Tvärvetenskaplig analys av lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tvärvetenskaplig analys av lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg"

Transkript

1 Tvärvetenskaplig analys av lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg Tobias Boström Wiktoria Glad Charlotta Isaksson Fredrik Karlsson Mari-Louise Persson Anna Werner Arbetsnotat Nr 25 Februari 2003 ISSN

2

3 Sammanfattning Våren 2001 byggdes tjugo radhuslägenheter i Lindås Park utanför Göteborg. Det som främst särskiljer dessa radhus från konventionella är värmesystemet och isoleringens tjocklek. Lägenheterna är på 120 kvadratmeter och har fyra rum och kök, två hallar, två badrum och ett loft. Tanken med radhusen är att värmeförlusterna ska vara så små att personvärme, instrålad solenergi och värme från hushållsapparater och belysning ska räcka för att behålla en komfortabel inomhustemperatur. Därför har husen isolerats väl och ventilationen har utrustats med en effektiv värmeväxlare för att ta vara på värmen som annars skulle följa med vädringsluften ut. För att få en bra fungerande byggprocess har helhetslösningar varit ett nyckelord. Forskare, konsulter, beställare och entreprenörer har samarbetat för att uppnå bättre lösningar. I den här rapporten studeras det sociotekniska system som radhusen i Lindås Park utgör, ur energisynpunkt. Det gör vi genom att utgå, dels från ett socialt fokus, där vi studerar processen och aktörerna bakom byggnadernas tillblivelse, samt brukarnas användning av och uppfattning om byggnaden. Dels utgår vi från ett tekniskt fokus där inomhusklimat, ventilation och uppvärmning, fönster, solvärmesystem, tappvarmvatten och byggnadssimuleringar behandlas. Vi har också ett sociotekniskt fokus, där vi lyfter fram aktörernas val av teknik, samt utvärderar ovanstående teknik utifrån såväl tekniska som sociala grunder. Det här är främst en empirisk studie. Analysen av radhusen och dess teknik baseras på såväl tekniska mätdata och analys som resultat från kvalitativa intervjuer med aktörer och brukare. Nedan följer en sammanfattning av de olika enskilda studierna samt en avslutande diskussion. Processen bakom radhusens tillblivelse presenteras utifrån de deltagande professionella aktörernas perspektiv. Syftet är att beskriva och analysera processen för projektet Hus utan värmesystem. De frågeställningar som behandlas är varför och hur projektet genomfördes och vilka effekter projektet hittills fått? Den metod som använts är främst intervjuer, men även skriftligt material har studerats. Studien visar att en aktör har varit särskilt betydelsefull för projektets förverkligande, men även det nätverk som byggts upp kring denne aktör har påverkat genomförandet. Inom projektet har betoningen legat på att förankra de övergripande idéerna och använda sig av de deltagande aktörernas kunskap. Detta tillvägagångssätt har fungerat bra för de flesta deltagare, men flera har nämnt tidsåtgången i projektets olika skeden som ett problem. På grund av bland andra ekonomiska skäl har ingen byggherre eller entreprenör ännu påbörjat liknande byggprojekt. Sexton av de nitton hushåll som nu bor i radhusen har intervjuats. Syftet är att se hur brukarna av de energisnåla radhusen upplever och använder byggnaden, dess teknik och utformning i energiavseende. Brukarna trivs över lag mycket bra i såväl radhusen som området. En majoritet anser att inomhustemperaturen är behaglig under både vintern och sommaren. Ljudförhållandena utifrån och in, samt till närliggande radhus uppfattas som god, ljusförhållandena och luftkvalitén likaså. En del berättar att uppvärmningssystemet fungerar över förväntan. i

4 Lyhördheten inne i den enskilda lägenheten och att förrådet inte var isolerat från början betraktas av flera som negativt. Många påpekar att uppvärmningssystemet inte fungerar tillräckligt bra och några uppnår inte, med systemets hjälp, en tillräckligt behaglig inomhustemperatur under vintern. Ytterligare elelement har då använts. Merparten har luftvärmebatteriet påkopplat under samtliga vintermånader. Temperaturen inomhus uppfattas som ojämn. Flera av brukarna anser att det inte gör någonting om temperaturen är lite ojämn och om det stundtals är lite kallare, eftersom det snabbt blir varmt då hushållsel och värmeljus används. En- respektive tvåpersonshushåll kan få problem att vintertid upprätthålla en behaglig inomhustemperatur om de bor i någon av gavellägenheterna, samt tillbringar en stor del av tiden utanför hemmet. En barnfamilj, på fyra personer, boende i en av mittlägenheterna borde däremot inte erfara några svårigheter med inomhustemperaturen. Inomhusklimat kan delas in i underkategorierna termiskt klimat (temperaturer, fukthalt, drag med flera), luftkvalitet (till exempel mängden luftföroreningar), ljusförhållanden och ljudförhållanden. I rapporten studeras de två första genom mätningar av temperatur, lufthastigheter, luftfuktighet och luftutbyte. Mätningarna tyder på en temperaturskillnad mellan våningsplanen på uppemot 2 o C. Vilken våning som är varmast skiljer sig mellan gavel- eller mittlägenheter. Gavellägenheterna har generellt svalare på övervåningen. Risk för drag förekommer på toaletten på övervåningen där lufthastigheten har uppmäts till 0,49 m/s. Luftutbytet i rummen är mycket varierat och varierar med tiden och ventilationssystemets elbehov. Mätningarna tyder på att luftutbytet är relativt lågt. Ventilationssystemet i Lindås Park innefattar en värmeväxlare och ett integrerat luftvärmebatteri. Ventilationssystemet är utformat så att det tillför luft i golvnivå på övervåning och i taknivå på undervåningen. Värmeväxlarens effektivitet är enligt mätningarna 60 till 80 procent. Totala elenergibehovet är 58 kwh/m 2 i mittlägenheterna och 71 kwh/m 2 för gavellägenheterna. Ett normalt småhus (ej enbart radhus) hade 2001 en energiåtgång för uppvärmning motsvarande 152 kwh/m 2. Fönstrens betydelse för värmebalansen diskuteras i rapporten, liksom hur moderna lågemissionsfönster, som de i radhusen i Lindås Park, minskar värmeförlusterna. En del enkel fönsterfysik presenteras (kallras, kondens, ) och appliceras på fönstren i Lindås Park. Resultat redovisas från ljustransmissionsmätningar gjorda på Ångströmlaboratoriet i Uppsala på provbitar av de glas som sitter i radhusen. Slutligen redovisas resultaten från temperaturmätningar i och kring fönstren i SP:s provlägenhet i Lindås Park. Dessa värden jämförs även med motsvarande mätningar på ett traditionellt radhus i Uppsala och på en modern villa med välisolerade fönster i Uppsala. Ljus- och temperaturmätningarna visar tillsammans att fönstren i Lindås Park är mycket energieffektiva. Solvärme- och tappvarmvattensystemet har utvärderats kvantitativt, främst med avseende på täckningsgraden men även funktionalitet och prestanda. Vidare har ett simuleringsprogram för solvärmesystem använts för att jämföra nuvarande system med alternativa system. För att solvärme ska bli effektivare och därmed få en ökad acceptans måste täckningsgraden för solvärme öka. Täckningsgraden kan höjas med hjälp av ett antal tekniska modifieringar av systemet men lika viktig i sammanhanget är brukaren av systemet. Brukaren kan genom sitt beteende påverka solvärmesystemet och därmed täckningsgraden för solvärmen. Mätningarna visar att täckningsgraden ligger runt 37 procent. På projekteringsstadiet var det tänkt att solvärmen skulle stå för ungefär ii

5 50 procent av varmvattenbehovet. Simuleringarna visar att solvärmeutbytet endast minskar i begränsad omfattning om husen vreds +/- 30 grader från söder. Samtliga av brukarna är positiva till att husets varmvatten delvis värms med solvärme. Ett antal byggnadssimuleringar för radhusen har genomförts där olika fall har jämförts och diskuterats. Simuleringarna har främst undersökt hur betydelsefulla fönstren är ur energisynpunkt. Storleken på fönstren har ett optimum där fönsterarean i söderläget minskas något jämfört med den som är idag. Dessutom är dagens fönster nästan lika effektiva som en välisolerad vägg. Skillnaden mellan de energieffektiva fönstren som idag sitter i radhusen och vanliga treglasfönster är betydande. Ju längre norrut husen skulle byggas desto mer energi skulle krävas för uppvärmning och det måste undersökas närmare om luftvärmebatteriets effekt på 900 W skulle räcka till för att klara de kallaste dygnen. Husens orientering idag verkar vara den optimala, men skillnaden i energibehov om husen skulle vridas 180 grader är inte stor. Den sociotekniska delstudien visar att valet eller bortvalet av teknik under processen är en blandning av forskning, erfarenhetsbaserad kunskap, riskreducering och tävlingsmoment. Brukarna av radhusen uppfattar att de tekniska delsystemen fungerar bra, men en del påpekar att det finns förbättringar att göra. Flera anser att uppvärmningssystemet generar en något ojämn värme, vilket dock accepteras av de flesta. Några anser att varmvattnet inte riktigt räcker till. Flera av brukarna eftersöker mer användarvänliga manualer, framför allt för tappvarmvattensystemet och i viss mån ventilations- och uppvärmningssystemet. Med bättre information kan optimala inställningar göras, vilket kan minskar elbehovet. Det finns potential att ändra de tekniska delsystemen bland annat skulle utbytet av värme från solvärmen kunna ökas och sydsidans fönsterarea minskas. Ett alternativt uppvärmningssystem för att minska elberoendet skulle även det kunna vara en möjlig förändring till nästa generations energisnåla hus. Vid en studie av byggnaden som energisystem går det att dra separata slutsatser om de olika delsystemens funktion, om hur brukarna uppfattar sitt boende och om processen bakom husens tillblivelse. Dessa olika delar är inte lika intressanta var och en för sig som tillsammans. Radhusen i Lindås Park visar att det går att bygga energisnålt med hjälp av dagens teknik, samtidigt som brukarna kan trivas. Förhoppningsvis kan erfarenheterna från byggandet och användningen av radhusen i Lindås Park tas tillvara för framtida projekt. iii

6 Förord Vi som har arbetat med att analysera radhusen i Lindås Park är: Tobias Boström, civilingenjör i Miljö- och vattenteknik från Uppsala universitet. Han doktorerar vid avdelningen för Fasta tillståndets fysik vid Institutionen för materialvetenskap, Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Forskningsverksamheten behandlar huvudsakligen solvärmeteknik med avseende på såväl system- som detaljaspekter. Wiktoria Glad, fil. kand. i geografi och folkhögskolelärare från Linköpings universitet. Hon doktorerar vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Forskningsintressen behandlar energieffektivisering ur samhällsvetenskapliga perspektiv. Charlotta Isaksson, fil. mag. i sociologi från Göteborgs universitet. Hon doktorerar vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Forskningen behandlar hushållens energi- och teknikanvändning. Fredrik Karlsson, civilingenjör i Teknisk fysik och elektroteknik från Linköpings tekniska högskola. Han doktorerar vid avdelningen för Energisystem vid Institutionen för konstruktion och produktionsteknik, Linköpings universitet. Det huvudsakliga forskningsområdet är energieffektiva värme-, ventilations- och kylsystem i stora industriella lokaler. Mari-Louise Persson, civilingenjör i Teknisk fysik vid Uppsala universitet. Hon doktorerar vid avdelningen för Fasta tillståndets fysik vid Institutionen för materialvetenskap, Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Forskningsverksamheten behandlar företrädesvis fönster- och byggnadssimuleringar, samt mätmetoder för fönsterglas. Anna Werner, civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och fil. kand. i fysik vid Stockholms universitet. Hon doktorerar vid avdelningen för Fasta tillståndets fysik vid Institutionen för materialvetenskap, Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Forskningen på hemmainstitutionen innefattar främst optiska mätningar av solenergimaterial, till exempel energieffektiva fönster och reflektorer till solfångare. Vi är alla doktorander inom det nationella tvärvetenskapliga forskningsprogrammet och forskarskolan Program Energisystem. Programmet, som finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning och Statens Energimyndighet, började sin verksamhet under hösten Det grundläggande målet är att utveckla mångsidig kunskap som gynnar skapandet av uthålliga och effektiva energisystem. iv

7 Tackord Tack till alla dem som ställt upp med information, kunskap och erfarenhet. Ett stort tack till dem som bor i radhusen i Lindås Park. Er medverkan i studien har bidragit till en bättre förståelse för hur det är att bo i de energisnåla radhusen. Vidare vill vi tacka våra handledare, personal vid Sveriges provnings och forskningsinstitut (SP), personal vid högskolan i Gävle, Jan Fransson (Velux), Helena Bülow-Hübe (LTH), Maria Brogren (UU), Anna Green (LiU), Lars-Gunnar Marklund (Snidex), Karin Sandberg (Trätek), Hans Grönlund (EFEM), Hans Eek (EFEM), Maria Wall (LTH), Bengt Peres (Högskolan i Dalarna), Björn Karlsson (VUAB), Jean Roucour (Glaverbel). Arbetet har utförts inom ramen för Program Energisystem, som finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning, Statens Energimyndighet och näringslivet. Vi vill dessutom tacka Richerts fond, vilken bidragit med ytterligare finansiering. v

8 Läsanvisning Rapporten består av en inledande del samt tre huvudkapitel: samhällsvetenskapligt fokus, tekniskt fokus och sociotekniskt fokus. Den samhällsvetenskapliga delen beskriver de professionella aktörernas roll för utformningen av Lindås Park samt hur brukarna upplever och använder sitt hus med avseende på energianvändning. Det efterföljande tekniska kapitlet redogör för inomhusklimatet, samt några av de tekniska delsystemen: ventilationssystem, fönster och solvärmesystem. Kapitlet kompletteras med byggnadssimuleringar av radhusen som visar hur energibalansen beror av klimat och orientering av huset. För att erhålla en helhetssyn över ovanstående teknik har den avslutande delen ett sociotekniskt fokus. Val liksom utvärdering av de enskilda teknikerna lyfts fram utifrån både sociala och tekniska utgångspunkter. I det sista kapitlet görs en övergripande utvärdering och analys av radhusen i Lindås Park. Rapporten är skriven så att respektive del och kapitel ska kunna läsas relativt fristående. Det innebär att ett antal kortare upprepningar förekommer, särskilt vad gäller den avslutande sociotekniska delen. vi

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Beskrivning av radhusen i Lindås Park Syfte och avgränsningar Förutsättningar och gemensam metod Energisystem 5 DEL I SOCIALT FOKUS 9 2 Socialt fokus 11 3 Processen bakom projektet Hus utan värmesystem Inledning Beskrivning av processen Analys av processen Diskussion 24 4 Att bo i de energisnåla radhusen Inledning Brukarna och köpet av de energisnåla radhusen Hur inomhusklimatet upplevs, uppfattas och påverkas Användning, lärdomar och tankar kring husens uppvärmning Upplevelsen är relativ Resultat 46 DEL II TEKNISKT FOKUS 49 5 Tekniskt fokus 51 6 Inomhusklimat Inomhusklimatfaktorer Syfte och metod Resultat Diskussion 61 7 Ventilation och uppvärmning Beskrivning av ventilations- och uppvärmningssystemen Metod Resultat Diskussion 69 8 Fönster Syfte och avgränsningar Teori Ljustransmissionsmätningar Temperaturmätningar Diskussion 83 9 Solvärmesystem och tappvarmvatten Inledning och syfte Solfångare Lindåssystemet 87 vii

10 9.4 Metod Databehandling och resultat Diskussion Byggnadssimuleringar Beskrivning av simuleringsprogrammet DEROB Resultat Diskussion 106 DEL III SOCIOTEKNISKT FOKUS Socioteknisk fokus Val av tekniska lösningar för ventilation och uppvärmning Förutsättningar för husen i Lindås Park Projekterings och uppbyggnadsfasen Användningsfasen Diskussion Mätning kontra upplevelse av inomhusklimatet Analys och jämförelse mellan uppmätta och upplevda resultat Diskussion Val och bruk av fönster Val av fönster Ljusförhållanden Skillnader mot traditionella fönster Fönstren, dess design och funktionalitet Diskussion Val och bruk av solvärme Val av solvärme Bruk av solvärme Diskussion Perspektiv på byggnadssimuleringar Aktörernas perspektiv på byggnadssimuleringar Simuleringarna och de uppskattade värdena Jämförelse med brukarnas utsagor Diskussion Slutsatser Referenser Skriftliga Muntliga 142 BILAGOR 143 Den gemensamma forskningsprocessen Intervjuguide för intervjuer med de professionella aktörerna Intervjuguide för intervjuer med hushållen Antagna inre energikällor i byggnadssimuleringarna I VI VIII X viii

11 ix

12

13 1 Inledning En stor del av den energi som används i Sverige idag används inom bostadssektorn. Fyra miljoner svenska bostäder, varav ungefär hälften flerbostadshus, står för 39 procent av vår energianvändning. Av elen används hälften inom bostadssektorn. 1 Energianvändningen är en av de främsta anledningarna till ökningen av koldioxid i atmosfären. Ett sätt att minska denna ökning är att använda mindre av de energislag som ger ett nettotillskott av koldioxid i atmosfären. Det finns även anledning att använda mindre av el i Sverige som normalt inte anses bidra till växthuseffekten, som kärnkraft och vattenkraft. Om vi i Sverige använder mindre el kan den exporteras och ersätta el producerad av kol eller olja på kontinenten, vilket därmed skulle minska de globala utsläppen av koldioxid. Eftersom de flesta energiuttag medför negativ miljöpåverkan, är en sparad kilowattimme alltid bättre än en producerad. På grund av förluster på vägen från energikälla till användare, blir fördelen med att spara energi framför att effektivisera produktionen ännu större. 2,3 Söder om Göteborg, i Lindås, har 20 radhuslägenheter uppförts med ambitionen att använda så lite energi som möjligt för uppvärmning. I området finns dessutom ett tiotal parhus och enskilda villor. Hela området är benämnt Lindås Park. I den fortsatta rapporten menar vi enbart radhusen när vi nämner området Lindås Park. Ett sätt att definiera Lindås Park skulle kunna vara att utgå från arkitektens visioner. I så fall skulle Lindås Park antagligen beskrivas som ett radhusområde som alla andra, med den enda skillnaden att (tack vare ett välisolerat skal, energieffektiva fönster, solfångare på taket och en effektiv värmeväxlare) knappt någon extern värme behöver köpas in av de boende. Den här bilden överensstämmer väl med det som framhålls i reklambroschyrer om radhusområdet. 4 Lindås Park skulle kanske definieras annorlunda av brukarna av radhusen. För dem handlar det först och främst inte om hur energieffektiva fönstren är, eller om värmeväxlaren har en hög verkningsgrad, utan det viktiga är att husen är bra att bo i, att till exempel inomhusklimatet upplevs som någorlunda behagligt året om. Vad Lindås Park är för något, beror således på vem man frågar och vilket perspektiv den personen har. Nedan följer redogörelsen över vad som kommit att bli Lindås Park för oss som arbetat med den här rapporten. Det är således också en subjektiv beskrivning med avgränsningar som tett sig logiska för oss, men som inte nödvändigtvis är självklara för andra. 1.1 Beskrivning av radhusen i Lindås Park Lindås Park ligger ungefär tjugo minuters bilfärd söder om Göteborg. Våren 2001 färdigställdes här tjugo radhusen utan konventionellt värmesystem. Husen ligger fem minuter från havet och ändå inom räckhåll för stadens centrum. Omgivningarna är gröna 1 STEM (2002) 2 De totala omvandlings- och distributionsförlusterna uppgick 2001 till ungefär 30 % av den totala energianvändningen enligt Energiläget Besökt hemsida 15/ Brogren (2001) 4 Eek (2002b) 1

14 och på norrsidan av området ligger ett skyddande berg. Husen har svart fasad med röda detaljer. Radhusen ritades av EFEM arkitektkontor med idén att minimera energiförlusterna så mycket att det inte skulle krävas ett separat värmesystem för att hålla husen varma. En representant för arkitektkontoret menar: Om man ska bygga energisnålt, så skall man först och främst minimera energiförlusterna innan man diskuterar tillförsel av energi. 5 Figur 1.1 Utanför radhusen i Lindås Park. Tanken med husen i Lindås är att värmeförlusterna ska vara så små att personvärme, instrålad solenergi och värme från hushållsapparater och belysning ska räcka för att behålla en komfortabel inomhustemperatur. Därför har husen isolerats väl och ventilationssystemet utrustats med en effektiv värmeväxlare som tar tillvara värmen som annars skulle följa med vädringsluften ut. För att få en väl fungerande byggprocess har helhetslösningar varit ett nyckelord. 6 Forskare, konsulter, beställare och entreprenörer samarbetade mer än vanligt för att uppnå bättre lösningar. Under byggskedet tryckprovades husen av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) för att kontrollera att de var täta. Det visade sig att de är fyra gånger tätare än vad som krävs av Boverket. Tätheten kommer sig av ett noggrant byggande och av att den plast som använts som fuktspärr inte har genomborrats mer än nödvändigt. För elinstallationerna finns endast ett hål i väggisoleringen av cellplast, som samtliga kablar dragits genom. Den höga tätheten leder till att all frisk luft tillförs lägenheterna genom ventilationssystemet och värmeväxlaren där den varma luften värmer den kalla inkommande luften. I värmeväxlaren finns ett luftvärmebatteri 7 som kan användas om den internt genererade värmen inte räcker till. Förutom extra isolering har energieffektiva fönster valts. Detta har stor betydelse för att minska värmeförluster och kallras och ökar därmed inomhuskomforten. Extrakostnaden som tillkommer för extra isolering och bättre fönster sparas in på att husen inte behöver något vattenburet värmesystem. 8 5 Eek, (2002b) s 24 6 Eek, (2002b) s 27 7 Elektrisk värmeslinga som värmer luften 8 Eek, (2002b) s 28 2

15 Figur 1.2 Radhusens söderläge. Lägenheterna är 120 kvadratmeter och har fyra rum och kök, samt två hallar, två badrum och ett loft, se Figur 1.3. En ouppvärmd entré, ett vindfång, skyddar dörren mot värmeläckage. Entrén är belägen mot norr där en bergvägg skyddar husen mot vind. Köket och det större sovrummet på övervåningen har båda fått mindre fönster medan rummen som vetter mot söder har stora fönster som fångar in solenergin om våren och hösten. För att undvika övervärmning om sommaren skjuter taket ut en bit och skärmar på så sätt av solen då den står som högst. På samma sätt fungerar den utstickande balkongen med glasräcke. Då solen går lägre om hösten, vintern och våren ges den chansen att stråla in under det utstickande taket. På så sätt kan man dra nytta av solenergin som kommer in genom fönstren när den bäst behövs. Ett takfönster har installerats för att uppnå effektiv vädring och extra ljus. 19 av de 20 radhusen har varit bebodda sedan färdigställandet våren Ett av husen har emellertid används av SP som provhus, för att studera bland annat temperaturen på olika våningar och i ventilationssystemet samt energibehovet, dels i provhuset, dels i övriga radhus. Figur 1.3 Ett av radhusen i Lindås Park i genomskärning. Omarbetad ritning av Hans Grönlund. 3

16 1.2 Syfte och avgränsningar I den här studien undersöker vi det sociotekniska system som radhusen i Lindås Park utgör, ur energisynpunkt. Ett sociotekniskt system inbegriper sociala och tekniska aspekter samt kombinationer dem emellan. Vårt syfte är att lyfta fram sociotekniska sammanhang och resultat. Detta gör vi genom att utgå från enskilda studier där vi studerar processen och aktörerna bakom byggnadernas tillblivelse, utvalda tekniska delar samt brukarnas användning av och uppfattning om byggnaderna. Därefter kommer vi att lyfta fram aktörernas val av teknik, samt utvärdera den valda tekniken utifrån såväl tekniska som sociala grunder. Del 1 Socialt fokus Aktörer och processer bakom husens tillblivelse Brukarnas användning av och uppfattning om husen Del 2 Tekniskt fokus Inomhusklimat Ventilation och uppvärmning Fönster Solvärmesystem och tappvarmvatten Byggnadssimuleringar Del 3 Sociotekniskt fokus Valet av teknik, samt utvärdering och analys av den i Del 2 studerade tekniken och dess funktion utifrån såväl sociala som tekniska grunder Analysen av radhusen och dess teknik baseras på såväl tekniska mätdata och analys, som resultat från kvalitativa intervjuer med aktörer och brukare. Vi använder oss således av både tekniska och samhällvetenskapliga metoder och skapar en förståelse för radhusens framväxt och hur tekniken fungerar i sitt sammanhang. Vi har inte möjlighet att lyfta fram samtliga aspekter utan urvalet av studieobjekt har i första hand skett utifrån respektive doktorands enskilda inriktning. Vi hade kunnat studera andra faktorer som är väsentliga för radhusens energianvändning och energiomvandling som ligger utanför dessa inriktningar, exempelvis byggnadsskalet och alternativa installationer. I rapporten studeras inte det omgivande energisystemet, hur energi tillförs radhusen, eller ekonomiska aspekter. Vi har heller inte studerat hur husen eller dess tekniska delsystem åldras. 1.3 Förutsättningar och gemensam metod Arbetet med den här studien utgör en del av vår utbildning inom Program Energisystems forskarskola. En utbildning som har ett tvärvetenskapligt fokus, vilket även avspeglas i den här studien. Vi som har skrivit rapporten kommer från olika disciplinära bakgrunder, vilket medför att vi delvis betraktar omvärlden på skilda sätt, samt använder oss av olika metoder, såsom kvalitativa intervjuer, mätteknik och simuleringar, för att uppnå en helhetsförståelse och förhoppningsvis bättre utvärdering av de energisnåla radhusen i Lindås Park. 4

17 Vi blev introducerade till projektet hösten 2002 då arkitekten Hans Eek berättade om husen under ett seminarium på IVA i Stockholm. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, hade sedan tidigare uppdrag av Formas att utvärdera husen och under våren startade vi ett samarbete med SP. Tanken var att vi skulle kunna studera valda tekniska delar mer noggrant, samt även lyfta fram studien utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Vi fick även ekonomiskt stöd från Richerts minnesfond, vilket underlättade genomförandet av projektet. Huvuddelen av den här studiens arbete pågick från och med oktober 2002 till och med februari Arbetet är en empiriskt studie. Den gemensamma metod som ligger till grund för projektet är fallstudiemetod. En fallstudie kan kort beskrivas som en metod för datainsamling där ett fenomen studeras särskilt detaljerat. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder kan användas för datainsamlingen. Den deltagande observationen har dock beskrivits som den viktigaste metoden för att samla information i en fallstudie. 10 Yin menar att det är betydelsefullt att motivera varför man väljer att enbart studera ett fall. Han menar att följande orsaker särskilt motiverar en fallstudie a) då forskaren vill pröva en teori, b) då företeelsen är ovanlig eller c) då syftet är att avslöja något. 11 Valet av fall i den här studien grundar sig på att Hus utan värmesystem är ett ovanligt projekt. Det tvärvetenskapliga angreppssättet syntes särskilt fruktsamt eftersom ett flertal andra undersökningar är koncentrerade på enbart tekniska eller arkitektoniska aspekter av projektet. 12 De metoder för datainsamling som vi använder oss av är mätningar, modelleringar, simuleringar och intervjuer; således används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Deltagande observation, som anges vara viktigt i en fallstudie, har dock inte använts. 1.4 Energisystem I detta avsnitt redogörs för det system som vi studerar. Avsnittet börjar med en allmän genomgång av några teorier om hur system kan definieras och studeras. Därefter följer en beskrivning av hur vi definierar ett energisystem i allmänhet och energisystemet Lindås Park i synnerhet. Teori Studier av system kan ske på olika sätt. Några metoder beskrivs i Ingelstam (2002). En metod att studera system är med hjälp av det systemanalytiska angreppssättet, vars främsta mål är att lösa ett visst problem. Problemet får bestämma vilka metoder som används för att studera detsamma. Det systemanalytiska angreppssättet innebär att studier av system ej ska ske på en alltför låg nivå. Ett system som är effektivt på en nivå kan i en vidare systemgräns visa sig vara ineffektivt. Sådana suboptimeringar ska komma fram genom ett systemanalytiskt angreppssätt Läs mer om vårt tvärvetenskapliga arbete, se Bilaga 1 Den gemensamma forskningsprocessen. 10 Merriam (1995) s Yin (1995) s Se exempelvis Ruud Ingelstam (2002) s 192ff 5

18 En annan metod att studera system är att se dessa som sociotekniska system vilka, enligt Ingelstam, är uppbyggda av 14 Sociala komponenter och samband Tekniskt-materiella komponenter och samband Samband mellan tekniskt-materiella och sociala komponenter Det finns olika sätt att se på sociotekniska system. Tre sätt som brukar framhävas är stora tekniska system (Large Technical Systems, LTS), teknikkonstruktivism (Social Construction of Technological Systems, SCOT) och aktörsnätverksteori 15. Ett stort tekniskt system (LTS) är som namnet antyder ett stort eller komplext system vars delar är integrerade med varandra och systemet är sammanlänkat med andra system. Modellen försöker förklara hur stora tekniska system utvecklas. För att nå från idé till produkt eller företeelse krävs kopplingar mellan teknik och samhälle i en så kallad sömlös väv. Det går inte att identifiera tekniken och samhället som enskilda delar. 16 Teknikkonstruktivisterna anser att sociala processer bidrar till att forma teknik och naturvetenskap. Olika sociala grupper använder teknik på olika sätt och tolkar saker olika. På detta sätt formas tekniken av användarna. 17 Komplexiteten i det sociotekniska systemet lämpar sig för en systemstudie. 18 Teorin om aktörsnätverk betonar de mänskliga aktörerna och fokuserar på entreprenörens eller ingenjörens strategi och agerande för att få igenom sin idé. Entreprenören skapar ett nätverk kring tekniken som han eller hon vill introducera och utveckla och kan genom att kontrollera och mobilisera aktörer och teknik (artefakter) uppnå sitt syfte. 19 Det komplexa sambandet som uppstår mellan aktörer, entreprenör och artefakter bildar ett system. Lindås Park I denna rapport står energi i fokus. Ett allmänt energisystem definieras. Hur byggnaden som energisystem ser ut är därför viktigt att reda ut. Ett energisystem i en vid mening, där inte enbart tekniska aspekter beaktas, kan definieras enligt: Energisystem innehåller tekniska processer och artefakter samt aktörer, organisationer och institutioner. Dessa är sammanlänkande för att tillgodose funktioner som omvandling, distribution, kontroll, styrning och utnyttjande av energi. Tillsammans bildar de ett sociotekniskt system, som ska tillgodose ett visst behov. Det betyder att även kunskap, normer och värden behöver tas med i systemet. 20 Definitionen innebär att ett energisystem bör studeras som ett sociotekniskt system. 14 Ingelstam (2002) s Summerton (1998) s Blomkvist (2001) s 34ff 17 Summerton (1998) s Ingelstam (2002) s Summerton (1998) s PES (2000), Program Energisystem ansökan till STEM, originalet på engelska 6

19 Radhusen i Lindås Park har som system två olika skepnader, en under byggnadsfasen och en under användningsfasen. I den första fasen har de boende ännu inte blivit en del av byggnaden och systemet styrs av aktörerna i byggnadsprocessen. Denna grupp styr hur husen utvecklas och vilken prestanda byggnaden är tänkt att få. Denna fas är mycket viktig då den sätter upp de ramar i vilka de boende senare ska verka. Figur 1.4 visar nästa fas, då husen har byggts, aktörerna i byggprocessen har avslutat sitt engagemang och de boende flyttat in, med inomhusklimatet som exempel på en funktion. Fastighetsbolaget har övertagit rollen som instruktör till tekniken och sköter tillsammans med de boende driften av bostäderna. De olika komponenterna i systemet, ventilationssystemet, solvärmesystemet och byggnadsskalet har blivit fasta artefakter som dock kan förändras och styras av de boende och/eller fastighetsbolaget på olika sätt. Syftet med systemet byggnaden är att tillgodose ett boende som passar människorna som lever och verkar däri. Inomhusklimatet ska uppfylla byggnadsnormer men också de boendes subjektiva krav. Systemet påverkas av det yttre klimatet och kräver en viss mängd energi för att tillgodose de uppställda kraven på systemet (subjektiva likväl som institutionella). Bostadsbolaget Byggnaden Bra boende El Omgivande energisystem Boende Byggnadsskal, fönster Inomhusklimat Luftvärmesystem Ventilationssystem Solvärmesystem Förluster Syfte: Lågt energibehov med bra boende och inomhusklimat Figur 1.4 Husen i Lindås Park som system när brukarna flyttat in. Inomhusklimat är den funktion som får fungera som exempel på hur de tekniska systemen används av brukarna för att nå ett visst syfte. 7

20 8

21 DEL I SOCIALT FOKUS 9

22 10

23 2 Socialt fokus I följande del av rapporten presenteras två delstudier av de energisnåla radhusen. Den första studien, utförd av Wiktoria Glad, handlar om de professionella aktörernas roll för utformningen av radhusen i Lindås Park. Den andra studien, utförd av Charlotta Isaksson, lyfter fram hur brukarna upplever och använder radhusen och dess teknik i energiavseende. Byggnaden som ett energisystem bör studeras som ett sociotekniskt system. I de kommande två delstudierna, lyfts socio-delen av systemet fram. Socio- är en kortfrom för social och syftar då på sådant som har att göra med samhället eller med sociala ageranden och grupper. Byggnaden som tekniskt system förändras och styrs av olika sociala grupper under skilda tidpunkter. Systemet utvecklas och färdigställs av aktörerna, vilket är den grupp som styr husens utformning och bestämmer byggnadens prestanda. Utfallet av byggprocessen skapar förutsättningar för ett boende och när hushållen flyttar in i radhusen tar de delvis över ansvaret av det tekniska systemet. De använder och omformar såväl byggnaden som dess teknik. 21 De två delstudierna baseras i huvudsak på kvalitativa forskningsintervjuer. Steinar Kvale definierar en sådan som en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening. 22 Vidare beskrivs intervjun som ett samtal med ett syfte och en struktur i och att frågorna som ställs är valda med omsorg. Vid intervjuer erhålls ofta motstridiga uppgifter om ett fenomen, något som kan sägas vara metodens styrka: det kan fånga in en mängd olika personers uppfattningar om ett ämne och ge en bild av en mångsidig och kontroversiell värld. 23 På detta sätt kan forskaren få en bättre helhetsbild av det som studeras. Tidigare har intervjun som metod främst använts för att samla in kvantitativa data medan kvalitativa intervjuer har för avsikt att konstruera berättelser. Metoden saknar i stort standardregler och ska snarare ses som ett hantverk eller en konst. Ibland kallas kvalitativa intervjuer för ostrukturerade intervjuer. Tekniskt sett är dock dessa intervjuer halvstrukturerade vilket innebär att den befinner sig mellan det helt öppna samtalet och det helt strukturerade frågeformuläret. Forskning baserad på intervjuer följer vidare ett antal stadier där bland annat planering, utskrift, analys, verifiering och rapportering ingår. 24 Ytterligare metodbeskrivning finns i respektive kapitel. 21 Se föregående avsnitt: Energisystem 22 Kvale (1997) s Kvale (1997) s Kvale (1997) s 17-19, 32,

24 3 Processen bakom projektet Hus utan värmesystem I det följande kapitlet kommer processen som omfattar planering, projektering och byggande i projektet Hus utan värmesystem att beskrivas och analyseras. Genom att betrakta en byggnad som ett resultat av en process ges en större förståelse för varför byggnaden blivit vad den är. 3.1 Inledning Begreppet process används i den här studien som benämning på planeringen och genomförandet av projektet Hus utan värmesystem. Genom att betrakta projektet som en process finns fokus på hur projektet förändras under tidens gång bland annat beroende av olika deltagande personers ageranden. Inledningsvis följer en beskrivning av studiens syfte, frågeställningar och avgränsningar. Därefter ges en kort beskrivning av den metod som använts och det material som samlats in. Eftersom processen är beskriven utifrån de professionella aktörernas perspektiv ges därefter en kort introduktion till vilka dessa aktörer är och vilket teoretiskt begrepp som legat till grund för analysen av processen. Syfte, frågeställningar och avgränsning Syftet är att beskriva och analysera processen bakom projektet Hus utan värmesystem som lett fram till radhusen i Lindås Park. Följande frågeställningar ska svara på ovanstående syfte: Varför genomfördes projektet Hus utan värmesystem? - Vilka idéer ligger till grund för aktörernas agerande? Hur genomfördes projektet? - Vilka är de viktiga delarna av processen? - På vilket sätt har de professionella aktörerna påverkat den slutliga utformningen av husen och de tekniska lösningarna? Vilka är effekterna av projektet? - Vad tänkte sig aktörerna att projektet skulle leda till? - Vad har projektet hittills lett till och vilken potential finns för framtiden? Den process som kommer att behandlas sträcker sig över en period från 1997 till Det finns viktiga händelser som påverkar projektet såväl innan som efter denna period, men dessa händelser kommer endast i några fall att beröras. Projektet Hus utan värmesystem är heller inte i skrivandets stund avslutat utan sträcker sig fram till hösten Projektet genomförs inte som en isolerad företeelse utan är del i en lokal, regional, nationell och internationell kontext. Denna vidare kontext har inte behandlats i rapporten. De val av olika tekniska lösningar som skett under processen kommer främst att analyseras i del III Sociotekniskt fokus. Att studera idéer som inte förverkligades hade varit intressant. Det var inledningsvis tänkt att samma typ av lågenergihus även skulle uppföras i Hannover och Malmö. Dessa 12

25 projekt blev inte av på grund av att luften gick ur bostadsmarknaden i Tyskland i ett tidigt skede och i Malmö drog sig totalentreprenören ur så sent som sommaren 1999, när större delen av projekteringen var avklarad. En begränsande faktor för den här studien är författarens ringa erfarenhet av byggprocesser. Därför har tidigare studier av byggprojekt med energifokus varit en viktigt källa till kunskap. 25 Metod och materialinsamling Det material som samlats in kommer från intervjuer under hösten 2002 och protokoll från möten som hållits innan byggandet kom igång. Intervjuerna har varit den viktigaste källan. Intervjupersonernas uppfattningar och erfarenheter från processen har gett flera olika perspektiv på processen. Som underlag för intervjuerna har en intervjuguide använts. 26 Eftersom varje intervjuperson bär på unika erfarenheter och perspektiv på processen har alla intervjuguider bearbetats efter dessa förutsättningar. Allt eftersom intervjuerna genomfördes blev det lättare att ringa in vad informanten skulle kunna ha kunskap om och som var intressant för min studie. Olika aktörer har varit olika mycket involverade under olika faser och man har också lagt olika saker på minnet. Flera intervjupersoner har svårt att minnas diskussioner och händelser som ägde rum under projektets inledande faser. Svar på frågor som Minns du vad som hände under den tidsperioden? gav ofta vaga svar. Mer konkreta frågor som Hur diskuterade ni kring fönstren? visade sig framkalla starkare minnesbilder. Samtliga personer som har intervjuats har anonymiserats i texten och förekommer endast som namn på de roller som personerna hade under projektet. De aktörer som intervjuats har fått en bokstavsbeteckning, Aktör A, som inte relaterar till någon ordning i tid eller annat. Den första person som intervjuades var initiativtagaren. Med hjälp av det som sades under intervjun och de dokument som tillhandahölls kunde andra viktiga aktörer identifieras. Vidare har det varit viktigt att intervjua representanter från flera olika grupper. De grupper som varit utgångspunkten för dessa urval är: byggherre, totalentreprenör, forskare, arkitekt och konsulter. För att avgränsa studien har inte några intervjuer genomförts med konsulterna för vvs, el med flera. Från oktober till december 2002 genomfördes 10 intervjuer med personer som deltagit i processen. Enligt en förteckning som upprättades 1999 fanns 36 deltagare i projektet. I samband med intervjun med platschefen fick jag även möjlighet att träffa några av de byggarbetare som deltog i uppförandet av husen. Mötesprotokollen beskriver delvis samma sak som aktörerna, men är samtida dokument och berättar i vissa fall i detalj hur en beslutsprocess gått till. Samtidigt finns det många luckor på grund av att informella möten hållits inom en grupp och mellan olika deltagare. Om dessa informella möten har ingen av aktörerna uttalat sig utan någon har bara nämnt att sådana hållits. Under materialinsamlingsperioden har det varit svårt att få tag på en del protokoll, bland annat saknas protokoll från processens inledande skeden. 25 Se Brogren & Green (2000) och Green (2002). 26 En intervjuguide består av de frågor som ska ställas under intervjun. Den intervjuguide som använts finns i bilaga 2. 13

26 De professionella aktörerna Professionella aktörer kan definieras som personer som har en position i en organisation, vilket legitimerar deras inflytande över utformningen av byggnaderna. I den här studien definieras en professionell aktör som en person som medverkar i processen kring projektet Hus utan värmesystem i sin profession. Begreppet aktör används här som en kortform av professionell aktör. Vidare används begreppet drivande aktör som är ett teoretiskt förankrat begrepp. Drivande aktörer har många olika namn i olika vetenskapliga discipliner. Eldsjälar är en benämning på drivande aktörer som används främst inom landsbygdsforskning. 27 Alternativ till detta begrepp skulle kunna vara Thomas P. Hughes begrepp systembyggare. 28 Det finns även en rad statsvetenskapliga begrepp. 29 I den här studien har aktörsnätverksteorins innebörd i begreppet aktör valts eftersom det tidigare använts i forskning om sociotekniska system och då särskilt energisystem (se vidare i kapitel 1.4 Energisystem). Fokus inom aktörsnätverksteorin ligger på processerna och de konflikter och förhandlingar som präglar dessa. Vidare analyserar teorin fenomen utifrån att det finns en aktör som är den sammanhållande länken och som agerar strategiskt. 30 För att inte blanda ihop det teoretiska begreppet med det empiriska används drivande aktör som det teoretiska begreppet. De aktörer som har studerats har olika roller: arkitekt, byggherre, forskare och totalentreprenör. En del aktörer har haft samma roll under hela processen medan andra har fått förändrade roller under processens gång. Inledningsvis är initiativtagaren såväl arkitekt, initiativtagare som samordnare för projektet. Forskarna har en tydlig forskarroll och sökte forskningsmedel som brukligt för forskningsprojekt. Byggherren har haft samma roll under hela projektet och övertog huvudansvaret för projektet när de bestämde sig för att satsa på det. Att vara totalentreprenör innebär i vanliga fall ett ansvar för såväl byggandet som projekteringen och därmed beslutanderätt om husens utformning. Detta projekt är dock unikt på många sätt vilket bland annat präglat projekteringen. I och med projekteringen var det flera aktörer som fick konsultstatus i förhållande till totalentreprenören, bland annat arkitekterna och forskarna. Samtidigt pågick forskningsprojekten och där var initiativtagaren samordnare och forskarna forskare. Numer är forskarna utvärderare, vilket ingår i deras forskningsuppgift men det skulle kunna vara problematiskt eftersom de själva varit med och format husens tekniska lösningar, vilka de nu utvärderar. Forskarna är därmed inte oberoende på grund av sitt tidigare engagemang i projektet. Initiativtagaren och arkitekten framstår idag som marknadsförare för projektet. Entreprenören har gått in i nya projekt. Byggherren förvaltar bostadsrätterna och arbetar också en del med information till journalister och studenter. De boende framstår i dag som viktiga marknadsförare av projektet och spelar också en viss roll i forskningsprojekten och utvärderingen. Deras erfarenheter kan komma att medverka till om och hur projekt med liknande lösningar utformas i framtiden. 27 Wihlborg (2000) s Hughes (1983) 29 Se Wihlborg (2000) s 115ff 30 Summerton (1998) s 29 14

27 3.2 Beskrivning av processen Projektet Hus utan värmesystem kan delas upp i ett antal olika faser där planeringen, projekteringen och byggandet ingår. Faserna är i viss mån överlappande i tid. Olika aktörer har olika syn på vilka de olika faserna är och aktörerna har i olika grad medverkat under olika tidpunkter. För att underlätta analysen har följande nedanstående indelning valts. I följande avsnitt beskrivs dessa faser mer detaljerat. Idéfas Initiativtagaren har under många år i sin yrkesverksamhet utvecklat idéer om att bygga energieffektiva småhus. För att kunna realisera dessa idéer krävs ytterligare personer med annan kompetens vilket gör att ett nätverk av professionella aktörer skapas kring initiativtagaren. För att få igång processen krävs möten inom nätverket och, när finansieringen är klar, ett mer organiserat kunskapsutbyte i form av seminarier med olika teman. Projekteringsfas Totalentreprenaden handlas upp och processen blir mer marknadsorienterad och därmed ekonomiskt styrd. Här är det totalentreprenören som ska leda processen mot förverkligandet av husen. När projekteringen är klar vidtar byggandet. Nu är det framför allt platschefens och byggarbetarnas jobb att föra processen framåt. Förverkligandefas Byggprocessen är också en del av förverkligandet av projektet. Parallellt med projekteringens slutskede sker det första försöket att sälja radhusen som äganderätter. Detta misslyckas och det sker en omvandling till bostadsrätter vilket sätter fart på försäljningen. Nyttjandefas Olika aktörer har olika sätt att tillvarata den kunskap och erfarenhet som förvärvats i projektet. Under denna fas sker ytterligare forskning, i form av utvärderingar, marknadsföring och annan informationsspridning. Den här fasen beskrivs inte särskilt men finns till viss del med i analysen. Nedan följer en figur över fasernas tidsdimension (läses nedifrån och upp). 15

28 År 2003 Slutrapportering av forskningsprojekten Mätningar, informationsspridning Inflyttning Byggfas och försäljning Projekteringen avslutas Detaljplanarbete Projekteringen inleds Seminarierna börjar Forskningsmedel beviljas Nätverket byggs upp Idéer om hus utan värmesystem Figur 3.1 Processens tidsdimension. Dessa hållpunkter utgör grunden för indelningen av olika faser som används i beskrivningen av processen. Idéfasen Intresset för att bygga energieffektiva hus är gemensamt för flera av de professionella aktörerna. Dessa idéer finns framför allt hos initiativtagaren som också framträder som projektets drivande aktör. Den grund som flera aktörer uppger att de har för sitt intresse av energieffektiva byggnader handlar ofta om erfarenheter från 1970-talets Sverige, med oljekriser och kärnkraftsdebatt. Några aktörer har också gett uttryck för en frustration när det gäller den långsamma utvecklingen mot mer energieffektiva hus. Flera av forskarna har valt sin yrkesbana på grundval av detta intresse. Initiativtagaren var med och grundade ett arkitektkontor under 1970-talet som har energifrågor som en viktig grundsten. Under det kommande decenniet medverkade initiativtagaren i flera projekt med energifokus men då handlade det främst om hus för entusiaster med ett ovanligt stort miljöintresse. År 1986 byggdes hus i Halmstad och Ingolstadt, Tyskland som beskrivs som ett svensktyskt forskningssamarbete. Dessa hus byggde på samma princip som det här projektet: så små värmeförluster som möjligt. Fyra år senare projekterades ett annat bygge i Dresden. Dessa projekt var en av forskningsinstitutionerna med och utvärderade. Parallellt med detta hade en annan person i Tyskland, Wolfgang Feist 31 kommit till samma slutsatser 31 Wolfgang Feist arbetade som gästforskare vid LTH under sin tid som doktorand. Han fick då insyn i svensk byggtradition och samarbetade med professor Bo Adamson. Därefter slutförde han sin avhandling i Tyskland och startade firman Passiv Haus Institut. Så även där fanns tidigt, under 80-talet, en koppling mellan forskare i Sverige och Tyskland. 16

29 som initiativtagaren och Feist grundade Passiv Haus Institut i Darmstadt. 32 I och med kontakterna i Tyskland fanns det planer på att rita ett hus till världsutställningen i Hannover. Initiativtagaren ville även genomföra projektet i Sverige och kontaktade då en svensk byggherre. Flera andra aktörer tar också upp initiativtagarens kontakter med Tyskland och de erfarenheter som gjorts där som viktiga för projektet Hus utan värmesystem. För att förverkliga idén om de mycket energieffektiva husen behövdes ett initierat nätverk av personer med speciell kompetens. Initiativtagarens befintliga nätverk utgjorde grunden för projektet vid starten. Det är en personlig kontakt till initiativtagaren som har fört in flera av forskarna i projektet. En forskarinstitution engagerades på grund av tidigare positivt samarbete. Det fanns således redan fungerande kontaktytor mellan vissa konstellationer av dessa personer/grupper, det här var dock första gången som alla jobbade i ett gemensamt projekt. Kärnan i samarbetet utgörs av intresset för tekniska lösningar för energieffektivisering. En aktör säger Vi kan prata, kommunicera och förstår varandra väldigt bra. 33 Det är initiativtagaren som har fungerat som spindeln i nätet under hela processen. Den byggherre som åtog sig uppdraget att låta uppföra husen är ett kommunalt bolag som enligt sin egen hemsida ska uppfattas som Göteborgs ledande byggföretag inom småhusområdet. I detta ingår ett ansvar att bidra till kommunens utveckling och representanter från byggherren anser att genom deltagande i Hus utan värmesystem skulle bolaget placera sig i framkanten när det gäller utvecklingen. Avgörande för projektets genomförande var att forskningsmedel beviljades. Ansökan om forskningsmedel skickades till Byggforskningsrådet (Bfr) 34 och planeringsanslag beviljades. Efter detta lämnades en större ansökan in till Bfr från de olika forskningsinstitutionerna som också beviljades. Forskarna har alla tidigare arbetat och intresserat sig för energieffektivisering i byggnader och har god kunskap om olika tekniska lösningar för att göra hus energisnåla. Bland forskarna var det lätt att förankra projektets övergripande idé, trots att en del tekniska lösningar diskuterades ingående (se del III Sociotekniskt fokus). Andra aktörer uttalar sin tveksamhet till husen i inledningsskedet. Någon aktör låter fortfarande skeptisk. De som varit skeptiska har övertygats i och med att initiativtagaren förklarat hur de tekniska lösningarna skulle fungera, vad som var viktigt och att liknande hus tidigare byggts, men i Tyskland. Många aktörer har också mött skepticism från sin omgivning, men också intresse. Seminarierna var de första gemensamma sammankomsterna för alla dittills engagerade aktörer. Syftet med seminarierna var att sprida kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. Seminarierna har i artiklar och andra skriftliga dokument beskrivits som nödvändiga för att nå en gemensam kunskapsbas bland de deltagande aktörerna. Varje seminarium hade ett tema som presenterades av någon av aktörerna. Totalt genomfördes ett tiotal seminarier där deltagarna hade möjlighet att inhämta för projektet värdefull kunskap. 32 Begreppet passiva hus har kommit att förknippas med detta företag och i forskningsprojekt använder man därför begreppen High Performance Buildings eller Low Energy Buildings 33 Aktör G (2002) 34 Sedan 2000 Formas 17

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Jan Akander Avdelningen för Byggnads-, Energi- och Miljöteknik Akademin för Teknik och Miljö Högskolan i Gävle

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Solgården. Stefan Larsson

Solgården. Stefan Larsson Solgården Stefan Larsson Bakgrund Stefan Larsson (FoU solenergi + lokal småskalig energiproduktion ) Björn Karlsson, Bengt Perers, & Andreas Fieber (FoU energi i byggnader, LTH) Georg Lagnerius, David

Läs mer

Om Sveriges första passivhusvilla

Om Sveriges första passivhusvilla Går det att bygga ett hus som inte behöver vare sig element eller golvvärme? Som tar vara på kroppsvärme och värmen från hushållsapparater men samtidigt ger ett bra inomhusklimat? Den här foldern ger en

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik

Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal 130 m 2 uppvärmd boyta Traditionellt enplans

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Energispartips. Tips och information från Norrenergi

Energispartips. Tips och information från Norrenergi Energispartips Tips och information från Norrenergi Energispartips för våra kunder Här presenterar vi några tips för dig som vill få ner din energianvändning. Kanske känner du igen vissa och andra är helt

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Översiktsplan Gäddeholm Herrgårdsängen detaljplan Herrgårdsängen Styckebyggartomter Medelpris: 647.000:- (exkl. VA och el: 170.000:-) Medeltomt: 1227 kvm.

Läs mer

Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES

Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Jan-Erik Eskilsby Marcus Rydbo Maria Mattsson AB Svenskt Klimatneutralt Boende, Övre Skräddaregårdsvägen 10, 517 37 Bollebygd,

Läs mer

Termografisk Besiktningsrapport

Termografisk Besiktningsrapport Termografisk Besiktningsrapport Termograferingsdag 2010 04 08 Uppdragsgivare och förutsättningar Beställare Besiktningsman Uppdrag Utomhustemperatur Värmekamera modell Mats Johansson Sveavägen 215 755

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Kurspaketet Värmesystem

Kurspaketet Värmesystem Värmesystem Kurspaketet Värmesystem Hur förser vi våra byggnader med värme och hur effektivt används den? Hur kan vi minska energianvändningen i byggnader? Hur produceras, uppgraderas och utnyttjas biobränslen

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286 Utgåva 1:1 2014-05-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:286 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning En elritning är elinstallatörens (elektrikerns) underlag för elinstallationen. Med en genomtänkt ritning underlättas dennes arbete och

Läs mer

RECVENT+ Ventilation och värme. Tryggt, Säkert och Enkelt

RECVENT+ Ventilation och värme. Tryggt, Säkert och Enkelt RECVENT+ Ventilation och värme Tryggt, Säkert och Enkelt REC i korthet REC Indovent AB grundades 1954 och är verksamma inom affärsområdena Ventilation & Energi och Industriprodukter. Huvudkontoret finns

Läs mer

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Vad händer på Passivhusfronten?

Vad händer på Passivhusfronten? Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer