Superstaten: ute efter ditt privatliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Superstaten: ute efter ditt privatliv"

Transkript

1 Nr kr För kapitalism och individuell frihet Superstaten: ute efter ditt privatliv P r i vat marknad för säkerhet Miljöfanatismen hemsöker oss Orkanens förbannelse R a p p o rt från Frihetsforum Snart faller välfärdsstaten Historiska revo l u t i o n e r

2 Besök Frihetsfrontens t a l a r k v ä l l a r I mer än 10 år har Frihetsfronten a n o rdnat talarkvällar i Stockholm. Genom åren har vi haft talare som Stig-Björn Ljunggren, PJ Anders Linder, Johan Hakelius, Fredrik Reinfeldt, Ylva Maria Thompson, Oscar Swartz, Thomas Gür, Margit Gennser, Nils Lundgren, Niklas Lundblad, Gunnar Axén, Mattias Svensson, Ingemar Nordin och Dick Erixon. Vi brukar börja med 45 minuters anförande, sedan en kort öl-paus, därpå 45 minuters frågestund och diskussion. Det finns en bar som serverar öl, vin och lättare rätter. Ta l a r k v ä l l a rna äger rum den andra tisdagen varje månad på Restaurang S n u rr a n vars adress är Drottning Kristinas väg 13 i Stockholm. Närmaste T-banestation är Tekniska Högskolan.

3 Innehåll Breviabox 620, Stockholm Redaktör Kristian Ti g e r Redaktionssekreterare & ansvarig utgivare Henrik Bejke Redaktion Karin Råde, Oscar Hjertqvist, Evelina L o rentzon, Henrik RS Olsson, Erik Lakomaa, Sebastian We i l Redaktionsråd Ingemar Nordin, John-Henri Holmberg, Henrik Alexandersson, Margit Gennser Omslagsbild: Mats Qviberg intervjuad av Kristian Tiger. (Foto: Henrik Bejke). Presslagd ISSN: Löpnummer 70 Manusstopp nr : 25 decemmber. N Y L I B E R A L I S M E N Tidningen NY L I B E R A L E N företräder den frihetsinriktade, klassiska liberalism vars främsta historiska företrädare var tänkare och revolutionärer som John Locke, Adam Smith, R i c h a rd C o b d e n, John Bright, Thomas Jeff e r s o n, Patrick Henry, H e r b e rt Spencer och Frédéric Bastiat, och som i dag kallas nyliberalism eller på engelska libertarianism. Utgångspunkten är synen på den enskilda människan som ett egenvärde med andra ord uppfattningen att varje individ har en okränkbar rätt att leva för sin egen skull. I och med det betraktar nyliberalismen självklart också varje person eller institution som med våld eller hot om våld försöker tvinga sin vilja på någon annan människa som omoralisk eller i politiska termer kriminell. Nyliberalismen anser att alla relationer mellan människor måste bygga på frivillighet och att politikens (och därmed statens) enda acceptabla uppgift i samhället är att värna medborgarnas individuella rättigheter. Därmed är också sagt att nyliberalismen förespråkar en starkt avgränsad och konstitutionellt begränsad minimistat vars enda syfte är att upprätthålla försvar och rättsväsende för att skydda människor från övergrepp, oberoende av om dessa utförs av enskilda brottslingar eller aggressiva grannländer. Ekonomiskt präglas ett sådant samhälle av en fri och oreglerad kapitalism, socialt av frihet för alla invånare att så länge de inte inkräktar på andras lika rätt fritt välja livsmönster, samlevnadsformer och livsstil. Nyliberalismen står för öppna gränser, fri invandring, absolut åsikts-, yttrande- och tryckfrihet och tolerans. Bland nyliberalismens främsta idégivare i modern tid å t e rfinns filosofen och författarinnan Ayn Rand, den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises samt nobelpristagarna i ekonomi Friedrich A Hayek och Milton Friedman. TIDSKRIFTEN NYLIBERALEN Nyliberalen är en självständig tidskrift för liberal debatt, idébildning och analys, utgiven i samarbete med den liberala nätverksorganisationen Frihetsfronten. Frihetsfrontens syfte är att genom mötesarrangemang, seminarier, konferenser och andra interna eller utåtriktade aktiviteter sprida kunskap om och främja de värderingar som är nyliberalismens. Ytterligare information om Frihetsfrontens verksamhet får man genom att skicka till eller genom att uppsöka våra websidor på Internet. Adressen till dessa är h t t p : / / w w w. f r i h e t s f r o n t e n. s e. UPPHOVSRÄTTSLIG NOT Allt innehåll är om ej annat anges copyright Nyliberalen och respektive upphovsman. Där ingenting annat uttryckligen anges får texter ur Nyliberalen fritt återges förutsatt att de återges oavkortade, att följande textrad åtföljer återgivnigen: U r s p rungligen publicerad i Tidskriften Nyliberalen, Box 620, S t o c k h o l m, samt att ett exemplar av den publikation där å t e r t rycket förekommer tillsänds Nyliberalens redaktion. Vid publicering på www-sidor bör också adressen till tidningens hemsidor anges: h t t p : / / w w w. n y l i b e r a l e n. n u Superstaten: ute efter ditt privatliv 20 Stockholms trafikproblem: varför vare sig trängselskatter eller ringleder löser dem R i c h a rd Johnsson f ö r k l a r a r v a rför den nya trängselskatten i Stockholm kommer att misslyckas. 9 Miljöfanatism där myter ersatt fakta och förnuft Evelina Lore n t z o n s k r i v e r om hur sans och vett tagit semester från miljödebatten. 12 Marknaden för skydd Erik Lakomaa Även på säkerhetsområdet leder statlig finansiering och produktion till ineffektivitet och felaktig resursallokering. 4 Ledare Kristian Ti g e r frågrar sig om det är nattväktarstatens uppgift att fungera som v ä r l d s p o l i s. 16 Sen kom Katrina Walter Block har varit i blåsväder. Det var nära att han spolades bort då New Orleans drabbades av orkanväder. 18 Musiken är viktigare än politiken Johan Hedin skriver om den omfattande v ä n s t e rvridningen inom musikbranchen och varför den inte borde vara vriden a l l s. 24 Recensioner Henrik Bejke recenserar I cirkelns mitt av Dan Brown. Henrik Alexandersson recenserar Göran Persson och hans v ä r l d av Olle Svenning. Erik Lakomaa recenserar K o l u m n i s t e n av Jan Guillou. Oscar Hjertqvist r e c e n s e r a r H j ä rtat eller döden a v A rvid Riddare. Kristian Ti g e r r e c e n s e r a r Ego Girl a v C a rolina Gynning och Ingrid Carlqvist. Evelina Lore n t z o n r e c e n s e r a r Sagan om välfärdens återkomst. Den stora statens fall a v J o h n n y M u n k h a m m a r. Michael Ericsson r e c e n- serar Tre re v o l u t i o n e r En kort historia om folket a v S t e f a n J o n s s o n. 34 Frihetsforum en motvikt till Forum Syd Mats Sylvan rapporterar från ett frihetsforum med många infallsvinklar. P R E N U M E R AT I O N Nyliberalen utkommer med fyra nummer om året. Prenumeration kostar för privatpersoner 200 kronor för 1 år / 4 nummer 300 kronor för 2 år / 8 nummer. Juridisk person betalar 270 kr för 1 år / 4 nummer För prenumeranter i Norden tillkommer 40 kronor per år i extra porto, för prenumeranter utanför Norden tillkommer 80 kr per år i extra porto. Betala till Nyliberalt forums postgiro Glöm inte namn och adress! Vill du bidra extra till vår icke skattefinansierade verksamhet kan du även sponsra Frihetsfronten. Detta kostar 500 kr / år för privatpersoner och 1000 kr för juridiska personer och ger utöver en prenumeration på Nyliberalen även rabatt på våra seminarier samt ett presentkort på 200 kronor att använda när du köper böcker från Frihetsfronten.

4 L e d a re F a rväl till bombhögern Att stjäla från de rika och ge till de fattiga det är jag emot. Denna styggelse brukar kallas omfördelning när den sker inom ett land och bistånd när den sker internationellt. Jag tycker däremot att det är bra när de fattiga får hjälp frivilligt; att exempelvis barn i tredje världen ges mat för dagen, utbildningsmöjligheter och den sjukvård de behöver. Men att detta erbjuds genom statligt bistånd är jag alltså motståndare till. Stöld är inte rätt även om pengarna sedan används i vällovligt syfte och kallas bistånd. Hur kan jag nu vara så hjärtlös? Unnar jag inte barnen det mest grundläggande? Vill jag att de ska lida och dö? Som nyliberal är jag van vid den typen av invändningar. Visst unnar jag dem som har svårt att få det bättre, men av princip ska man inte göra gott genom att stjäla från någon annan. (Skälen till detta behöver jag nog inte vidare utveckla för Nyliberalens läsare.) Bland mina nyliberala vänner har denna idé länge varit självklar. Tills ganska nyligen. USA (och dess allierade) har befriat både Afghanistan och Irak. Dessutom spenderar den amerikanska staten betydande resurser för att förvandla dessa länder till fungerande demokratier. Detta sker genom offentligt bistånd. Först militärt bistånd. Sedan civilt bistånd. Sådant som en nyliberal normalt är emot. Men till min förvåning har jag märkt att många av mina nyliberala vänner är några av Sveriges mest högröstade tillskyndare av denna biståndspolitik. Det är givetvis bra att irakier och afghaner har befriats från sina förtry c k a- re. Likaså är det bra när barn i tredje världen får äta sig mätta. Men som jag förklarat ovan ska inte världen förbättras genom offentligt bistånd eftersom sådant finansieras genom stöld. Försvar för vem? Att invända med hänvisning till att det är nattväktarstaten just den del av staten som nyliberaler anser har ett berättigande som är ute och ställer saker och ting till rätta, går ju att göra. Jag har dock svårt att se logiken bakom att ett lands nattväktarstat bland sina åtaganden har ansvaret för att försvara sådana som inte tillhör den. Den amerikanska nattväktarstaten bör rimligtvis försvara amerikaner, den svenska försvara svenskar och den japanska japaner. Att folk i olika delar av världen saknar skydd mot rättighetskränkningar är självfallet tragiskt. Men att ur ett nyliberalt perspektiv förklara varför en amerikan ska t v i n g a s betala för att en irakier på andra sidan jordklotet ska försvaras mot kränkn i n g a r, är svårt. V i l l amerikanen hjälpa irakiern så är det en sak, men i dagsläget har amerikanen inget val. Att krigen, återuppbyggandet och demokratibyggandet i Irak och Afghanistan, skulle vara en del av USA:s försvar är givetvis något som dess försvarare hävdar. För en nyliberal som tycker att försvar av negativa rättigheter är statens enda legitima uppgift blir ett så omfattande och förebyggande statligt åtagande svårt att försvara. Jag har dock svårt att se logiken bakom att ett lands nattväktarstat bland sina åtaganden har ansvar för att försvara sådana som inte tillhör den. Den amerikanska nattväktarstaten bör rimligtvis försvara amerikaner, den svenska försvara svenskar och den japanska japaner. USA har till stor del slagit till i förebyggande syfte. Att ens fiender är skurkar är känt, men hur farliga de är råder det o s ä k e rhet om. För säkerhets skull drämmer man till med storsläggan. Jakten på terroristskurken letar pågår fortfarande. Under den jakten östes bomber och bistånd över Afghanistan. Diktatorsskurken hittades. Under den jakten östes bomber och bistånd över Irak. En terroristjakt av gigantiska proportioner där civila rättigheter sätts på undantag parat med byggande av en demokrati. Avsättandet av en diktatur på andra sidan jordklotet grundat på misstanken att denna har farliga vapen och sedan byggandet av ytterligare en demokrati. Är detta verkligen vad nattväktarstatsförespråkare betraktar som f ö r s v a r? Många människor har dött och skadats när USA och dess allierade bedrivit sina krig. Möjligen kan insatsen jämföras med ett fritagande av oskyldig gisslan. Skulden för de liv som spills i kriget kan på så sätt vältras över på den förtry c k a n d e regimen. Att komma fram till vad man ska anse om detta resonemang tycker jag är svårt. Det är ett knepigt dilemma. Där verkar inte många av mina nyliberala vänner hålla med mig. Skramlar USA med vapen så är de bombsäkra på att detta är rätt och riktigt. Lika säkra som vänstern är på att det är fel. Nyttokalkyler på modet Ibland försvarar nyliberaler till och med kriget i Irak med hjälp av utilitaristiska räkneövningar där antalet liv som normalt gick åt i Irak före befrielsen, ställs mot hur många som gått åt under och efter kriget Jag hoppas verkligen att de demokratier som nu är under uppbyggnad blir stabila och att utvecklingen blir fredlig. Demokratiska brohuvuden i den muslimska världen är verkligen önskvärda. Likväl ingår detta inte i nattväktarstatens uppgift e r. Välfärdsstaten kan på ett liknande sätt utgöra ett förebyggande försvar. Genom att satsa på utjämningspolitik så uppstår inga jättelika rikedomar som riskerar att sticka fattiga, potentiella brottslingar i ögonen. Samhället blir stabilt och try g g t. Så resonerar en sosse. Denne struntar i om rättighetskränkningar krävs för att i förebyggande syfte stoppa andra rättigh e t s k r ä n k n i n g a r. Jag är inte sosse. Jag är nyliberal. Oavsett om det är rätt att slå till i förebyggande syfte eller inte, så måste man fråga sig hur farlig den fiende som västvärlden nu har ställts inför verkligen är. Personligen tycker jag att hotet som islamisterna utgör i ett större perspektiv känns tämligen futtigt. Under min uppväxt fanns en verklig bad guy i världen. I n ä rheten av Sverige dessutom. I östblocket huserade några 100 miljoner k o m m u n i s t e r, rustade med kärnvapen och fyllda med onda avsikter. Sovjetunionens ledare var fiender av L a r g e r-than-life-format. Den kostymen ska islamisterna nu försöka fylla. De lyckas inte särskilt väl. En loppbiten skägglurk som bor i en grotta någonstans det är västvärldens nye fiende. Han skulle med nöd och näppe kvala in som huvudskurk i en James Bond-film. Jag förnekar inte att de terrordåd som denne man ligger bakom är hemska. Folk har dödats i tusental och för detta bör han och hans medbrottslingar straffas. Men det är djupt tragiskt, obehagligt och knappast nödvändigt att i jakten på denne gangster åsidosätta rättsäkerh e t e n 8

5 Att bädda för rasism Olle Thorell, ordförande för (s) i Surahammars kommun, utvecklar sin syn på invandring i Dagens Samhälle: Jag anser att Sverige, ett rikt och glesbefolkat land med en åldrande befolkning, borde ha en generösare flyktingpolitik. Däremot anser jag att en ren arbetskraftsinvandring är något som vi borde vänta med till vi har lyckats höja sysselsättningen hos dem som i dag står utanför arbetsmarknaden Alltså: De som vill jobba i Sverige ska inte få komma hit. De som kommer hit ska inte få jobba. De misslyckade försöken att föra in folk på arbetsmarknaden ska fortsätta. Bättre upplägg för Sverige- och Nationaldemokrater måste vara svårt att f i n n a. De enda utlänningarna folk får se är bidragsberoende flyktingar och nettot av invandringen är starkt negativt. Samtidigt utlovar politikerna hårdare krav gentemot svaga grupper. Oscar Hjertqvist Torsk på tull Enligt Vägverket kommer försöket med trängselskatter i Stockholm inbringa 150 miljoner per år i skatteintäkter. Försöket kommer att kosta 3,8 miljarder. Det innebär att det kommer ta 26 år att tjäna in enbart försökskostnaden, detta om man exkluderar kapital- och driftskostnader. Man måste vara politiker för att anse att det är en lysande investering. Erik Lakomaa Inga svartjobb för s v a rt s k a l l a r Inga utlänningar skatt få ta svartjobben ifrån oss. Så enkelt är det. I Aftonbladet den 3 november slår ombudsmannen i Byggandsarbetareförbundet Lars-Göran Bromander larm om en ny aspekt av den internationella konkurrensen: Utländska byggfirmor konkurrerar ut svenska byggjobbare om svartjobben (sic!) Caset är dock inte glasklart. Menar Bromander att byggnads medlemmar har rätt att jobba svart till gårdagens svartjobbspriser (dvs att man splittar skatt och moms mellan köpare och säljare)? Menar han att svartjobb skall vara förbehållna sådana byggnadsarbetare som har svenskt kollektivavtal (när de arbetar vitt)? Det torde i så fall vara tämligen svårt att uppnå. Vad Bromander inte tycks ha insett i sin vilja att skydda sina medlemmar från slemma utlänningar är att om man ägnar sig åt verksamhet som är olaglig är man med automatik del av råast möjliga rövarkapitalism där man inte kan räkna med några offentliga skyddsnät. Erik Lakomaa E x t r a p o l e r i n g 1969 ville 12 procent av amerikanerna legalisera marijuana 1971 inledde Nixon War on Drugs ville 25 procent legalisera och 2005 är siffran uppe i 36 procent. Nixon borde kallat det Drugs on Wa r i s t ä l l e t! Henrik Bejke Häst mot folkg ru p p Det gröna folkhemmet är åter på tapeten. Nu när vi alla ska tillbaka till naturen är det inte mer än rätt att även zoofiler förs in på listan över förbjudna hetsoffer. Klart Orbacks mormors syster och hennes sambos kärlek ska respekteras. Hästar är ju också människor. Leo Stark Tiina har hoppat a v Tiina Rosenberg har efter en hotbok från tankesmedjan Timbro, valt att lämna Feministiskt Initiativ. Att Gutenberg redan på fjortonhundratalet kunde lista hur han skulle kunna bidra till att göra livet surt för en kvinna borde bevisa omfattningen av den manliga konspirationen. Evelina Lorentzon Vems var ansiktet? Vem beskrevs på följande sätt: Ett ansikte som inte bar spår av smärta, fruktan eller s k u l d? 1 Ayn Rands romanhjälte John Galt X Seriemördaren Jeffery Dahmer 2 Göran Persson (av Foreign R e v i e w ) Oscar Hjertqvist för personer som ibland på mycket lösa boliner misstänks vara terrorister och att inte minst i västvärlden låta storebrorssamhället vinna mark. I synnerhet nyliberaler borde veta att staten inte enbart skyddar friheten utan faktiskt också är dess största fiende. Jag misstänker att det svenska nyliberala engagemanget för USA:s krig till mycket stor del bygger på var vänstern står i frågan. Eftersom vänstern är jättemycket emot USA:s krig så måste man som nyliberal vara jättemycket för. Den här tycka-tvärt-om-logiken leder till felslut. Förmodligen får samma logik också många svenska nyliberaler att nästan förbehållslöst försvara den nuvarande amerikanske presidenten. Detta hade varit lättare att förstå om det gällt en amerikansk libertarian och medlem i republikanska partiet och hade en partikarriär att tänka på. En svensk nyliberal har däremot stor frihet att tycka rätt. Gör presidenten något bra sett ur ett nyliberalt perspektiv så kan detta berömmas. Gör han något som ur ett nyliberalt perspektiv är fel så kan detta kritiseras. Men att som nyliberal försvara statligt bistånd blir knepigt hur man än vänder och vrider på det. Kristian Ti g e r

6 Att ta från de fattiga för att ge till de rika För att hindra att konsumenter som betalt i förskott drabbas av ett företags konkurs finns så kallade klientmedelskonton Därigenom separeras de av kunderna inbetalda medlen från bolagets förmögenhet och syftet är att hindra bolaget, dess ägare eller andra fordringsägare att sno dem från den svagare parten, dvs. konsumenten. Skyddet tycks dock inte gälla alla. SVT Text rapporterar (9/11) Omkring personer som köpt flygbiljetter av konkursbolaget East Jet drabbades av ett bakslag i dag när länsrätten i Göteborg fastslog att Skatteverket fick säkra pengar som skulle ha gått till drabbade kunder. Det handlar om 1,7 miljoner kr som Skatteverket bad SEB att överföra strax efter konkursen i oktober. Enligt länsrätten var begäran korrekt av hänsyn till kommande skatteskulder. Den mest skyddsvärde i Sverige är sålunda inte konsumenten vilket den som läst köprätt lätt kan förledas att tro utan den enda institution i samhället som har legal rätt att använda våld för att få sin vilja igen o m. Erik Lakomaa Att verka men inte f i n n a s En av Sveriges mest kallhamrade kommunister, Ali Esbati, före detta ordförande i Ung Vänster och numera bloggare, skriver angående terrordåden i Mellanöstern: [ingenting] över huvudtaget tyder på att al-qaida existerar som organisation eller Abu Musab al-zarqawi existerar som person. Det är mer än de flesta av oss andra visste, men å andra sidan har ju Ali Esbati expertkunskaper från organisationer som saknar m e d l e m m a r. Sannolikt upptäckte han att al-zarqawi inte existerade när han gick igenom Ung Vänsters medlemsregister och konstaterade att han inte fanns med där. Erik Lakomaa D o m s t o l l a r En domare i högsta domstolen är i blåsväder efter att han sålt två antika stolar tillhörande domstolen till sig själv. Förv ä rv e t skedde i samband med att man sålde ut en del överblivna möbler till personalen i samband med en renovering. Resten av möblerna var vanliga kontorsmöbler men domaren såg själv till att även 1700-talsstolarna med proviens Stockholms Slott kom med vid försäljningen samt att han själv fick första tjing på dem. Priset 50 kr styck, satte han också själv. Affären uppdagades efter att han försökt sälja stolarna på Auktionsverket (utrop kr) De passade inte hemma säger han. Man kan fråga sig hur han upptäckte att stolarna i själva verket var värda så mycket. Var han med på Antikrundan? Domaren: Vad kan de här stolarna vara värda? Programledaren: Hur fick du tag på dem och vad fick du ge? Domaren: Jag sålde dem till mig själv från min arbetsplats, 50 kr fick jag betala. Programledaren: Vad tror du att de är v ä r d a? Domaren: Tja, en hundring? Programledaren: tror jag nog att man skulle få. Domaren: Hörde du Berit! Hundrafemtio tusen! Domaren säger till Aftonbladet (28/10) att han inte kan se att han gjort något fel. Den av eder, som är utan synd, han kan kaste första stolen på honom Erik Lakomaa H e t e ro n o rm a t i v i - teten sprider sig Hälften av alla kvinnor som gör lumpen i flottan har utsatts för sexuella trakasserier, rapporterar Värnpliktsrådet. Det innebär att heteronormativiteten spritt sig en hel del jämfört med när Winston Churchill för ett sekel sedan fällde sina bevingade ord om flottans traditioner: Rum, buggery and the lash. Snart blir väl sjömännen nykterister o c k s å? LG Dikander S p r å k b ru k När utländska tandläkare öppnade den (billiga) tandläkarmottagningen City Dental i Stockholm kommenterade LO:s avtalssekreterare Erland Olauson: Vi får en apartheidarbetsmarknad. När lettiska byggnadsarbetare arbetade i Vaxholm kommenterade Byggnads strejkvakter: Go home. Med tanke på detta är det föga förv å- nande att Transports lokala ordförande Per Johanssons favorituttryck om misshagliga personer var grisarsle. Otur att han hade en mindre förstående arbetsgivare vid namn Connex. Oscar Hjertqvist Lik-het inför lagen Pastor Åke Green, som anklagats för att hetsa mot homosexuella och vars fall i skrivande stund skall prövas i högsta domstolen, kunde ha sluppit rättegång om han hade varit lite mer taktisk mot vem han hetsade. Varken koprofiler, nekrofiler eller pedofiler är tillräckligt skickliga lobbyister för att ha tagit sig in på listan över sexuella läggningar som är straffbara att hetsa mot. Av detta kan vi konstatera att alla perv e r- sioner är jämlika men vissa perversioner är mer jämlika än andra. Yovanka Lara Ortega Rätt man på rätt p l a t s Tiina Rosenberg, för närvarande professor i feministisk teori vid Stockholms Universitet och nyligen avhoppad från Feministiskt Initiativ, söker nytt jobb efter att statsvetaren Johan Tralau vid Uppsala Universitet avslöjat att hon plagierat delar av sin doktorsavhandling. En struntsak menar Tiina men väljer trots det att söka sig till en ny arbetsplats. Enligt uppgift ligger hon bra till för en professur vid Lunds Universitet. Det passar bra. De har ju redan en professur i parapsykologi. Leo Stark

7 Paris brinner I Frankrikes huvudstad Paris står för tillfället i lågor och bilbränderna är på väg att spridas även till Tyskland, Belgien och andra e u r o l ä n d e r. Det är tur att fredsvalutan euron finns. Utan den skulle det inte vara bilbränder utan kärnvapenkrig. Oscar Hjertqvist Paris brinner II I Frankrike brinner bilarna. Så går det om man röstar nej till EU-konstitutionen. Oscar Hjertqvist Paris brinner IV I Frankrike bränns bilar. Så går det om man inför frihandel, slopar jordbruksstödet och tillämpar ohämmad nyliberalism. Oscar Hjertqvist E n k ö n s m o d e l l e n Dagens nyheter kommenterar i en artikel framstegen på kvoteringsmarknaden: På ett område har jämställdheten gått särskilt långt. Samtliga partier i kommunfullmäktige företräds i höst av en kvinnlig gruppledare Yovanka Lara Ortega Paris brinner VII Paris har på rekordkort tid blivit flera grader varmare. Det här borde slutligen övertyga alla dem som tvivlar på att utsläpp från bilar kan orsaka till klimatförändringar. Leo Stark Stockholm brinner inte ännu II I Stockholm skall det införas trängselskatt för att minska trängseln på gatorna i innerstaden. I Frankrike har de tagit till betydligt mer effektiva medel än så, men så har de kanske ett mer brinnande behov av t r ä n g s e l m i n s k n i n g a r. Leo Stark Paris brinner III I Frankrike bränner de bilar. Va rför kan de inte gå över till traktorer? Leo Stark Stockholm brinner inte ännu I I Sverige brinner ännu inga bilar. Där ser ni. Om vi hade infört fredsvalutan hade vi kanske också sluppit kylan på mornarna och dessutom fått uppleva de fina brandröda höstfärgerna. Evelina Lorentzon Paris brinner V Dagens ungdom bryr sig om miljön. Ti t t a bara på Frankrike. På nästan ingen tid alls har de nitiska franska ynglingarna lyckats minska det franska bilbeståndet betydligt. Samtidigt har de bidragit till att sprida lite värme till ensamma pensionärer. Evelina Lorentzon Paris brinner VI Mona Sahlin har föreslagit en långtidsplan för att minska det svenska oljeberoendet. I Frankrike är man betydligt mer effektiva. De har lyckats nå betydliga framgångar på bara ett par veckor. Tänk om svenska politiker kunde vara så effektiva. Yovanka Lara Ortega K o rt minne? Moderaternas chefekonom Anders Borg anser att marknadens prissättning av den svenska kronan är felaktig och vill att Riksbanken skall korrigera detta genom att stödköpa kronor. Borg, som ju tidigare var narkotikaliberal, kanske var så nerrökt 1992 att han inte kommer ihåg vad som hände när hans dåvarande chef, Carl Bildt, tillämpade samma idéer vad gäller prissättningen av v a l u t a n. Mats Sylvan Den som slår en b u l l e Om Ayn Rand hade arbetat på Ti m b r o skulle den främste idéproducenten i Sverige kanske hetat Johnny Galt. Leo Stark

8 M o d e r a t e rn a s nya politik borg - ar för pro b l e m Samma dag som den blivande chefen för USA:s centralbank Federal Reserve Ben Benanke lyfter fram den svenska penningpolitiken som ett föredöme går moderaternas Chefsekonom Anders Borg ut och uppmanar riksbanken att stödköpa kron o r. Detta förtjänar ett par kommentarer: 1. Det funkar inte att stödköpa flytande valutor. Det har testats tidigare. Det kostar en masa pengar men ger aldrig något resultat. 2. Vart tog Riksbankens oberoende vägen? Det tycks vara så att den som vill säkerställa att Riksbanken även fortsättningsvis står fri från politiska påtryckningar hellre bör rösta på Miljöpartiet än på Moderaterna. 3. Sverige är idag i den tämligen angenäma positionen att vi samtidigt som vi har den tredje lägsta räntan i världen (efter Japan och Schweiz) har 0,6% inflation (lägre än Riksbankens inflationsmål) och ˆ med Europeiska mål rätt hygglig tillväxt (2,6% jämfört med EMU-ländernas 1,1%). Den låga kronkursen innebär samtidigt att exportindustrin går som tåget. Det skulle man kunna tro att m borde gilla. 4. Under EMU-kampanjen 2003 hävdades det upprepade gånger från Jasidan (där moderaternas partiledning ingick) att ett Nej skulle leda till kraftigt höjda räntor. Nu blev det nej och Ja-sidan fick fel på räntepunkten också. Då är det plötsligt dåligt med låg ränta. Av detta kan man dra slutsatsen att vi verkligen får hoppas att Anders Borg inte kommer i närheten av att påverka den ekonomiska politiken i Sverige. Erik Lakomaa A = A anno 2005 Anti-piratbyrån slåss mot Piratbyrån. Ragnar Danneskjöld uttalar sig: Pirat = pirat Oscar Hjertqvist En händelse som ser ut som en tanke Moderaternas chefsekonom Anders Borg är född den 11 januari, samma datum som Alexander Hamilton. När dyker det upp någon som vill utmana Anders Borg på duell? Leo Stark Åter till sin ungdoms ideal? Lars Ohly har meddelat att han inte längre kommer att kalla sig för kommunist då han anser sig missförstådd. Nu är frågan vad han skall kalla sig istället. Varken konsekvent demokrat eller lagkamrat till Nacka Skoglund har någon större trovärdighet. Faktum är att det mest sanningsenliga vore att kalla sig folkpartist. Dels har Ohly varit medlem i partiets ungdomsförbund och dels passar hans politik troligen ganska bra den som numera drivs av hans partiledarenamne. Finns någon bättre plattform än ett folkparti om man vill införa folkrepublik? Mats Sylvan C a p t u s Frihetliga idéer i svenskt form a t A r t i k l a r, länkar och information sammanställt på ett effektivt och lättöverskådligt sätt.

9 Miljöfanatism där myter ersatt fakta och förn u f t AV EV E L I N A LO R E N T Z O N J o rdens undergång i fo rm av en miljökat a s t rof står för dörren och det enda som kan rädda oss är att vi ger staten total makt för att kunna stoppa de gi ri ga storföretagen som ligger bakom pro b l e m e n. Men är ve rkligheten riktigt så enke l...? Den planet vi bor på kommer snart att gå under på grund av att det blir så pass varmt att polerna smälter och vattnet översvämmar världen. Dessutom väntar en ny istid. Som om detta inte vore nog kommer vi snart inte att ha någon mat därför att vi tar slut på alla jordens resurser och skräpar ner för mycket. Men misströsta inte. Vi kan alla fördröja utvecklingen genom att äta biodynamiskt odlade vetegroddar, skära ner på vår konsumtion av vatten och försöka hindra de där dryga miljarden kineser från att börja åka bil istället för att cykla. Dessutom kan vi sortera vårt skräp. Det hjälper också mot den stundande istiden. Miljöområdet omgärdas av många m y t e r. Kanske beror det på att miljö ofta varit synonymt med natur, vilket i sin tur alltid har varit lite mystiskt. Kanske har miljömyterna ett helt annat ursprung. Den här artikeln kommer att ta upp att antal miljöproblem som i debatten betraktas som betydligt mer självklara än de faktiskt är. Tvärtom ifrågasätts de ofta av högt respekterade forskare och debatt ö r e r. Miljöproblem Den första frågan man bör ställa sig, innan man ger sig i kast med att diskutera miljömyt e r, är vad ett miljöproblem är. En förv å n a n s- värt tongivande skola är den som menar att all mänsklig påverkan på miljön är att betrakta som miljöproblem. Alla miljöproblem skulle därmed på ett snabbt och effektivt sätt kunna lösas genom att mänskligheten helt enkelt begick kollektivt självmord. En kontrasterande syn på miljöproblem finns hos dem som menar att en god miljö är den som är bra för människorna. De flesta människor ser ett värde i att se lummiga gröna träd istället för asfalt och människor är beredda att ge upp andra saker för att få vandra i natursköna fjäll. För dem som har den här synen på miljöproblem blir det mer naturligt att väga vinster från en god miljö från vinster från andra saker. Trots att regnskog är fint kan det fortfarande vara en idé att såga ner den om man genom det kan se till att människor får ett bättre och rikare liv. Men låt oss nu inte stanna vid problemen utan gå direkt på myterna. Va rför skulle vi vilja ha rena floder och luft? Svaren är naturligtvis; för människans skull. De flesta vill av olika anledningar att det ska finnas p a n d o r, rena floder och re n luft. Det här synsättet innebär också den naturliga konsekvensen att miljöförbättrande åtgärder som inte bidrar till att människor får det bättre borde vara o ö n s k a d e. Människors bidrag till växthuseffekten M y t : Mänskliga utsläpp av koldioxid ökar v ä x t h u s e ffekten som i sin tur påverkar klimatet som i sin tur gör att det å ena sidan blir varm a re (för dem som inte vill ha det varmt) och å andra sidan kallare (för dem som inte vill ha det kallt). I filmen The Day after To m o rrow s k i l- drades ett växthuseffektskräckscenario. På bara några dagar dök den nya istiden upp och alla evakueringar misslyckades eftersom världens ledare inte velat lyssna på den kufiga professorn som i egenskap av filmens huvudperson försökte övertyga dem om att istiden var på väg. Filmen var intressant och spännande på många sätt och vis men knappast att betrakta som verklighetstrogen. Ändå har de teorier som filmen skildrar anses vara vetenskapligt baserade, i alla fall utanför vetenskapliga kretsar. Växthuseffekten innebär i korthet att v ä x t h u s g a s e r, exempelvis koldioxid, lägger sig som en liten skyddande hinna över jorden och hindrar värme från att stråla ut igen. Den är alltså i grunden nödvändig för livet på jorden. Det som dock vanligen benämns växthuseffekt handlar istället om att halten koldioxid ökar så mycket att jorden värms upp, något som bland annat kan medföra att polerna smälter och att lågt belägna landområden översvämmas. För att förhindra detta måste man begränsa koldioxidutsläppen och därmed hålla växthuseffekten i schack. Det man först och främst bör fråga sig är huruvida människor verkligen kan påverka koldioxidhalten i någon högre utsträckning. Enligt Consumer Alert härrör endast två procent av växthusgaserna från människor medan övriga, främst i form utav vattenånga, beror på andra saker. För det andra kan man fråga sig om det verkligen har blivit varmare. Om teorin om människans påverkan på växthuseffekten stämmer så borde vi ha kunnat se en tydlig korrelation mellan våra koldioxidutsläpp och värmen. Problemet är bara att någon sådan trend inte existerar. F ö rvisso har det här seklet varit varmare än det förra, även om det mycket väl kan ha handlat om slumpmässiga variationer, men de sista tjugo åren har vädret snarast blivit kallare. Detta borde i alla fall väcka tvivel om rimligheterna i teorin kring växthuseffekten. Vidare kan sägas att klimatforskning är ett komplicerat område eftersom klimat varierar över längre perioder och att det historiskt har varierat betydligt. På järnåldern tros vi ha odlat vindruvor i Skandinavien medan 1600-talet var betydligt närmare en istid än vad vi är idag. Slutligen kan vi fråga oss om det nu vore så att det verkligen blev varmare; skulle detta då vara ett problem? Flera ekonomiska studier pekar på att ett par graders klimathöjning snarare skulle förbättra odlingsförutsättningarna vilket skulle förbättra tillväxten. Men kommer då inte polerna att

10 smälta om det blir varmare? Ja, det är möjligt att de kommer att göra det. Det är dessutom möjligt att delar av lågt liggande landområden kommer att översvämmas. Å andra sidan har vi redan idag tekniker för att hantera den sortens problem, något som görs exempelvis i Nederländerna. Dessa tekniker är betydligt billigare än att hämma tillväxten på det sätt som krävs i bland annat K y o t o p r o t o k o l l e t. Dessa frågor borde rimligtvis ha ställts av de politiker som nu istället tävlar om att reglera mest för att dra ner koldioxidutsläppen. Åtgärder som troligen till inte är till någon nytta alls, men skulle få höga ekonomiska och sociala kostnader och slår hårdast mot världens fattiga som är de som skulle drabbas mest av den lägre tillväxten som åtgärderna skulle innebära. Sopsortering M y t : Genom att sortera vårt skräp kan vi förbättra miljön. Myten sopsortering har många av de egenskaper som krävs för att bli en allmänt accepterad myt. Framför allt så poängterar den att vi alla har ansvar, något som gör sig ypperligt i samband med sedlighetsundervisningen för skolbarn. Den kritiska frågan som barnen sällan får lära sig att ställa är hur mycket nytta sorteringen gör. Enligt Valfrid Paulsson, tidigare generaldirektör på Naturvårdsverket är svaret på den frågan nej, i alla fall inte som sopsorteringen fungerar idag. I en debattartikel i Dagens Nyheter föreslår han tillsammans med fyra andra profiler inom renhållningsområdet att det skulle vara betydligt bättre för miljön om skräpet brändes upp och energin togs tillvara istället. Metoden med sopsortering är inte bara sämre för miljön utan skapar också nedskräpningsproblem. Många av de så kallade återvinningsstationerna ser idag enligt Paulsson och hans medskribenter ut som gammaldags soptippar. Visserligen menar de att förpackningsinsamlingar kan vara bra ur ett resursperspektiv men de positiva effekterna därifrån tas ut av andra negativa effekter. När det gäller insamling av glas är de än mer negativa till insamling. Dels är nytt glas betydligt billigare än att återvinna men glas som följer med hushållsavfall till förbränning hamnar i bottenslaggen och förbättrar dess kvalitet så att den kan användas som fyllnadsmassa. Därmed kan det i ett sammantaget resursperspektiv vara bättre att bränna glaset snarare än att sortera det. Åsikter liknande Paulssons har även kommit från olika remissinstanser när dessa svarade på regeringens förslag till ny sophantering Det enda kriteriet på om en miljö är bra eller dålig är om den gynna mänskligt liv eller ej. Om människor inte längre existerade skulle miljöfrågan sakna betydelse. Bristen på resurser M y t : Om alla levde som vi skulle jordens re s u r- ser ta slut. Sidan myfootprint.org startades för att illustrera hur många jordklot som skulle krävas för att alla skulle kunna leva som vi g ö r. Sidans pedagogik är enkel, man svara på frågor om hur man lever och får tillbaka hur många hektar av jordens yta som man gör av med och hur många jordklot som skulle krävas om alla levde som man själv gjorde. Den typen av jämförelser kan vara nog så intressanta och enkel matematik för oss till slutsatsen att antingen måste vi konsumera mindre eller så måste fattiga människor i andra länder fortsätta att konsumera mindre. Alternativt kan vi begränsa antalet människor för att de som är kvar skall kunna leva med fortsatt hög levnadsstandard. Problemet med den här beräkningen och andra av samma typ är att de tenderar att ignorera fenomenet teknisk utveckling. Jorden kan idag föda betydligt fler människor än den kunde för några hundra år sedan eftersom tekniken har gjort att vi kan utvinna mer resurser ur mindre n a t u r. Inte nog med det. Av dessa resurser kan vi dessutom skapa betydligt mer värde på grund av effektivare produktion. Myfootprint menar att om alla levde betydligt fattigare så skulle jorden kunna föda betydligt fler människor. Det kan tyckas paradoxalt men det skulle kunna vara precis tvärtom. Kravmärkning Myt: Ekologisk mat förbättrar miljön och är dessutom bra för hälsan. Ekologisk mat har sedan länge funnits i butikerna för den som är beredd att betala ett högre pris. Det finns till och med statliga mål för hur mycket mat som skall vara producerad ekologiskt. Frågan är då hur pass stor påverkan konsumtion av exempelvis ekologisk mat har på miljön. För det första så kan man snabbt konstatera att de flesta som väljer ekologiskt inte gör det av miljöskäl utan av hälsoskäl, något som inte bara är märkligt utan dessutom fullständigt felaktigt. Ekologisk mat är inte på något sätt bättre för din hälsa än annan mat, ibland kan det snarare vara tvärtom. Data från amerikanska Center for Disease Control (CDC) visar att människor som äter ekologisk mat utsätter sig själva för flera hälsorisker, bland annat ökar risken att få salmonella. Orsaken är att gödsel från djur används istället för konstgödsel. Men hur är det egentligen med miljövänligheten? Från KRAV:s egen hemsida kan man utläsa att KRAV- m ä r k n i n g e n visar att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, att djur får vistas utomhus och att inga genmodifierade organismer får förekomma. Innebär då detta att KRAV skulle vara särskilt bra för miljön? Njae, det är svårt att säga. Det KRAV snarare handlar om är att mänskliga handlingar skall göra så lite påverkan på naturen som möjligt. Detta synsätt blir särskilt intressant när man parar ihop det med resursmyten. Exempelvis skulle genmodifierade växter kunna vara ett utmärkt sätt att se till att jorden skulle kunna föda flera personer samtidigt. Ändå avvisas dessa starkt av miljövänner. Problemet är dessutom att odling som är mindre effektiv än annan odling (vilket kravodlingar tenderar att vara) innebär andra kostnader, både ekonomiska och miljömässiga.

11 Ett annat fenomen som är närbesläktat med krav är myten om de lokalt producerade varorna. Även om det vid första anblicken kan tyckas mer miljövänligt att äta grönsaker som producerats i samma stad än grönsaker som fraktats i lastbil från Spanien gäller detta bara om man bor på ett ställe som är lika gynnsamt för tomatodling som Spanien, det vill säga på någon annan plats än Sverige. Visst kan man odla tomater i Sverige men det kräver att man värmer upp de små frusna plantorna, något som är betydligt mer energikrävande än en lastbilsfärd från ett land med sol. Kaptalismen M y t : Kapitalismen leder till en försämrad miljö. Den sista och största myten rör den kapitalistiska ekonomins påverkan på miljön. Det kapitalistiska systemet, i vilket människor eftersträvar kortsiktig vinning, medför att rovgiriga företag förstör miljön i vinstintressets namn. Även detta är dock en myt. Det kapitalistiska systemet behöver inte alls suga ut miljön utan kan i många fall bidra till att förbättra den. Detta beror på att människor sätter ett värde på en god miljö och också är beredda att betala för den. Att så är fallet märks dels genom allt deltagande i olika former av välgörenhet, sanktionerna mot miljöovänliga företag men också i människors vardagsekonomi. Villor i natursköna områden betingar ett högre pris än villor nära det lokala kolverket. Sommarhus med havsutsikt är dyrare än sommarhus med utsikt över en soptipp eller en parkeringsplats. Människor reser gärna till Borneos djungler men är mindre benägna att spendera sin semester vid resterna av ett svedjebruk. Miljö har helt enkelt ett värde och det kan därmed vara ekonomiskt att bevara miljön. Däremot kan kapitalism naturligtvis innebära att miljön inte alltid prioriteras högst. För de flesta människor är mat på bordet och rent vatten viktigare än en fin utsikt. Därmed kommer miljö också att vara en lågprioriterad vara för personer som saknar just mat och vatten. Storstadsbon med elektricitet, varmvattenkran och bil gör rimligtvis en annan bedömning. Slutsatser Det är många som går vilse i miljödebatten. Det första steget in på fel väg gör man när man inte frågar sig varför vi vill ha en bra miljö. Finns det egentligen någon anledning att bry sig om pandan utrotas eller ej? Den anses ju vara ett dassigt djur. Va rför skulle vi vilja ha rena floder och luft? Svaren är naturligtvis; för människans skull. De flesta vill av olika anledningar att det ska finnas pandor, rena floder och ren luft. Det här synsättet innebär också den naturliga konsekvensen att miljöförbättrande åtgärder som inte bidrar till att människor får det bättre borde vara oönskade. Det är inte önskvärt att behålla regnskogen om alternativet är att människor som bor där får förbättrade levnadsförhållanden om den huggs ner. Nästa gång någon i miljödebatten påstår att vi måste bevara ditten eller datten kan det vara en god idé att stanna upp och fundera ett slag över varf ö r. Först då kan man besvara frågan om det är rimligt att vi skall ge upp 6 procent av vårt välstånd för att minska en minimal risk för lite varmare väder. Evelina Lorentzon studerar vid Handelshögskolan i Stockholm och arbetar på Kreab. The Adventures of Jonathan Gullible En bestseller bland libertarianer är Ken Schoollands berättelse om Jonathan Gullible. Historiens huvudperson lider precis som Gulliver skeppsbrott och spolas upp på stranden till en främmande ö. Jonathan kommer där att uppleva äventyr som på ett humoristiskt sätt förklarar för läsaren det marknadsliberala samhällets överlägsenhet. Jonathan Gullible såg dagens ljus 1980 när Schoolland arbetade som politisk radiokommentator på Hawaii. Program av den typen är som alla vet inte direkt spännande eller roliga så för att få publiken lite mer entusiastisk skrev han en humoristisk dialog som han lät en skådespelare läsa upp. Efter hand omarbetade han denna text till en bok som kom att göra stor succé. Genom åren har boken kommit ut i flera nyupplagor i nytt format och med nya illust r a t i o n e r. Nya historier har även lagts till. Efter hand som intresset har spritt sig har boken även blivit översatt till mer än 29 olika språk. Nu har det även kommit en svensk översättning. Bokem finns att ladda ned i pdf-format från Internetadressen h t t p : / / w w w. j o n a t h a n g u l l i b l e. c o m / l a n g u a g e s. h t m där den även finns på flera andra språk.

12 Marknaden för skydd AV ER I K LA K O M A A Ä ven på säkerhetsområdet leder statlig fi n a n s i e ring och produktion till ineff e k t i v i- tet och felaktig re s u rs a l l o ke ri n g. Ä ven om poliser inte definitionsmässigt är lata är polisen offer för samma public choice-mekanismer som resten av stat s ap p a r a- t e n. En ökad pri vat i s e ring av brottsbekämpningen skulle leda till en högre säke r- hetsnivå och lägre bro t t s l i g h e t, en ordning som inte minst de sämst ställda skulle tjäna på. Iett avsnitt av den gamla kultserien Under samma tak framförde den kons e rvative pappan Archie Bunker ett förslag för att hindra flygkapningar. Detta var under 70-talet då flygkapningar precis som idag men till skillnad från under 80- och 90-talen var ett stort problem. Han föreslog att alla flygpassagerare skulle beväpnas. Potentiella kapare skulle därmed avskräckas från att försöka ta över planet eftersom de då skulle bli tvungna att konfronteras med hundratals beväpnade motståndare. Archie Bunker påtalade att man endast skulle behöva byta ut säkerhetskontrollen mot en tjänsteman som delade ut pistoler till passagerarna när de klev ombord på planet och sedan samlade in dem när de gick av. Detta var uppenbart menat som ett skämt men illustrerar ändå väl hur privata säkerhetslösningar kan åtgärda problem, som i det här fallet flygk a p n i n g a r, som aldrig så rigorösa kontroller utförda av offentlig polis rår på. Privata alternativ levererar bättre skydd än staten Att åtminstone en del av dagens problem med brottslighet beror på alltför stor politisk inblandning blir alltmer uppenbart. Ofta är det samtidigt tydligt att den i rask takt ökande omfattningen av privata lösningar på säkerhetsområdet som väktare, larm och (där det är tillåtet) vapeninnehav för självförsvar, är långt mer effektiva än de offentliga lösningar de ersätter. Detta även om den offentliga polisen skulle få mer pengar eller genomförde organ i s a t i o n s f ö r ä n d r i n g a r. Politikermisslyckandena inom brottsbekämpningen kan, med utgångspunkt i professor Bruce Bensons resonemang, delas upp i två kategorier: 1. Politikerna anpassar sig oftare till krav från starka särintressen (inklusive både grupper inom rättsapparaten vilka lobbar för ökade anslag och befogenheter genom att kriminalisera fler brott utan offer och grupper som kräver mildrare straff och alternativ till fängelse) snarare än krav från allmänheten. 2. Incitamentsstrukturerna för byråkraterna inom rättsväsendet leder till ineffektiv brottsbekämpning. Att vi därför ser att privat brottsbekämpning, som exempelvis väktare och larm, ökar i betydelse, är ingen slump. 1 Brottslighet är i sig ett politikermisslyckande (anledningen till att vi har en stat är ju att den skall skydda oss från inre och yttre fiender). Därför är det osannolikt att ökad politikermakt (till exempel i form av förbud mot privat vapeninnehav eller i form av integritetskränkande överv a k n i n g ) leder till minskad brottslighet. I själva verket leder vapenregleringar och förbud till ökad brottslighet eftersom offren inte kan försvara sig. Den amerikanske forskaren John Lott har undersökt sambandet mellan vapeninnehav och brottslighet för USA:s alla counties och funnit att antalet mord är åtta procent lägre och antalet våldtäkter fem procent lägre där det är tillåtet att bära vapen jämfört med intilliggande counties där det är förbjudet att bära vapen. 2 Ekonomiska lagar styr även den undre världen Även om stödet för rättsväsendet historiskt sett har varit högt i Sverige så visar opinionsundersökningar att missnöjet stiger. En sådan undersökning visar att endast 51,7 procent är nöjda med polisens arbete, vilket kan jämföras med att 57,4 procent är nöjda med skattemyndigheten och att 66,4 procent är nöjda med den offentliga sjukvården (73,8 procent är nöjda med den vård som sker i privat regi). 3 Enligt Gary Beckers ekonomiska teori om brottslighet, så stiger den om: (1) vinsterna från brottslig verksamhet ökar; (2) möjligheterna att skaffa sig legala inkomster minskar, exempelvis genom hög arbetslöshet eller omfattande beskattning och byråkrati; (3) om risken att åka fast och straffas och/eller straffets omfattning minskar. 4 Även om empiriska undersökningar visar att alla tre faktorer är viktiga kommer jag här att fokusera på den sistnämnda. De senaste decennierna har risken att åka fast och dömas för våldbrott minskat kraftigt. Av de våldsbrott som anmäldes 1982 ledde 41 procent till fällande dom var motsvarande siffra 29 procent. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som utsatts för brott hade exempelvis 20 procent av männen och 8 procent av kvinnorna utsatts för våld eller hot, 1995 hade siffrorna stigit till 26 respektive 10 procent. 5

13 En bidragande faktor till att allt färre brottslingar åker fast och straffas är att antalet lagar, och därmed möjligheter till lagbrott, har ökat kraftigt på senare tid. Detta medför inte bara att antalet begångna brott ökar utan också att polisens och domstolarnas resurser måste användas för att upprätthålla fler lagar, något som gör att resurserna för att lösa ett enskilt brott m i n s k a r. Skadliga och onödiga lagar I takt med att det civila samhället i ökande utsträckning har ersatts av myndighetsutövning, har sådant som tidigare ansågs vara familjens ansvar blivit polisens. Den amerikanska National Commission on the Causes and Prevention of Violence fann i en undersökning tre områden som överkrim i n a l i s e r a t s : (1) fall av morallagstiftning, såsom förbud mot pornografi och handel med sexuella tjänster; (2) paternalistisk lagstiftning såsom förbud mot innehav och bruk av förbjudna substanser som alkohol eller narkotika; samt; (3) störande av ordning, exempelvis förargelseväckande beteende och hets mot folkgrupp. Detsamma kan antas gälla även i Sverige. Alla tre kategorierna är i en eller annan utsträckning brott utan offer men belastar en ökande del av rättsväsendets resurser. Mycket av denna lagstiftning verkar vara resultatet av politiska försök att vara olika särintressegrupper till lags snarare än att följa allmänintresset. Självfallet anser de flesta särintressegrupper att deras krav speglar ett allmänt intresse. Men dessa gruppers tolkning av allmänintresset behöver inte nödvändighet stämma överens med vad majoriteten av medborgarna tycker. Dessa lagar kan mycket väl resultera i utfall som går helt på tvärs med det allmänna intresset, vad det nu må vara. (Min definition av att en handling är i enlighet med allmänintresset är att den gynnar några utan att samtidigt medföra några skador för andra: det som inom nationalekonomin kallas paretoopt i m a l i t e t. ) I sin ofta citerade bok Criminal Justice skriver kriminologen Abraham Blumberg att trenden att kriminalisera allt fler brott utan offer kan bero på myndighetspersonernas önskan att uppvisa mätbara resultat. Poliser, åklagare och domstolar tenderar att koncentrera sina resurser på lättlösta fall. Därför spenderar vi en stor del av våra knappa resurser på att döma och straffa alkoholister, knarkare, trafikbrottslingar och andra småbrottslingar. Dessa är lätta att finna och resulterar i fina effektiv i t e t s s i f f r o r. Blumberg visar hur krav på mätbara resultat leder till att rättsväsendet koncentrerar sig på brott utan offer snarare än på brott mot person eller egendom. Överkriminaliseringen är därför en orsak till att allt fler våldsbrottslingar går fria, och därigenom även till att allt fler våldsbrott b e g å s. 6 Även om många tycker att exempelvis marijuanarökning eller tittande på porrfilm borde vara förbjudet är det osannolikt att de skulle vara beredda att betala för efterlevandet av dessa lagar. Endast på grund av att rättsskipningen inte styrs av marknadens prissignaler har brott utan offer kunnat kriminaliseras. Den ovanstående diskussionen är ingen uttömmande analys av hur politiska beslut ökar brottligheten. Vad som står klar är dock att sannolikheten för brottslingar att åka fast har minskat och att felaktiga politiska beslut till stor del är orsaken till detta. Eftersom de politiska besluten ofta styrs av särintressen, inklusive särintressen inom statsapparaten, stiger missnöjet med rättsväsendet bland medborgarna. Kanske finns det en bättre lösning privatisering av brottsbekämpningen. Det mest uppenbara och synliga exemplet på privat brottsbekämpning är den växande säkerhetsindustrin. Få företeelser är så tydliga indikatorer på ökat missnöje med statlig brottsbekämpning som att företag som Securitas och Falck v ä x e r. I Sverige finns väktare vilket skall jämföras med poliser (av dessa är inte alla i yttre tjänst) 7 s a m t i d i g t lägger vi betydligt mer på väktare, larm och andra säkerh e t s p r o d u k t e r, än på polisen, vilkas anslag i år uppgick till 12,8 miljarder kronor. 8 Här skall tilläggas att många privata säkerh e t s l ö s n i n g a r inte kostar pengar. Grannsamverkan och nattvandringar (inklusive mer tvivelaktiga sådana grupper som Lugna Gatan

14 och Guardian Angels) ökar också i betydelse. Privata entreprenörer saknar byråkraternas ineffektivitet Den privata sektorn tenderar att vara relativt effektiv på grund av produktivitetshöjande specialisering och eftersom privata aktörer brukar vara betydligt mer kostnadsmedvetna än statliga byråkrater. Polisen utför idag en rad uppgifter som inte har med brottsbekämpning att göra. Blumberg skriver: Mycket av polisens arbete är sådant som socialarbetare, vårdpersonal, barnvakter och springpojkar brukar utföra. I och med att polisen är ansvarig för sådant som att dirigera trafiken, leta rätt på personer som gått vilse, visa vägen för turister och att se till att lagar mot köp av sexuella tjänster, marijuanarökning, spel och dobbel efterlevs, kan de inte nå den grad av specialisering som en privat specialist kan. Även om stora polisdistrikt har speciella avdelningar för vålds-, trafik- och narkotikabrott, måste även dessa poliser ägna en del av sina resurser på att beivra annat än brott mot person eller egendom. Poliser förväntas dessutom att förse alla som ber om det med hjälp eller information om i princip vad som helst. Inom den privata säkerhetsindustrin finns inte denna diversifiering. Marknadens lagar i aktion Motsvarande specialiseringsvinster går även att finna på det individuella planet i och med att personer som hotas av brott koncentrerar sina resurser dit de gör mest nytta. En person som är rädd för inbrott kanske köper ett larm och den som hotas av våldsbrott kanske investerar i självförsvarsutbildning eller skaffar tårgasspray eller pistol om det är tillåtet. Dessa köp av specialiserad utrustning skiljer sig inte från bankernas beslut att utrusta kontoren med övervakningskameror eller kassavalven med tidlås. Sådan specialisering får två resultat. 1. Sannolikheten att en brottsling kommer att lyckas i sitt uppsåt minskar. Med andra ord ökar kostnaderna med den brottliga verksamheten genom att risken att åka fast (och i fallet med beväpnat självförsvar, även risken att brottslingen skadas eller dödas 9 ) ökar. 2. I och med att kostnaderna för att begå brott ökar, minskar sannolikheten att potentiella kriminella blir verkliga kriminella. Med andra ord finns även en allmänpreventiv effekt. Vilka säkerhetslösningar som medborgarna väljer beror på hur brottsligheten ser ut och på den enskildes ekonomiska resurs e r. Den välbärgade kan anlita vaktbolag och installera larm, möjligheter som inte finns för den fattige. För denne återstår ofta bara att själv beväpna sig, vilket samtidigt är en av de mest effektiva brottsbekämpningsmetoderna. I n t e rvjuer med dömda brottslingar som gjorts av kriminologerna Wr i g h t och Rossi visar att fyra femtedelar av brottslingarna skulle undvika att ge sig på offer som kunde antas vara beväpnad e. 1 0 Andra undersökningar, exempelvis de utförda av professor Gary Kleck vid Florida State University, visar att brottslingar i områden där det är tillåtet att inneha vapen substituerar exempelvis rån och inbrott i bostäder med bilinbrott och inbrott i kommersiella lokaler. Detta eftersom risken att stöta på beväpnade offer minskar. 1 1 Dagens vapenregleringar och förbudet mot vapeninnehav för självförsvarsändamål betyder därmed att man ofta eliminerar den enda möjlighet fattiga har att skydda sig mot brott. Att den offentliga brottsbekämpningen inte fungerar tillfredställande och att brott utan offer prioriteras innebär ytterligare ett slag mot de mindre bemedlade vilka också är de som löper störst risk att drabbas av brott. Dagens offentliga brottsbekämpning fungerar alltså ofta som ett omfördelningssystem från fattiga till rika. Sannolikheten att drabbas av vålds- och egendomsbrott är större för den som har låga inkomster och bor i en betongförort jämfört med den som bor i ett välmående villaområde. Samtidigt är kostandena, både i form av ökade försäkringspremier och självrisker och förstörd egendom, relativt större för den lågavlönade. En cykelstöld eller ett källarinbrott, för att ta två exempel på brott som sällan utreds och beivras, slår hårdare mot den fattige än mot den rike. Privata producenter skulle däremot sannolikt komma att satsa sina resurser på de brott som kunderna upplevde som viktigast att beivra. I fattiga områden skulle därför sannolikt större resurser läggas på att hindra cykelstölder än på att undvika marijuanarökning. Vinstmotivet leder företagen till effektivare produktion Privat produktion av säkerhetstjänster är i jämförelse med offentligproducerade sannolikt betydligt mer kostnadseffektiv. Orsakerna är uppenbara och välkända bland ekonomer. Den viktigaste är att privata säkerhetsproducerande företag bara kan överleva om de genererar vinst. Vinstmotivet gör att den private entreprenören kommer att försöka att producera de efterfrågade tjänsterna till lägsta möjliga kostnad. Om denne är framgångsrik kan han skörda frukterna genom den ökade vinsten. Medborgarna förväntar sig dock inte att polisen skall genera vinst och polisen finansieras med skattepengar. Därigenom kan (den offentliga) polisen överleva oavsett sina kostnader (upp till en viss g r ä n s 1 2 ) och eftersom polischeferna inte behöver generera vinst för att verksamheten ska överleva har de mycket svagare incitament att erbjuda de tjänster som e f t e rfrågas av marknaden, det vill säga medborgarna, och samtidigt svagare incitament att hålla nere produktionskostnaderna. Problemet är dock större än så. I och med att byråkratier har incitament att öka sin storlek (och därigenom öka sina produktionskostnader) för att öka anslag och prestige tenderar den offentliga polisen att producera en icke optimal mix av tjänster till höga kostnader. De privata företagens högre effektivitet beror till stor del på konkurrensen. Då konsumenterna kan välja fritt mellan olika vaktbolag eller andra säkerhetsproducenter är det enda sättet för ett företag att skaffa sig kunder att övertyga dem om att de erbjuder hög kvalitet till ett rimligt pris. Offentliga producenter har ytterligare ett alternativ; att använda den statliga tvångsapparaten för

15 att tvinga konsumenterna att betala för tjänsten vare sig de vill eller inte. Den skadliga avsaknaden av prissignaler vid offentlig produktion Saknas konkurrens och om verksamheten finansieras med skattemedel kan producenterna inte förlita sig på prissignaler för att fatta beslut om hur resurserna skall allokeras och de kan inte heller använda sig av priserna för att avgöra vad konsumenterna önskar. Privata producenter är dock tvingade att låta sig styras av prissignalerna om de skall kunna överleva. Alla privata företag måste, till skillnad från offentliga, tävla om konsumenternas gunst. Konsumenternas egna val visar vilken som är den mest effektiva resursfördelningen. Dessa väljer bland alla tillängliga alternativ. Om en konsument väljer att köpa en pistol eller installera att larm är dessa beslut rationella och skapar en effektiv resursallokering. De är bara villiga att betala för sådant som de upplever gör nytta, därmed medför privatiseringar att det andra stora problemet med offentlig produktion, byråkratisk ineffektivitet, f ö r s v i n n e r. Vissa privata säkerhetslösningar utgör idag komplement till Polisen. Grannsamverkan, för att ta ett exempel, har inte bara en allmänpreventiv effekt, den ökar även Polisens effektivitet när det gäller att lösa de brott som ändå begås. D ä rför är det inte förvånade att Polisen på många håll stödjer och uppmuntrar till sådana grannskapsinitiativ. Detsamma gäller för projekt som Operation Märkning, som innebär att folk märker sina tillhörigheter så att de lättare kan identifieras om de blir stulna. Även detta privata initiativ har fått polisens stöd. R e f e re n s e r Invändningen mot privata säkerh e t s- lösningar brukar vara att polisverksamhet är en kollektiv nyttighet och att snålskjutsproblem kan komma att leda till att Benson, B (1986) Guns for Protection, and Other Private Sector Responces to the G o v e rnment's Failure to Control Crime i The Journal of Libertarian Studies, vol VIII, No I B e n s o n (1990) The Enterprise of Law: Justice without the State, Pacific Research I n s t i t u t e Benson, B (1998) To Serve and Protect. Privatization and Community in Criminal J u s t i c e New York University Press B l u m b e rg, A (1967) Criminal Justice Quadrangle books Cook, P (1979) The Effect on Gun Availability on Robbery and Robbery Murder: A Cro s s Section of 50 Cities, i Policy Studies Review Annual s Kleck, G (1997) Targeting Guns. Fire a rms and Their Contro l Aldine De Gruyter P o l i s f o r b u n d e t. s e ( )Poliser och väktare Wright, J & Rossi, Under the Gun. Weapons, Crime and Violence in America SCB (1997) V ä l f ä rd och ojämlikhet i 20 årsperspektiv , Statistiska C e n t r a l b y r å n. en för liten mängd säkerhetstjänster produceras. Om ett företag anlitar väktare för att bevaka sin fastighet är det sannolikt att väktarnas närvaro även minskar risken för brott i fastigheterna intill, och om en hotad kvinna köper en pistol (legal eller illegal spelar här ingen roll) för att skydda sig mot våldtäktsmän och det blir känt att potentiella offer kan vara beväpnade, kommer det sannolikt minska risken för våldtäkt för alla kvinnor. D ä rför kan det vara rationellt att vänta på att grannen ska anlita en väktare eller beväpna sig och slippa kostnaden själv. Med andra ord, åka snålskjuts. Om alla resonerade så skulle ingen skaffa sig väktarskydd eller dylikt. Snålskjutsproblem av detta slag används ofta som argument för statliga interventioner eftersom de kan leda till att det produceras för lite av en vara eller tjänst. Detta är dock inget argument i sig för statlig finansiering eller produktion eftersom man måste väga den eventuella underproduktionen mot problemen i form av ineffektivitet, felaktig resursallokering och byråkratin inom den offentliga brottsbekämpningens organisation. Klart definierade äganderätter minimerar många problem Det bör också tilläggas att externaliteter beror på oklara äganderätter. Genom definierade äganderätter kan därför snålskjutsproblem undvikas eller minimeras. Därf ö r har förespråkarna för en fullständig privatisering, exempelvis Bruce Benson, rätt i att privatisering är den bästa lösningen under förutsättning att det finns klart definierade ä g a n d e r ä t t e r. De kan också ha rätt om det är så att dagens problem med ineffektivitet hos den offentliga polisen är större än risken för den underproduktion som skulle kunna riskera att uppkomma vid en total privatisering. I vilket fall som helst kan fördelarna privata brottsbekämpningsslösn i n g a r, i form av väktare och innehav av skjutvapen för självförsvarsändamål, vara omfattande och privata lösningar bör uppmuntras, inte hindras. Erik Lakomaa är doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han är också politisk konsult och vd för K-Street Advisors. N o t e r 1 Resonemanget i artikeln är till stora delar inspirerat av den forskning som Bruce Benson bedrivit inom detta område. Se. t.ex. Benson (1986), Benson (1990) eller Benson (1998) 2 Lott 2000 s 51 3 Svenskt Kvalitetsindex (2005) 4 Becker 1968 s B R Å 6 Blumberg (1967) 7 Polisförbundet S C B 9 Philip Cook (1979) har beräknat att en rånare i USA fördubblar risken att dödas av offret för varje sju rån denne begår. 1 0 Wright & Rossi (1984) 1 1 Kleck (1997) 1 2 Höga kostnader har på flera håll tvingat politikerna att privatisera tidigare offentlig verksamhet inom detta område. I Oro Va l l e y, Arizona USA togs polisverksamheten 1975 över av en privat säkerh e t s- firma. Detta befanns dock vara otillåtet enligt lagen i Arizona och 1977 återtog det offentliga polisverksamheten, kostnaderna ökade därmed med nästan 500 procent. Även brandkåren är privat på flera håll i USA och dessutom i större delen av Danmark. I Sverige diskuteras för tillfället att lägga ut delar av polisverksamheten, såsom trafikövervakning, på e n t r e p r e n a d.

16 Sen kom Katrina AV WA LT E R BL O C K För det mesta brukar Walter Block förs vara det oförs va r b a r a. D o ck finns det äve n sådant som inte ens han kan förs va r a, exempelvis hur den amerikanska stat e n har hanterat orkanen som drabbade New Orl e a n s. Och här satt jag på mitt kontor på Loyola University, New Orleans, där jag undervisar i nationalekonomi, och var väldigt upptagen med att göra vad jag anser vara herrens arbete när något så otroligt som en vind på steroider sliter sönder mitt arbete och mitt liv. Den ställde invånarna i New Orleans inför ett svårt val. Antingen evakuera, vilket skulle vara obekvämt samtidigt som man skulle riskera att det kommande ovädret skulle slå till någon annanstans och därmed göra flykten onödig, eller stanna och vänta ut stormen och tvingas hantera översvämn i n g a r, brist på elektricitet, ingen ventilation i temperaturer över 90 grader Fahrenheit och liknande. För att inte tala om att faktiskt riskera att förlora liv och eller lem, antingen på grund av stormen i sig eller i dess efterdyningar med plundring, översvämningar och bristande lag och ordning. Mitt eget M o d u s O p e r a n d i, äntligen väl utformat efter nästan ett halvt decennium i New Orleans, har varit att vänta till sista minuten och sedan ge mig av med svansen mellan benen, och sitta i bilköer. Före I v a n k ry p k ö r d e jag till Baton Rouge, en resa som i vanliga fall tar drygt en timme, på nio timm a r. När K a t r i n a v a r på väg lämnade jag hemmet tidigt på söndag eftermiddag, och sniglade mig upp till Vicksburg på åtta timm a r, normalt sett tar det lite mer än två t i m m a r. Sedan körde jag upp till Little Rock, mitt gamla tillhåll (faktum är att det var Conway, en stad med ungefär invånare, som ligger ungefär 30 miles nordväst om Arkansas huvudstad), och flög därefter till Va n c o u c e r. Jag sitter nu säkert förskansad i västra Kanada och skriver ihop anteckningarna jag förde under vägen. Lyckligtvis kom jag undan utan för mycket besvär men mina tankar går till dem som var mindre lyckligt lottade. Vad har då detta att göra med mitt vanliga ämne, politisk ekonomi? En hel del ska jag säga. Denna bild som kommer från US National Oceanic & Atmospheric Administration (NOAA) visar New Orleans efter orkanens framfart. I. Privata Företag För det första var skyddsvallarna som förstördes av orkanen byggda, ägda och förvaltade av s t a t e n, närmare bestämt av ingenjörstrupperna. Vallarna hade kunnat vara högre. De hade kunnat vara starkare än de var. Dräneringssystemen skulle ha kunnat fungerat mer effektivt. Här misslyckades New Orleans avlopps- och vattenverk. Det bestod av tre huvudsakliga delar: avlopp, vatten och dränering. Om de hade fungerat hade en stor del av problemen, rädslan och till och med dödsfallen i staden kunnat undvikas. Dessutom kan dessa funktioner ha invaggat många människor i falsk säkerhet. Jag vet att detta gäller mig själv. Faktum är att människor var subventionerade och uppmuntrade att bosätta sig i the Big Easy. Utan denna särskilda statliga misskötsel skulle New Orleans troligen ha varit mindre tätbefolkat. (Å andra sidan var den här staden en gång i tiden störst i Södern. Statlig misskötsel av ett annat slag i form av m u t o r, korruption och överreglering är ansvarigt för att den hade en mindre befolkning än a n n a r s. ) Jag är inte bestört över dessa felsteg. Trots allt är det mänskligt att fela. Vallar under privat kontroll hade inte varit någon garanti för att inga människor skulle ha drabbats av Katrinas e f t e r d y n i n g a r. Nej, det som gör mig arg är inget enskilt misstag, eller ens en drös av misstag, utan det faktum att det inte finns någon automatisk mekanism som bestraffar misslyckande och belönar det som lyckas själva essensen i ett marknadssystem med privat

17 företagande. Kommer New Orleans avlopps- and vattenverk lida några ekonomiska konsekvenser som ett resultat av misslyckandet att installera skydd mot den fruktansvärda situation New Orleans-borna nu befinner sig i? Att ställa frågan är att besvara den. Ett viktigt steg framåt vore därför att privatisera det här företaget som del i återuppbyggnadsprocessen (om någon sådan i n t r ä f f a r. För mer om detta se nedan). Kanske kan ett aktiebolag skapas. Jag misstänker att det kan finnas incitament för de största hotellen, restaurangerna, universiteten, sjukhusen och liknande inrättningar att vara ägare till ett sådant. Just nu styrs skyddsvallarna av samma sorts människor som är ansvariga för postkontor och bilprovningen. Jag tar inte ställning till huruvida vallar är bra eller dåligt, bara att om de byggs borde det göras av en ekonomisk enhet som kan förlora pengar eller sätta sin hela existens på spel om den gör fel. Detta kan bara fungera på marknaden, aldrig när det gäller staten. Det här är inte heller rätt tid eller plats att i detalj redogöra för idén med privat ägande av vattendrag som Missisippi River, Lake Ponchartrain eller för den delen alla andra hav, floder och sjöar. Men samma principer kan appliceras här såväl som på land. Det är nog att säga att det är en fråga som borde undersökas för det är ingen tillfällighet att det, där privat egendom finns, finns säkerhet och ansvar och att sådant saknas när privat egendom saknas. För det andra var mängder av vägar och broar dränkta, kollapsade eller bortspolade. Det gör det än mer svårt för räddningspersonal att nå den belägrade staden och för flyktingar att lämna den. Du kan aldrig gissa vem som byggt, underh å l l i t och styrt dessa funktioner. Jajamensan, det var staten. Det kan naturligtvis inte förnekas att flera oljeborrningsriggar också förstördes och att dessa ägdes av privata företag. En av dem kolliderade till och med en bro och skadade den svårt. Hur som helst finns en signifikant skillnad mellan dessa två sorters händelser. Marknadens test av vinst och förlust är endast applicerbar på den senare, inte den förra. Oljebolag som byggt mer stabila plattformar kommer att kunna ta marknadsandelar från dem som inte gjorde det. Inget liknande system fungerar i den offentliga sektorn. Föreställ dig att alla oljeriggar var byggda av staten. Då skulle de utan tvekan ha vållat större skada. II. Det förflutnas döda hand Det är långt ifrån säkert att det ens borde finnas en stad i det område som nu utgör New Orleans. Vad skulle under ett styre präglat av ekonomisk frihet avgöra huruvida ett geografiskt område skulle bosättas och hur intensivt? Det beror på huruvida de subjektiva vinsterna, i de inblandade ekonomiska aktörernas åsikt, var större än kostnaderna. Orsaken till att ingen bor på nord- eller sydpolen och att befolkningstätheten i Sibirien, norra Kanada eller Nevadas ökenområden är väldigt låg är att nackdelarna med att bo på de ställena innebär mycket större nackdelar än fördel a r. Om staten däremot subventionerar boende i områden där människor inte självmant skulle välja att bosätta sig fördelar sig inte längre befolkningen på ett geografiskt rationellt sätt. Samma sak gäller om staten förklarar ett uttorkat område för katastrofområde och ger jordbruket där stora subventioner. The Federal Emergency Management A g e n c y (FEMA), skapat 1979, blev en del av the U.S. Department of Homeland Security så sent som i mars Den federala staten har i åratal delat ut mängder av pengar till invånare i områden som drabbats av tornados, stormar, snö och annan otrevlig väderlek. Bara under 2005 har dussintals sådan utbetalningar gjorts. Södra Lousiana, Missisippi och Alabama har redan förklarats federala katastrofområden. Enorma mängder pengar kommer att strömma in i dessa politiska projekt. Därmed är och förblir bosättningsbeslut mindre rationella än om människor själva hade fått betala den fulla kostnaden för besluten om var de vill bosätta sig. Visserligen är det med facit i hand man kan konstatera att Big Easy är som flera av de ovan diskuterade platserna. Inte för kallt eller drabbat av torka, men för lågt under vattenytan och därmed under alltför stor risk att drabbas av översvämningar. Beträffande detta skriver M i s e s : Om vi antar att vi med hjälp av all vår teknologi och dagens kunskap om geografi, skulle bosätta jordens yta på nytt, på ett sånt sätt att vi efteråt skulle kunna dra maximal nytta av den naturliga fördelningen av råmaterial. Antag vidare att vi för detta syfte hade tillgång till all dagens välstånd så att det skulle tillåta oss att investera i vad vi än betraktade som mest lämpligt för att uppnå vårt slutresultat. I sådana fall skulle världen helt klart se annorlunda ut. Många områden skulle vara mindre befolkade De stora handelsvägarna skulle följa andra rutter. Vid första anblicken stödjer inte detta påstående att New Orleans med sina nära en halvmiljon invånare borde ligga där det nu ligger. Visst, staden ligger vid mynningen till en stor flod och erbjuder en utmärkt öppning för internationell sjöfart. Å andra sidan, som den senaste tidens händelser så tragiskt har visat, övervägs dessa fördelar mer än väl av att staden ligger under havsytan. Betyder detta att New Orleans skulle vara dömt till undergång under ett fritt marknadssystem? Det är helt klart möjligt om vi skulle göra om allting och starta om på nytt i dagsläget. Men det är inte nödvändigt eftersom stora investeringar redan har gjorts i gator, byggnader, ledningar och så vidare. Även om det, givet att vi vetat vad vi nu vet, inte skulle ha byggts någon stad söder om Lake Ponchartrain, betyder inte detta automatiskt att den inte skulle bli uppbyggd under realistiska antaganden. Givet att New Orleans nu har sitt nuvarande läge så är det mycket möjligt att det är ekonomiskt att bibehålla en stor mänsklig bosättning i området. Vad som dock inte kan förnekas är att när staten kommer in i bilden görs denna typ av eko-

18 nomisk beräkning omöjlig. Mises forsätter sin analys: Med hänsyn taget till val av plats tycks nya bosättningar mest effektiva utifrån dagens situation. Men om vi tar hänsyn för de kapitalvaror som producerats i historiskt under vissa omständigheter gör att den teknologiskt bästa [platsen] tycks oekonomisk. Historia och det förflutna spelar också in. En ekonomisk beräkning som inte räknar med de aspekterna skulle vara bristfällig. Vi lever inte bara idag, vi är också arvingar till det förf l u t n a. Vårt välstånd ges oss från det förflutna och detta faktum har konsekvenser Rationella skäl kan få en entreprenör att fortsätta producera på en ofördelaktig plats Detta innebär att New Orleans mycket väl kan vara placerat på en ofördelaktig plats baserat på antagandet att vi med facit i hand kan ändra alla tidigare geografiska beslut. Men vi kan inte göra något sådant. Snarare har kapital (byggnader, v ä g a r, ledningar och så vidare) har lämnats till oss på en särskild plats. Det råkar vara så att mängder av värdefullt kapital befinner sig i New Orleans. Detta faktum skulle få oss att återinvestera i området, oavsett stormarna. Men enbart privata företag kan fatta sådana beslut på en rationell bas. När staten går in och skymmer sikten kan detta inte ske. Det bästa sättet att på ett rationellt sätt avgöra om Big Easy skall räddas eller inte är att lämna beslutet helt och hållet till fria företag till kapitalistiska entreprenörer som ensamma kan avgöra sådana saker. Som den österrikiska sidan av S o c i a l i s t Calculation Debate har visat kan detta endast ske genom marknadspriser. Vidare använder privata ägare sina egna pengar eller pengar som anförtrotts dem. Om de gör fel så är det de själva som får sota för det. De tar inte resten av oss med sig. III.Vädersocialism Men det finns ett tredje fenomen vi inte kan strunta i, nämligen vädersocialism. Ett gammalt ordspråk säger att man kan kritisera staten för mycket men inte för dåligt väder. Fel, fel, fel. Med risk för gå mot strömmen (en ny erfarenhet för mig) så är staten ansvarig inte bara för orkaner utan även för tornados, stormar, tyfoner, t s u n a m i e r, kraftig hetta, kraftig kyla, för mycket regn, för lite regn, floder, torka, ökenspridning, regnstormar, snöstormar, å s k v ä d e r, blixtar, skurar, cykloner, virv e l- v i n d a r. Nämn vilket dåligt väder som helst, man kan alltid skylla på staten. Va rför då? För att staten på alla nivåer tar minst 50 procent av BNP i skatt och dess regleringar är ansvariga för betydande ytterligare värde som inte skapas. Om staten lämnade all, eller åtminstone största delen, av egendom till dem som skapade den i första hand, skulle väderproblemet otvivelaktigt kunna hanteras bättre av privata företag. Och på vilka fantastiska saker slösar staten slösar staten bort miljarder och åter miljarder av våra inkomster? Låt mig beskriva några av dem. Den subventionerar bönder som borde gå i konkurs när de inte kan tjäna en ärlig vinst inom sitt område. Samtidigt som mängden bönder har minskat över åren har mängden byråkrater i Jordbruksdepartementet ökar. Välfärd för bönder och jordbrukspolitruk e r. Min poäng är att om människor hade förfogat över mer pengar än vi gör nu, på gru n d av statens snyltande på våra t i l l g å n g a r, så skulle vi kunna donera delar av dessa tillgångar till den icke vinstdrivande s e k t o rn som forskar på väderk o n t roll. Dessutom har marknaden sätt att internalisera de så kallade extern a l i t e t e rna som antas förhindra företag från att erbjuda storm h a n t e r i n g s t j ä n- s t e r. På tal om välfärd, detta är bara toppen på ett isberg. Våra herrar i Wa s h i n g t o n D.C. fördelar våra surt förv ä rvade pengar till personer som får barn de inte har råd att föda och till bidragstagare. Sedan har vi utbildningsdepartementet (skulle inte Republikanerna göra sig kvitt detta sår på den politiska kroppen?) som beslutar över ett offentligt skolsystem som lagrar och misslyckas med att utbilda våra barn Och låt mig inte ens börja diskutera vårt system med sjukvårdssocialism som slösar bort ytterligare värdefulla resurser. Vi har inte HillaryCare ännu men vi är helt klart på väg dit. Sedan måste vi också räkna med att staten slänger våra pengar på posten, rymdprogram, etanol, bistånd, a-kassa och så vidare. Kriget mot droger spärrar in tusentals oskyldiga människor som borde vara ute och skapa välfärd till en kostnad som överskrider utbildning, mat och husrum på några av våra mest prestigefyllda universitet. Sist men inte minst, på tal om krig har USA bråkat sig runt världen i decennier och skapat enorm ödeläggelse. Katrina har ingen chans mot vår egen militär när det gäller att döda oskyldiga. Det finns ingenting som är mer sant än att Krig är statens hälsa Om vi antar att den offentliga sektorn inte slösade bort enorma rikedomar. Va rför skulle detta förbättra vädret? Tja, en mängd pengar som återfördes till skattebetalarna (och mycket av det extra värdet som skapades genom borttagna regleringar) skulle allokeras i vanlig riktning, till segelbåtar, pianon, fiollektioner, bättre mat och mer underhållning och så vidare. Men annat skulle troligen investeras i mer forskning och utveckling kring orsakerna och boten mot ovälkomna väderf e n o- men. Råder det något tvivel om att vi om 100 eller eller år såvida inte staten spränger oss alla i luften innan dess kommer att slippa plågas av mindre samarbetsvilliga moln? Jag säger inte att vi skulle ha fint väder (och regn att beställa mellan 2 och 4 på morgonen) i morgon om staten försvann nu men det skulle säkerligen leda till att den situationen uppkom tidigare. Hur skulle detta fungera? Skulle inte problemet med kollektiva nyttigheter skapa ett marknadsmisslyckande som våra vänner från frihandels - Chicagoskolan skulle uttrycka det? Deras argument är att om jag kommer på ett sätt att stoppa stormar, eller ännu bättre, ser till att de inte uppkommer överh u v u d t a- get, så kommer andra att åka snålskjuts på min uppfinning. De andra som gynnas av min uppfinning kommer helt enkelt att vägra betala mig så jag kommer inte att investera någonting över huvud taget. Inte heller kommer du att göra det. Alltså kan ett system med fri företagsamhet inte hantera sådana utmaningar För det första behöver denna uppgift inte utföras för att få vinst. Icke vinstdrivande organisationer är också de en del av ekonomins privata sektor. Med tanke på strömmen av välgörenhet som New Orleansborna fick från alla hörn av landet så ser vi att det inte finns någon brist på vilja att hjälpa Katrinas offer. Jag skulle särskilt kunna nämna det ondskefulla vinstmaximerande företag som förtrycker lever a n t ö r e r, försämrar för sina egna anställda genom antifackligt agerande, försätter små handlare i konkurs och överh u v u d t a- get exploaterar allt de ser. Detta hatade företag bidrog med en miljon dollar till Frälsningsarmén för orkanhjälp. Mer nyligen gav Wal-Mart ytterligare 15 miljoner dollar till samma ändamål. Som del i åta-

19 gandet skall Wal-Mart starta mini-wa l - Martaffärer i de områden som drabbats av o r k a n e r. Kläder, blöjor, tvättservetter för b e b i s a r, mat, tandborstar, filtar och vatten kommer att skänkas till dem som behöver det. Däremot applåderar jag inte Amerikanska Röda Korset. Jag har fortfarande inte förlåtit dem för att ha negligerat risken för Aids-spridning och därigenom infekterat hundratals människor. Tyvärr (för det är så jag ser det) skickade Wal-Mart ytterligare en miljon till Röda Korset. Men mina favoriter bland välgörenhetsorganisationer om du verkligen vill hjälpa invånarna på Gulfkusten är två. Båda stöder fri företagsamhet, det sista hoppet för människor där och på alla andra ställen. Ett är Misesinstitutet och det andra är vilket som helst av de delstatliga avdelningarna av det libertarianska partiet i Lousisiana, Missisippi och Alabama. Min poäng är att om människor hade f ö rfogat över mer pengar än vi gör nu, på grund av statens snyltande på våra tillg å n g a r, så skulle vi kunna donera delar av dessa tillgångar till den icke vinstdrivande sektorn som forskar på väderkontroll. Dessutom har marknaden sätt att internalisera de så kallade externaliteterna som antas förhindra företag från att erbjuda s t o r m h a n t e r i n g s t j ä n s t e r. Inom gränser och beroende på teknologi skulle de som erbjöd försäkringar mot översvämning kunna stänga av och på regnet och vinden som en kran, beroende på var deras kunder bodde. Om exempelvis 90 procent av landägarna i område A var medlemmar i Hurricane Busters Inc medan motsvarande andel i område B var 10 procent råder ingen tvekan om vilka som skulle få bäst hjälp från företaget. Därmed skulle det inte bara finnas social press utan även ekonomisk sådan på företag i ett område att köpa sådana tjänster. De som inte gör det skulle (särskilt i staterna mellan Texas och Florida och definitivt i New Orleans) märka att deras kundbas försvann. Som ett litet exempel på fenomenet har företag med stora parkeringsplatser börjat ha reserverade platser för gravida kvinnor och nyblivna mammor. Staten tvingade dem inte att göra något sådan (Förutsägelse: Staten kommer snart att göra just det så att den kan få beröm för denna fina handling). När trenden växer kommer få att kunna stå emot. En liknande situation uppkommer när det gäller orkanskydd. Åtminstone skulle det bana väg för givet att staten slutade lägga näsan i blöt a tt privata företag snabbare skulle kunna erbjuda en situation då framtidens Katrina skulle kunna förebyggas. Sammanfattningsvis är det här vad jag ser som den libertarianska ståndpunkten gällande stormen och händelserna efter den. Inget nationalgarde eller andra representanter för staten borde dras in. De är i verkligheten m ö rd a re och tjuvar. Istället borde privata poliskårer anställda av ägarna ta hand om plundrare. Vidare skall inga skattepengar pumpas in till New Orleans. De är stulna medel och borde återlämnas till sina rättmätiga ägare, nationens skattebetalare. Naturligtvis inkluderar dessa också Katrinas offer men återbetalningarna skall vara i form av pengar och inte omkostnader för återuppbyggnad som de rättmätiga ägarna både kan vara för eller emot. Privat företagsamhet skulle ensamt avgöra om Big Easy är värt att räddas eller inte. Problemen med transaktionskostnader skulle överkommas betydligt enklare än utmaningar från en orimlig och ekonomisk irrationell stat. Det är möjligt att en Donald Trump-typ skulle försöka köpa upp alla byggnader för en spottstyver och beskydda sin investering med skyddsvallar och vattenpumpar. Han skulle inte ens behöva få allt sålt, exempelvis 90 procent skulle räcka utmärkt och han skulle enbart göra sina initiala köp för att nå den nivån. Det innebär att han kanske först skulle köpa köprätter. Walter Block undervisar vanligtvis i nationalekonomi vid Loyola University i New Orleans men är tillfälligtvis utlokaliserad till Kanada där det är torrare. Du läser väl M o d e r s k e p p e t Texter ur ett frihetligt perspektiv Moderskeppet är en ny blogg där du kan läsa inlägg från ett antal personer som är aktiva i Frihetsfronten. Åsikterna som uttrycks är inte nödvändigtvis Frihetsfrontens officiella policy. Varje skribent ansvarar istället för sina inlägg. Adressen är:

20 Stockholms trafikpro b l e m : v a rför vare sig trängselskatter eller ringleder löser dem AV RI C H A R D JO H N S S O N Ja, varför? Följande fiktiva diskussion ger förhoppningsvis några indikation e r. H: Visst, Stockholm har trafikproblem och visst kunde miljön vara bättre, men en trängselskatt kommer inte att lösa dessa problem. De kommer istället att orsaka nya problem. Se bara på London, där småföretagare tvingats lägga ned verksamheten innanför vägtullarna och istället omlokalisera sig till området direkt utanför dem. Trafiken har ju bara flyttat sig till andra vägar, inte minskat. Nej, lösningen på Stockholm trafikproblem är att bygga nya ringleder, förbifarter och att bygga bort flaskhalsar. Med bättre infrastruktur ökar dessutom arbetsdelningen och välståndet stiger. V: Vaa, du kan inte mena allvar. Mera vägar kommer ju bara att leda till mer trafik. Det är ju uppenbart. London är ju dessutom ett skolexempel på hur bra det trängselskatter fungerar eftersom trängseln ju faktiskt har minskat i innerstaden. Om skatten bara kan sättas på rätt nivå kan både trängsel- och miljökostnader internaliseras. Det vet ju vem som helst som har läst lite nationalekonomi. Intäkterna kan ju dessutom användas till att bygga ut kollektivtrafiken. H: Jaja, jag kan min nationalekonomi men menar trots det att bättre infrastruktur är lösningen. Med bättre infrastruktur ökar ju arbetsdelningen och välståndet. På så vis har vi råd att förbättra miljön. Levnadsmiljön är ju faktiskt bättre idag än för hundra år sedan. V: Vems levnadsmiljö talar du om?! Menar du R: Stopp, stopp, stopp. Vad är det ni håller på med? Har ni ens kommit överens om vad problemet är? Visst är det så att ni har en gemensam syn när det gäller trafikproblemens existens? Bra, då börjar vi med att konstatera att vi har trafikproblem i Stockholm, eller snarare Stor-Stockholm. Kan vi dessutom vara överens om att trafiken orsakar en hel del miljöproblem? Nähä, inte det. Men om vi bortser från karaktären på dessa miljöproblem så kan vi väl enas om att någon form av miljöproblem faktiskt kan uppstå som följd av trafiken? OK, bra. Trafiken medför förbrukning av olika oljeprodukter och el. Detta medför diverse utsläpp, restprodukter och annat som också kan ses som problematiska ur vissa synvinklar. Resurser krävs för byggande och underhåll av fordon, vägar och räls. OK. Kan vi även konstatera att trafiken inte är enbart av ondo utan att den faktiskt i vissa avseenden för med sig en del fördelar? Inte? Men är det inte så att trafiken enbart är ett annat namn på att vi rör på oss med andra hjälpmedel än apostlahästarna? Kan vi då inte komma överens om att det faktiskt finns åtminstone någon fördel med trafiken? Bra. Då tror jag vi är hyfsat överens om de befintliga problemens natur och att det som orsakar problemen, det vill säga trafiken, även för något gott med sig. H: Vart vill du komma? V: Ja exakt, vart vill du komma? R: Såså, låt mig i två meningar sammanfatta era båda ståndpunkter. Lösningarna på Stor-Stockholms trafikproblem skulle alltså kunna sammanfattas så här: Den ene vill att staten ska beskatta folket så att de ska köra mindre bil och istället välja en utbyggd kollektivtrafik, med förbättrad miljö som följd. Den andre vill att staten ska använda skattepengar till att bygga mer och bättre infrastruktur så att trafiken flyter bättre, vi blir rikare och miljön kan förbättras. Är detta en rimlig sammanfattning? H: Nåväl. V: Antar det. R: Med all respekt för ert engagemang och er välvilja, låt mig hävda att ni endast angriper symptomen. Det är som att välja mellan Alvedon och Albyl för att lindra Resor enskilt vs. kollektivt (m a p resor, tid och sträcka) Resor Tid Sträcka Bil, MC, taxi 45,3 procent 43,4 procent 53,3 procent Kollektivt 23,7 procent 31,2 procent 22,2 procent varav tåg och t-bana 14,2 procent 20,5 procent 15,7procent buss 9,5 procent 10,7 procent 6,5 procent huvudvärken istället för att till att börja med se vad orsaken till värken är. Var inte oroliga, ni är inte ensamma om att göra detta misstag; det sker överallt hela tiden. Ni är inte helt ute och cyklar, om uttry c k- et ursäktas, ni har båda delvis rätt, men ni angriper bara symptomen. Ni hackar bara på grenarna istället för att angripa roten till problemet. Låt mig istället låna en bit av er tid för att måla upp en bild av hur trafiken i Stor- Stockholm egentligen ser ut. Av tabellen härintill framgår att olika enskilda färdmedel som bil, motorcykel och taxi står Resans syfte för enskilt och kollektivt (m a p resor, tid och sträcka) Bil, MC, taxi Tåg, t-bana Buss Resor Tid Sträcka Resor Tid Sträcka Resor Tid Sträcka Arbete-Bostad 37,4 % 23,7 % 20,0 % 53,1 % 37,3 % 29,1% 46,2 % 37,7 % 37,7 % Skola-Bostad 4,2 % 1,6 % 0,9 % 13,9 % 11,0 % 8,4% 18,5 % 12,1 % 9,1 % Tjänste-resa 5,7 % 8,2 % 8,5 % 2,9 % 5,0 % 12,7% 2,1 % 4,4 % 6,2 %

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Liberalism eller anarki?

Liberalism eller anarki? Liberalism eller anarki? Sammanfattning: Den här artikeln kritiserar anarkismen och förklarar att det verkligt liberala statsskicket är detsamma som nattväktarstaten. Den förklarar också hur staten kan

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Samhälle 7: Innehält PRIO. Dina rättigheter. Leva tillsammans. FN:s räulgllelsförklaring. ~ "Hon är en av mina hjältar!"

Samhälle 7: Innehält PRIO. Dina rättigheter. Leva tillsammans. FN:s räulgllelsförklaring. ~ Hon är en av mina hjältar! PRIO Samhälle 7: Innehält Dina rättigheter 2 RäUlglleler oell skyldiglleler 47 Dagens samlläue 7 FN:s räulgllelsförklaring 50 SamlläUels uppbyggnad 10 ~ "Hon är en av mina hjältar!" 53 SamlläUskunskap

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? 1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Den vadderade faran - Vem vågar vara chef i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard.

Den vadderade faran - Vem vågar vara chef i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard. Den vadderade faran - Vem vågar vara chef i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard.se Om vi bara lever skyddat från början till slut så kan vi nog leva

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Michael Marmot sa att han är förtjust över att svenskarna fortfarande pratar om hans rapport Closing the Gap in a generation.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

På upptäcksfärd i Frusna världar

På upptäcksfärd i Frusna världar På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT KRÖNIKA RÖSTÅNGEST VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT Det är inte lätt att vara väljare. Det finns ett tiotal partier att välja på av någorlunda rimlig karaktär. Samtidigt är de relativt lika. Det är ungefär som

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2012-05-02 Dnr: 11/03716 SAKEN Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider

Läs mer