Ta vara på den blygsamma tron

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ta vara på den blygsamma tron"

Transkript

1 Nr 2 17 februari 2006 Årgång 114 FOTO: STEN-GÖRAN LIILJESTRÖM Inne i tidningen: INTOLERANTA RELIGIONER Alla religioner är intoleranta, konstaterar Sten-Göran Liljeström i Ledaren. SIDAN 3 BORDLAGDA STADGAR Förslaget om ändring av baptistsamfundets stadgar bordlades vid årsmötet den 4.2. SIDAN 2 Ta vara på den blygsamma tron Torsten Åhman sidan 2 ANGELÄGET I EN BRUNN I Angeläget berättar Carina Ahlskog bl a om en dröm där hon ramlat ner i en brunn. SIDAN 4 HJÄRTA FÖR FÖRSAMLINGEN Agneta Åkermark (bilden) har pedagogiken i hjärnan och församlingen i hjärtat. MITTEN VARNING FÖR BIBELTEXTER Vissa bibeltexter borde förses med varningstext, skriver Patrik Hagman i Livsord. SIDAN 5 ATT VÄLJA MED MAGEN Ann-Britt Victorzon konstaterar i Krönikan att hon gör många av sina val med magen. SIDAN 9 NY BIL I THAILAND Kim Brown rapporterar från handikapprojektet i Thailand som stöds också från Finland. SISTA SIDAN För Erik Liljeström är Bibeln en kär bok. Han läste första gången igenom den som 11-åring, och då var det sin pappas Bibel han fick låna. De Biblar han har framför sig ska gå i arv till hans efterlevande. FOTO: PETER SJÖBLOM Erik firar 70 år Jag var en helt mogen frukt när jag kom till mitt första läger och Herbert Söderqvist frågade om någon ville bli frälst. Och drygt ett år senare blev jag som 13-åring döpt, berättar Erik Liljeström i Vörå i en 70-årsintervju. Jag är väl tvungen att hålla mig vid liv, för ingen annan i familjen skulle orka reda upp mina papper, konstaterar han med en blick in i sitt arbetsrum. MITTUPPSLAGET Torsten Åhman från Sverige var gäst på Församlingstjänardagen som i år hölls i baptistkyrkan i Vasa.

2 2 Missionsstandaret Gudstjänst och evangelium på församlingstjänardagen Vasa baptistförsamling och Smedsby bönehusf örening var arrangörer för den serie möten som hölls i Vasa 3-5 februari. Det övergripande temat var Drömmar och evangelium. Fredagskvällens möte hölls i Smedsby bönehus, de övriga mötena i baptistkyrkan. Här ska kort redogöras för de två seminarier som hölls på lördag eftermiddag, dvs på Församlingstjänardagen. Talare var pastor Torsten Åhman från Vårgårda missionsförsamling i Sverige. Hans framställningssätt var ledigt och medryckande. Det är länge sedan man fått höra de goda nyheterna framförda på ett så glatt och (med)mänskligt sätt. Temat för det seminarium som hölls kl var Gudstjänst för vem? Åhman började med att konstatera att det är viktigt att fråga sig vilka grundliggande värderingar man har och om man är överens om dem. Grundläggande värderingar De grundläggande värderingarna bör vara förankrade i urkristendomen. Det är framför allt där som vi har vår identitet. Han citerade från Apg. 2:42-47 som har rubriken De troendes gemenskap. Vad kan man dra för slutsatser utifrån detta bibelsammanhang? 1) Bibelundervisningen hade en hedersplats. Hur skapar man brinnande hjärtan i en församling? Jo, om Bibeln får ha en stor plats. 2) Man hade stort socialt ansvar. Man gick så långt att man hade egendomsgemenskap. 3) Man hade en levande gudstjänst. Man möttes i templet och man möttes i hemmen. Redan då fanns alltså den lilla gruppen. 4) Det fanns karismatiska inslag i gudstjänsten. Det var väldigt tydligt. Hur odlar vi detta i våra församlingar idag utan att vi hamnar i svärmeri? 5) Öppenhet mot nya människor. Sedan Åhman presenterat dessa bakgrundsfaktorer berättade han att en vanlig kommentar brukar vara: Men var finns bönen? Svar: Den behöver inte nämnas, för den finns ju med i alla punkter. Åhman menade att det i detta sammanhang är lika befängt att nämna bönen som att man skulle säga åt någon att du måste andas då du arbetar. Det är ju en självklarhet, utan vilken vi helt enkelt skulle dö. Gudstjänst för vem? Gudstjänsten var ryggraden i församlingens arbete redan från början. Den är själva livsnerven i församlingen. Ska vi ha gudstjänster för äldre, för yngre eller för båda grupperna? Man får försöka odla en stor tolerans. Vi behöver predika så, att ungdomar känner att det här också är för dem. Är gudstjänsten endast för församlingen? Eller är den för hela stan eller för hela samhället? Det är en väldigt viktig och grundläggande frågeställning. Hur var det i Nya testamentet? Jo, där möttes man också i templet och det var den mest offentliga platsen i hela landet. Gudstjänsten hölls mitt i det offentliga rummet. I Joh. 18:20 säger Jesus: Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat i synagogorna och i templet, där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet. Jesus var offentlig. Det här behöver vi tänka igenom. Jag tror att gudstjänsten är något av ett församlingens skyltfönster. Gudstjänsten signalerar om det är slutet eller öppet där. Får alla vara med? Det finns människor som har en blygsam (försiktig) tro men som nästan aldrig går i kyrkan. Vi ska göra det lätt för de människorna att komma och vara med. Jesus bekräftade ofta den tro som redan fanns hos människor. Han bekräftar en människas blygsamma tro. De människor som lever i trons gränsland, vart tar de vägen? Vi ska också underlätta för de människor som är långt borta från tron. Vi behöver ha en öppenhet för att överraskande saker kan hända. Allt mer har det blivit så, att våra frikyrkor har blivit lokaler som folk tänker att de är bara för dem, inte för oss. Men vi märker nu att det har blivit en ökad förståelse för att kyrkan är öppen för alla i vårt samhälle. Subjektet i gudstjänsten Vem är subjekt i gudstjänsten? Jag skulle vilja hävda att i en kristen gudstjänst är det Gud som är subjektet. Han är den som handlar. Det är med en längtan att Gud ska göra någonting i våra liv som vi kommer till gudstjänsten. Gud är för hela stan. Den inställningen ska man också ha då man predikar. Frågan är inte: Har jag lyckats med predikan? Frågan ska vara: Har jag fått vara en kanal för Guds handlande? Olika former Vissa former måste alla samlingar med människor ha. Det måste finnas en viss struktur. Om vi har en gudstjänst för stan ska det märkas redan i annonsen. Det ska märkas på hur vi sitter i kyrkan, hur vi välkomnar människor. Jag är bibeltroende, men det finns bibelord som inte är lämpliga att läsa vid alla tillfällen. Paulus säger: För alla har jag blivit allt. Den djupa inlevelsen i hur människor har det, den behöver vi odla. Vi behöver be om att kunna göra Guds ord intressant. Av de 20 predikningar som finns i Apostlagärningarna riktar sig 19 till dem som ännu inte är troende. Och de 19 predikningarna är alla väldigt olika, därför att lyssnarna var så olika. Vi har ett oerhört budskap med en oerhörd kraft i, konstaterade Torsten Åhman till sist i detta seminarium. FOTO: STEN-GÖRAN LILJESTRÖM Torsten Åhmans framställning i baptistkyrkan i Vasa var ledig och medryckande. Han talade bl a om vikten av att värna om den blygsamma tro som finns hos många människor. Jag tror att gudstjänsten är något av ett församlingens skyltfönster. Gudstjänsten signalerar om det är slutet eller öppet där. Får alla vara med? Det finns människor som har en blygsam tro men som nästan aldrig går i kyrkan. Vi ska göra det lätt för de människorna att komma och vara med. Evangeliet för vem? Andra seminariet som började kl hade temat Evangeliet för vem? Ordet väckelse finns inte i Bibeln. Men saken finns ju där. Det uttrycks så här: Herrens ord hade framgång. Ordet evangelisation finns inte heller i Bibeln. Men i 1 Thess. 1:8 står det: Ni har fått Herrens ord att höras. I kapitel 4 i Markusevangeliet undervisar Jesus om evangelisation och väckelse då han framställer olika liknelser. Andlig kreativitet Vad det väldigt mycket handlar om i våra liv är att Guds ord får höras. Men det måste höras på ett sådant sätt att folk kan ta emot det. Vi behöver ändra formen men inte innehållet i evangeliet för att nå olika människor. Vi måste ha en förmåga till igenkänning hur människor har det. Detta ligger i linje med det profetiska. Vår kallelse gäller andra människor. Det är inte frågan om hur jag tycker att det ska vara. Vi ska vara öppna för den andliga kreativiteten. Oftast fungerar det enkla bäst. Att vara med i en liten grupp passar många människor. Vi ska be att Gud låter sitt ord höras i vår stad och i vår bygd, och vi ska vara öppna för nya saker. Hur blir man en kristen? Vad gör du då en person säger att han vill bli frälst? Det är bra att tänka på det och ha en viss beredskap, veta hur man ska göra. Det viktigaste är att Guds Ande får leda en sådan stund. Be en bön i ditt inre: Herre, hjälp mig nu. Låt din Ande leda mig nu. Andens ledning och en god förberedelse utesluter inte varandra. Man kan slå upp Upp. 3:20 och läsa: Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. Man kan ha personen själv att läsa texten. Sen kan man fråga: Är det så du upplever det? Ofta får man då svaret: Det är precis så. FINLANDS SVENSKA BAPTISTSAMFUNDS ÅRSMÖTE: Förslaget till ny samfundsordning bordlades Finlands svenska baptistsamfund höll sitt årsmöte i Vasa baptistkyrka den 4 februari. Från elva församlingar hade 73 ombud mött upp. Inledningsanförande hölls av samfundets ordförande Mikael Lidman som också valdes till ordförande för årsmötet. Styrelsen har följande sammansättning: Maj-Lis Ede, Wilhelm Bonn, Rafael Edström, Göte Kackur, Mikael Lidman, Inez Revahl, Joyce Uwukunda, Sofia Wallin och Margaretha Wikman. Styrelsen har ännu inte konstituerat sig. I sitt inledningstal utgick citerade Lidman från Hebr. 6:1-3: Låt oss därför inte uppehålla oss vid det man först får lära sig om Kristus utan gå vidare till det som är avsett för vuxna. Vi kan inte börja om med grunderna: omvändelsen från döda gärningar, tron på Gud och läran om dop och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och evig dom. Nej, med Guds tillåtelse går vi vidare. Han läste också några verser från 2 Mos. 19 där folket ombads göra sig beredda att sätta sig i rörelse (stiga upp på berget) när jubelhornet ljuder med utdragen ton. Vi önskar höra jubelhornet med utdragen ton och vi önskar sätta oss i rörelse då vi hör tonen. Låsta läger Tyvärr blev det inget jubel och heller ingen rörelse framåt då årsmötet behandlade den viktigaste punkten på föredragningslistan: Beslut om ändring av samfundsordningen. Ett förslag till ändrad samfundsordning har varit på remiss till församlingarna. Alla församlingar har inte svarat. Inte heller har man i den slutliga versionen kunnat ta med alla de förslag till ändringar som kommit från dem som svarat. Orsak: Åsikterna går alltför mycket isär. Den största stötestenen är en paragraf under punkten Formen för religionsutövningen. Vi citerar: Som medlemmar i samfundet kan upptas församlingar och personer med en baptistisk grundsyn gällande dop och medlemskap. Församlingstillhörigheten grundar sig på bekännelse av personlig tro på Jesus Kristus och därtill hörande dop som sker i den treeniga Ett annat bibelställe man kan läsa är Joh. 1:12: Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn. Efter det ska man tacka Gud för frälsningen. Gärna kan man också lämna någon liten skrift till den som blivit frälst. Man kan inte alltid följa ett sådant här schema. Det kan också Gudens namn genom hela kroppens nedsänkning i vatten. De som vill hålla kvar formuleringen genom hela kroppens nedsänkning i vatten anser att detta är helt nödvändigt, annars betyder det att man tummar på den baptistiska identiteten. De som vill stryka denna formulering hävdar att det räcker med det som konstateras i början av paragrafen: en baptistisk grundsyn gällande dop och medlemskap. De menar också att formuleringen genom hela kroppens nedsänkning i vatten utesluter att man skulle kunna tillämpa associativt eller öppet medlemskap. Vasa baptistförsamling har sedan länge haft associativt medlemskap som en möjlighet. I Helsingfors baptistförsamling tillämpas öppet medlemskap. Mötesordföranden och några andra menade dock att Samfundsstyrelsen inte tidigare agerat som någon polis och inte tänker göra det i fortsättningen heller. Men det blev något oklart hur detta resonemang går ihop med det som står i 24: I församlingsstadgan får inte intas bestämmelser som strider mot denna samfundsordning. En församling kan ju göra upp sin egen församlingsstadga där man mera i detalj bestämmer om saker som man vill tillämpa i sin egen församling. Men det får som sagt inte strida mot samfundsordningen. Bordläggning Om ombuden hade kunnat enas om att stryka orden genom hela kroppens nedsänkning i vatten hade det nya förslaget till samfundsordning förmodligen blivit godkänt. Ett förslag till bordläggning fick understöd och det gick till omröstning där 39 av 73 ombud röstade för bordläggning. Förslaget till samfundsordning går alltså tillbaka till styrelsen. Det blev inget bestämt när ett reviderat förslag ska vara klart. Den nya religionsfrihetslagen kräver en del förändringar, så en ny samfundsordning måste fås till stånd så småningom. Men så låsta som positionerna nu är kan det ta länge innan vi ser ett förslag som kan accepteras av alla församlingar. Ett problem med det förslag till samfundsordning som nu föreligger är att det är onödigt detaljerat. S-G Liljeström gälla att bekräfta den lilla tro som redan finns. Torsten Åhman delade till sist ut en liten artikel med rubriken Hur man hjälper en människa som vill bli kristen. Den som vill bekanta sig med den och annat som han skrivit kan gå till webbsidan S-G LILJESTRÖM

3 Missionsstandaret 3 Alla religioner är intoleranta Finlands svenska baptistmissions och dess ungdomsförbunds tidning Utkommit sedan Tidigare namn: Finska Månadsposten, Finska Missionsbladet (1903), Missions-Standaret (1915) 12 nummer per år Redaktörer: Sten-Göran Liljeström, Peter Sjöblom (layout) Ansvarig utgivare: Leif-Erik Holmqvist Postadress: PB 54, Vasa Redaktion och expedition: Rådhusgatan 44 K 5, Vasa Tfn: ; Fax: ; E-post: Prenumerationer: Henry Månsus Redaktionsråd: Maj-Lis Ede, Jan Edström, Leif-Erik Holmqvist, Rurik Lindqvist, Inez Revahl Prenumerationspriser 2005: I Finland 45 euro, i Europa 50 euro, övriga länder (med flyg) 60 euro. Gåvoprenumeration: 32 euro, Europa 40 euro, övriga länder 55 euro. Med studieeller pastorsrabatt: 36 euro. Frikyrkligt tidningspaket (FTP) 125 euro, EVMST 65 euro, KBMST 73 euro, NBMST 61 euro. Annonspriser: 0,95 euro/spmm. Förlovnings-, vigsel- och födelseannonser 13 euro/st. Bankgiro: Vörå Sb ; Nordea ; Sampo Karleby 2006, Ab Österbottningen Det är inte lätt att vara religiös utan att någon gång hamna i konflikt med dem som har en annan religiös inriktning. För det mesta är konfrontationerna inte värre än att de kan hållas inom lagens råmärken. De andliga konsekvenserna kan dock vara förödande. Hur extrema följderna kan bli av något som till synes kan verka som ett oförståndigt skämt visar de nu aktuella karikatyrerna av profeten Muhammed som Jyllandsposten publicerat. Att reaktionerna bland muslimerna världen över skulle bli så våldsamma och sprida sig till så många länder hade väl upphovsmakarna knappast kunnat förutse. I så fall hade de säkert tänkt sig för både en och två gånger. Alla de stora världsreligionerna håller på sitt, men det lär inte vara någon överdrift att påstå att islam är en av de mest militanta. Det finns i Koranen inget direkt förbud att avbilda profeten Muhammed, även om vissa fraktioner vidhåller att det är så. Men att publicera karikatyrer av en religiös förgrundsgestalt som många anser helig visar på mycket dåligt omdöme. Varför vill man göra sig lustig på någon religions bekostnad? Skälet kan väl knappast vara någonting annat än för att provocera? Provocera till vad? Karikatyrerna har nu för de militanta islamisterna blivit ett svepskäl för att ställa till upplopp som inte står i någon rimlig proportion till det som saken gäller. Frågan handlar nu mera om islamism islam som politisk ideologi än om islam som religion. Det är säkert rätt som Hans Rosing nyligen skrev i Vasabladet att det nu handlar om ett muslimernas krig mot de västerländska värderingarna. Då inställer sig genast frågan: Vad har vi som bor i västerländska demokratier för skyldighet att följa muslimska värderingar? Inga alls. Inte ens då det gäller att avbilda religiösa förgrundsfigurer eller gudar. Så i den bemärkelsen är, och får, kristendomen vara intolerant. Det finns många olika slag av muslimer, liksom det finns många olika slag av kristna. Att försöka föra någon slags dialog vore säkert bra. Samtidigt inser väl alla att det svårligen låter sig göras om man har att göra med islamister som tar varje tillfälle i akt att ställa till bråk. I islam finns inget förbarmande med dem som inte hyllar Allah: det är nolltolerans gentemot andra religioner. Därmed inte sagt att alla muslimer i praktiken skulle vara krigiska, men alltför ofta åberopas ändå jihad, dvs det heliga kriget, som det är rättfärdigt att föra mot alla icke-troende som upplevs kränka den islamiska tron eller de islamiska värderingarna. Islam breder ut sig starkt i Europa. Den politiska undfallenheten för islam i toleransens namn är skrämmande på många håll, inte minst i Sverige. Samtidigt som muslimerna aldrig sticker under stol med vad de står för eller vad de vill, har de kristna börjat undra om det är rätt att hålla fast vid vissa kristna traditioner i t.ex. skolorna, därför att det kan tänkas kränka dem som inte är kristna. Patetiskt. Här i vårt land ska läroplanen för grundutbildningen numera vara neutral i fråga om ideologi och religion. Det är delvis detta argument som undervisningsministeriet just nu anför för att inte förlänga tillståndet för några kristna skolor i vårt land. Det tycks vara många som skäms för sina kristna rötter. Hur blir det den dag då muslimerna kräver att få starta egna skolor? Har vi kristna då någonting att skryta med? Ja, det borde vi ha. Men visst finns det många skamfläckar också i vår historia, i synnerhet om vi tittar lite längre bakåt. Korstågen för att nu citera någonting av det värsta - i början av 1000-talet kommer alltid att ligga oss i fatet, även om de kanske inte var fullt så gruvliga som det verkar om vi tar i beaktande hur det dåtida samhället var beskaffat. Journalisten Nathan Shachar hävdar följande: De blodsdåd araberna utsattes för under korstågen lade grunden till en mycket seglivad bitterhet och misstänksamhet mot de kristna européerna. Denna misstänksamhet håller i sig än idag. Europeiska resenärer på besök i arabvärlden kallas ofta franji, vilket är det arabiska ordet för frankerna. Men det är inte bara mellan religionerna som det skär sig. De inre striderna är otaliga. Det behövs inte mycket eftertanke för att påminna sig otaliga schismer, delningar och hemska våldsbrott inom kristendomen, som ändå hyllar det dubbla kärleksbudet. Problemet är att om vi bara bekänner oss till en religion blir formen viktigare än innehållet i det vi gör och då kan vi göra nästan vad som helst. Exempel på inre stridigheter och splittringar inom den protestantiska kyrkan saknas sannerligen inte heller. I praktiken borde vi väl kunna splittras utan att bli stridande? Också inom protestantismen Problemet är att om vi bara bekänner oss till en religion blir formen viktigare än innehållet i det vi gör och då kan vi göra nästan vad som helst. har det alltför ofta varit formerna som stått i förgrunden då det blivit splittring. Visst ställer också olika teologiska åsikter hinder i vägen, men det är ju så mycket lättare att se och angripa formerna. Ta t.ex. dopet och nattvarden, två sakrament som säkert kommer att dela kristenheten i olika fraktioner så länge världen består. Olika samfund accepterar ofta inte ett annat samfunds dopsätt eller sätt att fira nattvard. Då vi firar nattvarden ska vi göra det till minne av Jesus, men ofta blir det snarare bara en påminnelse om våra teologiska meningsskiljaktigheter, om flera samfund är inblandade i nattvardsfirandet. Även om vi har olika syn på vad det teologiskt innebär, borde vi kunna acceptera varandras sätt att begå dessa sakrament. Men vi behöver tydligen ha ett perspektiv på flera hundra år innan vi kan komma till större samförstånd. Det kanske inte gör någon skillnad, då ju tusen år för Gud är som en dag (Ps. 90:4) Det är okej att ha olika åsikter och teologisk praxis, bara vi kunde acceptera varandra. Vi är så olika att det säkert är bara bra att ha valmöjligheter då det gäller vilken trosriktning vi vill identifiera oss med. I den meningen kan vi säga att alla blir saliga på sin kristna tro, förutsatt att vi bekänner oss till Kristus och hans försoningsverk och har honom som Herre i våra liv. Vi får helt enkelt lov att acceptera varandras intolerans. STEN-GÖRAN LILJESTRÖM k K O R T & N Y T T TALKO PÅ HUMLE ordnas tisdag (28.2) och torsdag (2.3) vecka 9, dvs den vecka det är sportlov i Österbotten. Det som ska göras är att renoveringen av lägergårdens köksdel ska fullföljas. Det gäller i första hand att snygga upp de sociala utrymmena. Intresserar inte inomhusarbete, så finns också en del skogsarbete. Välkommen på sportlovstalko. Ta gärna kontakt med disponenten Ingemar Hannus ( ) och berätta när ni kommer. RENOVOSAMLING för pastorer och medarbetare i församlingarna tisdagen den 14 mars i Betaniakyrkan, Jakobstad, med början kl Anmälan om deltagande görs till Betanias kansli senast fredag (tfn ) STILLHETENS RUM. Retreat på Merilä mars med Leif-Erik och Gertrud Holmqvist. Anmälan INSTPIRATIONSDAG för sångare och organister/pianister söndagen den 19 mars kl 15 i Betania, Jakobstad, med Gerd och Sam Lindén. Anmälan och mera info: Gertrud Holmqvist, Arr.: BaptistSång. Prioriteringar Jag har lätt att säga hur andra ska göra, eller borde göra. Jag vet vanligtvis hur andra ska prioritera när det gäller församlingen och familjen. Själv gör jag saker när jag har lust, eller kanske inte har annat. Hur får vi in bibelordet i Psalm 40:9: Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta? Hur är det med våra prioriteringar? Är vi inte oss själva närmast? Mitt är viktigast. Att prioritera berör inte bara mitt eget liv men också andras. Hur jag väljer att offra, ge av min tid och mina krafter avspeglar sig ganska raskt i gemenskapen, Finlands svenska baptistmission. Vid samfundets årsmöte hörde vi ordförande säga hur svårt det var att få någon att ställa upp i samfundsstyrelsen. Det har visat sig redan en längre tid att det inte är lätt att få ansvarsposter fyllda varken i församlingar eller baptistgemenskapen. Det har säkert att göra med hur vi prioriterar, vad vi anser vara viktigt. Mi ionsför tåndaren Naturligtvis vet jag också att arbetslivet kräver mycket av var och en idag och därför väljs det bort som inte ligger mig så varmt om hjärtat. Hoppas att församlingarna vid sina årsmöten nu fått poster besatta som anses viktiga. Sen kan vi ju också fråga oss om vi kanske kunde göra en revidering av vår verksamhetsapparat. I naturlig församlingsutveckling talas helt riktigt om att församlingen inte ska vara verksamhetsinriktad utan gåvoinriktad. Det betyder att vi sysslar inte med sånt till varje pris i församlingen som vi inte har gåvor till. Då blir det bara en tung verksamhet som i de flesta fall blir kravfull och olustig. Någon har sagt: Vi är bra på att hålla igång den verksamhet som våra förfäder hade gåvor till att göra, men vi sliter nog ut oss många gånger. Prioriteringar kan bli till döds om vi fokuserar på en verksamhet vi till varje pris måste hålla igång. Nu till en annan prioritering som jag hoppas du med glädje går in för. Det gäller jubileumskonferensen Förhandsbeställning Just nu cirkulerar en uppsättning med T-shirts i församlingarna. Det gäller förhandsbeställning av T-shirts med jubileumslogon påtryckt. Det är barnstorlekar från 92 cm till 152 cm och sen vuxenstorlekar S XXL både i premium (vanlig modell) och slim (smal modell). De beställer man nu och de levereras till församlingarna 1 april i samband med juni. Det är snart dags för varje anställd att begära tidpunkt för semestern. Kommer du att välja de dagar vi har jubileumskonferens? Varför inte? Det har hörts korridorsnack om att vi inte kan börja konferensen så tidigt som på torsdag kväll, för ingen är ledig. Det är klart att ingen är ledig om ingen prioriterar. Jag hoppas verkligen att vi alla låter årets stora händelse bli jubileumskonferensen på Pedersöre skol- och idrottscentrum. Redan vid inledningssamlingen på torsdag kväll blir det intressanta inslag med (som vi hoppas) representant från undervisningsministeriet, kommunens hälsning, predikan av Harry Månsus m.m. Många är aktivt engagerade i förberedelserna av det praktiska och innehållsmässiga för att 150 årsfesten ska bli ett minne för livet för alla som besöker den. Du kan också vara med redan nu i föreberedelserna i förbön. Gud välsigne dig! Jubileumsåret fortsätter i förväntan! Nils Erik Vikström Baptistmissionens vårmöte i Jakobstad. Det följer också med pennor och klistermärken i provsatsen som cirkulerar, de kan man köpa redan nu. Mera information följer med i utskicket. VÅRMÖTESKALLELSE Medlemmar i Finlands svenska baptistmission r.f. kallas till vårmöte i Betaniakyrkan, Jakobstad, lördagen den 1 april 2006 kl Varje medlem (församling eller förening) äger rätt att inom sig utse ett (1) ombud för varje påbörjat tiotal medlemmar. Varje sammanslutning äger dock rätt att utse minst två (2) ombud. Även andra än befullmäktigade ombud är välkomna att vara med på mötet. Ombuden förses med fullmakter. Ärenden: Stadgeenliga ärenden som Bokslut med verksamhetsberättelse för år 2005 Ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga Eventuella övriga ärenden Vasa den 14 februari 2006 Styrelsen för Finlands svenska baptistmission r.f. Enligt uppdrag Nils Erik Vikström, missionsföreståndare OBS! Finlands svenska baptistsamfund har eventuellt extra möte samma dag närmare kallelse senare! Nästa nummer utkommer den 24 mars. Manus till det numret bör vara redaktionen tillhanda senast fredagen den 10 mars. Korta notiser tas emot senare.

4 4 Missionsstandaret Fyra vill leda Ekumeniska rådet i Finland Fyra personer söker tjänsten som generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. De är teologie magister, pastor Heikki Huttunen från ortodoxa kyrkan, teologie magister, pastor Ari Ojell från lutherska kyrkan, teologie magister, chefredaktör Kari Räntilä från ortodoxa kyrkan och teologie magister, forskare Jussi Sohlberg från lutherska kyrkan. Den nya generalsekreteraren torde tillträda i början av augusti Ny generalsekretare väljs av Ekumeniska rådets vårmöte den 3 april. Generalsekreterarens väljs för en mandatperiod på fem år. Enligt de nu gällande stadgarna för Ekumeniska rådet i Finland kan en och samma person inneha tjänsten som generalsekreterare i högst två perioder. Den nuvarande generalsekreteraren, baptistpastorn Jan Edström har innehaft tjänsten sedan Han lämnar uppgiften efter att den nya generalsekreteraren tillträtt sin tjänst. Ordförande för Ekumeniska rådet i Finland är den lutherska kyrkans ärkebiskop Jukka Paarma. (KT) Nedläggning hotar kristna skolor Av de sammanlagt 11 kristna privatskolorna i Finland går tillstånden nu ut för fyra. Samtliga har anhållit om förnyade tillstånd, men undervisningsministeriet sätter tummen ner. Ministeriets framställning ligger som bäst på regeringens bord. Eller rättare sagt på kommunminister Hannes Manninens bord. Manninen bad vid senaste regeringssammanträde att få bekanta sig närmare med handlingarna. Varför undervisningsministeriet inte vill förlänga tillstånden för skolorna är ett mysterium. Jag har vänt mig till ministeriet både muntligt och skriftligt för att få ta del av motiveringarna, men de vägrar ge dem. Detta med förklaringen att de inte är skyldiga att göra det, berättar riksdagsledamot Päivi Räsänen (kd). (Kyrkpressen) aangeläget En spalt med utrymme för vardagliga och mindre vardagliga tankar. I en brunn Carina Ahlskog För några år sen hade jag en dröm. Jag drömde att jag befann mig i bottnen på en djup brunn. Det var en sån där gammal stenbrunn med våta och klibbiga väggar, men en tom sådan. Högt där uppe kunde jag skymta dagsljuset. Jag fick panik, jag måste komma upp! Jag ropade på hjälp, men endast ekot svarade. Försökte att klättra, men väggarna var alldeles för hala för att jag skulle få något grepp. Gud! Du kan hjälpa mig, tänkte jag. Du har ju all makt! Herre, gör någonting! Sänd ner en repstege, öppna ett fönster, skicka en helikopter, gör ett mirakel! Gör vad som helst, bara du hjälper mig upp ur denna brunn. Då fick jag syn på flera grova rep som hängde på brunnens ena sida. Räddad! Jag tackade Gud och grep lättad tag om ena repet, men repet lossnade. Vad var nu detta? Kände paniken krypa längs ryggraden men tryckte ner den. Det fanns ju många rep kvar. Grep tag i nästa, men samma sak hände. Grep i nästa och nästa och nästa men inget höll. Jag ropade i förtvivlan till Gud om hjälp men inget hände. Bara tystnad. Förkrossad sjönk jag ihop ner på bottnen. Hopplösheten kröp fram bredvid mig och jag gav upp. Där satt jag, djupt nere i en kall och fuktig brunn och kunde inget göra. Så besviken, så ensam och så avklädd. Sanningen var hård och skoningslös. Alla vackra bilder om mig själv suddades sakta ut. Kvar blev endast jag, människan, i bottnen på en brunn. Jag kunde inget annat göra än att vänta och acceptera, ville inte men hade inget val. Sedan var det som om jag fick ett nytt perspektiv. Det var som om jag befann mig högt uppe och såg på mig själv där jag satt nere i brunnen. Då insåg jag att brunnens botten i själva verket var GUDS HAND. Hela brunnen låg i Guds hand. Jag satt i Hans hand! Och jag som så förväntade mig att Gud skulle komma ovanifrån, vilken ironi. Drömmen slut. Livet är livet. Omständigheterna kan vi inte alltid förändra och ibland så sker inte undret som vi hoppades på. Men vad livet än bjuder oss på så är en sak säker: vi är i Gud hand. Och jag undrar om det kan finnas någon bättre plats att vara på än just där. Instängd men ändå buren Avklädd men ändå älskad så älskad. Alla vackra bilder om mig själv suddades sakta ut. Kvar blev endast jag, människan, i bottnen på en brunn. f I ett längre framtidsperspektiv måste vi få med flera dimensioner än enbart ytligt framgångstänkande, skriver Jan-Erik Nyholm bland annat. Uttrycket För en tid som denna är lånat från Esters bok i Gamla testamentet. Drottning Ester levde i en tid då judafolket hotades till sin existens i det babyloniska riket. Genom en hjältemodig insats av henne just i denna speciella tid räddades det judiska folket. Varje tid har sin speciella utmaning, även frikyrkan i vår lilla finlandssvenska ankdamm. Allting handlar inte bara om väckelse. Ibland får vi vara försiktiga med att alltid göra de framgångsrika församlingarna till ideal. Vi kan påminna oss att orsaken till den ödesdigra andliga linje man valde i den f.d. pingstförsamlingen i Knutby till synes berodde på bl.a. framgång och väckelse. För inte så länge sen ansågs Karismaförsamlingen i Stockholm som Sveriges snabbast växande församling. I dagens läge existerar inte denna församling. I ett längre framtidsperspektiv måste vi få med flera dimensioner än enbart ytligt framgångstänkande. Det handlar främst om den lokala församlingens identitet och detta i förhållande till den universella församlingen. Här har stora förändringar redan ägt rum. Jag tror att de flesta frikyrkoförsamlingar i sin universella församlingsmedvetenhet räknar in alla troende och allt Guds folk inom de kyrkliga sammanhangen och även i samtliga frikyrkosammanhang. Detta var inte en självklarhet förr i tiden. När det gäller den lokala identiteten är det lite mer komplicerat i dagens situation. Befolkningsstrukturer och sociala miljöer skiljer sig redan mellan urbana områden och ren landsbygd. Vi kan bara tänka på våra studiestäder Vasa, Helsingfors och Åbo, där vissa församlingar ibland blir rena samlingsplatser för studerande ungdomar. Landsbygdsförsamlingarna befolkas i första hand av åldrade, trogna pensionärer. De flesta ungdomar söker sig bort från landsbygden, vilket resulterar i att den lilla lokala församlingen på jorden upphör när den tynande lilla pensionärsförsamlingen efterhand flyttar till härligheten. Det som ytterligare har rört om i den lokala församlingens identitet är de olika väckelsepatent som bjudits ut främst från USA. Man kan med risk för generalisering säga att vi fått två huvudlinjer i frikyrkan hos oss för tillfället. En församlingstyp är den där man agerar lite försiktigt mot alltför radikala nymodigheter och i sin gudstjänstutformning helst håller sig till gamla, beprövade former. Den andra linjen förespråkar förnyelse och skrotande av gamla former till förmån för mera nyandliga idéer. Spalten Fritt Forum är öppen för läsarnas inlägg och debattartiklar. Insändarskribenternas åsikter sammanfaller inte nödvändigtvis med redaktionens. För en tid som denna Med nyandlighet i detta sammanhang menar jag olika influenser från trosrörelse, apostoliskt ledarskap, cellgrupper, exorcism, Torontoväckelse, Pensacolaväckelse m.m. Ibland försöker någon församling blanda ihop dessa två huvudlinjer där pensionärerna står för en äldre gudstjänstordning och där ungdomar ofta håller sig till nyandligare linjer. Trots alla försök verkar det som om den frikyrkliga statistiken inte märkbart påverkas. Marginell framgång hos vissa församlingar verkar ändå för det mesta handla om konfessionella förskjutningar. Den stora efterlängtade väckelsen tycks gäcka oss. För det första måste vi inse att vår lilla språkminoritet befinner sig inklämd mellan å ena sidan den finsktalande befolkningen i vårt gemensamma fosterland och den rikssvenska befolkningen i vårt västra grannland. Och en viktig framtidsfråga blir hur man ska förhålla sig till dessa två storheter. Finlandssvenskheten består av en mångfald finmaskiga nät i olika föreningsstrukturer och små församlingar och väckelserörelser, både kyrkliga och frikyrkliga. Föreningsoch församlingsutbudet på finlandssvenskt håll är så mångfacetterat att det knappast räcker till några alltför stora väckelseskaror åt någon av dessa. På frikyrkligt håll har vi som bekant pingstväckelsen, missionsförbundet, baptisterna, metodisterna och adventisterna. På kyrkligt håll har vi evangeliska rörelsen, laestadianer, kyrkans ungdom och inremissionare. Och allt detta i våra allt mer krympande finlandssvenska sammanhang. För att inte tala om gamla maranataförsamlingar och små trosförsamlingar. Att skapa enhetsstrukturer mellan olika frikyrkor har ibland fungerat, t.ex. i Vörå. Samfundstanken är föremål för diskussion och prövning, men verkar inte attrahera alla frikyrkoförsamlingar. Samfundstanken förefaller ändå positiv i dessa tider, bl.a. för att det ger ett visst skydd mot sektstämpeln, inte minst efter Knutby. Att samla hela frikyrkofolket till ett gemensamt samfund är ändå en alltför utopisk tanke. Samtidigt kan man inte provocera det känsliga frikyrkofolket till omfattande enhetsarbete. Detta gör att församlingsöverlevnad måste sökas på annat håll. Radikala enhetssträvanden eller väckelse tycks inte finnas omedelbart om hörnet. Öppna dörren! Jag hör till dem som är både barndöpt och vuxendöpt. Men har kanske fått kämpa mer för min tro och åsikt än t.ex. min egen man som växte upp i ett baptistiskt hem. Högaktar också dom som kämpat före mig. Jag växte upp 30 m från lutherska kyrkan, bor idag 1 km därifrån. Har vi större ljus idag som baptister än andra troende? Tiderna har ändrats. Jag tror att är dörren mera öppen, är det lättare att döpa sig då man väl är inne. Läs gärna i Kyrkpressen nr 5 hur pingstvännerna resonerar. Vi behöver inte lägga bort vår identitet, fast vi öppnar dörrarna. Anna-Lisa Björklund, baptist F R I T T F O R U M Samma här, Peter Sundqvist Tack för din intervju! Ibland så kan en annans erfarenhet slå s a s direkt på spikhuvudet. Jag vill skriva under på alla dina åsikter och tankar. Under de tre senaste åren har också jag känt mig främmande för hur vissa frikyrkor och pastorer skapar andliga förväntningar och krav. Detta leder till att man undviker att aktivt arbeta i församlingen, även om Jesus är Herre i ens liv. I praktiken betyder detta att framtidsutsikterna för enskilda församlingar inte behöver påverkas av alltför stora skaror eller väckelseformuleringar utan kommer att bestå i hur man har lyckats planera sin ekonomi. Det kanske finns någon församling som består av tre livskraftiga gummor, som kan hålla sig med egen pastor kanske p.g.a. Nokia-aktier, fastighetsaffärer eller hyresinkomster. Det måste ju ändå vara bättre än att församlingen helt upphör. Och vem vet, kanske pastorn och de tre gummorna plötsligt kan intressera någon. Detta skulle åtminstone inte vara potentiellt möjligt ifall församlingen upphör. Redan Josef i Gamla testamentet har lärt oss att i goda tider skall man förbereda sig för sämre tider. Själv blev jag lite förvånad då jag hörde att stiftelsen Livets Ord i Uppsala har ca 40 miljoner kronor i ryggen så att säga, förutom att rörelsen är en av Uppsalas största arbetsgivare, bl.a. genom sitt skolväsende. Min förvåning gällde den åtminstone tidigare förkunnelsen från det hållet, där man även i ekonomiskt hänseende skulle vara hänvisad enbart till tro på Gud. Men det är möjligt att även Livets Ord har lärt av Josef att man skall vara beredd på sämre tider. Livets Ord är givetvis inte den enda rörelse eller kyrka som har kapital i ryggen. Immanuelskyrkan i Stockholm är inte heller barskrapad utan har tiotals miljoner kronor i ryggen. Även Stockholms Filadelfia är knappast medellös, utan man har sett till att skickliga ekonomer omstrukturerat verksamheten även ur ekonomiskt perspektiv på ett säkert sätt. Även om någon tycker att jag verkar blasfemisk så tror jag ändå att det inte är helt fel att tänka på den ekonomiska säkerheten. Vi har ju Karisma Center som ett tydligt exempel på hur det går om man inte har kontroll på ekonomin. Enbart statistisk framgång hjälpte inte. Penningstorlekar kan diskuteras men en förnuftig förvaltning kan knappast vara fel. För att en församling skall överleva i våra småskaliga förhållanden måste man inte enbart falla tillbaka på offrade medel i sin ekonomi. I så fall blir inte värmen till kyrkan betald när alla pensionärer är i himlen. Hur man än vrider och vänder på saken så kommer framtida ungdom och barnfamiljer inte att ha samma offerkapacitet som de äldre församlingsmedlemmarna. Ungdomarna är upptagna av studier och lever på svältgränsen, om de inte har rika föräldrar eller släktingar. Barnfamiljer mitt uppe i t.ex. egnahemsbygge bär nästan alla sina pengar till banken. En ung man mitt uppe i familjeförvärv och egnahemshusbygge sa till mig att det är tur att man inte är engagerad i någon församling, åtminstone för tillfället. Banken tar pengarna, arbetet och familjen tar tiden. Naturligtvis offrar även våra ungdomar och barnfamiljer så mycket de förmår, men speciellt på landsbygden tycks inte pengarna räcka till för att anställa pastorer och församlingsledare. Aktiv frikyrkoungdom får oftast sina andliga intryck från nyandligheten, vilket ofta betyder häftiga och stora väckelsevisioner. Om någon sådan ungdom hamnar i en liten församling ute på landsbygden i all småskalighet kan den andliga kulturchocken bli förödande. Vi måste också vara medvetna om att kristna ungdomar inte upplever konfessionella gränser som något problem. Jag har nu och då sett att ungdomar med rötter i frikyrkan, vilka inte orkar med högtrycksfrälsningen som bjuds ut på den unga kristna marknaden, söker sig tillbaka till den lutherska kyrkan, ofta via skriftskolläger. För frikyrkofolket måste detta naturligtvis betraktas som en allvarlig utmaning. Den lilla landsbygdsförsamling som har lyckats få tag på ungdomar som vill ge tid och krafter i dessa småskaliga sammanhang kan jag endast gratulera. c Bror Nygård Församlingsaktivist i 40 år JAN-ERIK NYHOLM C I T A T E T Gud begär så lite av oss och lovar så mycket. Vi behöver bara se till Gud med en tro stor som ett senapskorn så arbetar han genom oss på ett mäktigt sätt. David Beckman Styrka föds i den djupa tystnaden hos dem som har tålmodiga hjärtan inte i glädjen. Felicia Hemans

5 Missionsstandaret 5 Anders Frostenson död Den 4 februari avled Anders Frostenson vid 99 års ålder. Han föddes i Killeberg i Skåne Han studerade språk, litteraturvetenskap och teologi vid Lunds universitet och tog en fi l.kand i engelska, slaviska språk och fi losofi Fyra år senare, 1932, tog han en teol.kand och prästvigdes i Lund. Året därpå, 1933, kom han till Stockholm och tjänstgjorde som präst i Gustav Vasa församling. Han gifte sig 1941 med Ulla Lidman, missionär och riksdagsman, dotter till författaren Sven Lidman. Anders Frostenson skrev under 1940-talet en licentiatavhandling om Kristusbilderna i psalmerna utsågs han till kyrkoherde i Lovö församling på Drottningholm där han stannade fram till sin pensionering utnämndes han till slottspredikant på Drottningholms slott. År 1969 utsågs han till ledamot av 1969 års psalmkommitté, en kommitté som han även var en av initiativtagarna till blev han hedersdoktor i teologi vid Lunds universitet. Anders Frostenson har utgivit fl ertalet diktsamlingar i det mindre formatet, samt tolkat lyrik av Rainer Maria Rilke och Paul Claudel. Men det är i första hand som psalmdiktare han framträtt. Den svenska psalmboken av år 1986 är starkt präglad av honom och där återfi nns hela 140 psalmer som bär hans namn. Mest kända och sjungna är kanske Jesus från Nasaret går här fram och Guds kärlek är som stranden och som gräset. År 1977 grundade Anders Frostenson en egen stiftelse vars uppgift är att främja förnyelsearbetet med psalmer och visor. (Kyrkans Tidning/Barbro Matsols) RWANDA 55 döpta i fängelset Den nionde oktober hölls ännu en gång dopförrättning i Kigalifängelset i Rwanda. 55 personer döptes, varav två var kvinnor. Under gudstjänsten bekräftades också att ytterligare 47 personer som tidigare hört till en församling och var döpta, men fallit i synd, hade bekänt sina synder och börjat ett nytt liv efter att ha lyssnat till undervisningen på IBRA:s kassetter. IBRA:s studio Isoko Y ubugingo delade ut Biblar till alla de nydöpta och nyfrälsta. (IBRA) b Huberts testamente När jag fick Huberts testamente i min hand och läste texten på baksidan tyckte jag att det var väldigt svårt att bilda mig en uppfattning om vad det var för sorts bok. Det väckte en viss nyfikenhet. Även nu efter att jag har läst boken är det svårt att beskriva den. Den är nog på många sätt annorlunda än något jag läst tidigare. Som jag uppfattar det är Huberts testamente inte enbart en roman, utan också en sorts debattbok där författaren använder sig av personerna i boken för att föra fram åsikter om olika aktuella samhällsproblem och kontroversiella frågor. Boken är antagligen ämnad att väcka tankar och kanske provocera. Trots alla långa diskussioner kan man inte påstå att boken saknar handling. Tvärtom händer det väldigt mycket, och läsaren får också följa med på en djupdykning i valarnas känsloliv. Författaren har verkligen inte sparat på fantasin kanske VÄRLDSBÖNDAGEN DEN 3 MARS Mål för böndagskollekterna i år är två av Frälsningsarméns daghem i Moçambique. Världsböndagen firas i år för 119:e gången i över 170 länder. I Finland är vi med i denna bönegemenskap för 46:e gången. Temat för årets böndag är Tidens tecken. I år är det Frälsningsarmén i Finland som får ta emot och föra vidare det som samlats in på de finlandssvenska världsböndagsgudstjänsterna. Frälsningsarméns fadderbarnsoch missionsavdelning har beslutat att stöda ett dagcenter i Maputo i Moçambique. Dagcentret är öppet för barn under skolåldern, men också för barn som p.g.a. brist på pengar inte ännu har haft möjlighet att börja i skolan. Dagcentret stöder också barn vars föräldrar dött av aids. Denna ständigt växande barnaskara behöver vårt stöd. Frälsningsarmén har två daghem nära staden Maputo. De leds av lokala krafter och verkar i kårernas utrymmen. Ndlavelas och Inhagoias daghem befinner sig i områden där det bor fattiga människor och där arbetslösheten bland vuxna är stor. För många familjer är den enda inkomstkällan kvinnornas små frukt- och grönsaksstånd. Båda daghemmen ger barnen en varm måltid per dag och ett mellanmål på förmiddagen (i Ndlavela ett mellanmål också på eftermiddagen). 95 % av barnen lever i omständigheter som präglas av hiv/aids. Antingen bär de själva eller någon i familjen på smittan. Barnen testas bara om familjen önskar det. Eftersom viruset inte smittar i kontakter människor emellan finns det ingen orsak att testa. Detta skulle bara åstadkomma segregation, vilket är det största problemet bland dem som lider av sjukdomen. Personalen ser till att alla skyddsåtgärder beträffande hälsovården följs. Frälsningsarmén har ett hemvårdsprogram i Maputo. I realiteten fungerar det inte riktigt i den omgivningen, men när det gäller hälsofrågor finns sjukskötare och läkare att tillgå. I daghemmen lär sig barnen att leka, sjunga och skriva sina första bokstäver samt att teckna. En viktig del av deras utveckling är också att lära sig hur man kommer överens med andra, något de oftast inte lär sig hemma. Inga restriktioner finns beträffande undervisningen, så förutom den normala förskoleundervisningen lär sig barnen också bibliska berättelser. Hälsningar från Inhagoia Officerarna och daghemmets personal arbetar hårt med att ta hand om barnen. Daghemmet har en föräldraförening där familjemedlemmarna kan träffa officerarna och personalen för att diskutera sina problem och svårigheter. Presidenten besökte daghemmet den 1 juni 2005 och tackade Frälsningsarmén för dess arbete under svåra omständigheter. Han sade att utan daghemmet skulle föräldrarna eller vårdnadshavarna omöjligt kunna arbeta någon annanstans de behöver denna möjlighet till barnomsorg. Familjerna betalar en liten summa kan det komma sig av att han tidigare skrivit barnböcker? Huvudpersonen heter Bert Tasman och är den sista kvarlevande ättlingen till urbefolkningen på Tasmanien. Hans stora sorg i livet är att det inte finns någon kvinna som tillsammans med honom kunde föra hans folkstam vidare. Å andra sidan lider Bert av mindervärdeskomplex eftersom den tasmanska urbefolkningen har ansetts vara den lägst stående människorasen enligt den darwinistiska läran. Trots att Bert är både intelligent och välutbildad blir han ofta fördomsfullt behandlad. På grund av detta har han lämnat ett bra jobb på FN, och sedan dess nöjt sig med att ta hand om huset åt sin gode vän, sjömannen James Harry. När denne omkommer blir Bert tvungen att fundera över sitt liv. Han kommer fram till att han vill kämpa för de svagas rättigheter. Han är speciellt intresserad av att göra något för de utrotningshotade valarna. Berts intresse för minoriteter för honom till det svenska Österbotten, men där leder en gift beundrarinnas intriger till oväntade problem, och efter ett omtumlande veckoslut i Stockholm ger sig Bert av till London för att söka upp James Harrys dotter för att informera henne om den allt annat än blygsamma arvslotten. Inte heller detta förflyter utan problem. Bert försöker hjälpa den unga arvtagerskan, och han blir till och med tvungen att avstyra en kidnappning med hjälp av en bumerang. När allt är som mest intensivt får Bert veta att han lider av en allvarlig sjukdom, och han blir igen tvungen att fundera på ett och annat. Vad skall han lägga för barntillsynen, men för många är även denna lilla summa för stor. Alla barn tas dock emot. Fem förskolebarn kommer dagligen till daghemmet när skolorna har ledigt kan det hända att även deras äldre syskon kommer. Daghemmet är öppet kl 7-15 måndag till fredag mellan februari och november. I daghemmet finns en liten föräldralös pojke. När hans föräldrar dog fick familjen själavård. Både pojken och hans faster/moster hiv/aids-testades. Bådas resultat var positiva. Fastern/mostern har inte medgett sitt tillstånd och vägrar ta emot den vård som erbjudits henne. Nu är det farmor/mormor som tar hand om pojken. I samma storfamilj bor femton personer, vuxna och barn. Farmor/ mormor är mycket medtagen på grund av den svåra situationen och har förlorat sin livsvilja. Efter föräldrarnas död har familjen fått undervisning i hur man skall använda sig av mikrokredit. Familjen fick också ett litet lån för att kunna starta en egen affär och få sin utkomst av verksamheten. En farbror som nyligen hade frigetts ur fängelset lade beslag på pengarna, så nu har man inte kunna betala tillbaka lånet. Drömmen om att kunna livnära sig själva gick omintet. Pojken hämtas varje dag till daghemmet där han trivs tillsammans med jämnåriga kompisar. En utbildad volontär ser till att pojken regelbundet kommer till sjukhuset och att han får ordentlig vård. De tider daghemmet är stängt ser kårens officerare till att pojken dagligen får sin matportion. För tillfället är pojkens hälsotillstånd stabilt. Detta var bara en av många berättelser om en liten pojke i daghemmet i Inhagoia. B Ö C K E R sina sista krafter på? Hurudant är hans förhållande till Gud? Trots det tunga beskedet känner han sig ganska fridfull. Huberts testamente är en bok för den som vill ha något nytt, fantasifullt och ovanligt, och för den som tycker om att fundera på samhällsproblem. Personligen tycker jag att det är skönt att någon emellanåt vågar vädra sina konservativa åsikter utan att vara rädd för vad någon skall tycka. Speciellt skicklig är Bertlin på att beskriva olika känslor och stämningar. Det blir kanske lite väl många osannolika sammanträffanden och ibland kan dialogen mellan personerna i boken kännas lite onaturlig, men det är många intressanta tankegångar som dyker upp. Jag skulle inte rekommendera boken för personer med alltför liberala åsikter då kan den lätt göra någon upprörd. Dan Thage Bertlin HUBERTS TESTAMENTE Bertlinas 2004 PAMELA HINDS Livsord Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda (Rom 8:28). Då och då, när debatterna i insändarspalterna igen urartat till bibelordspajkastning, föreslår någon att man helt enkelt borde plocka bort vissa texter ur Bibeln. De där styckena som så lätt missförstås ifall man inte beaktar att världen har förändrats sedan Bibelns texter kom till. Censurera Bibeln vill jag inte, men vissa verser borde nog förses med varningstexter. Så är det, av helt andra orsaker, med den här versen, som i gamla översättningen lydde: Men vi veta att för dem som älska Gud samverkar allt till det bästa. Bibelkommissionen har i bibel 2000 gjort det näst bästa; förutom att korrigera översättningen (det står det goda, inte det bästa i grundtexten) har den formulerat texten så att missförstånd inte lika lätt uppstår. Men ryckt ur sitt sammanhang är versen fortfarande livsfarlig. Fel förstådd leder den till att själva kärnan av den kristna tron förvanskas. En bekant till mig lyckades efter en längre tid som arbetslös få ett bra arbete. Alla var vi glada åt detta, att hitta ett nytt arbete när man är över femtio är inte självklart i dagens Finland. Men vissa vänner uttryckte sin glädje med att antyda att jobbet var en gåva direkt från Gud, ett exempel på hur allting samverkar till det bästa för den som älskar Gud. Kruxet var bara att tjänsten i fråga blev ledig eftersom den som innehaft tjänsten dog i en trafikolycka och efterlämnade hustru och barn. Det att min vän fick jobb var inte resultatet av att allting samverkade till det bästa, det var en konsekvens av en djup tragedi. Att vara kristen betyder inte att Gud fixar våra problem. Livet är nu bara sådant att ibland har vi goda dagar, ibland dåliga. Livet tenderar att gå sönder brukar den svenske artisten och prästen Ingmar Johansson säga. Om man älskar Gud eller inte ändrar inte på detta grundläggande faktum i tillvaron. Att älska Gud ger en inget företräde i livets krogkö, ingen vip-behandling. Inte heller Paulus påstår något sådant. Läser man vår bibelvers i sitt sammanhang märker man att det är just detta grundläggande faktum Paulus utgår från. Några verser senare säger han: Vem kan då skilja I spalten Livsord uppmanas skribenterna att utgå från ett bibelord. Patrik Hagman Vissa bibelverser borde förses med varningstexter Att vara kristen betyder inte att Gud fixar våra problem. Livet är nu bara sådant att ibland har vi goda dagar, ibland dåliga. oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd? Det står ju skrivet: För din skull lider vi dödens kval dagen lång. Paulus talar här inte primärt till min vän som fick arbetsplatsen, utan till familjen som miste sin far. Det goda som allt samverkar till är inte lycka och välgång här i detta livet utan den frihet som vi får i det kommande livet. I hoppet är vi räddade säger Paulus. Detta är sannerligen dårskap för vår tids förnuftiga människa. Det ter sig omöjligt för oss att acceptera att vi bara skall resignera för all ondska i världen och leva i tanken på att allt blir bra i himlen. Det kanske har funnits tider då det har räckt för människan att hoppas på en bättre värld bortom graven. Men det är knappast det som Paulus syftar på. Det han beskriver är ett mod inför livets brustenhet som kommer av övertygelsen att Gud är närvarande i vårt liv. Det hopp som tron ger är inte blott en flykt undan vardagen till en vacker drömvärld, utan hoppet fast grundat genom Kristi död och uppståndelse ger stadga, det är en källa ur vilken man kan få kraft till motstånd mot mörkret i världen. Detta hopp är inte helt lätt att få grepp om. Det räcker liksom inte med att bara tro att man kommer till himlen efter döden. Det handlar inte om att med sitt förnuft omfatta en viss lära. Hoppet om uppståndelse blir relevant först när man stått ansikte mot ansikte med sin egen dödlighet. Då får man tillträde till det mysterium som Kristi uppståndelse utgör. Då blir det en tröst att det finns en som gått in i döden och kommit ut levande på andra sidan. Och att ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i Kristi Jesus, vår Herre. När människan i djupet av sitt inre gör kopplingen mellan Kristi död och uppståndelse och sin egen död och uppståndelse, då framträder alla livets mödor i ett helt annat ljus. Då kan man räta på ryggen, lyfta blicken, och gå in i den frihet som Guds barn får när de förhärligas. Gud löser inte våra problem åt oss. Det är inte det som är poängen med att vara kristen. Men han ger oss möjlighet att ta itu med dem, ork att kämpa på när det är som mörkast. Först när vi en dag står vid målet kan vi se tillbaka på hur allting verkligen samverkade till det goda, hur Gud ständigt hjälpte oss. Men här, mitt i livet, ger tron på den dagen ett hopp som håller att leva på.

6 6 Missionsstandaret Ledande nationer namngivna för brott mot religiös frihet En ny avdelning vid utrikesdepartementet i USA rapporterar om global religiös frihet och listar åtta länder där det är speciellt bekymmersamt (länder som speciellt bekymrar, CPS), där regeringarna har utövat eller tolererat speciellt allvarliga kränkningar av den religiösa friheten under det senaste året, sade utrikesministern Condoleezza Rice. Länderna i fråga är: Myanmar, Kina, Nordkorea, Eritrea, Iran, Saudiarabien, Sudan och Vietnam. USA:s kommission för internationell religiös frihet har också rekommenderat CPC-status för Pakistan, Uzbekistan och Turkmenistan. Andra länder som kritiseras för mindre allvarliga brott inkluderar Azerbajdzjan, Bangladesh, Vitryssland, Brunei, Kuba, Egypten, Indien, Indonesien, Israel, Malaysia, Ryssland, Sri Lanka och Turkiet. Frankrike, Tyskland och Belgien nämndes som länder där minoritetsreligioner stämplas som farliga kulter eller sekter. Rice sade att av de åtta CPC-länderna har Vietnam förbättrat sin status och kunde kanske tas bort från listan om förbättringen fortsätter. Förbättringar rapporteras också i Indien, Turkmenistan, Georgien och Förenade Arabemiraten. (News Bytes) Naturen svenskarnas religion I takt med att svenskarnas tro på Gud minskar ökar vördnaden för naturen. Den har upphöjts till religiös nivå. Naturens ordning har blivit den nya katekesen, säger teologiprofessor Carl Reinhold Bråkenhielm, enligt TT:s webbnyheter. Bråkenhielm säger att svenskarna uppskattar naturen mer än de flesta andra folk i världen. Alla tycks sjunga med i lovsången medborgare, politiker och även företag. En större undersökning visade att 79 procent av svenskarna instämmer i att vi måste respektera naturens ordning oavsett hur det påverkar människans välfärd. (Dagen) Agneta Åkermark från Forsby, Pedersöre, studerar pedagogik, den administrativa linjen, vid Åbo Akademi i Vasa. Hon är nu på slutrakan och koncentrerar sig på att få pro graduavhandlingen färdig till sommaren. Avhandlingen är en deskriptiv studie av social kompetens. En annan stor händelse i Agnetas liv kommer att inträffa nästan samtidigt som hon blir färdig med sina studier: I maj gifter hon sig nämligen, med Lukas Enström från Nykarleby. Men det som den här intervjun främst handlar om är Agnetas andliga resa, som är av det lite radikalare slaget. Fick grunderna i tron i Forsby Saron Jag kommer från ett lutherskt hem, men föräldrarna är inte aktiva troende. När jag var liten var jag med i Forsby baptistförsamling i den scoutverksamhet som leddes av Bengt och Birgitta Ahlskog och Bo och Margareta Edström. Där fick jag grunderna i den kristna tron. Det som är nedsått, är nedsått av Gud. Det som kommit i unga år finns ju där, så därför är jag tacksam för det jag fick i Saron i Forsby. Tron befästes ytterligare genom den lutherska kyrkans konfirmation som jag tog på allvar. Men efter det for jag ut i världen som man brukar säga. Efter studentexamen år 1999 åkte Agneta som au pair till London på ett år. Där trivdes hon väldigt bra. I efterhand har jag kunnat se att Gud verkade under den här tiden. Andlig helomvändning Då jag kom hem från England sökte jag till Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik i Vasa. Jag hade då inte en tanke på Gud, utan tänkte leva ett vanligt studieliv. Men på något vis började jag ifrågasätta det mesta. Jag har alltid vetat att människan består av ande, kropp och själ. I väst är vi experter på kropp och själ, men inte på det andliga. Sakta men säkert gick rullgardinen upp. Detta fick jag ganska direkt från Anden. Senare visade det sig att Charlotta Lotta Grönroos, som jag fick jättebra kontakt med och som studerade på samma institution, hade bett för mig. Men hon sade aldrig någonting först. Detta resulterade i att Agneta tog med sig Bibeln till Vasa. Och det var faktiskt Andens ledning. Efter en tid kom jag till en punkt då jag insåg att nu måste jag byta spår. Lotta och jag var en gång och såg på filmen Prince of Egypt. Jag frågade henne om hon trodde på allt det där? - Ja, sa hon. Och på något vis klack det till i mig också att ja, så är det. Efter det bjöd hon mig med till Sionkyrkan, pingstförsamlingen i Vasa. Fast första gudstjänsten jag var på var det ingen som bjudit mig med till. Jag ville ha Gud, för jag hade fått en uppenbarelse att han finns. En gång då jag var med ett gäng ungdomar i Jakobstad på en krog, berättade jag för dem att nu ska jag börja byta spår. De insåg att detta var från Gud, för ingen skulle ha kunnat övertala mig. Lotta bjöd mig med på ungdomssamlingar i Sion. Jag kom in där och började vara med regelbundet och sen har tron fördjupats. Bibelläsningen och församlingen viktiga Bibelläsning är viktigt. Ofta är det en kamp med Bibeln och bönen. Ibland använder vi dem bara för att stilla vårt samvete. Men det är inte mängden av det vi gör som är det väsentliga, utan inställningen. Jag blev medlem i Sion år Församlingen är överallt där vi kommer samman som troende. Vi är lemmar i Kristi kropp och lemmarna flyttar ju på sig. Jag har varit ungdomsledare och celledare. Det är inte aktiviteterna som är församlingen för mig, det är relationerna. Församlingen är jätteviktig för mig. Agneta Åkermark har Pedagogiken i HJÄRNAN och församlingen i HJÄRTAT Agneta Åkermark tror på församlingens möjligheter idag. Visst behövs det ibland att man bildar något nytt. Men det får då inte bli en motförsamling, utan det ska vara en komplettering till det som redan finns. Vi måste kunna välsigna varandra, även då det är svårt. Om jag är borta en vecka eller två är det någonting viktigt som saknas. Det finns en styrka i att inte försumma våra sammankomster som det står i Hebreerbrevet 10:25. Ändå är det förstås på det viset att tron inte dör fastän vi inte är med på alla söndagsgudstjänster. Jag märker att det är en stor skillnad på de människor som varit med i kristen verksamhet från barn och de som kommit med senare. Man kan förstås bli trött på den kontinuerliga verksamheten. Själv fick jag en väldigt stor kärlek till församlingen från första början. Ensam är inte stark, vi är skapade till gemenskap. Glädjen är viktig. Då man märker att glädjen över att vara en kristen minskar, då bör man se upp. För vad har man då att ge? En cellkyrka är relationsbaserad I Sion i Vasa har man hållit på med cellgruppsverksamhet i cirka fyra år vid det här laget. Det är omöjligt för pastorn att relatera till alla i församlingen. Därför har vi cellgrupper där ledaren kan ha kontakt med FOTO: STEN-GÖRAN LILJESTRÖM alla i gruppen. En cellgrupp är relationsbaserad, inte verksamhetsbaserad. Det kräver nog en hel del, för det är inte så lätt som det låter. Någon tycker att vi har en djup relation medan andra kan tycka att det är ytligt. Men det ju det som är charmen. Det är lätt för unga att komma samman på detta sätt. För äldre kan det vara en aning svårare. Att delegera arbetsuppgifter i andliga sammanhang är ingenting nytt. Agneta pekar på exemplet i 2 Mosebokens 18:e kapitel, där Moses svärfar Jetro uppmanar Mose att engagera andra för att själv orka med jobbet. Smågrupper ställer en hel del krav på celledaren. Agneta vill dock avdramatisera det här med ledarskap. Jag kan inte vara ledare, säger många. Men vi är alla kallade att gå ut och göra folk till lärjungar. Vi får inte tappa bort det här med lärjungaskap. Först blir jag själv en lärjunge och sedan ska jag i min tur göra lärjungar. Församlingslivet är ett liv i relationer Jesus tog med sig sina lärjungar och talade med dem. De gick överallt tillsammans. Vi ska bära varandras bördor. De icke-kristna ska, liksom i Nya testamentet, kunna se hur de kristna älskar varandra. Det handlar mycket om att våga tappa masken och visa hur man är. Det är ytterst viktigt att församlingen ökar, men vi måste fråga oss om det är viktigt inför Gud eller inför människor? Vi måste ju ha en längtan efter att sammanhanget ska växa, men motivet är viktigt. Kompletterande gemenskap Det finns en stor villighet till enhet bland unga kristna i dag. Själv har jag ingenting emot något kristet sammanhang. Jag tycker om det som är kompletterande. Det viktiga är att man är trygg i sitt sammanhang. Vi har ju ändå samma Gud. Samtidigt måste vi konstatera att vi är så olika, att vi väl behöver olika gudstjänstuttryck. Är det bra att bilda nya församlingar? Visst behövs det ibland att man bildar något nytt. Men det får då inte bli en motförsamling, utan det ska vara en komplettering till det som redan finns. Vi måste kunna välsigna varandra, även då det är svårt. På frukten ska man sedan känna trädet. Men det är nog svårt i Finland. Det är inte bara att säga ja och amen till att bilda nya församlingar. Fast mot tidens slut ska det bli en stor skörd och den ska ju rymmas in någonstans. Andens gåvor ska fungera naturligt Det vore bra om församlingen kunde leva i det profetiska och så att säga vara steget före. Profetia är en jätteviktig tjänst som säkert fått ta sina smällar. Men man får inte vara blåögd. Profetian ska tjäna till uppbyggelse, den ska vara en bekräftelse på något som Gud redan lagt ner. Det optimala är om gåvorna får fungera spontant. Ett ord i rätt tid. Agneta ställer också upp och predikar då det behövs. Jag predikar där de vill ha mig och jag tycker det är roligt. På sistone har det blivit ganska regelbundet på ungdomssamlingar. Jag har alltid tänkt som så, att det är Gud som kallar. En sommar arbetade Lotta och jag som evangelister i Borgå och under ett mellanår var jag med i Team Action. Team Action är en kristen ungdomsorganisation som vi citerar från deras webbsida bedriver kreativt ungdomsarbete i samarbete med lokala församlingar. Vad har Agneta då för planer då hon blir färdig med studierna? Jag skulle vilja jobba då jag blir färdig. Vi får se vad som öppnar sig. Jag älskar församlingen. Det ska bli intressant att se vad som öppnar sig. Jag har lite av pedagogiken i hjärnan och församlingen i hjärtat. Det återstår att se vad jag då följer. STEN-GÖRAN LILJESTRÖM ERIK LILJESTRÖM 70 ÅR Det var nära att det inte skulle ha blivit så mycket av gossen Erik. Som 8-åring höll han nämligen på att drunkna i Purmo å. Det var april och islossning och Erik skulle skuffa ut ett isblock, ramlade i men fick tag i en gren och kom sig på något sätt upp igen. Jag hade kramper följande natt och man passade på att fotografera stackaren som kommer att dö. Jag åt medicin tills jag var 14 och hade kramper på nätterna efter ansträngning eller för mycket sol. Han fick heta Lill-Erik hela uppväxten. En annan följd var att han med intyg slapp militärtjänstgöringen och blev klassad som kronovrak. Skulle min (brist på) militärtjänstgöring kommit på tal när jag sökte kommunaldirektörstjänsten i Vörå, misstänker jag att jag kanske inte fått tjänsten. Men ingen kom på att fråga efter den saken. Däremot frågade man om hans inställning till alkohol och vilken religionsprofil han skulle komma att hålla. Han har klarat av att under alla år kombinera en nykter livsstil med representationsuppdrag. När det gäller hans tro, förklarade han då att han kände gränserna och inte tänkte predika på arbetet. Efter avslutat värv som kommundirektör fick han bekräftat av sina arbetskolleger att han också lyckats med den balansgången. Flera jubileer Erik konstaterar att han jubilerar samma år som vissa andra bemärkta, t ex baptisterna i Finland (150 år), SFP (100 år) och Vasa stad (400 år). Det är också min mors 100- årsjubileum. Skulle hon leva idag så skulle hon fylla 100 år den 13 februari. Pappa skulle ha fyllt 99 år den 8 januari i år. Erik firar också ett annat jubileum i år. Det är nämligen 50 år sedan han började praktisera på kommunkansliet i Purmo. På den tiden var baptisten Lars Ede ordförande i kommunstyrelsen och till reglerna hörde att en Bibel alltid skulle ligga uppslagen på bordet när styrelsen hade sammanträde. Bibeln kär bok Bibeln är en kär bok också för Erik. Han läste första gången igenom Bibeln som 11-åring och kallar sig gärna läsare, en benämning baptister ofta fick tidigare. Det var så att jag, som barn ju ibland gör, klagade över att jag inte hade något att göra. Det stämmer inte, sa min pappa då och tog fram sin Bibel. Läs igenom den här och kom tillbaka sedan. Och jag gjorde som han sade. Världen var i krig den här tiden

7 Missionsstandaret 7 Erik Liljeström i Vörå firar sina 70 år i dagarna tre Drömmen om Finlands svenska frikyrka finns kvar Kommunalrådet Erik Liljeström i Vörå fyller 70 år den 27 februari och firar i dagarna tre. När Mst för tio år sedan gjorde en inter- vju med honom med anledning av hans 60-årsdag, berättade han att han hade planer på att engagera sig ännu mera i det ekumeniska arbetet efter sin pensionering. Erik har hållit vad han lovade till den delen. Ekumeniken har haft en viktig plats under de senaste tio åren. Dessutom är han engagerad i ett antal föreningar. Politiken har han däremot lämnat. och det var vanligt att man talade om Jesu andra tillkommelse som något väldigt nära förestående. Det här påverkade även den unga gossen Erik. Jag var en helt mogen frukt när jag kom till mitt första läger och Herbert Söderqvist frågade om någon ville bli frälst. Och drygt ett år senare, den 11 december följande år, blev jag som 13- åring döpt tillsammans med en 17-åring och en 70-åring. Hans mammma tyckte visserligen att han var onödigt ung för att döpas och undrade om han verkligen förstod vad det var frågan om, men hans pappa konstaterade att har pojken bestämt sig så är han gammal nog. Erik hade cyklat ifatt pastor Alef Vikström efter ett möte och meddelat att nu måste han få bli döpt. Biblar ges vidare För att återgå till Bibeln så har Erik vid Mst:s besök en liten utställning av biblar på vardagsrumsbordet. Fem olika biblar ligger uppradade. Han har redan bestämt vem som ska få vilken Bibel. Min första egna Bibel var den söndagsskolbibel jag fick i Purmo Den ska min yngsta dotter Johanna ha. Min Bibel från 1976 ska Björn få, 1989 års får Åsa och den från 1999 ska tillfalla Annika. Den nuvarande ska min fru Greta få om hon överlever mig. Som en följd av sin kärlek till Bibeln har han varit medlem i Gideoniterna sedan 1987 och erhåller således snart seniormärket som man får efter 20 år. Guds ord är sanning har jag som mitt lösenord idag. Det fanns de som tyckte han borde bli präst när han var ung och skulle välja bana i livet. Därav blev inget. I stället blev det inom det kommunala han skulle göra sin insats som yrkesverksam. Livet varar i 70 år Livet varar i 70 år, åttio om det blir långt är den devis under vilken Erik firar sitt jubileum. Hans egen far dog som 68-åring och han är tacksam att han redan nu fått leva längre än honom. Några år innan jag fyllde 50 var det så tungt att min bön var att jag skulle få uppleva min femtioårsdag. Sedan gick det hyfsat till en Den 1 september 1995 gick han i individuell förtidspension, ett halvt år innan han fyllde 60, efter 25 år som kommundirektör i Vörå. Sedan dess har han inte haft något kommunalt uppdrag, förutom kommunhistorikkommittén som nu engagerar honom mycket. I stället har han engagerat sig i många föreningar. Han konstaterar att det är allt svårare att få folk att ställa upp i föreningar. Själv betalar han medlemsavgift till ett 20-tal olika föreningar. Vad finns ännu ogjort? Vilka engagemang kommer han då att ha kvar efter sin 70- årsdag? Mitt privata arkiv väntar fortfarande på att jag ska börja reda upp det. För tillfället är det så mycket papper och annat i vägen i mitt arbetsrum att jag inte ens kommer in i arkivskrubben! Jag är väl tvungen att hålla mig vid liv, för ingen annan i familjen skulle orka reda upp mina papper. En biografi om Jacob Tegengren efter jubileumsåret 2007 vill han åstadkomma och dessutom är han den enda som har tillgång till 50 privatbrev av Verner Rasmus. Skrivandet, religionspolitiken och anhörigföreningen Vänskap kommer jag åtminstone att fortsätta arbeta med. Ekumeniken viktig Det ekumeniska arbetet ligger honom varmt om hjärtat. Det religiösa klimatet i Purmo baptistförsamling där jag växte upp var väl ganska snävt, men FOTO: PETER SJÖBLOM på FKF vidgades mina vyer när jag fick vänner från andra frikyrkoriktningar. När jag sedan fortsatte studera på Lärkkulla i Karis lärde jag mig att det finns varmt troende kristna också bland lutheranerna. I Mst-intervjun för tio år sedan sade Erik att den föråldrade religionsfrihetslagen borde förnyas. Det skedde för ett par år sedan och Erik hade själv möjligheten att under beredningsarbetet få yttra sig i en sakkunniggrupp. Den nya religionsfrihetslagen gav som bekant även orsak till en revidering av samfundsordningen för Finlands svenska baptistsamfund. Det var tänkt att den tids- och energikrävande processen med samfundsordningen skulle kunna avslutas på årsmötet i början av februari och när intervjun med Erik gjordes en dryg vecka innan årsmötet var han nästan övertygad om att samfundet äntligen i och med övergången till 2007 med nya stadgar i ryggen kan ta över all förvaltning av Finlands svenska baptistmission rf. Då skulle samfundet äntligen få träda fram ur den skuggtillvaro det levt i sedan det godkändes Urkundsbrevet för samfundet var Erik själv med om att underteckna Om tidtabellen fortfarande håller efter att beslutet om samfundsordningen bordlades på årsmötet återstår att se. Hans engagemang i baptistmissionen började 1970, för övrigt samma år han flyttade till Vörå, och har fortsatt sedan dess även om han inte alla år suttit i missionsstyrelsen. Sin nuvarande period som ordförande i missionsstyrelsen började han för tre år sedan. Han har redan tidigare meddelat att han avgår vid höstmötet i år. Gemensam frikyrka? Han har under flera decennier också arbetat inom frikyrkoekumeniken och var under 1990-talet med om att genomföra Frikyrkorådets namnbyte till Frikyrklig Samverkan FS rf. Jag är glad åt att vi för några år sedan i Frikyrklig Samverkan kunde öppna dörrarna även för Adventkyrkan och Frälsningsarmén. Jag vet att Alfons Sundqvist redan på 30-talet försökte få Adventkyrkan med. Nyligen har Erik varit med om att underteckna en motion från baptistmissionen till Frikyrklig Samverkans årsmöte där man begär att frågan om en gemensam frikyrklig tidning åter skulle tas upp till diskussion. FS:s årsmöte är 31 mars i Vasa. Jag var med om att ta initiativ till motionen samtidigt som jag vet att Missionsstandaret är vårt bästa fönster utåt. I förlängningen hägrar ännu Eriks gamla dröm om en gemensam finlandssvensk frikyrka. Redan omkring 1980 fick han i uppdrag av Frikyrkorådet att skissa på en samfundsordning för Finlands svenska frikyrka. Bibelns mönsterbild Min tanke är att det skulle vara ett kongregationalistiskt samfund inom vilket självständiga församlingar kunde verka. I stadgarna skulle det i princip räcka med att ange att Bibelns mönsterbild gäller. Sedan skulle var och en församling i sina stadgar skriva in Erik Liljeström med sina Biblar uppradade framför sig hemma vid vardagsrumsbordet. Han har redan bestämt vem som ska få vilken Bibel. TILL PAPPA på 60-årsdagen Ordet dig visat vägen har i barndom, ungdom och mandomsdag I livets strid det varit ett stöd i sanning var dag ett livets bröd. Tack för att mig in i Ordet du förde När jag helt ung Guds kallelse hörde Att vandra på vägen, du gått förut. En väg, som till himmelen förer till slut. Må denna bok få vara din din lust och Gud visa vägen till himmelens kust få ge dig glädje och kraft alltid och skänka Din ålderdom sin frid. Erik hur de tolkar Bibelns mönsterbild i sitt lokala sammanhang. Församlingarna skulle vara självständiga och vi skulle ha gemenskap i fråga om förlagsoch tidningsverksamhet och utlandsmission. Missionsförbundare och baptister är redan så nära varandra i teologi och praktik att det knappast skulle vara omöjligt att starta där. Omsider kanske pingstvännerna hakar på. Svårare är det förstås med metodister och adventister som har annorlunda kyrkostrukturer, men de kunde vara associerade medlemmar i det nya frikyrkosamfundet. Det skulle ge en mycket bättre plattform om frikyrkligheten kunde utgöra en enad röst. I Ekumeniska rådet Erik har varit länge med även i arbetet med Ekumeniska rådet, första gången som ombud 1973 och från 1986 styrelsemedlem och en av tre vice ordförande ända till i fjol när Markus Österlund från Fria missionsförbundet övertog posten efter honom. Jag tycker jag frimodigt kunnat debattera med företrädare för de andra kyrkorna. Och nyligen fick jag äntligen välsignat det att jag inte behöver känna mig kriminell om jag går till nattvarden i en luthersk högmässa. Det beror sist och slutligen på den lokala kyrkoherden om han eller hon låter mig komma. Ekumenen Alfons Sundqvist var den som omvände Erik från sluten till öppen kommunion när han förklarade att det var Mästarens bord och pekade på det bibelställe som ger människan i uppdrag att pröva sig själv innan man går till nattvardsbordet. Samlar på ugglor När man besöker Erik i hans hem möts man av ugglor både här och där, i skiftande storlek och form. Han är stolt över sin FEST I DAGARNA TRE Erik Liljeström firar sin 70- årsdag på följande sätt: Lördagen den 25 februari är det släktträff på Norrvalla för syskon, syskonbarn och kusiner. Söndagen 26 februari kl 14 Gudstjänst i Vörå frikyrka. Erik Liljeström bjuder på kyrkkaffe efteråt. Födelsedagen den 27 februari 2006 kl mottagning på Norrvalla. (Spegelsalen) Blommor finns i behåll (torkade från pensioneringsdagen). Glöm därför alla blommor! Den som vill kan sätta en slant i den gris som kommer att vara framlagd vid alla tillfällena. Den som vill kan göra inbetalning till mitt konto i Vörå Sparbank nummer eller till Nordea nr Medlen kommer att fördelas till 6 olika mottagare, nämligen Norrvalla-stiftelsens rehabiliteringsfond (grundad på min 50- årsdag), Samariamissionen, Fängelsemissionen, Flyktingvännerna i Oravais,Vörå frikyrkoförsamlings sociala fond för hjälpbehövande och Gideoniternas bibelspridning. Den som använder inbetalningsvägen kan om så önskas skriva vilket ändamål man vill stöda. Omärkta inbetalningar delas lika till ovannämnda organ. ugglesamling. På min 20-årsdag fick jag min första uggla av mina studiekamrater på Lärkkulla. Den ugglan sitter på en bok och på en inskrift kan man läsa: Sök förvärva vishet, sök förvärva förstånd. Jag har samlat på ugglor sedan dess. Hemmet delar han med sin Greta. De fyra barnen är alla utflugna, även om speciellt de som bor närmare är på besök regelbundet. Äktenskapet, som varat i snart 46 år, lever i ständig inbördes förlåtelse enligt den muntliga överenskommelsen att om det blir någon förändring av inbördes kärlek så säger vi till. Erik är känd för att ofta ta till den rimmade dikten som uttycksform när han hälsningstalar eller uppvaktar. Jag kan icke räkna alla kärleksdikter till Greta och morsdagsdikter till mamma och Greta. Barnen har varsin diskett med födelsedagsdikter. Hyllningsdikter till enskilda personer fyller en hel merkantilmapp. Rimmandet började under folkhögskolåren då kamraterna fick sina minnesverser i sina minnesböcker. Några visdomsord Till sist några visdomsord Erik gärna delar med sig av. När det gäller stress: Den är ej begråtansvärd som stupar vid sin stav, blott den som hörde ropet men aldrig gav sig av. (Harry Blomberg) När det gäller prövningar: Den som ej har lidit har svårt att hjälpa dem som lider. Och till sist en sångvers: Jag har vandrat med Jesus i solsken och fest med den hop som till himmelen går, men i all denna lycka det gläder mig mest Han är trofast i dag som i går. PETER SJÖBLOM

8 8 Missionsstandaret sidan är SBFU:s sida. Bidrag sänds till denna tidnings redaktion eller direkt till SBFU:s kansli, på adress PB 54, VASA. åttanden här Svenska baptisternas i Finland ungdomsförbund rf Besöksadress: Rådhusg. 44 K 5, Vasa. Postadress: PB 54, VASA. Tfn: ; fax: ; e-postadress: Ordförande Åsa Kackur, tfn Ungdomssekreterare: Caroline Södergård-Hahn, tfn APRIL 4.4 Vappenfest MAJ 6.5 Talko JUNI Kristendoms- och Bibelskola Jubileumskonferens i Sursik Barnläger JULI 1.7 Ungdomssamling Scoutläger Larsmo, Jakobstad, Esse Camping på Humle (Familjeläger) Äventyrsläger 29.7 De äldre ungdomarnas dag 30.7 De äldres dag SBFK-läger AUGUSTI Fjällvandring ca 24 h 9.8 ev. Allsång på Humle Humlefestival Dags igen att planera för sommarens läger. Personerna på bilden är deltagare på Familjelägret för två år sedan. I fjol ordnades inget familjeläger, men i år försöker man på nytt. RING CAROLINE ( ) om du vill hjälpa till på något läger i sommar. Din insats är värdefull! SEPTEMBER 23.9 Talko En oförglömlig resa MST-ARKIV/PES ÅRSMÖTE Medlemmar i Svenska Baptisternas i Finland Ungdomsförbund rf (SBFU) kallas härmed till årsmöte den 1 april klockan 13 i Betania i Jakobstad. Stadgeenliga ärenden behandlas. Årsmötet hålls i samband med FSB:s vårmöte. Styrelsen 12 mars Från 19 oktober till 5 november 2005 deltog jag i en teamresa till Filippinerna, Myanmar (tidigare Burma) Thailand och Laos. Syftet med resan var att hålla en evangelisationskampanj och pastorskurs på Filippinerna och pastorskurser i Myanmar och Thailand. I Laos besökte vi familjen Johan och Inger Nylund. Vi som var med på resan var Stefan Sigfrids, Patrik Hellström och jag. På Filipinerna var också Agneta Åkermark, Jeanette och Tomas Ljungars med. Intensiteten på resan var hög och intrycken är många och här kommer några: Agneta Åkermark (vithyad i mitten) tillsammans med ungdomar på Filippinerna. Offerdag för SBFU ÅRSMÖTE Frikyrkoscoutkåren Stigfi nnarna r.f. håller årsmöte lördag 18 mars kl i Betania, Jakobstad. Stadgeenliga ärenden. Styrelsen Ungdomsweekend i Vasa mars Vasa Baptistförsamling och SBFU ordnar en ungdomsweekend mars. Temat för helgen är I WALK BESIDE YOU, och i programmet ingår bland annat Mysterium på stan, pizzakväll, film, bibelundervisning, lovsång och bönevandring. På lördagen blir det också lite fritid och parallellprogram som simning, snickerboa eller godistillverkning. Och så får man förstås tillfälle att träffa nya vänner! Som ledare fungerar bl.a unga vuxna i församlingen, och Anders Olin kommer att tala på det öppna mötet på lördagskvällen. Om du vill anmäla dig eller ställa frågor, ring eller skriv till Pamela. Foldrar med närmare information kommer att sändas till baptistförsamlingarna! Sista anmälningsdatum är 10 mars. Filippinerna Det mest bestående intrycket lämnade nog Filippinerna. Där deltog vi i en pastors- och ungdomskonferens med cirka 600 deltagare och i en utåtriktad evangelisationskampanj. Staden Isulan som vi var i ligger på ön Mindanao som ligger på södra Filippinerna. I närheten av Isulan ligger ett område som är helt muslimskt och stängt för utomstående. Inte ens myndigheterna har möjlighet att komma in dit. Där tränas olika terrorister och militanta muslimer upp. Staden Isulan är känd som kidnappningarnas huvudstad och därför fick vi också eskort av beväpnade militärer. På Filippinerna räknar man med att hälften av befolkningen på cirka 90 miljoner männi skor är under 25 år. Filippinerna består av öar och har ungefär lika stor yta som Finland. På dagarna var det undervisning om grunderna i lärjungaskap som gällde. På kvällarna hölls kampanjmöten på stadens basketstadion. Det kom kanske mindre folk än väntat, men totalt tog 200 personer emot Jesus som sin personlige frälsare. Det viktiga uppföljningsarbetet startade redan i samband med kampanjen och vi har redan fått rapporter om uppföljningsmöten och att de nyfrälsta fått kontakter och besök från någon kristen. I samband med kursen och kampanjen skrevs också lite ekumenisk kyrkohistoria i Isulan med omnejd. Det var nämligen första gången som de många olika kristna församlingarna samarbetade. Myanmar Resan gick vidare till Myanmar. Vi visste inte riktigt vad som väntade oss på flygfältet i Myanmar, men det var inga problem. I Myanmar träffade vi vår värd Nehemja *) som visade sig vara en mycket intressant man. Professionell bibelsmugglare och en mycket glad man. Han skrattar Artikelförfattaren prövar på en av de lokala delikatesserna rostade gräshoppor. åt allt och sprider glädje omkring sig. Knappt 40 deltagare är med på kursen från många olika församlingar och sammanhang. De flesta jobbar med olika typer av husförsamlingar eftersom allt annat är förbjudet. De stora traditionella kyrkorna får ha sina gudstjänster, men i husförsamlingarna får de inte be, inte lovprisa så de gör det tyst, lågmält. Det finns alltid angivare, grannar, ögon som ser och öron som hör och gärna rapporterar till myndigheterna. Vi åkte runt lite i Yangon (Myanmars huvudstad som tidigare hette Rangoon) och såg på olika saker. Vacker stad och vackert land med mycket naturresurser, men nerslitet och ganska smutsigt. Nehemja berättade lite om vad han har på gång, men inte för mycket: När vi frågade om han varit i svårigheter när han smugglat biblar sa han bara: Yes, yes och skrattade hjärtligt. Han smugglar biblar mellan de olika länderna: Myanmar, Kambodja, Kina och Laos där Bibeln är förbjuden. Gänget i Myanmar var mycket lågmälda och försiktiga säkert något som de präglas av p g a omständigheterna, men de var innerliga och hjärtliga. Landet behöver nog all uppmuntran de kan få. Framtidsutsikterna var att det blir hårdare och hårdare tills det exploderar i en revolution... När vet ingen. De flesta sa att man inte kan lita på någon, endast de man känner verkligen bra. Thailand En söndag predikade och medverkade vi i två gudstjänster i Bangkok. Pastors- och ledarskapskursen i staden Korat i Thailand hade 25 deltagare, lite blandat folk, yngre och äldre och någon nyfrälst. De flesta hörde till Trinity Church värdpastorn Sunans församling. Vi åkte runt i Korat med Sunans pickup (Toyota Hilux) och som mest var vi 23 personer, 5 i hytten och 18 på flaket. Staden Korat med omnejd har 4 miljoner invånare och endast 600 kristna. I hela Thailand är det bara 1% som är bekännande kristna, trots att det bedrivits mission i över 100 år i Thailand. Laos Till Laos åkte vi på en kort tur, enbart sex timmar, för att besöka familjen Johan och Inger Nylund, samt träffa volontärerna Hanna West och Carolina Englund som jobbar på skolan Quest Collage som är ett av pingstmissionens missionsprojekt. (Mera om resan samt intervjuer med olika personer fi nns i Korsets budskap nr 11/05 och 1/06.) MAGNUS MIKANDER FOTNOT: Nehemja bibelsmugglare heter egentligen något annat.

9 Missionsstandaret 9 När jag började fundera på vad den här krönikan skulle handla om, dök det upp en del tankar kring allt det som sker i vår värld, i vårt land, inom baptistmissionen och dess församlingar, i mitt eget och min familjs liv. Det blev svårt att välja. Min allra första idé handlade faktiskt om att välja. Det var presidentval och jag funderade på frågor kring val i allmänhet. Väljer människor med huvudet eller hjärtat? Finns det månne andra än jag som väljer med magen? De flesta viktiga val jag har gjort har nämligen blivit gjorda med s.k. magkänsla. Det känns i magtrakten hur jag ska välja. Ibland känns det väldigt tydligt, i synnerhet om valet innebär ett ja, att jag ska göra en viss sak. För det mesta är magkänslan ganska diffus och kan gå över om jag bara väntar tillräckligt länge. I presidentvalet var den ganska obetydlig, men den fanns. En del kanske upplevde presidentvalet som ett val mellan pest och kolera. För andra handlade det mera om ett val mellan hallon och blåbär. Båda är goda och nyttiga men för det mesta föredrar man det ena framför det andra. Valtankarna ledde vidare till funderingar kring valet att öppna munnen eller att hålla tyst. När jag skriver det här bränns flaggor och ambassader av kränkta och uppretade muslimer och vi i västvärlden börjar förstå att några skämtteckningar får långt värre följder än vad vi kunnat föreställa oss. Är detta Krönikan Om valen, magen och tankarna Ann-Britt Vi orzon Det är också en utmaning att lita på att Gud har allt under kontroll. Man vill ju så gärna veta hur saker och ting skall ordna sig. vad yttrandefrihet handlar om: att jag har rätt att säga precis vad jag vill även om jag samtidigt trampar på någons tår, eller hjärta? På en vägg vid min arbetsplats hängde för någon vecka sedan en aforism: Säg inte allt du tänker, men tänk på allt du säger. All frihet innebär samtidigt ansvar, det gäller också yttrandefriheten. När jag kom så här långt i mina kröniketankar valde jag att inte skriva allt jag tänker utan istället tänka på vad jag skriver. Min magkänsla sade mig att det som just nu rör sig allra mest i mina tankar inte ska lämnas ut till allmänt beskådande. Så jag tog hjälp av en annan aforsim: Tro inte att du är ensam om dina tankar även om du är ensam med dom. Bakgrunden till att jag har huvudet fullt av aforismer är att vi på min arbetsplats konstaterade att det är viktigt att arbeta för positiva attityder. Vi behöver hjälpa varann att se hoppfullt på oss själva, våra medmänniskor, vår framtid och tillvaron i största allmänhet. Jag tog det som min uppgift att söka reda på uppmuntrande tankekorn, att sätta ut dem på olika håll i byggnaden och dessutom byta ut dem med jämna mellanrum innan folk hinner tröttna på dem. Nämnas bör kanske att arbetsplatsen ifråga är en skola bestående av drygt 560 ungdomar i sina bästa (eller värsta?) år, dvs tonåren. Det är en enorm utmaning för alla som jobbar med ungdomar att hjälpa dem att tänka positivt om sig själva och sin framtid. De behöver känna att de betyder något och att de kan påverka sina liv. Det är också en utmaning att lita på att Gud har allt under kontroll. Man vill ju så gärna veta hur saker och ting skall ordna sig. Men att oroa sig för morgondagen är som att betala av på ett lån man inte har fått. Det var visst också någon som sa att vi inte ska bekymra oss om morgondagen och att varje dag har nog av sin egen plåga! Vi har all orsak att sprida hopp och framtidstro, inte bara till de unga utan också till varann. Våra tankar påverkar våra känslor i allra högsta grad och om vi väljer att tänka positivt, betyder det vanligtvis också att vi känner oss bättre till mods. Det är inte lätt att styra tankarna i en positiv riktning, men det är fullt möjligt och är sist och slutligen mest en vanesak. Åtminstone förlorar man ingenting på det för optimisten har fel lika ofta som pessimisten, men han har mycket roligare. Det är mitt eget val om jag ser möjligheterna eller hindren. Min magkänsla säger mig att jag ska välja att se möjligheterna. SBFK Rådsnytt SBFK lyckades inte hitta en ny ordförande när undertecknads mandattid gick ut, så när SBFK-rådet samlades till årets första möte i början av januari omvaldes jag till ordförande för en ny treårsperiod. Rådet tillsatte också en arbetsgrupp som ska planera sommarens kvinnoläger som äger rum den på Hummelholmen. Nästa rådsmöte hålls 4.3. Nya kampanjen igång Ni tog väl vara på den lilla ruta eller lapp som ingick på sidan 3 i förra numret av Missionsstandaret? Dvs. lappen om SBFK:s kampanj 50-cent per vecka som kan klippas ut och fästas på den burk eller sparbössa som man sparar sina slantar i. Om du missade lappen, fråga efter en i församlingen. Ett utskick med liknande lappar har gått ut till SBFK:s kontaktsystrar i församlingarna i mitten på januari. Under en stor del av år 2006 samlar vi in för kökshjälpen på Humle. Extra till Thailand Målet för vår kampanj år 2005 nåddes, vi fick ihop 2 228,54 euro! Ett stort tack till alla! Det som gick över den planerade summan, dvs. 228 euro, har vi beslutat att ge för att täcka andra behov i Thailand såsom tryckning av undervisningsmaterial. Allt som kom in går alltså också ut! Böndagskollekten Med glädje kan vi konstatera att kollekten vid de samlingar som ordnades på Baptistkvinnornas internationella böndag, den första måndagen i november, uppgick till 619 euro. Denna summa sänds också i sin helhet för de ändamål som meddelades i programmet för böndagen. En märkeskvinna är borta En baptistkvinna med integritet och inflytande har gått bort. Kerstin Rudén, 91 år, Sverige, avled under julhelgen Kerstin Rudén var en föregångare inom kvinnoverksamheten och en förebild för många. Förutom olika förtroendeuppdrag i Sverige tjänade hon som sekreterare och som ordförande, , för de europeiska baptistkvinnorna, EBWU. Hon valdes också till ordförande för Baptisternas Världsallians kvinnodepartement och tjänade i den uppgiften, som President åren Kerstin Rudén lyfte fram människorättsfrågor och frågor om fred på kvinnoarbetets agenda. Överallt där hon reste uppmuntrade hon kvinnor att aktivt tjäna med de gåvor de har. Med glädje och tacksamhet minns vi Kerstin Rudén också från besök här hos oss. Kvinnor i rörelse Temat för SBFK:s vårmöte den 22 april i Vörå frikyrka blir Kvinnor i rörelse. Medverkande är bl.a. fysioterapeut Ulla-Maria Korpeus. Det är vöråkvinnorna som har planerat programmet och det verkar bli intressant! Planera att komma med! En broschyr med program och övrig info utkommer i månadsskiftet februari-mars. Mai-Britt Vehkaoja, ordf. Svenska baptisternas i Finland kvinnoförbund (SBFK) b B Ö C K E R Barndomslandet en bok för stora och små Barndomslandet en bok för stora och små handlar om en liten flicka i efterkrigstiden. Det är en sann berättelse med fotografier både från flickans och hennes mors liv, samt teckningar flickan gjort, och minneskort. Boken tar fasta på det dagliga livet, kristenhet, skola, lekar, pappan ute i kriget, ja det mesta som fanns i en liten flickas liv i Finland på 40- och 50- talen. På ett lättförståeligt sätt bearbetas de flesta aspekterna i en ung flickas liv, och man känner verkligen för familjen, med alla dess sorger, glädjeämnen och vardagsliv. Det är en intressant bok om en tid som flytt, och det känns som en hälsosam bok för dagens unga att bli bekanta med. Det finns så mycket vi nu tar för givet, som på den tiden inte alls var en självklarhet. Det är troligen också en lite nostalgisk bok för medelålders och äldre personer, som själva levde på den här tiden. Jag har nyss blivit mamma och min dotter gillar att höra min röst. Eftersom min monolog till slut blir lite långrandig så har jag gått inför att läsa högt för henne varje dag. Därför blev det så att jag läste så gott som hela boken högt för henne. Det har gjort att jag insett vilken otroligt bra högläsningsbok det här är, och jag kommer mycket troligen att läsa den för henne igen när hon blivit lite äldre. Jag tror de flesta kan ha någon glädje av den här boken. Den passar bra som högläsning för såväl barn som vuxna, och kanske speciellt åldringar. Jag tror åldringar kanske känner igen sig i flickans mammas situation, och detta kan i sin tur leda till intressanta diskussioner om hur det var förr, och väcka minnen. Det är överlag en bra bok att diskutera kring. Rekommenderas varmt. Göta Häger BARNDOMSLANDET en bok för stora och små Eget förlag 2004 LINDA TAMMELIN Barnens Bibel Alla barn behöver en Bibel för barn. Den här Bibeln är kanske lite svårare för de allra minsta, men kan absolut börja användas när barnet blivit något år gammalt. Boken är 288 sidor lång och har illustrationer på varje sida. Den är indelad i Gamla och Nya testamentet. De vanligaste bibelberättelserna tas upp, från jordens skapelse tills att vi får den helige Ande. Illustrationerna är rätt verklighetstrogna och kanske lite åt det grå hållet. Det här irriterade mig till en början, men jag kom snabbt över det. Det är en bra bok även fast bilderna inte är så överdrivet färggranna och gulliga som i så många andra barnbiblar. Boken innehåller allt som en bra barnbibel bör innehålla. Kapitlen är även lagom långa. Alla barn behöver som sagt en egen Bibel, och den här tycker jag är ett mycket bra alternativ. Anne de Vries BARNENS BIBEL Översättning: Ylva Eggehorn KM & Bornelings 2004 LINDA TAMMELIN Kryddad olja Ylva Eggehorns senaste bok handlar om kvinnor i Bibeln. Pärmbilden är uttrycksfull i svart, rött och guld. Innehållet är typiskt Eggehornskt. Tankeväckande och innerligt. Hon går in i texterna och lyssnar in de livssituationer som Eva, Sara, Hagar, Rebecka, Dina, Hanna, Elisabet, Maria, Lydia och andra kvinnor fanns i. Hon tar fram nya tankar och ger oss stoff att arbeta vidare. Hon värjer sig inte för det svåra som mycket tydligt träder fram i dessa kvinnoöden, precis som i dag. Eggehorn vågar också ge något av sin egen smärta. Ingen kan läsa denna bok oberörd. Nåden är Guds underjordiska ström av kärlek som rör sig genom våra liv, vare sig vi märker det eller inte. Varje kvinna borde ha en egen Gråtek. Hon längtar efter den avdramatiserade kärleken: vardagen, vänskapen, förtroligheten, syskonskapet. Men varken ägodelar eller familjeband, vardagen eller ens ungdomen och skönheten är de band som kan bevara och behålla kärleken. Det enda som kan bevara den är trofastheten. Hängivenheten är vår största brist. Ylva Eggehorn KRYDDAD OLJA Bokförlaget Libris 2005 HJ Lewis-triologi i nyutgivning C. S. Lewis är genom filmatiseringen av Häxan och lejonet mer aktuell än på länge. Det är främst hans sju böcker om det magiska landet Narnia som uppmärksammas och ges ut i nya utgåvor, men bokförlaget Libris har också gett Lewis rymdtrilogi nya kläder. Trilogin består av Utflykt från en tyst planet, Perelandra och Vredens tid och gavs först ut i andra världskrigets skugga, mellan åren 1938 och Böckerna, med dryga sextio år på nacken, har fått omslag som verkligen kittlar nya läsares nyfikenhet. Trilogin består av en rad spännande rymdäventyr, men kan läsas på många olika plan. Förutom att böckerna kan läsas som de äventyrsromaner de på ytan är, kan de också läsas som samhällskritik, som en granskning av människans svaghet och som en allegori om världens skapelse och undergång. Även om böckerna hör ihop kan de mycket väl läsas var för sig. Utflykt från en tyst planet inleds med att språkvetaren Ransoms stillsamma fotvandring på den engelska landsbygden övergår i mycket mer halsbrytande äventyr. Han kidnappas och förs till den planet vi på jorden känner som Mars av två män som kommer att representera kolonialismens allra sämsta sidor. Syftet med kidnappningen är att överlämna honom i utbyte mot guld, men Ransom rymmer och det visar sig att kidnapparna haft en mycket felaktig bild av planeten de upptäckt. Ransom får husrum hos ett av de folk som bebor planeten. Han lär sig deras språk och upptäcker att planetens invånare inte alls är de primitiva varelser som hans kidnappare föreställt sig, utan en högtstående kultur med kunskap som gått förlorad för människorna. Den första boken är främst ett spännande äventyr och en robinsonad, men i följande bok, Perelandra, blir den andliga dimensionen allt mer uppenbar. Där förs Ransom till Venus och möter den världens Adam och Eva. Ransoms uppgift visar sig vara att argumentera mot ormen, som uppträder i form av en vilsen vetenskapsman från jorden. Deras abstrakta diskussioner kombineras med halsbrytande äventyr i en främmande men vacker värld. I trilogins avslutande del Vredens tid är det vår egen jord, närmare bestämt en liten universitetsstad i England, som är skådeplatsen för ett slag mellan universums krafter. Kampen mellan ont och gott utspelas i universitetsmiljö och är inte bara en fysisk kamp, utan också ett ifrågasättande av människans värdegrunder och plats i naturen och universum. Trilogin är präglad av sin tid, speciellt i första bokens science fiction-äventyr och i tredje bokens vetenskapsdiskussioner. Det är ändå inget som stör en nutida läsning, utan böckerna blir tvärtom än mer fascinerande om man är medveten om den historiska och kulturella tradition de ingår i. C. S. Lewis UTFLYKT FRÅN EN TYST PLANET, PERELANDRA, VREDENS TID Bokförlaget Libris, 2005 MIA STENMARK

10 10 Döda ALFA HÖGBACKA Alfa Högbacka, f. Fahlin, bosatt i Fagersta, Sverige, har fått hembud. Hon föddes den 6 december 1919 i Paljak, Oravais kommun. Redan som ung döptes hon och blev medlem i Paljak baptistförsamling. Efter giftermålet flyttade hon till gården Högbacka i Purmo. I början av 1950-talet lämnade familjen sitt fädernesland och bosatte sig i Sverige. Den 3 januari 2006 var det åter dags att flytta, men den här gången till sitt himmelska hemland. Hon sörjs av maken Bror, barnen Britta, Folke och Inger med respektive, nio barnbarn och tre barnbarnsbarn. Inger Malmberg Vår kära Under den senare delen av det gångna året fick tre äldre av Purmo baptistförsamlings medlemmar hembud. TURE STRANDÉN Ture Strandén föddes på Härmälä. Där bodde han i sitt barndomshem hela sitt vuxna liv tills han av hälsoskäl kom att bo på Purmohemmet. Han bodde tillsammans med sina ogifta syskon, en syster och två bröder. En tredje bror reste till Amerika, han var gift. Ture var begåvad och vetgirig, han läste mycket och reste också en del. Hans längsta resa var till Amerika för att besöka brodern där. Under väckelsetiden på trettiotalet avgjorde sig Ture för Kristus, blev döpt och medlem i vår församling. Så länge han hade krafter kom han regelbundet till gudstjänsterna. Han kände sitt ansvar när det gällde församlingens ekonomi. Vi minns hans finurliga, lite plirande blick. Han kom ibland med traktor till Betel, senare med sin lilla bil, och de senaste åren med hjälp av nån annan. Lennart Viktor Kull född i Malax fick hembud I ljust och tacksamt minne bevarad av oss samt släkt och vänner Hedvig Carita och Nils barnbarn med familjer Ett verksamt liv har slocknat ut, en flitig hand har domnat. Din arbetsdag har nått sitt slut, och i Guds hand du somnat. Tack kära Far och Morfar för alla steg du tagit för oss. Tack Gamlamoffa för din omsorg. Barnbarnsbarnen Begravningshögtiden hölls lördagen den 11 februari. Ture var 92 år när han avslutade sin vandring. Begravningen hölls den 6 augusti. SANDRA (Alexandra) LASÉN Sandra Lasén, f. Åberg, föddes i Åvist som den äldsta i en syskonskara på tio. I unga år gifte hon sig med Arthur Lasén och flyttade till Lassfolk. I hemmet föddes sju barn. Arbetet i hemmet, på åker, äng och i fähuset gjorde hon med glädje. I mogen ålder ville hon bli döpt och medlem i vår församling. Hon förskonades inte från det svåra. Trots detta var Sandra en som spred glädje omkring sig. Det var trevligt i hennes sällskap. Hon var trogen i bönevrån. Kassetterna med inspelade gudstjänster lyssnade hon gärna på. Hennes försämrade syn gjorde att det de sista åren var svårt att läsa. Sandra fick hembud vid 97 års ålder. Den 10 december följde vi henne till den sista vilan. VERNA SOLIN Verna Solin, f. Björklund, kom i unga år till tro och blev döpt och medlem i vår församling. Den kom hon att tillhöra hela livet, trots att hon genom sitt giftermål kom att flytta till Kronoby. De gånger vi träffade henne var på missionsbasarerna. Till dem gav hon många fina handarbeten under en lång följd av år. Under sina sista år bodde hon på Mariahemmet i Jakobstad. Hon var 93 år när uppbrottsordern kom. Stoftet välsignades till gravens ro i Betaniakyrkan i Jakobstad den 23 december. Under minnesstunden talade bl.a. en sonson om hur mycket farmors tro och böner betytt för honom och för hela släkten. Vi minns vår avsomnade vänner med tacksamhet och glädje och önskar att deras manande minne skall få inspirera oss. Finlands svenska baptistmission rf Rådhusgatan 44 K 5, Vasa, Finland. Postadress: PB 54, VASA. Telefon: Telefax: (telefontider vardagar 9-12), e-post: Bankkonton: FSB (Mission i Finland, Internationell mission, Missionsstandaret, SBFK, Understödskassan): Vörå Sb ; Nordea ; Sampo SBFU: Vörå Sb ; Nordea ; Sampo Missionsföreståndare: Nils Erik Vikström, , , Ekonomisekreterare: Henry Månsus, hemtfn , mobiltfn Missionsstyrelsens ordförande: Erik Liljeström, Skidstuguvägen 5, Vörå, tfn , tfn/fax , e-post: SBFU: ordförande Åsa Kackur, tfn , e-post: ungdomssekreterare: Caroline Södergård-Hahn, , r Kl 6.55 FEBRUARI 17 Johan Westerlund 18 Heidi Jäntti 20 Veckans psalm. Sebastian Djupsjöbacka 21 Jan Tunér 22 Bo-Göran Åstrand 23 Johan Candelin 24 Johan Westerlund 25 Karl Sällström 27 Veckans psalm. Sebastian Djupsjöbacka 28 Bo-Göran Åstrand Kl Daniel Victorzon 18 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten 20 Ortodox morgonbön. Sergius Colliander 21 Birgitta Sandås 22 Torsten Sandell 23 Birgitta Sandås 24 Hans Häggblom 25 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten 27 Christine Eriksson 28 Stefan Snellman Kl Apokryferna: Baruk. Anni Maria Laato 19 Sådden av Guds ord. Textläsare: Helene Liljeström och Öivind Nyquist 20 Torsten Sandell 21 Den læstadianska musiktraditionen. Kristina Klingenberg 22 Christine Eriksson 23 Ortodox aftonbön. Sergius Colliander 24 Apokryferna: Jeremias brev. Maria Repo 26 Guds kärleks offerväg. Textläsare: Helene Liljeström och Öivind Nyquist. Producent: Patricia Högnabba 27 Karl-Erik Vikström 28 Den læstadianska musiktraditionen. Kristina Klingenberg Kl 6.55 MARS 1 Astrid Nurmivaara 2 Ulf Skogström 3 Bo-Göran Åstrand 4 Monica Heikel-Nyberg 6 Veckans psalm. Lars- Johan Sandvik 7 Ulf Skogström 8 Astrid Nurmivaara 9 Hilkka Olkinuora 10 Ulf Skogström 11 Hanna Eisentraut 13 Veckans psalm. Lars- Johan Sandvik 14 Jan-Erik Andelin 15 Hilkka Olkinuora 16 Tomas Forsbäck 17 Anders Laxell 18 Stefan Forsén 20 Veckans psalm. Lars- Johan Sandvik 21 Jan-Erik Andelin 22 Anders Laxell 23 Tomas Forsbäck Missionsstandaret Litenhet och storhet i tv-programmet SALT Om litenhet och om storhet, om att avstå och om olikhet eller att inte passa in kretsar samtalet i de fyra nya avsnitt av tv-programmet SALT som sänds i februari. De två första programmen i serien, med politikern Suvi-Anne Siimes (5.2) munken Axel Carlberg (12.2) har redan hunnit sändas när tidningen trycks men de två återstående sänds 19.2 och Då operasångaren Sören Lillkung är gäst hos Maria Sundblom (19.2) funderar de på om man måste 24 Hilkka Olkinuora 25 Juanita Fagerholm-Urch Kl Fride Hedman 2 Astrid Nurmivaara 3 Asta Särs 4 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten 6 Boris Källman 7 Tua Backman 8 Stefan Snellman 9 Barbro Näse 10 Tua Backman 11 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten 13 Stefan Snellman 14 Barbro Näse 15 Asta Särs 16 Johan Klingenberg 17 Fride Hedman 18 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten 20 Anna-Lisa Nyström 21 Jockum Krokfors 22 Kristina Fernström 23 Tor-Erik Store 24 Jockum Krokfors 25 Familjeandakt. Lars Collmar läser ur sin bok Helga Hund i Egypten Kl Barbro Näse 2 Tua Backman 3 Apokryferna: Tillägg till Daniel. Maria Repo 5 Jesus segrar över frestelserna. Textläsare: Helene Liljeström och Öivind Nyquist. Producent: Patricia Högnabba 6 Jockum Krokfors 7 Fjedurs musik. Sissi Uunila 8 Asta Särs R A D I O S P A L T E N MST-ARKIV/PES Sören Lillkung är gäst i SALT söndagen den vara narcissist för att bli bra på scenen eller blir man narcissist när man är bra. Samtalet rör sig om storhet, litenhet, kristenhet, fartblindhet och ansvarighet. Det sista av de fyra avsnitten (26.2) handlar om olikhet. Saga Lydén har på kort tid gjort en resa från funderare till frommis, från liberal till konservativ. Hon kämpar ännu för att få in sig själv i en ny kristen förpackning. En fråga som finns med i samtalet är om man måste köpa allt i Bibeln för att få kalla sig kristen. Sedan programmet SALT sändes första gången i oktober 2004 har gästerna och samtalsämnena varit många, men beståndsdelarna de samma. SALT bjuder på diskussion, bön, bibelläsning, musik och meditation, det är teologiska kullerbyttor och vanliga människors berättelser. (KT/Mst) Musik och gömda berättelser i årets radioandaktsserier Väckelsesång, undanträngda bibelberättelser och svängig psalm går som tre röda trådar genom tre av årets andaktsserier i Radio Vega. I tre olika serier kan du under hela året höra olika andaktstalare berätta sina historier om andlig musik, apokryferna och nyarrangerade psalmer. Apokryferna är Bibelns gömda och glömda böcker som ruvar på spännande historier. Få människor är likgiltiga inför Frälsningsarméns bleckblåsare och visst är det med skräckblandad förtjusning vi hör Se vi gå upp till Jerusalem i folkviseton. Serierna sänds under hela 2006, måndag, torsdag och fredag. Psalmer i nytappning: Andrum Radio Vega, månd. kl Andliga sånger: Aftonandakt Radio Vega, torsdagar kl Apokryfer: Aftonandakt Radio Vega, fredagar kl (KT/mb) 9 Boris Källman 10 Apokryferna: Tillägg till Daniel. Maria Repo 12 Bön och tro. Textläsare: Helene Liljeström och Öivind Nyquist. Producent: Patricia Högnabba 13 Henna Liljeström 14 Sissi Uunila 15 Fride Hedman 16 Jockum Krokfors 17 Apokryferna: Tillägg till Daniel. Maria Repo 19 Jesus segrar över ondskans makter. Producent: Mårten Wallendahl 20 Bertel Widjeskog 21 Sissi Uunila 22 Ralf Karlsson 23 Anna-Lisa Nyström 24 Apokryferna: Manasses bön. Lucas Snellman 26 Herrens tjänarinna. Textläsare: Helene Liljeström och Öivind Nyquist. Producent: Patricia Högnabba GUDSTJÄNSTER Söndagen den 19 februari kl Gudstjänst med Lappfjärd-Kristinestads församling. Predikant och liturg: Lars Nisula. Organist, kantor och körledare: Olof Nilsson. Kör: Kyrkokören. Söndagen den 26 februari kl Gudstjänst med Ekenäs svenska metodistförsamling. Predikant: Anders Forsbäck. Mötesledare: Stefan Forsbäck. Pianist: Harry Fagerlund. Sång: församlingens lovsångsteam. Vittnesbörd: Rebecka Häger. Söndagen den 5 mars kl Högmässa med Karis svenska församling. Predikant och liturg: Claus Terlinden. Organist, kantor och körledare: Niels Burgmann. Kör: S:ta Katarina Barnkör. Textläsare: Gerd Kummel-Kunnas. j J U B I L A R E R INGA VINGREN, medlem av Elim Dragnäsbäck, fyller 93 år den 22 februari. EDITH SVED, medlem av Malax baptistförsamling, fyller 90 år den 5 mars. BIRGIT LÖFMARK, medlem av Vasa baptistförsamling, fyller 85 år den 17 mars. JOHN ÅBACK, medlem av Malax baptistförsamling, fyller 75 år den 9 mars. MARIANNE NILSSON, medlem av Larsmo baptistförsamling, fyllde 70 år den 13 februari. MONA HELSING, medlem av Vasa baptistförsamling, fyller 70 år den 26 februari. ERIK LILJESTRÖM, medlem av Vörå frikyrkoförsamling, fyller 70 år den 27 februari. ASTRID ÖSTERBLAD, medlem av Vörå frikyrkoförsamling, fyller 65 år den 8 mars. MAJ-LIS ISAKSSON, medlem av Munsala baptistförsamling, fyller 65 år den 11 mars. JOHN ROSLUND, medlem av Jakobstads baptistförsamling, fyller 60 år den 10 mars. BERIT LAINE, medlem av Jakobstads baptistförsamling, fyller 60 år den 14 mars. h H Ä L S N I N G A R BENNÄS BAPTISTFÖRSAMLING hälsar hjärtligt från årsmötet till icke närvarande medlemmar, alla vänner och beredvilliga medhjälpare med tillönskan om rik välsignelse för liv och gärning. 1 Kor. 15:57, 58. Rafael Edström, föreståndare ELIMFÖRSAMLINGEN DRAGNÄSBÄCK höll årsmöte och sänder hälsningar till vänner och trossyskon med Jesu uppmaning i Matt. 7:7. Karl-Erik Holm, ordf. Roger Lindman, sekr. FORSBY BAPTISTFÖRSAMLING, samlad till årsmöte den 22 januari, sänder sin hälsning till frånvarande medlemmar och vänner. Och han som har sänt mig är med mig. Han lämnar mig inte ensam (Joh. 8:29). Bo Edström, ordf. MALAX BAPTISTFÖRSAMLING, samlad till årsmöte den 29 januari, sänder varma hälsningar till frånvarande medlemmar och vänner. Joh. 17:9-10. Inez Revahl, ref. MUNSALA BAPTISTFÖRSAMLING, samlad till årsmöte den 5 febr. 2006, hälsar till trossyskon och vänner. Mika 6:8 Tomas Knuts (årsmötesordf.) Dan Nylund (årsmötessekr.) VASA BAPTISTFÖRSAMLING hälsar till alla vänner från församlingens årsmöte i Baptistkyrkan, Vasa, den 29 januari Församlingen har nu verkat i 125 år och firar i arbetets tecken. Vårt motto för detta år är En öppen dörr, Upp.3:8. Elmer Helsing, ordförande Mai-Britt Vehkaoja pastor o. föreståndare Söndagen den 12 mars kl Gudstjänst från Kristliga folkhögskolan i Nykarleby. Predikant: Ulla-Christina Sjöman. Liturg: Boris Salo. Kantor och körledare: Ann-Kristin Storrank. Sång: skolans elevsångsgrupp. Solosång: Elena Sagishvilli. Musik: Michael Ford, saxofon. Intervju med Carl-Erik Sahlberg. Söndagen den 19 mars kl Gudstjänst med Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors. Predikant: Kenneth Grönroos.

11 Missionsstandaret 11 f F R Å N F Ö R S A M L I N G A R N A BENNÄS BAPTISTFÖRSAMLING: Jämförelsevis omfattande verksamhet Bennäs baptistförsamling höll sitt årsmöte lördagen den 21 januari. På grund av den stränga vinterkylan hölls årsmötet hos Judith Höglund. Efter övlig inledning med sång, bibelläsning och bön bjöds vi på varm och god köttsoppa, efterrätt och kaffe. Till mötesordförande valdes Rafael Edström och till sekreterare Mats Höglund. Det gångna årets verksamhetsberättelse föredrogs och godkändes. Ett jämförelsevis omfattande arbete har utförts och speciellt Fredagsträffen med sina många deltagare och stora festtillfällen har varit uppmuntrande. Bokslutet presenterades och uppvisade en lägre omsättning än föregående år med en förlust på närmare 500 euro. Enligt revisorernas förslag fastställdes bokslutet och de redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet. Under året hade en medlem, nämligen Vera Holmgård, avslutat sin jordevandring. Medlemsantalet var vid årsskiftet 16 personer i Betel rf och i baptistförsamlingen 11 personer. Innan styrelse och funktionärsval vidtog fördes ett givande samtal om framtida planering. Styrelserna för både Betel rf och baptistförsamlingen omvaldes och fick efter konstitueringen följande sammansättning: För Betel rf Rafael Edström ordförande, Judith Höglund vice ordförande, Mats Höglund sekreterare, Margareta Högland kassör och Gösta Hagberg styrelsemedlem, ersättare Erla Hagberg och Signe Lindström. I baptistförsamlingens styrelse ingår Bengt Nylund, Gösta Hagberg, Judith Höglund, Mats Höglund och Anita Nylund. Till revisorer valdes Regina Höglund och Birgitta Mickelsson, ersättare Anita Nylund. Till ansvariga för Fredagsträffen valdes Judith Höglund, Birgitta Mickelsson, Pirkko Noon och Margareta Högland. Till organist och pianist valdes Margareta Smith-Edström. Övriga funktionärer omvaldes. Planeringen av årets verksamhet följer i stort sett gammalt mönster. Styrelserna fick i uppdrag att sondera möjlighet till ökat samarbete med grannförsamlingar. Fredagsträffen inleder sin vårverksamhet den 27 januari, ett sång- och musikmöte hålles på långfredag, Bennäsmötet hålles i år i Betel och Baptisternas 150-årshögtid hålles i Sursik skolcentrum den juni. Åtminstone en ordinarie gudstjänst hålles varje månad. Årsmötet avslutades med bön och sångrefrängen Vi verkar tills Han kommer RE NÄRPES BAPTISTFÖRSAMLING: Renoveringen av Salem snart klar Årsmötet inleddes med gudstjänst. Ruben Johansson predikade. Stig- Göran Pada har verkat som församlingens ordförande. Renoveringen av Salemkapellet i Yttermark har under året begränsat användningen av bönehuset, varför de flesta mötena och sammankomsterna har varit i församlingens övriga bönehus. Renoveringen är nu inne i sitt slutskede och återinvigning kommer att ske den I målsättningsplanen för 2006 framhålls vikten av öppenhet för Guds tilltal och ledning samt bönens möjligheter. Bönehuset Pörtom Betania kommer, på samma sätt som Rangsby Betel, att överlåtas till Närpes baptistförsamling. Det innebär att församlingen äger alla de bönehus som församlingen verkar i. Jan Hedström PURMO BAPTISTFÖRSAMLING: Regelbunden barn- och ungdomsverksamhet Purmo baptistförsamling höll sitt 132:a årsmöte den 22 januari. Ordförande Tore Ede hälsade välkommen och läste från fjärde kapitlet i Lukas och underströk att det nya året är ett nådens år. En sång sjöngs och församlingsoffer upptogs. Pastor Daniel Victorzon talade utgående från missionsbefallningen. Vi överlever som församling om vi möter de behov som finns. Vi har en stor uppgift och en stor Gud som har alla resurser. Gemensamt bads bönen Fader Vår och årsmötesförhandlingarna vidtog. Hälsningar framfördes från de äldre som fått julblommor och från aktiva medlemmar som var förhindrade att vara med. Pastorn föredrog verksamhetsberättelsen och kassören gick igenom bokslutet som godkändes och de redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet. Tack uttalades av ordförande och av pastorn, till pastorn och till dem som haft olika uppgifter. Förhandlingarna gick raskt undan, på de flesta poster blev det återval. Vi gläds över några yngre som lovat vara med i styrelsen. Styrelsen konstituerade sig vid ett senare tillfälle: Tore Ede ordf., Tore Stenmark vice ordf., Maise Lasén-Vikman sekr., Marina Bock vice sekr., Majvor Westström kassör, Boris Björklund och Maj-Lis Westström. Ersättare: Anneli Olin och Simon Vikström. Under året har fem av våra medlemmar fått hembud, två har begärt flyttningsbetyg, en av våra ungdomar blev döpt på Hummelholmen och välkomnades senare till församlingen, två har kommit på flyttningsbetyg. Medlemsantalet var vid årsskiftet 114. Under året har ,52 euro insamlats. Regelbunden barn- och ungdomsverksamhet har bedrivits. Nytt för i år är en grupp som kallas verkstas. Det är pojkar som under ledning skruvar (reparerar olika maskiner). En musikgrupp är också i startgroparna. Tonåringarna har under året färdigställt ett rum åt sig i pastorsbostadens källare. Gudstjänsterna har alternerat mellan Zion i Överpurmo och Betel i Lillby, likaså bönemötena. Ett par välbesökta stugmöten har hållits. Midsommardagen hölls gudstjänst på Fagerbacka fäbodställe. I augusti talade Max Söderberg i två möten som hölls i Forsska fähuset på Lassfolk. Pastorn har hållit andakter i Purmo skola, i högstadiet och på gymnasiet. Vårt motto i två år Närmare Gud och varandra har till viss del förverkligats. Vi fortsätter, men nu: Ännu närmare Gud och varandra. Ref. VASA BAPTISTFÖRSAMLING Dopförrättning inledde årsmötet Vasa baptistförsamlings årsmöte den 29 januari inleddes med dopförrättning då två unga flickor, Pernilla och Malin Nordlund som vuxit upp i församlingens gemenskap, ville bekänna sitt lärjungaskap genom att låta döpa sig. Högtiden som samlade ett 50-tal deltagare var också församlingens 125:e årsmöte eftersom det var i januari 1881 som församlingsbildningen skedde. I planerna finns en festsamling på hösten då de gångna åren kommer att belysas genom enkel dramatisering. Till församlingen hör idag 140 medlemmar, men deltagarantalet vid gudstjänsterna varierar mellan 30 och 60 personer. I Baptistkyrkan hade under året firats 45 gudstjänster men också många andra arrangemang. Sång- och musiksamlingarna samlar de flesta besökare, årets julspel sågs av ca 130 personer. Stommen i verksamheten Dopförrättning i Vasa baptistkyrka i samband med årsmötet den 29 januari. På bilden är Pernilla Nordlund i tur att döpas medan hennes lillasyster Malin väntar i bakgrunden. Dopförrättare är pastor Mai-Britt Vehkaoja. utgörs av gudstjänsten samt onsdagens bönesamling. Annan regelbunden verksamhet är Tisdagsträffen, de dagledigas samling. Därtill kommer undervisningsblock samt olika kortare satsningar. Barn- och ungdomsverksamheten fick förstärkning genom anställningen av Pamela Hinds som ungdomsledare på deltid från augusti månad. Scoutverksamheten har fortsatt med fyra patruller. Ett försök att introducera en ny aktivitet, en musiklekskola för små barn, PlaySing, gjordes, men samlade inte deltagare. Ungdomarnas King s café på fredagar har fortsatt, nu med tonåringarna själva som initiativtagare. På onsdagskvällar ordnas vittnesbördsoch bönesamlingar för ungdomarna. Församlingens organiserade smågruppsverksamhet har minskat. En grupp för invandrare samlas ett par gånger i månaden. Gruppen leds av bl.a. François Bazaramba på engelska och franska. Förutom den egna verksamheten används kyrkans utrymme ibland som konsertutrymme, men på mera regelbunden basis av bl.a. Bullaligan och en AA-grupp. Bokslutet visade att Vasa baptistförsamling har ett stort förvaltaransvar då det gäller fastigheter. Denna verksamhet utgör ett stöd för själva församlingsverksamheten då insamlade offer och bidrag sjunkit en del under året. Församlingen bidrar dock regelbundet till det gemensamma arbetet inom Finlands svenska baptistmission. Församlingens medlemmar Marianne Liljeström och Elisabeth Nylund har under året besökt sina tidigare arbetsfält i Thailand respektive Kongo på uppdrag av FSB. Vid årsmötet återvaldes Elmer Helsing till styrelsens ordförande, ett uppdrag som han redan innehaft i många år. Till styrelsen valdes också Eva Nordlund, Kurt Tuuf, Ralf Aspholm, Ulla-May Sjöblom, Harriet Sten och Linda Tammelin. Mai-Britt Vehkaoja är anställd som pastor och föreståndare på heltid. Vaktmästarfunktionen sköts av en civiltjänstgörare, redan den femte i ordningen. Mottot för det nya verksamhetsåret är En öppen dörr. Med mottot vill vi uttrycka vår strävan till öppenhet för Guds välsignelser och ledning både i det personliga livet och i församlingen samt utgöra en inbjudande och öppen gemenskap. MBVoja FOTO: JANI NORDLUND VÖRÅ FRIKYRKOFÖRSAMLING Kyrkan är betald Vörå frikyrkoförsamling var samlad till årsmöte söndagen den 29 januari. Året som gått var det första med Magnus Mikander som pastor och föreståndare. Han gick in i heltidstjänst i församlingen vid årsskiftet och installerades i sin nya tjänst på nyårsdagen Ekonomiskt har året varit gott och ett bevis på detta är att kyrkskulden nu är betald i sin helhet, sju och ett halvt år efter invigningen. Samarbetet med Vörå kommun löper fortsättningsvis gott. Eftisverksamhet bedrivs för andra året i rad i kyrkans bottenvåning i samarbete med kommunen och den Öppet hus-verksamhet för traktens ungdomar som församlingen driver på fredagskvällarna är mycket uppskattad och diskussioner förs om att hålla öppet även lördag kväll. Ett par MI-kurser hyr även in sig i församlingens utrymmen. Församlingen erhöll ett bidrag från Svenska kulturfonden för utvecklande av musiklivet i församlingen. Därför har under året bl a en barnkör startats och ett antal Lovsjung vår Gud-böcker inköpts. Det musikcafé som hölls under Vörådagarna var mycket lyckat. Den 4 december bandades församlingens gudstjänst och sändes i Radio Vega samma dag. Musikinslaget var stort, med bl a barnkör, husband, manskören Rågbröderna och en för tillfället speciellt ihopsatt kör. Responsen var god. Församlingen fortsätter att ha gudstjänster på varierande tider och av lite olika art. Hela kyrkan sjunger-samlingarna ungefär en gång per månad hålls söndagar kl 18. De speciellt familjeanpassade Mötet -samlingarna, med söndagsskola, hålls kl 14 var tredje söndag. Vanliga gudstjänster hålls oftast kl 11. Tisdagskvällarna är vikta för bibelsamtal och bön, alternativt förbönsgudstjänst. Några smågrupper samlas även. Mottot för den verksamhetsplan som antogs för 2006 är Vi vill lära känna Kristus. Under året planerar församlingen bland annat att delta i Naturlig Församlingsutveckling. Eftersom församlingen fungerar som eget religionssamfund, kommer även en revidering av stadgarna att behöva göras. Styrelsen för 2006 består av Magnus Mikander (föreståndare), Henry Månsus (kassör), Ken Kackur, Ulla- Maria Korpeus, Peter Sjöblom och Rigmor Söderberg. I skrivande stund har styrelsen inte ännu konstituerat sig. Församlingen fick under året två nya medlemmar och beviljade flyttningsbetyg åt en, varför medlemmarnas antal vid årsskiftet var 57. Ref. Vi ber för andra baptistsamfund FEBRUARI Förbundet för evangelikala och baptistförsamlingar i Estland Statistiska fakta: Antal församlingar: 83 Totala antalet församlingsmedlemmar: Ordförande: Joosep Tammo Generalsekr.: Ruudi Leinus. Be för: samfundets missionsarbete barn- och ungdomsarbetet församlingsplantering fördjupat samarbete mellan medlemmarna i EBF. 27 FEBR 5 MARS Tjeckiska baptistsamfundet Statistiska fakta: Antal församlingar: 33 Totala antalet församlingsmedlemmar: Ordförande: Vladislav Donat Generalsekr.: Jan Titera. Be för: andlig förnyelse i samfundet ett nytt koncept för utbildning av pastorer och missionärer starkare lärjungaskap församlingsplantering MARS Förbundet för baptistförsamlingar i Lettland Statistiska fakta: Antal församlingar: 86 Totala antalet församlingsmedlemmar: Ordförande: Janis Smits. Be för: arbetet med att organisera Skolan för kristet ledarskap, dess framgång och ackreditering nya pastorer och evangelister, så att vi i varje stad kunde plantera en baptistförsamling ungdomsarbetet och ledare söndagsskollärarna andlig väckelse i Lettland parlamentsval hösten 2006: att män och kvinnor med kristna värderingar skulle bli valda MARS Den kristna baptistkyrkan i Bosnien-Hercegovina Statistiska fakta: Antal församlingar: 15 Totala antalet församlingsmedlemmar: 300 Ordf.: Theodor Raychynets Gen.sekr.: Tomislav Dobutovic Be för: baptistförsamlingens arbete och vittnesbörd MARS Förbundet för evangelikala kristna baptistförsamlingar i Tadzjikistan Statistiska fakta: Antal församlingar: 14 Totala antalet församlingsmedlemmar: 350 Ordförande: Alexander Vervai Förste vice ordförande: Rashid Shamsi-zade Vice ordförande för norra delen: Vladimir Chernishkov. Be för: enhet bland de troende ett lägerområde att användas i barnarbetet flera pastorer i Tadzjikistan medel att bygga nya kyrkor medel för samfundets rehabiliteringscenter.

12 Nyheter från handikapprojektet i Thailand Översättning av ett nyhetsbrev från Kim Brown Tack för ert fortsatta intresse, uppmuntran och stöd för T Handikapprojektet i norra Thailand (CBRP). Projektet fortsätter att utvecklas med nya personalmedlemmar, nya initiativ och det når ut till nya, avlägsna områden. En del av byarna är väldigt isolerade och CBRP-teamet måste färdas på farliga vägar för att nå dessa fattiga samhällen då de ska behandla barn som har en rad olika handikapp. Det är sorgligt att igen konstatera att majoriteten av barnen som teamet kommer i kontakt med har ådragit sig hjärninfektioner med åtföljande förlamning, som ofta är ett resultat av obehandlade infektioner där isolering och dåliga vägar har utgjort ett hinder för att komma under medicinsk vård. saker kring de gamla byggnaderna. Stipendier för barn som går i skolor för blinda och döva och integrering av barn med handikapp i lokala skolor fortsätter och teammedlemmarna är mycket tacksamma för det generösa stödet i detta arbete. Ett program för nya sponsorer för mycket fattiga barn från byarna som går i förskola är under utarbetning. Ingkomstgenerering, främst vävning, fortsätter att ge ekonomiskt stöd till familjerna. Det är viktigt att det ger mamman möjlighet att vara hemma och väva och samtidigt sköta sitt barn, i stället för att arbeta med jordbruket. Teamet fortsätter att ge utbildning och stöd till kvinnor som lär sig de traditionella mönstren och där man använder naturliga färger som utvinns från frukt i byarna. Specialskola För närvarande går elva barn i programmets skola med Nipaporn, en karensk speciallärare, och det är spännande att se hur barnen trivs med skolan. Dessa barn som har många olika handikapp går igenom ett individuellt undervisningsprogram. De får en varm, näringsrik lunch och får njuta av musik, hantverk, terapi, hydroterapi och de kan leka utomhus med saker som är designade och gjorda av teamet. Barnen gör speciella utflykter och lär sig mer om Thailand och får kunskaper som ökar deras funktionella oberoende. Hälsovårdare inom rehabilitering En generös gåva från en församling i Melbourne, Australien, har gjort det möjligt för Panee, en av medlemmarna i CBRP-teamet, att kunna gå på en sexmånaders intensivkurs i Chiang Mai. Denna utbildning omfattar hälsokunskap, Första hjälp, mödra- och barnavård, näringslära, barns utveckling och hur man ska göra bedömningar och verkställighet. Utbildning och träning Teamet har arbetat i alla de lokala skolorna med ett program som de kallar Program för att öka kunskapen om handikapp, som syftar till att undervisa Ett av de handikappade barnen öppnar en julklapp. barnen om olika handikapp genom olika interaktiva övningar. Detta har också lett till att lärarna och närsamhället fått ökad kunskap om teamets arbete och det bygger broar så att en del av eleverna som deltar i Specialskolan kan bli partiellt integrerade i den vanliga skolan. Ett radioprogram som sänds en gång i veckan ger information, råd och uppmuntran till byborna och detta har resulterat i flera remitterade patienter och en större medvetenhet om handikapp och teamets arbete. Med hjälp av Japans generösa gåva, en videbandspelare och en tv, kan teamet vara ute i byarna och tala på kvällarna och det hjälper samhället i deras förståelse av de problem som är förenade med att ha ett handikappat barn. Teamet fortsätter att producera tryckt material på tre språk, kursmaterial, små böcker och kalendrar som kan användas i undervisningen och för att öka kunskapen om CBRP:s arbete. Arbete i byarna Det är tillfredsställande att se hur med projektpersonalens hjälp en del barn gör goda framsteg och kan integreras i byns liv. Men för de flesta av barnen går förbättringen väldigt långsamt och familjerna är glada för de regelbundna besöken av rehabiliteringsskötare, som Den handikappanpassade minibussen kommer helt säkert att bli till stor glädje. Den inköptes i december i fjol med projektmedel från Finland. inte bara fortsätter med terapiprogrammet utan också ger emotionellt stöd och uppmuntran. Men det är dock mycket svårt att se många föräldrar som är mycket ledsna över att deras barn har så svårt att överleva i de tuffa förhållandena. Läger I april 2005 reste 25 barn, deras vårdare och personal på det årliga CBRP-lägret till södra Thailand, en resa på 15 timmar från Mae Sariang. Detta bekostades genom ett bidrag från den thailändska regeringen. Alla reste tillsammans i en stor buss och bodde på lägerområdet där de hade mycket roligt och var med om olika äventyr. Det här var en spännande upplevelse eftersom det för många var första gången som de såg havet, simmade och red på en häst. Under den här tiden kunde man ägna sig åt en mängd olika saker som blev tillfällen för terapi genom lek och olika aktiviteter. Det hjälpte till att forma relationer bland föräldrarna. Föräldrarna fick också ökad kunskap och förtroende i förståelsen av handikapp och de unika behoven hos deras barn. Hjälp av volontärer Glen, en volontärfysioterapeut från Australien, kom igen för att arbeta med teamet i februari och i oktober. Ett team från Australien jobbade också tillsammans med henne en tid och hjälpte och uppmuntrade Saylo och hennes team i deras arbete. De fixade en del praktiska Framtida planer Det är dags för CBRP att se framåt och då är det uppenbart att det behövs en ny byggnad, eftersom det skulle bli väldigt dyrt att reparera och förstora de gamla byggnaderna. Nu går många fler barn i skolan och det nuvarande klassrummet är överfullt. Dessutom finns det många handikappade barn i mycket fattiga och isolerade byar där det inte finns någon specialiserad undervisning i byskolorna och inte heller någon tillgång till terapitjänster. Med en ny byggnad skulle vi få en plats där man kunde undervisa, ge terapi, göra olika utvärderingar och yrkesbedömningar. Därför behövs det en plats där man kunde hysa in barnen från byarna och deras vårdare under en till två veckor. Ett utbildnings- och yrkescenter för vuxna behövs också. Teamet tackar för ert stöd, era böner och uppmuntran och ser fram emot att dela glädjeämnen och utmaningar med er. KIM BROWN Marianne Liljeström kommenterar: Handikapprojektet får stöd från församlingar i Australien, USA utöver projektbudget från Finland. En privat person i Finland ger stipendiehjälp till två fattiga barn i förskoleprojektet. I december i fjol inköptes med projektmedel från Finland en handikappanpassad minibuss, Toyota Hiace. Vår mor på åldringshem När min syster sydde hattar åt oss då vi var unga, såg jag bara hattar när jag var ute bland människor. Då vi valt tapeter till huset på Lilltimmerkull, var väggar det första jag såg när jag kom in i ett hem. Så medför varje period i ens liv nya infallsvinklar. Minns en klassträff ungefär tjugo år efter vår examen. Mitt i allt upptäckte jag, att vi då hade mycket mera gemensamt än under de fyra studieåren. Nu var det egna barn det gällde. Och åldrande föräldrar. Varje tidsepok medför speciella känslor. Att bryta sig ut från föräldrarnas maktområde har sin tid, att anpassa sig till sin äkta hälft har sin tid och att bli förälder sin. Ännu förvånar det mig hur jag i mammas ögon blev vuxen över en natt då vårt första barn föddes! Och nu är jag inne i en annan period: vår mor är på åldringshem sedan ett halvt år. Talade med Mona i kväll. Hon avundas oss som får ha vår mor på ett litet hem på landet, i den trakt där hon levt stora delar av sitt liv. Från sitt fönster ser mor gårdarna och stenfähusen på Lassfolk. Samma utsikt som jag hade när jag fått min första tjänst och eget hem. För att inte tala om mors rumsgranne Elin, hon ser sitt barndomshem genom fönstret när hon tittar bort mot åkrarna och ån. En kväll på hemmet fi ck jag lära mig en bra bön: Gud som har oss alla kär, se till mig som sliten är Det är ett mycket bra åldringshem. Vi är glada för den kärleksfulla omsorg hon får där. Nu är mor den som sträcker ut sina händer och behöver bli omskött. Det är fortfarande en ovan situation för oss som är vana att hon tar ansvar för andra. Hela vår uppväxttid var hon till för far och oss. Det var något självklart för henne. Nu är det vi som läser för henne. Hon gillar att höra det hon själv skrivit, för att Tilda och de andra barnbarnsbarnen skall veta hur det var på Buur när hon bar liten. Precis som Erik Hj Linder vaknade till när Ulla Isaksson läste hans texter för honom. Har nyss läst Boken om E där Isaksson skildrar sin mans sista år och sina egna känslor under den tiden. En annan bok som är bra för barn heter Något konstigt med mormor och är skriven av Anna Dunér. En diktbok av Barbro Lindgren tar upp samma tema. Sakförhållandena i dikterna stämmer inte helt med mors, men det är något i stämningen som är bekant: Nu är du mitt barn. Jag sveper försiktigt täcket omkring din utmärglade kropp. Du söker min blick, det är vi i världen nu. Nu har du för längesedan glömt bort hur det är att vara lycklig, Du minns inte ens din sorg. Dina kläder har blivit för stora, nu när din kropp gör sig beredd att lämna dig. I går föll vigselringen från ditt fi nger. Du ser på mig som ett barn med vidöppna ögon, viker inte undan med blicken. Du sover insluten i din barndoms trädgård. Markens tystnad söver dig. När jag rör mig aldrig så litet, öppnas dina ögon, ett vindsnabbt leende drar över ditt ansikte. Våra händer ligger stilla intill varandra. Snart skall din försvinna, min kommer att fi nnas ännu en tid. Du har längtat färdigt. Du är framme. Nu vet du hur det är att komma fram. Att vara mor till sin mor är något nytt. De ombytta rollerna ger känslan en frihet. Det som känts ovant under de starka åren i mors liv blir plötsligt möjligt: smek och innerliga ord. Det hjälplösa förlöser en ömhet som inte hittat fram under hennes krafts dagar. Tidigare hade jag fruktat den dag hon inte skulle känna igen oss. Men tillståndet har kommit smygande och beredde ingen sorg. Kanske förvirring för mor, så som Lars Huldén fångar det: Alla besökare borde säga vad de heter, när de kommer. Hur ska jag annars veta? Många ser bekanta ut, men jag törs inte nämna dem vid namn för jag kunde nämna fel namn och då kunde de bli sårade. Jag vill att alla skall tänka vackert om mig. Varje kväll vid läggdags har mor knäppt sina händer till bön. Nu ber kroppen i samma ställning, den fortsätter när tankens universum brustit sönder. Och Gud omsluter sitt trötta barn. Han har lovat: Ännu när ni blir gamla är jag densamme, ännu när ni grånat skall jag bära er. Jag har skapat er, jag skall lyfta, bära och rädda er. men tankarna gå LENA

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön.

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön. Pastorn har ordet SOMMAR är förskingringens tid, då vi flyr ut från våra instängda rum! Allt ska hinnas med, helst ska man besöka släkt och vänner, måla om, renovera och städa. Helst ska barnen ha hunnit

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

Bygg upp ditt tempel!

Bygg upp ditt tempel! Bygg upp ditt tempel! Av: Johannes Djerf År 586 f kr. Så hade Babylons arméer lagt Jerusalems tempel i ruiner. Guds hus, beviset på Guds närvaro bland dem var förstört. Men några årtionden senare omkring

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Vill du gifta dig med mig?

Vill du gifta dig med mig? svenska kyrkan årg 72 nr 317 21/4 26/5 2013 Vill du gifta dig med mig? Vad innebär egentligen äktenskapet? plötsligt händer det! En oplanerad Abraham stamfadern som blev lovad lika slump gör att jag får

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan!

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Inbjudan till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Grattis till ett nytt liv! Det finns få händelser i livet som är så omvälvande som när ett litet barn föds. Kanske

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Juniorsoldaternas löften

Juniorsoldaternas löften U n d e r v i s n i n g s m a t e r i a l Juniorsoldaternas löften F rälsningsarméns Ungdomsenhet 2005 Juniorsoldat en ung medlem i Frälsningsarmén Det du, ledare, nu håller i din hand är ett exempel

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

Kära föräldrar! CEF är en internationell organisation som finns i 185 länder. Post Box adress

Kära föräldrar! CEF är en internationell organisation som finns i 185 länder. Post Box adress Kära föräldrar! Detta häfte är en gåva till era barn, så att de kan läsa mer om vem Jesus är och vad han har gjort. Vi ber dig som förälder att själv läsa igenom häftet, innan du sätter det i händerna

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Jag vill lära känna Kristus

Jag vill lära känna Kristus Jag vill lära känna Kristus Fil.3:1 11 Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja dagens predikan som är en del av vår vandring i filipperbrevet den här hösten, med ett klipp ifrån en film som heter oh, brother

Läs mer

Svar på sju frågor om islam

Svar på sju frågor om islam www.islamguiden.com 1 Svar på sju frågor om islam Översättning till svenska: Aisha & Aisar Källa: http://www.thetruereligion.org/7questions.htm 1. Vad är Islam? Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer