#8/2010. Utbildningsförvaltningens personaltidning. Malin Brandqvist. Man kan skapa teater och magi Var som helst

Transkript

1 #/0 Utbildningsförvaltningens personaltidning Malin Brandqvist Man kan skapa teater och magi Var som helst

2 LEDAREN > < LÄRARLYFTETS FORSKNINGSUTBILDNING STORA UTMANINGAR VÄNTAR NÄSTA ÅR Nu närmar vi oss med stormsteg år 0 då hela Sverige ska implementera en ny gymnasiereform. Samtidigt ska vi i Malmö genomföra en av förvaltningens genom tiderna största organisationsförändringar, i enlighet med utbildningsnämndens beslut i oktober, med anledning av de kraftigt minskade elevkullarna och en allt hårdare konkurrens från de fristående skolorna. Som grädde på moset har Skolinspektionen beslutat att samtidigt genomföra den nationella inspektionen på våra skolor. Allt detta under ett och samma år! Att implementera en ny gymnasiereform kräver kompetensutveckling av både skolledare och lärare i de nya styrdokumenten, skollag, gymnasieförordning, läroplan och examensmålen för gymnasieskolan. Tyvärr finns inga nationella resurser avsatta för kompetensutvecklingen utan tanken är att de s.k. lärarlyftspengarna delvis skall tas i anspråk till implementeringen. I vår implementeringsplan där olika ansvarsförhållanden regleras har kursplanegrupperna fått ett stort och viktigt uppdrag att utöver uppdraget att fokusera på ämnesplaner och betygskriterier i Gy, som rektorskonferensen beslutade i augusti 0, tillkommer nya perspektiv som ska tas med i allt kurs-/ämnesplansarbete på såväl kursplanegruppsnivå som ämnesgruppsnivå: Entreprenöriellt lärande som övergripande perspektiv samt programinfärgning. Examensmål ersätter dagens programmål. Examensmålen är programspecifika och beskriver programmens identitet. Examensmålen knyter samman programmets ämnen och kurser och skapar en helhet. Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen. Skolinspektionen har följande tillsynsområden för sin nationella granskning: Måluppfyllelse och resultat. Ämnesbetyg och variationer mellan ämnen. Nationella prov och jämförelser med betyg. Andel elever med fullständigt betyg, elevers meritvärde. Behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Pedagogisk ledning och utveckling av skolan. Fokus på skolans uppdrag. Lärares bedömning och utvärdering. Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering. Skolans lärandemiljö. Fokus på lärande och tillit till elevens förmåga samt skolans lärandemiljö ur trygghetsperspektiv. Enskild elevs rätt Tillgång till utbildning. Bedömning och betyg. Undervisningstid och val. Särskilt stöd MATZ NILSSON för elevens lärande. Studie- och yrkesvägledning. Avgifter inom skolan samt rektorns beslutsfattande. När det gäller organisationsförändringen enligt utbildningsnämndens beslut kommer ett tydligt och närvarande ledarskap i vår förvaltning och på våra enheter att vara viktigare än någonsin. Omvärldsanalys och förändringsberedskap är två viktiga ledord. Tre viktiga frågor måste hållas vid liv i samtal och diskussioner. Varför sker det som sker? Hur påverkar det oss? Vad kan vi göra för att påverka i förändringen? På förvaltningsnivå kommer vi att lägga ut all information via personaltidningen, nyhetsbrev, bloggar och intranät. Vi kommer att genomföra mötesplatser där en aktiv dialog om olika skeenden i förändringsprocesserna förs. Varje enhet/skola måste på sina arbetsplatsträffar föra en aktiv dialog om hur påverkan och delaktighet ser ut på respektive enhet samt hur olika ansvarsförhållanden ligger i förändringsprocessen och tidsplanerna för densamma. Det är stora utmaningar vi står inför när vi möter det nya året. Jag helt övertygad om att vi kommer att lyckas då vi genom alla medarbetares arbete och engagemang gjort en stor insats innevarande år. Jag vill passa på att tacka er alla för er arbetsinsats under 0. Jag hoppas att ni tar tillfället i akt att njuta och koppla av inför och under de stundande helgerna. Era krafter, engagemang och kompetenser behövs i ett händelserikt 0. God Jul och ett riktigt Gott Nytt År! I DETTA NUMMER > OM EDICO > Fredagen den december var en stor dag för Maria Kouns, lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. Då försvarade hon framgångsrikt sin licentiatuppsats Inga IG i kemi i Orkanen på Malmö högskola. Maria kouns första Licentianden Maria Kouns är en av åtta gymnasielärare från Malmö som deltagit i Lärarlyftets forskarutbildning. Under de senaste fyra åren har hon delat sin tid mellan forskning och undervisning. Maria Kouns var den första av licentianderna som blev klar med sin uppsats. Hon tycker att kombinationen av forskning och undervisning varit mycket positivt för uppsatsarbetet. Vad som varit viktigt att få reda på har framkommit under processens gång, till stor del ute i den praktiska verksamheten som lärare, sade Maria Kouns under licentiatseminariet. STUDERAT KEMIUNDERVISNING Uppsatsens fullständiga titel är Inga IG i kemi. En språkdidaktisk studie av en kemilärares undervisningsstrategier i en gymnasieklass med andraspråkselever. I den har Maria Kouns studerat en gymnasieklass på naturvetenskapsprogrammet där av elever har svenska som förstaspråk. Hon har använt en etnografisk metod där hon observerat klassen inifrån i lektionssalen, genom intervjuer, informella samtal, elevloggar, studium av läromedel och centrala styrdokument. Med sitt språkdidaktiska perspektiv har Maria Kouns studerat vilka undervisningsstrategier kemiläraren använder för att nå fram med kunskap. Hon konstaterar att det är komplexa och stundtals motsägelsefulla strategier, och att eleverna får mycket få tillfällen att vara språkligt aktiva. ETT VIKTIGT BIDRAG Opponent under seminariet var professor Inger Lindberg, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. Hon påtalade att Maria Kouns uppsats är ett viktigt bidrag till att utöka kunskapen om lärarens institutionella villkor, och att den ger en skrämmande bild av hur elever och lärare drabbas av tidspress och betygsstress. En licentiatexamen är en akademisk examen på forskarnivå och motsvarar ungefär en halv doktorsexamen. En intervju med Maria Kouns kommer i Edico framöver. Maria Kouns fick ta emot många gratulationer efter seminariet om hennes uppsats Inga IG i kemi. Professor Inger LIndberg, Stockholms universitet, kallade uppsatsen för Ett viktigt bidrag till att utöka kunskapen om lärarens institutionella villkor HELENEHOLM FÅR SPETSUTBILDNING I MUSIK > ALUMNIKÖREN REDO FÖR FÖRSTA KONSERTEN> VÄGLEDNINGSCENTRUM > INTRO REHAB VILL SAMMANFOGA MOSAIKEN > BETYG DÅ OCH NU > PROFILEN MED MALIN BRANDQVIST > MEDARBETARE RÄDDAR LIV I TANZANIA > 1 MEDIATEKET PÅ PAULI EN LEDANDE PULS > 1 SVENSKA -ÅRINGAR PRESTERAR SÄMRE > UNGDOMSUPPFÖLJARNA > 1 BOKTIPSET > 1 OLIKA BARN LEKA BÄST > VARMT TACK TILL TROTJÄNARNA> 0 EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens informationsavdelning och utkommer med nummer per år. EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar. ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens informationsavdelning. BILDER Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen. FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se och edico@malmo.se TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET: Komin/utbildningsforvaltningen SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen Susan Englund, lärare Komvux Södervärn Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola Jonas Nilsson, lärare Heleneholms gymnasium Örjan Westberg, praktikant informationsavdelningen OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist. TRYCK: WikingTryck AB PAPPER: MultiArt Silk. UPPLAGA: 00 ex NY LÄROPLAN FÖR GYMNASIET? Ska även gymnasiet få en ny läroplan? I dagsläget pekar inget på det, men grundskolans nya läroplan kom å andra sidan som en skänk (?) från ovan. När revisionen av kursplaner och betygskriterier inleddes för några år sedan hette det att någon ny läroplan skulle det minsann inte handla om. Tidigt i höstas deklarerade dock utbildningsminister Jan Björklund att grundskolan har fått en ny läroplan, Lgr. Nytt är dock endast kursplaner och betygskriterier medan den övergripande texten fortfarande är densamma som i Lpo. Det är därför något tveksamt att benämna Lgr som en ny läroplan. Med Björklunds definition av begrep- pet läroplan är det bara en tidsfråga innan gymnasiet får en ny läroplan men några indikationer finns å andra sidan inte. Om en ny läroplan skulle dyka upp är det inget oävet antagande att den får namnet Lgy, eller Magnus Grahn 1

3 SPETSUTBILDNING I MUSIK > < ALUMNIKÖREN HELENEHOLM FÅR SPETSUTBILDNING I MUSIK Den enda av Malmös gymnasieskolor som beviljas att genomföra en spetsutbildning med riksrekrytering är Heleneholm. Och det i ämnet musik. I och med reformen GY införs spetsutbildningar med riksrekrytering på flera gymnasieskolor runt om i landet. Dessa utbildningar kommer att finnas inom naturvetenskap, humaniora och estetik och riktar sig till särskilt begåvade elever inom dessa områden. Den enda av Malmös gymnasieskolor som av skolverket beviljats att genomföra en riksrekryterande spetsutbildning är Heleneholms gymnasium. Skolan blir en av totalt sex skolor i landet som kommer att erbjuda spetsutbildning i musik. Framförallt är syftet att se till att det i Malmö finns en återväxt av skickliga musiker vad det gäller klassisk sång och akustiska instrument, men utbildning inom andra genrer och instrument kommer också att erbjudas. Fördjupad musikundervisning Utbildningen genomförs inom ramen för det estetiska programmets examensmål och vänder sig alltså till speciellt begåvade elever som siktar på högskolestudier inom musikområdet. För elever på spetsutbildningen väntar en fördjupad musikundervisning, framförallt med inriktning på själva musicerandet. Lars Thelander, Heleneholms biträdande rektor med ansvar för estetiska programmet, är nöjd: I vår ansökan till skolverket fokuserade vi främst på ämnesmetodiken och på samverkan med Musikhögskolan, vilket även gav resultat. Skolverket ställer mycket specifika krav på skolorna som skall bedriva spetsutbildningen. Skolan måste ha resurser att bedriva en verksamhet på mycket hög nivå, men ändå till en rimlig kostnad. Man måste även styrka en nationell ef- terfrågan på utbildningen. Dessutom är det ett krav att utbildningen genomförs i samarbete med högskolan. I Heleneholms fall innebär detta samverkan med Musikhögskolan i Malmö vid Lunds universitet, där Heleneholms elever bland annat kommer att kunna läsa rena högskolekurser under den senare delen av utbildningen. Har goda förhoppningar Vi kommer att ha ett gemensamt utbildningsråd ihop med Musikhögskolan. Eleverna ska kunna medverka i seminarier, gemensamma lektioner och viss annan undervisning där. Dessutom är det meningen att vi ska erbjuda vissa högskolekurser under sista läsåret, berättar Lars Thelander. Heleneholm har under de senaste två åren bedrivit en försöksverksamhet med intern spetsutbildning i musik, men då har man enbart rekryterat bland skolans befintliga elever. BÖRJAR HÖSTEN 0 Den nya spetsutbildningen kommer från och med hösten 0 att ha platser och från och med hösten 01 kommer man, tillsammans med övriga estetiska utbildningar, att husera på Nya Malmö Latinskola. Lars Thelander har goda förhoppningar om att högt kvalificerade elever ska söka till utbildningen. Eleverna måste verkligen känna att de utvecklas. Det ska vara en utmaning för dem att gå utbildningen, något som det gemensamma utbildningsrådet också har i uppgift att bevaka, säger Lars Thelander avslutningsvis. Jonas Nilsson sånglärare Malin Karlström och eleven Hedvig Bäcke, ESb, gläds åt att Heleneholms gymnasium fått en spetsutbildning i musik. Foto: Jonas nilsson Thomas Tegler (till höger) har samlat ihop en kör för Före detta studenter på Latinskolan. ALUMNIKÖREN REDO FÖR FÖRSTA KONSERTEN Stopp killar, nu oktaverar ni tenorstämman! Körledaren Thomas Tegler försöker få ordning på nyckelpartierna i Händels Halleluja. Det är början på december och Alumnikörens julkonsert är inte långt borta. Thomas Tegler är musikläraren på Malmö latinskola som startat en kör för gymnasiets gamla elever. Alumnikören heter den och övningarna började i höstas. Idén har legat och grott länge, ända sedan en elev frågade mig när jag var med skolkören på Luciaturné i Tyskland 00, om jag inte kunde starta en kör med gamla elever. Då var det inte aktuellt, för jag ledde redan två körer utanför mitt arbete som musiklärare, berättar Thomas. Men han gillade idén. När Latinskolan firade sitt 00-årsjubileum i februari 00 ansvarade Thomas för en jubileumskonsert. Han fick då genom Skånes Körförbund kontakt med alla sångare som någonsin gått på Latinskolan. Jubileumskonserten var en engångsföreteelse, men Thomas fortsatte fundera på att samla före detta studenter till en kör. Fler och fler av mina elever har frågat om jag inte kunde hjälpa dem att hitta en kör att sjunga i efter studenten, då de tyckte att det var roligt och inte ville släppa sången efter gymnasiet, säger han. TOG KONTAKT PÅ FACEBOOK I våras kontaktade Thomas flera av sina gamla elever på Facebook. Intresset var stort. I kören ingår just nu sångare, där majoriteten är före detta elever till Thomas. Men den äldsta körmedlemmen tog studenten redan. Jag efterlyser fortfarande fler folk som tog studenten på 0-talet eller tidigare, då min vision är att ha blandade åldrar i kören, säger Thomas. Fredrik Holst, en av körens sju manliga medlemmar, tog studenten. Vi har väldigt kul tillsammans. Och det känns roligt att ha kvar kontakten med skolan på det här sättet, säger han. Alumnikörens första framträdande blir på Latinskolans julkonsert den 0 december klockan 1.0. Det är lite nervöst eftersom det är första gången. Men repetitionerna går bra. Körsång är en färskvara och vi måste hålla igång fram till konserten, säger Thomas. Julkonserten är inget slutmål för Alumnikören. Nej, vi fortsätter efter nyår och då arbetas det mot en vårkonsert och sen får vi se vad som mer trillar in för inspiration. THOMAS TEGLER Ålder: år. Född i: Malmö. Bor i: Malmö. Bakgrund: Musiklärare på Malmö Latinskola sedan 00. Tidigare elev på samma gymnasium. Gör just nu: Repeterar med Alumnikören. Familj: Singel. Intressen: Träning. Utbildar sig under hösten till spinninginstruktör. 1

4 VÄGLEDNINGSCENTRUM > < INTRO REHAB Personer med traumatiska krigs- och tortyrupplevelser kan få stöd på Arbetscentrums nya Intro Rehab. I oktober var det öppet hus. INTRO REHAB VILL Sammanfoga mosaiken EN samlad väg in till vuxnas lärande Tisdagen den december invigdes Vägledningscentrum på Föreningsgatan A och. Vägledningscentrum har funnits organisatoriskt sedan den 1 juli 00. Enligt verksamhetschef Anette Stoltz är huvudanledningen till den försenade invigningen att det är först nu som lokalernas ombyggnation är klar. Det är en stor omorganisation som innebär att vi samlar alla vägledningsresurser för vuxna på en plats, säger hon. På vägledningscentrum jobbar idag vägledare som tidigare arbetat på före detta Infoteket, Valideringscentrum och ute på de olika Komvux Malmö-enheterna. Uppdraget är omfattande och kräver en bred kompetens. ETT ARBETE SOM Gör skillnad Omorganisationen har gått bra och nu fungerar alla nya rutiner. Vad kunderna som kommer till Vägledningscentrum vill ha hjälp med spänner över ett brett fält. Allt från de som inte har någon aning om vart de är på väg i livet, vad de vill jobba med eller studera, till dem som vill ha hjälp med att välja mellan olika universitet i andra länder. Alla ansökningar till Komvux Malmö går via Vägledningscentrum, likaså alla som anmäler sig till svenska för invandrare, säger Anette Stoltz. I uppdraget ligger också validering, beredning av alla komvuxansökningar, tester, hjälp med studieplanering, att sammanställa slutbetyg, stöd till studerande med särskilda behov samt ungdomsuppföljning. Anette Stoltz igen: Vi har ett viktigt och fint uppdrag. Vi utför ett arbete som gör en skillnad för många människor och vi vet vikten av att se individen i mängden av alla människor och ansökningsblanketter. För dem som anmäler sig till sfi i de nya lokalerna på Föreningsgatan är det första vägledningssamtalet en viktig ingång till det svenska utbildningsväsendet och det nya landet. Tidigare fick nyanlända invandrare gå till Invandrarservice eller till sina lokala stadsdelskontor när de skulle ansöka till svenska för invandrare. Icke nyanlända invandrare gick till Komvux Malmö Södervärn för att ansöka. Nu finns allt samlat under samma tak. Vägledaren Robert Falcaru tar emot sökande i receptionen på den nya sfi-avdelningen. Där bedömer han om den sökande behöver ett vägledningssamtal eller bara behöver allmän information. När han registrerat den sökande hjälps de åt att på en världskarta hitta platsen personen kommer ifrån. Verksamhetschef Anette Stoltz och utbildningschef Matz nilsson talade på invigningen den december. Sedan starten den januari har drygt 00 personer anmält sig till sfi genom VÄgledningscentrum. Därefter får den sökande träffa en studie- och yrkesvägledare för ett första vägledningssamtal, i de flesta fall även en pedagog för att få hjälp med att bestämma vilken kurs och nivå man ska gå på. Hos studie- och yrkesvägledarna görs en kartläggning av den sökandes skoloch yrkesbakgrund för att ta reda på om det finns möjlighet till en yrkesbedömning eller validering av tidigare yrkeskunskaper eller betyg. Denna kartläggning mynnar sedan ut i en första individuell studieplan och en anmälan till önskad utbildningsanordnare. Deltagaren erbjuds en plats på sfi inom tre månader från ansökningsdagen. I ständig utveckling Vägledningscentrum har utvecklat ett nära samarbete med en lång rad aktörer. Utbildningsanordnare på alla nivåer, Arbetsförmedling, CSN, AIC, Invandrarservice, Lärcentrum, Kommunförbundet för att nämna några. Och framtiden? Vi kommer att vara i ständig utveckling när det gäller kvalitet, metoder och rutiner. Vi har stor nytta av gemensam fortbildning med Arbetsförmedlingen så att vi håller oss uppdaterade när det gäller arbetsmarknaden. Vi kommer att utveckla våra metoder för vägledning under 0. Vår vision är att bli Sveriges bästa Vägledningscentrum, säger Anette Stoltz. I oktober var det öppet hus på Intro Rehab i ljusa, nyrenoverade lokaler på Föreningsgatan B. Narcis Spahovic, som är samordnare för Intro Rehab och Arbetscentrum, samt samordnare Tobias Widerberg, inledde med att berätta om Intro Rehabs arbete. Verksamheten är ett samarbete mellan mellan Malmö stad, Region Skåne, Röda Korset, Arbetsförmedlingen och olika utbildningsanordnare. Verksamheten ligger inom Malmö stads Arbetscentrum och vänder sig till nyanlända flyktingar och invandrare med migrationsrelaterad stress inklusive posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Personer med traumatiska krigs- eller tortyrupplevelser erbjuds alltså hjälp inom Intro Rehab. Förutsättningen är att man har aktuellt uppehållstillstånd och inte varit folkbokförd i Sverige längre än tre år. Deltagare inom Intro Rehab erbjuds kombinerad rehabilitering och introduktion. Målet är att genom rehabilitering skapa förutsättningar för individen till förbättrad hälsa, återgång till ordinarie verksamhet samt öka möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden eller vidareutbildning. Joakim Dahlin, Sfi-lärare, berättade om sitt arbete på intro Rehab. Bygga upp en tillit Barbro O Connor, verksamhetschef och psykolog på Röda Korsets center för krigsskadade och torterade, berättade om psykiska och somatiska symptom till följd av krig och tortyr med fokus på PTSD. Att tvingas bryta upp från sitt hem är som mosaik som krackelerar. Det är svårt att sammanfoga mosaiken igen. Det är inte bara att resa sig upp och bli som förut och klara av alla krav som ställs. Men man kan utveckla en styrka att gå vidare. Statusförlusten och språkförlusten man upplever i det nya landet kan ibland vara värre än själva traumat. Man har förlorat hela sin identitet, och nu är man ingenting. Att bygga upp en tillit till människor är A och O för att komma vidare. Och att arbeta är rehabilitering, en återknytning till ett normalt liv, sade Barbro O Connor. Samordnare Tobias Widerberg berättade om hur Intro Rehab arbetar med målgruppen med fokus på sfi och arbetsinriktad rehabilitering. Det gäller att lära sig språket och sträva efter en normal tillvaro att bygga upp mosaiken igen. Detta minskar sjukskrivningar och bryter isolering. Vårt jobb är att göra bedömningar, sätta in olika insatser, följa upp, göra nya mål och ge nytt hopp. Hela tiden i balans och med hänsyn till deltagarens hälsa. Vi jobbar alltid med mål, om än aldrig så små, sade han. Intro Rehab bedriver pedagogisk samt praktisk och arbetsinriktad rehabilitering. Minst 0 procent av deltagarna kommer ut i arbete efter studier. Praktik och arbete innebär ett lyft, inte bara för deltagaren utan för hela familjen. Vi har ett bra och direkt samarbete med Af. Det är en av förklaringarna till de lyckade resultaten att så många av våra deltagare fått jobb, säger Eva Ek Törnberg, praktiksamordnare på Intro Rehab. Joakim Dahlin, sfi-lärare, berättade om sitt arbete på Intro Rehab. Foto: Susan englund Vi är fyra lärare och har nu 0 deltagare fördelade på fyra grupper indelade efter språklig nivå. Vi är på Komvux Södervärn, vårt moderskepp, en dag varje vecka och har svenska med sång tillsammans med Eva Bornemark. Skapa en positiv atmosfär Vi skapar en grundtrygghet för deltagarna genom en förutsägbar, avspänd och positiv atmosfär i klasserna. Vi arbetar mycket med bekräftelse och kontinuitet och satsar på olika lärstilar. I undervisningen ingår arbetsmarknadsvägledning, då vi gör studiebesök på olika arbetsplatser, fysioterapi och hälsoinformation, samarbete med Naturskolan och konversation med vanliga svenskar, vilket är mycket uppskattat. Deltagarna känner sig trygga hos oss. Vår roll är att skapa trygghet här, men också att visa att det finns ett liv efter och utanför Intro Rehab, avslutade Narcis Spahovic. Susan Englund 1

5 BETYG DÅ OCH NU > < BETYG DÅ OCH NU I förra numret av Edico bekantade vi oss med 00-talets första betygssystem, det absoluta. Den här gången är det dags för dess efterföljare, det relativa betygssystemet, som i gymnasieskolan härskade från 0 till. DET RELATIVA BETYGSSYSTEMET Det relativa betygssystemet infördes successivt från 0-talets början. Bakgrunden var att betygen i ökande utsträckning skulle användas när eleverna sökte från realskola till läroverk och därifrån vidare till högre utbildning. Trycket på lärarna att ge betyg som var i överkant ökade därmed och det blev betygsinflation. Arbetet med ett nytt betygssystem började redan. Det skulle bygga på normrelaterad bedömning och vilade därmed på helt nya principer. Vid normrelaterad bedömning jämförs den enskilde individen med den normgrupp, det vill säga den population, som hon tillhör. Denna typ av bedömning utgår från antagandet att prestationer av olika slag är ungefärligt normalfördelade. Tankarna grundar sig på forskning från -talet om en normalfördelning av intelligensen i en stor population. Precis som exempelvis skostorlek eller längd är normalfördelade, skulle mänskliga egenskaper vara fördelade så att de flesta befinner sig runt medelvärdet, med en begränsad spridning uppåt och nedåt. Om man hade att göra med ett stort antal elever så skulle de fördela sig så att många hamnade relativt nära medelprestationen i hela gruppen, medan prestationerna blir färre ju längre bort från medelvärdet de ligger. Exempelvis skulle 1 procent av eleverna få betyget A, medan procent skulle få betyget Ba. BESTÄMD Betygsfördelning Bland alla eleverna i en hel årskull skulle en bestämd betygsfördelning gälla. Med hjälp av ett centralt framtaget prov fick man reda på var eleverna låg och med detta system hoppades man kunna åstadkomma rättvisa i betygsättningen. Det relativa betygssystemet infördes i folkskolan i början av 0-talet och i den nya grundskolan i och med Lgr. Nu ersattes bokstavsbetygen med siffror 1 enligt fördelningen 1: procent, : procent, : procent, : procent, : procent. I och med Lgy 0 implementerades denna skala i gymnasieskolan. Där gällde Det Relativa betygssystemet gällde i Sverige mellan 0 och. Bland alla elever i varje årskull skulle en bestämd betygsfördelning gälla. Detta ledde till många missförstånd. FOTO: COLOURBOX.COM normalfördelningen alla elever i samma ålder på samma linje. Elever på praktiska linjer jämfördes alltså inte med elever på teoretiska. Den enskilda klassens medelbetyg skulle följa det medelbetyg som den uppnått på det centrala provet. Lärarens fick i sin betygssättning avvika högst 0, betygsenheter från medelbetyget på det centrala provet. Om läraren ville avvika mer måste hon skriftligt motivera detta. Fördelen man såg med det relativa betygssystemet var rättviseaspekten; betygen var inte längre godtyckliga. Precis som eleverna jämfördes med varandra när de sökte till högre utbildning, jämfördes de med varandra när betygen sattes. Betyget var alltså främst ett instrument för att eleverna skulle kunna konkurrera om utbildningsplatser på lika villkor. FEMMORNA ÄR SLUT Ett huvudproblem med det relativa betygssystemet var att det missuppfattades av alla; lärare, elever, föräldrar och politiker. Många verkar ha trott att normalfördelningen alltid skulle gälla i alla enskilda klasser, vilket ju inte alls var fallet. Detta var också huvudargumentet när det relativa systemet byttes ut. På grund av denna missuppfattning ska många lärare ha kommit med kommentarer av typen femmorna är slut, några måste ju faktisk ha etta också. Lärare ska därmed antingen ha missuppfattat allting, eller ha gömt sig bakom betygssystemet när elever har klagat. Om femmorna är slut -historierna verkligen är sanna, eller om de snarare är ett slags vandringssägner bland besvikna elever är svårt att säga. Faktum kvarstår dock att det relativa betygssystemet var komplicerat och svårbegripligt. Tecken på låg ambitionsnivå Ett annat problem var att man inte kunde veta vad de relativa betygen egentligen stod för, eftersom ett betyg inte var mått på hur väl eleven lyckats med att nå upp till en viss kunskapsnivå, utan bara gav information om hur eleven låg till jämfört med andra elever. Ytterligare en svaghet var att skolan räknade med att sju procent av eleverna skulle få betyget 1, det vill säga i praktiken underkänt. Det kan uppfattas som omoraliskt och som ett tecken på en alltför låg ambitionsnivå. Systemet ansågs också främja konkurrens mellan elever istället för samarbete. När 0-talet gick mot sitt slut var klockan slagen för det relativa betygssystemet. Ett helt nytt, målrelaterat, betygssystem knackade på dörren och skulle införas i och med Lpf. Mer om detta i nästa nummer av Edico. Jonas Nilsson ETT huvudproblem med det relativa betygssystemet var att det missuppfattades av alla. Rättvisare betyg var regeringens kanske starkaste argument för att förändra det nuvarande betygssystemet. Men blev det verkligen rättvisare? Det undrar Magnus Grahn i en krönika. BETYGSKOMPROMISS LEDER TILL ORÄTTVISA Tanken med ett betygssystem med fler steg var att skipa större rättvisa men blir det verkligen så? I slutet av november kom nämligen regeringspartierna överens med Socialdemokraterna och kohandeln resulterade i att inte formulera några betygskriterier för två av de sammanlagt sex stegen. Lärarfack hyllar historiskt beslut, konstaterade Dagens Nyheter söndagen den november. De båda lärarfacken var i stort sett positiva till det nya betygssystemet, och visst är det positivt att det nu i och med betygskompromissen finns ett blocköverskridande samarbete i skolfrågor. Men har lärarfacken, regeringen och Socialdemokraterna gjort sin hemläxa? Och har de lärt något av historien? Tveksamt. När den nuvarande läroplanen infördes i mitten av 0-talet saknades kriterier för betyget MVG, något som av vissa upplevdes som orättvist och kanske också bidragit till den flumskola som några anser kännetecknar det svenska utbildningssystemet. Sedermera fick även betyget MVG kriterier eftersom man ansåg att det skulle rätta till nationella olikheter och orättvisor. När då kriterier saknas för två av de sex betygsstegen måste frågan ställas hur det gick med den nationella rättvisan. För betygen B och D kommer det inte att finnas några kriterier, vilket betyder att stora skillnader kommer att uppstå i bedömningen av elevernas kunskaper. Det betyder att betyget B inte alls betyder samma sak i Lund som i Kiruna, men inte heller i Lund som i Malmö och faktiskt inte heller på S:t Petri som på Borgar. Om målet var en likvärdig och rättvisare skola kan det nya betygssystemet vara ett steg tillbaka. Det finns förstås flera sidor av den här problematiken, exempelvis att regeringen hade fått backa när det gäller stora delar av utredningsarbetet och kanske till och med blivit tvungen att börja om från början när det gäller både kursplaner och betygskriterier. Överenskommelsen bidrar som Socialdemokraternas talesman på utbildningsområdet, Mikael Damberg, uttryckte det till behövlig stabilitet inom utbildningsområdet. Den politiska kompromissen blev alltså viktigare än skolans innehåll. Så gick det alltså till när en politisk kompromiss ledde till nationell orättvisa men det lär å andra sidan inte dröja särskilt länge innan kriterier för betygsstegen B och D finns på pränt. Magnus Grahn 1

6 PROFILEN > < MALIN BRANDQVIST Malin Brandqvist är skådespelerska, regissör och lärare i scenisk gestaltning, fysisk teater och svenska som andraspråk på Komvux Malmö Pauli. Favoritregissörer i ungdomen var Susanne Osten och Marianne Ahrne, men nuförtiden har Malin inga favoriter. Jag behöver inga förebilder längre nu ska man ju vara en förebild själv! Vi har många bra och spännande kurser här på Komvux Malmö Pauli. Ämnen som borde lyftas fram mer inom vuxenutbildningen, tycker jag. Och vi är det enda komvux i Sverige som har teater i kursutbudet, så vitt jag vet, säger Malin. Scenisk gestaltning / fysisk teater är en väldigt populär kurs, med deltagare som har massor av livserfarenhet och som vill prova på teater. Deras erfarenheter bearbetas med hjälp av det sceniska uttrycket. De berättar historier, öppnar upp och visar vem de är. Så det blir mycket skratt och känslor på lektionerna. Teater är unikt I teaterkursen möter de studerande estetiska läroprocesser, vilka tydligt lyfter fram att lärandet är en process som inbegriper såväl teori som praktik samt de studerandes egna erfarenheter. I det sceniska ryms alla uttrycksformer som ord, musik, sång, tal och dans. Dessa uttryck stärker de studerandes självkänsla. Kursen utvecklar också samarbete i grupp och social kompetens, säger Malin. Teater är unikt, därför att man jobbar med sig själv, man jobbar med det man har med sig och startar en utforskande process mot personlig utveckling tillsammans med andra. 1 1 man kan skapa teater och magi var som helst! Samarbete oerhört värdefullt Terminens arbete resulterar alltid i en föreställning. Nästa premiär sker den 1 december i Latinskolans aula och pjäsen handlar om fördomar och rasism. Det är viktigt att eleverna får möta en publik, att de vågar stå på scen efter resan dit. Samarbete med andra ämnen är oerhört värdefullt. På komvux finns en teoretisk kurs, Global utveckling, där de studerande har arbetat med temat Makt och maktlöshet. De har skrivit texter som handlar om fördomar i det mångkulturella samhället. Mina teaterstuderande har läst deras texter och valt ut vissa texter att bearbeta och iscensätta. På så sätt kan de estetiska läroprocesserna berika de teoretiska ämnena och vice versa. Detta utnyttjar jag också när jag undervisar i svenska som andraspråk och uttal. Uppvuxen med teater Malin är född i Malmö, men bodde i Döderhult utanför Oskarshamn mellan och 1 års ålder. Sedan flyttade familjen tillbaka till Skåne och Ängelholm, där jag bodde under högstadiet och gymnasiet. Nu bor jag i Dalby vid Skrylleskogen med man och två söner. MALIN BRANDQVIST Ålder: år. Gör just nu: Andas, undervisar och repeterar. Livsfilosofi: It s not failing it s finding out (ord från teaterimprovisationens fader, Keith Johnstone). Född i: Malmö. Bor i: Dalby. Familj: Man och två barn. Intressen: Resor och allt som har med vatten och natur att göra. 1 1 FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA FOTO: FREDDY BILLQVIST

7 PROFILEN > < MALIN BRANDQVIST < KRISTINA JÖNSSON Hon växte upp i ett akademiskt hem, föräldrarna arbetade som lärare, där teater spelade en stor roll. Teatern har alltid funnits i familjen. Pappa regisserade en del, och som barn satt jag med vid alla premiärer. Det var nog där idén föddes om att jag skulle bli regissör. Friidrottsstjärna En annan dröm var att bli friidrottsstjärna. Längdhopp, häck och 0 meter var mina specialiteter. Jag spelade också basket och ägnade mig åt utförsåkning. Tyvärr voltade jag i en backe när jag var 1 år och fick en knäskada. Korsbanden var borta och jag fick beskedet att jag inte på allvar kunde ägna mig åt idrotten längre. Drömmen bara försvann. Det var min första kris och tog flera år att komma över. Det positiva var att jag satsade på teater och dans istället. Bra fostran i teaterns värld Malin flyttade till London som 0-åring för att arbeta som au-pair hos en familj som ägnade mycket tid åt teater och film. Jag hängde med på alla föreställningar och intresset för teater växte än mer. I London började jag med improvisationsteater. Sedan följde regiutbildning på folkhögskola i Norrköping, elevarbete på Skånska teatern och studier i Drama, teater, film i Lund. Därefter följde jobb som skådespelare på Husvagnsteatern och Studioteatern, där hon också var barn- och ungdomspedagog, och forumteater på Teater X på Rosengård. Jag studerade också på Institutet för scenkonst i norra Italien och gjorde min skådespelarutbildning där. Vi jobbade hårt, minst timmar om dagen, och mycket med den experimentella fysiska teatern. Jag har mött många stora konstnärer genom åren och fått en bra fostran i teaterns värld. Kom in i skolans värld Malin blev frilans när hon kom hem från Italien och jobbade några år som skådespelare. Då träffade jag min stora kärlek, som är musiker och skådis, och vi fick barn. Frilanstillvaron passade mig inte längre, och jag fick jobb som teaterlärare på Nya Skånska teatern i Landskrona, dit gymnasieskolans teaterelever från estetiska programmet kom för att få sin undervisning. Jag kom på det viset in i skolans värld, med bedömning, betyg och allt, säger Malin och ler. Hon ville ha behörighet som gymnasielärare, så det blev lärarhögskolan i Malmö. Utbildningen skedde samtidigt som hon fick en tjänst på Komvux Kronborg. Jag gillar att vara handledare, att organisera, strukturera och regissera. Har nog typiska ledaregenskaper. Så jag har hamnat helt rätt som lärare. Vi måste vara här och nu Det blir en hel del teater även på fritiden Jag tröttnar aldrig på teater. Det blir hela tiden något nytt, även om det är samma scen som ska repeteras om och om igen. Teater är ju upprepningens konst. Men det blir aldrig exakt samma scen, och nyanserna är fantastiska. Jag lär eleverna att vi måste vara här och nu teater kräver det. Efter Komvux Kronborgs flytt till Pauli, sker teaterlektionerna nu i Latinskolans annex. Man kan skapa teater och magi var som helst, säger Malin. Susan Englund En studieresa till Bukoba i nordvästra Tanzania blev inte alls vad sjuksköterskan Kristina Jönsson hade tänkt sig. MEDARBETARE RÄDDAR LIV I TANZANIA S:t Petri skola håller på att bygga upp ett samarbete med tanzaniska Hekima Girls Secondary School och i början av november var det åter dags för en studieresa; den här gången med elever som utförde fältarbete i form av intervjuer, studiebesök, enkäter och observationer. Resan avslutades med studiebesök på Krigsförbrytartribunalen för Rwanda, vilken är belägen i Arusha vid Kilimanjaros fot. Förutom elever och lärare deltog även S:t Petri skolas sjuksköterska, Kristina Jönsson. Jag blev nyfiken efter den reseskildring som gjordes efter den rekognoseringsresa som S:t Petri genomförde förra året. Tyckte också samarbetet med en afrikansk skola lät väldigt spännande och undrade över hur landets elevvård såg ut. Sister Esther, Hekimas rektor, som jag träffade vid hennes besök på S:t Petri i våras, är en mycket spännande och karismatisk person, så jag ville se på vilket sätt hon kunde driva denna stora skola i landet Tanzania, förklarar Kristina Jönsson. Alltid tillgänglig Sagt och gjort Jönsson raggade på egen hand medel för den här studieresans finansiering. Jag ville fördjupa mig i hur sjukhusvården ser ut, fundera över olika hälsofrågor i allmänhet men speciellt för barn och ungdom. Sedan lockade även resans ledmotiv samt att jag skulle få lära mig mycket och få inblick i landet Tanzania. Nu, några veckor efter genomförandet, ångrar Kristina inte för ett ögonblick att hon drog till Afrika. Jag har varit med om så mycket att det är svårt att berätta och jag upplever att jag sett det mesta men ändå inte. Jag har fått en stor inblick i hälsovård både för barn, ungdom och vuxna. Jag har starka minnen och upplevelser från mitt hospiterande med läkaren i Hekima. Det glömmer jag aldrig och blir fortfarande starkt berörd av dessa minnen. Kristina etablerade även kontakt med sjuksköterskan på Hekima. Sjuksköterskan Kristina Jönsson lärde sig massor om tanzania och särskilt landets hälsovård. Foto: privat Jag glömmer inte mina stunder med nurse Prudentiana på Hekima skolan. Vi tillbringade tid tillsammans och jag fick möjlighet att berätta om mitt arbete med ungdomarna på vår gymnasieskola, informera om hälsofrågor och material jag hade med mig och fick i utbyte hennes roll bland ungdomarna på Hekima. Dessutom hann Kristina Jönsson med att bli en stor hjälte. Hon kan nämligen ha räddat livet på en man då denne inte hade de pengar som krävdes för fortsatt vård av sjukdomen malaria. En insats som nämnda Sr Ester beskrev på följande sätt: Ms Kristina touched our, but especially a local family s hearts, when she paid a malaria patient s medication bill which the family had failed to pay and instead had desperately decided to return the man home to await his tragic fate. Kan man tänka sig en friskare satsning av en sjuksköterska? Magnus Grahn 1

8 ÅRETS SKOLBIBLIOTEK > < PISA 00 Svenska -åringar presterar sämre Jenny Uthas och Teresia Palander, skolbibliotekarier på mediateket Pauli gymnasium Årets skolbibliotek 0. FOTO: ANN-MARIE FORSBERG MEDIATEKET PÅ PAULI EN LEDANDE PULS Det ligger mycket hårt och målmedvetet arbete bakom den prestigefyllda titeln Årets skolbibliotek. Mediateket på Pauli gymnasium har på några år utvecklats till en ledande puls på skolan: en informations- och läromedelscentral, en kulturell mötesplats och ett viktigt stöd i lärarnas pedagogiska arbete. Årets skolbibliotek utses av Nationella Skolbiblioteksgruppen, ett nätverk som arbetar för skolbibliotekens bevarande. I år föll valet på mediateket på Pauli gymnasium, en av nominerade verksamheter. Priset delades ut på Skolforum i Älvsjö i början av november. Det var med andra ord en mycket stolt dag för Teresia Palander och Jenny Uthas, skolbibliotekarier, Edward Jensinger, ansvarig skolledare, och Krister Wahlström, samordnande rektor. De senaste åren har utvecklingen gått väldigt fort fram på både pedagogik och andra områden i vår skola. Dock har biblioteket varit den del som utvecklats mest, snabbast och med störst entusiasm, säger Edward Jensinger. Del av varje del Ur motiveringen: Skolbiblioteket har kraftigt bidragit till att Pauli gymnasium de senaste åren utvecklats i mycket positiv riktning. Tydliga mål har gemensamt satts upp för elevernas informationskompetens och läsning med bland annat bok-filmbloggprojekt samt för läromedelshantering. Biblioteket utmärker sig också i sin roll som kulturell mötesplats med lockande evenemang som främjar en kulturell medvetenhet hos eleverna. Väldigt stort fokus lägger vi på mötet med eleverna. Bibliotekarierna driver på den pedagogiska utvecklingen, säger Edward Jensinger. Den senaste tiden har man bland annat haft vampyrtema, Nobelfest, bokbytardag och novelltävling på spöktema. Många av eleverna uppskattar arrangemangen. Fler och fler blir engagerade och det är vi väldigt glada för, säger Teresia Palander. Biblioteket har ett nära samarbete med lärare och specialpedagoger kring olika projekt. Personalen handleder elever i informationssökning och leder bokprat i klassrummen. Det känns som att man är del av var- je liten del på skolan. Väldigt rolig skola att jobba på, säger Teresia Palander. Prestigelöst Skolbibliotekarierna har nu också en aktiv roll i skolans läromedelshantering. All utlåning av läromedel sker via bibliotekets system. Lärarna tar sina klasser till en läromedelscentral där utlåningen sker. Det har tidigare varit ett stort svinn på läromedel. Tanken är att man ska få en större överblick, säger Jenny Uthas. Vi besökte ett par skolor i Stockholm som sedan flera år tillbaka hanterar läromedelsutlåning via biblioteket för att ta del av deras erfarenheter. Det är något som vanligtvis tar lång tid, men vi har lyckats införa det på ett år, säger Jenny Uthas. Det har inneburit en del merarbete, men de känner ett starkt stöd från skolans ledning, som är påläst och visar ett stort intresse för bibliotekets verksamhet. Det finns hur mycket eldsjälar som helst och de flesta gör ett fantastiskt jobb. Men på en stor skola går det inte att gå ut och missionera ensam. Man måste ha förståelse från skolledningen, säger Teresia Palander. Lärarna här är fantastiska också. När man kommer med en idé får man positivt gensvar. Det finns en prestigelöshet här, man tänker på elevens bästa. -åriga elever i Sverige får allt sämre resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskapliga ämnen. Det visar den nya undersökningen Pisa 00. Pisa står för Programme for International Student Assessment. Det är en undersökning som genomförs vart tredje år för att ta reda på hur ländernas -åringar står sig i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Syftet är att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att eleverna är rustade att möta framtiden. Kunskaper och färdigheter som bedöms vara nyttiga i det vuxna livet betonas. Resultaten är nedslående för Sveriges del. I läsförståelse och matematik ligger svenska elever på en genomsnittlig nivå för OECD-länderna, efter att tidigare ha legat klart över snittet. I naturvetenskap ligger de svenska eleverna under snittet Var fjärde svensk pojke når i dag inte upp till basnivån i läsförståelse. Foto: colourbox.com dag om funktionsnedsättningar drog 0 Konferensen anordnades av Utbildningsförvaltningen i samarbete med FoU Malmö/utbildning som ett initiativ från det nätverk som finns i SSSV kring elever i behov av särskilt stöd. Skolperspektivet är underrepresenterat när det arrangeras mötesplatser med tema neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fokus ligger oftast på de medicinska aspekterna på diagnoserna säger Ann Charlotte Thelander, koordinator för SSSV-nätverket. Vi vill med dagens tolv seminarier i första hand visa upp de lokala skolutveck- för första gången någonsin. Alltsedan den första Pisa-undersökningen år 000 har trenden varit en stadig nedgång för svenska elever. Det som framför allt hänt under de tio åren är att svaga svenska elever fått gradvis sämre resultat. De starka eleverna presterar också något sämre, men skillnaden i resultat mellan de högpresterande och de lågpresterande blir bara större. Skillnaderna mellan könen ökar också. Enligt Skolverkets sammanfattning har pojkarna tappat mer än flickorna resultatmässigt under perioden. Var fjärde svensk pojke når inte upp till basnivån i läsförståelse. Över en tredjedel av eleverna i Sverige uppger att de aldrig läser för nöjes skull. Pisa-studien rör också skolans likvärdighet, det vill säga hur ett lands skolsystem lyckas kompensera för elevers olika möjligheter att få tillgång till och tillgodogöra sig utbildning. Enligt undersökningen har den svenska skolan blivit mindre likvärdig. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har alltså ökat, samtidigt som skillnaderna mellan skolor har blivit större. Skolverket ser inga tecken på 0 deltagare från Malmö gymnasieskolor och övriga kommuners skolor i SSSV, Samverkan Skåne sydväst, samlades på Orkanen den 1 november för heldagskonferensen Pedagogiska perspektiv om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos elever. lingsarbeten som finns i regionen, men också elev- och föräldraperspektiv på skolan utifrån diagnosens betydelse. Språklig grund för lärande I Matz Nilssons inledningstal pekade han på två utmaningar för skolan när det gäller ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: det fria gymnasievalet och att med rätt stöd kunna fullfölja sin utbildning. Konferensens huvudföreläsare Barbro Bruce, lektor i utbildningsvetenskap på lärarutbildningen, Malmö högskola, höll att den här utvecklingen är på väg att bromsas upp, snarare tvärtom. Av OECD-länderna är Sydkorea och Finland de länder som visar bäst resultat. Också Kanada, Nya Zeeland och Japan gör bra ifrån sig. Sammanlagt deltog nästan en halv miljon -åringar i Pisa 00. länder undersöktes, däribland alla OECD-länderna. OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Läs hela rapporten på se/publikationer Barbro bruce, lektor i utbildningsvetenskap, var huvudföreläsare på konferensen. Foto: Malmö högskola en inspirerande föreläsning utifrån konferensens tema om den centrala roll den språkliga grunden har för både lärande och social gemenskap. 1

9 UNGDOMSUPPFÖLJARNA > < UNGDOMSUPPFÖLJARNA De har skickat 100 brev, knackat på 00 dörrar och lottat ut Ipods. Sedan i maj har fyra ungdomsuppföljare arbetat på Vägledningscentrum för att komma i kontakt med ungdomar i utanförskap. ALLT vårt ARBETE KAN INTE RÄKNAS I SIFFROR Vägledningscentrum i Malmö startade projektet med ungdomsuppföljare för att bättre nå ut till ungdomar i riskzonen att hamna utanför samhället. Det handlar om ungdomar i gymnasieåldern som varken studerar eller arbetar. Projektet ska vara en förstärkning till den verksamhet som redan finns. Vår uppgift har varit att modernisera sättet att kommunicera med ungdomar, säger Drilon Iberdemaj. Han är statsvetare och en av fyra anställda inom projektet. De andra är Cesar Vargas, socialpedagog, Heidi Mäkelä, studie- och yrkesvägledare och Paulina Brefelt, socionom. SJU INTENSIVA MÅNADER Ungdomsuppföljarna ser nu tillbaka på sju månader av intensivt arbete. Det började med en målgruppsundersökning där de frågade sig hur man kan få unga människor att söka sig till Vägledningscentrum. Sedan tidigare fanns ett informationsbrev som skickades ut till alla ungdomar utan sysselsättning. Alldeles för formellt och svårbegripligt, enligt ungdomsuppföljarna. Vi valde att utforma ett nytt brev med ett helt annat tilltal och utseende, berättar Cesar Vargas och fortsätter: I det här utskicket ställde vi den direkta frågan Vad gör du?. Vi ökade också svarsmöjligheterna och erbjöd ungdomarna att svara genom e-post, sms, telefon, vanligt brev eller ett webbformulär. Brevet gick ut till ungdomar. För att locka så många som möjligt att svara lottade man ut tio Ipods bland de som hörde av sig. Det måste finnas en nyttoaspekt för att folk ska svara på ett sånt här utskick. Visst, man kan vinna en Ipod, men vi har framför allt betonat att man kan hitta andra vägar till sysselsättning och att de svar vi får in är värdefulla för vårt arbete med andra ungdomar, säger Drilon Iberdemaj. DÖRRKNACKNING Ett par veckor efter att brevet skickats ut satte gruppen igång att ringa upp de ungdomar som inte svarat. Nästa steg blev att knacka dörr. I samarbete med andra organisationer och stadsdelsförvaltningar har ungdomsuppföljarna knackat på hos cirka 00 personer. Ett tidskrävande arbete, eftersom det ibland är mycket svårt att ta reda på var ungdomarna håller hus. När ungdomsuppföljarna väl kommit i kontakt med en person har de försökt erbjuda dem en tid på Vägledningscentrum. Först blir de ju lite chockade över att vi kommer till deras hem. Men sedan inser de snart att vi är där för deras skull. Jag har aldrig fått en dörr i ansiktet, säger Heidi Mäkelä. Att vi söker upp dem i deras privata sfär, det visar på engagemang. Föräldrarna är oftast de som är mest positiva till våra besök. Hela familjen kan ibland dyka upp och vara med i dialogen, fyller Cesar i. Allt arbete vi gör kan inte räknas i siffror, det kvalitativa är minst lika värdefullt för oss som jobbar med ungdomsuppföljningen. Det kan vara ett enskilt telefonsamtal eller ett personligt möte som dröjer sig kvar, säger Paulina Brefeldt. Ungdomsuppföljarna Heidi Mäkelä, cesar Ungdomarna och deras familjer har varit väldigt gästfria. Jag tror att det personliga mötet fungerar bättre än all teknik. Vi fyra är relativt unga och pratar så att de får förtroende för oss. Jag tror att det är jätteviktigt, säger Heidi Mäkelä. FRÅGOR KRÄVER SVAR Att möta ungdomarnas frågor kräver betydande kunskaper om Malmö stads organisation. Det viktigaste är att kunna ge svar på de frågor de har just då. Hur man anmäler sig till en utbildning, var man kan få en praktikplats, vilka kanaler som finns för att komma in i Sverige. En invandrare som inte kan språket och vill lära sig svenska, vart ska han eller hon vända sig? Vargas, Paulina Brefelt och Drilon Iberdemaj tillsammans med richard Rasmussen från vägledningscentrum. Sådana frågor har vi svar på, säger Drilon Iberdemaj. Ungdomsuppföljarna är överens om att Malmö stad behöver fler förebyggande insatser för att unga människor inte ska hamna i utanförskap. Ungdomar som börjat skolka i grundskolan fortsätter nästan alltid med det i gymnasiet. När lärarna ser att någon elev är på väg ut ur systemet måste man försöka få kontakt med dem direkt. Det bästa är att försöka nå dem innan de bestämt sig för att hoppa av, säger Cesar Vargas. ETT BESTÅENDE ARBETE Projektet med ungdomsuppföljarna avslutas den 1 december. Under den sista tiden ska projektet utvärderas. Mest av allt hoppas ungdomsuppföljarna att de får fortsätta att utveckla sitt projekt under 0. Med tanke på att det kommer en ny gymnasiereform med fler kärnämnen kommer fler ungdomar att hamna utanför. Det vore synd att inte ta vara på våra kunskaper. Vår grupp är dynamisk och vi har skapat en image ute i stadsdelarna, säger Drilon Iberdemaj. Han tillägger: Men även om vi inte kommer att få fortsätta nästa år har vi skapat flera verktyg för att nå ut till ungdomar som hamnat i utanförskap. Webbformulären som vi skapat kommer att finnas kvar för framtida bruk, och även mycket av de data vi samlat på oss om ungdomarna. Ni kom precis i rätt ögonblick. Mitt barn har så många planer och tankar men så låg motivation. Det är otroligt bra det ni gör och ert stöd i det här är otroligt viktigt. Förälder 1

10 BOKTIPSET > < JÄMSTÄLLDHETSDAGEN SKOLBIBLIOTEKETS VIKTIGA ROLL Bokens författare har lång erfarenhet av skolbiblioteksfrågor utifrån olika professioner och perspektiv. Helle Barrett, Pedagogiska Centralen i Malmö, har både nationella och internationella engagemang i skolbiblioteksfrågor. Övriga författare har erfarenhet från lärarutbildningen vid Malmö Högskola, grundskole- och gymnasielärare tillika fortbildningsledare vid Högskolan Kristianstad, samt undervisningsråd på Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. I bokens inledning framgår det hur betydelsefullt skolbiblioteket har varit för många av våra författare. Tomas Tranströmer som ser det som en glänta i skogen som bara hittas av den som gått vilse, Marcus Birro som utan sitt skolbibliotek hade varit död och för Mustafa Can var biblioteket en helgedom. Trots att skolbiblioteket nu omfattas av skollagen med tillämpning från 1 juli, 0 så är skrivningen fortfarande inte fullständig. Det står att eleverna från grundskola till gymnasieskola, med dess olika former, ska ha tillgång till skolbib- SKolbibliotekets möjligheter: Från förskola till gymnasium Författare: Helle Barrett, Bibi Eriksson, Maria Gunnarsson Contassot, Mona Lansfjord, Ulla Wiklund, 0. ISBN Utgiven av BTJ Förlag. liotek. Kriterier för eller definition av vad ett välfungerande skolbibliotek är saknas fortfarande. Enligt siffror från en undersökning gjord av Statens kulturråd saknar var femte elev i Sverige skolbibliotek, där de fristående skolorna i hög grad står för den statistiken. Förbättra läs- och skrivmiljöer År 000 fick Skolverket två regeringsuppdrag, det ena handlade om språkutveckling genom att förbättra läs- och skrivmiljöer i skolan och det andra för att stärka skolbibliotekens pedagogiska roll. Gemensamt namn för projektet blev Språkrum och det språkutvecklande arbetet skulle integreras i hela skolan. Projektet kom att bli en länk i en hel kedja av projekt, dels bakåt i tiden från tidigare projekt till senare nationella satsningar. Författarna redogör utförligt för de senare skolbiblioteksprojekten som initierats och bekostats av Myndigheten för skolutveckling (MSU): SökaSpråkaLära som riktades mot gymnasieskolan i de Bibliotekarie vid rönnens gymnasium Inger Ridbäck sydliga länen, SMiLE (Skolbibliotekets Möjligheter i Lärandet för Eleven), mot grundskolorna i de sydliga länen. Dessa projekt har drivits av Högskolorna i Malmö och Kristianstad, slutligen Många SMiLE, ett uppdrag mot grundskolan i mångfaldskommunen Malmö. Syftet med de olika projekten har varit att utveckla rutiner och modeller för elevernas arbeten och att fördjupa samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier där bibliotekets pedagogiska roll kom att få en stor betydelse. Gemensamt för projekten var bland annat kompetensutveckling för lärare och bibliotekarier, tre terminer projekt med en föreläsning/termin av forskare på högskolan. Boken avslutas med exempel från medverkande skolor i de olika kommunerna: Så här kan man göra. Författarna skriver att ett bärande tema i alla tre projekten, under hela projekttiden, har varit: Att förädla information till kunskap, vilket är en daglig utmaning för alla oss som är delaktiga i elevernas lärande. Olika barn leka bäst I mitten av november samlades drygt 0 av utbildningsförvaltningens chefer och medlemmar i jämställdhetsnätverket JUF, för att ägna en dag åt jämställdhetsarbetet inom förvaltningen. Bra och inspirerande arbete med jämställdhet pågår inom förvaltningen. Fyra enheter delade med sig av hur man arbetar med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Pedagogiska Centralen har haft filmvisning, som legat till grund för fortsatt dialog kring normer, jämställdhet och mångfald. Tips på filmer och metod för fortsatt dialog finns på PC:s sida på Komin. Heleneholms gymnasium berättade om projektet Hey Mannen, vilket är ett konkret exempel på hur föreningar och Foto:Stefan Njord organisationer kan engageras i arbetet med värdegrundsfrågor och mångfald. Komvux Malmö Södervärn har sedan flera år en värdegrundsprocess, vilken har resulterat i att värdegrundsfrågor är en naturlig del av verksamhetsutvecklingen. Malmö latinskola har fortsatt arbetet med Hållbar jämställdhet, som resulterat i både aktiviteter särskilda dagar till exempel den mars, och ett kontinuerligt utvecklingsarbete för jämställdhetsfrågor. Hanna Wildow, utbildningskonsulent, ledde större delen av dagen på temat normkritik och maktbegrepp. Det blev en dag med intressanta perspektiv och givande diskussioner kring makt och vad som är normalt och naturligt. Therese Herrman BAGERIELEVER BAKOM GIGANTISK PEPPARKAKSGÅRD 0 kilo deg och 00 kilo florsocker gick åt. Vuxenelever från bageriprogrammet på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium slog på stort när de gjorde sin skånska pepparkaksgård. Under invigningsveckan för Citytunneln stod pepparkakshusen på plats i Hyllie infocenter på bottenvåningen av Malmö Arena. Bagerieleverna samarbetade med Sweco Architects och byggelever från Peabgymnasiet. 1

11 Returadress: Utbildningsförvaltningen Informationsavdelningen Box 00 Malmö Högst upp till vänster: Bengt Hellén-Halme och BErnth Dagerklint. mellerst till vänster: Eva Mattsson och Bo Bramer. Nederst till vänster: Elever från Heleneholms gymnasium underhöll med sång och musik. Ovan: Alla jubilarerna samlade tillsammans med chefer och Utbildningsnämndens ordförande Agneta Eriksson. Trotjänare från till 0 Edico gratulerar årets jubilarer inom utbildningsförvaltningen. Torsdagen den december firades de med presenter och en festlig middag. Varmt TACK TILL TROTJÄNARNA Jubileumsmiddagen hölls i vanlig ordning på restaurang Jörgen Kock. På menyn stod hjortfilé med mustig cognacsgräddsås, mandelpotatis, champinjoner och shiitakesvamp, brysselkål och svartvinbärsgelé. Dessutom bjöds det på parmesankorg med skaldjur, lax- och romsås samt till efterrätt filodegsrulle med äppelkompott och hemmagjord vaniljglass. Det var elever och personal på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium som lagat maten och serverade. Ett annat uppskattat inslag var den sångoch musikunderhållning som ungdomar från Heleneholms gymnasium stod för mellan rätterna. De jubilarerna firades av utbildnings- nämndens ordförande Agneta Eriksson, utbildningsdirektör Matz Nilsson, personalchef Lars Silverberg och nämndsekreterare Ingrid Pålsson. Matz Nilsson riktade i sitt tal ett stort tack till personalen. Han erinrade om allt som hänt i Malmö sedan, och sade att utbildningsförvaltningens medarbetare bidragit till stadens utveckling. jubilarer Årets jubilarer: Christina Allgulander, Rönnens gymnasium, Maud Benander, Parkskolan, Susanne Bengtsson, Parkskolan, Lillebil Bjurnemark, Pauli gymnasium, Bo Bramer, Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Bernth Dagerklint, Malmö Borgarskola, Pia Dunbäck-Dahl, Komvux Pauli, Ann-Marie Frisk, Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Bengt Hellén-Halme, Universitetsholmens gymnasium, Karl Johannsen, Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Maria Jönsson, Pedagogiska Centralen, Karin Jönsson-Lundström, Parkskolan, Michele Liuzzi, Ungdomssamtalarna, Sven Malmros, Pauli gymnasium, Eva Mattson, Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Michelle Piganiol, Pauli gymnasium, Helen Schmidinger, Pauli gymnasium, Rohny Stridh, Ungdomssamtalarna och Margareta Tärbe, Heleneholms gymnasium.