Datum Diarienummer 0307/14 Sida 1/21. Samrådsredogörelse BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM ÖCKERÖ KOMMUN

Transkript

1 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 1/21 Samrådsredogörelse BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM ÖCKERÖ KOMMUN

2 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 2/21 INLEDNING Bostadsförsörjningsprogrammet för Öckerö kommun lägger fast den övergripande synen på hur kommunen vill att boendet ska utvecklas på sikt. Programmet är en del av kommunens långsiktiga arbete med markförsörjning, planförsörjning, bygglovgivning och investeringsbudget. På kort sikt utgör det underlag för detaljplaneläggning och projektering samt kommande prognos för befolkningstillväxt och fördelning. Kommunernas ansvar för bostadsförsörjning regleras i bostadsförsörjningslagen (2000:1383). Den klargör att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten vilket regleras i Plan- och bygglagen (2010:900). Lagens syfte är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Utöver ovanstående finns Socialtjänstlagen (2001:453) som anger kommunens ansvar för den enskildes rätt till bostad samt Kommunallagen 81991:900) där kommunens rätt att skapa och driva bostadsföretag ingår. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige och uppdateras en gång per mandatperiod. Riktlinjerna ska grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet hos särskilda grupper och marknadsförutsättningarna. Bostadsförsörjningsprogrammet har en tydlig koppling till kommunens vision och miljömål för att skapa bästa möjliga förutsättning för att på ett långsiktigt hållbart sätt nå politiskt ställda mål kring bostadsbyggandet. En förutsättning för utveckling av nya bostäder och befolkningstillväxt är infrastruktur. Kommunens strategier för att hantera de negativa konsekvenserna av bilåkande och skapa förutsättningar för alternativa färdmedel och lokala arbetstillfällen behandlas i kommunens trafikstrategi. Förutsättningarna för försörjning av vatten- och avlopp är under utredning. En annan förutsättning är tillgång till exploateringsbar mark. För att lyckas nå målet om goda bostäder för alla måste kommunen arbeta aktivt med sin planberedskap och tydligt koppla samman översiktsplanering, riktlinjer för bostadsförsörjningen och infrastrukturplanering samt bedriva en aktiv markpolitik. Kommunens översiktsplan pekar ut var bostadsbyggande kan ske. Arbete med att utveckla en ny översiktsplan pågår. Allmännyttan är ett värdefullt redskap där kommunen som ägare kan besluta om byggande, renovering och hur många lägenheter som ska reserveras för till exempel bostadssociala ändamål. Sammantaget utgör översiktsplanen, trafikstrategin och bostadsförsörjningsprogrammet hörnstenarna för en långsiktigt hållbar utveckling av bostäder i kommunen.

3 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 3/21 SAMMANFATTNING Nedan följer en sammanfattning av de statliga och regionala myndigheternas kommentarer på bostadsförsörjningsprogrammet samt de åsikter som har återkommit i samtliga yttranden och på så vis behöver lyftas fram. Länsstyrelsen anser att Öckerö kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen förvisso innehåller mål och vissa insatser för att nå dessa, men Länsstyrelsen anser att programmet behöver bli tydligare på vilka mål som gäller för programperioden och vilka insatser som är kopplade till detta. Mål och lämpliga åtgärder för att underlätta för särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden bör bli tydligare. Vidare bör kopplingen stärkas till relevanta nationella mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Kopplingen till Göteborgsregionens (GR) strukturbild bör göras i inledningen av programmet för att förtydliga kommunens roll i regionen. GR är sammantaget positiva till kommunens ambitioner i bostadsförsörjningsprogrammet. De betonar att utbyggd kollektivtrafik i nära anslutning till kommunens invånare är en förutsättning för att skapa en god och hållbar bostadsförsörjning. Kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för att minska resandet med bil och i förlängningen också den problematik som uppstår i och med pendling, främst på väg 155. Nybyggnation bör ske genom förtätning av blandade boendeformer eftersom det finns en brist på hyreslägenheter. Detta skapar större möjligheter för fler att bosätta sig inom kommunen. Slutligen anser kommunalförbundet att kommunen behöver involvera fler regionala aktörer i sina analyser för att nyansera perspektiven. Vidare redovisas de yttranden som återkommande framgår av övriga instansers yttranden; En blandad upplåtelseform vad gäller bostäder skall prioriteras. Fler hyresrätter skall prioriteras. Främst för yngre och äldre. Gång- och cykelvägarnas roll i utvecklingen behöver betonas. Argumentationen kring kapaciteten på Nordölinjen behöver motiveras. Formuleringarna i programmet är allmänt hållna fler mått och mål behövs. REVIDERING AV FÖRSLAGET Bostadsförsörjningsprogrammet har efter samrådstiden justerats och förbättrats med hänsyn till de synpunkter som inkommit. De mål som gäller för programperioden har förtydligats och kompletterats med en handlingsplan. Beskrivningen av kommunens ansvar för vissa grupper har utvecklats. Kopplingen till nationella mål, planer och program med betydelse för bostadsförsörjningen har förtydligats och kopplingen till Göteborgsregionens strukturbild gör tidigare i programmet. Kommunens ambitioner avseende bostadsbyggandet under såväl programperioden som mer långsiktigt har förtydligats i såväl text som tabell i bilaga.

4 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 4/21 STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER LÄNSSSTYRELSEN Inledning Länsstyrelsen välkomnar att Öckerö kommun har valt att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen i enlighet med lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Lagen, som reviderades 1 januari 2014, innehåller nu tydligare krav på vad riktlinjerna minst ska innehålla: 2 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866). Länsstyrelsens samrådsyttrande utgår från hur väl riktlinjerna för bostadsförsörjningen lever upp till kraven i 2 av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Samlad bedömning Öckerö kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen innehåller förvisso mål och vissa insatser för att nå dessa, men Länsstyrelsen anser att programmet behöver bli tydligare på vilka mål som gäller för programperioden och vilka insatser som är kopplade till detta. Mål och lämpliga åtgärder för att underlätta för särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden bör bli tydligare. Vidare bör kopplingen stärkas till relevanta nationella mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Kopplingen till Göteborgsregionens (GR) strukturbild bör göras i inledningen av programmet för att förtydliga kommunens roll i regionen. Mål och åtgärder för att nå dessa Öckerö kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen innehåller mål och en del insatser för att dessa, men Länsstyrelsen anser att programmet behöver bli tydligare på vilka mål som gäller för programperioden och vilka insatser som är kopplade till detta. På sida 6 skriver kommunen vilka mål från tidigare program ( ) som fortfarande är aktuella. Vad innebär det? Innebär det att dessa mål gäller även för perioden ? På sida 14 kommer sedan ett avsnitt med mål och inriktning för bostadsbyggande och planering Där står det bland annat att bostäder ska byggas per år och att kommunens mål om tillväxt och ansvar för vissa grupper ska vara styrande för de planer som tas fram. Dokumentet behöver förtydligas så att det blir helt tydligt vilka mål som gäller och vilka åtgärder som förbereds och planeras för att nå målen. Länsstyrelsen anser att kommunen gjort en bra beskrivning för läget över byggplaner för

5 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 5/21 de olika delarna/öarna av kommunen. Här framgår aktuellt planeringsläge och så vidare, vilket bör underlätta för såväl kommuninvånare som berörda aktörer hur kommunen avser utveckla och bedriva bostadsbyggandet. Det framgår dock inte hur markägandet ser ut i exploateringsområdena. I vilken grad kommunen själv äger mark och kan styra eller om man är utlämnad åt olika aktörers beslut om att faktiskt genomföra projekt med önskvärt innehåll och enligt tider som kommunen angett. För att nå målen har kommunen flera olika verktyg att använda sig av. I bostadsförsörjningsprogrammets avsnitt med mål och inriktning 2020 är det framförallt planverktyget som lyfts fram. Ett av verktygen är fysisk planering, men där finns också en rad andra verktyg som kommunen skulle kunna lyfta fram mer såsom det allmännyttiga bostadsföretaget och deras möjlighet att täcka behov på bostadsmarknaden, insatser riktade direkt mot hemlöshet och regional samverkan. Nationella mål, planer och program Det är positivt att programmet redovisar vilka dokument som utgör hörnstenarna i kommunens arbete för en hållbar utveckling och att bostadsförsörjningsprogrammet bedöms var en av dessa. Det finns en bra koppling till andra relevanta kommunala ställningstagande. Länsstyrelsen anser dock att kopplingen till regionala och nationella mål, planer och program med betydelse för bostadsförsörjningen behöver bli tydligare. Det framgår inte hur kommunens riktlinjer knyter an till nationella mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Vad gäller regionala mål, planer och program innehåller riktlinjerna kopplingar till Göteborgsregionens strukturbild, men inte så tydligt hur bostadsförsörjningen stödjer strukturbilden eller andra relevanta regionala mål. Kopplingen till GR:s strukturbild skulle kunna göras i inledningen av pro-grammet för att förtydliga kommunens roll i regionen. Som den ligger nu blir det lite otydligt vilken koppling som görs till strukturbilden. Särskilda grupper på bostadsmarknaden Insatser för nyanlända Kommunen konstaterar att man idag saknar förutsättningar för att ta emot flyktingar i ordinärt boende. Kommunen har alltså identifierat en brist, men vad Länsstyrelsen ser har kommunen inte formulerat några tydliga mål eller insatser för att utveckla bostadsbeståndet så att förutsättningar för att rätta till bristen skapas. Syftet med riktlinjer för bostadsförsörjningen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Lämpliga åtgärder för detta ska förberedas och genomföras. Länsstyrelsen anser att kommunen bör lyfta in mål för att komma till rätta med bristen, alternativt problematisera detta mer. Att bara konstatera att förutsättningar saknas för att ta emot flyktingar i ordinärt boende är för svagt för att uppfylla 1 i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Här kan även en hänvisning till de integrationspolitiska målen ske. Delmål med särskild betydelse för planeringen är ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända.

6 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 6/21 Hemlöshet Kommunen ska enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, som nämnts ovan, planera för att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. I riktlinjer för bostadsförsörjningen är det därför viktigt att också uppmärksamma personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om att motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden. Problem med hemlöshet beror till stor del beror av strukturella orsaker och därför har en berättigad plats i kommunens övergripande planering för bostadsförsörjningen. För vägledning i hur kommunen kan lyfta hemlöshetsproblematiken i sina riktlinjer för bostadsförsörjningen se länsstyrelserna rapport Hemlöshet en fråga om bostäder. Socialstyrelsens definition av hemlöshet bör utgöra en del av redovisningen över hemlösa i kommunen. Unga Öckerö kommun har en relativt ung befolkning, men också en hög andel invånare över 65 år. I bostadsförsörjningsprogrammet lyfts äldre personer fram, men underlaget om ungas situation på bostadsmarknaden bör utökas. Äldre Enligt Boverket är äldre en av de grupper som har det särskilt svårt att få en lämplig bostad och kommunen lyfter själv fram utvecklingen med en ökande andel äldre. Här utgör bostäder i det befintliga beståndet en viktig potential i bostadsförsörjningen. Att öka tillgängligheten i befintliga bostäder ökar möjligheten för kvarboende. Barn, mångfald och jämställdhet I bostadsförsörjningsprogrammet står det att programmet (och kommande översiktsplan) bör ha ett tydligare barn-, mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. I samrådsförslaget är det inte särkskilt tydligt. Det handlar om allt från statistik som redovisas till analyser av hur till exempel kvinnor och mäns olika möjligheter på bostadsmarknaden ser ut. Riktlinjernas koppling till plan- och bygglagen (PBL) Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kapitlet 3 punkt 5 plan och bygglagen (BFL 4 ). Enligt PBL 2 kap 3 punkt 5 ska planläggning enligt denna lag främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Vikten av att kommunen har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen förstärks härmed. Det bör framgå i planen att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen har denna vägledande roll. Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och tar tacksamt emot de förslag till justeringar och utveckling av programmet som länsstyrelsen föreslår. Programmet har utvecklats i enlighet med förslagen. Målen för programperioden har förtydligats och åtgärder har kopplats till dessa. Kopplingen till nationella och regionala mål har förtydligats. Det allmännyttiga bostadsföretagets roll har lyfts fram och

7 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 7/21 programmets vägledande roll förtydligats. KOMMUNER OCH KOMMUNALFÖRBUND GÖTEBORGS STAD Överväganden I bostadsförsörjningsprogrammet anges en ambition om ett bostadsbyggande på bostäder per år fram till Kommunen ska verka för att skapa bostäder för åretrunt boende, i olika boendeformer, på alla öar. Öckerö kommun håller även på att ta fram en trafikstrategi och i programmet påpekas att en avgörande frågeställning är hur Öckerö ska kunna utvecklas utan att den ansträngda trafiksituationen på väg 155 förvärras genom ökad pendling till Göteborg. Fastighetskontoret anser att det är ett välskrivet och intressant program där det tydligt framgår att vi arbetar med likartade frågor kring bostadsförsörjning, om än i olika skala och utifrån olika villkor. Kontoret delar också synpunkten från stadsdelsförvaltning Västra Hisingen att Öckerö och Västra Hisingen är ömsesidigt beroende av att resande och trafik fungerar längs väg 155 och att det kan påverkas av bostadsbyggande på Öckerö. Åtgärder för ett ändrat resmönster från Öckerö har även positiva effekter för resandet och trafiken i Västra Hisingen, främst i Torslanda. Öckerö kommun noterar synpunkterna. Fortsatt bostadsbyggande är en förutsättning för Öckerö kommuns utveckling. Ett bostadsbyggande som, med stöd av Trafikstrategin, inte ska öka problemen på väg155. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bakgrund och syfte I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från , framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

8 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 8/21 1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Kansliets kommentarer GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer. Öckerö kommun konstaterar, i bostadsförsörjningsprogrammet, att kommunen ligger inom kustzonen i GRs strukturbild. Detta innebär att kommunen delar GRs syn att boende inom kustzonen är attraktivt och att tillgängligheten till kommunen är viktig för hela regionen. Förändringstrycket är, enligt kontakter kommunen tagit med bland annat mäklare, stort men bostadsbyggandet begränsas av en kapacitetssvag infrastruktur. Bostadsbyggandet inom Öckerö förklaras även enligt kommunen av osäkerhet inför framtiden och en mer restriktiv kreditgivning. GR konstaterar att det finns många orsaker som hämmar bostadsbyggandet generellt i Sverige och att en del även gäller för situationen inom Öckerö kommun. Kommunens invånare har tidigare motsatt sig fast förbindelse från fastlandet. Förbindelsen via färja och väg 155 över Hisingen har begränsning framförallt morgon och kväll beroende på hög andel pendlare som reser till arbete med bil. Minskat beroende av bil och tillskapande av alternativa resmöjligheter tas upp i nu pågående trafikstrategi för kommunen. Målet för kommunens bostadsförsörjning är att nybebyggelse skall ske på samtliga 11 öar. Dagens bebyggelsestruktur är i huvudsak baserad på småhusbebyggelse. Kommunen saknar små lägenheter som skulle förenkla omflyttning inom kommunen vid generationsskiften och skapa förutsättningar för en mer flexibel lokal bostadsmarknad. I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. GR konstaterar att kommunen trots det attraktiva läget i kustzonen inte har byggt speciellt mycket bostäder under senare år. Befolkningsutvecklingen är relativt konstant med en ökning på mellan 0,4 och 0,7 procent per år under perioden I regionens övriga kommuner växer befolkningen avsevärt mer. Förklaringen är främst ett lågt bostadsbyggande och därmed låg inflyttning. Befolkningen i kommunen är relativt ung men avsaknaden av lämpliga lägenheter resulterar i att kvarboendet inom kommunen försvåras. Detta är ett förhållande som delas med de flesta kranskommunerna. Öckerö

9 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 9/21 kommun har ca 90 procent småhus. På flera av öarna saknas flerfamiljshus. Kommunen konstaterar att det är barnfamiljer som bosätter sig i de befintliga samhällen där de en gång växte upp i och att de efterfrågar småhus. Det finns en stor efterfrågan på tomter för eget byggande i en kommunal tomtkö. När barnen i sin tur växer upp och föräldrarna blir äldre så blir efterfrågan på bostäder mer komplex. Kommunen har idag en stor dominans av småhus. Kommunen uppmärksammar att behovet är mångfacetterat och planerar byggandet av lägenheter i flerbostadshus i anslutning till befintliga samhällen. Samtidigt finns en fortsatt nyproduktion av villor och småhus. Även dessa planerar man bygga i befintliga samhällen. GR önskar att i det påbörjade arbetet med en ny översiktsplan en analys av hur Öckeröarnas olika samhällen bör utvecklas så att en bättre fungerande lokal bostadsmarknad skapar en lämplig balans mellan befintligt bostadsbestånd och behov av nyproduktion. Hänsyn bör tas så att kommunens bostadsmarknad blir en tydligare och mer integrerad del av den regionala bostadsmarknaden och att kommunen kan erbjuda fler möjlighet att bo i en skärgårdsmiljö. GR är väl medveten om att kommunen har brist på etableringsbar mark och därmed har begränsningar för hur stor befolkning som ryms. Därför delar GR kommunens vilja att förtäta befintliga samhällen och att underlätta byggandet av högre bostadshus. Samtidigt konstaterar GR att tillgängligheten till den regionala arbetsmarknaden är begränsad för Öckeröborna. Det faktum att det är en ö-kommunen ökar tidsåtgången för pendling till arbete och studier. I huvudsak sker arbetspendling till de områden som har god tillgänglighet som till exempel Göteborgs centrala delar och till arbetsplatser, som till exempel Volvo, på Hisingen. Pendlingen med kollektivtrafik är konstigt nog lägre än förväntat då öarnas samhällen är täta och kan liknas med "Stationssamhällen" samtidigt som målpunkterna är väldefinierade. GR håller därför med kommunen om att planeringen bör söka lösningar som bryter beroendet av bilen som huvudsakligt transportmedel. Nuvarande lösning med bilfärja från till exempel Hönöpinan gynnar de som reser med bil och missgynnar de som åker kollektivt. Hade färjan utgått från det täta kustsamhället med gångavstånd till "stationen" skulle personresor med kollektivtrafik på vatten och via de etablerade busskörfälten på väg 155 gynnas vilket skulle bidra till att avhjälpa rådande kapacitetsproblem och ge kortare och mer konkurrenskraftiga restider. GR konstaterar även att branschutbudet inom kommunen är relativt lågt medan bland de boende är väsentligt högre. Detta innebär att pendling till fastlandet ofta är avgörande för att finna arbete. GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik. I nedanstående tabell (se separat yttrande) visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För

10 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 10/21 kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster. GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen. GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna. Sammantaget är GR positiv till kommunens ambitioner i Bostadsförsörjningsprogrammet, och ser att ett väsentligt ökat bostadsbyggande som ligger i paritet med övriga kommuner i regionen är möjligt, om bostadsbyggandet sker tätt och högt i befintliga samhällen samt att tillgängligheten ökas med hjälp av en utbyggd kollektivtrafik som utgår från dessa samhällen och därmed avlastar den nu begränsande infrastrukturen. Öckerö kommun tar tacksamt emot de synpunkter på bostadsförsörjningsprogrammet som GR framfört. En god planering utav kollektivtrafiken är en förutsättning för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning i kommunen. Vidare delar Öckerö kommun GRs syn på behovet av blandade boendeformer och dess positiva effekter. KOMMUNALA NÄMNDER OCH ENHETER BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Bygg- och miljönämnden har fått Bostadsförsörjningsprogram för Öckerö kommun på remiss. Synpunkterna nedan har inhämtats från plan-, bygg- och miljöenheten. Bostadsförsörjningsprogrammet ska fastställa den övergripande synen på hur kommunen vill att boendesituationen ska utvecklas på sikt. Programmet ska utgöra en grund för kommunens fysiska planering och ange inriktning och mål för framtida byggande och bostadsplanering. Programmet ska ge en samlad bild av befolknings- och bostadssituationen och av de behov som finns idag och fram till målbilden Bygg- och miljönämnden ser positivt på ett bostadsförsörjningsprogram som anger inriktning och mål för hur det framtida bostadsbyggandet och planering ska ske. Det är viktigt att Öckerö har en hållbar bostadsutveckling och att det som byggs är det som behövs för att få en rörlighet inom bostadsmarknaden.

11 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 11/21 Programmet är omfattande och redogör bl.a. för politiska mål, dagens förutsättningar och uppföljning av tidigare bostadsförsörjningsprogram. Nämnden ställer sig bakom programmet med komplettering enligt nedan: Under Trafikstrategi nämns att trafiksystemet måste utvecklas i takt med utbyggnation och byggnation så att kollektivtrafiken blir ett attraktivt alternativ till bilen. Här behövs även gång och särskilt cykel framhållas som ett alternativ. Avstånden på öarna är generellt korta och cykel kan vara ett bra alternativ för resor inom kommunen. Det saknas en kortfattad sammanfattning/avslutning med slutsatser. En analys av tabellen i bilagan bör tillföras dokumentet. Bostadsförsörjningsprogrammet ska vara ett levande dokument så det borde stå något om på vilket sätt och hur ofta revidering ska ske. Bygg- och miljönämnden vill särskilt understryka betydelsen av ökad byggnation av bostäder som upplåts med hyresrätt i flerfamiljshus. Bygg- och miljönämnden vill särskilt understryka det angelägna i att äldre detaljplaner snarast omarbetas i syfte att förbättra och underlätta bygglovshandläggningen i nu exploaterade områden underlätta förtätning. Kommunstyrelsen noterar att bygg- och miljönämnden delar styrelsens syn på behovet av en ökad andel hyresrätter i flerbostadshus. Bilagan har kompletterats med en analys och gång- och cykeltrafik har lyfts fram som ett alternativ till bil. Kommunstyrelsen delar byggoch miljönämndens syn på att omarbeta äldre detaljplaner i syfte att underlätta bland annat förtätning. FRITID- OCH KULTURVERKSAMHETEN I min roll som kultur och fritidschef har jag inget att tillägga till förslag till bostadsförsörjningsprogram för Öckerö kommun. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden har ombetts att inkomma med synpunkter på kommunens nya bostadsförsörjningsprogram. Programmet ger en ny bild av hur befolkning och bebyggelse kan komma att utvecklas i kommunen. Det innebär både förtätning av befintliga bostadsområden och utveckling av nya på så gott som samtliga öar. Sammantaget ger det en bild av att invånarantalet kan komma att växa mer än vad som varit känt när Barn- och utbildningsnämnden genomfört tidigare lokalbehovsutredningar; Hållbart Lärande 2009 och Framtida Skollokaler 2012.

12 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 12/21 Enligt tjänsteskrivelsen daterad bör kommunal tomt och tomt som ägs av kommunens fastighetsbolag i anslutning till förskolor och skolor skyddas för att säkra ett framtida behov av skolhus och skolgård. Särskilt angeläget är detta på Björkö, Hönö och Öckerö där förtätningen är mest omfattande. Samtidigt behöver ytterligare tomt reserveras för framtida behov på de sammanbundna öarna. Barn- och utbildningsnämnden har ställt sig bakom Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet. Boverkets råd och ett tydligt barnperspektiv ligger till grund för tjänsteskrivelsen och för att säkra att friytan för barn och unga inte ska minska i samband med utbyggnad av bostäder behöver nämnden bevaka beslut om planer och bygglov. Kommunstyrelsen tar tacksamt emot synpunkterna. De utgör ett angeläget underlag i arbetet med omarbetning av gamla planer och utveckling av nya. SOCIALNÄMNDEN Bakgrund Kommunens nya bostadsförsörjningsprogram ger en bild av hur befolkning och bebyggelse kan komma att utvecklas i kommunen. Socialnämnden har fått möjlighet att lämna synpunkter på det nya bostadsförsörjningsprogrammet. Socialförvaltningen har varit delaktig i framtagande av programmet och även lämnat synpunkter under arbetets gång. Synpunkter Vid en expansion inom kommunen vill Socialnämnden, som ansvarig nämnd för Räddningstjänsten, påtala vikten av att hänsyn tas till förmågan att genomföra räddningsinsatser. Detta gäller särskilt på Björkö där den befintliga beredskapsförmågan redan är begränsad. Socialnämnden vill även påtala vikten av att beakta utbudet av tillgängliga bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kommunstyrelsen tar tacksamt emot synpunkterna. KRETSLOPPSENHETEN Mål sid 6: Kretsloppsenheten vill betona vikten av att vid planeringen av nya bostadsområden skall logistiken kring avfallshanteringen även framgent säkerställas. En god och ur trafik- och arbetsmiljö säker hantering av hämtningen är av stor vikt. Inte minst ur barnperspektivet.

13 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 13/21 Hämtningen som i dag sker med baklastande komprimerande bilar kan i framtiden förändras. Vid byggnation av större bostadsområden kan andra insamlingsalternativ beaktas. Det är också viktigt att byggnationen av avfallsutrymmen planeras så att onödig körning inne i bostadsområden undviks. Lokala miljömål sid 6: Kretsloppsenheten understryker vikten av en god livsmiljö och en miljömedveten planering. Det är viktigt att ta steg uppåt i den så kallade avfallstrappan. Vid byggnation av avfallsutrymmen bör även utrymmen för återvinning beaktas. Kommunen samlar nu in allt via återvinningsstationer. I en framtid kan fastighetsnära insamling, där detta är möjligt, bli aktuell inom vissa delar av kommunen. Det är också viktigt att intentionerna, gällande framtida avfallshantering, i bostadsförsörjningsprogrammet och kommande ÖP harmoniserar med varandra. Allmänna förutsättningar sid 7-10: Boendet i lägenheter komma att öka i framtiden. Andelen äldre kommer att öka. Det är viktigt vid byggande av lägenheter att man underlättar utsortering av avfallet genom att montera sorteringsutrustning i nya kök. Det skall vara lätt för äldre att sortera och bli av med avfallet. Vid byggnation av senior och äldreboende bör det finnas möjlighet till fastighetsnära insamling av utsorterat avfall. Bostadsbyggande och planering 2020 sid 14-16: Kretsloppsenheten har en väl utbyggd verksamhet på samtliga våra öar. Vi har återvinningsstationer på alla öar. Det finns även återvinningscentraler på Öckerö, Knippla, Rörö, Hyppeln och Björkö. För att även i framtiden säkra en god avfallshantering vid en ökad befolkningsmängd på nordöarna är det viktigt att dessa bibehålls. Närheten till avlämningsplatser är helt avgörande för en hållbar avfallshantering. Kommunstyrelsen tar tacksamt emot reflektionerna. INTRESSEORGANISATIONER BJÖRKÖ SAMHÄLLSFÖRENING Björkö Samhällsförening ställer sig bakom bostadsförsörjningsprogrammet, med vill understryka vikten av att kommunen tar fram hyreslägenheter på Björkö för yngre och äldre, till så låg kostnad som möjligt. Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna och delar samhällsföreningens syn på behovet av hyreslägenheter. KALVSUNDS ALLMÄNNYTTIGA SAMHÄLLSFÖRENING

14 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 14/21 Vi anser att förslaget i sin helhet är tvetydigt och allmänt hållet. Vi invänder dock specifikt avseende det som skrivs på sida 16 rörande Kalvsund och Grötö beträffande parkeringsfrågan. Här påstås alltså att det saknas förutsättningar för parkeringar!? Vi häpnar. För det första är påståendet en osanning, eftersom det bevisligen finns förutsättningar för parkeringar. Parkeringsområdet på Framnäs kan nämligen byggas ut, och det såväl på bredden som på höjden. För det andra har Kommunfullmäktige beslutat att Parkeringsfrågan på Framnäs och Grönevik ska hanteras i ett större sammanhang i anslutning till framtagandet av trafikstrategin.. Beslutet, eller uppdraget om man så vill, utesluter på intet sätt en utbyggnad. Och eftersom uppdraget pågår, och utfallet därmed är okänt, är det givetvis fullständigt fel av även detta skäl att påstå att förutsättningar för parkeringar saknas! Vidare skrivs att Öarna har dock förutsättningar för att åka kollektivt både till Öckerö och mot Göteborg.. Jo, än så länge finns kollektivtrafik till såväl Öckerö som Göteborg. Men det gäller ju för alla bebodda öar inom Öckerö kommun, så varför nämna detta specifikt för just Kalvsund och Grötö? Saknar onekligen relevans i sammanhanget. Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna. Stycket som berör samhällsservice och parkering har förtydligats. RÖRÖ Ö-RÅD För att följa planens intentioner om ökad byggnation är kommunikationer viktiga och det behövs förbättrat samarbete mellan kommun, trafikverk (färjerederiet) och Västtrafik. I planen påstås att kapacitetstaket på nordölinjen är nått, det är direkt felaktigt, det finns stora möjligheter att köra tätare turer och fler färjor. Vi saknar en mer aggressiv plan med bostäder för yngre och barnfamiljer utan att man behöver investera, en möjlighet att prova på boende, framförallt på de mindre öarna. Det är lite tvetydigt att man vill satsa på boende men samtidigt, om än felaktigt, hävdar att det inte finns kapacitet på Nordölinjen. Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna. Trafikverket yttrade sig på Program för Rörö enligt följande: Trafikverket tecknade sommaren 2013 ett avtal med kommunen om medfinansiering av ytterligare turer under högtrafik på Nordöleden vilket innebär att nuvarande fartyg nyttjas maximalt under denna tid och färjorna är fulla. En ytterligare ökning av kapaciteten innebär omfattande investeringar i andra fartyg, men även i nya färjeläge och det är i nuläget inte aktuellt......inriktningen i stråket (väg 155) är att öka kollektivtrafikåkandet och Trafikverket anser därmed att nuvarande kapacitet på färjetrafiken för bil är en planeringsförutsättning för den bilburna trafikutvecklingen i Öckerö kommun/rörö. Det betyder att

15 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 15/21 ytterligare bebyggelse på Rörö bara kan förverkligas om kommunen finner andra lösningar (än biltrafik) för att möta transportbehovet inom och mellan närliggande kommuner. Det kan exempelvis vara utökad kollektivtrafik, samåkning, gång- och cykeltrafik, pendelparkeringar, personfärjetrafik, andra riktade åtgärder för att förändra/minska behovet att använda bil samt annan färjetrafik som inte finansieras av Trafikverket. GRÖTÖ Ö-RÅD När vi läser den del i programmet som avser Grötö kan vi konstatera att Öckerö kommun inte har några tankar eller idéer för Grötös framtida bostadsförsörjning. Vi undrar därför om kommunledningen ser någon framtid för Grötö, som kommundel och en plats att bo och leva på. Med tanke på den demografiska utvecklingen skulle det vara värdefullt om Öckerö kommun undersökte möjligheterna att bygga ett mindre äldreboende på Grötö. Det finns kommunal mark som skulle kunna vara lämplig. Tomtkö?? Mot bakgrund av Grötös undanskymda plats i bostadsförsörjningsprogrammet undrar vi också om det är någon idé för någon att stå i tomtkön för Grötö? När denna fråga ställdes direkt till kommunledningen för en tid sedan, blev svaret att det är viktigt för kommunen att veta hur stort intresset är. Är de mycket återhållna skrivningarna om Grötö i bostadsförsörjningsprogrammet resultatet av den vetskapen? Det är uppenbarligen ingen idé att hoppas på någon marktilldelning till de köande förrän efter Är det då rimligt att ha en kö och låta de köande betala köavgift år efter år utan att tala om att det inte blir någon mark inom överskådlig tid. Tror att många känner sig lurade! Underdimensionerad skola En bostadsutbyggnad måste gå i takt med utbyggnad av infrastruktur, service, skolor etc. Den omfattande utbyggnaden på Björkö har nu lett till att skolan där idag är underdimensionerad. Detta drabbar inte bara björköbarnen utan också grötö- och kalvsundsbarnen. Eftersom det uppväxande släktet, barnen, är det viktigaste vi har, är det naturligtvis absolut nödvändigt att skolan byggs ut innan en fortsatt bostadsutbyggnad på Björkö kan ske. Ambitionen att öka befolkningen och skatteunderlaget får inte gå ut över barnen! Fler invånare kräver bättre kollektivtrafik Det är också avgörande för en positiv utveckling av Björkö, Kalvsund och Grötö att kollektivtrafiken fungerar. Att det finns plats för flera barnvagnar på bussarna, att tidtabellerna anpassas till när folk behöver åka osv. Busstrafik anpassad till färjorna från tidig morgon till sen kväll på Björkö, och kanske till och med direkt in till Göteborg, skulle underlätta avsevärt och möjliggöra en fortsatta utbyggnad av bostäder på de tre öarna. Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna. Kommunens tomtkö är avskaffad enligt beslut i kommunfullmäktige. Kommunen understryker vikten av att bostadsbyggandet går

16 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 16/21 hand i hand med utvecklingen av samhällsservice och infrastruktur. God kollektivtrafik är en förutsättning för samhällets utveckling samtidigt som samhällets utveckling är en förutsättning för kollektivtrafik. Dessa måste gå hand i hand. Av den anledningen argumenterar kommunen hos Västtrafik att genomförda och eventuella framtida nerdragningar av kollektivtrafiken är direkt kontraproduktiva. KNIPPLA Ö-RÅD Vi ser generellt positivt på programmets skrivningar kring Knippla, några punkter nedan dock Under rubriken Trafikstrategi anges att nordöleden, enligt Trafikverket, har nått sitt kapacitetstak. Vi som nyttjar nordöleden ser inte detta tak utan upplever att god kapacitet finns. Det är vidare märkligt att med en minskande befolkning på Knippla så har nordöleden slått i taket kapacitetsmässigt. Vi anser att Trafikverkets uppfattning är felaktig, kommunens planering bör inte styras härav. Kommunen bör gå tillbaka till Trafikverket och få en förklaring till hur Trafikverket resonerat. Vidare under rubriken Trafikstrategi anges att goda kommunikationer är en viktig faktor för åretruntboende. Vi har absolut samma uppfattning. Under rubriken Bostadsbyggande och planering 2020, Nordöarna. För varvsområdets del anser vi att bostäderna även skall ge möjlighet att flytta till Knippla på permanentbasis för en rimlig penning, vi tror det är viktigt att kunna ha ett boende där man kan se om man trivs med att bo på Knippla för att senare kunna köpa ett hus här. Olika boendeformer är därför viktigt. Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna. Kommunen delar Knippla Ö-råd syn på behovet av en utveckling av olika boendeformer. Eftersom ca 90% av boendena idag är enfamiljshus bör en prioritering till flerfamiljshus med framförallt hyresrätter ske. Trafikverket yttrade sig på Program för Rörö enligt: Trafikverket tecknade sommaren 2013 ett avtal med kommunen om medfinansiering av ytterligare turer under högtrafik på Nordöleden vilket innebär att nuvarande fartyg nyttjas maximalt under denna tid och färjorna är fulla. En ytterligare ökning av kapaciteten innebär omfattande investeringar i andra fartyg, men även i nya färjeläge och det är i nuläget inte aktuellt......inriktningen i stråket (väg 155) är att öka kollektivtrafikåkandet och Trafikverket anser därmed att nuvarande kapacitet på färjetrafiken för bil är en planeringsförutsättning för den bilburna trafikutvecklingen i Öckerö kommun/rörö. Det betyder att ytterligare bebyggelse på Rörö bara kan förverkligas om kommunen finner andra lösningar (än biltrafik) för att möta transportbehovet inom och mellan närliggande kommuner. Det kan exempelvis vara utökad kollektivtrafik, samåkning, gång- och cykeltrafik, pendelparkeringar, personfärjetrafik, andra riktade åtgärder för att förändra/minska behovet att använda bil samt annan färjetrafik som inte finansieras av

17 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 17/21 Trafikverket. ÖCKERÖ NORRA Ö-RÅD Öckerö Norra Ö-råd har fått Öckerö kommuns förslag till bostadsförsörjningsprogram på remiss och vill lämna nedanstående kommentarer. - Ö-rådet ser positivt på upprättandet av ett sådant dokument. Vi anser att det är viktigt för kommunens invånare, utveckling av vår kommun avseende boende men även arbetsmöjligheter och trafik/pendling, såväl inom kommunen som med fastlandet, att en kraftfull och framsynt styrning av olika boendeformer och villkor sker. - Dokumentet ansluter till den tidigare upprättare Trafikstrategin men ö-rådet vill understryka att inte låta tron på cykel som inomkommunalt alternativ bli orealistisk. Kommunen har många äldre och barnfamiljer som behöver andra alternativ anpassade till sitt boendeområde. - Ö-rådet vill framhålla behovet av hyresrättslägenheter. En ökad tillgänglighet av sådana skulle möjliggöra för unga att flytta hemifrån och äldre att överlåta sina hus till familjer som önskar ett sådant boende. - Många av kommunens detaljplaner har passerat bäst före -datum och behöver anpassas till dagens byggande/boende. Eftersom detta tar tid kan kanske kommunens ansvariga överväga om så kallade områdesbestämmelser kan vara en interimistisk väg framåt till dess att detaljplanerna blivit up to date. - Slutligen skulle enligt vår uppfattning en sammanfattning där huvuddragen i programmet presenteras vara uppskattad. Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkter och förslag. Programmet utvecklas med en sammanfattning. PARTIGRUPPER VÄNSTERPARTIET I ÖCKERÖ KOMMUN Det är bra att Öckerö kommun vill formulera en övergripande syn på hur boendesituationen ska utvecklas på sikt. Det behövs, om några betydande förändringar av bostadsförsörjningen ska kunna genomföras. Det är dock inte bra att förslaget är så allmänt och så till intet förpliktigande. Enligt vår mening blir programförslaget en illustration av bristen på konkreta planer och förslag till vad som ska genomföras på bostadsförsörjningens område. Det är till exempel omöjligt att utläsa om det finns någon långsiktig plan för att bygga ett specifikt antal hyresrätter. Formuleringarna är vaga och handlar mer om möjlig byggnation, än om vad man bestämt sig för att producera. Detta finner vi beklagligt eftersom det största problemet med bostadsförsörjningen i Öckerö kommun enligt vår mening är bristen på hyresrätter.

18 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 18/21 I den kommunala tomtkön (nyligen avvecklad) stod i november intressenter. I den kommunala bostadskön (nyligen överlåten till ÖFAB) stod vid samma tid 1014 intressenter! Detta framgår i förslaget till bostadsförsörjningsprogram. Det står också i programmet att eftersom vissa öar helt saknar flerbostadshus ska det i första hand ske ett byggande av flerbostadshus med lägenheter, i form av ägarrätter, bostadsrätter och framförallt hyresrätter i olika prislägen. I tabellbilagan över det antal bostäder som beräknas kunna genomföras under tiden anges totalt 524 bostäder som möjlig byggnation. Inte ett ord om hur många av dessa som ska bli hyresrätter! Enligt vår mening är det nödvändigt att förändra relationen mellan hyresrätter och övriga boendeformer. Detta för att bryta den bostadssegregering som råder i kommunen. Nästan enbart välbärgade människor har råd att köpa bostadsrätter och privathus i Öckerö kommun. Att överlåta bostadsförsörjningen till den s.k. marknaden tycks vara huvudelementet i Öckerös framtidsplaner. Fortsätter kommunen på den vägen blir det mycket svårt att lösa huvudproblemet; att bygga lägenheter med låga hyror i flerbostadshus så att Öckerö kommun kan bli ett samhälle för alla. Kommunstyrelsen tar tacksamt emot synpunkterna. Det föreligger brist på hyresrätter. För att ändra det förhållandet pågår idag en byggnation av flerbostadshus på Hyppeln och inom kort kommer byggnation av flerbostadshus att påbörjas på Sandlycketomten samt Heinövallen. I och med avvecklingen av tomtkön ökar flexibiliteten i utnyttjandet av det begränsade antalet kommunala tomter, medan bostadskön precis som Vänsterpartiet skriver numer förvaltas av ÖFAB. SOCIALDEMOKRATERNA I ÖCKERÖ KOMMUN Allmänt Fler bostäder behöver byggas såväl i Öckerö kommun som i Göteborgsregionen. Enligt vår mening måste kommunen driva en aktiv bostadspolitik. I denna politik ingår även insatser för att på olika sätt minska byggkostnaderna Inflyttningen till Göteborgsregionen ökar. Detta påverkar även Öckerö kommun. Vi är medvetna om att det finns en konflikt i behovet av ökat byggande samtidigt som bristen på byggbar mark är påtaglig. Bostadsbristen har blivit ett av de största hindren för jobb och tillväxt. Människor har svårt att flytta till jobb eller utbildning och det hindrar företag från att anställa. Det har skapats för få jobb och byggts alltför lite bostäder i landet. Ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden, kunna flytta till utbildning eller jobb måste underlättas. Vi tycker det är bra att programmet lyfter kopplingen mellan programmet och trafikstrategin. Det gäller att skapa hållbara livsvillkor för våra invånare där boendet och trafiken till främst arbetet fungera väl.

19 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 19/21 Socialdemokraterna tillstyrker intentionerna i programmet. Vi anser dock att programmet är allmänt hållet. Programmet bör kompletteras med konkreta mål när det gäller upplåtelseformer, storlek på lägenheter, seniorboende, specialboende mm. Det redovisas möjligheten till byggande på i princip alla öar. Vi tror att programmets värde ökar om programmet även anger vilken typ av bostäder som bör uppföras. Lyft fram hyresrätten. I jämförelse med flertalet andra kommuner har kommunen ett fåtal hyreslägenheter. I programmet jämställs hyresrätt med äganderätt och bostadsrätt. Vi anser inte att detta långsiktigt är tillfredställande. Programmet bör än mer lyfta fram behovet av att uppföra lägenheter som upplåtes med hyresrätt. Vi tror att detta underlättar boendet för såväl unga som äldre. Hyresrätten är den enda upplåtelseform där det inte finns en marknadsanpassat inträde. Behåll befintliga hyresrätter. Som vi tidigare framhållet i detta yttrande har kommunen ett fåtal hyreslägenheter. Enligt vår mening är det viktigt att kommunen ger ett tydligt direktiv till bostadsbolaget att inte försälja befintliga hyreslägenheter. Dessa är viktiga för att skapa rörlighet på bostadsmarknaden. Ett annat motiv är det behov av hyreslägenheter som finns från olika kommuninvånare. Hur kan kommunen påverka byggkostnaderna? Det finns inga enkla genvägar i byggandet. Vi är medvetna om att bostadskostnaderna i nyproduktionen är mycket höga. Men vi anser dock att kommunstyrelsen ska erhålla i uppdrag att utreda på vilket sätt som kommunen kan påverka kostnaden. Vi vill peka på kommunens uttag av kostnad för mark och andra avgifter. Kommunens pris för mark till hyresrätter bör sänkas. Övriga synpunkter Uppgifterna kring demografin när det gäller kommuninvånarna bör ses över. I olika sammanhang framkommer att kommunen har fler äldre än 65 år än rikssnittet. Det står i programmet om tomtkön. Kommunfullmäktige har beslutat att tomtkön ska upphöra. Kommunstyrelsen tar tacksamt emot synpunkterna. Programmet konkretiseras ytterligare avseende olika upplåtelseformer. Hyresrätter lyfts fram. Noteras kan, att kommunens pris för mark till hyresrätter redan idag är c:a 1/3 av priset för mark till bostadsrätter.

20 Datum Diarienummer 0307/14 Sida 20/21 MILJÖPARTIET I ÖCKERÖ KOMMUN Det skrivs om exploateringsbar mark. MP anser att man måste göra en analys av vad som människor anser att man behöver för naturmark för att det skall vara ett gott samhälle att leva i. De allra flesta vill kunna vara ute i naturen och röra på sig, att från en inglasad balkong/veranda se på havet kan vara intressant initialt, men lär i längden inte tillfredsställa människors naturliga behov av omväxling och natur. Rent allmänt går det åt väldigt mycket mark för biltrafik och parkering av bilar. På våra öar, med begränsat utrymme, bör natur inte användas för bilparkeringar. Då behov av många parkeringsplatser föreligger bör de ordnas med garage i flera våningar. Då urbaniseringen är mycket stark i Sverige, och Öckerö ligger nära en storstad kommer befolkningen på öarna troligen att öka vad den politiska viljan än är. Mp undrar varför och vad slutmålet för Öckerö-alliansens önskan om ökad befolkning är. Se t ex sid 9 där det står att alliansens mål är 500 personer fler på öarna än VG-regionens prognos. MP delar helt åsikten att det behövs en ökning av den relativa andelen lägenheter på bekostnad av enfamiljsvillor. Bostadsbeståndet är alltför ensidigt just nu, men för att nå till en bättre fördelning krävs att antalet villor inte ökar framöver. En analys av i vilken utsträckning befintliga bostäder övergår till fritidshus borde göras. Liksom en plan för hur andelen fritidsbostäder kan påverkas av olika kommunala beslut. Det konstateras att befolkningen på Nordöarna minskat, medan den ökat eller inte ändrats på de två bilfria öarna. En analys av hur detta kan komma sig borde finnas med. De bilfria öarna tappar inte befolkning, trots total avsaknad av service, gles kollektivtrafik och att bilen måste lämnas på en annan ö, där man betalar för parkeringsplats. Kanske det är så att ta med bilen hem inte har så stor lockelse. Kanske skulle befolkningsutvecklingen se annorlunda ut om Nordöarna hade snabb och smidig förbindelse med de sammanhängande öarna OCH fastlandet med personfärjor istället för dagens bilfärjor? Detta borde utredas. Stryk allt som rör tomtkö eftersom den tagits bort. Överst sid 13, vänstra kolumnen: Andelen + 65 år osv, obegripliga siffror. Sid 7, Trafikstrategi 3e stycket Nordöleden har nått sitt kapacitetstak. MP gissar att med denna mening menas nått kapacitetstaket för att transportera bilar. Antalet gående, cyklande passagerare kan naturligtvis ökas mångfalt med de färjor som idag används. Detta bör formuleras annorlunda och inriktningen ska vara att det blir mer gynnsamt att ställa bilen på Burö färjeläge.