne, hon låter bestämd. 11

12 Nu vet jag vad förtryck är och att jag måste ge motstånd av Hild Lorentzi Sedan 1970-talet har frihandelszoner (Free Trade Zones, FTZ) skapats i många fattiga länder. I dessa zoner satsar stora 12 transnationella företag kapital för att producera varor för export. Regeringarna i dessa länder är så måna om att få företag att investera i deras land att de helt blundar för hur arbetarna utnyttjas. De ställer inga krav på arbetsmiljö och arbetsvillkor.

13 I fabriker i dessa frihandelszoner har många kvinnor fått sin första erfarenhet av lönearbete. De har kommit direkt från byar på landsbygden in till stan för att arbeta. En del har hoppats att flytten till stan skulle ge dem möjlighet att studera vidare på fritiden eller att arbetet skulle vara en språngbräda till andra jobb. Istället har de blivit näst intill slavar. 200 zoner i Syd Totalt i världen arbetar cirka 4 miljoner arbetare i 200 frihandelszoner i Syd. Av dessa är procent kvinnor. Det är unga kvinnor, de flesta är mellan 17 och 29 år, ogifta tjejer som kommer direkt från sina hembyar på landsbygden. I zonen bor de tillsammans med andra kvinnor i arbetarbostäder eller i hyrda rum privat. En del bor inne i själva zonen, andra bor i ett samhälle utanför. Förhållandena varierar litet från land till land och från bransch till bransch men villkoren är i stort sett lika i alla frihandelszoner: Fritt fram för företag att investera hur mycket som helst, obegränsad rätt att föra ut vinster, billig arbetskraft, låga hyror, ingen skatt för företag. Få krav på företagen när det gäller arbetsförhållanden, men lagar som begränsar arbetarnas rätt att strejka. Malaysia: Det finns elva frihandelszoner, fabrikerna producerar till 90 procent för export (elektronik svarar för 75 procent, textil 14 procent). Arbetsmiljön inom elektronikindustrin är bättre än inom beklädnads- och förpackningsindustrin. Många företag står för transporter till fabriken, fria luncher, läkarkontroller och musik under arbetet. Man försöker få arbetarna att tävla inbördes och på det sättet skapa rivalitet, bjuder på shower, dans och middagar för att distrahera arbetarna så de ska glömma att kräva bättre och hälsosammare arbets- och bostadsförhållanden. Man försöker skapa familjära relationer och lojaliteter som skymmer klassmotsättningarna annonserade regeringen i Malaysia att de arbetarna vid landets elektroniska industrier skulle få bilda fackliga organisationer. Det framgick dock snart att man bara fick organisera sig inom det egna företaget, bilda Inhouse unions. Man fick inte bilda förbund branschvis eller organisera sig tillsammans med arbetare på andra företag. I Malaysia kommer de flesta arbetarna från Malaysia, en liten del kommer från Indien och från Kina. De flesta är ogifta och lågutbildade. Filippinerna: Det finns fyra frihandelszoner, produktionen är helt inriktad på export (beklädnad dominerar). Arbetarna i zonerna kommer från fattiga förhållanden, men är relativt välutbildade. 60 procent har gått ut grundskolan. De flesta bor utanför zonerna. Sri Lanka: Det finns tre frihandelszoner (beklädnad dominerar). Nästan 70 procent av arbetarna kommer från närbelägna orter, resten från landsbygden. De flesta har relativt bra grundutbildning. (Alla uppgifter är från början av talet) Motstånd i många former Trots att de flesta kvinnorna i frihandelszonerna är unga och oerfarna har de dock inte snällt accepterat den behandling de fått. De har bjudit motstånd på en mängd olika sätt. I alla tre länderna tar arbetarna stora risker när de försöker organisera sig och bryta mot regler som företagen bestämt. I Malaysia och på Filippinerna finns tydliga lagliga restriktioner, på Sri Lanka är det inte främst lagar som hindrar, men företagen har så stor makt och har lyckats genomföra ett så heltäckande tvång att arbetarna har mycket svårt att organisera sig. Trots alla dessa hinder har kvinnorna hittat egna otraditionella sätt att agera. De spelar en central roll i motståndet. För att göra motstånd måste man ha tilllit. I det trångbodda livet i arbetarbostäderna har känslan av samhörighet och styrka växt fram. Kvinnorna har tränat sig att samarbeta och kommunicera på många sätt, genom ögonkontakt, genom att samlas i små grupper och genom att prata sitt eget språk i närvaro av företagens utländska chefer. Strejker har uppstått spontant. När företaget har ökat pressen och höjt prestationskraven har kvinnorna istället sänkt arbetstakten. De har också hjälpt varandra för att alla ska klara de uppsatta produktionsmålen. Företagen har gjort motdrag och förbjudit kvinnorna att prata under arbetet och förbjudit dem att gå tillsammans på toaletten. Men sådana regler har bara gjort kvinnorna mer rebelliska. De bedriver omstörtande verksamhet på sitt eget sofistikerade sätt. Kvinnor går sina egna vägar I flera av länderna i Asien är det förbjudet att organisera sig fackligt. I de fall det finns fackliga organisationer är många av dem inte intresserade att titta specifikt på kvinnornas situation. Kvinnorna har därför tvingats hitta egna former för att organisera sig. MALAYSIA I Malaysia bildades under 80-talet en kvinnokommitté inom Malaysian Trade Union Congress (MTUC). Visserligen med få rättigheter och liten makt, men de hade egna fonder och kunde därför ordna egna kurser och seminarier om mänskliga rättigheter och ledarskap. Sedan 1982 driver de ett kvinnohus nära Kuala Lumpur s Sungei Way Free Trad Zone. 32 arbetare har där en säker och billig bostad och det blir en naturlig kontakt mellan kommitténs medlemmar och oorganiserade arbetare. Dessutom finns det två helt fristående kvinnoorganisationer, Sahabat Wanita Friends of Women (FOW) och Tenaganita Women s Workforce Action Group (WWAG). FOW har startat lekskolor för barn, ordnar diskussionsgrupper och erbjuder utbildning om hälsa och säkerhet m.m. WWAG öppnade i slutet av 1980 talet i ett hus på gränsen till Penang Bayan Lepas frihandelszon. Där ordnas kurser, i språk, maskinskrivning och sömnad. Dessutom kan kvinnor som just kommit till Penang och söker arbete få husrum där. Båda dessa organisationer är snarare till för än av arbetarkvinnor, det är kvinnor utifrån som både startat och organiserar arbetet. Dock, kvinnorna som arbetar i organisationerna identifierar sig starkt med kvinnorna i zonen och utsätter sig själva för stor fara genom sitt arbete. SRI LANKA På Sri Lanka fanns det inga fackförbund i frihandelszonerna De som har försökt organisera sig blev utsatta för hot och repressalier av olika slag. Många aktiva arbetare dödades eller försvann under 80-talets senare del. På en del fabriker på Sri Lanka finns det fackklubbar, men ofta blir de valda representanterna mutade med höjd lön och sedan är de lydiga verktyg för företaget. Det började bra, men kvinnorna såg snart att deras krav inte längre togs upp. En kvinna berättar att kvinnorna på hennes fabrik skickade minst 25 skrivelser till fackklubben varje månad, men de fick aldrig något svar. I samhällena utanför zonerna finns det en rad olika organisationer som arbetar för att möta kvinnornas behov. Det finns sju katolska centra i byar nära frihandelszonerna. Där kan kvinnor träffas, diskutera och studera. Det finns också rum att hyra. Ett center startade ett inköpskooperativ. Där kunde kvinnorna köpa mat billigt. Dessutom blev kooperativet ett bra exempel på en strategi för att påverka yttre förhållanden. Vid många centra kan kvinnorna få juridisk hjälp gratis. Juridiska rådgivningsbyrårer spelar en mycket viktig roll i ett samhälle där många är så gott som rättslösa. Dock, advokater och andra som arbetar på dessa byråer har sedan slutet av 80-talet utsatts för hård press, några har bara försvunnit. Kristna och buddistiska grupper har gått ihop för att stoppa sexuella trakasserier. De ställer bland annat krav på större säkerhet för kvinnorna när de ska ta sig till och från fabrikerna. En grupp kvinnor, tidigare fabriksarbeterskor, har startat ett kvinnocentrum som blivit mycket populärt. Det ligger nära en frihandelszon och det är öppet enbart för kvinnor. Kvinnorna kan där söka både laglig och medicinsk hjälp, de kan också delta i kurser av många slag. Sedan 1984 ger en fristående kvinnogrupp ut en tidning på Sri Lanka. Upplagan är runt och tidningen distribueras i frihandelszonerna, säljs i husen där kvinnorna bor, längs vägarna till fabriken och så vidare. Den kommer också in i fabrikerna, trots att det är förbjudet. Kvinnorna skickar den emellan sig och ibland vågar någon sätta upp en tidning på en anslagstavla. Medlemmarna i tidningsredaktionen har varit aktiva i många olika organisatio- 13

14 ner. De tar upp många viktiga frågor som nattarbete, sexuella trakasserier och svårigheter för kvinnor att ta sig till arbetet på ett säkert sätt. Där finns också nyheter om kampanjer i andra fabriker och artiklar, dikter och berättelser som kvinnor i zonerna skickar in. Företagsledare har ibland ägnat mycket möda åt att ta reda på hur information om förhållanden på just deras fabrik nått tidningsredaktionen. Andra använder sig av tidningen för att nå ut med information och för att svara på kritik som framförs. FILIPPINERNA På Filippinerna bildades en kvinnoorganisation 1984, the Kilusang ng Manggagawang Kababaihan (KMK) hade KMK medlemmar. Målet är att kämpa för ett genuint demokratiskt samhälle. Man vill förmå kvinnor att organisera sig, bli medvetna om strukturerna och försöka ändra på dem. KMK kämpar främst för kvinnorna men deltar också i klasskampen. President Aquino gav arbetarna fler rättigheter 1989 i ett lagförslag som går under namnet the Herrera Bill. Arbetarna skulle få strejkrätt och få rätt att förhandla om löner. Men kvinnorna var skeptiska. I verkligheten blev strejkrätten också mycket begränsad. Kvinnornas krav på fyra månaders mammaledighet och krav på skydd mot sexuellla trakasserier godtogs inte som legala skäl för en strejk. Kvinnor på Filippinerna har trots allt deltagit aktivt i många strejker. De har tagit stora risker i kampen för större frihet. Lisa var med och strejkade i Bataan frihandelszon i juni Hon berättar så här: Omkring kl 9 kom militären och rev ner våra strejkbanderoller, men vi satte upp nya. Då omringades vi av vakter. Vi föstes in i adminstrationsbyggnaden och förhördes. De tog våra ID-brickor, klippte sönder dem och bannlyste oss från zonen. När de släppt oss samlades vi i en kyrka och försökte planera vårt motdrag. Vi gick från hus till hus och samlade ihop arbetare. Vid midnatt gick vi tillbaka till zonen. Vi kröp genom avloppsdikena under stängslen in i zonen. Nästan alla kvinnor gjorde 14 detta. Vi var rädda, men vi var tillsammans. Väl inne gömde vi oss och väntade tills det blev ljust. Ungefär klockan 7 när fabriken öppnades för morgonskiftet, när arbetare kom till zonen för att börja arbeta, kom vi fram från våra gömställen och satte upp plakat igen. Militärerna blev både förvånade och arga. Resultatet av denna strejk blev att arbetarna fick igenom sina krav och strejker och protester har fortsatt i Bataan frihandelszon. Kvinnor har i hög grad bidragit till att arbetarna lyckats få igenom krav. Dock, risken finns att företagen lämnar landet om arbetarna blir för militanta och starka. Det finns flera fattiga länder i Asien och världen, där människorna är vana att arbeta hårt för en liten ersättning. Nu dirigeras mycket av den arbetsintensiva tillverkningen till länder som Kina och Vietnam. Där är arbetskraften till och med billigare än i länder som Malaysia, Indonesien och filippinerna. För alla unga kvinnor som arbetar inom frihandelszonerna har livet förändrats radikalt. Många börjar arbeta med tanken att de bara ska stanna en kort period. Successivt inser de att de kommer att bli kvar länge i fabrikerna. Att återvända till byn är inte så lätt som de en gång trodde och de inser att de förmodligen kommer vara tvungna att arbeta kvar även om de gifter sig. Nu först blir de motiverade att försöka skapa ett så bra liv som möjligt där de är. Erfarenheten av livet som arbetare i frihandelszonen sätter sina spår. Kvinnorna anar en frihet trots svårigheterna. De känner av förtrycket och inser att de måste göra motstånd. Rohini från Sri Lanka berättar så här om sina erfarenheter från tiden i en frihandelszon: Jag växte mycket under tiden i frihandelszonen. Hemma var jag beskyddad av mina föräldrar. Jag hade ingen som helst tanke på att jag hade ansvar för mitt liv. Men nu är det skillnad. Nu vet jag vad förtryck är. Jag vet också att jag måste ge motstånd. Jag tycker om friheten jag fått genom mitt arbete. Friheten att fatta egna beslut, använda pengar, gå till ställen jag tycker om att gå till. Det är hårt, många gånger har jag varit beredd att ge upp, jag hade inga pengar, jag var ofta hungrig men tillsammans med andra kvinnor lärde jag mig att bemöta de situationerna. Jag har lärt mig mycket av att leva tillsammans med andra kvinnor och ta ansvar tillsammans. Idag tycker jag att det är både bra och dåligt att vi har frihandelszoner här. Staten och myndigheterna bör ta mer ansvar för alla de kvinnor som lämnar sina hembyar och kommer för att arbeta i frihandelszonerna. De bör ta ansvar för att vi får rättvisa löner, se till att vi lever i säkerhet, att det finns bra bostäder och bra miljö i fabrikerna, att kvinnorna har rätt att organisera sig. Företagen ger oss arbete men vi har rätt att känna oss trygga och bli rättvist behandlade. Myndigheterna borde stå på vår sida.

15 ILLUSTRATIONER: SARA ÅNESTRAND 15

16 Kvinnor i mirakelekonomierna av Gunilla Åkerberg Till vilket pris har tigrarna blivit tillväxtmirakel och ekonomiska förebilder för länder långt utanför Asien? Den ekonomiska utvecklingen är i fas med tjugohundratalet, levnadsstandarden är jämförbar med svenskt 1950-tal, medan fackföreningsrörelsen tar sina första skälvande steg. Det är min bild av Hongkong, Taiwan och Sydkorea. I dessa tre asiatiska tigerländer (den fjärde är Singapore) reste jag i december 1996 som deltagare i en facklig delegation från SAC, för att besöka oberoende fackföreningar och kvinnoorganisationer. Seoul, Sydkorea 16 foto: Gunilla Åkerberg Ide asiatiska tigerländerna har den ekonomiska tillväxten länge legat över 10 procent per år. Därför kallas dessa länder omväxlande för mirakelekonomier eller de asiatiska tigrarna. Men hur ser det egentligen ut bakom de imponerande skyskrapornas fasader? Hur har kvinnors liv påverkats? Arbeta eller svält Bilden är tydligast i Hongkong. Där har tillverkningsindustrin i stort sett flytt landet, kvar är endast servicenäringarna och de transnationella företagen som företrädesvis samlats på Hongkong Island, affärsvärldens Mekka, i nybyggda skyskrapor i glas, rostfritt och krom. Men arbetarna i tigerländerna har endast fått smulor av den jäsande brödkakan. Social välfärd är inte en kollektiv angelägenhet. I till exempel Sydkorea går endast två procent av BNP till kostnader för den sociala välfärden. Här finns inga arbetslöshetskassor. Har du inget arbete eller välvilliga släktingar, så svälter du ihjäl. På arbetsplatserna råder en mycket dålig arbetsmiljö med bristfälliga säkerhetsanordningar. Olyckor är vanliga, ersättningen bristfällig. Blir arbetskraften för krävande och kostsam finns det billigare att få på annat håll. Indonesiens, Vietnams och Kinas billiga arbetskraft hägrar och den arbetsintensiva textil- och elektronikindustrin flyttar dit. Kvar blir kapitalintensiv industri. Detta får stora konsekvenser för kvinnorna i tigerstaterna. Traditionellt sett har kvinnojobb i Asien varit lika med omvårdnadsyrken och handel. Men under de senaste decennierna då dessa länder industrialiserats, har kvinnorna även behövts som arbetskraft i den arbetsintensiva textil- och elektronikindustrin. De har anställts vid de löpande banden och i de dammiga och dåligt upplysta sysalarna. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner har varit och är milsvida. Kvinnorna tjänar ofta endast 60 procent av vad mannen tjänar.

17 Korea Womens Hot Line Dessutom tvingas hon ofta deltidsarbeta eftersom hela familjeansvaret vilar på hennes axlar och organiserad barntillsyn är sällsynt. Nu flyttar den arbetsintensiva industrin och arbetslösheten ökar bland de lågutbildade kvinnorna. Framtidens kvinnojobb i tigerstaterna ser allt mer ut att finnas inom den informella sektorn. Risken ökar därmed också att kvinnorna i allt större utsträckning kommer att stå utanför möjligheten till facklig organisering. I Hongkong, som är en förebild för de andra asiatiska länderna, ökar antalet underleverantörer som anställer kvinnor för uthyrning till andra företag. Kamp mot nedläggningar Fu-chun textilindustri i Tauyuan utanför Taipei i Taiwan är ett typiskt exempel på den ommöblering som håller på att ske i Asien. Fu-chun startade 1968 tillverkning av lyxkläder för export till USA. Idag har företaget istället startat två fabriker i Indonesien. Som mest jobbade arbetare, varav 90 procent kvinnor, i de jättelika sysalarna i Tauyuan. I oktober 1996 stängdes fabriken. Ovanligt är kanske att när kvinnorna inte fick ut sina rättmätiga avgångsvederlag började de driva en envis kamp mot företaget. De har slagit upp ett tältläger utanför fabriksdörrarna. I lägret har de stormöten, planerar strategier, tillverkar banderoller, håller kurser i arbetsrätt, ser på TV, spelar spel och sover. Deras enda möjlighet att få ut sina pengar går genom kommunledningen som de uppvaktar med välorganiserade demonstrationer och sit-ins för att förmå dem att trycka på regeringen som i sin tur har befogenhet att ta pressa företaget att betala. Fackföreningsrörelsen i tigerstaterna är, trots exemplet från kvinnorna i Fuchunfabriken, ännu i sin linda. Det finns ingen tradition av folklig organisering och Konfucianismen har alltid inpräntat lydnad och att hylla ledaren, att buga och se uppåt. Trots detta arbetar kvinnor mot de svårigheter de utsätts för. Kvinnor drabbas Kvinnor drabbas på könsspecifika vis av bristen på en offentlig sektor och ett socialt välfärdsprogram. Att kvinnan även i Asien har ansvar för barnen, får konsekvenser för henne som arbetare när det inte finns någon utbyggd barnomsorg. Det finns en del privata och mycket dyra daghem, alternativet är att barnet får följa med till arbetsplatsen. Således springer småbarn runt på de farliga arbetsplatserna och mödrarna byter blöjor med ett öga på maskinerna, eller sköter maskinerna med ett öga på barnen. Inte sällan finns en barnhage på fabriken där barnen parkeras framför en video. Föräldraledighet är bristfällig och sällan statligt sanktionerad. Den ligger på foto: Gunilla Åkerberg arbetsgivarens ansvar. I Hongkong gäller en ledig dag till mannen och sju veckor till kvinnan när ett barn föds. Det är inte ovanligt att kvinnor slutar förvärvsarbeta när de får barn. Månadskostnaden för en daghemsplats i Taiwan kan motsvara vad en sömmerska tjänar. Därför är frågan om barntillsyn en viktig fråga för kvinnor som är engagerade i fackföreningsrörelsen. En annan viktig fråga är arbetslösheten. Officiellt är arbetslösheten 2,6 procent, men i verkligheten ligger den på 9 procent, säger Elisabeth från fackföreningen HKCTUs kvinnokommitté, i Hongkong, (Hong Kong Confederation of Trade Unions). I dag när de arbetsintensiva kvinnodominerade industrierna flyttar ut, ökar arbetslösheten drastiskt bland kvinnor. Men det syns inte i statistiken, där ser det ut som om kvinnorna återvänder hem för att bli hemmafruar. I framtidens Hong Kong kommer endast välutbildad arbetskraft att vara attraktiv. Därför ordnar HKCTU bland annat speciella studieprogram för kvinnor, för att stärka deras kunskaper i data och kontorsarbete. 17

18 Mot sexuella trakasserier Regeringen har stiftat en lag mot sexuellt förtryck på arbetsplatsen men inte bestämt något datum från och med när den ska gälla, så i praktiken har kvinnorna ingen nytta av den. När HKCTUs kvinnokommitté startade 1994 var deras första projekt att öka medvetenheten om sexuella trakasserier på arbetsplatserna. I en undersökning de gjorde bland kontorsarbeterskor hade 80 procent varit utsatt för sexuella trakasserier. Kommittén startade en jourtelefon. Dit kan kvinnor ringa för att få rådgivning. De lät även trycka upp ett klistermärke som kvinnor klistrar upp på sina skrivbord eller på andra platser. Texten lyder: NEJ till sexuella trakasserier. Inga sexskämt. Inga fula ögonkast. Inget sexprat på telefon. Inga fysiska närmanden. Elisabeth tycker inte hon får något aktivt stöd av männen i facket. De röstar för förslag som riktar sig till kvinnor, men sedan gör de ingenting i praktiken. I ledningen för HKCTU finns inte heller någon kvinna. I Hongkong har kvinnorna som grupp förlorat på den ekonomiska tillväxten kvinnor lever under det existensminimum som utgörs av HK dollar per månad (vilket är ungefär lika mycket i svenska kronor). Arbetslöshet och prostitution Att det inte finns något utbyggt pensionssystem har i Hongkong också fått speciella konsekvenser för kvinnor ur de lägre klasserna. Det är vanligt att kvinnor som inte hunnit avsluta sin grundutbildning, har tvingats börja arbeta för att försörja sin ursprungsfamilj, de kallas working daughters. Den anställning de kunnat få har funnits i den okvalificerade, arbetsintensiva textil- och elektronikindustrin. Idag då produktionen i denna industri har flyttat till andra länder med billigare arbetskraft, står dessa working daughters ofta utan arbete. Utan utbildning har de inte någon som helst chans på arbetsmarknaden. Prostitution är illegal så länge den inte tar sig organiserad form. Men det finns kryssare som ligger i vattnen utanför Hong Kong och som fungerar som flytande bordeller. Kvinnorna som hamnar i prostitution utgörs främst av working daughters och migrantarbetare, men även kvinnor som tidigare varit i prostitution i de skattefria zonerna runt Hongkong. Våld mot kvinnor Våld mot kvinnan inom familjen är vanligt och idag finns 12 stycken kvinnohus i Hongkong. Skilsmässorna ökar, men i bostadsbristens stad är det mycket svårt för kvinnan och barnen att hitta en ny lägenhet och därmed att lämna mannen. Det är också vanligt att skilsmässobarnen diskrimineras, till exempel kan de vägras plats i skolan. 18 Situationen för kvinnor i Sydkorea är liknande. Ingen barntillsyn, usla löner, 60 dagars mammaledighet vid barnsbörd, tre dagars semester under sommaren, tre dagar vid nyår och fyra dagar vid Thanks Giving Day. Kvinnorna jobbar ofta under sin semester för att tjäna extra och det är förbjudet för deltidsarbetande att organisera sig fackligt. Den patriarkala familjen i denna del av Asien är mycket stark. Kvinnan ger upp sitt arbete och flyttar till mannen vid giftermål och alla hennes ägodelar blir hans. Våld inom familjen är inte straffbart och i det sociala livet är inte ensamma mödrar accepterade. En skild kvinna får inget arbete, ingen bostad och hennes barn riskerar liksom i Hongkong att bli trakasserade. Sammantaget blir det näst intill omöjligt för en kvinna att skilja sig, i synnerhet om hon har barn, hur dåligt hon än har det med maken. Feministisk kamp Förutom fackligt engagerade feminister träffar jag tre kvinnor, Au Mei Po, Hui Long Yeung och Lee Wai-Yee, i en arbetarstadsdel i västra Kowloon i Hong Kong. De arbetar för den feministiska organisationen AAF, (Association for the Advancement of Feminism). Vi vandrar tillsammans längs gator som kantas av fabriker på väg till deras lokal. Factory 1, Factory 2, står det på de höga smutsiga gavlarna. Här bor och arbetar de människor som under några få decennier byggt upp Hongkongs rikedom. De statliga bostadshusen ligger inklämda mellan fabriksbyggnaderna och är högre än dessa, de klättrar upp till våningar. Här kan endast heterosexuella familjer få kontrakt. Ensamstående eller homosexuella göra sig icke besvär, de får vända sig till de betydligt dyrare privata hyresbolagen. I Kowloon finns inga grönområden, överhuvudtaget inga planteringar, luften är tjock av föroreningar och trafiken är intensiv. Kvarteren ligger fjärran från affärsmännens områden, där människorna, mest män, flanerar i designade kostymer och umgås i arkitektinredda barer. Här trängs istället gatuförsäljare med grönsaksmarknader och tvättinrättningar, här kan dricksvattnet ta slut i kranarna. AAF hyr en kontorslokal i bottenplanet av ett bostadshus. I denna stadsdel är hyrorna låga. Det ena rummet är delvis fullt av insamlade begagnade kläder och en del prylar som ska säljas till förmån för föreningens verksamhet. Förutom medlemsavgiften från de hundratal medlemmar som bildar föreningen, får de ekonomiskt stöd från NGO:s (Non Governmental Organisations, ung. enskilda organisationer) i Holland och USA. De flesta medlemmarna kommer ur medelklassen och blev under studentlivet på 1970-talet politiserade. Idag ger de ut tidningen Women ABs News Digest, den utkommer med fyra nummer per år och innehåller tidningsklipp och rapporter om kvinnorörelsen i Hongkong Vi har alla gräsrotsbakgrund, påpekar Hui Long Yeung. AAF bedriver lobbyarbete vid regeringens jämställdhetsdepartement. Idag är de en erkänd remissinstans, men de är missnöjda. De vill hellre ha ett kvinnodepartement eftersom kvinnofrågor idag ofta försvinner bakom rasfrågor. Inom föreningen arbetar olika grupper, en arbetar med att analysera specifika kvinnoproblem, en annan framställer utbildningsmaterial till skolor och undervisar både elever och lärare. Socialarbetare är en annan grupp vi vänder oss till med utbildning om kvinnors underordning och våld mot kvinnor, säger Au Mei Po. Trots många olikheter finns det även likheter mellan oss i Sverige och kvinnorna i Asien. Det är viktigt att se att både svenska regeringen och regeringen i till exempel Sydkorea försämrar arbetsrättslagarna. Att förstå att de hårt arbetande fackföreningsaktivisterna Asien även indirekt arbetar för mina rättigheter är en viktig insikt, liksom att se att det jag gör här påverkar deras situation. foto: Gunilla Åkerberg Elisabeth, CTU Hongkong, fackligt aktiv och anställd

19 De vandrande restaurangerna - kvinnor och den informella sektorn av Pia Laskar Monsunregnet öser ned. Tillsammans med ett tiotal vietnameser trängs jag under en solblekt parasoll i en park i centrala Ho Chi Minhstaden. Nyss var parken full av människor, men de flesta flydde under tak vid de första stora, tunga dropparna. Kvar blev vi tre utlänningar och de som inte kunde springa. En kvinna med den typiska konformade hatten hukar sig bredvid mig. Hon ser till att det inte regnar på de två stora korgar hon nyss bar på varsin ände av en pinne över axeln. En senig man säger något åt henne och ur en av korgarna halar hon fram två ätpinnar och en bit bananblad på vilket hon skopar upp ångande varmt ris och någon curryröra. Mannen betalar henne och pengarna försvinner under hennes långa tunika. De här vandrande restaurangerna dyker upp i olika former i i många städer i Asien. Den enklaste varianten representeras av kvinnan under parasollen. På förmiddagen, under märkbart sviktande pinne, korsar de de trafikerade gatorna i Ho Chi Minhstaden. Senare på dagen, om affärerna gått bra, är stegen något lättare. Om kvinnan fått ihop ett kapital har oket med korgarna bytts ut mot en liten rullande vagn, och ibland till och med en liten pall att sitta på i något gathörn. Vissa kvinnor har en fast plats på trottoaren. När mörkret faller på och de små verkstäderna och affärerna drar ner sina plåtjalusier mot gatan dyker kvinnorna upp, ställer fram ett litet bord, några låga pallar, en wokpanna på en fotogenplatta och en vattenfylld hink med ölflaskor i. Här går det bra att även äta sin frukost innan plåtjalusierna dras upp och trafiken blir outhärdlig. Att beställa en omelette i baguette och en kopp sött te för några kronor i den varma gryningen, innebär att låta sig betjänas av den informella sektorn. Informell sektor - ett omdiskuterat begrepp Den informella sektorn växer, i synnerhet i ekonomier under stark förändring. I vissa länder i Syd uppgår aktiviteterna i sektorn till mellan 40 och 60 procent. Även i Nord växer aktiviteterna i denna sektor och i takt med att sektorn växer, växer kvinnors deltagande i den generellt. Trots denna utveckling är den informella sektorn är ett omdiskuterat begrepp - inte minst feminister från Syd har reagerat. Det var i början av 1970-talet som ILO (International Labour Organization) definierade karaktäristiken för aktiviteterna i den informella sektorn som lättillgänglighet förlitande på lokala resurser familjeägd företagsamhet småskalig aktivitet arbetsintensiv, använder anpassade teknologier yrkeskunskaperna är tillägnade utan för skolvärlden oregelbunden och konkurrensbase rad marknad Andra definitioner lägger till ovan, att de flesta informella arbetsenheter inte är registrerade, vilket ställer dem utanför nationell statistik, arbetsmarknadslagstiftning och sociala försäkringssystem. Andra menar att en distinktion måste göras mellan till exempel ett litet familjeföretag i Indonesien som tillverkar kläder för export, kvinnan som monterar high-techkomponenter i hemmet i London som sista ledet i en underleverantörkedja och den vandrande restaurangen i Ho Chi Minhstaden. En växande skara kritiker menar också att den informella sektorn inte bara är länkad till den formella utan är en del av den. I synnerhet kritiker från Syd ifrågasätter begreppet helt och menar att aktiviteter som utgör mer än hälften av en stads och landsbygds ekono miska liv inte kan kallas informella, begreppet informell sektor är ett väs terländskt begrepp som utgår ifrån industriell produktion och avlönat arbete som norm, sektorn kallas informell för att den domineras av kvinnor, kvinnor som kämpar för sin överlev nad ser inte sina aktiviteter som infor mella. SEWA (Self-Employed Women s Association) i Indien undviker medvetet begreppet informell och talar om egenanställda för att understryka att kvinnor är värdiga arbetare. I Sydafrika har SAD- WU, facket för pigor, i åratal kämpat för att omfattas av arbetsmarknadslagstiftning och för att bli erkända som arbetare av både fackföreningsrörelsen och arbetsköparna. Trots komplikationerna använder jag dock för enkelhetens skull begreppet i denna artikel. Könsarbetsfördelning Susan Bullock, författare till Women and Work (1994), menar att en könsarbetsfördelning mellan den formella och informella sektorn är påtaglig. Att gå så långt som att kalla den informella sektorn för kvinnlig är inte svårt, men definitionen varierar beroende på geografiskt läge och varierar över tid. Feminiseringen blir påtaglig i synnerhet om arbetslösheten stiger, menar hon. För män tycks arbetet i den informella sektorn vara ett steg på vägen mot en formell anställning, för kvinnor är det ofta den enda möjligheten till inkomst. Även inom den informella sektorn föreligger arbetsfördelning baserad på kön. Kvinnors aktiviteter bygger på kunskap och erfarenheter som de redan har. Matberedning och försäljning, syarbeten, hushålls- och omsorgsarbeten, är vanliga sysslor. I synnerhet inom de minst avlönade och mest exploaterade arbetena återfinns kvinnor. 19

20 Hemarbetet ökar Hemarbete tillhör inte bara den informella sektorn. Det är en vanlig form av anställning i både agrara och urbana områden, i industrialiserade länder såväl som i länder under utveckling. Hemarbete är ofta sista tillverknings- och till och med serviceledet, i en underleverantörkedja, samtidigt som anställningen sker på villkor och under förhållanden som måste kallas informella. Ergomiska åtgärder, arbetsskydd, reglerad arbetstid och så vidare, är okända begrepp vid hemarbete. Hemarbetaren använder sitt eget hem och egna inventarier, sin egen elektricitet med mera vid tillverkningen. Tillverkningen omfattar ett stort utbud av varor för marknaden i Nord: leksaker, mattor, kläder, lampskärmar och även komponenter för high-techmarknaden. 90 procent av hemarbetarna är kvinnor. Att antalet kvinnor bland hemarbetare är stort förklaras av Susan Bullock med att kvinnor i allt högre grad tvingas delta i den penningbaserade familjeförsörjningen. Att arbeta hemma gör det även möjligt för kvinnan att fortfarande sköta familjehushållet och hålla ett öga på de egna barnen. Facket för hemarbete Utvecklingen i Vietnam illustrerar dessa iakttagelser på ett tydligt sätt. I Vietnam har kvinnan ansvaret för barnen och hushållet, hon kan därmed inte ha de två avlönade arbeten utanför hemmet som med dagens inflationstakt krävs för hennes försörjning. Som ofta är fallet då ekonomiska reformer genomförs generellt, minskar kvinnans inkomster i förhållande till mannens i Vietnam. Eftersom även barntillsynen har försämrats, tvingas kvinnorna ta arbeten som gör det möjligt för dem att se efter barnen. Vi planerar en sysselsättning med enklare produktion som kvinnorna kan utföra i hemmet, säger Pham Gia Thieu, det manliga överhuvdet för det enda tillåtna facket VGCLs (Vietnam Confederation of Labour), internationella avdelning. Just för att underlätta för kvinnorna, nickar Vu Thi Ly, representant för fackets kvinnoavdelning, instämmande. VGCL ingår i den regerande strukturen genom sitt deltagande i Vietnams nationalförsamling. Fackliga ledare är även medlemmar i det enda tillåtna partiet och uttalandena ovan är uttryck för den officiella nationella politiken. En politik som Vietnam idag delar med många länder i världen. Rasism och hemarbete I Nord finns föreställningen att invandrarkvinnor kulturellt är bundna till hemmet, att de inte vill integreras i sitt värdland, inte vill tala språket, så de föredrar att arbeta hemma. Faktum är, säger Susan Bullock och bygger detta på undersökningar i Storbritannien, tvingas de in i hemmen av samma strukturella faktorer som andra kvinnor, med det ytterligare förtryck som diskriminering 20 Många av de informella matställena är avancerade, Sandakan, Malaysia. på grund av ras tillför. En undersökning utförd på kvinnor i London, med asiatiskt ursprung, illustrerar förhållandena. Alla utom en hemarbetare hade erfa renheter från arbetsmarknaden utanför hemmet, en tredjedel hade sagts upp på grund av nedläggningar och hade svårt att få nya jobb. En stor del av kvinnorna hade lämnat sitt arbete efter att ha utsatts för sex uella- och rasistiska trakasserier. En tredjedel hade sagt upp sig efter att de blivit gravida. Inte för att deras familjer ville ha dem hemma, men för att de inte kunde ordna barntillsyn. Hemarbetare i Asien tjänar mer än i England De strukturella faktorer som Bullock talar om och som driver in kvinnor i hemarbete, är uttryck för en ekonomisk liberal politik som också är etablerad i Sverige. En av uttrycken för denna är att minska utgifterna för den offentliga sektorn som ju dominerats av kvinnor. Det har bland annat resulterat i att arbetslösheten bland kvinnor stigit, samtidigt som barnomsorgen skurits ned. I arbetslöshetens Europa, har nya låglöneländer som konkurrerar om jobb etab-lerats. Redan idag visar undersökningar att hemarbetare inom tekoindustrin i den brittiska staden Manchester, tjänar mind-re än sina kolleger i Hongkong. Att en utveckling i denna riktning kommer att omfatta Sverige är inte helt osannolikt. Hemarbetarna sliter ont och utnyttjas, men är svåra att organisera fackligt. Röster har höjts för att lagstifta mot hemarbete men, både politiker och aktivister är medvetna om att många kvinnor saknar andra försörjningsmöjligheter. SEWA i Indien organiserar hemarbetare och har bildat exempel för organisering även i andra länder. De trycker på för foto: Pia Laskar att både nationell lagstiftning och internationella fackliga organisationer ska ta upp problemen. Enskilda organisationer, fackföreningar, EU och ILO har börjat undersöka förekomsten av hemarbete, identifiera särskilda problem och utveckla strategier. Åtgärderna innefattar att nationell arbetsmarkandslagstiftning ses över, att både hemarbetare och arbetsköpare registreras och att allmänhetens kunskap vidgas. En viktig princip har varit att företag som ytterst profiterar på hemarbetare - oavsett om de har direkt anställningsansvar eller inte, ska ta ansvar för hemarbetarnas förhållanden. foto: Pia Laskar

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner !! Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet förbjuden i zonerna.

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner ! Tema: Ekonomiska frizoner Bild omslag:: Metallindustriarbetare i Gujarat, Indien.! TEMA är en serie skrifter som ges ut av LO-TCO Biståndsnämnd för att tematiskt belysa och diskutera aktuella frågor

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 INNEHÅLL 1 Rusta uppförandekod... 3 2 Lagliga krav... 3 3 Affärsetik... 4 4 Barnarbete... 4 5 Säkerhet... 4 6 Arbetarnas rättigheter... 6 7 Arbetsmiljö i fabrikerna...

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Ingen solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Vi reser mer än någonsin Rese- och turismsektorn är en av världens största branscher och står för nio procent av världens BNP.

Läs mer

Lästips: Källor: Förkortningar:

Lästips: Källor: Förkortningar: !! Det finns idag 214 miljoner migrantarbetare i världen och bara på tio år har antalet ökat med 40 miljoner. Arbetsgivare utnyttjar ofta migrantarbetares svaga ställning: de har lägre lön, har sällan

Läs mer

! Tema : Migrantarbete

! Tema : Migrantarbete ! Tema: Migrantarbete LO-TCO Biståndsnämnd 2011 Text och bild: Mats Wingborg Form: Ellinor Algin Skriften är framtagen med stöd av Sida. Sida ansvarar ej för innehållet. Omslagsbild: Xie Liu är byggnadsarbetare

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti Universitetsutbildning utan arbetsgaranti 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning I denna text vill vi besvara frågan Hur påverkar universitetsutbildningen ungdomars framtida möjligheter att få jobb?.

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING Under senare år har en drastisk ekonomisk omfördelning skett i samhället, från de sämst ställda till de som redan lever i

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07 Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 2014 06 07 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer