Unga vuxna fast i utanförskapet

Transkript

1 Foto: mikael sandlund Insikt 14 Kristen musikprofil blev Årets körledare Stig Sandlund prisas. Ledare 2 Skäms inte om du ringde på bilen Hasse Boström, ledarskribent och debattredaktör tisdag 16 oktober 2012 Årgång 68 Nr 159 Pris 14 kr Den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det. Matteus 10:39 Dagen.se Foto: åke johansson Eldsjälar i kyrkor lyfte insamlingen Församlingar och kyrkor över hela landet har dragit mer än ett strå till stacken i Världens barn-insamlingen. 4 Foto: scanpix Kristna freds missnöjda med EU-pris Årets fredpris går till EU. En jättestor besvikelse, enligt Kristna freds. 6 Gideoniterna kraftsamlar inom vården I veckan delas flera tusen biblar ut på vårdinrättningar. 5 Unga vuxna fast i utanförskapet Fastnar i limbo efter studenten föräldrar känner sig maktlösa De pluggar inte, söker inga jobb, motionerar inte och umgås inte med kompisar. Efter studenten hamnar många unga vuxna i en livskris och ett utanförskap. Beteendet är så vanligt att det nu fått ett namn, limbo. I de mörkaste stunderna tänkte jag att jag aldrig kommer att hitta något jag kan göra, säger Sarah Cross Nyheter 8 9 Familj 17 Han lär andra att döpa Staffan Grenstedt visar präster hur ritualerna ska gå till. Debatt 3 En allvarlig försummelse att skolor saknar helhetssyn kring värdegrundsuppdraget. Annika Eclund (KD) omtalat. Imamen i Fittja moské ropar ut att det är dags att samlas till fredagsbön. I framtiden kan hans utrop höras även utanför moskén, om de får tilllåtelse från Botkyrka kommun. Efter Dagens artikel i ämnet har det blivit stor debatt runtom i Sverige. Foto: jacob zetterman Här är böneutropet som Sverige debatterar

2 2 DAGEN tisdag 16 oktober 2012 opinion Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund , Ledare Debattredaktör: Hasse Boström , Det finns hopp för Världens barn Frivillighet behövs eftersom staten inte alltid räcker till Tusentals svenskar från kyrkor och andra frivilligorganisationer har skramlat bösssor på torg och i köpcentrum i höst, särskilt den gångna helgen. Syftet har varit insamlingen Världens barn, Radiohjälpens projekt där flera frivilligorganisationer ingår. Över 75 miljoner kronor var insamlingen uppe i under söndagskvällen. Det finns naturligtvis frågeställningar kring ett sådant arrangemang. Varför ska man behöva locka med bilar som vinster i ett lotteri? Och varför ska det alltid krävas artistgalor för att få svenskarna att lätta på plånboken. Till och med tävlingen mellan olika orter i Sverige, om vem som samlar mest per invånare, kan det finnas invändningar emot. Det är klart att det går lite prestige i att behålla tätplatsen för de kommuner som under åren varit generösast. Sorsele kommun tog för övrigt hem vinsten i år också, med rekordnoteringen på drygt 136 kronor per invånare, att jämföra med Stockholms 2,45 kronor. Som så ofta i givarsammanhang är det inte alltid rikast som ger mest. Det lär skilja ganska mycket på medelinkomsten mellan de två orterna. Men alla dessa invändningar får ändå stå tillbaka för faktum: Det har kommit in 75 miljoner kronor som annars skulle ha använts till lite mer lördagsgodis, ett biobesök eller annan konsumtion. Och de pengarna kommer att användas till effektiva satsningar som gör livet bättre för världens barn. Antingen det gäller nyplantering av träd i Uganda eller svältande i Kongo. Borde vi alltså ha mer välgörenhet? Ja, det finns i alla fall inga problem med om den sektorn ökar. Behoven finns där fortfarande. När samhället, i betydelsen staten, inte räcker till får samhället, i betydelsen alla vi medborgare och civila organisationer, rycka in. Det betyder inte att staten slipper sitt ansvar. Biståndet till fattiga länder ska utvecklas. Omsorgen om de svaga i vårt eget land ska värnas, via staten. Men det kommer alltid att finnas behov av extra insatser. Därför behöver den inte skämmas som ringde och försökte vinna en bil under tv-sändningen. Av de tolv organisationer som deltar aktivt i årets insamling finns flera kristna organisationer med gott renommé och som, tillsammans med andra huvudmän, gör enastående insatser. De har fått gott om utrymme att beskriva en del av sina projekt. Förhoppningsvis har de också fått trogna regelbundna givare, eftersom det är det som behövs i längden. Inte minst har kampanjen förmedlat hopp. Det är inte omöjligt att förändra situationen för miljontals barn, tvärtom är det enklare än vi ibland tror. Tack för att du i helgen var med och bidrog till en bättre värld för barnen! Hasse Boström Obunden på kristen grund Värt priset. Bosse Bildoktorn presenterade under Världens barn-sändningarna flera bilar för utlottning. Visst är det en svaghet att vi tycks behöva jippon för att ge pengar. Men resultatet, hittills 75 miljoner till utvecklingsarbete, gör att invändningarna blir futtiga. I korthet Varning för shariaterrorister Det islamistiska frihetspartiet, Hizb ut-tahrir, samlade i helgen tusen anhängare i Köpenhamn. Partiet är öppet med att man vill ha en ny världsordning, där sharialagar ingår, och man ber inte om ursäkt för att man vill sprida sina värderingar världen över. De utgör en liten grupp, säger sig ha en miljon anhängare, och är förbjudna i Tyskland och i arabdiktaturer eftersom de anses samhällsomstörtande. Att förbjuda dem hjälper knappast. Men vi bör tala klarspråk om alla grupper som hotar demokratin: Hizb ut-tahrir är farligt och deras budskap är avskyvärt! Hasse Boström Läs mer på sid 4: Kyrkorna viktiga för insamlingen Foto: Carl-Johan Söder, SVT Ledarkrönika Daniel Grahn, publisher Vår tid ställer särskilda ledarkrav Det finns en ahaupplevelse som tusentals svenska församlingsledare delar. Låt oss fantisera lite. Tänk dig ett samhälle utan ledare. Inga ministrar, ingen Reinfeldt eller Borg, ingen chef på jobbet, ingen föreståndare eller domprost i kyrkan. Ingen Obama, eller Putin, ingen Asad eller Netanyahu. Just precis, det blir absurt! Där människor samexistera, där krävs ledare. Ett annat experiment är att läsa Dagen och fundera över vad alla dessa ledare gör. De tar beslut, driver på, inspirerar och löser problem. Ibland misslyckas de, plötsligt tvingas någon att avgå. En annan hyllas som hjälte och frälsare. Marginalen kan vara hårfin mellan framgång och fiasko. Om inte Alexander Kacaniklic och Zlatan fått in var sitt mål i VM-kvalmatchen mot Färöarna hade lagkaptenen Hamrén fått sina fiskar varma. I kväll gäller det Tyskland. Det blir en svettig dag på jobbet, kan jag lova. Själv har jag varit ledare i med- och motgång. Uppvuxen i frikyrkan är vi många som fått den chansen. Kårchef i UV-kåren, tonårsledare, församlingsstyrelse och en del annat. På jobbet har jag lett redaktioner och företag. Ändå måste jag erkänna att det tog flera år innan jag fattade grejen med ledarskap. Att det finns speciella egenskaper och nödvändig kompetens att förvärva. En bra sjukhuschef behöver inte vara den bäste kirurgen. En duktig lärare blir inte med automatik en bra rektor. När det kommer till ledarskap finns det en ahaupplevelse som tusentals svenska församlingsledare delar, flera hundra-t u s e n över hela jorden. Det är Global Leadership Summit, en ledarskapskonferens som började i USA, och nu med hjälp av dvd arrangeras i 90-länder. Första konferensen för femton år sedan knockade mig totalt. Jag insåg att jag hade så mycket kvar att lära. Sedan dess är jag med, och lär mig varje år. Att vara en god ledare är ingen slump. När det är som bäst är man ett team, alldeles för ofta känner man sig ensam. Ledarskap handlar om vision, men också om mål och uppföljning. Om tydlighet och krav, men lika mycket om förankring och delaktighet. Om helikopterperspektiv och långsiktighet, om nuet och närvaron. Att se människor, uppmuntra och bekräfta. I svåra tider krävs krishantering och besparingar. Ofta blir det konflikter och stökigheter. Att säga upp duktiga medarbetare som delar visionen, som bidragit till framgång, det finns inget värre. Men också det är ledarskap. Det är förändringstider, och det ställer särskilda krav. De företagschefer som får insyn i kyrkans villkor brukar kommentera dess komplexitet. Alla dessa frivilliga, med starka viljor och spretiga åsikter. Därför satsar Dagen på Global Leadership Summit, och vi gör det tillsammans med Saron i Göteborg, Filadelfia Stockholm, Elsborgsförsamlingen i Falun och Immanuel i Malmö. Om den kristna församlingsrörelsen ska blomstra är det avgörande med kompetenta och motiverade frivilligledare och pastorer, styrelseledamöter och äldste. Till detta vill vi bidra. Varmt välkommen att dela dessa ambitioner.

3 DAGEN tisdag 16 oktober 2012 Redigering: Lise-Lotte Lindgren Debatt 3 opinion Fundament. Värdegrunden är själva fundamentet för skolan. Och arbetet måste vara konkret. Det handlar om att elever och lärare bemöter varandra på ett respektfullt sätt och att aldrig acceptera nedsättande ordval och trakasserier, skriver Annika Eclund. Foto: Tor Johnsson, scanpix Allvarligt att missa värdegrunden Annika Eclund, riksdagsledamot (KD) och skolpolitisk talesperson Debatt 13 av 17 granskade skolor saknar helhetssyn och gemensam hållning kring demokrati- och värdegrundsuppdraget. En allvarlig försummelse, menar riksdagsledamoten Annika Eclund (KD). En värdegrund främjar arbetsmiljön, formar goda samhällsmedborgare och gynnar skolresultaten. Det offentliga samtalet om skolan handlar oftast om elever som inte når gymnasiekompetens, dalande betyg och lärarnas arbetsvillkor. Det är mycket riktigt problem som måste få en lösning. Men om man inte samtidigt vågar diskutera värdegrunden tar man inte skolans samlade uppdrag på allvar. Det är genom tydliga normer som arbetsro och en anständig studiemiljö skapas. Förutsättningarna för lärande är direkt kopplade till skolsituationen. Detta har inte minst betydelse för resultaten hos elever med inlärningssvårigheter. Mot den bakgrunden är det oroväckande att en nyligen genomförd granskning av skolinspektionen har visat att det är dåligt ställt med värdegrundsarbetet i skolan. Av 17 grundskolor i tio kommuner som granskades arbetade endast fyra skolor aktivt med värdegrundsuppdraget. Frågan gällde om skolan låter eleverna tillägna sig de grundläggande värden, kunskaper och förmågor som de behöver för att kunna leva och bli aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle. Tyvärr är de som arbetar i skolan inte alltid medvetna om vad uppdraget innebär. Arbetssättet präglas av den enskilda lärarens kompetens och tolkningar. Om läraren till exempel saknar ett kritiskt förhållningssätt finns risk för att obekväma åsikter inte tillåts komma upp och bemötas i klassrummet, och uppdraget motverkar därmed sitt syfte. Tyvärr är de som arbetar i skolan inte alltid tillräckligt medvetna om vad uppdraget innebär. Det är ett komplext arbete att hitta ett värdegrundsarbete som ger goda resultat. Detta blir tydligt inte minst när man tittar på skolornas antimobbningsarbete. Enligt skolverkets rapport utsätts 7 8 procent av både pojkar och flickor för mobbning. Det är en ökning, trots att skolorna lagt miljontals kronor på färdiga antimobbningsprogram. Antimobbningsprogrammen har ökat i användning, nästan tre av fyra grundskollärare använder sig av dessa program visar en undersökning av Skop på uppdrag av Lärarnas tidning. Skolverkets utvärdering visar att alla programmen innehåller insatser som kan vara effektiva, men också element som är ineffektiva och som i värsta fall kan leda till att elever kränks. I vissa fall har mobbningen till och med ökat. När man granskar skolor som lyckats i sitt mobbningsarbete konstaterar Skolverket att dessa använder sig av insatskombinationer i relation till skolans egna förutsättningar och erfarenheter. Störst effekt har insatser som beskrivs som hela-skolan-ansats. Vilket innebär att alla elever är delaktiga och att arbetssättet är förankrat i hela personalgruppen, från vaktmästare, kökspersonal till pedagoger och slutligen skolledning. Det här bekräftar det vi kristdemokrater har sagt under en längre tid. Värdegrunden är själva fundamentet för skolan. Och vi menar att arbetet måste vara konkret. Det handlar om tydliga normer för vårdat språk, att elever och lärare bemöter varandra på ett respektfullt sätt och att aldrig acceptera nedsättande ordval och trakasserier. I detta arbete behöver också föräldrarna involveras. Uppfostran är främst föräldrarnas ansvar och om inte de lär barnen dessa normer och värdet kommer det bli mycket svårt för skolan att göra det. Det räcker inte att bedriva värdegrundsarbete vid sidan av kärnverksamheten, eller som ytterligare en uppgift som läggs på toppen på lärarnas redan höga arbetsbelastning. Värdegrunden ska vara ett stöd för att skolan ska kunna utföra sitt uppdrag. En levande etisk diskussion och tydliga värderingar i skolan möjliggör också att vi kan undvika en utveckling mot en mer toppstyrd detaljreglering av undervisningen. I stället kan vi låta lärarna, med stöd av värdegrunden, sköta det som de är bäst på. Det är ju lärarna och skolan som möter eleverna. Men det är inte enbart lärarnas skyldighet att upprätthålla den värdegrund som skolan ska vila på. Den måste understödjas av det omgivande samhället föräldrarna, kommunen, våra myndigheter och lärarhögskolorna. Åsikt Läs fler åsikter från läsarna på sidan 15 Vill du debattera? Debattartiklar och insändare skickas till: debatt@dagen.se Dagen debatt, Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon. För icke beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten.

4 4 DAGEN tisdag 16 oktober 2012 nyheter Kyrkorna ger viktigt bidrag till Världens barn Vinnarna Sorsele: Alla frikyrkor har varit med och Svenska kyrkans folk har varit mycket aktiva Kyrkor och församlingar över hela landet har deltagit i insamlandet till Världens barn. Hur stort beloppet blivit går inte att säga, men att många bidragit på olika sätt är ett som är säkert. Man är så engagerad att man nästan går upp i atomer, säger Astrid Gustafsson på Hönö. I årets rankning av vilka kommuner som samlat in mest pengar till Radiohjälpens insamling Världens barn hamnade fjolårets vinnare överst även denna gång. Sorsele kommun i Västerbottens län lyckades samla in 136,93 kronor per invånare. Göte Holmberg har i tolv år haft huvudansvaret för kommunens insamling till Världens barn. Han är även engagerad i pingstkyrkan och tycker att man som kristen har ett extra ansvar att ge. Absolut, det tycker jag. Själv var jag nära att lämna mitt uppdrag som insamlingsansvarig för ett par år sedan, men fastnade då för en särskild psalm. Det var Giv kärlek åt ett hjärta som ingen kärlek får. Den tog tag i mig och gav mig ny kraft att fortsätta. Så länge jag kan göra något så vill jag göra det, säger Göte Holmberg. I hans församling beslutade man att ge en större gåva och dessutom har man under hela året anordnat musikcafé där pengarna går till insamlingen. Alla frikyrkor har varit med och Svenska kyrkans folk har varit mycket aktiva. En del privatpersoner har lagt så stora gåvor att man baxnar, säger Göte Holmberg. Göte Holmberg. Astrid Gustafsson. På en liten ort som Sorsele kan företag, kyrkor och privatpersoner lättare mobiliseras och hjälpas åt, vilket underlättar insamlingen. Något tävlande mellan de olika samfunden har inte förekommit. Nej, var och en ger sitt. Den högra handen ska inte veta vad den vänstra gör som det heter. Öckerö trea På tredje plats i kommuntävlingen kom Öckerö kommun i Västra Götaland. På en av öarna där, närmare bestämt Hönö, har pensionären Astrid Gustafsson haft några riktigt intensiva veckor. Jag har skickat ut konfirmander med bössor på färjan, vårt bakargäng har bakat och sålt kakor, vi har haft loppis och auktion i kyrkan och jag har gått och tömt bössorna som vi har stående ute i affärerna, säger Astrid Gustafsson. Roligast: Alla samarbetar Sammanlagt har hon varit med och dragit in kronor bara på sitt område. Att kalla henne eldsjäl är nog ingen överdrift. Det hon tycker är roligast med insamlingen till Världens barn är att alla samarbetar. Svenska kyrkan, Missionskyrkan, Filadelfia, Röda korset det är så underbart att man samlar för en och samma sak. Men att mobilisera insamlingar över stora delar av en ö tar på krafterna. Astrid Gustafsson skrattar lite när hon utbrister: Man är så engagerad att man nästan går upp i atomer! Men nu får jag vila ut ett tag tills det är dags för nästa omgång. Ett givande folk Hon gläds åt att givandet är så stort på öarna, en tradition som finns sedan länge, menar hon. Vi är ett givande folk här ute, det är otroligt. Folk har gett så det är inte klokt. Men det är lite dumt att vi inte börjar med den koncentrerade insamlingen förrän i oktober. Jag har många tankar i huvudet om att man skulle kunna förbereda och planera detta bättre. Det blir en del intensiva dagar, samtidigt är man så lycklig när man får se resultatet, säger Astrid Gustafsson. Josefin Lilja josefin.lilja@dagen.se Fakta: Resultat Mest generösa kommunerna kronor/invånare: 1) Sorsele 136,93 2) Gnosjö 57,13 3) Öckerö 56,07 Bästa storstadskommunerna: 1) Eskilstuna 15,35 kr 2) Jönköping 9,92 3) Växjö 6,15 kr Årets uppstickare: Timrå med 10,17 kronor per invånare en ökning från 2011 med 533 procent insamlare. Fyra tjejer som hjälpte till med Världens barn-insamlingen på Hönö, en av öarna i Öckerö kommun. Kommunen är en av de som samlar in mest. Foto: astrid gustafsson Läs mer på sid 2: Frivillighet behövs då staten inte räcker till

5 DAGEN tisdag 16 oktober 2012 Redigering: Martin Einald 5 nyheter I korthet: Världen Kristna konvertiter inför rätta efter åtta månader I går ställdes fem kristna konvertiter i Iran inför rätta. I åtta månader har de hållits fängslade utan rättegång. De greps bland annat för att ha evangeliserat och firat gudstjänst. I åtta månader har de hållits fängslade i olika fängelser i staden Shiraz utan att få veta något om vad som kommer att hända eller när de ska ställas inför rätta, rapporterar The Christian Telegraph. De har begärt att få släppas mot borgen, men deras ansökan avslogs. Två av de fängslade är ett gift par med barn i åldrarna tolv och sjutton. Barnen lever tills vidare utan sina föräldrar. Josefin Lilja Storsatsning. En man läser i ett Nya testamente med stor stil som har placerats ut av Gideoniterna på en vårdinrättning i Stockholm. Foto: Gideoniterna Gideoniternas storsatsning: Dela ut biblar inom vården 200 vårdinrättningar i Stockholm besöks under veckan Den här veckan kommer Gideoniterna att besöka drygt 200 vårdinrättningar i Stockholm: målet är att dela ut så många biblar som möjligt. Vi har inte hunnit med det vi borde ha gjort tidigare, säger Lennart Svedman som är planeringsansvarig till Dagen. Med start i dag räknar Lennart Svedman med att personer ska åka runt till de vårdinrättningar som finns med på den lista som Gideoniterna Gideoniterna Gideoniterna finns i 194 länder och har sedan starten 1899 delat ut biblar och Nya testamenten. Utdelade Lennart Svedman. har sammanställt. När arbetet avslutas på fredag har förhoppningsvis alla de drygt 200 olika inrättningarna fått besök. Det handlar bland annat om stora sjukhus, närsjukhus, läkarmottagningar och äldreboenden. Vi kommer att erbjuda ett bibelställ med en storstilad Bibel och en tvåspråkig variant. Dessutom vill vi ge ett ficktestamente var till all personal. Innebär det att ni är välkomna överallt eller tror du att en del inte vill ta emot er? Vi möter naturligtvis alla typer av reaktioner, men av dem som har suttit och ringt till olika ställen i förväg så har jag förstått att en hel del är väldigt positiva. En del säger naturligtvis nej, men vi har fått löften från en hel del. De som vi inte har fått tag på får vi helt enkelt chansa och åka till, förhoppningsvis blir vi väl mottagna. När man ringer till vårdcentraler kommer man ju ofta till telefonsvarare så där har vi inte pratat med någon. Sollentuna pingstkyrka blir bas På måndagskvällen träffades teamet, som ska jobba med bibelutdelningen, i Sollentuna pingstkyrka. Lennart Svedman biblar och Nya testamenten under arbetsåret var exemplar. Gideoniterna arbetar i lokala grupper med cirka medlemmar. Gideoniterna i Sverige arbetar i 108 lokala grupper med cirka medlemmar och har sedan starten 1919 delat ut biblar och Nya testamenten. Utdelade Nya testamenten under berättar att pingstkyrkan blir deras bas under de första dagarna när fokus ligger på de norra delarna av Stockholm. Torsdag och fredag är de i stället de södra delarna av Stockholm som får besök av Gideoniterna. En liknande satsning Det är svårt att uppskatta exakt hur många biblar som vi kan få dela ut under veckan, men i bästa fall hoppas jag på exemplar. Lennart Svedman berättar också att Gideoniterna tidigare i höst gjorde en liknande satsning i Härjedalen. Skillnaden var att de då besökte alla möjliga typer av platser, inte bara vårdinrättningar. Det känns roligt med de här satsningarna, säger han. johannes Ottestig johannes.ottestig@dagen.se arbetsåret var exemplar. Källa: gideons.org 16-åring flyr efter hädelseanklagelser En 16-årig kristen pojke i Pakistan har gått under jorden tillsammans med sin familj efter att ha anklagats för hädelse. Enligt anklagelsen ska pojken ha skickat nedsättande sms om profeten Muhammed. Pojken och hans familj, inklusive pappan som är handikappad, har hållit sig gömda sedan i tisdags natt, enligt The Christian Post. En anonym kristen aktivist har hävdat att pojkens vänner var de som skickade sms:en utan att pojken själv visste något om det. Polismyndigheten kommer att hindra familjen från att lämna landet. Josefin Lilja 14-åriga flickan Malala Yousufzai på flygplatsen i Pakistan. Foto: Anonymous 14-åring flygs utomlands för vård Skolflickan Malala Yousufzai, som stod upp för kvinnors och flickors rätt i Pakistan, förs nu till Storbritannien för vård, enligt en pakistansk militär talesman. Hon blev skjuten av en taliban förra veckan, och tillståndet för henne är kritiskt. Efter mordförsöket har hon vårdats i respirator. Yousufzais röst för kvinnors rätt till utbildning fick internationell spridning genom nyhetsorganisationen BBC. Därför försökte talibanerna tysta henne i tisdags då en man sköt henne på nära håll. TT Biståndsarbetare bortförda i Niger Sex personer, varav fyra biståndsarbetare, har kidnappats i staden Dakoro i centrala Niger. Källor inom säkerhetstjänsten uppger att de söker efter kidnappningsoffen som tros ha förts till Airmassivet. Tre av de kidnappade ska vara från Niger och en från Chad. Personer med kopplingar till al-qaida har tidigare kidnappat personer, främst västerlänningar i Niger och fört dem till norra Mali. TT i en folkomröstning i Litauen sa nej till ett 62procent nytt kärnkraftverk. Burma stoppar muslimsk grupp Burmas president har förbjudit den muslimska organisationen Islamiska konferensen (OIC) att öppna kontor i landet efter protester från tusentals munkar. Läget mellan buddhister och muslimer har varit spänt i månader. Presidenten kommer inte att tillåta att OIC öppnar ett kontor eftersom det inte är i linje med befolkningens önskningar, säger en talesman för president Thein Sein. Omkring munkar deltog i måndags i protesterna som fått regeringen att ge vika. TT

6 6 DAGEN tisdag 16 oktober 2012 nyheter Absurt att EU tilldelas fredspriset På hugget. Inför kvällens debatt har Obama varit på ett hårt träningsläger för att ta fram en mer aggressiv ton och lära sig att slå till mot Romney, berättar volontärer för New York Times. Foto: David Becker, Scanpix Tuff match för revanschlysten Barack Obama De har drillats i debattkonst på varsin front. När de amerikanska presidentkandidaterna för andra gången tar plats inför miljontals tv-tittare är förväntningarna på Barack Obama höga. Kan han komma igen efter den första rondens fiasko? Efter den första presidentvalsdebatten tog kampen om Vita huset en ny vändning och Obama har nu en tuff match framför sig. Med 20 dagar kvar till presidentvalet har Obamas nationella ledning suddats ut och kampen hårdnat i viktiga delstater där det står och väger. Revanschlystnad Inför tisdagens debatt har Obama varit på ett hårt träningsläger för att ta fram en mer aggressiv ton och lära sig att slå till mot Romney, berättar volontärer för New York Times. Enligt presidenten själv går förberedelserna utmärkt. Men Obama är varken känd för att göra bra ifrån sig under debatter eller vara förtjust i de mediejippon han ser de direktsända debatterna som. Men presidentens kampanjarbetare hävdar bestämt att Obama minsann har tävlingsinstinkt i allt ifrån basket till sällskapsspel och kommer att ta hem rond nummer två. Insatserna är höga: Obama har inte råd med ett riktigt dåligt framträdande, han Opinionsläget Barack Obama leder över Mitt Romney med en procentenhet, enligt en undersökning från Reuters/Ipsos från i söndags. Det är en nedgång på tre procentenheter för Romney jämfört med i torsdags, något som kan tyda på kommer inte att ha tid att hämta igen det, säger Bruce Buchanan, statsvetare vid University of Texas. Utrikesfokus Obama har klarat det förut. I december 2007 satte många bedömare presidenthatten på Hillary Clintons huvud, men efter ett sprakande tal i Iowa tog Obama åter ledningen. Till skillnad från den första debatten väntas den andra kretsa mer kring utrikes- än inrikespolitik. Attentaten i Benghazi i Libyen där USA:s ambassadör Chris Stevens dödades väntas bli en av de stora stridsfrågorna. Men förhandstippare tror att Obama också kommer att lyfta fram skattelättnader, hjälp till bilindustrin och kvinnorättsfrågor. Romney väntas fortsätta med den mer moderata ton han slog an i den första debatten. De senaste dagarna har han lyft fram sitt tidigare samarbete med Demokraterna, dragit ned på ambitionerna att stärka abortlagarna och pratat om skattelättnader som inte ska gynna redan rika. Tittar lika många som senast, nästan 70 miljoner, finns många väljare att locka. Samtidigt säger sig nästan två tredjedelar av amerikanerna inte behöva mer information för att fatta sitt beslut den 6 november. att hans uppsving kan vara slut. Sett till sakfrågor har väljare börjat se Romney i mer positivt ljus. Fler säger TT sig ha tilltro till Romneys förmåga att skapa arbeten, hantera budgetunderskottet och ekonomin. Kristna fredsrörelsen på krigsstigen efter norska Nobelkommitténs beslut Det var många som höjde på ögonbrynen när den norska Nobelkommittén meddelade att EU blir årets fredspristagare. Kristna Fredsrörelsen kallar utnämningen en jättestor besvikelse. I över 60 år har EU bidragit till fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Så löd motiveringen som lästes upp av den Norska Nobelkommittén. Den möttes av en storm av reaktioner i sociala medier, de allra flesta kritiska. Sofia Walan, generalsekreterare för Kristna fredsrörelsen, trodde först att nyheten var ett Norgeskämt. Organisationen lade samma dag ut ett uttalande på sin helsida, där man kallar prisutdelningen en besvikelse. Fredspriset har getts till EU som ett internt fredsprojekt, vilket kunde ha passat om det delats ut för 50 år sedan. Men 2012 är det ganska magstarkt att dela ut priset till EU som är global aktör som på flera sätt motverkar freden i vår tid. Vi pekar exempelvis på frågor som rör vapenexport, flyktingpolitik och kärnvapen, säger hon. Ger besk eftersmak Sofia Walan tycker också att det är absurt att priset, som förra året gick till tre kvinnor som arbetat med fred, mänskliga rättigheter och icke-våld, bland annat i den så kallade arabiska våren, nu går till EU, som fortsatte att exportera vapen till flera arabländer där det förekom fredliga protester under samma tid. Fredspriset ska vara ett sätt att lyfta fram och belöna de fantastiska människor världen över Nobels fredspris Sofia Walan. Nobels fredspris delas ut av Norska Nobelkommittén sedan Enligt Alfred Nobels testamente ska priset tilldelas de som hafva gjort menskligheten den största nytta. De senaste tio åren har pristagarna varit: 2011: Leymah Gbowee (Liberia), Ellen Johnson-Sirleaf (Liberia) och Tawakkul Karman (Jemen) 2010: Liu Xiaobo (Kina) 2009: Barack Obama (USA) 2008: Martti Ahtisaari (Finland) 2007: FN:s som arbetar för fred och mänskliga rättigheter varje dag. Jag hade exempelvis hoppats på den amerikanske icke-våldsexperten Gene Sharp. Att i stället ge fredspriset till EU ger en besk eftersmak, säger hon. Alf Svensson nöjd Men det är inte första gången EU nomineras till fredspriset, och rösterna kring utnämnandet har inte enbart varit kritiska. Alf Svensson, kristdemokratisk europaparlamentariker, tillhör dem som lovordar Nobelkommittén. Jag tyckte det var ett alldeles utomordentligt val. Jag är övertygad om att EU är det största och viktigaste som hänt i modern tid i vårt Europa, politiskt sett, säger han till Sveriges Radios Studio ett. Han är inte förvånad över att många svenskar reagerat kritiskt till valet. Det är alltid så när ett pris delas ut, att några tycker att det är fel tid och fel person eller organisation. Och vi svenskar har aldrig tagit till oss att vi tillhör EU. Det är klart att EU inte är perfekt, för det finna inga perfekta organisationer, säger han. Han menar att skälet till att priset i år går till EU måste förstås genom en tillbakablick i tiden som varit. Vi får inte glömma hur Europa såg ut i våra historieböcker, det var krig och fred, krig och fred. Som fredsidé behöver vi EU, säger Alf Svensson. Sofie Hedman sofie.hedman@dagen.se klimatpanel (IPCC), Al Gore (USA) 2006: Grameen Bank, Muhammad Yunus (Bangladesh) 2005: Internationella atomenergiorganet (IAEA), Mohamed ElBaradei (Egypten) 2004: Wangari Maathai (Kenya) 2003: Shirin Ebadi (Iran) 2002: Jimmy Carter (USA)

7 DAGEN tisdag 16 oktober 2012 Redigering: Lise-Lotte Lindgren 7 nyheter I korthet: Sverige Svenskarnas framtidstro ökar Fler började under det tredje kvartalet tro på att ekonomin både deras egen och landets ekonomi i stort är på bättringsvägen. Det visar en undersökning från Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Den ökade optimismen kopplas till löften om politiska satsningar från regeringen och oppositionen. Framför allt personer yngre än 29 år har blivit mer positiva kring ekonomin. Rapporten från SKI kopplar det till att ungas sysselsättning blivit en mycket debatterad fråga, och att de kanske därför väntar sig resultat. TT Kamp mot korruption. Under de närmaste tolv månaderna kommer organisationerna, bland andra Frälsningsarmén och Evangeliska världsalliansen (EWEA) att på olika sätt belysa problemet med korruption. Foto: Lee Jin-man, scanpix Kyrkligt upprop mot korruption Stor bidragande orsak till den globala fattigdomen I söndags samlades kristna organisationer och samfund i London för att lansera ett historiskt upprop mot korruption världen över. Under ett års tid kommer man att satsa på att minska korruption i världen. Det är första gången som så många kristna organisationer står samman mot just detta. Bland de drivande i uppropet finns bland andra Frälsningsarmén, Bibelsällskapet och Evangeliska världsalliansen (WEA). Korruption ökar fattigdom Syftet med kampanjen, som kommer att pågå i ett år, är att sätta ljus på korruptionen som man menar är en stor bidragande faktor till den globala fattigdomen, skriver Christian Today. Detta är en möjlighet för kyrkan att göra det vi är kallade att göra: höja vår röst i helig vrede och i praktiken förmedla hopp, sa uppropets ordförande, pastor Joel Edwards från Mika Challange. Belyser på olika sätt Under de närmaste tolv månaderna kommer organisationerna att på olika sätt belysa problemet med korruption och nödvändigheten av att göra något åt det. De hoppas kunna mobilisera miljontals av människor världen över att komma med på tåget och marknadsföra ett mer etiskt uppförande inom affärsvärlden, regeringar, kyrkor och i hela samhället. Stor konferens 2013 Uppropet kommer att kulminera i en stor konferens som börjar den 14 oktober 2013 där man bland annat hoppas kunna visa upp tio miljoner underskrifter mot korruption. De ska sedan överlämnas till G20-gruppens stora världsekonomimöte i Australien Josefin Lilja josefin.lilja@dagen.se Pelle Hörnmark 50 år Härmed har vi glädjen att inbjuda till öppet hus med anledning av att Pingströrelsens föreståndare Pelle Hörnmark fyller 50 år. Välkommen till Pingsthuset på Regulatorvägen 11 i Flemingsberg den 7 december 2012 kl Vi bjuder på buffé. Pelle önskar att du, istället för blommor, med din gåva hjälper en ung mamma i Etiopien som behöver genomgå en kostsam hjärtoperation. Bankgiro: och märk betalningen med Pelle 50 år Osa senast den 16 november, till Eva Ädelroth på telefon alternativt till mejladress eva.adelroth@pingst.se Välkommen! växtvärk En föreställning som med hjälp av musik, berättelser och bilder berör frågorna om steget från barnatro till vuxentro. Djupt allvar kombineras med humor i ett sökande efter nytt djup. Varberg 17 oktober klockan 19.00, Pingstkyrkan Malmö 18 oktober klockan 19.00, Pingstkyrkan Europaporten Borås 20 oktober klockan 19.00, Pingstkyrkan Partille/Sävedalen 21 oktober klockan 18.00, Partille kulturrum Carl-henric Jaktlund och Michael Johnson nyheter från två världar Medarrangörer: Libris förlag

8 8 DAGEN tisdag 16 oktober 2012 nyheter UPP I MINARETEN. Imamen Ergin Ögcem kallar till bön för besökarna inne i moskén. Ingen annan kan i dag höra utropet. VEM SKA HÖRA? Om moskén i Fittja får tillåtelse att ropa ut till bön, kommer det främst att ljuda över en stor parkeringsplats. Ett skogsparti och bilvägar dämpar ljudet mot bostadsområdet som ligger närmast. Utropet om bön som Delade meningar både lokalt och i hela landet om moskén i Fittja bör få tillåtelse Fittja. Klockan är och Ergim Ögcem sätter händerna mot öronen, sluter ögonen och ropar ut ett rappt Allahu akbar. Ett böneutrop han hoppas ska få spridas från moskéns minaret. Det skapar debatt i Sverige. Fredagsbönen sjungs ut med stark röst, och det korta inledningsropet på arabiska om att Gud är störst följs upp av en längre, mer sjungande fras. Ett böneutrop som med teknikens hjälp skulle kunna förmedlas vidare från moskéns minaret, och nå bortanför de omkring femhundra bedjande som samlats i lokalen, och de ytterligare tvåhundra som fick samlas i källarlokalen i brist på utrymme. Så här går det till, fredag efter fredag. På ett givet klockslag sjunger församlingens imam ut det muslimska böneutropet innan den gemensamma bönen inleds. Äldre som yngre män samlas här i stockholmsförorten Fittja, i en vackert byggd moské som främst besöks av turkisktalande. Enbart en handfull kvinnor är på plats i denna manliga värld, och läktaren som är kvinnoavdelningen får delvis fungera som pressläktare, eftersom flera nyfikna besökare dykt upp. Sedan Dagen skrev om att Botkyrka kommun kan komma att gå församlingen till mötes på en förfrågan om böneutrop har nyheten tagits upp av Ismail Okur. alla stora medier i Sverige. Det har rapporterats att andra moskéer gärna följer efter. Sedan dess har diskussionen varit i full gång, och en mindre proteststorm har blåst upp runtom i landet. Det verkar inte helt oproblematiskt att låta ett muslimskt böneutrop ljuda i Sverige. Trots att ytterst få av de som protesterar mot moskén i Fittja troligtvis kommer att höra böneutropet i fråga. Ligger isolerat Moskén ligger nämligen ganska isolerat, några hundra meters promenadavstånd från betonghusen i stockholmsförorten. Ett skogsparti och några bilvägar skär effektivt av ljudet från bostadsområdet. Moskéns främsta grannar är i stället en liten småbåtshamn och en enorm parkeringsplats, byggd för att mätta en nu nedlagd stormarknad. Böneutropet skulle visserligen kunna leta sig ut över vattnet och sedan spridas till bostäderna på andra sidan. I så fall skulle utropet passera en kommungräns, och även Huddinge skulle bli indraget i den omtalade bönefrågan. De har inte klagat, bara frågat. Och deras önskemål kommer vi så klart ta hänsyn till, berättar Ismail Okur, församlingens föreståndare när han får frågan om böneutropet kommer nå ut till boende i närheten. Han menar att alla som oroar sig kan vara lugna. De kommer inte att störas av några Allahu akbar. Om församlingen får tillstånd, vilket än så länge inte är klart, så kommer de först noga att testa ljudnivån på böneutropet tillsammans med polisen. Ismail Okur berättar att ljudnivån går att reglera och böneutropet ska inte störa boende i närheten. Skynda sig från parkeringsplatsen Men vad är det för mening med ett böneutrop om ingen kommer att höra det? Ismail Okur svarar att det främst är till för församlingens medlemmar, och ger ett exempel. Om någon som parkerar bilen är på väg in i moskén, och får höra utropet, då vet han att det är dags att skynda sig in till den efterföljande bönen. Vad moskén frågat om är inte fem utrop om dagen, bara en gång i veckan, i samband med fredagsbönen. Att Ismail Okur har församlingen på sin sida märks då Dagens reporter pratar med människor på plats. Bayram Özut heter en ung kille som står och röker innan han går in för rituell tvagning och bön. Vi skulle glädja oss extra. Fredagsbönen är bland det viktigaste för oss, säger han. Han känner till protesterna, men står ändå på sig. Det är lite svårt, andra verkar inte vilja att vi ska få ha böneutrop. Men vi vill ha det, det är ett fritt land och alla får önska sig det de vill. Även muslimer. Motargumenten mot böneutropet är att det, i motsats till kyrkklockor, sprider ett budskap.

9 DAGEN tisdag 16 oktober 2012 Redigering: Jakob Ihfongård 9 nyheter Fakta: Böneut ropet i Fittja SVENSKTURKISKT. Moskén i Fittja besöks främst av turkisktalande. Predikan översätts också till svenska. 27 september skrev Dagen en nyhetsartikel om att Islamiska föreningen i Botkyrka kan få tillåtelse till böne utrop från Fittja moské. Det blev snart till en riksnyhet, som många medier rapporterade om. När moskén byggdes stod det i detaljplanen att inga böneutrop från minareten skulle få ske. Samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka har ansett att förbudet inte längre håller rent rättsligt. Frågan ligger nu hos kommunfullmäktige, som i dagsläget är den instans som bestämmer över böneutropets vara eller icke vara. Albysjön och Fittjaviken kanske bär ljudet vidare till andra områden, men enligt församlingens ordförande ska ingen behöva störas av böneutropet. FULLT HUS. Under fredagsbönen fick inte alla plats, utan flera besökare fick be i källarlokalen. Tidigare artikel Dagen den 27 september. nådde hela Sverige att hålla böneutrop från minaret Många resonerar också att om man ger en moské rätt till böneutrop kommer andra att följa efter, även mer centralt belägna moskéer. Ovanligt i europeiska länder Fittja moskés begäran är också väldigt ovanlig, inte bara med svenska mått mätt, utan böneutrop är en riktigt udda fågel i de flesta europeiska länder. Så vitt jag vet är det otroligt ovanligt, jag känner inte till ett enda fall där en moské i Väst europa skulle ha böneutrop, säger Klas Borell, sociologiprofessor vid Mittuniversitetet, som bland annat studerat muslimska församlingars sociala arbete. Han menar att själva fenomenet på många sätt förlorar sin betydelse där muslimer är en minoritet, eftersom det är en allmän samling till bön. Klas Borell berättar att han själv bott i Libanon, ett land delat mellan muslimer och kristna. Ofta bor de i religiösa enklaver, men det finns bostadsområden som är blandade. Och där har kyrkor och moskéer under perioder avstått från såväl kyrkklockor som böneutrop, allt för att upprätthålla harmonin. Religiöst delat område Fittja är också ett religiöst delat område, en av flera storstadsförorter där ett nytt mångreligiöst Sverige vuxit fram. Förutom en moské finns där även en katolsk kyrka. I grannområdet Hallunda BÖNETIDER. Fem gånger om dagen är det bön enligt islam. Tiderna varierar beroende var i världen man bor. Man utgår från hur solen står på himlen. finns två stora ortodoxa kyrkor, samt de mer traditionella svenska kyrkorna. Vi behöver inte böneutrop i Sverige Vad anser då de boende i Fittja om hur stora friheter den lokala moskén borde få ta sig? Vi behöver inte böneutrop i Sverige. Vi skulle inte få göra samma sak där, om vi byggde svenska kyrkor, säger en man i femtioårsåldern som är ute på promenad. Namn eller bild vill han inte skylta med, och det vill inte heller de två kristna libaneserna som slänger ur sig ord som katastrof och onödigt när böneutropet kommer på tal. Vi har inget emot muslimer, men Sverige är ett kristet land, säger de. En syriansk medelålders kvinna reagerar på samma sätt. När vi bodde i Turkiet hade vi kristna inte några rättigheter, vi kunde inte bygga kyrkor, så varför låta dem ropa ut sina böner? Inte den viktigaste frågan för muslimer En ung svensk kille tycker böneutropet inte alls är bra. Han argumenterar att det gäller att anpassa sig till Sverige när man kommer hit från ett annat land, och tar också upp argumentet att kristna inte har några rättigheter i muslimska länder. Efter fem tvärnej till böneutrop träffar jag slutligen två kvinnor, i tjugofemårsåldern, som avviker. De är själva muslimer och bär slöja, så det kanske inte är så konstigt. Men det är lite dubbelt. Jag har inget emot ett bönerop, det är väldigt vackert, men det är inte den viktigaste frågan för muslimer i Sverige, säger Yussra. Jag är mer intresserad av vad som pågår inne i moskén, fyller väninnan Deeqa på med. De är väl införstådda med att frågan är större än den enskilda moskén i deras närområde, att det snarare rör sig om en symbolfråga. Starta en namninsamling Fittjaborna är helt klart inte eniga, och vissa är riktigt negativt inställda. En kvinna, uppskattningsvis något över femtio, blir märkbart arg när böneutropet kommer på tal. Hon är själv katolik, och talar med spansk brytning. Alla säger nej. Min granne vill starta en namninsamling för att protestera. Om vi fortsätter så här kommer muslimerna att ta över, säger hon. Andra har en mer positiv inställning. En äldre etiopisk man, som berättar att han brukar gå till en ortodox kyrka, har inga som helst problem med böneutrop. De bor här, därför är det okej, lyder hans argument. Text och foto: jacob Zetterman jacob.zetterman@dagen.se

10 10 DAGEN tisdag 16 oktober 2012 vardag Redaktör: Malin Aronsson , Relationer Foto: scanpix När det går bra vill alla krama dig. Det är när livet ställs på sin spets som man får reda på vilka som är ens riktiga vänner. Sångaren och musikern Peter Le Marc i tidningen Söndag Efter studenten blev al Jag som hade tänkt komma ifrån all ovisshet, säger Sarah Cross Allt fler unga vuxna i Sverige hamnar i sysslolöshet och depression efter studenten. Sarah Cross var en av dem. Den nyvunna fritheten blev till ett deprimerande fängelse utan plugg, jobb eller sociala kontakter. Just den här dagen har ingen från skolan, där Sarah ofta arbetar, ringt och sagt att de behöver henne. Därför kan vi ses, trots att det är en helt vanlig vardag. Annars jobbar hon sedan en tid tillbaka som inhoppsvikarie i årskurs 1-6. Ibland som engelskalärare, andra gånger hamnar hon på fritids. För Sarah spelar det ingen större roll, det viktiga är att hon kommer ut och får känna sig behövd. Förra veckan frågade barnen på fritids mig om hur många pärlor av en särskild sort de fick ta. Två svarade jag stensäkert. Det var en skön känsla när alla lyssnade på mig. Hon är glad och stolt över att ha tagit sig upp ur den sysslolöshet som höll på att ta knäcken på henne. Hon som hade längtat så efter sin frihet. Drygt två år har gått sedan Sarah gick ut Kungsholmens musikgymnasium i Stockholm. För henne var studentmössan verkligen en seger. Genom hela gymnasiet kämpade hon mot svåra magsmärtor som läkarna än i dag inte vet vad de beror på. Ändå var hon fast besluten att klara av skolan. Sarah bet ihop och hade målet i sikte. Hon pluggade så mycket hon orkade. När energin räckte till åkte hon in till kyrkan för att träffa kompisar. Så kom då dagen D, med champangefrukost, glädjerus och mottagning i trädgården. Du höll ut, du är färdig, sa mamma när vi stod där och kramade om varandra på skolgården, berättar hon. Sedan blev det höst. Sarah, som var urless på att plugga, åkte iväg till England för att jobba som au-pair. Fyra dagar senare kom hon hem igen. Det utlovade arbetet som barnflicka visade sig vara ett städjobb och Sarah hade sagt upp sig. 21 år gammal är Sarah Cross. Nu har hon tagit körkort som hon drömt om så länge. Det var ett sådant misslyckande. Jag som hade tänkt komma ifrån all ovisshet. Nu kom jag i stället tillbaka till ingenting alls. Det var nu hennes svåraste tid började. Kompisarna var redan fullt upptagna med att studera vidare eller jobba, medan Sarah stod på noll. Dagar segade sig fram, hon sov länge på morgonen och tittade sedan på tv. En riktigt bra dag städade hon rummet. Sysslolösheten och bristen på kontakt med andra var deprimerande. I de mörkaste stunderna tänkte jag att jag aldrig kommer att hitta något jag kan göra. Att Sarah dessutom till och från kämpade med magont gjorde saken ännu värre. Den övriga familjens liv fortsatte som vanligt, men mamma Ewa kämpade hårt för att få sin dotter på fötter: Nu sätter du dig och tittar på arbetsförmedlingens sajt, eller går dit och hör efter vad som finns, brukade mamma säga innan hon gick till jobbet, berättar Sarah. Ändå var det som om hon inte kom sig för, och när föräldrarna kom tillbaka mot kvällen fortsatte tjatet. Det blev en hel del skrik och tårar och jag tyckte inte att mamma förstod hur jobbigt jag hade det. Ofta hittade föräldrarna på små uppdrag som Sarah skulle göra. Som att laga middag till exempel, då höll hon sig åtminstone aktiv i någon timme. I dag, med den värsta krisen i backspegeln är hon övertygad mot friheten. För Sarah var studentmössan en seger. Nu skulle livet börja. foto: malin Aronsson om att föräldrarnas engagemang var avgörande. När man hamnar i en sådan situation som jag gjorde, måste man få hjälp. Annars kan man fastna helt, säger hon. Det var alltså ingen slump att det, efter månader av tomhet, var Sarahs föräldrar som ordnade hennes första jobb som lärarvikarie. Visst kunde hon, som ju skulle vara vuxen, känna sig lite kluven till att behöva I de mörkaste stunderna tänkte jag att jag aldrig kommer att hitta något jag kan göra. deras hjälp. Ändå lät föräldrarna Sarah göra en del av jobbet själv och det visade sig vara utmaning nog. Hon minns hur det kändes att ringa sitt första samtal till arbetsgivaren. Jag var superskraj, berättar Sarah. Alla månader hemma hade ju gjort mig folkskygg. När jag väl ringde insåg jag att det inte var så farligt att göra bort sig. Att möta kolleger och skolbarn var givetvis också läskigt i början, men Sarah upptäckte snabbt hur skönt det var att få en paus från alla negativa tankar som annars snurrade. Genom att bryta isoleringen dagtid fick hon också mod på sin fritid. Hon började återta kontakten med en del av de gamla vännerna från kyrkan, sådana hon inte hört av på länge. Sedan bestämde hon sig för att ta itu med körkortet som hon sparat ihop till och drömt om så länge. Nu är jag med i gänget som kan säga att jag tar bilen, säger Sarah och ler nöjt. Hon är 21 år gammal och livet har bara börjat. Även om hon fortfarande inte kastar sig in i vuxenvärlden rör hon sig långsamt framåt och kanske vågar hon en dag utbilda sig till lärare på riktigt. Sarah är dock noga med att sätta förväntningarna lagom högt. Sikta mot stjärnorna och landa i trädtopparna brukar man säga. Just nu nöjer jag mig med att sikta mot trädtopparna. Malin Aronsson på väg ut ur krisen. Sarah Cross hamnade i sysslolöshet och Tröst för förv Hur ska du som mamma eller pappa göra när ditt unga vuxna barn inte kommer vidare? Boken Limbo är skriven för alla föräldrar som står utanför sina vuxna barns stängda dörr. De pluggar inte, söker inga jobb, motionerar inte och umgås mindre och mindre med både kompisar och familj. Så beskriver journalisten Helene Lumbholdt och psykoterapeuten Karin Enqvist en ung vuxen som hamnat i tillståndet Limbo av Helene Lumbholdt och Karin Enqvist (Natur & Kultur).

11 DAGEN tisdag 16 oktober Redigering: Danne Sundell Mobbningssimulator mot näthat Hot, elaka ord och trakasserier. För barn och unga som är utsatta för nätmobbning är inte ens hemmet en frizon. Genom att ge vuxna en chans att testa hur det känns vill mobbningorganisationen Friends få fler att agera. Därför lanserar man nu en mobbningssimulator i form av en Facebookapplikation som fejkar så att dina Facebook-kontakter skriver kränkande ord, elaka kommentarer och hot på sin sida. Mer information hittar du påfriends.se/stoppa-natmobbning av alla nyfödda barn i Sverige har alla fyra mor- och farföräldrarna kvar. 70procent svenska dagbladet Relationer lting svart Fråga Alf Okej att jobba när barnen är sjuka?? Alf B Svensson, leg. psykolog, svarar på familjefrågor. Skicka din fråga till expert@dagen.se eller till Dagen, Expertfråga, Stockholm. Hej Alf! Jag är en tvåbarnsmamma med ett roligt och krävande jobb. Jag har en treåring och en femåring och när de är sjuka turas jag och min make om att vara hemma. Men för mig är det väldigt svårt att ta paus från jobbet även om jag vabbar. Så mycket skulle falla om jag släppte mina ansvarsområden och därför blir det ofta att jag jobbar hemifrån medan barnen roar sig själva en stund eller tittar på en film. Oftast går det bra, men ibland undrar jag ändå om mina barn tar skada av det här? Hur vet jag att gränsen är nådd och att de får för lite uppmärksamhet? Catrine! alf svarar: Ungefär hälften av alla föräldrar tycker att de har för lite tid med sina barn. Däremot är det inte lika många barn som tycker att föräldrarna har för lite tid med dem, vilket ju kan vara en tröst för oss. Ditt problem tycks inte vara att du har för lite tid med barnen generellt sett utan bara under de dagar du är hemma och vobbar (arbetar hemma med sjukt barn). Om du och din man i övrigt under veckan ger era barn den tid de behöver tror jag inte detta är ett problem. Dessutom förmodar jag att du inte vobbar åtta timmar utan avbrott och barnen får sköta sig själva under tiden. Du arbetar förmodligen lite till och från under dagen. Barn behöver vår tid och vår uppmärksamhet men inte hela tiden. depression efter studenten. Nu har hon äntligen kommit ut i arbetslivet och mår bättre. irrade föräldrar Limbo, gränslandet mellan barn och vuxenvärlden. Enligt dem är det ett ganska vanligt tillstånd. Så vanligt att de skrev en bok om saken. Boken Limbo riktar sig dock inte främst till de unga utan till deras föräldrar som ofta känner sig ensamma och undrar hur de ska hjälpa. Om de nu ska hjälpa. Med denna bok vill författarna ge nya perspektiv på den fas som i de allra flesta fall slutar med att den unga vuxna reser sig och går vidare i livet. Här är några av författarnas råd till dig som förälder: Kom ihåg att du är den som kan finnas kvar, den som håller hoppet och tilltron levande. Granska dig själv och dina krav och förväntningar på vad dina sönder och döttrar ska uppnå. Håll fast vid de överenskommelser du har med dina barn och foto: Malin Aronsson stå ut med att de unga gör det på sitt sätt Sträva efter att se de försök eller rörelser framåt som görs i stället för att fokusera på borden eller misslyckanden. Hitta vägar för att minska den eventuella skuld du känner eller bär. Den hjälper ingen. Ur boken Limbo av Helene Lumbholdt och Karin Enqvist (Natur & Kultur). Malin Aronsson I det gamla bondesamhället som vi ibland idealiserar fanns föräldrarna i barnens närhet men de lekte inte, spelade inte spel och läste inte sagor så ofta som vi gör. Jag tror inte barnen generellt kände sig försummad för det. Barn behöver lära sig att sysselsätta sig själva när vi är upptagna av annat och inte kan ägna oss åt dem. Ett tips för att minska din stress är dock att inte försöka göra allt samtidigt. Det är bättre att du växlar mellan att koncentrera dig på jobbet under en tid och sedan helt koncentrerar dig på barnen. Du är då mer närvarande under den tid ni umgås. Vi pratar ofta om hur viktigt det är med kvalitetstid. Här är några tips om hur du får kvalitetstid med dina barn. 1. Var närvarande och ge barnen hela din uppmärksamhet under en kvart. Försök hitta en aktivitet som ni båda uppskattar. 2. Om ni leker, låt barnet styra leken. När barnen är små, fråga inte så mycket utan beskriv det som händer. 3. När ni pratar med varandra ställ då öppna frågor. Frågor som börjar med Vad och Hur... Ställ följdfrågor. 4. Lyssna aktivt. Spegla det barnet säger och bekräfta barnets känslor. Jaså din bästa kompis var sjuk. Ja då förstår jag att det inte var lika roligt. 5. Försök vara glad och positiv och ge mycket mer uppmuntran än tillsägelser.