1/2013 I DETTA NUMMER: Tystnad som talar och tiger. Tekniska hjälpmedel har förändrat Gull-Britts liv. Ljudtekniker - med hörseln som insats?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1/2013 I DETTA NUMMER: Tystnad som talar och tiger. Tekniska hjälpmedel har förändrat Gull-Britts liv. Ljudtekniker - med hörseln som insats?"

Transkript

1 VIStidningen Utgiven av Vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: Tystnad som talar och tiger Tekniska hjälpmedel har förändrat Gull-Britts liv Ljudtekniker - med hörseln som insats? och mycket mer... 1/2013 besök oss gärna på internet: OMSLAGSBILD: Våren är på intågande på många håll i landet. Det droppar från hustaken och solens strålar får sakta fäste på vintervita kinder. Bilden är tagen då Bert Fahller, Luleå, var på besök hos en annan VISmedlem i västa Jämtland. Foto: Bert Fahller

2 VIStidningen Tidningen för vuxendöva utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg Eskilstuna mobil: e-post: Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 1/2013 Kerstin Kjellberg Ingela Haglod Dagmar Brostam Kjell Åkesson Claes Mattsson Anita Wallin Inger Leandersson Kjell Leandersson Monica Nyman Björklund Sylvia Berglund Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Bo Andersson Olle Eriksson Lena Munck Bert Fahller Jan-Åke Eriksson Monica Wolf Tryck Vidamus Grafiska, Umeå Material till VIStidningen 2/2013 ska ha inkommit senast den 2 maj Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. INNEHÅLL... hur den framtida tolktjänsten ska se ut är fortfarande höjt i dunkel. En sak vet vi, den måste bli bättre än idag! (...) Ledaren 3 Ledaren - Nytt år - nya utmaningar 4 VIS Kalmar - Ett gott VIS Uppland - Julbord i Ekolsnäs VIS Stockholm - Julbord med godsaker 6 VIS Norrbotten - Naturens skafferi 7 VIS Riksförbunds styrelsemöte - oktober 8 VIS Riksförbunds styrelsemöte - november 12 Porträttet: Lisa Wadin 14 Tystnad som talar och tiger 16 Tekniska hjälpmedel har förändrat Gull-Britts liv 18 Ljudtekniker - med hörseln som insats? 20 KRISSKROSS med VIS 1/ PR på ett nytt sätt Fortsatt värvning 23 Krönika - Jag minns skräcken, det rubbade min identitet För prenumeration: Vuxendöva i Sverige Sandsborgsvägen 52, Enskede e-post: mobil/sms: Annonsera i VIStidningen kontakta annonsansvarig Bert Fahller e-post: 2 VIS 1/2013

3 ledaren Nytt år - nya utmaningar Nu skriver vi ett nytt årtal och ett helt år med nya utmaningar och glädjeämnen ligger framför oss. Vårt arbete med att förbättra och stärka VIS fortsätter på alla nivåer. Vi ser fram emot årsmötet som kommer att hållas i det vackra Tällberg i Dalarna. Vi hoppas på stor uppslutning och att många viktiga beslut fattas. TSSveckan kommer att hållas i en helt annan del av landet. Nämligen i Skåne, som också det är mycket vackert. Vi har arbetat med att förbättra och utveckla veckan så att den ska locka många deltagare.. År 2015 fyller VIS 20 år. Vi är fortfarande en ung organisation, men mycket har hänt under dessa år. Flera länsföreningar har firat 10-årsjubileum. Först ut var VIS Norrbotten och sedan har firandet fortsatt söderut. I mars är det VIS Skånes tur att jubilera. För att göra VIS mer känt har en PRgrupp tillsatts. Den jobbar nu intensivt med olika sätt att få VIS känt bland allmänheten. VIS Riks har beslutat att söka medlemskap i samarbetsorganet Lika Unika. I skrivande stund har vi inte fått svar. På länsnivå kan samarbetet med Handikappförbunden (före detta HSO) fortsätta. Det är även viktigt att VIS är representerat i olika tolk- och brukarråd. Ett problem för många länsföreningar är att man inte har någon lokal. Förbundsstyrelsen ska se över vad som kan göras åt det. Om länsföreningarna lättare får tillgång till lokaler kan verksamheten förbättras och utökas. Planeringen skulle underlättas. Tekniken, denna underbara och skrämmande värld, utvecklas med en otrolig hastighet. Mycket kan göra tillvaron lättare för vuxendöva, men man måste behärska tekniken. Vi kommer att skriva en del om detta i tidningen. Allt fler av VIS medlemmar har idag CI, Cochleaimplantat. För att de, och vuxendöva som funderar på operation, ska få så mycket information som möjligt fortsätter VIS Riks att genomföra CIkonferenser. Den första hölls i Örebro 2012 och blev en stor framgång. Nästa ska förhoppningsvis genomföras i Stockholm under försommaren. Vi hoppas också få nya medlemmar genom dessa konferenser. Ett varmt tack till CIteamen vid berörda sjukhus som ställer upp på ett fantastiskt sätt! De kärva ekonomiska tiderna märks även i VIS kassakista. Statsbidraget minskar varje år. Det kan, om vi har otur, påverka verksamheten. Det gör att förbundsstyrelsen noga måste tänka efter hur våra medel används så att de blir till så stor nytta och glädje för medlemmarna som möjligt. Det finns inga pengar kvar att slå runt för! VIS Intressepolitiska program håller på att revideras för att ställa upp mål och verksamhet för de kommande fem åren. Ett förslag ska presenteras på årsmötet, för medlemmarna att ta ställning till. Sist men inte minst brukar man säga. Jag säger sist men den absolut största utmaningen under året är den framtida tolktjänsten. Tolktjänstutredningens betänkande överlämnades till barn- och äldreminister Maria Larsson i december Det sändes aldrig ut på någon remissrunda. Vad som kommer att hända med den och hur den framtida tolktjänsten ska se ut är fortfarande höjt i dunkel. En sak vet vi, den måste bli bättre än idag! Detta är en fråga som vi ska föra fram till våra politiker på alla nivåer. Nästa år är det valår. Text: Kerstin Kjellberg Redaktörens ruta I skrivande stund synes den långt borta. Men när Du läser det här kanske den ändå gjort sig påmind? Våren... Jag tycker om den här delen av världen mycket för just naturens många skiftningar. Att vi har tydliga årstider. Glödröda höstdagar, milsvida vintervita fält, knoppande vårmånader och ljumma sommarkvällar. Jag skulle inte vilja byta ut det mot något. Ändå sitter jag här, som oftast i februari, och trånar efter fågelkvitter, överfulla diken och de första små blå prickarna av skilla i gräsmattan. Vintern är vacker, speciellt när det är vitt, vilket vi i den delen av landet där jag bor, inte kan ta för givet. Men det är något visst ändå med de övriga tre årstiderna och häromdagen slog det mig vad det var. På vintern känner jag inte att jag kan gå utomhus utan att ha något direkt ärende. Jag får liksom ingen ro att bara vara. Antingen ska det skottas snö eller bäras in ved. Hönshuset ska städas eller bilen ska skrapas. Övriga årstider är det som att mitt hem liksom blir oändligt stort och med dörren öppen från morgon till kväll kan jag både bada, äta, läsa, jobba och leva utomhus. Så det är med stor lättnad som jag vet att våren står för dörren, ännu en gång. Vare sig vi vill eller inte träffar de första vårstrålarna oss alla, fattig som rik... Lisa Wadin tel: , mobiltel: VIS 1/2013 3

4 VIS Kalmar Ett gott 2012 och förhoppningar inför Till vänster: Eva-Marja Åkesson delar ut juldikter i samband med VIS Kalmars höstting. Till höger: Peter Harpe och Angelica Carlsson, VIS Kalmars revisorer. Förra året var ett händelserikt år för VIS Kalmar. Öppet hus, kursverksamheter, sommaraktivitet och höstting på Öland. Våren började dock med att regionföreningen, som bestod av Kalmar, Östergötlands och Jönköpings län, träffades på Halltorps Gästgiveri på Öland. Där beslutades att regionföreningen skulle upphöra, efter ett gott samarbete som började i maj 2009 på Hälluddens Pensionat på norra Öland. Denna helg, på Halltorps Gästgiveri, hölls även en trevlig teckenträningsdag under ledning av Margaretha Holmdahl från Jönköping. Under det gångna året har fyra styrelsemöten hållits. Föreningen har också genomfört ett antal TSSkurser och under vår- och höstterminen har även två cirklar i TSS genomförts. En i Borgholm för fortsättningsdeltagare och en i Färjestaden för nybörjare. Dessutom har VIS Kalmar cirkelträffar i foto- och datorkunskap och en sygrupp i lapptäcksteknik. Under sommaren hade vi även en liten sommarträff på Öland. Ett glatt gäng samlades i Tornlunden på östra Öland, för att under lediga former teckenträna, grilla gott, göra ett studiebesök i Ölands enda bevarade linbasta och leka lite lekar i det fina sommarvädret. Vi hade också öppet hus på Öland i oktober. Medlemmar ställde upp och ordnade en fantastisk dag på Folkets hus i Borgholm. Trots att vi hade ruskigt höstväder fick vi ändå många besökare. Vi hade bland andra bjudit in landstingets tolkcentral, pedagogiska hörselvården, Audionomerna AB, ABF och Morells Dataservice. Dagen i sin helhet gav även gehör för ett par nya medlemmar och dessutom en nybörjargrupp i TSS. Sist men inte minst hade VIS Kalmar höstting i november. En kulen lördagsmorgon samlades ett tjugotal medlemmar på Guntorps Herrgård i Borgholm för en TSSdag. Vi tränade större delen av dagen, det berättades jul- och barndomsminnen och vi åt gott. Däremellan hade vi ett kort styrelsemöte innan festligheterna tog vid. Ordförande Eva-Marja Åkesson bjöd på sig själv som vanligt, tillsammans med sin lilla tomtenissa Carina Andersson. De hade bland annat en korg full av olika juldikter och vi alla fick dra en var. Därefter fick vi teckna dikten inför gruppen. Vi hade prisutdelning för årets olika prestationer och där fanns julklappar att byta med varandra. Sygruppen hade med sig sina fantastiska sydda jul(toppar)tomtar till försäljning och det fanns en lottdragning på den stora asken med julchoklad. Hela dagen och kvällen avslutades med en försmak av den kommande julen och en mycket god och uppskattad jultallrik på Guntorps Herrgård. Undertecknad har dessutom försökt att vara flitig med mediaverksamheten. Jag har varje gång länsföreningen haft sammankomster skickat in små notiser och bilder till lokalpressen för att hålla prenumeranterna uppmärksammade på att VIS Kalmar är en aktiv förening i länet. Närmast på agendan för oss här på ostkusten är att vi har ett årsmöte inbokat i februari. Det hålls i Högsby. Vi har även denna termin två TSScirklar här på Öland. Dessutom är cirkelträffarna i foto- och datorkunskap och sygruppen i full gång. Vi kommer givetvis att anordna vårens sedvanliga endagarskurs i TSS. Vill du läsa mer om vår verksamhet så titta gärna på VIS Kalmars sida på Text: Ingela Haglod Foto: Dagmar Brostam och Kjell Åkesson VIS 1/2013

5 VIS uppland Julbord i Ekolsnäs Den 13 december åt VIS Uppland, tillsammans med Vuxendövas förening i Uppsala län (HRF), julbord på Ekolsnäs föreningsgård, straxt utanför Uppsala. Runt tretton personer hade samlats för att äta julbord tillsammans. Innan hade TSSgruppen haft träning en trappa upp. Det blev en trevlig samvaro med god mat. På luciadagen passade det bra att ha ett sjungande luciatåg runt bordet. Luciatåget bestod av ordföranden Sonja Calais van Stokkom i spetsen tillsammans med Gustaf Söderlund och Johan Johnsson. De gjorde succé med sin uppvisning. Ett stort tack till Birgitta Samuelsson och Sven Ankar för det! Under kvällen fick alla som satt vid bordet visa sina färdigheter i TSS, tecken som stöd, genom att läsa varsin vers ur dikten Tomten av Viktor Rydberg. För undertecknad var det första gången på Ekolsnäs, ett mycket trevligt ställe. Det var väldigt kallt ute när alla började vända hemåt efter en mycket trevlig kväll. Text: Claes Mattsson Sven Ankar (till vänster) hjälper Gustaf Söderlund att komma iordning inför luciatåget i samband med VIS Upplands julbord. Foto: Anita Wallin VIS stockholm Julbord med klassiska godsaker Så var det dags igen för VIS Stockholms julbord. Detta år blev det ingen båtkryssning med julbord utan julbord på värdshuset Stallmästargården, som inbjöd till en dignande buffé med klassiska godsaker som hör julen till. Stockholm hade den senaste tiden drabbats av ett förskräckligt snöande. Denna dag var det plusgrader och gråmulet. Väl inne på Stallmästargården möttes vi av en sprakande brasa i öppen spis och bjöds på glögg. Därefter var det dags för julbordet som serverades i Tingshusets historiska matsal. Ett tjugotal VISare hade samlats och vi bänkade oss och tog del av den rikliga julmaten. För riklig var den! Flera olika sorters sill, lax i alla former, julskinka förstås och andra varianter av skinka och en massa annat. Samt ett jättestort godisbord, inte att förglömma. Vi var nog alla mätta i överkant när vi stegade ut i det blöta igen. Det enda negativa var den allmänt höga ljudnivån som uppstår när många människor samlas, pratar, äter och har trevligt. Det var nog fler än jag som var lite mosiga i huvudet av allt ljud, trots att vi också försökte använda TSS, tecken som stöd, så mycket som möjligt. Lite historia: Stallmästargården är stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus. Det ligger vid Brunnsvikens strand, straxt norr om kommungränsen mot Stockholm. Gården har bevarat sin typiska 1700-talskaraktär trots många förändringar. Ombyggnader och tillbyggnader har gjorts under åren. Östra byggnaden, kallad Tingshuset, tillkom i mitten av 1700-talet och värdshuset höjdes med en våning. Den västra byggnaden utökades på 1920-talet, då en envåningsmatsal - Hagapaviljongen - uppfördes mot Brunnsviken. År 2000 invigdes den nybyggda hotelldelen med 48 rum. Text: Inger Leandersson Foto: Kjell Leandersson VIS 1/2013 5

6 VIS Norrbotten Naturens skafferi - en välsmakande cirkel VIS Norrbotten har haft en välsmakande studiecirkel under hösten Vi kallade den Naturens skafferi och deltagarna kom från Piteå, Luleå och Råneå. Vi planerade tillsammans och sedan lagade vi maten i olika små grupper. Tanken var att ta vara på och tillaga något från naturen. Det blev morotssoppa, nässelsoppa, nybakat bröd, älggryta, pannacotta, pajer, rönnbärsgelé och stekta äpplen. Äpplen som vi plockat i Piteå. Det var ingen hejd på deltagarnas fantasi. Till matlagningen ordnade vi, tillsammans med ABF, så att vi fick vara i ett skolkök. Där hade vi tillgång till flera små kök, lyxigt! Vi kan varmt rekommendera andra länsföreningar att ha liknande studiecirklar. Den blev uppskattad, rolig, lärorik och lite annorlunda. Vi behöver ju göra lite annat också. Gruppen kommer att fortsätta med Naturens skafferi även under våren De medlemmar som vill, kan självklart haka på och komma med (kontakta undertecknad). Vi hade både skriv- och TSStolk med oss. VIS Norrbotten har under hösten haft en studiecirkel, Naturens skafferi. Syftet var att laga mat tillsammans och utgå från vad naturen har att erbjuda. Till vänster: Blåbärspaj och pannacotta med hallon och smulad pepparkaka. I mitten: Alexandra Willberg vispar grädde till efterrätten. Överst: Maggan Eriksson tillsammans med två TSStolkar under VIS Norrbottens studiecirkel. Till höger: Margareta Tano och Maggan Eriksson lagar morotssoppa. Text: Monica Nyman Björklund Foto: Sylvia Berglund Har du en e-postadress men har glömt att ange den till kansliet? Hör av dig till så att vi fortare kan nå dig med information om vad som händer i förbundet 6 Glöm för sjutton gubbar inte bort......att deadline för material till nästa VIStidning, nummer 2/2013, är den 2 maj. VIS 1/2013

7 Styrelsemöte Plats: VIS kansli, Stockholm oktober 2012 Denna gång arbetade vi en helg. Då är matsalen i huset stängd. Margurite ordnade hämtlunch åt oss alla och det fungerade utmärkt. Mötet började enligt rutin med att vi gick igenom föregående mötens protokoll för att kunna lägga dem till handlingarna. Arbetet vid kansliet fortlöper planenligt. Avtal har ordnats med Maudes hotell, Svedmyra om att VIS kan hyra hotellets konferensrum vid behov. Vi gick igenom ekonomiska frågor, både på riksnivå och i kontakten med länsföreningarna. Revisor Ella Bladh har bidragit med stöd vid detta arbete. Kassör Ingegerd Fahller har gjort en översikt över budgeten Vi gick igenom den och pekade på möjliga förbättringar till nästa års budget. Översikten från 2012 lades till handlingarna. Vi har också fått ett förslag till budget för år Vi gick igenom detta och kom överens om vissa justeringar. Ny information hade kommit angående viss ekonomisk ersättning vid uppdrag för förbundet och förbundsordförande Kerstin Kjellberg åtog sig att ändra i ersättningsdokumentet och skicka ut till styrelsen. Kassör Ingegerd Fahller och redaktör Lisa Wadin har gått igenom budget för VIStidningen och hemsidan. Material till VIStidningen 4/2012 hade inkommit enligt plan. Styrelsens och redaktörens ansvar gentemot varandra och för tidningens innehåll diskuterades. Avtal beträffande redaktörens lön, semester och övriga ersättningsfrågor var ännu inte klara. Förbundsordföranden skickar ut avtalen när de blir så. Vi planerade att ge PRgruppen i uppdrag att arbeta med en pressdrive tillsammans med Lisa Wadin. Vi konstaterade att hemsidan fungerar bra. Styrelsen har önskat förslag på ny bild till hemsidans startsida. Vi hoppas fortfarande på nya uppslag, idéer från länsföreningarna! Så gick vi igenom aktiviteterna i VIS alla arbetsgrupper. CIgruppen arbetar fortlöpande med att försöka anordna en CIkonferens i stockholmsområdet. Den nya PRgruppen planerade att marknadsföra sig vid rikstinget i november. Akademigruppen avvaktar enligt plan material från flera CIkonferenser för att därav sammanställa en ny skrift. Gruppen för utveckling av TSSveckan planerade en träff i månadsskiftet november/december. Syftet var att diskutera temat för Utvecklingskonferensen i februari IPgruppen, gruppen för utveckling av det intressepolitiska programmet hade haft sitt första möte i september och planerade nu för nästa träff, den 1 december. Under mellantiden arbetar man var för sig med var sin del av innehållet i det gamla programmet. Målet för arbetet är att ha ett förslag till nytt intressepolitiskt program klart till årsmötet Förbundstyrelsen följer löpande vad som händer beträffande tolktjänstutredningen. Förbundsordförande Kerstin Kjellberg samt undertecknad arbetar, tillsammans med representanter för övriga hörselorganisationer i Arbetsgruppen för tolktjänstutredningen, för att påverka skeendet. Kerstin Kjellberg redovisade erfarenheter efter almedalsveckan sommaren 2012 och viss planering inför nästa års almedalsvecka. Arbetet efter TSSveckan 2012, fakturering, redovisning av fondmedel etcetera låg i sin slutfas. Plan för TSSveckan 2013 var att förlägga veckan till södra delen av landet. Annika Elfstedt åtog sig att, med start i sitt eget landsting, höra sig för om hur det ligger till med TSSutbildningen inom landstingen. Undertecknad hade fått datum för ett första arbetsmöte med FST, Föreningen för Skriv-och TSStolkar, om brukarorganisationernas krav och önskemål gällande vuxendövtolkutbildning. Kerstin Kjellberg hade besökt Skrivtolkutbildningen vid Södertörns folkhögskola och berättat om VIS. Eleverna fick mer information av Margurite vid ett besök på VIS kansli. STAB, Stockholmstolkarna AB, hade inbjudit VIS till sitt 20årsjubileum. Ordförande Kerstin Kjellberg var där och VIS uppvaktade med blommor. Kerstin Kjellberg berättade även översiktligt om sin korrespondens med länsföreningarna. Vi konstaterade att förbundsstyrelsen önskar mer information om vad som händer ute i länen, bland annat för att kunna ge det råd och stöd som kan behövas. Nästa möte planerades till november. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Visste du att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon? Slå så kommer du till en sjuksköterska. OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112! Nödnumret nås direkt från din texttelefon. För mer information se under Telefonnummer till sjukvårdsrådgivningar i hela landet. VIS 1/2013 7

8 Styrelsemöte Plats: VIS kansli, Stockholm november 2012 Efter mailkontakt inom styrelsen konstaterades att arbetet med våra uppdrag sedan förra styrelsemötet löper på tillfredsställande och vi beslöt begränsa nästa styrelsemöte till en dag, i stället för planerade två. Vi började med att gå igenom budgetfrågor. Flera viktiga beslut fattades. Styrelsen godkände den föreslagna budgeten för 2013 att föreläggas tinget. Ersättningsdokumentet, den plan som tar upp vad styrelseledamöter och andra medlemmar kan få i ersättning för uppdrag man utför för VIS räkning, gicks igenom och vissa justeringar gjordes. Ny uppdragstagare är Barbro Möller, VIS Dalarna som utsågs till reseansvarig för VIS. Hon börjar sitt uppdrag efter årsskiftet. Redaktören för VIStidningen har haft problem med sin dator, som tillfälligt försvårat hennes arbete. Styrelsen beslutade att redaktören ska få stöd med material till nästa tidning om så erfordras. Arbetet i arbetsgrupperna går framåt. Undertecknad berättade, som representant för CIgruppen, om ett kommande möte med representanter för CI-teamet vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Syftet med mötet var att diskutera samarbete inför en tänkt CIkonferens i stockholmsområdet. Undertecknad lade fram ett förslag till skrivelse som sammanfattade VIS krav och önskemål beträffande vuxendövtolkutbildning och tolkkvalitet. Syftet var att styrelsen skulle diskutera detta inför mötet med FST, Föreningen för Skriv- och TSStolkar. Kerstin Kjellberg, tillsammans med undertecknad, hade deltagit i arbetsgruppen för tolktjänstutredningen, bestående av representanter för samtliga hörselorganisationer. En mindre grupp, som i sin tur representerar alla hörselorganisationer, kommer att träffa sakkunnig vid Socialdepartementet med flera för att få besked om vad som händer i frågan om tolktjänstutredningen. Mötet är planerat till mitten av december och styrelsen följer utvecklingen. Styrelsen har arbetat och fortsätter att arbeta inom sina respektive ansvarsområden med att förbereda kommande medlemsmöten. Närmast låg rikstinget i slutet av november. (Se rapport i VIStidningen 4/2012). Under våren 2013 har vi Utvecklingskonferensen den 8-10 februari på Hagabergs folkhögskola i Södertälje och årsmötet som kommer att vara i Tällberg i Dalarna den april. (Se annons i VIStidningen 4/2012). Styrelsen fortsatte diskussionen om att genomföra internutbildning i styrelse- och föreningskunskap. Gith Holmgren och Kerstin Kjellberg berättade om sina löpande kontakter med länsföreningarna. Eftersom detta var vårt sista möte före jul och årsskifte önskade vi varandra en God Jul och ett Gott Nytt År. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld är en sida värd ett besök! Här kan du läsa om allt som rör tjänsten. Få nyheter, tips och information... Du vet väl att VIS Policy kring olika typer av hörselimplantat finns att beställa från kansliet? Kontaktuppgifter på sidan 2. Psst... Nu finns kulspetspennor att beställa via VIS kansli. Du kan även beställa: resetandborste 6 kr, ask med plåster 7 kr, kundvagnsmynt 2 kr. e-post: tel: Kansliets telefontider! Månd, onsd, fred kl tisd, tors kl VIS 1/2013

9 BOKREA PASSA PÅ Den 1 april - 30 juni 2013 har VIS BOKREA på kansliet. Vuxendöva i tiden - Berättelser om CI nu endast 100 kr (ord pris 150 kr) Böcker/häften från tidigare år endast 20 kr/st Beställ på eller tel: (fraktavgift tillkommer) Vi önskar våra medlemmar en GLAD PÅSK På skärtorsdagen flyger vi till Blåkulla för att hämta inspiration. Lördagen den 21 april landar vi dock på Gyllene hornet i Tällberg. Vi ses där! /förbundsstyrelsen Skicka gärna in material till VIStidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera inkommet material. e-post: VIS (Riksförbundet Vuxendöva i Sverige), VIS Stockholm, CI-teamet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Hörselrehabilitering för Vuxna på Karolinska Universitetssjukhuset Rosenlund inbjuder till en informationsdag kring hörselimplantat Den16 maj 2013 kl Var? Drakenbergssalen, Tellus fritidscenter, Lignagatan 8, Stockholm (T-bana Hornstull, buss 4, hållplats Lignagatan, buss 40, hållplats Hornstull) Vi vänder oss till dig med svår hörselnedsättning för att informera om vår tids hörselimplantat av olika slag. Informationen utgår från VIS Policy kring olika typer av hörselimplantat. Du får träffa hörselexperter och leverantörer av hörselimplantat och får möjlighet ställa frågor. Vi ser gärna att du tar med dig en anhörig. Skrivtolkning kommer att finnas. Informationsdagen är gratis! För att vi ska kunna planera fika vill vi att du anmäler dig senast 3 maj till Kerstin Kjellberg, e-post: eller Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, e-post: sms: Det finns ett begränsat antal platser så först till kvarn gäller! Väl mött! VIS 1/2013 9

10 Välkomna till VIS sommarvecka i T E n knapp mil söder om Helsingborg, strax utanför Råå fiskeläge, ligger Sundsgårdens folkhögskola. Skolans paroll är Ett centrum för kommunikatörer. Deras egen beskrivning på en god kommunikatör lyder En bra kommunikatör för samman hjärta och handling, förbinder yta med djup. Sundsgården fokuserar på att öka människors möjligheter att kommunicera. Med den inriktningen kan årets sommarvecka i TSS, tecken som stöd, bara bli fantastisk! Skolan har välutrustade lokaler och deras restaurang Örby Ängar har dokumenterat god mat. Utsikten mot Öresund, Ven och Danmark är hänförande. Vi inkvarteras i enkel- eller dubbelrum av god standard. Rummen är ljusa och trivsamma. Sängarna är bekväma och dusch och toalett finns i alla rum. Alla rum har dessutom TV och trådlöst internet. Vill du veta mer om skolan kan du gå in på Veckan blir fylld av TSS, både på lektionstid och på fritiden. På fritiden finns mycket att göra och upptäcka. Helsingborg är en av Nordens äldsta städer, 900 år gammal. Idag är Helsingborg en modern storstad med en småstads charm. Sofiero slott och Fredriksdals friluftsmuseum är väl värda ett besök. En tur till Danmark vore också synd att missa. Kursen startar måndagen den 5 augusti med fika kl och slutar fredagen den 9 augusti med fika kl Mer information kommer i välkomstbrevet efter anmälningstidens slut. Anmälan görs via e-post eller vanlig post till VIS Riks kansli senast den 1 juni E-post: Adress: VIS Riks kansli, Sandsborgsvägen 52, Enskede. I anmälan ska stå: personnummer, namn, adress, e-postadress samt telefonnummer. Vi behöver även veta om du vill ha någon specialkost, om du behöver handikappanpassat boende, vilken rumstyp du önskar och om du vill bo med någon vill vi också veta namnet på den personen. 10 Upplägg: Vi kommer i första hand att använda oss av MeraKoms undervisningsmaterial TSS häfte 1-5 samt kommunikationsmaterial. Självklart tränar vi även på andra sätt och kommunikation med TSS kommer vi att sätta främst, vilken nivå du än befinner dig på. I anmälan uppger du vilken nivå du vill jobba på under veckan. Nybörjarnivå, häfte 1, 2, 3, 4 eller 5. Kommunikationshäftet och kommunikationsgruppen, där vi mest jobbar med att träna kommunikation, så den blir så flytande som möjligt. Barnen får som vanligt en egen grupp. Lägsta åldersgräns är 5 år. Frågor om veckan besvaras av Monica Nyman Björklund. Tel: E-post: VIS 1/2013

11 SS på Sundsgårdens folkhögskola 5-9 augusti 2013 Pris: Enkelrum kr, dubbelrum kr efter avräknat SPSMbidrag. Barn till och med 15 år deltar gratis. ungdomar år deltar för halva priset. Extra natt med frukost kostar 325 kr. Ingen anmälningsavgift. VIS Riks söker fondpengar och hoppas kunna bidra med att få ner kostnaderna för deltagarna. Med tåg, flyg, buss eller bil till Sundsgården... TÅG Samtliga tåg anländer till Helsingborg C (Knutpunkten). Därifrån buss nr 219 eller 220 mot Landskrona, stig av vid hållplats Sundsgården. Sundsgårdens folkhögskola Örby vägen Helsingborg FLYG Flyg från Stockholm till Ängelholm. Flygbuss till Helsingborg C (Knutpunkten) Därifrån buss 219 eller 220 mot Landskrona, stig av vid hållplats Sundsgården. Foto: Sundsgårdens folkhögskola och Annika Elfstedt BIL Norrifrån: Kör E4/E5 mot Malmö. Förbi Helsingborg N och S. Ta av vid avfart Rydebäck och sedan höger mot Råå. Efter ett par km finns skyltad avtagsväg till Sundsgården. Söderifrån: Kör E6 mot Göteborg förbi Landskrona S och N. Ta av vid avfart Rydebäck och sedan mot Råå. Efter ett par km finns skyltad avtagsväg till Sundsgården. FAKTA Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Kursdeltagare, från 18 år, som går en kortkurs på folkhögskola har möjlighet att få bidrag med 405 kr/dygn. Varje person har möjlighet till 30 dagar/år. Resebidraget är 810 kr/år. Om du tar tjänstledigt för att gå på kurs får du 82 kr/timme skattefritt i högst 8 dagar. Sammanlagt får du ta ut 112 timmar och 240 timmar/år. Glöm inte att ta med ett arbetsgivarintyg att du tagit tjänstledigt utan lön. Inbjudan till Nordiska sommarveckan 28 juli - 2 augusti kan hämtas på eller fås via Stieg Vennström, Arentvägen 29, Gävle, sms , texttel VIS 1/

12 porträttet Lisa Wadin Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Foto: Privat 12 Varför blev du journalist? Det finns många svar på den frågan. Jag har alltid känt en stark kärlek till språket i allmänhet och skrivandet i synnerhet. Jag sa redan som 7-åring att jag skulle bli journalist och vad som drev mig då vet jag inte. Men kärleken till skrivandet och engagemanget för samhällsfrågor har alltid funnits där på olika sätt. Jag startade en skoltidning på eget initiativ på högstadiet. I mina tidiga tonår engagerade jag mig i Amnesty International och startade en egen ungdomsgrupp i Eskilstuna. Mycket av det engagemanget handlade ju om att skriva brev till beslutsfattare och myndigheter. Redan då trodde jag stenhårt på pennan som det starkaste vapnet. Jag har sedan engagerat mig i samhällsfrågor genom hela livet. Gymnasiet avslutade jag på folkhögskola (efter ett sabbatsår i London) och direkt efter det påbörjade jag min journalistutbildning. Jag blev färdig 2002 och sedan dess har journalistiken varit min huvudsakliga sysselsättning. Jag har, utöver mitt arbete för VIS, arbetat på ett flertal olika lokaltidningar samt Sveriges Radio P4 Sörmland. Hur kom du i kontakt med vuxendöva och VIS? Som många andra hörande hade jag aldrig reflekterat över skillnaderna mellan att vara vuxendöv och barndomsdöv. Jag hade heller aldrig tidigare kommit i kontakt med döva och föreningsrörelsen för döva. Men min pappa är ganska gravt hörselskadad och jag har som nära anhörig sett svårigheterna med nedsatt hörsel. Genom en kamrat som numera sitter i VIS förbundsstyrelse fick jag en hel del kunskap om VIS. Jag fick veta att förbundets tidning ganska plötsligt stod utan redaktör och då jag fick en förfrågan om jag kunde tänka mig att hoppa in med kort varsel tackade jag ja och på den vägen är det. Vad är ditt bästa minne från åren med VIStidningen? Oj, det var svårt... Självklart är det alla möten med människor. Många skulle jag aldrig mött annars. All värme och alla skratt. Men även det att jag utvecklats som journalist, då arbetet innebär ett stort eget ansvar för yrkesmässig utveckling. Arbetet har också gett mig mycket i form av förståelse för olika livssituationer. En speciell stund som jag minns väldigt väl var när jag deltog på TSSkurs på Wiks folkhögskola. Den hade av en händelse förlagts där samtidigt som en musikfestival. Jag minns att jag tänkte att det var lite dråpligt att det var just en musikfestival när så många av kursdeltagarna inte var hörande. Men så under kvällen, när jag själv står och lyssnar på musiken, så ser jag en av de vuxendöva männen ståendes hållandes i högtalaren för att känna musiken. Det rörde mig väldigt. Ditt sämsta minne? Det var ett lätt val. Det handlar om all denna teknik som jag bara önskar kunde fungera. Att använda program; redigera bilder, skriva, redigera tidningen och liknande älskar jag... Men jag har varit med om två datorhaverier sedan jag började med tidningen och jag är usel på tekniska prylar. Vi människor blir så sårbara när så stor del av våra liv ligger i teknikens händer. Förutom att jag båda gångerna förlorat arbetsmaterial så har jag även förlorat en del av min kommunikation med omvärlden och minnen. Jag skulle vilja ha en liten tekniktomte som kryper fram ur en vrå och hjälper mig när det inte fungerar. Fast jag har en liten tomte om jag tänker efter. Min dotter Stinas pappa tycker att problemlösning vid en dator är rena julafton. VIS 1/2013

13 Hur ser du på framtiden för vuxendöva? (gravt hörselskadade, CIbärare, implantatbärare) Jag tror att samhället generellt kommer att tvingas anpassa sig allt mer till att människor är olika och har olika förutsättningar. Vi har gått alltför långt i utvecklingen mot ett homogent samhälle. Det har funkat hittills men jag tror att samhällsutvecklingen behöver ändra inriktning om vi ska ha någon framtid överhuvudtaget. Vi kommer att tvingas se fördelarna i människors olikheter snarare än nackdelarna. Jag tror inte att det är meningen att vi alla ska vara lika. Och när samhället kommer till den punkt att vi inser detta tror jag också att förutsättningarna för människor med olika funktionsnedsättningar kommer att förbättras. Ser du någon utveckling under de år du jobbat hos oss? Jag har ju inget längre perspektiv att luta mig tillbaka mot. Det är klart att förutsättningarna utvecklas hela tiden. För varje ny person som lär sig TSS, gillar VIS på Facebook, Eftersom min arbetstid och min fritid ofta är samma tid så gäller det att jag ser till att arbeta med saker jag gärna gör även på min fritid. Jag trivs med att träffa nya människor och gå på loppisar. Någon direkt ledig tid har jag inte utan jag har istället valt ett liv där mina måsten oftast är nöjsamma. Jag trivs oftast med att klippa gräs, städa hönshuset, renovera mitt hus, gå kurser, fotografera, hugga ved eller skriva. Du har en fantasieggande adress, Jäder Pettersburg, berätta något om den? Med tanke på mitt andra arbete med byggnadsvård och mitt intresse för äldre bebyggelse så är det nästan så jag får skämmas lite när jag inte vet var namnet Pettersburg kommer ifrån. Jag bor i mitt föräldrahem mellan Eskilstuna och Strängnäs och här har tidigare legat ett torp som hette just Pettersburg. Det var ett aktivt val att återta det namnet när Posten tog bort sina postlådenummer för VIStidningens redaktör Lisa Wadin driver, vid sidan av sitt arbete för VIS, byggnadsvårdsbutiken i en ladugård utanför Eskilstuna. När hon inte arbetar åt VIS eller det egna företaget lägger hon mycket tid på renovering.och förra sommaren köpte hon en kolonistuga till dottern som hon fick hemfraktad och här är i full fart med att lägga nytt tak på. Hon bor på landet mellan Eskilstuna och Strängnäs tillsammans med sin dotter och en hoper höns och katter. Här katten Eskil, ivrig att följa med på svampplockartur. som får kontakt med någon med liknande upplevelser eller som väljer att skrivtolka sin föreläsning så utvecklas kunskaperna och medvetenheten och på så sätt också förutsättningarna. Det är lätt att missa de små sakerna men samhällets utveckling är ju många små saker tillsammans. Mina kunskaper i TSS är ännu begränsade. Jag har gått två helgkurser och försöker att titta på personer som tecknar för att snappa upp lite. Det svåra är att minnas det jag lär mig då jag inte har någon att teckna med i min vardag. Sakta men säkert utökas dock mina kunskaper. Men även när jag träffar personer som tecknar i vanliga fall så märker jag att de avstår när de pratar med mig eftersom jag är hörande. Jag brukar be VISare att teckna ändå för att ge mig möjligheten att träna. Berätta något om ditt liv utanför VIS och din fritid? En stor del av min tid går ju till att vara mamma och husägare. Två uppgifter jag trivs väldigt bra med. Utöver det har jag min byggnadsvårdsbutik på sommarhalvåret då jag jobbar i princip dygnet runt. Att vara egenföretagare är ju på gott och ont, men jag känner stor tillfredställelse i att få arbeta med ett av mina främsta intressen. många år sedan. Huset ligger avskilt men i en by med nio bofasta familjer. Om du fick precis som du ville med VIStidningen, vad vill du göra då? Då skulle jag vilja ha en redaktion med fler journalister för att i större utsträckning kunna bolla idéer, tillföra tidningen fler olika perspektiv och utnyttja varandras olika förutsättningar och erfarenheter. Gärna bestående av vuxendöva som ju är den grupp som lättast kan se vad som bör belysas. Att jag är hörande är ju en fördel i många sammanhang rörande tidningen men också en nackdel i det här avseendet. Liksom Lisa skulle jag gärna ha en liten tekniktomte för privat bruk, både för datorn och för alla hörseltekniska hjälpmedel vi är så beroende av. Och liksom Lisa önskar jag att VIStidningen får de resurser den behöver för att utvecklas. VIStidningen är en viktig visuell kanal för oss och vår omvärldsorientering, kunskapsutbyten och kontakt med andra. VIS 1/

14 Tystnad som talar och tiger Pythagoras, den gamle greken som dog för omkring år sedan, var inte bara ett matematiskt snille. Han var också mycket intresserad av steg och intervall inom musiken. Bilderna är träsnitt ur ett musikteoretiskt arbete av Franchiso Gaforis, publicerat i Milano Dövhet och grava hörselskador beskrivs ofta och naturligtvis med all rätt som ett tämligen svårartat kommunikationshinder. Det är ju så vi spontant och konkret upplever vår förlust i vardagen. Det har blivit svårt att prata och umgås med anhöriga, med vänner och bekanta. En kontakt har brutits, det sociala umgänget går på sparlåga. Men vår förlust är ju mera omfattande och mer komplicerad än så. Andra människor har ofta svårt att föreställa sig vad en sinnesförlust eller annat handikapp innebär i praktiken, ett vardagsliv utan hörsel. Den som saknar egen erfarenhet av saken överdriver ofta problemen och glömmer att det finns både tekniska hjälpmedel och andra sätt att kommunicera som i mångt och mycket kan kompensera för förlusten. Också forskningen, som tog fart efter andra världskriget när många soldater kom hem med grava hörselskador, hamnade ibland lite fel. Det hände att man alltför ensidigt fokuserade på akuta tillkortakommanden i vardagslivet, till exempel att inte kunna uppfatta larm, varningssignaler i trafiken, aggressiva hundskall och så vidare. Med tiden vändes uppmärksamheten också mot lägre ljudnivåer, på decibel och däromkring. Det kunde då handla om skenbart obetydliga saker som att inte längre kunna ta en promenad i parken och höra det trevliga prasslet av torra höstlöv under stövlarna. I Sverige hör Maud Eriksson-Mangold och Soly Erlandsson, båda verksamma vid psykologiska institutionen i Göteborg, till pionjärerna på detta område. I Danmark skrev Aage V. Christensen, den danska dövrörelsens nestor, att hörseln är det viktigaste sinnet när det gäller att skapa och vidmakthålla en levande kontakt med omvärlden. Även för honom var det alla småljud som omger oss som stod i centrum. Han kallade dessa ickeverbala ljud för tonen från livet och skrev att när den tonen tystnar genom en nedsatt eller förlorad hörsel får det allvarliga följder för orken och livsglädjen Christensen berättar också att han efter en tid som döv slutade gå på teater. Skälet var inte att han inte längre kunde höra vad som sades på scenen det är inte så nödvändigt som många tror och det behövde han inte eftersom han ofta redan kände till handlingen i pjäserna. Nej, det primära skälet var ett helt annat. Hörselförlusten hade också tagit ifrån honom förmågan att uppleva stämningen och atmosfären i salongen innan ridån går upp ett sakta sorl av röster, stolar som skrapade, musikerna som stämde sina instrument, alla dessa ljud som tillsammans skapar en atmosfär vi bara kan uppleva i på teatern eller i en konsertsal. Och så stillheten när ljuset släcks och vi väntar på att ridån skall gå upp, förväntningens stillhet som är så intensiv att man kan höra den historiska knappnålen falla. Tystnaden som metafor Här snuddar Christensen vid något mycket viktigt: att den som blivit döv också förlorat förmågan att uppleva tystnad. En del människor och inte bara normalhörande finner detta lite märkligt. Tystnaden har ju på sina håll nästan uppfattats som synonymt med att vara döv dövheten som ett liv i evig tystnad. Det är en gammal tradition, en seglivad metafor som går igen i titlarna på många böcker om dövhet. Ett färskt exempel är Göran Skyttes bok om en äldre döv släkting, Carl Julius Dalmer. Boken heter Brev från tystnaden och publicerades Men tystnad är inget entydigt begrepp. Den har sitt eget språk, en rik repertoar av uttrycksmedel. Den kan, vid sällsynta tillfällen, vara total och erbjuda en sällsam upplevelse. En tystnad av det slaget har jag bara upplevt en enda gång. Det var i Joesjö i Västerbotten, någon kilometer från gränsen till Norge. Det var vinter, kallt och vindstilla. Inte ett ljud hördes, inte ens ett stilla sus i VIS 1/2013

15 vinden, ingenting. Det var långt till människor och våra spår i snön var de enda som fanns. En total frånvaro av ljud. För att kunna uppleva en tystnad av det slaget måste man ha friska öron, en oskadad och fungerande hörsel. Det finns andra tystnader som försvinner för oss när hörseln överger oss. Människor som arbetar med film har blivit allt duktigare på att utnyttja inte bara musik och andra specialeffekter på ljudsidan utan också kraften och överrumplingen i en plötslig tystnad. En sådan tystnad bär sitt eget budskap. Den signalerar att något extra och oväntat har hänt eller är på väg att hända. Som döva kan vi kanske ändå ana oss till vad som sker men inte samtidigt som vårt hörande sällskap. Vår upplevelse av vad vi ser blir en annan, fattigare och torftigare. Lika viktiga ja, i själva verket ännu mycket viktigare är de små tystnader vi hellre kallar pauser och som vi alla använder oss av i vårt dagliga verbala umgänge med andra människor. De är ofta helt avgörande för att vi ska förstå vad vi säger till varandra. Utan pauser, utan de möjligheter de ger till en rytmisering av ordflödet, skulle vårt tal bli inte bara oerhört tröttande utan också nästintill en talare som vill övertyga och göra intryck att inte glömma bort pauserna: Glöm inte bort att andas för åhörarnas skull. Det är i pauserna som lyssnaren andas och relaterar det du har sagt till sitt eget liv Pauser är viktiga. Du kan använda dem dels för att ge dig själv tid för reflexion. Dels före att ge lyssnaren tid för eftertanke. Pauseringarna ökar även din trovärdighet. De gör att du framstår som en person som inte bara pratar utan också tänker. Att arbeta med tystnad Det finns yrkesgrupper till exempel inom musik och teater som vet lite mer än andra om tystnader och pauser. De vet det av det enkla skälet att det ingår i deras dagliga arbete. I notskriften är pauserna tydligt angivna med sina särskilda tecken för olika tidsvärden. Den som kan sin musikhistoria vet också att konstmusiken under barocken gärna arbetade med vad som kallades abruptio, alltså plötsliga tystnader för att ge en extra stegring i det dramatiska förloppet. Pausen är inte stum, inte ett avbrott den är ett sätt att bygga upp en förväntan och förbereda publiken på Och det är dessa pauser, i andras tal, som försvinner för oss döva när vi med tolkars hjälp ska följa en föreläsare i talarstolen eller själva delta i ett samtal eller en diskussion med andra... obegripligt för andra människor. Det är pauserna som ger struktur och mening åt det vi säger. När pausen försvinner Det är dessa pauser, i andras tal, som försvinner för oss döva när vi med tolkars hjälp ska följa en föreläsare i talarstolen eller själva delta i ett samtal eller en diskussion med andra. Nästan alla av oss har en tendens att tala för fort. Resultatet blir att även mycket professionella tolkar har svårt att hinna med. De hinner kanske hjälpligt återge vad talaren eller någon annan på mötet säger men för pauserna blir det som regel ingen tid alls. Tolkarna gnor allt de kan och texten rinner om det är skrivtolkning det handlar om utan avbrott förbi på skärmen. På skärmen finns inte heller något stödjande och förtydligande kroppsspråk, inga glidningar i röst och tonfall. På skärmen ser allt ut att vara lika viktigt. Allt flyter förbi som en ostrukturerad gröt av ord. Det är inte tolkarnas fel, men det är förklaringen till att vi döva så fort blir trötta när vi ska följa vad andra säger på en skärm. Situationen blir lite annorlunda vid tolkning till TSS eller teckenspråk, till manuella metoder. En professionell tolk kan ta sin egen mimik till hjälp och förmedla en del av talarens eget kroppsspråk. Men även vid sådan tolkning blir det ofta svårt att ta till sig vad talaren vill ha sagt om denne, som nästan alla av oss, envisas med att tala för fort. Det blir ingen luft i talet för döva lyssnare inte den möjlighet till reflexion och eftertanke som pauserna ger en hörande lyssnare. Antikens vältalighetsexperter visste värdet av en väl använd paus. Det gör dagens retoriksakkunniga också. I en tämligen färsk bok i ämnet, Snacka snyggt av Elaine Bergqvist, understryker författaren hur viktigt det är för något nytt, en stund av tyst dialog med publiken. Folk som arbetar med teater inte bara skådespelare och regissörer utan också dramatikerna vet också vad det handlar om och hur avgörande hanteringen av tystnader och pauser är för publikens upplevelse av vad som sker på scenen. Många av våra mest framgångsrika pjäsförfattare har varit noga med att i sina manuskript ange inte bara var pauser ska läggas in utan också deras längd. Keve Hjelm underströk gärna, både som regissör och som undervisande rektor för Teaterhögskolan i Stockholm, att en paus måste repeteras med samma omsorg som en replik. När våra mest framstående komiker hyllas för sin känsla för tajming är det som regel just deras bruk av pauser det handlar om, ett absolut gehör för den rätta längden. De tillåter inget slarv, ingen ungefärlighet, och när en pjäs är färdigrepeterad har inte bara den talade dialogen fått sitt rätta tempo, även pauserna har fått sin rätta längd. Suzanne Reuter, en med all rätt älskad och prisad aktris, var nöjd när hon medverkade i Ray Cooneys komedi Hotelliggaren på Chinateatern och kunde konstatera att skillnaden i tid när det gällde första akten inte skilde sig mer än sju sekunder från kväll till kväll. Yrkesfolkets kunskaper om pauser och tystnad bör kunna hjälpa oss alla att förstå de exakta innebörderna av vad döva har förlorat. Den som har en del hörselrester kvar kan ha svårt att uppfatta vad andra säger men ändå få ganska klart besked om när det blir tyst. För den som inte hör något alls blir situationen, som så ofta, mycket annorlunda. Text: Bo Andersson VIS 1/

16 Tekniska hjälpmedel har förändrat Gull-Britts liv Gull-Britt Lindahl är barndomsdöv och har genom livet upplevt stora förändringar vad gäller tekniska hjälpmedel för döva och hörselskadade. Hjälpmedlen ger en frihet, säger hon. Den tekniska utvecklingen har under de senaste decennierna underlättat kommunikationen mellan människor världen över. För såväl hörande som för döva. Gull-Britt Lindahl minns en barndom utan vare sig bildtelefoner eller textning på TVn. 16 Gull-Britt Lindahl, som har varit döv sedan födseln, bjuder på kakor och kaffe hemma i villan i Bromma. Då undertecknad inte kan teckenspråk har vi hjälp av en tolk att kommunicera. Gull-Britt berättar att tillvaron för döva ändrats markant sedan hon var barn. Hennes mamma, som även hon var döv, hade varken hörapparat eller texttelefon att använda sig av. De gånger Gull-Britt blev sjuk cyklade mamman hem till sin hörande syster som fick ringa till skolan och sjukanmäla Gull- Britt. Annars var det lappskrivande som gällde i kommunikationen med den hörande världen. På den tiden ansåg man att det var synd om oss döva, folk började prata högre när de fick reda på att man var döv. Idag är det inget speciellt med dövhet. Barnen får lära sig teckenspråk tidigt och folk pratar tydligt så man kan läsa på läppar. Det finns dessutom en massa hjälpmedel till hands som ger en frihet, säger Gull-Britt Lindahl. Hon arbetade 43 år som labingenjör på samma företag. Även om det ibland var svårt att hänga med på möten då folk pratade i mun på varandra, trivdes hon jättebra. Idag lever hon ett aktivt pensionärsliv. Tillsammans med sin make engagerar hon sig bland annat i internationella basketprojekt vilket innebär kontakter med döva i Sydamerika, Asien och Afrika. Kommunikationen sker med teckenspråk via bildtelefon. De tekniska apparater hon har mest nytta av skiljer sig inte från vad en hörande person använder. I tur och ordning är det mobilen, pekskärmen/padden och TVn som är viktigast. Utöver det använder hon sig av vibrationssignaler för väckning, brandlarm och telefon. När barnen var små användes blinkande lampor som gick igång när de vaknade. Gull-Britt var testperson när texttelefonen kom i början av 1970-talet. Hon säger att det var en fantastisk nyhet då. För ungefär tio år sedan kom bildtelefonen och även om VIS 1/2013

17 den inte går att ringa med på kvällar och nätter använder hon den ofta. Textningen på TV-kanalerna går framåt, både kanal 1, 2 och 4 gör det bra tycker hon. Men hon förvånas över att live-textningen fortfarande är så dålig. Den är betydligt bättre i till exempel Storbritannien. Det är lite tråkigt att reklamen inte textas, då hänger man inte med om andra skrattar, säger hon. En sak som hon anser att det måste bli ändring på är svårigheterna för döva att kontakta vårdcentralen. Att ringa till en automatisk växel som enbart är anpassad för hörande personer är ingen höjdare. Annars ser hon inga hinder med att vara döv. Skype öppnade många dörrar och androidtelefonen är jag beroende av, utan den skulle jag bli galen. Jag kan inte förstå hur jag klarade mig innan, säger hon och skrattar. FAKTA: - Genom landstinget kan den som behöver få tillgång till bland annat text- eller bildtelefon, hörapparater, väckningsanordning och signal för dörr, telefon och brandvarnare och babyvakt. - Tjänsten Tolken i fickan ger möjlighet att kommunicera direkt med hörande med hjälp av teckenspråk och utan fysisk tillgång till en teckenspråkstolk. (http://www.pts.se/sv/teckensprak/) - Är det någon i din närhet som vill lära sig teckenspråk? Titta in på som översätter skrivna ord till teckenspråk. - Skype är ett gratisprogram som går att ladda ned från internet till datorn eller mobilen. Skype förmedlar både bild, ljud och text. - En androidtelefon är en modern mobiltelefon med bättre skärm som bland annat kan visa rörliga bilder. Text och foto: Olle Eriksson Annonsera i VIStidningen? Kontakta Bert Fahller, e-post: VIS 1/

18 Ljudtekniker - med hörseln som insats? Anders Pantzar har arbetat som ljudtekniker under lång tid och är noggrann med att skydda sina öron. I sitt arbete löper han inte bara risk för hörselskada, han riskerar även att förlora sin förmåga att göra ett bra jobb. För vad vore en ljudtekniker utan sin hörsel? 18 Ljudteknikeryrket är brett, man kan arbeta med musik, tv, film och radio. Anders Pantzar har arbetat med musik under hela sitt yrkesverksamma liv. Som tonåring gick han en kort ljudteknikerutbildning på fritidsgården och sedan började han, på ideel basis, att arbeta med banden på fritidsgården. Sedan elva år tillbaka arbetar han som ljudtekniker på heltid, de senaste åren har det handlat om livemusik. Hans uppgift är att se till att både ljudet på scenen för artisterna och ljudet som publiken möter är bra. När jag träffar Anders Pantzar på hans arbetsplats Lokomotivet i Eskilstuna, står han och rattar mixerbordet inför kvällens spelning med Ulf Lundell. Större artister som ikväll har oftast sina egna ljudtekniker och då är det Anders uppgift att serva dessa. Vid andra arrangemang är det han som har det fulla ansvaret för att ljudet ska låta så bra som möjligt. Han har inte själv drabbats av hörselproblem men han säger att det finns kollegor som fått tinnitus. Det finns också exempel på personer som borde sluta för att de har för dålig hörsel och därför gör ett dåligt jobb. Han säger att folk med åldern får sämre diskant men att ljudtekniker drabbas tidigare av denna typ av hörselnedsättning. Är hörselproblem något du oroar dig över? Ja det gör jag, annars skulle jag inte vara så noggrann med att skydda mina öron. Precis på samma sätt som att det är lättare att snubbla när man är trött funkar det med hörseln. Är man trött är risken att skada hörseln större. Det händer att min fru och mina barn påpekar att jag är trött och borde ta det lugnt. Han plockar fram en ask där han förvarar sina hörselskydd. Det är två små silikonproppar som blivit avgjutna efter hans öron. I dem sitter filter som dämpar ljuden, de gör att man hör samma saker som utan propparna men med lägre volym. Han säger att han använder dem så ofta han kan, inför konserter när det riggas upp och under konserterna. Anders öronskydd kostade 2000 kronor, men det finns en uppsjö olika öronskydd med skiftande kvalité från 30 kronor och uppåt. En bra grundutbildning och en bra skyddsutrustning är A och O när det gäller att skydda öronen. Det handlar om att lära sig hur örat reagerar på olika frekvenser. Då VIS 1/2013

19 Namn: Anders Pantzar Ålder: 38 år Yrke: Ljudtekniker undviker man sånt ljud som är skadligt för publiken och sig själv. Han pekar på en ratt på mixerbordet och säger att han även använder sig av så kallade limiters som gör att ljudet, i händelse av ett tekniskt fel, inte kan överstiga en viss decibel. Det finns också regler kring ljudnivåer att förhålla sig till beroende på om konsertbesökarna är under eller över 13 år gamla. I och med att hörseln naturligt blir sämre räknar han inte med att kunna arbeta som ljudtekniker fram till pensionen. Det känns hårt, på sikt måste jag nog byta inriktning, säger han. Text och foto: Olle Eriksson FAKTA - Ny forskning visar att personer med nedsatt hörsel presterar samma arbete som hörande men ofta blir tröttare. Personer med nedsatt hörsel upplever generellt sina arbetsuppgifter som mer ansträngande än hörande. - Vård- och omsorgspersonal, ljudtekniker, diskjockeyer, serveringspersonal och instruktörer i motionslokaler är några av de yrkesgrupper som är speciellt utsatta för höga och skadliga ljud. - Musik- och underhållningsbranschen är speciell i jämförelse med andra branscher med höga ljudnivåer, då ljudet är den avsedda produkten. En musiker eller ljudtekniker är också beroende av sin hörsel för att kunna utföra sitt arbete. - I en amerikansk undersökning uppgav 55 procent av de tillfrågade, som arbetade som ljudtekniker och serveringspersonal på musikklubbar i New York, att de ansåg sig höra sämre sedan de börjat arbeta på den aktuella arbetsplatsen. Textning via text-tv underlättar när hörseln sviker Du måste ha text-tvfunktionen på din tv och välja rätt text-tvsida med fjärrkontrollen. Följande sidor gäller på respektive kanal: SVT 1: sidan 199 SVT 2: sidan 299 SVT 24 och Barnkanalen: sidan 793 Kunskapskanalen: sidan 794 SVT World: sidan 795 TV 3: sidan 199 TV 4, Sjuan, TV 4 Fakta, TV 11, TV 4 Film och TV 4 Sport: sidan 890 Kanal 5: sidan 199 Kanal 9: sidan 199 VIS 1/

20 krisskross med vis 1/2013 Rätt lösning på SÖK ORD i VIS 4/2012: Namnet som söktes var AUGUST V I S Vinnare av VIS SÖK ORD nr 4/2012 är Mayvor Malmström, Luleå Grattis! Trisslott kommer med posten. Så här gör du: Ett ord är givet, resten ska in i de tomma rutorna. Ordet vi söker läser du uppifrån och ner i de skuggade rutorna. Vad är det? ALT ANIS ARV BERO BLÅ DANS DELA DITT ENE EVIG GLOB GÖK HEL IDE IDOL INTE JÄMN KILO KUL LACK LEKA LOM LUR MILD MOS OPP ORD OST PUCK PUSS SAV SKOG SMEK SNÅR SVEK SÖT TAND TEJP TON TORP TRE TROR ULV UNGE UTÅT VIDD ÅSKA Lös och skicka in! Trissmiljonerna väntar! Skicka in lösningen senast den 1 maj 2013 till: VIS Sandsborgsvägen Enskede. Märk lösningen VISKRYSS Insänt av: Adress: Krysset är gjort av Lena Munck 20 VIS 1/2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade Tolkcentralen erbjuder olika typer av tolkservice. Här är en sammanfattning av den tolkservice som erbjuds. - Teckenspråkstolkning Teckenspråkstolkning innebär

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Medlemsblad NR: 3 2013

Medlemsblad NR: 3 2013 Medlemsblad NR: 3 2013 Styrelsen önskar en GOD JUL & ETT GOTT NYTT ÅR Hoppas ni har haft en skön höst och förvinter trots storm, regn, snö & kyla men över naturens lagar kan vi inte styra. Vi får alltid

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CARITA ANDERSSON ORDFÖRSTÅELSE privata hem (s 6, rad 1), hemma hos familjer, inte företag sällan (s 6, rad 3), nästan aldrig, inte ofta envis (s 7, rad 7), ger inte upp uppdrag

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Bouleturnering vid Westerqwarn

Bouleturnering vid Westerqwarn Bouleturnering vid Westerqwarn Westerqwarn i slutet av maj månad, bedövande vackert i försommarskrud och med Kolbäcksån porlande i bakgrunden. Och de historiska berömda vingslagen känns faktiskt påtagliga.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Nyhetsbrev Juli 2012. Nyheter. Tolkverksamheten Västra Götaland. Verksamhetschefen har ordet. Tolkbeställningen har nya öppettider

Nyhetsbrev Juli 2012. Nyheter. Tolkverksamheten Västra Götaland. Verksamhetschefen har ordet. Tolkbeställningen har nya öppettider Tolkverksamheten Västra Götaland Nyhetsbrev Juli 2012 Verksamhetschefen har ordet I Tolkverksamhetens brukarundersökning 2007-2010 framkom att tolkanvändare önskar mer information från Tolkverksamheten,

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

Aktiviteter 1 juli 31 december 2013

Aktiviteter 1 juli 31 december 2013 Anhörigcenter Foto: Sofia Sabel Kartan är beskuren och lånad från broschyren Innerstaden Kungsbacka, smakfulla upplevelser Du är välkommen att kontakta oss. Telefon: 0300-83 42 29 E-post: anhorigstod-ao@kungsbacka.se

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

CITY HOTELL ESKILSTUNA

CITY HOTELL ESKILSTUNA CITY HOTELL ESKILSTUNA 562-3548_City Hotell_folder_125x250.indd 1 2013-11-13 16:32 562-3548_City Hotell_folder_125x250.indd 2 2013-11-13 16:32 CITY HOTELL ESKILSTUNA Övernatta hos oss när du är i Eskilstuna!

Läs mer

Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur.

Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur. Tuff våren 2014 Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur. Kostnad Undervisning, barnomsorg

Läs mer

Styrelsen Frösåker GK, Christer Ral, Matz, Håkan, Krogen WWW.FGCC.SE. Sida 1 av 6

Styrelsen Frösåker GK, Christer Ral, Matz, Håkan, Krogen WWW.FGCC.SE. Sida 1 av 6 Nyhetsbrev #2 2015 Sida 1 av 6 Hej Vänner, Säsongen är i full gång även om värmen ännu uteblivit. Verksamheten är också i full gång och ni har väl inte missat alla träningar, tävlingar och andra roliga

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Vi var totalt 36 personer som mött upp, och det är alltid trevligt att möta våra norska vänner igen.

Vi var totalt 36 personer som mött upp, och det är alltid trevligt att möta våra norska vänner igen. 2013 Vi var totalt 36 personer som mött upp, och det är alltid trevligt att möta våra norska vänner igen. Fredagen den 13 september bjöd på solsken, då Gunilla, Eivor, Hjördis och Agneta blev hämtade av

Läs mer

Kvarteret Filantropen

Kvarteret Filantropen Kvarteret Filantropen Tryggt och bekvämt boende Tryggt och bekvämt boende för äldre i Glimåkra Västergatan 5 är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område mitt i centrala Glimåkra. I huset finns lägenheter

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2013

Verksamhetsberättelse för 2013 Verksamhetsberättelse för 2013 ILCO:s Jönköpings länsförening 2014-03-16 Mäster Gudmunds Källar Jönköping Kallelse till ILCO:s årsmöte 2014 Söndagen den 16 mars håller vi årsmötesförhandlingar på restaurang

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober Nu har det gått nästan en hel månad sedan vårt förra veckobrev. Detta brev har dröjt så länge helt enkelt för att det har hänt så mycket att

Läs mer

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin!

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! Nr 7163 november april 2007 2009 Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! En nystartad barngrupp med teaterövningar mixade med sång! Björn Stoltz, Agneta Ljungström och Sylvi Viberg är ledare.

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Kursprogram Våren 2015

Kursprogram Våren 2015 Kursprogram Våren 2015 VUXENSKOLAN BORÅS OBS! Ny adress Druveforsvägen 8 504 33 Borås växel 0771-50 20 20 Välkommen till Vuxenskolan Sjuhärad Studieförbundet Vuxenskolan verkar för att personer med intellektuella

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller.

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller. Vikingen nr 4 2003 Tidningen "VIKINGEN" utkommer med 4-5 nummer per år. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller Vill ni vara

Läs mer

Celiakinytt NUMMER 2 2014. Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa!

Celiakinytt NUMMER 2 2014. Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa! Celiakinytt NUMMER 2 2014 Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa! INNEHÅLL/ NUMMER 1 Innehåll 3 KOMMANDE AKTIVITET ICA veteranernas handelsbod 4 KOMMANDE AKTIVITET Julbak för hela familjen 5 AKTUELL

Läs mer

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 Så var det då dags att flyga till nordligare delar av Sverige. Åtta gubbar från Veterangänget hade bokat genom Magnus och Janne en resa till skid och skoterparadiset Hemavan.

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Sinnesro för dig och dina nära och kära Säkerhet, självständighet och sinnesro skänker livskvalitet och det är något som du förtjänar när du blir äldre. Det är

Läs mer

Den bästa av världar - tillgänglig för alla

Den bästa av världar - tillgänglig för alla Den bästa av världar - tillgänglig för alla TEXT OCH LAYOUT: Sveriges Dövas Riksförbund ILLUSTRATIONER: Jacob Lind TRYCK: Offensive 2000 AB 2008 Den bästa av världar - tillgänglig för alla Den här broschyren

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om Tolkverksamheten för döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.

Läs mer

Förläng våren med en ALLA KAN VECKA Yoga & Sång i Nerja 9-16 April 2014

Förläng våren med en ALLA KAN VECKA Yoga & Sång i Nerja 9-16 April 2014 Förläng våren med en ALLA KAN VECKA Yoga & Sång i Nerja 9-16 April 2014 Nu är det möjligt! För Alla som vill! Har vi glädjen att kunna erbjuda en yogakurs kombinerat med Alla kan sjunga på din resa till

Läs mer

Sommarvecka med Yoga i Nerja 9-16 Juni

Sommarvecka med Yoga i Nerja 9-16 Juni Sommarvecka med Yoga i Nerja 9-16 Juni Har glädjen att kunna erbjuda en en vecka med YOGA på din resa till vackra Nerja vid Medelhavets strand, Costa del sol, Malaga, Andalusien. Den 9-16 juni 2014 med

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Program 2010 Trikumo MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR! Hälso- och klimatjakten Fortsätter under våren och avslutas den 16 maj.

Program 2010 Trikumo MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR! Hälso- och klimatjakten Fortsätter under våren och avslutas den 16 maj. Trikumo Hej! vänder sig till dig som är anställd på minst 40% inom kommunen, Borgholm Energi samt Ölands Kommunalförbund. Vi har planerat mycket inför 2010! Här kan ni läsa om alla våra aktiviteter, resor

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

DHR Ängelholm NR. 2. 2014

DHR Ängelholm NR. 2. 2014 DHR Ängelholm NR. 2. 2014 DHR ÄNGELHOLM. dhr.angelholm@gmail.com MOBIL. 070 58 180 51 ORGANISATIONSNR: 839400-5931 BANKGIRO: 414-8698 Hemsida. dhr-angelholm.se ORDFÖRANDE. OVE JANSSON TEL. 0435-216 94

Läs mer

VALJEVIKEN, TIONDE ÅRET.

VALJEVIKEN, TIONDE ÅRET. VALJEVIKEN, TIONDE ÅRET. Höstkonferensen i Valjeviken är en av de aktiviteter i HRF:s programutbud som hörsammas av väldigt många medlemmar. En bit över femtio hade anmält sig till årets upplaga, som för

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 DRAGBLADET MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 Kick-Off 28/9 2002 Fjällvandring med drag i DRAGBLADET DRAGBLADET är ett medlemsblad för Jämtlandsfjällens slädhundklubb. Medlemsbladet

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

TUFF Hösten 2015 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA

TUFF Hösten 2015 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA TUFF Hösten 2015 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Studieprogram 2015/2016. För dig som har en funktionsnedsättning och för dig som arbetar med personer med funktionsnedsättning NYHETER

Studieprogram 2015/2016. För dig som har en funktionsnedsättning och för dig som arbetar med personer med funktionsnedsättning NYHETER NYHETER Enkel matlagning, Rytmik och Så funkar sex NYHETER Hälsokörkort och Träslöjd Studieprogram 2015/2016 För dig som har en funktionsnedsättning och för dig som arbetar med personer med funktionsnedsättning

Läs mer

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Fantastiskt! Vi behövde verkligen inte ga hungriga :)

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Fantastiskt! Vi behövde verkligen inte ga hungriga :) Namn: Malin Mauritsen Resa: Portugal - Atlantkusten langritt Datum: 26.4-3.5 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -Enda var en missuppfattning om upphämtningstid

Läs mer

Göteborgs. Scoutdistrikts

Göteborgs. Scoutdistrikts Göteborgs Scoutdistrikts Arrangemang Hösten 2013 2 KALENDARIET September Oktober 1 S 1 T 2 M Mandalay kv.segl. 2 O 3 T 3 T 4 O 4 F Vandringen 2013 5 T 5 L Vandringen 2013 6 F Mandalay ny.segl. 6 S Vandringen

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Huvudnyheterna den 9 december 2016 handlade om:

Huvudnyheterna den 9 december 2016 handlade om: ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV15 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 9 DECEMBER Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Yogavecka i vackra Nerja 28/11-5/12

Yogavecka i vackra Nerja 28/11-5/12 Ladda batterierna inför julen med en Yogavecka i vackra Nerja 28/11-5/12 Har glädjen att kunna erbjuda en yogaresa till vackra Nerja vid Medelhavets strand, Costa del sol, Malaga, Andalusien. Den 28/11-5/12

Läs mer

TUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA

TUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA TUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad

Läs mer

Verksamhetsplan 2013-2015

Verksamhetsplan 2013-2015 Styrelsens och arbetsgruppernas uppdrag Styrelsen och arbetsgrupperna är sammansatta av föräldrar som har barn med olika funktionshinder. Vi bor på olika platser i upptagningsområdet, vilket gör att vi

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Förläng våren med en Yogavecka i vackra Nerja 9-16 April 2014

Förläng våren med en Yogavecka i vackra Nerja 9-16 April 2014 Förläng våren med en Yogavecka i vackra Nerja 9-16 April 2014 Har glädjen att kunna erbjuda en yogakurs kombinerat med Alla kan sjunga på din resa till vackra Nerja vid Medelhavets strand, Costa del sol,

Läs mer

Kursledare: Jenny Mårtensson, erfaren kommunikatör och skribent, diplomerad i intuitivt/kreativt skrivande.

Kursledare: Jenny Mårtensson, erfaren kommunikatör och skribent, diplomerad i intuitivt/kreativt skrivande. EVENEMANG VÅREN 2013 På Albert har vi ständigt lite smakfulla och välarrangerade kvällar på gång. Nedan finner ni ett antal av dessa som är planerade för våren 2013. Håll utkik för den kan komma att fyllas

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

November 2013 Årgång 2 Nummer 4. Gillar. Gillar inte Vet ej

November 2013 Årgång 2 Nummer 4. Gillar. Gillar inte Vet ej November 2013 Årgång 2 Nummer 4 TEMANUMMER: Lucia 11% 10% Gillar Vi har gjort en undersökning om hur många som gillar lucia här på skolan. Vi frågade 100 elever och till vänster ser ni resultatet. Gillar

Läs mer