u m e å i n d e x 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "u m e å i n d e x 2007"

Transkript

1 u m e å i n d e x 2007 h u r mår u m eå?

2 Producerad i juni 2007 av Sweco Eurofutures & E-PRINT Bilder: Umeå Kommun

3 FÖRORD För tredje året i rad ger Näringslivsservice vid Umeå kommun ut rapporten Umeå Index. Rapporten syftar till att beskriva hur utvecklingen ser ut inom olika viktiga områden för Umeå och dess invånare. Strävan är ta ett bredare grepp för att beskriva utvecklingen i Umeå och i relation till omvärlden. Det är ju inte en faktor som står bakom utvecklingen utan en sammansatt bild av orsakssamband, beslut och strukturer. Rapporten skall svara på viktiga frågor för olika aktörer i Umeå möjliga inflyttare, investerare och besökare. Rapporten har disponerats i fem avsnitt: På gång i Umeå Befolkning, bostäder och inkomster Näringsliv och arbetsmarknad Livsmiljö Utbildning och kommunikationer I rapporten görs i flera fall jämförelser med kommuner som bedömts vara liknande Umeå av olika skäl. Dessa kommuner är Linköping, Örebro, Jönköping, Sundsvall och Luleå. Alla dessa är regionala centra med antingen högskola eller universitet. Befolkningen är i samma storleksklass (bortsett från Luleå) och arbetsmarknaden är likartad. De flesta diagrammen och analyserna hänför sig till perioden I vissa fall finns inte tillgängliga data senare än år Med förhoppning om intressant läsning. Roland Carlsson Näringslivschef Umeå Kommun 3

4 PÅ GÅNG I UMEÅ

5 1. Vad gör Umeå för att främja tillväxten? I Umeå förs en frodig debatt om vad vi kan göra för att förbättra vår kommun. Det är en viktig debatt där vi på kommunen försöker vara lyhörda och ha örat mot marken för att förstå vad som är viktigt för alla invånare och just för näringslivsservice företagare och företag i Umeå. Vi ser det som viktig del i vårt arbete att få resten av kommunen att förstå villkoren för företagande i Umeå och bidra till att skapa kontaktytor mellan företag och politiker. Vi tror att detta är en viktig del så företagare både känner sig sedda och att vi tjänstemän och politiker bibringas insikter i företagandes vardag. Umeå kommun har därför beslutat om ett handlingsprogram för att utveckla företagsklimatet och skapa så goda utvecklingsbetingelser som möjligt för det lokala näringslivet. Fullständigt progam finns på Umeå kommuns hemsida (se länk nedan 1 ). I sammanfattning handlar detta bl a om följande. Politiker och tjänstemän bör oftare träffa företagare, inte minst småföretagare. (Dialog och kommunikation). Öka tjänstemännens kunskaper. Förkorta handläggningstider och förenkla kommunala regler. Avveckla osund konkurrens samt återkomma med förslag på åtgärder i förekommande fall på konkurrensutsatt kommunal verksamhet. Utveckla och stärka befintliga och nya samarbeten och partnerskap. Programmet kommer att följas upp årligen bl a i föreliggande skrift Umeå Index för att se vilka resultat det ger. Vi tror att det på lite sikt kommer att göra Umeå till en än bättre plats att verka i för företag och entreprenörer. Tillväxten i den privata sektorn är det som på lång sikt kommer att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig kommun med god service för alla invånare. 1 5

6 BEFOLKNING I UM

7 EÅ 2. Befolkning, bostäder och inkomster Befolkningen i Umeå uppgick vid årsskiftet 2006/2007 till personer. Under år 2006 uppgick befolkningsökningen till knappt 500 personer vilket var mindre än under senare år. Umeå har haft en årlig befolkningstillväxt om ca personer de senaste åren. Ser man utvecklingen i ett 10-års perspektiv så ligger den genomsnittliga årliga befolkningstillväxten på 875 personer. År 2006 ökade befolkningen ungefär på samma nivå som under slutet av 90-talet och början av 2000-talet. Det finns flera förklaringar till att befolkningstillväxten varierar. En av de viktigaste är utvecklingen av arbetsmarkanden i riket (och framför allt i Stockholm). Ju bättre det går för Stockholms län och efterfrågan på arbetskraft är hög desto högre är utflyttningen från Umeå och inflyttningen till Stockholm. Utvecklingen är också kopplad till att studenter läser under kortare perioder och att antalet sökande till universitetet är färre. Det är dessa faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen mest för Umeå för närvarande Å R L I G B E F O L K N I N G S F Ö R Ä N D R I N G I U M E Å Antal personer Källa: SCB Totalt föddes det knappt umebor under år 2006 och ca 740 avled. Inflyttningen uppgick till personer (6 920 år 2005) och utflyttningen till ca (6 050 år 2005). Födelseöverskottet uppgår till ca 660 personer och flyttnettot till Det är alltså det höga barnafödandet (och en ung befolkning som skaffar barn) som ser till att Umeå växer under år Under hela perioden 2000 till 2006 har Umeå haft en fortsatt stark befolkningstillväxt. Under åren 2000 till 2006 har befolkningen totalt ökat med personer eller personer per år. Av de kommuner som Umeå jämför sig med är ökningen för Umeå fortsatt större under 2000-talet. Linköping, Jönköping och Örebro har ungefär två tredjedelar av Umeås befolkningstillväxt under perioden medan Luleå och Sundsvall har en betydligt mer blygsam tillväxt. 7

8 Umeås vision invånare år 2050 Umeås vision att bli personer år 2050 ligger fortsatt i linje Index år 107 med befolkningsökningen. Det faktum att befolkningstillväxten i 106 Umeå år 2006 endast uppgick till 105 ca 500 personer påverkar inte den långsiktiga trenden. Ser man befolkningsökningen i ett historiskt perspektiv så är den genomsnittliga ökningen för Umeå ca personer per år sedan år B E F O L K N I N G S F Ö R Ä N D R I N G A R I D E J Ä M F Ö R D A KO M M U N E R N A Umeå Jönköping Linköping Örebro Luleå Sundsvall 100 Källa: SCB P R O G N O S F Ö R U M E Å S B E F O L K N I N G S U T V E C K L I N G Antal invånare Genomsnitt de senaste fem åren 1246 inv/år Genomsnitt de senaste tio åren 875 inv/år Källa: SCB I figuren redovisas en befolkningsprognos om befolkningen i Umeå ökar likar mycket per år som genomsnittet för de senaste tio respektive fem åren. I båda fallen uppnår Umeå en befolkning om år För att bibehålla andelen sysselsatta av befolkningen (förvärvskvoten), som uppgår till strax under 50 procent, så behövs i storleksordningen 400 till 600 nya jobb per år. 8

9 B O S TA D S BYG GA N DE Bostadsbyggandet har ökat generellt i Sverige sedan början av 2000-talet. Lägre ränta och ett stort uppdämt behov då bostadsbyggandet var synnerligen begränsat under 1990-talet. Antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus har ökat från år 2000 till år Under senare delen av år 2006 har det satts igång många byggnationer av hyresrätter då subventionerna till just denna boendeform avskaffas från årsskiftet 2006/2007. Det medförde en tillfällig boom vilket sannolikt gör att antalet lägenheter som byggs i år 2007 kommer att bli något färre. Antalet nybyggda småhus i riket har ökat från år 2000 till år Då priserna på småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt har det blivit allt lönsammare att bygga nytt. Nybyggnationerna i Umeå och jämförelsekommunerna är tämligen omfattande med undantag för Sundsvall och Luleå. Bland Umeå och jämförelsekommunerna byggs det mest småhus i Umeå. År 2006 färdigställdes 214 småhus (186 år 2005). och 481 lägenheter (618 år 2005) i Umeå. Motsvarande siffror för Jönköping som är den kommun där det byggs mest lägenheter av jämförelsekommunerna är 191 småhus och 507 lägenheter. Jämför man med byggandet inom Västerbottens län år 2006 står Umeå för 80 procent av alla färdigställda småhus och 100 procent av lägenheterna. Det är ungefär samma relationer som tidigare. A N TA L F Ä R D I G S T Ä L L D A S M Å H U S A N TA L F Ä R D I G S T Ä L L D A L Ä G E N H E T E R Antal småhus Antal lägenheter Källa: SCB Källa: SCB För närvarande byggs eller planeras det i Umeå nya eller kompletterande bostadsområden vid bland annat Nydala, Tomtebo, Öbacka och Gimonäs. Vidare sker förtätningar i befintlig bebyggelse i centrala Umeå. Fortsatt höga priser i Umeå och en befolkningstillväxt i linje med tidigare gör att det kommer att vara fortsatt lönsamt att bygga nya bostäder i Umeå. Då befolkningstillväxten långsiktigt är starkt ökande i Umeå är det centralt med ett fortsatt omfattande nybyggande av både lägenheter och småhus. Vakansgraden i befintligt bostadsbestånd i Umeå är låg vilket gör att om Umeå växer med uppemot personer per år krävs något hundratal lägenheter och ett eller ett par hundra småhus för att upprätthålla balansen på bostadsmarknaden. Det nyligen fattade beslutet om att kraftigt minska fastighetsskatten torde medföra att efterfrågan på småhus i Umeå kommer att öka. 9

10 B O S TA D S P R I S E R Bostadspriserna fortsätter att öka i hela riket. Trots fortsatta räntehöjningar och ett relativt högt bostadsbyggande fortsätter priserna att öka. Den genomsnittliga prisökningen för småhus i riket under år 2006 uppgick till ca åtta procent. Omräknat på genomsnittspriset i riket för ett småhus som uppgår till 1,7 miljoner kronor var ökningen drygt kronor på ett år. Priserna på villor i Umeå har också ökat markant. Genomsnittspriset för ett småhus år 2000 uppgick till ca kronor och samma hus kostar år 2006 ca kronor. Det är en ökning av priserna med 60 procent på fem år. Under år 2006 har småhuspriserna i Umeå ökat med ca sju procent. G E N O M S N I T TSPRIS F Ö R S M Å H U S Genomsnittspris Tkr Umeå Linköping Örebro Riket Jönköping Luleå Sundsvall Källa: Värderingsdata *Avser första kvartalet I Linköping är genomsnittspriset högre, drygt kronor. Man bör betänka att det är genomsnittpris för hela kommunen. I det mer stadsnära delarna av Linköping, Umeå och Örebro är priser på mer än kronor inget ovanligt. G E N O M S N I T TSPRIS P E R K V M F Ö R B O S TA D S R Ä T T E R Kronor per kvm Umeå Linköping Jönköping Örebro Luleå Sundsvall Källa: Värderingsdata Även priset på bostadsrätter har fortsatt att stiga. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset (vilket är branschens vanliga nyckeltal för bostadsrätter) för en bostadsrätt i Umeå uppgår till mer än kronor. Det är mer än en fördubbling sedan år Priserna i Umeå har stigit så pass att det idag i genomsnitt är dyrare att köpa bostadsrätt i Umeå än Linköping, Jönköping etc. Den enda av de jämförda kommunerna där det är påtagligt billigare att köpa bostadsrätt är Sundsvall. Där ligger det genomsnittliga kvadratmeterpriset på drygt kronor. Priserna på bostadsrätter i Umeå skiljer sig påtagligt mellan olika områden. På Ersboda kan en bostadsrätt kosta kronor per kvadratmeter medan man i centrala Umeå kan få betala kronor. 10

11 I N KOM S T E R En viktig indikator på utvecklingen i ett tillväxtperspektiv är hur inkomsterna utvecklas i en kommun. Befolkningens inkomster är grunden för den kommunala ekonomin genom kommunalskatten och för de lokalmarknadsberoende sektorerna såsom handel och service. FÖRÄNDRING AV TOTALA FÖRVÄRVSINKOMSTER I KOMMUNERNA OCH RIKET Index år 2001=100 Umeå 122 Jönköping 120 Örebro 118 Riket Sundsvall 116 Linköping Luleå Källa: SCB Umebornas totala förvärvsinkomster 1 år 2005 uppgick till 16,2 miljarder kronor i löpande priser. Under den redovisade femårsperioden har tillväxten varit ca tre miljarder eller 22 procent. Det är den starkaste tillväxten av alla de jämförda kommunerna. Bortsett från Umeå är de kommuner som har haft den högsta tillväxten av förvärvsinkomsterna Jönköping och Örebro. Ökningen för Jönköping uppgår till 20,8 procent eller 3,1 miljarder kronor och för Örebro 19,5 procent eller tre miljarder kronor. Tillväxten av förvärvsinkomsterna i hela riket för perioden uppgår till drygt 17 procent, från miljarder kronor till Umeå fortsatt på spåret Om man sammanfattar utvecklingen för Umeå de senaste åren så är befolkningstillväxten fortsatt stark, dock något svagare under det senaste året. Visionen om invånare år 2050 är fortfarande inom räckhåll. Byggandet är fortsatt omfattande både av småhus och lägenheter och nya området projekteras. Priserna på småhus och bostadsrätter har fortsatt att stiga vilket i sin tur ökar umebornas förmögenheter. Prisutvecklingen har dock en baksida. Det skapar etableringströsklar för t ex unga familjer utan stor egen förmögenhet som skall köpa en större bostadsrätt eller ett småhus. Häri ligger utmaningen att ha en god balans mellan utbud och efterfrågan av bostäder. En av de mest positiva utvecklingstendenserna för Umeå är den kraftiga ökningen av förvärvsinkomsterna. Tillväxt av inkomsterna är relativt högre i Umeå både i jämförelse med riket och de övriga kommunerna. Långsiktigt gynnar de ökade förvärvsinkomsterna sysselsättningen i Umeå då de ökar den lokala efterfrågan på varor och tjänster, dvs handels- och servicesektorn. 1 Beskattningsbar förvärvsinkomst är taxerad förvärvsinkomst minskad med avdrag för allmän pensionsavgift och grundavdrag (eller särskilt grundavdrag). 11

12 NÄRINGSLIV & ARB

13 ETSMARKNAD 3. Hur mår näringslivet i Umeå? Näringsliv och arbetsmarknad Tillväxten av nya jobb i hela riket var relativt svag under år Totalt sett ökade antalet sysselsatta med 0,3 procent. De nya arbetstillfällen som tillkom var inom den privata sektorn. Netto ökade antalet privat sysselsatta med personer medan den antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn minskade med arbetstillfällen. Regionalt var det under år 2005 i första hand storstadsregionerna och södra delarna av landet där antalet jobb ökade medan utveckling i de nordligaste länen överlag var något sämre. Sett till de fem nordligaste länen så var det endast Västerbotten som hade en svagt positiv utveckling (+ 0,3 %) av antalet arbetstillfällen. Antalet sysselsatta i Umeå uppgår vid ingången till år 2006 till personer. Precis som i stora delar av landet var detta en minskning från föregående år motsvarande ca 100 arbetstillfällen. Detta bortfall kan i första hand förklaras av ett minskat antal arbetstillfällen inom offentlig sektor. Den privata sektorn hade däremot netto en fortsatt positiv sysselsättningsutveckling under år Branschmässigt förstärktes sektorn för företagstjänster i Umeå med närmare 300 nya jobb medan man kunde se neddragningar företrädelsevis inom tillverkningssektorn. F Ö R Ä N D R I N G A N TA L S YS S E L S AT TA I P R O C E N T Index år 2000= Sett över en längre period, åren , har dock antalet sysselsatta på arbetsmarknaden i Umeå ökat med cirka fem procent. Av de jämförda kommunerna är det endast Örebro som har haft en något högre ökning än Umeå för hela perioden. Örebro Umeå Jönköping Luleå Sundsvall Riket Linköping Källa: SCB Arbetsmarknaden utvecklas starkt i Sverige under senare delen av år 2006 och I dagsläget finns dock ingen sysselsättningsstatistik tillgänglig på kommunnivå för år 2006 och Däremot pekar siffrorna för arbetslösheten att tillväxten av nya jobb är exceptionellt hög. Den totala arbetslösheten i Umeå (öppen och i åtgärder) har på ett år minskat med personer eller drygt två (!) procentenheter. Från dryga sex procent till mindre än fyra. 13

14 Den privata sektorn fortsätter att växa Umeå har strukturellt en arbetsmarknad S YS S E L S Ä T T N I N G S U T V E C K L I N G I U M E Å F Ö R Ä N D R I N G I % S E D A N Å R med en stor andel av 130 jobben i den offentliga sektorn, främst kommunen, landstinget och universitetet. Strukturen på Privat 125 sysselsatta 120 arbetsmarknaden håller emellertid Total antal sysselsatta 115 på att förändras genom den starka tillväxten av nya jobb i den privata sektorn. Under år 2004 hade den privata sektorn i Umeå vuxit sig större än den offentliga. En utveckling som ytterligare förstärktes under år 2005 då näringslivet fortsatt visade på en god sysselsättningsutveckling medan offentlig sektor krympte Offentligt sysselsatta Källa: SCB Fördelningen av sysselsatta uppgår år 2005 till inom privat sektor respektive inom offentlig. Sett över en tioårsperiod har antalet sysselsatta inom offentlig sektor varit i princip oförändrad medan privat sektor har ökat med mer än nya arbetstillfällen, eller cirka 30 procent. Nyföretagande Under år 2006 nyregistrerades totalt företag i landet eller i snitt ca 6,3 företag per invånare. Detta motsvarar en ökning från föregående år med omkring 3,5 procent. Rikets genomsnitt skulle vara avsevärt lägre om Stockholm exkluderades då det går 14,3 nystartade företag på invånare i Stockholm. Av de jämförbara kommunerna är det endast i Jönköping och Luleå som nyföretagandet ökade år Efter en toppnotering år 2005 på 5,7 företag per invånare har Umeås nyföretagande sjunkit till samma nivå som registrerades år Totalt motsvarar det 550 nya företag år 2006 jämfört med 633 företag år Det bör dock poängteras att antalet nyregistrerade företag, som diagrammet nedan illustrerar, kan fluktuera relativt kraftigt mellan åren varför det är svårt att dra några långgående slutsatser om eventuella orsaker. Som exempel kunde en relativt kraftig nedgång i nyföretagandet urskönjas i storstäderna under år 2005, något som förklarades med en allt starkare arbetsmarknad. Trots att antalet arbetstillfällen i befintliga företag ökade under år 2006 har dock nyföretagandet i Stockholm stabiliserats. NYA FÖRETAG PER TUSEN INVÅNARE NYA FÖRETAG PER 1000 INVÅNARE 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 Källa: Jobs and society Jönköping Linköping Sundsvall Luleå Örebro Umeå Ett annat sätt att värdera nyföretagandet i en kommun är att se till vilket kunskapsinnehåll och vilken tillväxtpotential som företagen besitter. De flesta nystartade företag blir nämligen aldrig livskraftiga och en stor andel av de företag som startas är från början bolag på pappret utan egentlig verksamhet. Statistiskt så upphör omkring en tredjedel av företagen i Sverige inom tre år och de kvarvarande omsätter i medeltal kr per år. Umeå har som universitets- 14

15 stad ett förhållandevis stort antal nya företag med ett högt kunskapsinnehåll och stor marknadspotential. Många av dessa företag initieras inom ramen för inkubatorverksamheten vid Uminova Innovation AB. Ett bolag som ägs till hälften av Umeå Universitet medan övrigt ägarskap är fördelat mellan SLU, Umeå Kommun och Västerbottens läns landsting genom ALMI Västerbotten. Verksamheten är inriktad på att stötta etableringen av nya företag baserade på idéer som kommer från universitets- och sjukhusmiljöer samt från näringsliv och samhället i övrigt där idén har en viss innovationshöjd. Under åren kom totalt omkring 630 nya affärsidéer in till Uminova Innovation vilket renderade drygt 100 nya företag och riskkaptial motsvarande ungefär 50 miljoner kronor. Nya företag etableras också vid BIC Factory (med inriktning mot unga företagare) och Umeå Biotech Incubator. Handel Handeln är ett omdebatterat område i Umeå. Diskussionen handlar inte så mycket om att det är brist på företag som vill etablera sig utan om att det finns menar man för få tomter i attraktiva lägen. Vidare menar bedömare att det finns för få attraktiva butikslägen i centrala Umeå. Det är således många företag som vill etablera sig i Umeå om rätt förutsättningar ges. Handeln i Umeå omsatte år 2005 knappt 5,6 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt sex procent eller 330 miljoner kronor sedan år Detaljhandeln i Umeå omsätter fortsatt mer än Umeås stora konkurrent på handelsområdet Sundsvall. Omsättningen i Sundsvall uppgår till knappt 5,4 miljarder kronor och ökningen sedan år 2004 var sju procent. Detaljhandelns omsättning i Luleå uppgår till drygt 3,8 miljarder kronor och har den högsta tillväxten av de jämförda kommunerna, 8,4 procent från år Handeln i Linköping, Örebro och Jönköping omsätter procent mer än Umeå. Alla tre av dessa kommuner har ett IKEA-varuhus. Vad gäller utvecklingen av detaljhandelssektorn i Umeå är nämnvärt att K-Rauta som första företag har etablerat sig på det nya handelsområdet Klockarbäcken väster om Umeå. Fler etableringar är på gång i området bl a har Konsum Nord och en större tysk aktör inom detaljhandeln fått reservationsavtal för att etablera handel. Om utbyggnaden av Klockarbäcken fortsätter enligt plan kan det på sikt att bli ett betydande handelsområde. Luleå Sundsvall Umeå Jönköping Örebro Linköping O M S Ä T T N I N G I N O M D E TA L J H A N D E L N Det förs också ingående diskussioner om utbyggnad av de båda andra externa handelscentra, Strömpilen och Ersboda/Mariedal. Det finns ett flertal kedjor som är intresserade av att etablera sig bl a Biltema och Bauhaus. Många av de stora kedjorna vill etablera sig just på Ersboda där Jula har byggt en anläggning och Plantagen har under våren 2007 beslutat att etablera sig Miljoner kronor Källa: Handelns utredningsinstitut 15

16 DE STÖRRE FÖRETAGENS UTVECKLING Stora arbetsgivare i nya kostymer Umeå har ett flertal stora företag som är särskilt viktiga ur ett sysselsättnings- och tillväxtperspektiv. Tio av de största företagen i Umeå står för närmare 20 procent av jobben inom privat sektor, där det mest framträdande är Volvo Lastvagnar med omkring anställda. De tio största privata arbetsplatserna i Umeå har alla under en längre tid bedrivit verksamhet inom kommunen. I sin nuvarande form är dock flera företag resultatet av ett antal ägarbyten och i vissa fall uppköp från utländska bolag. S T Ö R S TA P R I VATA A R B E TSGIVA R E I U M E Å Ett exempel är det japanska VOLVO LASTVAGNAR företaget Komatsus uppköp av skogmaskintillverkaren GE HEALTHCARE Partek. Företaget grundades KONSUM NORD EK FÖR som Umeå mekaniska i SCA PACKAGING OBBOLA Umeå redan på 1960-talet KOMATSU FOREST och under perioder har varit del av företag som Volvo, ÅLÖ Valmet, Partek och KONE. NORRMEJERIER EK FÖR ICA SVERIGE Ett annat exempel är den ASTRAZENECA tillverkning av forskningsoch produktionsinstrument i VK Umeå som idag drivs av ett av världens största företag, Källa: SCB General Electric. Verksamheten har tidigare gått under namnen Pharmacia och Amersham. Vidare köptes tillverkningsföretaget Ålö, som producerar frontlastare till traktorer inom lantbruket, till stora delar upp av riskkapitalbolaget 3i för fem år sedan. Även Volvo har delvis utländska ägare i form av franska Renault. I Umeå har således ett flertal starka bolag utvecklats som under åren har intresserat både utländska investerare och företag. Ökad konkurrens har lett till rationaliseringar men även investeringar i miljardklass Ett antal av verksamheterna har de senaste fem åren hanterat krav på rationaliseringar och effektiviseringar för att möta en ökad konkurrens från omvärlden. Detta gäller så väl Volvo som exempelvis SCA Packaging Obbola, VK, Astra Zeneca och Ålö. Ur ett kortsiktigt perspektiv och för enskilda individer kan situationen ses som hotande. Mycket tyder dock på att dessa krav inte har haft någon större inverkan på antalet privata arbetstillfällen i Umeå totalt sett och att flera företag har gått starkare ur förändringarna. Effektiviseringar har följts av nya investeringar i miljardklassen för att utveckla anläggningar och produktionsförutsättningar. Volvo Lastvagnars verksamhet i Umeå stod under inledningen av 2000-talet inför diskussioner om neddragningar. Som en konsekvens ersattes gruppmonteringen med ett enda löpande band, en omställning som bidrog till stora produktivitetsökningar. Hoten ersattes då istället av nya satsningar på taktade flöden och investeringar motsvarande 650 miljoner kronor på en uppgradering av montering och måleri. Under innevarande år ansöker Volvo lastvagnar om att ytterligare få öka produktionen av lastvagnar mot bakgrund av en stark efterfrågan på Europamarknaden och en förväntad fortsatt högkonjunktur. Ett annat företag som genomfört relativt omfattande rationaliseringar de senaste åren är Ålö. Till följd av fabriksnedläggningar varslades ett förhållandevis stort antal personer år Samtidigt planerades investeringar om 170 miljoner kronor för att bygga en ny fabrik och klara konkurrensen från låglöneländer. Denna omställning ledde till ljusare prognoser och en produktionsökning på 50 procent de efterföljande åren. Med den utökade kapaciteten kunde Ålö under år 2006 tillgodoräkna sig en beställning i miljardklassen för att leverera frontlastare till den Nordamerikanska marknaden. 16

17 Även Västerbottens Kuriren har de senaste fem åren minskat sin personal med en fjärdedel. Genom sparåtgärder och en ökad annonsförsäljning kunde bolaget emellertid under innevarande år redovisa sin hitintills största vinst. Vid samma tidpunkt som företaget redovisade rekordvinster expanderades även verksamheten genom ett uppköp av ungdomssajten Apberget. VK planerar nu att expandera mötesplatsen till ytterligare sju orter inom tre år. Detta är bara några exempel på större företag som genomfört rationaliseringar men även ökat sina investeringar i Umeå. Sannolikt har omställningar varit nödvändiga för att företagen fortsatt ska bibehålla sin konkurrenskraft och stå bättre rustade att möta nya utmaningar framöver. Förnyelse och utveckling För en långsiktigt positiv utveckling är företag beroende av ständig förnyelse i form av nya tjänster, produkter och produktionsmetoder. Även om flera av de större företagen i Umeå, på grund av ägandesituationen, är beroende av forsknings- och utvecklingsavdelningar belägna på annan ort så har många utvecklat långtgående samarbeten med forskare och studenter vid universitetet. Designhögskolan som etablerades år 1989 är en viktig samarbetspartner för flera företag i kommunen. Totalt studerar omkring 130 studenter från ett 20-tal olika länder industridesign i Umeå. Den utbildning som skolan bedriver rankas idag som en av världens bästa och skolan har sedan start samarbetat med över 150 företag. Skolan ingår från och med år 2007 även i ett statligt finansierat forskningsprogram, med en årlig budget på ca 50 milj.kr, som ska stärka den svenska förmågan till innovativ produkt- och affärsutveckling genom samarbete mellan akademi och industri. Den kompetens som Designhögskolan besitter har på flera sätt kommit Umeåföretagen till del, dels via forskningssamarbeten men även genom studenternas arbete inom och utanför skolans ramar. Volvo lastvagnar är ett exempel på ett företag som under många år har engagerat sig med forskningsstöd till Designhögskolan. Samarbetet innebär även att medarbetare från företaget regelbundet besöker skolan och handleder studenter i olika projekt. Tack vare industridesignutbildning finns även numera Sveriges största industridesignbyrå norr om Gävle i Umeå. De förre detta designhögskolestudenterna har bland annat arbetat med samtliga Komatsu Forest skogsmaskiner och formgivit den frontlastare som Ålö tog hem ett miljardkontrakt på från en av världens största traktortillverkare. Men universitetet har med sin mångfald inom forskningen de senaste åren även bidragit till andra typer av intressanta utvecklingsprojekt i samarbete med industrin. Ett sådant projekt är det som drivs inom ramen för Biofuel region (en arena för regional samverkan med fokus på biodrivmedel från cellulosa) där Volvo Lastvagnar har tecknat ett samarbetsavtal med Umeå Universitet och Umeå Energi för att utveckla en ny förgasningsprocess. Inom ramen för projektet ska en försöksanläggning för biosyntesgas byggas vid hyttfabriken. Om biosyntesgasen kan ersätta den gasol som idag används skulle fabriken bli världens första gröna fordonsfabrik. Ett annat projekt som initierats under de senaste åren är det som drivs av forskare vid institutionen för datavetenskap i samarbete med Komatsu Forest kring Intelligenta fordon Off-road. Just kombinationen av en teknisk högskola och ett lantbruksuniversitet har varit en viktig förutsättning för att utveckla denna kunskap. Med hjälp av avancerad teknik som laser, GPS och radar utvecklas, med Komatsus maskiner som prototyp, ett fordon som utan förare ska kunna ta sig fram i skogsterrängen. Forskningsarbetet har fått stöd bland annat från VINNOVA, Kempestiftelsen och Sparbanksstiftelsen. Sammanfattningsvis kan sägas att de största företagen i Umeå har genomgått stora förändringar de senaste åren i form av ägarbyten och omstruktureringar. För de flesta av dessa företag har dock konkurrensförutsättningarna förbättrats och mycket tyder på att framtiden är ljus. Nya investeringar har lett till nya möjligheter som kan komma både företagen och kommunen som helhet till godo. Genom samverkan mellan industrin och akademin har vidare ett antal starka profilområden växt fram i Umeå som det framöver finns alla möjligheter att förstärka samtidigt som grogrunden byggs för nya samarbeten. 17

18 SOCIALA FÖRHÅLL

19 ANDEN 4. Ohälsan minskar O H Ä L S OTA L E T Ohälsotalet Att minska den s k ohälsan har varit ett centralt mål på alla nivåer i samhället de senaste åren. Kostnaden för den enskilda och samhället är betydande både i form av mänskligt lidande och i rena pengar. Därför har ett flertal olika program för att få tillbaka människor i arbete initierats under senare år. Och det verkar som att de börjar ge resultat. Ohälsan mäts något förenklat som det samlade antalet sjukdagar dividerat med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionerade. Ett slags genomsnittligt mått på hur många dagar vi är sjukskrivna eller förtidspensionerade per år Sundsvall Luleå Riket Örebro Umeå Jönköping Linköping Källa: Försäkringskassan I Umeå har man varit framgångsrik med att minska ohälsan. Umeå och Sundsvall hade år 2002 båda ett ohälsotal på 44. Fyra år senare har ohälsotalet i Sundsvall minskat till 43 medan ohälsotalet i Umeå har minskat till 36. En minskning med ca 20 procent på fyra år. Som nämndes ovan minskar antalet sjukskrivna av olika skäl men trenden är positiv och ohälsotalet sjunker i de flesta kommuner. Man kan således se motsvarande trend för Luleå, Jönköping och Linköping. I Sundsvall och Örebro har dock minskningen av ohälsotalet varit begränsad. Det är svåranalyserat att ange exakt varför ohälsotalet minskat mer i bl a Umeå och Jönköping än i de andra kommunerna. Speciellt då de strukturella förutsättningarna i jämförelsekommunerna är relativt lika, högskoleorter, stora arbetsmarknadsregioner, tillväxt och en bred arbetsmarknad. Orsakerna kan vara allt från tillämpning av försäkringskassans regler till stora arbetsgivares arbete för att minska ohälsan. Ohälsotalet för riket som helhet har minskat från 43 till 40, knappt tio procent. Det visar att det fortsatt är ett stort problem med alltför många personer som är långtidssjukskrivna eller uppbär aktivitetsersättning. Skillnaderna mellan könen är påtaglig, ohälsan är i mångt och mycket ett problem för kvinnor. Genomsnittligt i riket har kvinnor ett ohälsotal om 48 medan det för män uppgår till 32, dvs en väsentlig skillnad. Jämför man med Umeå så är ohälsotalet 46 för kvinnor och 27 för män. Således är skillnaden mellan män och kvinnor än mer påtaglig i Umeå. 19

20 Arbetslösheten på väg ned Arbetslösheten i Sverige ökade fram till år 2005 i sviterna efter it-bubblan och en allmän lågkonjunktur. Enligt AMS ökade arbetslösheten i riket (inkl. sysselsatta i åtgärder) från drygt fem till som högst dryga sex procent år Under år 2006 har arbetslösheten minskat till strax under sex procent (årsmedeltal) inklusive sysselsatta i arbetsmarknadsåtgärder. Umeå hade under början av 2000-talet en lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Under 2005/2006 steg den något och låg vid utgången av år 2006 strax över riksgenomsnittet, 6,4 procent vilket motsvarar knappt personer. De flesta av jämförelsekommunerna har haft en likartad utveckling. Som nämndes ovan har sysselsättningsutvecklingen fram till 2006 varit mycket svag nära noll i Umeå och i samtliga jämförelsekommuner trots en stark ekonomisk tillväxt. En bidragande orsak till detta är en hög tillväxt av produktivitet. Vi tycks dock ha nått den punkt där företagen måste anställa för att klara fortsatt efterfrågan. Den redovisade statistiken i diagrammet bygger på årsvisa genomsnitt av arbetslösheten vilket gör att den starka ökningen på arbetsmarkanden som började under hösten år 2006 inte har fått genomslag fullt ut i årssiffrorna för samma år. Studerar man vad som har hänt med arbetslösheten under inledningen av år 2007 så är bilden avsevärt mer positiv i alla de jämförda kommunerna och riket. Arbetslösheten har i maj år 2007 i jämförelse med årsgenomsnittet för år 2006 minskat med hela 2,6 procentenheter i riket. I Umeå har arbetslösheten också minskat med 2,6 procentenheter till 3,8 procent och är nu lägre än år Den lokala arbetsmarknaden utvecklas således mycket starkt under innevarande år. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 A N D E L A R B E TSLÖSA AV B E F O L K N I N G E N Å R Andel arbetslösa av befolkningen år Linköping Luleå Örebro Sundsvall Umeå Riket Jönköping I maj år 2007 är nu färre än personer arbetslösa i Umeå att jämföra med årsgenomsnittet för år 2006 som var ca personer. Det är således många mer än personer som har gått från arbetslöshet till ett nytt jobb eller annan sysselsättning. Källa: AMS TOTA L Ö P P E N I P R O G R A M M E D M A J A R B E TSLÖSHET A R B E TSLÖSHET A K T I V I T E TSSTÖD Jönköping 3,1 2,4 0,7 Riket 3,7 2,7 1,0 Umeå 3,8 2,8 1,0 Linköping 4,0 3,0 1,0 Sundsvall 4,5 3,3 1,2 Örebro 5,2 3,8 1,4 Luleå 5,4 4,2 1,2 Källa: AMS Idag är personer öppet arbetslösa i Umeå, det motsvarar 2,8 procent och 800 personer är sysselsatta i olika arbetsmarknadsåtgärder vilket motsvarar 1 procent av arbetskraften. 20

21 Antal anmälda brott En viktig faktor för livsmiljön i en kommun är trygghet och en del i denna trygghet är en låg sannolikhet att bli utsatt för ett brott. Ett sätt att mäta detta är antalet anmälda brott per invånare som är den definition som används av Brottsförebyggande Rådet. Det genomsnittliga antalet anmälda brott per invånare i riket är Sett över en 10-årsperiod är antalet anmälda brott mer eller mindre konstant. Det går inte att se en tydlig ökning av totala mängden brott. Däremot ökar vissa kategorier av anmälda brott såsom våldsbrott t ex misshandel och grov misshandel. Vad gäller Umeå och de jämförda kommunerna så har Umeå lägst antal anmälda brott per invånare, strax under Högst antal anmälda brott har Örebro med nära vilket således är nästan dubbelt så mycket som Umeå. Även Sundsvall fler antal anmälda brott per invånare än riksgenomsnittet, nästan Orsaken till detta har oftas bl a med socioekonomiska faktorer att göra såsom arbetslöshet, social utslagning etc. Umeå Jönköping Linköping Luleå Riket Sundsvall Örebro A N TA L A N M Ä L D A B R OT T P E R I N V Å N A R E Högst kriminalitet i riket finns i storstäderna där vissa kommuner har mer än anmälda brott per invånare. Antal anmälda brott per invånare Källa: BRÅ 21

22 UTBILDNING & KO

23 MMUNIKATIONER 5. Kompetensen hög i Umeå Befolkningen i Umeå har en synnerligen hög utbildningsnivå. Närmare 50 procent av befolkningen i åldern år har en högre utbildning. Motsvarande siffra för riket uppgår till 34 procent. Linköpings kommun har också en mycket hög utbildningsnivå med 44 procent. Umeå har landets åttonde högsta utbildningsnivå räknat på detta sätt. Utbyggnaden av högskolesektorn i Sverige har gjort att konkurrensen mellan olika högskolor och universitet har ökat. Lärosätena får anstränga sig mer för att få studenter och forskningsresurser och måste satsa alltmer på marknadsföring. Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden i landet gör också att antalet sökande till högre utbildning har minskat vilket är en trend som anses fortsätta de kommande åren. Mot den bakgrunden är det inte osannolikt att vi kommer att se nedlagda utbildningar och personalminskningar vid mindre framgångsrika lärosäten. ANDEL PERSONER MED HÖGRE UTBILDNING ÅR, ÅR 2005 ANDEL PERSONER MED HÖGRE UTBILDNING ÅR, ÅR Källa: SCB Umeå universitet har lyckats upprätthålla ett ökande antal studerande tom höstterminen Vid denna tidpunkt hade Umeå universitet knappt helårsstudenter. Man ser dock att from höstterminen år 2006 så minskar antalet helårsstudenter vid alla de jämförda lärosätena, så också vid Umeå universitet. Umeå universitet har dock fortfarande flest antal studenter men har från höstterminen 2005 minskat med dryg 500 helårsstudenter. Totalt var nära studenter inskrivna vid Umeå universitet år

24 Rekryteringsbasen för Umeå universitet är till största del den lokala marknaden. Ungefär 25 procent av studenterna som antogs höstterminen 2005 var från Västerbotten. Näst största grupp av sökande kommer från Stockholms län, ca 10 procent. Därefter kommer grannlänen Västernorrland och Norrbotten följt av Västra Götaland A N TA L H E L Å R S S T U D E N T E R Av de som söker till universitet och högskolor från Västerbotten har 5000 Umeå universitet en marknadsandel på ca 70 procent. 30 procent av västerbottningarna söker således till Källa: SCB andra lärosäten. Umeå universitet har också höga marknadsandelar av de som söker till högre utbildning från grannlänen. Av alla sökande till högre utbildning från Västernorrland söker 25 procent till Umeå universitet, motsvarande siffra för Norrbotten är 24 procent och Jämtland 14 procent. Umeå har ett flertal utbildningar som inte finns vid de andra universiteten som jämförs ovan (bortsett från Linköping). Det är bl a Läkar- och Tandläkarutbildning. Bland de större utbildningarna vid Umeå universitet återfinns Lärarutbildning och ett stort antal program för civilingenjörer och civilekonomer. Umeå universitet är en av sex utvalda universitet och högskolor som kommer att ha examensrätt för den nya civilekonomutbildningen. 27 lärosäten hade ansökt om detta men endast sex har valts ut av högskoleverket. De utvalda är universiteten i Umeå, Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping och Växjö. Den nya civilekonomexamen kommer att omfatta fyra års utbildning och införs fr o m 1/ Varje år utexamineras ca 140 civilingenjörer och 200 civilekonomer från Umeå universitet. Då arbetsmarknaden i Umeå är för liten för att anställa alla dessa så flyttar en stor del av de nyutexaminerade. Bl a så flyttar ca 50 procent av de nyutexaminerade ekonomerna till Stockholm. Det finns således en betydande potential för att rekrytera högutbildade i Umeå, något som blir allt väsentligare då det börjar vara brist på vissa typer av arbetskraft. Umeå universitet Linköpings universitet Mittuniversitetet Örebro universitet Luleå tekniska universitet Högskolan i Jönköping SNABBFAKTA UMEÅ UNIVERSITET Antal studenter inkl. forskarstuderande (2006): (62 % kvinnor) Medelålder studenter på grundutbildning: 29,9 år Antal program (maj 2007): 176 Antal kurser (maj 2007): Antal doktorsexamina (2006): 172 (42 % kvinnor, 58 % män) Antal anställningar (per d. 31 dec. 2006): (53 % kvinnor, 47 % män) Antal professorer (per dec. 2006): 286 (varav 53 kvinnor=18 %) Antal lärare/forskare (per dec. 2006): (45 % kvinnor, 55 % män) Antal institutioner/arbetsenheter: 54 Antal centrumbildningar (motsv.): 21 Förvaltningsenheter: 14 Årsomslutning (2006; avrundat): 3 miljarder kr Lokalyta (dec. 2005): m2 Källa: Umeå universitet 24

25 Flygkommunikationer Umeå har haft en stark utveckling av flygkommunikationerna under senare år. Från att endast ett bolag har trafikerat sträckan Umeå-Stockholm i början av 2000-talet till dagens tre, SAS, Malmö Aviation och Flynordic. Antalet avgångar på sträckan Umeå-Stockholm uppgår år 2007 till mellan st i vardera riktning varje vardag. Konkurrensen har medfört att priserna har sjunkit och antalet passagerare ökat. Umeå har också reguljära flygförbindelser med Göteborg (via Stockholm/Bromma), Österund/Åre, Luleå och Kiruna. Det totala antalet passagerare på Umeå flygplats har ökat från år 2000 till drygt passagerare år Ser man till stora delar av övriga större flygplatser i riket så har man börjat återhämta sig efter lågkonjunkturen i början av 2000-talet. Det är dock ett antal kommuner som har fått vidkännas att man inte längre har någon flygtrafik. Bland annat har SAS lagt ned många olönsamma flyglinjer både inrikes och till Köpenhamn. Trafiken på Arlanda har för perioden år 2000 till 2006 minskat antalet passagerare från drygt 18 miljoner till 17,5 miljoner, trenden är dock stigande. En minskning av antalet avgångar och passagerare gäller inte minst kommuner med alternativa transportmedel till Stockholm och Arlanda. Jönköping har drabbats av en kraftig minskning av antalet passagerare men man har emellertid snabbtåg till Stockholm så man är inte utan alternativa transportmedel. Strukturomvandlingen i flygbranschen gör att vissa kommuner även större som t ex Norrköping har fått gå in och garantera vissa trafikvolymer för att någon operatör skall trafikera i första hand Köpenhamn. A N TA L F LYG PA S S AG E R A R E Index 2000 =100 INDEX ÅR 2000 = Linköping Örebro Umeå Gbg-landvetter Luleå Sundsvall- Midlanda Jönköping Källa: Luftfartsverket 25

26 AVS LUTANDE KOM 26

27 MENTAR 6. Positiva framtidsutsikter för Umeå Vår genomgång av olika områden som är viktiga för Umeås utveckling pekar på att det går fortsatt bra för Umeå. Det finns alltid områden där det kan göras mer och det kan gå ännu bättre men på det stora hela kan vi umebor känna tillförsikt inför framtiden. Många företag investerar eller planerar att investera i Umeå. Undersökningar som gjorts av bl a Norrlandsfonden och Företagarnas Riksorganisation visar i en nationell jämförelse på en fortsatt hög orderingång och ett högt kapacitetsutnyttjande bland företagen i Umeå. Flera företag har under senare tid producerat på s k all time high d v s slagit sina produktionsrekord som t ex Volvo Lastvagnar, Komatsu Forest och Ålö. Under de senaste månaderna kan dessutom noteras att många företag i flera branscher nyanställt personal, vilket bl a kan utläsas av en minskad arbetslöshet med hela personer på ett år. De pågående och planerade investeringarna i näringslivet uppgår till 2,5-3,0 miljarder kr. Till detta skall dessutom läggas de stora investeringar i infrastruktur (Botniabanan, ny godsbangård, Umeå Hamn, nya resecentra och väginvesteringar) och bostadsbyggande som pågår och planeras. Även dessa investeringar uppgår till flera miljarder årligen. Investeringarna i näringslivet, i infrastruktur och i bostadsbyggande skapar de nödvändiga förutsättningarna för en fortsatt tillväxt och utveckling i Umeå även under kommande år. Investeringarna skapar också affärsmöjligheter och tillväxtförutsättningar för vårt lokala näringsliv men också förutsättningar för ett långsiktigt ökat lokalt nyföretagande. Kommunens roll är att fortsätta arbeta för och ge våra lokala företag så bra utvecklingsbetingelser som möjligt i Umeå. En fortsatt tillväxt och utveckling i Umeå är beroende av fortsatta investeringar i näringslivet och i infrastruktur men är också A och O för de lokala företagens tillväxtmöjligheter. En fortsatt tillväxt i den privata sektorn är dessutom helt avgörande för Umeås framtida utveckling. Som vi redovisade ovan i rapporten har den privata sektorn i Umeå ökat antalet sysselsatta med 30 procent på 10 år medan den offentliga har samma antal idag som för 10 år sedan. Kommunens fortsatta utvecklingsarbete skall därför också även fortsättningsvis ske i en öppen och konstruktiv dialog med vårt lokala näringsliv och dess företrädare. I kommunen skall vi aktivt arbeta för att villkoren och förutsättningarna för att etablera, driva och utveckla företag blir bra och konkurrenskraftiga. Umeå skall präglas av en attityd, en service och en anda som både uppmuntrar och tillåter egna initiativ, nya idéer och nya lösningar. Samarbete och partnerskap med näringslivet i genomförandet skall alltid eftersträvas. Roland Carlsson Näringslivschef Umeå Kommun 27

28 Egna anteckningar

29 Egna anteckningar

30 Egna anteckningar

31

32

umeå index 2008 www.umea.se hur mår umeå?

umeå index 2008 www.umea.se hur mår umeå? umeå index 2008 www.umea.se hur mår umeå? FÖRORD Man brukar säga att Sverige är ett land med stort omvärldsberoende. Landet är litet och är starkt beroende av exportindustrin. Så är fallet även fortsatt

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2015 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 10 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Övergripande planering Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Innehållsförteckning Bostadsrätterna upp med 20 procent 3 Störst prisökning

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07 Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms Almedalen 2010-07-07 Halvera tjänstemomsen Bakgrund: Den ekonomiska krisen har ställt arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Nu finns flera

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå!

Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå! Övergripande Planering Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå! Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 214 1 (8) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 6 214 Sammanfattning Under den

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

FASTIGHET OCH REVISION: LÄGESBESKRIVNING 2010

FASTIGHET OCH REVISION: LÄGESBESKRIVNING 2010 CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION UTREDNING 2012, N IO S N E P, G IN R K Ä S BANK, FÖR FASTIGHET OCH REVISION: LÄGESBESKRIVNING 2010 Bank, försäkring, pension, fastighet och revision:

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer