Sfi- avbrott, kämparglöd och kulturkrockar! Interruption of sfi-studies, Fight against all odds and Cultural crashes!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sfi- avbrott, kämparglöd och kulturkrockar! Interruption of sfi-studies, Fight against all odds and Cultural crashes!"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Sfi- avbrott, kämparglöd och kulturkrockar! Fem invandrarkvinnors livsberättelser Interruption of sfi-studies, Fight against all odds and Cultural crashes! Life histories of five female immigrants Malak Kheir Daniela Meic Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Lärarutbildningen, Individ och samhälle Examinator: Therese Vincenti Malmgren Handledare: Lena Holmberg

2 Förord Vi vill tacka alla som har varit delaktiga i vårt arbete. Först och främst ett stort tack till våra informanter som frivilligt deltog och delade med sig deras livshistorier. Vi vill även tacka rektorn och lärarna på sfi skolan, för deras trevliga mottagande, samarbetsvilja och intresse för att hjälpa oss. Ett stort tack till vår handledare Lena Holmberg för att hon hade goda idéer, god samarbetsvilja och bra konstruktiv kritik. Till slut vill vi tacka varandra för förståelse, för att ha varit ett stöd åt varandra och för ett bra samarbete. Malmö November 2008 Daniela Meic & Malak Kheir 2

3 Sammanfattning Invandringen har förändrat det svenska samhället på många sätt. Kulturernas möte har gett oss nya givande erfarenheter och öppnat en outforskad värld för oss. Sedan 1965 har man bedrivit sfi (svenska för invandrare) som egen utbildningsform i Sverige. Sfi ska enligt gällande kursplan vara en brygga till livet i Sverige. Kommunen ska också motivera alla som är berättigade till sfi att gå utbildningen. Varje år avbryter en del kvinnliga sfi- deltagare sin utbildning p.g.a. olika anledningar. På en sfi- skola i Malmö, fick vi informationen att vissa av de elever som studerade inom denna skola hade avbrutit utbildningen och påbörjat den igen vid ett senare tillfälle. Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur invandrarkvinnors livsvillkor ter sig utifrån deras verklighet, för att kunna öka kunskapen bland personal som är berörda av sfiverksamheten, däribland studie- och yrkesvägledare. I vårt arbete har vi valt att använda oss av livshistorisk metod för att den bäst motsvarar vårt; syfte, frågor och mål, med arbetet. Med en livshistorisk metod kan man få en djupare insikt i sociala fenomen och fånga livshistorieberättarens egna perspektiv. Vårt arbete har en ideografisk ansats, d.v.s. vi lägger fokus på beskrivning och förståelse. Skolans verksamhet, kulturkrockar, rättigheter och skyldigheter, motivation, hinder, familjestruktur, språkinlärning, kontakt med myndigheterna och diskriminering är teman som ligger bakom kvinnornas studieavbrott och återvändandet. Nyckelord: Invandrarkvinnor, kulturkrock, studieavbrott 3

4 Abstract Immigration has changed Swedish society in many ways. The meeting of cultures has given us new rewarding experiences and opened an undiscovered world for us. Sfi (Swedish for immigrants) has been carried on as a separate educational programme, since According to the current syllabus, sfi should be a bridge to life in Sweden. The county should also motivate everybody who is entitled to sfi to take part in the educational programme. Every year, a few female sfi- participants discontinue their education for different reasons. We got the information that a number of students, at a sfi- school in Malmö, had discontinued their education and restarted at a later date. The purpose of this paper is to describe and analyse how the life conditions of female immigrants appear from their point of view, to be able to increase knowledge among personnel who is involved in sfi-work, among them guidance counsellors. In our project we have chosen to use a life history research method, because it best fits our purpose, questions and aims of the project. Using life history research, one can get a deeper insight into social phenomena and capture the particular perspective of life history narratives. Our project has an ideographic which means that the focus is on description and understanding. The schools activity, cultural collisions, rights and obligations, motivation, obstacles, family structures, language learning, contact with authorities and discrimination are the themes that underlie the women s educational discontinuation and return. Keywords: cultural crash, educational discontinuation, female immigrants 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Sidan 1.1 Bakgrund Syfte och frågeställningar Disposition 10 2 TEORETISKT PERSPEKTIV OCH TIDIGARE FORSKNING 2.1 Teoretiskt perspektiv Motivation och behov Lärarkompetens Samhällsinformation Nostalgi Individ eller familj Stigma och diskriminering Tidigare forskning Rapporter Statens offentliga utredningar 16 3 METOD 3.1 Livshistorisk metod Urval Trovärdighet och tillförlitlighet Etik Data Datainsamling Dataanalys 21 4 RESULTAT/ANALYS 4.1 Komprimerade samtal Samtal med Maria Samtal med Anna Samtal med Hanan 28 5

6 4.1.4 Samtal med Fatima Samtal med Nursen Tolkning av resultaten Skolan Kulturkrock Rättigheter och skyldigheter Motivation Hinder 39 5 SLUTDISKUSSION 44 REFERENSER 47 BILAGA 49 6

7 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Invandringen har förändrat det svenska samhället på många sätt. Kulturernas möte har gett oss nya givande erfarenheter och öppnat en outforskad värld för oss. Men interaktioner mellan människor från olika kulturer är inte problemfri och invandrares omställning till livet i Sverige och de normer, värdegrunder och åsikter som svenskarna lever efter, är inte en lätt uppgift. Tanken att man som invandrare alltid är och kommer att vara diskriminerad oavsett vad man gör och att felet för ens misslyckande eller ställning till samhället därmed inte ligger på en själv, utan ofta på förhållanden som man själv inte rår över, t.ex. rasism och utanförskap, kan leda till bristande motivation till integrering. Alla har vi frihet att välja men friheten lägger också på oss ansvaret för de misslyckade val vi gör. Rädsla för att göra felaktiga val i livet kan leda till att det blir omöjligt för individen att våga satsa på nya idéer och genomföra vad hon verkligen vill uppnå. Att kunna språket är en viktig förutsättning för att få en plats inom utbildningssystemet och på arbetsmarknaden. Sedan 1965 har man bedrivit sfi (svenska för invandrare) som egen utbildningsform i Sverige. Utbildningen är en viktig del av Sveriges integrationspolitik. Sfi ska enligt aktuell kursplan vara en brygga till livet i Sverige (Berg, 2001, s.4). Skollagen stadgar att varje kommun är skyldig att erbjuda sfi-undervisning för alla invandrare utom för de dansk- och norskspråkiga invandrarna. Rätten är oberoende av hur länge den invandrade har bott i Sverige, och undervisning ska tillhandahållas senast tre månader efter att rätt till SFI inträtt. Kommunen ska också motivera alla som är berättigade till sfi att faktiskt gå utbildningen (Berg, 2001, s. 6). De studerandes motivation att lära sig svenska språket är troligtvis det enda påverkbara element som har mest betydelse för hur verkningsfull sfi-undervisningen blir. Mycket talar för att det är här som dagens system är som svagast. Det kanske största skälet för att lära sig svenska är att språket är viktigt för att klara av vardagslivet. Denna process fungerar likväl inte så enkelt som det först verkar. En möjlig orsak kan vara att svenskar 7

8 oftast talar bra engelska. Invandrare som talar engelska, kan utan problem klara av vardagliga göromål (a.a., s. 10). En annan orsak är boendesegregationen. Invånare i stadsdelar med ett stort antal invandrare, har ingen större nytta av att tala svenska för att prata med grannar eller affärsbiträden - eftersom dessa ofta talar samma språk. Om chanserna att få jobb upplevs som små trots kunskaper i svenska språket, minskas motivationen att lära sig svenska. Trots att svag motivation kan vara ett vanligt problem, finns det även individer vars motivation är väldigt stark. Om man inte klarar av att uppfylla dessa elevers krav, av att t.ex. ha möjlighet att läsa utbildningen snabbare, eller att påverka sin utbildning, kan motivationen snabbt förloras (a.a., s. 11). Hos dem som arbetar i sfi verksamheten, dvs. Syv, lärare, arbetsförmedlare mm, finns egenskaper som kunskap, intresse och engagemang. Ofta är det svårt för vissa av dessa att driva igenom sina idéer, förslag och arbetssätt hos ledningen (SOU, 2003:77, s. 364). Det är angeläget att öka kunskapen bland all personal inom dessa myndigheter och organisationer, om flyktingars - och invandrares livssituation, deras villkor på arbetsmarknaden och om hur vuxnas språkinlärning ser ut. Varje år avbryter en del kvinnliga sfi- deltagare sin utbildning av olika anledningar. På riksnivå var det totalt kvinnliga kursdeltagare på sfi läsåret 2006/ av dessa hade avbrutit sin utbildning av orsaker som anges i diagrammet nedan (Skolverket, 2008). 8

9 Okänd anledning Barnomsorg Sjukdom Arbete Flyttat studieuppehåll Annan utbildning 0 Figur 1. Orsaker för avbruten sfi på riksnivå läsåret 2006/ Syfte och frågeställning Under en praktikperiod på en sfi- skola i Malmö fick vi informationen att vissa av de elever som studerade inom denna skola hade avbrutit utbildningen och påbörjat den igen vid ett senare tillfälle. Vi blev angelägna att ta reda på vilka orsakerna var till att det tagit vissa av kvinnorna flera år för att återuppta sfi-utbildningen igen. Med avbrott avser vi uppehåll av studier från en månad och uppåt Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur invandrarkvinnors livsvillkor ter sig utifrån deras verklighet, för att kunna öka kunskapen bland personal som är berörda av sfi-verksamheten, däribland studie- och yrkesvägledare. Det är betydelsefullt och givande att förstå hur en sådan grupp av kvinnor tänker, för att kunna hjälpa till på ett fruktbart sätt. Det gör att man kan sätta sig in i de olika kvinnornas situation och få en inblick i deras kultur. Genom den inblicken kan man utforska vad som kan vara bakomliggande orsaker till ett avbrott av sfi-utbildningen. Förståelse är ett mycket starkt verktyg att ha med sig i sitt bagage. Utifrån vårt syfte har vi sammanställt tre huvudfrågor. Frågeställning 1. Vilka kan orsakerna vara till att det tagit vissa av invandrarkvinnorna flera år för att återuppta sfi-utbildningen? 2. Vilka är orsakerna till avhoppet? 3. Vad vill kvinnorna förverkliga med sin utbildning? 9

10 1.3 Disposition Vårt arbete är indelat i 5 kapitel. I det inledande återfanns bakgrund samt syfte och frågeställningar. Kapitel två utgör arbetets teoretiska perspektiv och här redovisas tidigare forskning. Det tredje kapitlet beskriver metoden. Kapitel fyra visar samtalen och tolkning av resultaten, medan slutdiskussionen behandlas i det femte. Detta arbete är ett gemensamt arbete men vi har haft huvudansvar för olika delar av det. Daniela Meic har haft huvudansvaret för avsnitten problemformulering och syfte, trovärdighet/tillförlitlighet, etik, dataanalys samt teoretiskt perspektiv och tidigare forskning. Malak Kheir har haft huvudansvaret för avsnitten disposition, metod, datainsamling och urval. Vi har båda genomfört vars tre samtal med kvinnor, som vi sedan transkriberat och komprimerat. Ett av samtalen kommer dock inte att finnas med i resultaten p.g.a. att informanten inte var den gode berättaren som vår metod krävde. Det som behandlats gemensamt i arbetet är bakgrund, tolkning av resultaten samt slutdiskussionen. Vi har båda tagit del av allt material och alla utskrifter och vi vill återigen påpeka att detta arbete är ett gemensamt verk. 10

11 2 TEORETISKT PERSPEKTIV OCH TIDIGARE FORSKNING I detta kapitel kommer vi att förklara de olika teorierna. Utifrån dessa teorier har vi analyserat samtalen. 2.1 Teoretiskt perspektiv Motivation och behov Motivation handlar om en sammansättning av tankar, sinnen och förstånd som formar våra handlingsmönster. Den orsakar aktivitet hos människan och håller denna aktivitet levande samt ger den mål och mening. Motivation är viktigt när det gäller att förstå mänskligt handlingssätt. Motivationsteorier förklarar varför vi överhuvudtaget handlar och varför vi hellre gör vissa saker framför andra. När man pratar om motivation skiljer man på inre och yttre motivation. En inre motivation håller en aktivitet, inlärning eller arbetsprocess igång genom intresse för saken, läromaterialet eller handlingen i sig. En yttre motivation innebär att aktiviteten eller inlärningen hålls igång p.g.a. att individen hoppas få en belöning eller hoppas att uppnå ett mål som egentligen är ovidkommande i sig (Imsen, 1992, s ). Skillnaden mellan inre och yttre motivation överensstämmer på flera sätt med de viktigaste skillnaderna mellan humanistisk psykologi och behavioristisk teori, d.v.s. inre belåtenhet och yttre belåtenhet. Gemensamt för båda motivationsformerna är en erfarenhet av eller förväntning av tillfredställelse, vare sig de handlar om inre fröjd eller hopp om framtida belöning, som styr handlingen (a.a., s. 59). Abraham Maslows behovsteori har gett stora influenser på forskning om motivation. Han vill inte förklara mänskligt beteende utifrån enskilda fysiologiska behov såsom hunger eller törst, utan söker efter mer väsentliga behov i individens sinnevärld. Ett sådant behov är önskan om kärlek och den finns hos alla individer. Enligt Maslow finns det fem grundläggande behov. Dessa behov ska ses i ett sammanhang och inte isolerade från varandra. Han anser att människan är en sökande varelse som aldrig blir tillfreds, utan ständigt söker efter något mer. När ett behov är tillfredsställt kommer det alltid ett nytt och vad individen söker beror på vilket behov som blivit tillfredsställt (a.a., s ). Maslow ordnar behoven i en hierarki, där de primära (bristbehoven) kommer först och de sekundära (växtbehoven) är placerade högre upp i hierarkin. 11

12 5. Behov av självförverkligande 4. Behov av uppskattning och positiv självuppfattning 3. Behov av kärlek och social anknytning 2. Behov av trygghet och säkerhet 1. Fysiologiska behov Figur 2. Maslows behovshierarkiska trappa, (efter Imsen, 1992, s.61) Lärarkompetens Lärarkompetens kan tolkas på många olika sätt. Det kan knytas an till ämneskunskaperna och därmed inbegripa att läraren är skicklig i sitt ämne och har kompetensen att presentera detta på ett lättfattligt och intresseväckande sätt. Det inbegriper också mer pedagogiska och metodiska frågor, som att kunna anpassa stoff och arbetssätt efter de studerandes behov och bakgrunder och att kunna sätta igång och stötta de studerandes lärandeprocesser (SOU 2003:77, s. 364) Samhällsinformation Att nyanlända invandrare behöver samhällsinformation för att kunna orientera sig i sitt nya hemland konstaterades redan i de utredningar, som under 1960-talet föregick formuleringen av det som då kallades invandrarpolitiken. Nödvändigheten har sedan dess aldrig betvivlats, rakt motsatt har det framhävts som ett närmast självklart innehåll i de insatser som måste riktas till nya invandrare, men det har samtidigt inte alls varit speciellt väl preciserat varken till innehåll eller till form (SOU, 2003:75, s. 317). I fråga om innehåll har kraven och förväntningarna på informationen ökat. Förr låg fokus på en samhällsinformation av saklig, konkret och praktisk art, t.ex. om hur sjukvården är organiserad, hur man röstar, hur skolsystemet är uppbyggt, hur man larmar polis, ambulans osv. Sedan 80-talet har kraven på samhällsinformationen för invandrare ökat. 12

13 Det räckte inte längre med att presentera hur samhällets service är uppbyggd och fungerar utan det behövdes information som förklarade tankarna, idéerna och värderingarna bakom de samhälliga systemen för att de på så sätt skulle bli kända och respekterade av invandrarna. De ökade kraven på innehållet i samhällsinformationen speglar utvecklingen i invandringen från nordisk/europeisk invandring, till en invandring från många och ofta fjärran liggande länder där erfarenheter av liknande samhälleliga system ofta saknas (SOU, 2003:75, s. 317). I utredningens direktiv pekas dels på invandrares behov av kunskap om demokrati, samhällsorganisation, valsystemet etc., dels på deras behov av att få verktyg för att hantera de existentiella frågor, som mötet med ett nytt land ger upphov till. Direktiven nämner särskilt synen på religion, kvinnors och mäns roller i samhället, barns uppfostran, skolans arbetssätt och arbetslivets organisation ( SOU, 2003:75, S. 318). Även i direktiven till den parallellt tillsatta Sfi utredningen (dir 2002:115) ingår delar som berör samhällsinformationen. Där sägs: Sfi skall ge, förutom språkkunskaper, även kunskaper om det svenska samhället, om lag och rätt och om normer och värderingar som är centrala i vårt samhälle. Sådana kunskaper utgör en av förutsättningarna för att invandrare skall kunna ta till vara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter (SOU, 2003:75, s.318) Nostalgi Begreppet nostalgi härstammar från grekiskans nostos, som betyder återvändande, och algos, som betyder smärta. Nostalgi är enligt Ahmadi (2003, s ), ett framträdande emotionellt tillstånd bland individer som av olika skäl har varit tvungna att lämna sitt land. Minnena av det förflutna kan vara dramatiska i positiv mening och vara en del av människans identitet. Känslan beskrivs ofta som bitterljuv. För att bygga upp en identitet i tiden kan nostalgin behövas eftersom den fungerar som en brygga mellan de olika tidsperioderna. Vissa forskare anser att nostalgin är ett misslyckat tillvänjningsförsök. Ahmadi däremot ser det som att det är minnets användning som avgör om tillståndet är till nytta eller ett hinder för personlig utveckling och inte tillståndet i sig. När nostalgin har övertaget av en individs känsloliv så pass att den blir ett hinder för anpassning till den rådande verkligheten, kallas det för nostalgisk fixering. En individ med nostalgisk fixering kan bli oförmögen att frigöra viljekraft mot nya livsinriktningar. 13

14 2.1.5 Individ eller familj Bland många invandrargrupper med rötter i mer gruppcentrerade kulturer än den svenska finns en rädsla att bli integrerade i det svenska samhället. Det finns en rädsla att ett anammande av svenska normer skulle kunna utgöra fara för familjen. Rädslan bottnar ofta i en dålig förståelse av att familjebanden och familjelojaliteten i det svenska samhället vilar på något annat, än vad de gruppcentrerade samhällena vilar på, nämligen skamkultur. En individ som hävdar sin identitet i en familj med gruppcentrerad kultur hotar till synes att skämma ut sin primära grupp (familjen) inför den identitetsbärande etniska gruppen (Ahmadi, 2003, s. 151). I en gruppcentrerad kultur är individen i första hand en del av en större helhet. Gränser sätts då utifrån regler och värderingar skapade av gruppen. Det är inte lätt för individen att skydda ett eget individgrundat oberoende, eller att påbörja en individueringsprocess, när man fostrats att tänka på hela gruppen/familjen i första hand. Ahmadi tar i sin bok Ungdom, kulturmöten, identitet upp, att det i många delar av världen t.ex. Mellanöstern, Nordafrika eller Latinamerika dominerar den patriarkaliska familjestrukturmodellen. Den innebär att mannen är överhuvudet i sin familj och har hand om familjens ekonomi. Han är också huvudman inom enskilda relationer och en representant för familjen. Kvinnans arbetsuppgifter är att sköta hemmet, föda barn och hjälpa mannen med somliga uppgifter, (a.a., s ). Enligt Franzén (2001) bygger den gruppcentrerade ideologin på människan som social varelse. Den betonar människors förhållanden till varandra. Familjen eller släkten som är en grupp är det väsentligaste. Sedan är individen en del av helheten, alltså gruppen. Värderingar och moral är inte individens utan hela gruppens, men gruppens överlevnad och intressen är övergripande individens. Flyttning mellan länder med olika familjemönster kan medföra påfrestning och oror för både barn och föräldrar. Särskilt om familjen inte har kontakt med andra familjmedlemmar. Det är svårt för familjen att inte kunna få råd och stöd av mer kunniga närstående eller att vara ensam om ansvaret för barnen och deras framtid, (Franzén, 2001, s. 132). 14

15 2.1.6 Stigma och diskriminering Enligt Elsie C. Franzén (2001), betyder diskriminering att skilja åt. Begreppet diskriminering av människor åsyftar ett visst sätt att agera mot en individ eller en grupp av individer. Allas lika rättigheter och skyldigheter som byggs av en demokrati, uppfattar diskriminering som något vulgärt. Sverige har en juridisk instans, diskrimineringsombudsmannen, DO, som bevakar att orättvis behandling/diskriminering inte uppstår. I Sverige är etnisk diskriminering straffbart (Franzén, 2001, s ). Diskriminering medverkar till att människor känner sig stigmatiserade eller som avvikare från samhället. Angelöw och Jonsson (2000) tar i sin bok upp stämplingsteorin. Han menar att avvikelser är socialt konstruerat och inte något givet. Avvikande beteende skapas av en grupp som bestämmer regler och sedan tillämpar dessa på en annan grupp. De som har makten avgör vad som definieras som avvikande. Detta medför till att maktlösa grupper blir stämplade. En person är inte en avvikare, men utsätts han/hon tillräckligt länge för trycket, blir han/hon så småningom det (Angelöw & Jonsson, 2000, s. 157). Stigma är ett annat begrepp som Angelöw och Jonsson skriver om i sin bok. Begreppet stigma kommer från grekiskan och skapades för att beteckna kroppsliga tecken avsedda att påvisa någonting ovanligt eller nedsättande i en persons moraliska ställning (Goffman, 1972, s. 11). Angelöw och Jonsson (2000) tar i sin bok, Introduktion till socialpsykologi, upp Goffmans tre olika typer av stigma. Den som är av vikt för vår analys är den tredje typen, stambetingande stigman. Den handlar om ras, nation och religion. Goffman framför antaganden om att den ostigmatiserade kan diskriminera den stigmatiserade genom att ha sympati för honom/henne, d.v.s. diskriminering behöver inte uppkomma från negativa avsikter (Angelöw & Jonsson, 2000, s ). 15

16 2.2 Tidigare forskning Det har gjorts mycket forskning inom ämnesområdet sfi, allt från avhandlingar från högskolor och universitet till rapporter från skolverket, SOU och andra myndigheter. Vi kommer i detta avsnitt kortfattat redovisa två tidigare efterforskningar som gjorts kring ämnet Rapporter I rapporten, SFI- en brygga till livet i Sverige (Berg, 2001), fokuserar man på analysen av problem relaterade till sfi- undervisningen. Dessa problem rör ej uppnådda godkända resultat och för lång utbildningstid. En av de främsta orsakerna för detta som tas upp i rapporten är att många hoppar av undervisningen. Rapporten bygger på tidigare utredningar av sfi och relaterade ämnesområden genomförda av Statskontoret, Riksdagens revisorer samt Integrationsverket. Några problemområden som tas upp i rapporten och som berör vårt ämnesområde är t.ex. resursbrist, låg motivation, kontakterna med det svenska samhället m.m. I rapporten anges resursbrist som en tänkbar förklaring till att sfi-undervisningens kvalitet blir sämre och leder till konsekvenser som avhopp och sämre resultat. Rapporten har emellertid haft svårt att finna enkla samband mellan resultat och ekonomiska resurser. Vad gäller låg motivation uppges i rapporten orsaker som t.ex. boendesegregation, osäkerhet om man kommer stanna i Sverige, brist på tillräckliga ekonomiska incitament m.m. När man i rapporten talar om kontakter med det svenska samhället avser man problem kring samarbete mellan arbetsförmedlarna och sfianordnarna, samt språkpraktik som inte fungerar som den ska. Om eleverna får en språkpraktik är det ämnat att de ska få möjlighet att använda svenska språket under sin praktikperiod. Men enligt rapporten är praktiken inte alltid så effektiv när de t.ex. får uppgifter som att städa folktomma sjukhuskorridorer (a.a., s.13). Då försvinner meningen med språkpraktiken och dess effekt Statens offentliga utredningar Det finns en mängd SOU rapporter som tar upp ämnet sfi. Den vi har valt att ta upp här har anknytning till vårt ämne, d.v.s. Sfi-avbrott. I SOU, (2003:77), har det undersökts 16

17 hur skolformen sfi kunde förbättras och utföras. Utgångspunkt för rapporten var att skapa en högkvalitativ utbildning i sfi och på det sättet kunna förstärka språkinlärningen, höja utbildningens status och öka möjligheterna att anpassa utbildningen och sfi-målen efter individernas behov och förutsättningar. I rapporten finns ett avsnitt, (s ), som behandlar sfi-avbrott. Baserat på skolverkets rapport nr 226; Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003 (2003a), har de i utredningen kommit fram till följande avbrottsorsaker: sjukdom, graviditet, arbete, brist på barnomsorg, flytt till annan kommun och okänd anledning (s.119). Här redovisas statistik över avbrottsorsaker men det saknas som uttryckts i rapporten: kunskap om hur individers väg inom sfi ser ut, vad som utlöser avbrott och uppehåll samt vilka åtgärder som utbildningen har att ta till för att stödja individens fortsatta studier och/eller återkomst till utbildningen (SOU 2003:77, s.122 ) Vi har nu gått igenom de olika teorierna: motivation och behov, lärarkompetens, samhällsinformation, nostalgi, individ eller familj, stigma och diskriminering, samt tidigare forskning. Nedan följer kapitel tre som beskriver metoden vi använt i arbetet. 17

18 3 METOD 3.1 Livshistorisk metod I vårt arbete har vi valt att använda oss av livshistorisk metod för att den bäst motsvarar vårt syfte samt våra frågor och mål med arbetet. Med en livshistorisk metod kan man få en djupare insikt i sociala fenomen och fånga livshistorieberättarens egna perspektiv. Detta gör att man kan sätta sig in i informantens förhållande vilket medför förståelse om livet och förhållandena kring den som utforskas. Det är viktigt att få fram den intervjuades perspektiv och försöka förstå det, utan att det blir några misstolkningar (Ryen, 2004, s. 29). Vi har samtalat med sex invandrarkvinnor på en utvald sfi- utbildning i Malmö. Samtalen har spelats in med en diktafon. För att få en inblick i och kunna förstå kvinnornas avhopp från studieplatserna, har vi fört ett livshistoriskt samtal. Detta har medfört att vi har fått information om kvinnornas bakgrund, deras nuvarande situation och deras tankar och planer inför framtiden. I Goodson och Sikes bok, Life history research in educational settings menar Ken Plummer: In essence what they are doing is turning themselves into socially organised biographical objects. They are telling their story in a particular way for a particular purpose, guided by their understanding or conceptualization of the particular situation they are involved in, the self/identity/impression/image they want to present, and their assessment of how hearers will respond. This happens in all social situations, not just in the context of research. It is worth nothing though, that the opportunity that being involved in life history research provides to tell your life story, to craft a narrative that links together events, experiences and perceptions, is the explicit opportunity to create an identity (Goodson & Sikes, 2001, s. 41). 3.2 Urval I Ryens bok, Kvalitativ intervju: Från vetenskapsteori till fältstudier menar Miles och Huberman: Kom ihåg att du inte bara gör ett urval av människor utan också av miljöer, händelser och processer (Ryen, 2004, s. 71). Undersökningens urval har genomförts på ett tidsbesparande sätt, ett s.k. tillfällighetsurval. Detta betyder att vi har valt de 18

19 individer som funnits tillhands, i detta fall individer på en tidigare praktikplats (Hartman, 2004, s. 243). Vi fick tillgång till informanterna genom att ta kontakt med rektorn på skolan som gav information om vilka kvinnor som kunde vara lämpliga för vårt arbete. Innan samtalen besökte vi de olika klasserna och informerade om vår uppgift. Sex kvinnor anmälde sig frivilligt och var beredda på att samtala och medverka i arbetet. För att materialet inte skulle bli för stort och svårhanterat att bearbeta, avgränsade vi undersökningspersonerna till sex personer/kvinnor. 3.3 Trovärdighet och tillförlitlighet Vi uppskattar att vårt arbete har hög trovärdighet och tillförlitlighet. Vi knyter tillförlitligheten till en verklighet som man kan fånga genom ord och som förhåller sig till en stabil social realitet (Ryen, 2004, s. 138). Vårt arbete har en ideografisk ansats, d.v.s. vi lägger fokus på beskrivning och förståelse. För att öka tillförlitligheten i vårt arbete använde vi oss av en samtalsguide (se bilaga), för att försäkra oss om att de erhållna svaren uppfyller vårt syfte och våra frågeställningar. I vårt arbete har vi strävat efter att försöka förstå och sätta oss in i hur våra informanters livsvillkor har sett ut. Vi vill försöka förstå deras verklighet, känslor och handlingsmönster. För att få en ökad trovärdighet och undvika missförstånd under våra samtal med informanterna, gjorde vi ljudupptagningar med hjälp av en bandspelare. Direktkontakten under samtalen har gjort att vi har kunnat kontrollera data, i fråga om realitet och relevans under samtalens gång. Vi transkriberade sedan ordagrant samtalen vilket möjliggjorde en återgång till originalsamtalen under arbetets gång. För att öka trovärdigheten ytterligare fick informanterna ta del av och godkänna de komprimerade samtalsutskrifterna. Eftersom vi båda var närvarande under samtalstillfällena och båda tog del av allt transkriberat material borde risken för tänkbara feltolkningar reduceras. Vi har gett så utförliga utdrag som möjligt för att läsaren själv ska kunna göra en bedömning av resultatens generella värde. 3.4 Etik Ingen forskning kan vara så väsentlig att den ska ge avkall på de etiska kraven (Trost, 2007, s. 63). Vårt arbete innefattar frågor av privat och etiskt känslig natur. Vi har upplyst samtliga informanter i förväg om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan att detta medför negativa följder för 19

20 dem. Vi har angett arbetets syfte och hur samtalet kommer att genomföras. Informanterna är upplysta om att de är fullständigt anonyma i arbetet. Alla informanter har lämnat sitt samtycke till samtalet (Vetenskapsrådet, u.å.). Att samtalen skulle utföras med hjälp av en bandspelare tilläts av informanterna. Med tanke på konfidentialitetskravet har vi i arbetet använt oss av fiktiva namn. Informationen som vi fått in kommer enbart att användas för detta arbetes ändamål, och materialet lämnas inte vidare utan informanternas medgivande. Våra informanter har fått möjlighet att ta del av vårt arbete innan det publicerades. 3.5 Data Datainsamling Vi tog kontakt med biträdande rektor på den skola, där vi sökte informanter. Genom rektorn kom vi i kontakt med lärarna och vidare eleverna. Vi informerade om syftet med våra samtal och om möjligheten att prata arabiska och kroatiska för dem som ville det. Vi framhävde också flera gånger att det var frivilligt och anonymt att delta och att samtalen skulle spelas in på diktafon. Sex kvinnor anmälde sig frivilligt, varav två av dem inte brydde sig om anonymiteten. De ansåg att det var bra att deras berättelser kom ut eftersom det är deras verklighet. Samtalen fördes i en liten lokal på skolan. I lokalen fanns det ett bord, en stol och en soffa. Vi tyckte att det var en bra lokal att sitta i, eftersom man kände sig lugn av inredningen och belysningen i rummet. Vi ville bjuda våra informanter på kaffe, för att få en mer avspänd och lugn stämning, men tyvärr fastade vissa av våra informanter eftersom det var Ramadan. I början av våra samtal berättade vi om oss själva för att få informanternas förtroende, vilket vi anser medförde ett positivt resultat. Eftersom eleverna går i skola från klockan till var det väldigt svårt att hinna med alla samtal under samma dag. Vi ville inte stressa eller pressa informanterna, utan få ut det bästa av samtalen. Därför genomfördes tre samtal ena dagen och tre dagen därpå. Vi hade tre samtal var, men vi var närvarande vid varandras samtal. I slutet tackade vi eleverna och personalen på skolan för ett bra samarbete. Vi underrättade våra informanter om att vi skulle återvända med våra komprimerade samtal så att de kunde läsa och acceptera dessa. Våra samtal var livshistoriska samtal. Med hjälp av samtalsguiden, fick informanterna berätta sina livshistorier eller delar av den, utifrån vad de ville dela med sig. 20

21 Enligt personuppgiftslagen (Personuppgiftslag, 1998:204), gäller från den 24 oktober 1998 är en personuppgift en information som direkt eller indirekt kan kopplas till en människa. Detta innebär att alla slags kopplingar mellan ett dokument och en given person skall bearbetas med försiktighet. Ett exempel på dokument kan vara bandinspelningar, som vi har använt oss av under samtalen. Känsliga personuppgifter som t.ex. ras eller etniskt ursprung får inte finnas i några som helst dokument (Trost, 2007, s ). Vi har i vårt arbete och under våra samtal gjort ett undantag, eftersom det är relevant för oss och veta var informanterna kommer ifrån. Det är relevant för att kunna hitta gemensamma nämnare i informanternas berättelser utifrån deras etniska bakgrund. Å andra sidan har vi inte tagit med deras riktiga namn, varken i vårt arbete eller under inspelningarna. Vi har komprimerat våra data, efter insamlingen och transkriberingen, eftersom det är lätt att samla på sig oändliga mängder eller ointressanta data under samtalen. Komprimeringen medför att man får ordning, struktur och mening i sina data (Ryen, 2004, s ). Reduceringen av data försiggår under hela forskningsarbetet. De reduceras när man väljer begrepp och metod, under intervjuerna/samtalen, när man avgränsar en del av data och till slut under analysen (Ryen, 2004, s. 116) Dataanalys Vi är medvetna om att våra personliga erfarenheter och vår bakgrund som invandrarkvinnor med insyn i ämnet oundvikligen kan komma att utgöra en viktig del av analysen och vi har försökt dra nytta av våra erfarenheter som resurser i genomförandet av uppsatsen. Analys av resultaten börjar redan under samtalets gång, där man gör sig en uppfattning utifrån informantens berättelse( Goodson & Sikes, 2001, s. 34). Det fortsätter sedan under själva transkriberingen och komprimeringen och tillslut i analysarbetet. Vi har analyserat berättelserna genom att vi delat in berättelserna i olika gemensamma teman. I analysarbetet genomfördes tematiseringen på följande sätt. Varje intervju lästes först igenom och kodades i sin helhet. Det gällde att söka efter innebörd, betydelse och mening i det som fanns i texten och namnge dem. På det sättet framkom olika teman. När alla samtalen var kodade jämfördes de för att söka huvudteman i hela materialet. Tematiseringen strukturerade samtalen och gav en överblick över kvinnornas liv i Sverige, hemlandet och krafters betydelse för kvinnornas självförverkligande. 21

22 4 RESULTAT/ANALYS 4.1 Komprimerade samtal Samtal med Maria Maria är en 31 årig kvinna och kommer ursprungligen från Peru i Sydamerika. Hon har inga barn och hela hennes släkt bor kvar i Peru. I hemlandet har hon gått ut en sexårig grundskoleutbildning samt femårig gymnasieutbildning. Hon började studera psykologi på högskola i ett år men avbröt sin utbildning för att hon ville jobba och tjäna pengar. Maria hade ett bra liv i Sydamerika men flyttade till Sverige år 2004 för kärlekens skull. Hon hade träffat en svensk man och gift sig med honom. Maria beskriver sig själv som en öppen, social och positiv person. I Sverige är Maria inte omfattad av introduktion, eftersom hon inte invandrat som flykting. Detta innebär att hon var tvungen att söka sin sfi- utbildning själv. Hon visste inte vart hon skulle söka sig när hon kom hit och när hon frågade sin man så visste han inte heller. Maria säger så här i samtalet. Därför att när jag kom jag visste ingenting. När jag fråga min ex man, han vet? Min man; jag vet inte, jag vet inte. För allt, för att studera, för många saker. Jag visste inte! Jag visste inte! Jag känner mycket vad heter? Impotent! Maria kände sig, som hon uttrycker det, impotent d.v.s. handlingsförlamad. Maria läste sfi i tre månader på Lernia men avbröt sin utbildning eftersom hon inte trivdes där. Hon ville inte söka en ny kurs eftersom hon inte ville stanna kvar i Sverige. I samtalet framkommer det att hon kände sig väldigt ensam i Sverige och att hon saknade sin familj i Peru. Hon grät mycket i början. Så här beskriver hon det själv När jag kom till Sverige, oh, jag blivit mycket ledsen, jag bliv inte positiv. Min positivismo slutar, men man normal jag först deprimerad. Detta var en jättesvår upplevelse för Maria och hon ville flytta tillbaka till sitt hemland. Kulturen här var mycket olik hennes egen kultur. Hon kände stor skillnad i människor, i matkulturen, i språket och det sociala livet. Maria säger att i Sydamerika så är människor mycket sociala och man bjuder hem människor, fastän man inte känner dem. Vidare säger hon Vi är mycket glada! Glada och skojar mycket. Här människor mycket ledsna och tyst. Men är full de prata, sen känner inte 22

23 vem är du. Det Maria menar är att folk är mindre glada och pratsamma här, förutom när de blir berusade. Hon upplevde en stor kulturkrock när hon kom hit och ville inte stanna kvar. Maria ringde ner till sina föräldrar i Peru och berättade att hon ville komma tillbaka. Hennes mamma sa till henne att det inte gick eftersom hon nu var en gift kvinna som måste ta ansvar. Hon tyckte att mamman hade rätt och bestämde sig för att ta sitt ansvar. Men det fungerade inte riktigt som hon tänkt sig ville hon börja jobba och spara ihop pengar för att åka hem till Peru ändå. Under denna tid hade hon och hennes man separerat. Maria hittade inget jobb i Sverige så hon åkte till Italien och jobbade som aupair där. I Italien arbetade hon mer eller mindre, och reste runt till olika länder. Hon var borta i nästan två år. Hon kom tillbaka till Sverige och sökte sfi- kurs igen. Denna gång fick hon sfi -kurs på datalingua (utbildningsföretag). Här trivdes hon jättebra. Lärarna var hjälpsamma och lärde ut på ett underhållande sätt. Tyvärr så lades datalingua ner och Maria fick bara studera i fyra månader här. Efter detta jobbade hon som aupair hos en dansk familj. Nu hade hon sparat ihop tillräckligt med pengar och i augusti 2007 åkte hon tillbaka till Peru. När hon återvänt till Peru så saknade hon Sverige. Hon ville tillbaka därför att hon ser Sverige som möjligheternas land. Så här säger Maria själv I Sverige det finns möjligheter för att studera och bra arbetarliv, och nu jag trivs i Sverige. Jag vill stanna här. Jag vill fortsätta studera återvände hon och skrev in sig på sfi i augusti månad. När man studerar sfi är man inte berättigad till studiestöd. Maria har socialbidrag för att hon ska kunna studera. Detta tycker hon är jobbigt. Hon känner att hon måste lägga ut hela sitt liv till handläggarna. Alltid dom vill papper, papper, papper. Man måste säga allt säger hon. Maria är en mycket målmedveten och studiemotiverad tjej. Efter sina sfi vill hon studera turism eftersom hon tycker om att arbeta med människor och lära känna nya kulturer. Maria har många idéer i tankarna. Hon har blivit en mer stark kvinna och har utvecklats som person av sina erfarenheter. Första tid är jättesvår, men sen du kan se denna tid pase, pase, pase. Och nu jag tänker är svår tid blir mer stark människa. Så! Alla saker är bra för liv. Maria anser att det finns invandrare med svårare situation än hennes. Hon tycker att företag från olika länder i Sverige kunde ha ett samarbete med sfi och gå ut och 23

24 informera och hjälpa nyanlända invandrare samt att en psykolog tillhands hade varit bra att ha. Maria har en bra relation med sin före detta man, han har varit ett stort stöd för henne. Hon beskriver honom som jättesnäll och bra man. Förutom sin man har Maria lärt känna människor från Sydamerika och skapat sig en umgängeskrets. Hon mår bra nu och säger Nu jag trivs! Jag vill göra många saker för mig, för själv Samtal med Anna Anna kommer från Somalia och är 44 år gammal. Hon kom till Sverige med sin man 1995 p.g.a. kriget. Hon har tre barn som alla är födda i Sverige. Enligt Anna så levde hon ett bra liv i hemlandet och hade det gott ställt. I Somalia har Anna gått ut en åttaårig grundskola men inte kunnat fortsätta studera p.g.a. sin dyslexi. Anna beskriver sig själv som en kämpande och duktig person. Annas föräldrar är inte längre kvar i livet, men hon har två syskon i Afrika som hon inte sett på 18 år. Kort efter att Anna och hennes man kom till Sverige fick de sina tvillingdöttrar. P.g.a. för tidig förlossning fick flickorna allvarliga skador. Båda två har ett handikapp och kan inte gå. Efter ytterligare två år fick de en son. Mannen klarade inte av detta jobbiga liv och de skilde sig. Anna blev nu själv med tre barn. Annas döttrar var mycket sjuka och hon kände inte till vilka rättigheter eller skyldigheter hon hade för att få hjälp. Utöver detta så kände sig Anna väldigt isolerad i Sverige. Så här uttrycker hon det själv: Efter jag blev jätteisolerad. Du vet kulturen här jätteolik, kan inte prata ett ord svenska. Jag vet inte hur man kan skriva räkning. Jag kunde inte skriva på när jag skilde från min man! Annas man hade ansvar för hemmets räkningar. Hon berättade att när posten kom så gav hon det till honom. Hon tänkte inte på vad det var efter som det var han som fyllde i papperna. Han hade ansvaret. Efter skilsmässan insåg Anna att ansvaret nu låg på henne och att hon behövde lära sig svenska påbörjade hon sina sfi studier. Men studierna blev påverkade av att hennes döttrars tillstånd. Hon var ofta med dem på sjukhuset och hade inte mycket tid till studierna. Under två terminer hade Anna bara hunnit med att studerat 53 timmar! Hon kontaktade sin stadsdel för att få hjälp med 24

25 döttrarna, men fick till svar att många ensamstående mammor klarar sig i livet. Anna studerade i tre år men fick inte sin sfi godkänd. Tydligen ligger problemet i skrivsvårigheter. Hon kände sig förtvivlad och ledsen. Hemma gick hon undan i ett rum, när hon var ledsen, för att gråta och torkade sedan sina ögon så att hennes barn inte skulle känna av hennes sorg. Anna har tilldelats en kontaktperson som ska hjälpa henne hitta lösningar för sina döttrar, men hon känner inte att hon får den hjälp hon behöver. Hon har förgäves försökt hitta nyckeln till en lösning, men hittar inte den. Anna hoppade av sina sfi studier när hennes döttrar förlorade sin specialpedagog i skolan. Så här förklarar Anna: De kan inte leka lika gamla barnen, de kan inte följa med lika gamla barn. Jag kände jobbig och så jag avbröt mina studier och jag går till skolan och ta hand om mina döttrar. Jag prata med döttrar och jag också prata med biträdande rektor, därför de har rätt de ska få resursperson. Och jag har mig rätt att jag vilar i livet, jag kan inte jobba hit! Hon gick till skolan för att hjälpa dem. Hon kontaktade även barnhabilitering för att starta en utredning för sina döttrar. Psykologen däremot bedömde inte att hennes döttrar behövde en resursperson, vilket Anna tyckte var helt vansinnigt. Skolan har sedan dess flyttat över flickorna till en mindre grupp där specialpedagog finns tillgänglig, men den ena dottern har flyttats tillbaka till ordinarie klass. Hon flyttades för att hon var duktig i skolan. Anna har krävt att skolan gör något åt detta och de har kontaktat en ny psykolog som håller på att göra en utredning nu. Hennes döttrar klarar inte att gå på toaletten själva, de behöver hjälp på rasten och i matsalen. Men psykologen har inte varit med dem en enda gång utanför skolsalen, och hon kommer dit enbart två gånger i veckan en timme i sänder. Hon har inte varit på hembesök hos dem heller. Döttrarna har ingen kontakt med andra barn på rasterna eller på sin gård. Anna har förgäves försökt integrera dem i samhället. Men det går inte. Flickorna vill inte leka med andra barn. Hon säger att hennes barn känner att andra hatar dem. Psykologen tycker man ska tvinga dem att leka med andra barn. I skolan blev barnen diskriminerade. Några elever hade skrivit att de var cp skadade på en vägg. Dom går inte ut på gården. Det finns kvinnor från mitt land, dom har barnen, vi bor på samma gården. Jag ringde dom deras barn komma hem. Dom har flickor, pojkar också. 25

26 Jag bjöd många gånger hemma till mig, men det gick inte. Det går inte bra. Dom känner barnen hatar dom, dom känner barnen gör massa illa till dom. Till och med första dag jag kom till skolan mina döttrar dom skriker och gråter, jag säga vad har hänt, dom tjejerna skriva de vara cp. Jag börja skrika mot lärarna. Lärarna dom har tvättat detta. Jag sa jag vill se detta! De sa vi har bild på vad de skrivit och sparat det. Det är diskriminering! Och vi samla och vi kontakta med den mobbningsgruppen. Jag sa det är ansvar till dom. Jag orkar inte mer. Jag blir trött. Jag har sagt många gånger. Ni måste hitta vem som har skrivit. Det räcker! Jag får huvudvärk. Jag har försökt få in dom på särskola, men psykolog bestämma detta. Skolan kan inte göra något. Psykolog säger; din dotter är duktig hon kan klara sig grundskola! Anna har tidigare känt att hon inte har några rättigheter, att få hjälp, p.g.a. att hon är invandrare. Men sen har hon träffat Svenska mammor med samma problem. Innan jag tror mig det var jag som inte har rättighet, men när jag lärde känna en svensk mamma, dom lika problem. Dom skiljes från deras man, dom handikappade barn, dom kan inte klara livet och dom vet inte vilken väg de ska hitta för deras rättighet. Anna har det svårt ekonomiskt. Hon erhåller ett vårdbidrag för sina döttrar, men detta räcker inte långt, enligt henne. Hennes före detta man bor numera i London och har en ny fru och fem barn. Han kommer till Sverige ibland och då köper han saker till barnen. Annars hjälper han inte till ekonomiskt på något sätt. Under den period hon inte studerat försökte hon jobba i ett år. Hon tänkte på sina tre barn och att hon måste vara stark för dem. Hon hittade ett jobb som personlig assistent till en handikappad kvinna. Jobbet var för tungt för henne, men hon bet ihop och kämpade vidare. Hon betalade en kvinna som hämtade barnen från skolan eftersom hon inte hann själv. Anna fick svåra smärtor i händerna och var tvungen att operera sig. Hon hade ingen aning vilka lagar som gällde för arbetstagare som behövde sjukskriva sig, så hon sökte hjälp hos sin arbetsgivare. Av arbetsgivaren fick hon först en utskällning. Du måste känna till dessa lagar och lösa ditt liv hade hon sagt. Arbetsgivaren hjälpte henne dock och fyllde i blanketterna med Anna. Hon gav även henne, på begäran av Anna själv, en bok om gällande lagar. Anna var sjukskriven i sex månader och därefter fick hon a-kassa i ett år. Efter detta fick hon aktivitetsstöd i tre månader. Därefter gick hon på en förberedande utbildning i sex månader. Här fick hon lära sig hur man kan förbereda sitt liv, hur man söker jobb på 26

27 Internet o.s.v. Utbildningen tillhandahölls av arbetsförmedlingen. Anna ville gärna starta ett eget företag, men detta gick inte p.g.a. den tid hon var tvungen att lägga ned på sina barn började hon studera sfi igen och har studerat sedan dess. Hennes mål med sfi- utbildningen är att få godkänt. Efter det vill hon få en individuell praktik. Anna säger att hon är duktig och har många kunskaper att dela med sig. Något som framkommer väldigt tydligt under samtalet är Annas månhet om att hennes barn ska få en bra uppfostran. Hon påpekar att många kvinnor hon möter på sfi utbildningen inte vet hur dom ska uppfostra sina barn här i Sverige. Regler och normer för uppfostran i Sverige skiljer sig avsevärt åt från vissa andra länders. Hon menar att invandrarföräldrar inte vågar ha regler för sina barn här i Sverige, för då tror de att socialen kommer att ta dem. Många mammor tror att barnen har rätt, att du kan inte säga nej! Tänker socialen kan ta mina barn när jag blir bråk, när jag blir alkoholberoende, när jag blir dum mamma. Och jag är frisk och ta hand om mina barn och lära dom respekt för världen, vi lever i annat land. Man måste lära sig regler. Oh ja. Stackars mammor barnen har mindre respekt här. Mammorna vet barnen dom är bättre här, men dom vet inte hur dom är bättre här. Mammorna dom gå ut och jobba. Barnen har ingen kontakt med föräldrar och går ut. Jag sitter bredvid mina barn och tittar med dom film. Barnen känner att mamma tycker om dom. Och om dom har också aktivitet dom kan inte gå ut på kvällen. Anna tycker att information om barnuppfostran enligt svenska regler och normer borde finnas integrerat i utbildningen. Hon berättar om en gång då försäkringskassan kom dit och undrade om någon behövde information. Ingen anmälde sig för att de trodde att försäkringskassan hade med socialförvaltningen att göra. De trodde att dom hade kommit dit för att granska eleverna och deras privatliv. De var rädda! Under samtalet med Anna använder hon ofta ord som jag har kämpat och jag har blivit en starkare kvinna. Det kan man utan tvivel säga, det var en riktig kämpe och stark kvinna, som satt framför mig under samtalet och man kan inte undgå att förundras. 27

28 4.1.3 Samtal med Hanan Hanan som är i 30 års ålder och kommer från Libanon har varit bosatt i Sverige sedan Hon kom hit för att hon gifte sig med en man som bodde i Sverige. Idag har hon fem barn och läser på sfi i en stadsdel i Malmö, (tre av barnen var planerade och två oplanerade) studerade Hanan på Globalen, men avbröt studierna på grund av att hon fick barn. Efter mammaledigheten fick hon stanna hemma med sitt barn upp till fyra år, eftersom hon inte fick en dagisplats. I början av sin ledighet sökte Hanan in sig på Komvux Södervärn för att fortsätta sina studier. Hon fick vänta länge, utan att få svar från skolan. Enligt henne sa personalen på skolan att hon inte var registrerad som sökande i skolans datasystem. Hanan kände sig mycket ledsen över detta. I Libanon hade hon gått ut grundskolan och tänkte fortsätta här i Sverige. Hon hade det besvärligt i skolan eftersom det var krig och eleverna inte kunde gå till skolan varje dag. Detta medförde att de ofta bara repeterade vad de redan hade lärt sig. Därför hann hon bli 18 år innan hon gick ut grundskolan. Eftersom hon inte kom in på Komvux Södervärn, återvände Hanan till sin gamla skola Globalen och avslutade sin sfi utbildning. Hon gjorde ett uppehåll igen efter sfi för att hon fick sitt tredje barn. Hanan säger att hon älskar att studera och att hon inte vill vara hemma. Hon vill inte vara isolerad från omvärlden och samhället. Hon umgås inte mycket med andra kvinnor eftersom de inte har gemensamma intressen. Alla mina grannar de jobbar inte, de bara föder barn. De är äldre än mig. Det är ingen som kan visa mig på rätt väg. Vi träffas ibland på helgerna, men inte mitt i veckan. Eftersom Hanans studieuppehåll varade länge och eftersom hon inte använde svenska språket i sin omgivning, glömde hon mycket av det hon redan lärt sig. Under sin mammaledighet gick hon till en kvinnoförening som var till för alla kvinnor. Men det varade bara 2-3 veckor eftersom hon kände sig utfryst av, enligt henne, de svenska kvinnorna. Hanan menade att de svenska kvinnorna tittade fel på henne och att vissa inte ens ville prata med henne. 28

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun Likabehandlingsplan på lätt svenska Kompetenscenter, Köpings kommun Köpings kommun Rapporten skriven av: Staffan Ekelund, skapad 2010-11-18, senast rev. 2014-01-10 Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnd,

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet Sy#e och frågeställningar Social interaktion mellan elever Hinder och möjligheter för social inkludering, samt hur

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer