hållbar värld? På väg mot en Fattiga bönder drabbade av ändrat klimat Sverige en supermakt inom multibiståndet Premiär för internationellt FN-rollspel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "hållbar värld? På väg mot en Fattiga bönder drabbade av ändrat klimat Sverige en supermakt inom multibiståndet Premiär för internationellt FN-rollspel"

Transkript

1 Utges av Svenska FN-förbundet 2/2011 Fattiga bönder drabbade av ändrat klimat sidan 10 Sverige en supermakt inom multibiståndet sidan 16 Premiär för internationellt FN-rollspel sidan 18 På väg mot en hållbar värld?

2 Foto: OCHA/David Ohana FN-NOTISER Kriget i Libyen har orsakat massiva flyktingströmmar. Bilden visar ett transitläger vid gränsen mellan Libyen och Tunisien där de flyende får assistans av FN:s flyktingorgan UNHCR. FN:s säkerhetsråd debatterade skydd av civila Den 10 maj höll FN:s säkerhetsråd en öppen diskussion om skydd av civila i väpnade konflikter. Vårens våldsamheter i arabvärlden och Elfenbenskusten har aktualiserat säkerhetsrådets viktiga roll i sammanhanget, framhöll olika talare. Valerie Amos, FN:s chef för humanitära frågor, pekade på säkerhetsrådets ansvar att för det första fördöma länder som bryter mot krigets lagar och påminna olika aktörer om deras skyldigheter, för det andra införa riktade sanktioner mot ledare vars styrkor rutinmässigt begår övergrepp mot civila samt för det tredje verka för att upprätthålla rättsstatens principer, bl a genom att tillsätta utredningar av situationer där allvarliga övergrepp misstänks. Den 17 mars antog säkerhetsrådet en historisk resolution där FN:s medlemsstater uppmanades att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda civila i Libyen, vilket öppnade upp för ett ingripande i konflikten av omvärlden. Säkerhetsrådet har också agerat i fråga om Elfenbenskusten där man givit fredsstyrkan UNOCI ett stärkt mandat att skydda civila. - Att avsiktligt angripa civila eller på annat sätt allvarligt bryta mot internationell humanitär rätt under konflikter leder till att hundratals människor dödas, skadas, lemlästas och traumatiseras varje vecka, sa Valerie Amos och nämnde, förutom Libyen och Elfenbenskusten, händelseutvecklingen i Bahrain, Jemen och Syrien. Sedan den tidigare presidenten Laurent Gbagbo greps i april har situationen stabiliserats, men hundratusentals flyktingar bor fortfarande i överfulla läger eller hos släkt och vänner och det råder brist på mat och andra förnödenheter. Många hem har bränts ner och hela byar förstörts vilket gör det svårt för människor att återvända. Omkring ivorianer är internflyktingar i västra delen av landet och ca har flytt till omkringliggande länder. Sju dog i attack mot FN i Afghanistan Sju FN-anställda, däribland den svenske juristen Joakim Dungel, dödades den 1 april då en rasande folkmassa attackerade en FN-anläggning i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan. Dessutom dog flera av demonstranterna då vakter försökte försvara anläggningen och många människor på båda sidor skadades. Flera demonstrationer hölls samma dag på olika orter i Afghanistan i protest mot en koranbränning som den amerikanske pastorn Terry Jones genomförde den 20 mars. Attacken mot FN-styrkan UNAMA fördömdes av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och FN:s säkerhetsråd, samtidigt som omfattande kritik riktades från olika håll mot Terry Jones agerande. 25 år sedan Tjernobylolyckan FN uppmärksammade den 26 april 25 årsminnet av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina. Haveriet i reaktor fyra i Tjernobyl är den värsta kärnkraftsolyckan som inträffat och FN poängterade att insatser fortfarande behövs för att hjälpa samhällen i de drabbade områdena i Vitryssland, Ryssland och Ukraina. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon konstaterade att mänskligheten med Tjernobylolyckan i minne, och med tanke på katastrofen i Fukushima, Japan, måste bredda blicken. "Frågan om kärnkraftssäkerhet måste behandlas lika allvarligt som frågan om kärnvapen," enligt Ban. Omfattande krigsbrott i Sri Lanka I en FN-rapport om våldsamheterna och den humanitära krisen i Sri Lanka i samband med krigsslutet för två år sedan anklagas främst regeringssidan för att ha gjort sig skyldig till attacker mot civila, och därmed ha brutit mot krigets lagar. Rebellerna, de tamilska tigrarna, ska ha begått brott genom att använda civila som mänskliga sköldar. Också FN får kritik för att inte ha gjort mer för att rädda människoliv. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Navi Pillay sa att hon hoppades att rapporten ska leda till kraftfulla åtgärder från omvärlden. Tusentals människor dog under det tre decennier långa kriget i Sri Lanka som tog slut i maj 2009 då regeringen utropade sig till segrare. Sri Lankas regering har förnekat anklagelserna i rapporten. En tredjedel av all mat går förlorad Omkring en tredjedel av all mat som årligen produceras för människor blir aldrig konsumerad, enligt en ny rapport från det svenska Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK, som arbetat på uppdrag av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. I den rika världen handlar det om att maten blir förstörd eller slängs, trots att den är fullt ätbar. Den genomsnittliga konsumenten i Europa och Nordamerika slänger 95 till 115 kg mat årligen. I fattiga länder är problemet snarare att livsmedel försvinner innan det kommer ut på marknaden p g a undermåliga processer kring transporter, förvaring och förädling. Foto: FN/Mark Garten Humanitär kris i Elfenbenskusten Den humanitära situationen i Elfenbenskusten är alltjämt mycket allvarlig, även om säkerhetsläget förbättrats i hela landet, enligt ett pressmeddelande från FN:s flyktingorgan UNHCR i början av maj. Över en halv miljon människor har flytt från sina hem p g a det omfattande politiska våld som bröt ut efter valet i november. FN:s generalsekreterare ringer i den s k fredsklockan vid FN:s högkvarter i New York under en ceremoni till minne av Tjernobylolyckan. 2 Världshorisont 2/11

3 Världshorisont Svenska FN-förbundet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Webb: Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Tomorro Tryckeri: Tello-gruppen Annonser: Display. Kontakta Lisa Ljadas, eller lisa. För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. För frilansmaterial ingår publicering både i tidningen och på Världshorisonts webbplats. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening och medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring eller e-posta info@fn.se. Omslagsbild nr 2/11: En cyklist är ute med sin mountain bike i Cwm Carn i södra Wales. Foto: Lucky Look/ Alamy/Seb Rogers Livet på jorden en underordnad fråga I samma veva som nyheten om Bin Ladens död spred sig över världens förstasidor publicerades en ny forskningsrapport som sammanfattar de senaste rönen om klimatet i Arktis. Innehållet är högst oroande. Forskarna konstaterar att klimatförändringarna i Arktis är betydligt mer omfattande och sker mycket snabbare än man hittills trott. Utöver den temperaturhöjning på två grader som redan ägt rum kommer temperaturerna i Arktis att stiga med ytterligare tre till sju grader till år Det i sin tur gör att is och glaciärer kommer att smälta så snabbt att den globala havsnivån höjs med upp till 1,6 meter under samma period dubbelt så mycket som tidigare antagits. I min morgontidning blir detta till en notis på sidan 22, medan flera sidor ägnas åt Bin Laden-relaterade artiklar. Folk är trötta på klimatfrågan även redaktörer verkar det som och två rekordkalla svenska vintrar har inte precis ökat intresset. Av naturliga skäl är också framtiden mer oviss och diffus än nutiden. I brist på bevis stoppar vi hellre huvudet i sanden och försöker tänka på trevligare saker. Samtidigt kämpar FN med att ta ett grepp om både klimatet och andra hållbarhetsfrågor. En högnivåpanel har tillsatts där Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson ingår och nästa år hålls återigen ett världstoppmöte om hållbar utveckling. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp om mänsklighetens utveckling. Att ge miljarder människor drägliga liv utan att förstöra natur och miljö. Ett av huvudämnena för konferensen är de globala strukturerna organisationer och regelverk kring ekologisk hållbarhet. Att denna fråga kom med på FN-tåget betydligt senare än fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och social och ekonomisk utveckling visar sig bl a i bristen på tunga FN-organ. Vid den legendariska FNkonferensen om miljö och utveckling i Rio 1992 lanserades hållbar utveckling som ett försök att göra ekologisk hållbarhet till en del av utvecklingsagendan. Det är ett tänk som fortfarande gäller men det har inte givit ekologisk hållbarhet den tyngd som ämnet förtjänar. Forskare varnar idag för att jordens ekosystem och klimat befinner sig i allvarlig kris. På sikt hotas allt liv på jorden, inklusive människans, och ändå är ekologisk hållbarhet bara en underfråga i FN-systemet. Hur vi går vidare ska diskuteras vid världstoppmötet Enligt Kofi Annans avgörande analys 2005 måste en välmående värld byggas på de tre pelarna utveckling, fred och mänskliga rättigheter, något som illustrerades med en trebent pall i Världshorisont nr 2/05. Själv tycker jag det är dags att göra ekosystem och klimat till ett fjärde ben på FN-pallen. Det vore en viktig signal om vilka värden som står på spel. INNEHÅLL 4 Grön ekonomi nytt begrepp i den globala diskussionen om hållbar utveckling Intervju med Gunilla Carlsson om FN:s högnivåpanel för global hållbarhet. 16 Regnet uteblir och torkan gör livet allt 10 svårare för småbönder i sydöstra Etiopien. 17 Konkurrensen om naturresurserna hårdnar vad betyder befolkningstillväxten? Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se Twitter: varldshorisont Faktablad: Sveriges bistånd till FNorgan och andra multilaterala organisationer. Sverige är en supermakt inom multibiståndet enligt UD-MU:s Per Örnéus. GMO, genmanipulerade grödor åsikterna går isär och debatten fortsätter. Reportage från Nordic MUN 2011, FNförbundets första internationella rollspel.

4 hållbar utveckling Inför Earth Summit 2012 Omställning till grön Foto: UNICEF/NYHQ /Anita Khemka Om allt fler människor ska kunna leva goda liv, utan att jordens resurser överutnyttjas, måste utvecklingen i världen förändras och göras hållbar. Bilden är från öppningsceremonin för världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg, Sydafrika, I juni 2012 är det återigen dags för ett världstoppmöte om hållbar utveckling, Earth Summit 2012, denna gång i Rio de Janeiro, Brasilien. Vart är mänskligheten på väg? Är dagens utveckling hållbar? Ingen vet svaret på den första frågan, men svaret på den andra ger en fingervisning. En i stort sett enig kör av forskare, experter och beslutsfattare menar att mänskligheten måste ändra kurs och ställa om sina samhällen och sitt sätt att tänka. Vårt hänsynslösa utnyttjande av naturens resurser närmar sig gränsen för vad planeten tål. Nästa år är det återigen dags för ett världstoppmöte om hållbar utveckling, och det brådskar med kloka och konkreta beslut. Inom FN har man debatterat frågan om hållbar utveckling sedan 1987 då den s k Brundtlandrapporten lyfte begreppet. Vid världstoppmötet i Rio de Janeiro några år senare (1992) fanns det optimism, politisk vilja och enighet om betydelsen av dessa frågor. Mötet antog bl a Agenda 21, en konkret och omfattande handlingsplan för hållbar utveckling i världens alla länder. Ändå kan vi idag, nästan två decennier senare, konstatera att utvecklingen i 4 Världshorisont 2/11

5 h å l l b a r u t v e c k l i n g ekonomi brådskar världen är minst lika ohållbar som någonsin och att det nu brådskar med kraftfulla åtgärder för att rädda jordens ekosystem och klimat. Dessutom är livsmedelsförsörjningen för jordens växande befolkning hotad. I en debattartikel från januari 2011 skriver ett antal forskare vid SEI, Stockholm Environment Institute: Vi har nu nått en punkt där vi överskrider flera gränser för jordens förmåga att generera social och ekonomisk utveckling på lång sikt. Vi har inte bara en klimatkris att hantera utan även en global ekosystemskris. Detta nya läge kräver ett fördjupat globalt samarbete mellan världens länder i nära samarbete med forskare. Lokala, regionala och globala miljöförändringar samspelar nu på ett sätt som riskerar att underminera möjligheter att säkra och vidareutveckla de sociala och ekonomiska framsteg som gjorts i flera av världens tillväxtekonomier. Dessa miljö- och resursutmaningar ställer enorma krav på omställningar av produktion och konsumtion, investeringar i industri, energi och transportsystem. VISSA FRAMSTEG Mängder av initiativ och processer pågår förstås för att tackla dessa jättelika utmaningar. På senare tid har också vissa framsteg gjorts på global nivå. Vid ett FN-toppmöte i oktober i Nagoya, Japan, fattades konkreta beslut om skydd för den biologiska mångfalden bl a ska en vetenskaplig panel inrättas med FN:s klimatpanel IPCC som förebild. Och vid klimatförhandlingarna i december i Cancún, Mexiko, syntes vissa tecken på en ny konstruktiv anda. Maria Berlekom, ledande ämnesföreträdare för miljö och klimatfrågor på Sida, lyfter fram näringslivets ökade intresse för hållbarhetsfrågor som en annan positiv trend: Många aktörer inom näringslivet börjar förstå att deras resursbas är hotad. Många industrier är starkt beroende av naturkapitalet, t ex tillgång till vatten, för att bedriva sin verksamhet. Man börjar också alltmer förstå att klimatförändringarna är en risk som måste hanteras och dessutom börjar man inse att det finns marknadsfördelar med att engagera sig i hållbarhetsfrågor, säger hon. Så det finns positiva tecken, men är det tillräckligt och går det tillräckligt fort? Svaret är nej. Vi har inte så många år på oss för att rädda ekosystemen och klimatet. Från kunskap till handling Daniel Slunge, miljöekonom vid Göteborgs Universitet, konstaterar å sin sida att det är dags för mänskligheten att ta steget från kunskap till handling: Vi har fått med näringslivet och andra aktörer i diskussionen om hållbar utveckling och vi har skapat ett medvetande om dessa frågor. Nu måste vi gå från medvetande till konkreta åtgärder, och det är där vi står idag. Det finns ett stort gap mellan alla åtaganden som gjorts inom FN-systemet, och konkret handling, säger han. När hållbar utveckling lanserades på 80-talet slogs det fast att begreppet består av tre delar: miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. De experter som Världshorisont talat med menar att hållbar utveckling som vägledande begrepp i den globala debatten har haft både för- och nackdelar. En stor fördel var att man lyfte frågorna och behovet av att titta på hel heten. Det gjorde att sakfrågorna stärktes och att olika aktörer har kunnat involveras, säger t ex Johan Kuylenstierna, centerchef vid SEI och adjungerad professor i internationella vattenresursfrågor vid Stockholms Universitet. Långsiktigt perspektiv Daniel Slunge framhåller att man även skapade ett långsiktigt tidsperspektiv med det nya begreppet: I hållbar utveckling lade man in en skyldighet gentemot kommande generationer, och det har gjort att man delvis hamnar i en annan diskussion. Man har också flyttat miljöfrågorna närmare frågorna om handel och utveckling, och därigenom fått nya aktörer att intressera sig för miljön, säger han. Samtidigt är de tre överens om att begreppet är otydligt, vilket gjort att olika parter lagt in olika tolkningar, beroende på sina egna utgångspunkter och intressen. Efter Riokonferensen 1992 uppstod ett dilemma rörande vad begreppet egentligen stod för. Nord betonade miljöfrågorna medan Syd betonade utvecklingsdelen, vilket har gjort att det har funnits en mismatch i diskussionen, säger Johan Kuylenstierna. En förenklad beskrivning är att utvecklingsländerna generellt sett har ekonomisk utveckling som övergripande mål. De menar att ekonomisk utveckling är grunden för all utveckling i ett samhälle och att det först är när man har ekonomisk utveckling som man kan bekämpa fattigdomen och få en positiv samhällsutveckling i allmänhet. Hållbar utveckling (på engelska sustainable development) är ett begrepp som introducerades på 80-talet. I den s k Brundtland rapporten från 1987 definieras det som en utveckling som... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. i dagligt tal används ofta termen hållbarhet. Hållbar utveckling består av tre delar: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Inom FN har två världskonferenser om hållbar utveckling hållits, den första i Rio de Janeiro, Brasilien, 1992 och den andra i Johannesburg, Sydafrika, Nästa års konferens, Earth Summit 2012, hålls även den i Rio. Världshorisont 2/11 5

6 hållbar utveckling Johan Kuylenstierna Daniel Slunge Maria Berlekom Marilyn Mehlmann De olika synsätten har hängt kvar som en osynlig barriär genom åren och skapat låsningar och hinder i det globala förhandlingsmaskineriet. Ett annat grundläggande problem är att de institutioner och regelverk som ska hantera miljöutmaningarna är alldeles för otillräckliga, något som det dock råder bred enighet kring. FN:s miljöprogram UNEP har t ex inget mandat för att jobba med hållbar utveckling i dess fulla bredd, och är dessutom en relativt svag aktör. FN:s kommission för hållbar utveckling (Commission on Sustainable Development, CSD) kan bara producera rekommendationer och har låg status. Och FN:s konventioner på miljöområdet är för många och arbetet med att genomföra dem för splittrat, menar en enig kritikerkör. När världens länder i juni nästa år återigen samlas till toppmöte i Rio för att diskutera hållbar utveckling (Earth Summit 2012, även kallat Rio+20) är därför det internationella ramverket organisationer och processer ett av två huvudteman i förhandlingarna. CSD är det enda FN-organ som har mandat att jobba med hela frågan hållbar utveckling. Att stärka CSD och ge det större tyngd borde ha varit en viktig del av reformeringen av FN, säger Johan Kuylenstierna. Ibland har UNEP försökt ta på sig ansvaret för arbetet med hållbar utveckling men då har det uppstått problem eftersom man klampat in på andras mandat. Kuylenstierna menar att problemet är detsamma för flera av de stora globala utmaningarna. De spänner över många olika FN-organs arbetsområden och därför krävs ett nära och kraftfullt sam arbete mellan organen för att kunna hantera frågan. Klimatfrågan, t ex, handlar om allt från industri och konsumtion till skogsbruk, jordbruk, vatten och mat. SEKTORIELLT SYSTEM Vi har ett FN-system som baseras på hur världen såg ut i mitten av 1900-talet. Det är ett sektoriellt system där varje fråga har sitt eget organ. Så frågan är hur man löser detta? Ska man reformera hela FN-systemet från grunden eller fortsätta som tidigare och skapa nya starka organ för viktiga frågor? Kuylenstiernas förslag är att man i stället inrättar mekanismer som främjar och styr upp samarbetet mellan de befintliga FN-organen, med UN Water från 2003 som förebild. Han var själv verksam som rådgivare inom denna mekanism mellan 2007 och UN Water har till uppdrag att stimulera samverkan mellan 28 olika FN-organ i frågor som rör vatten. UN Water har bara tre anställda och fysiskt sitter de hos olika FN-organ. Så resurserna dras från organen i ställer för att man skapar ett nytt. Idag finns även ett UN Oceans och UN Energy, och jag skulle gärna vilja se ett UN Climate, säger Kuylenstierna. Inget FN-organ ska ensamt vara ansvarigt för klimatfrågan. Om man ska lösa den krävs att alla berörda parter är med och känner ett ägarskap. Maria Berlekom är inne på samma tankegångar: Emellanåt diskuteras att uppgradera UNEP till ett kraftfullt FN-organ för miljöfrågor, ett World Environment Organization. Fransmännen driver detta stenhårt. Och kanske skulle det ge högre status åt miljöfrågorna och göra dem mer synliga i det internationella systemet, säger hon. Samtidigt kan jag känna en oro inför en sådan utveckling. Miljö och klimat är tvärfrågor som alla ska hålla på med. Om man inrättar ett nytt FN-organ finns en risk att andra tänker att de inte behöver jobba med det längre. Det andra huvudtemat vid toppmötet i Rio nästa år är grön ekonomi ( green economy ), ett begrepp som blir alltmer framträdande i debatten. Kanske kom Några grundläggande hållbarhetsfrågor» Klimatfrågan. Höga koncentrationer varmare klimatet kan leda till extrema den fysiska miljön samspelar, t ex en sjö, virke, s k ekosystem tjänster. av växthusgaser i atmosfären gör att väderförhållanden som långa torrperioder och nyckfulla regn. I redan utsatta De största förändringarna i jordens eko- en hage, en skog eller hela jordklotet. jordens naturliga växthuseffekt förstärks,» Biologisk mångfald. Biologisk temperaturen stiger och klimatet förändras. länder blir effekterna särskilt allvarliga, system består i omvandlingen av skog mångfald är en annan benämning för Människans utsläpp av koldioxid är särskilt för fattiga människor som lever till odlingsmark, förändringar i klimatet, den variationsrikedom av liv som vi har en avgörande faktor. Idag ligger halten av jordbruk. utrotning av arter och förlust av korallrev. på jorden. Idag sker en snabb utarm ning koldioxid i atmosfären på 390 ppm vilket Fungerande ekosystem är en nödvändig av den biologiska mångfalden på grund är ca 30 procent över de högsta halterna» Ekosystemen. Ekosystemen är grund för att människorna på jorden ska av människans olika aktiviteter. När arter under de senaste åren. Det fungerande enheter där djur, växter och ha tillgång till bl a rent vatten, mat och minskar i antal eller utrotas störs den 6 Världshorisont 2/11

7 h å l l b a r u t v e c k l i n g mer ett resultat av Rio-konferensen att bli att grön ekonomi ersätter hållbar utveckling som vägledande begrepp, tror Johan Kuylenstierna. Grön ekonomi hänger samman med den gamla splittringen mellan Nord och Syd, där Nordländerna betonat miljöaspekterna av hållbar utveckling medan Sydländerna framhållit behovet av tillväxt. Från utvecklingsländernas sida finns det en rädsla att det ska komma en massa miljökrav som förhindrar ekonomisk utveckling i fattiga länder. De hävdar att de måste ha rätt till tillväxt för att bygga upp sina samhällen, precis som de rika länderna en gång gjorde, säger Daniel Slunge, och fortsätter: Begreppet grön ekonomi, som nu lanseras inför Rio-mötet, är ett sätt att försöka lösa upp den här konflikten. Man säger att det inte handlar om att lägga begränsningar på den ekonomiska utvecklingen utan att det i stället är ett nytt sätt att skapa ekonomisk utveckling. Att man genom en omställning till en grön ekonomi skapar jobb och tillväxt genom att det investeras i grön teknik etc. HAR ENGAGERAT SIG Två globala aktörer som engagerat sig i dessa frågor är industriländernas samarbetsorganisation OECD och FN:s miljöprogram UNEP. OECD har tagit fram en ambitiös strategi för grön tillväxt medan UNEP nyligen lanserade en rapport på 600 sidor om just grön ekonomi. UNEP och andra har länge pekat på de stora kostnader som nuvarande ekonomiska system innebär, främst stora kostnader p g a miljöförstöring och klimatförändringar som man inte tagit hänsyn till och inte haft något bra system för att mäta, säger Daniel Slunge. Nu försöker man alltså argumentera för att en grön omställning är bra även ur ett ekonomiskt perspektiv. UNEP:s budskap är att länder genom att investera endast 1-2 procent av sin BNP på grön omställning kan komma väldigt långt. Så grön ekonomi är ett försök att omformulera och länka ihop de tre pelarna inom hållbar utveckling. Tyvärr finns redan tecken på motstånd mot de nya tankegångarna, berättar han vidare: Utvecklingsländernas samarbetsgrupp G77, t ex, tycker inte att vi behöver något nytt begrepp utan att det är bättre att jobba på de åtaganden som redan gjorts. De är rädda för att det ska bli en grön protektionism, d v s att de rika Vi måste börja värdera naturens resurser på ett annat sätt och skapa ekonomiska incitament för ett mer hållbart samhälle. länderna ska ställa upp handelshinder för länder som t ex inte har koldioxidskatter. Om det nu är en grön omställning som behövs så tycker G77 att de rika länderna ska gå i bräschen och ställa om sina system så att de fattiga länderna kan fokusera på tillväxt. Här kommer OECD:s tankegångar på grön tillväxt in. Slunge menar att tillväxt som vi känner det är ett positivt laddat begrepp, samtidigt som det är förknippat med ökad användning av energi och material. Så frågan är hur man får en tillväxt som är miljöanpassad? Som läget är idag behövs det mycket starka styrmedel för att få en tillväxt som inte leder till ökade utsläpp av koldioxid, säger han. Maria Berlekom menar att det finns många nya tankegångar som håller på att sprida sig, och som kan få stor betydelse på sikt. Dels handlar det om hur vi ser på mänsklig utveckling överhuvudtaget. Vi tänker linjärt, att utvecklingen går långsamt i små steg, vilket gör att vi bygger upp system som gör oss sårbara. Men händelser under senare år visar att den i stället sker ryckvis, i samband med plötsliga händelser en ekonomisk bubbla som brister, t ex, eller en jordbävning utanför Japans kust. Samtidigt visar forskningen att planetens system närmar sig gränsen för vad de klarar av och risken är att de plötsligt tippar. Så vi måste börja kalkylera med plötsliga, oväntade händelser, och samtidigt bygga system där vi har säkerhetsmarginaler, säger hon. Vidare måste vi börja värdera naturens resurser på ett annat sätt och skapa ekonomiska incitament för ett mer hållbart samhälle, framhåller hon. Två huvudfrågor där det idag går åt fel håll är klimatet och den biologiska mångfalden, men försöken att motverka den negativa utvecklingen uppfattas som något som hindrar ekonomisk utveckling. Om man t ex skyddar den biologiska mångfalden i ett område ses det som att man tar undan området från utveckling. I stället behöver man tänka att man gör en investering i viktiga naturkapitaltjänster som är till nytta för samhället. Genom att vårda dessa naturresurser skapar man dessutom en buffertkapacitet, en resiliens, i samhället, säger Maria Berlekom. LOKAL NIVÅ En expert som närmar sig hållbar utveckling från en lite annan utgångspunkt är Marilyn Mehlmann, generalsekreterare känsliga balansen i naturens kretslopp och det kan leda till oåterkalleliga negativa effekter på de naturliga ekosystemen. Hotet mot den biologiska mångfalden är därför ett hot mot allt levande på vår jord.» Energifrågan. För all mänsklig aktivitet krävs energi och hittills har användningen av olja och kol orsakat enorma miljöproblem på jorden, inte minst i form av koldioxidutsläpp. Därför forskas det nu intensivt på att utveckla de s k förnybara energikällorna, främst bio-, sol-, vatten- och vindenergi. En avgörande diskussion är vilka energislag som fattigare länder, däribland befolkningsjättarna Kina och Indien, väljer att satsa på i sina ansträngningar att lyfta sina invånare ur fattig dom. Kärnkraft är ett energislag som inte anses vara förenligt med en hållbar utveckling p g a för stora risker och kostnader.» Mat. Stigande temperaturer, ökenbildning och markförstörelse, brist på färskvatten och en växande befolkning är problem som hotar livsmedelsproduktionen på jorden. Stigande havsnivåer leder dessutom till att låglänt jordbruksmark försaltas. Fattiga jordbrukare är särskilt utsatta då de drabbas av dessa förändringar och saknar kunskap och resurser för att hantera situationen. Världshorisont 2/11 Forts. på nästa 7 sida

8 hållbar utveckling Brist på vatten kan leda till bl a hungersnöd, ökenbildning och konflikter mellan samhällen. Bilden är från ett torrlandskap nära Manatuto, Östtimor. för GAP, Global Action Plan International. GAP jobbar med hållbar konsumtion och beteendeförändringar, främst på individoch lokal nivå, och Mehlmann tror inte längre att världens regeringar och FN är de viktigaste aktörerna: Jag tror mer och mer att omställningen, om den kommer, kommer att ha sin tyngdpunkt i lokalsamhället. I Sverige liksom i många andra länder tror jag att det finns nästan obegränsade möjligheter att fatta viktiga beslut på kommunal nivå, säger hon. Kommunerna upplever sig visserligen ofta sakna pengar för ändamålet. Och häri ligger både den stora utmaningen och möjligheten: att börja bygga oaser utifrån alla lokala resurser inte minst de mänskliga, och inte enbart utifrån ett penningsystem som visat sig väldigt ohållbart. Sådana oaser finns det numera många av runtom i världen, med eller utan statligt respektive kommunalt stöd. Begreppet grön tillväxt är hon skeptisk till: Risken är att folk tror att det går att fortsätta som tidigare, bara vi har lite bättre teknik. Men så länge befolkningen i världen ökar så käkar vi upp alla landvinningar som görs inom tekniken, säger hon. Så risken med grön tillväxt är att det blir för likt dagens tillväxt. Jag tror vi behöver tänka på tillväxt av ett annat slag. Man ska vara tydlig med att vi står inför enorma utmaningar men även vara tydlig med att det finns lösningar på de här problemen. Titta på kroppen: efter ett tag slutar vi människor växa, annars är det något fel. Däremot kan vi fortsätta växa andligt och intellektuellt. Så frågan är: hur kan vi som mänsklighet fortsätta växa andligt/ mentalt? Hur gör vi detta på samhällsnivå? MINNS RIO OCH STOCKHOLM Marilyn Mehlmann har arbetat hela sitt liv för att främja hållbar utveckling och har för detta belönats med Rachel Carson-priset Hon tillhör den generation som minns både Rio 1992 och Stockholm 1972, då FN för första gången arrangerade en global miljökonferens. Mötet 2012 är inte bara Rio+20 utan även Stockholm+40. Det har hänt mycket på gott och ont. Världen har helt klart blivit mycket mer ohållbar, samtidigt som vi har fler mekanismer för att ta itu med problemen. Det vore helt underbart om man denna gång visade upp samma viljestyrka som man gjorde i Rio när man antog bl a Agenda 21. En god utveckling är att man mer och mer får upp ögonen för att klimatförändringarna sker, att de beror på människan och att man inte behöver sitta med armarna i kors och vänta på att något otäckt ska hända. Och en bra sak, särskilt jämfört med Stockholm 1972, är att vi nu har en global känsla, folk inser att vi alla sitter i samma båt, säger hon. Nu behövs ett fokus på lösningar, fortsätter Mehlmann: I stället för att stirra oss blinda på problemen behöver vi diskutera hur vi bygger ett hållbart samhälle, en hållbar värld. Och vi behöver lösningsinriktad verksamhet, massor med experiment och kreativitet, projekt av olika slag. Johan Kuylenstierna är inne på samma spår: Jag är otroligt optimistisk. Jag är inte en förespråkare för att måla upp en domedagsbild. Man ska vara tydlig med att vi står inför enorma utmaningar men även vara tydlig med att det finns lösningar på de här problemen. Jag tror inte att det bästa sättet att skapa förändring är att skrämma människor. Men det är extremt viktigt att uppmärksamma frågorna, säger han. Som det är nu har vi haft två kalla vintrar i Sverige och då glömmer folk den globala uppvärmningen. Djupare än så sitter det inte. Så vi har ett pedagogiskt problem. Jag tror att vi måste visa på en positiv förändringsprocess och säga att vi kan bygga ett samhälle för nio miljarder människor OCH utrota fattigdomen samtidigt. Där har vi forskare ett viktigt ansvar, vi måste visa och förklara att det finns en väg framåt. AnnaLena Andrews» Övergödning. En naturlig tillförsel sjöar, floder och hav med algblom ning,» Urbanisering. Världens befolkning miljarder invånare bo i stadsområden. av kväve och fosfor till vattendragen syrefria bottnar och förändringar i flyttar från landsbygden in Urbaniseringen medför risker som att från omgivande marker pågår alltid. fiskebestånden som resultat. Östersjön till städerna. Idag bor över hälften odlingsmark går förlorad när städerna Problemet är när vi människor ökar är ett närliggande exempel och en av av jordens befolkning i städer och breder ut sig, undermålig närmiljö p g a denna tillförsel, bl a genom utsläpp världens mest förorenade havs vattenmiljöer. tillväxten fortsätter i mycket hög takt. överbefolkning och ökande trafik som i från industrier, jordbruk och avlopp. Inom några årtionden beräknas 80 sin tur leder till luftföroreningar. Detta kan leda till övergödning av procent av världens beräknade nio Text: Caroline Ovaska 8 Världshorisont 2/11

9 h å l l b a r u t v e c k l i n g FN-panel ska ge ny vision för Foto: FN / Ky Chung hållbar värld Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson är en av 21 deltagare i en högnivåpanel för global hållbarhet som FN:s generalsekreterare har tillsatt. Uppdraget är att ta fram en ny vision för en hållbar framtid. Det var i augusti 2010 som Ban Ki-moon tillsatte panelen och uppmanade deltagarna att tänka stort, vara djärva men också praktiska. Målsättningen är att formulera en ny vision för en hållbar framtid på en planet som är utsatt för allt större press p g a människans aktiviteter, och att hitta mekanismer för att genomföra visionen. Bland deltagarna finns en rad mycket kända och respekterade politiker, däribland Australiens tidigare premiärminister Kevin Rudd, USA:s FNambassadör Susan Rice och Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland, ansvarig för Brundlandrapporten från 1987 där begreppet hållbar utveckling lanserades. Arbetet leds av Finlands president Tarja Halonen och Sydafrikas president Jacob Zuma. Panelen tittar på hållbarhetsfrågorna på ett sammantaget sätt. Det gäller att väva ihop ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och se till att vi får en global diskussion om detta inom ramen för FN, säger Gunilla Carlsson till Världshorisont. Vi hoppas att vår rapport ska stimulera till debatt men kanske också kan leda till en del beslut, både i FN och i andra sammanhang. RAPPORT VID ÅRSSKIFTET Panelens rapport ska presenteras vid årsskiftet och blir ett viktigt bidrag till processen inför världstoppmötet om hållbar utveckling i Rio i juni Ett huvudtema för Rio-mötet är grön ekonomi, men panelen kommer snarare att tala om hållbar tillväxt, avslöjar Carlsson: När vi i Sverige talar om grön ekonomi så tycker vi att det är modernt och framåtsyftande; ekonomi och ekologi i förening. Men för andra, kanske framförallt i Syd, så uppfattas det som att det handlar om handelshinder. Man tycker att ni som har innovation och teknik, ni kan köpa den nya tekniken, men vi kommer att hamna ännu mer vid sidan av. Så man hamnar i den klassiska konflikten mellan Nord och Syd. Därför har vi i panelen vänt på begreppen och där har jag själv varit drivande. Jag talar hellre om inkluderande och hållbar tillväxt. Demokrati och öppenhetsfrågor är mycket viktiga. Människor ska vara medvetna och kunniga och de ska kunna organisera sig och utkräva ansvar så att de ekologiska hållbarhetsfrågorna kommer mer i fokus och hanteras på ett seriöst sätt. Och det kommer att behövas resurser för att skapa förutsättningar för att investera i hållbarhetslösningar. Vi måste ha mer innovation och mer investeringar och därför behöver vi tillväxt, säger Gunilla Carlsson. En av de frågor som den svenska biståndsministern driver i panelen är vikten av samarbete med näringslivet. Det sker väldigt mycket ute i världen som är drivet av näringslivet och där kan man absolut ta ett ökat ansvar för hållbarhetsfrågorna. Det handlar om att undersöka vad de kan bidra med i form av t ex upphandlingar och investeringar, och hur man kan fatta politiska beslut som svarar mot detta, säger hon. Jag tror också att näringslivet kan spela en roll för att identifiera nyckelfrågor och kräva viktiga besked av politikerna. Kom med en lösning, vart Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson talar vid toppmötet om millenniemålen i New York i september ska ni gå, hur ska koldioxidbegränsningen ske? Berätta om vart ni är på väg så kan vi ta fram innovation och forskning och framsteg och skaffa produkter som gör att vi trycker ner kostnaderna för att göra omställningen. DRA IN AKTÖRER Det är också viktigt att titta på andra aktörer, både inom FN-systemet och utanför, och fråga sig vilka roller de har och hur man kan dra in dem i arbetet, fortsätter Gunilla Carlsson: Jag hoppas att vi inte kommer fram till att det behövs nya institutioner utan att vi kan använda oss av dem som redan finns, och även dra in alla aktörerna utanför FN. Vi har ju t ex Världsbanken och de regionala samarbetsorganisationerna, de kan också ta ett ökat ansvar. Institutionerna finns där, det är bara att ta politiskt ansvar, något som panelen kommer att framhålla och kräva. AnnaLena Andrews Världshorisont 2/11 9

10 hållbar utveckling När regnen inte kommer börjar den tröstlösa vandringen efter vatten för miljontals etiopier. Det är Afrikas småbrukare som får ta den första och största smällen när jordens klimat förändras. Etiopien Inget regn i Dawe Kashen Det skvalpar några deciliter vatten på botten av dunken. Mamma Sefiya har inte orkat gå till fots åtta timmar fram och tillbaka till floden i dag och nu är ettåriga Bilkisa och hennes syskon törstiga. Det har alltid varit torrt i Dawe Kashen. Men nu är det extremt. Tiotusentals av invånarna i området har redan flyttat med sina djur till mindre utsatta ställen. De svagaste stannar kvar. För vart ska de flytta? Befolkningstillväxten i Etiopien är explosiv. Det bor redan människor överallt där förhållandena medger det. Många har gett sig av men några har börjat komma tillbaka. Jag bara hoppas på att något ska hända, säger Sefiyas make Abdi. Hans bikupa ligger slängd i en avlövad buske till och med bina har migrerat. Abdi pekar på den dammande röda jorden bakom hyddan och suckar: Vi brukade odla majs på åkern här. Om bara regnet kom skulle vi få mat. Då skulle vi kunna leva. Ett helt år har gått sedan det regnade senast och OCHA, FN:s organisation för samordning av katastrofbistånd, rapporterar att de redan torkdrabbade betesmarkerna i södra och sydöstra Etiopien i år ser ut att helt gå miste om vårens regnperiod. Tillsammans med regeringen och frivilligorganisationerna kraftsamlar FN för att kunna fylla på vattenreservoarerna och dela ut mat under de kommande månaderna. Omöjligt att leva För den boskapsskötande familjen Umar-Abduraham betyder torkan att deras hembygd har blivit en plats där det är näst intill omöjligt att leva. Förändringen har gått ryckvis under de senaste 20 till 30 åren. Det är här den globala uppvärmningen skördar sina första offer. Sefiya Umars och Abdi Abdurahams by ligger långt från allfartsvägarna. Hit når sällan hjälp utifrån men sedan några år tillbaka är Lutherska Världsförbundet verksamt i området. Med hjälp av projekt där invånarna själva undersöker behoven och föreslår lösningar, försöker man hitta strategier för att få den torkdrabbade jorden att försörja sin befolkning. Tre stora dammar har byggts i området men två är redan torrlagda. Även i den tredje dammen är vattnet på väg att ta slut. Vid den leriga strandkanten sitter en kvinna, Fatuma Tuke. Än så länge kan hon hämta vatten till sitt hushåll här och ta hit korna, åsnorna och getterna för att dricka. Fatuma tar en dag i sänder. Torrperioderna blir bara längre men jag är glad att vi har fått dammen, säger hon. Vad vi ska göra när den sinar? Ja, då blir vi törstiga. Vi får väl flytta på oss. BERGIGARE LANDSKAP Några mil bort är landskapet bergigare. Här, i Goro, lever småbrukarna inte enbart på boskapsskötsel utan även på åkerbruk. Men också i Goro är klimatförändringarna tydliga. Effekterna av dem förvärras av den avskogning som följer i vedsamlandets och träkolstillverkningens spår. 10 Världshorisont 2/11

11 h å l l b a r u t v e c k l i n g Ovan: Aliyi Hajiyusuf är en framsynt bonde. Numera betar familjens boskap inte längre fritt i byn, vilket minskat erosionsrisken i det kuperade landskapet. Aliyi använder kaktusar som staket kring djuren. Till höger: Samuel Moringa förbereder en odlingsbädd där han ska driva upp plantor av moringaträdet. Genom att avleda vattnet från en å i kanaler har bördiga odlings lotter skapats. När den åldrande bonden Aliyi Hajiyusuf sprang i backarna som ung pojke skuggades han av akaciakronor som surrade av vildbisvärmar. Nu är landskapet kalare och solen bränner skoningslöst. Aliyi och hustrun Rabiya Haji Mohammed har förberett sådden men än har inte en droppe fallit. Vår familj kommer att klara sig genom torkan men det är problem för dem som inte har lyckats spara i ladorna, säger Aliyi. Att just hans familj inte är lika utsatt som en del andra beror på att de har lagt om jordbruket för att möta klimatförändringarna. Numera odlar de inte enbart spannmål. Rabiya har även börjat odla frukt och grönsaker, som lök, kål, chilipeppar, potatis, morötter, bananer, avokado, mango och kaffe. Misslyckas de med en gröda är det oftast någon annan sort som ger bättre skörd. De har också börjat odla foder och hägna in betesmark åt boskapen. Tidigare strövade djuren fritt och betade ner gräset, vilket ledde till erosion. Etiopien är ett stort land med varierande landskapstyper och klimat och det finns många i grunden bördiga områden här. Reser man väster- och söderut över bergen från Goro kommer man så småningom till kafferegionen Sidama, där det är betydligt grönare. Men inte heller detta landskap är förskonat från klimatförändringarna. OCHA konstaterar att situationen i Sidama måste övervakas noggrant. Trots växtligheten på kullarna och i dalgångarna blir det missväxt när regnen inte kommer som de ska. Nya metoder Vårt tredje stopp blir en bevattningsanläggning i Sidamaprovinsen. Den är ett gott exempel på hur nya brukningsmetoder för att möta klimatförändringarna kan lyckas. Vattnet från ån leds om i smala, murade kanaler ut till små åkrar med olika grödor. Där syns en lott med tomater, en med majs och en med småplantor av det magiska moringaträdet, som när de vuxit Många problem som samverkar: Ett torrare och varmare klimat. rubbade nederbördscykler. Regnet kommer inte i tid och när det väl kommer kan det vara häftigt eller kortvarigt. Bristfällig infrastruktur. Att vägnätet är dåligt utbyggt gör det svårt att odla för försäljning. Befolkningstillväxt och fattigdom. När många munnar ska mättas överexploateras marken. Om t ex den enda försörjningsmöjligheten är att tillverka och sälja träkol fortsätter människor med det även om det leder till miljöförstöring. staten äger all mark. Småbrukarna vågar inte investera när de inte vet om de får fortsätta bruka jorden. Landgrabbing är ett hot i vissa delar av landet. Utländska investerare får arrendera stora landområden förmånligt samtidigt som de människor som tidigare låtit sin boskap beta där måste flytta på sig. Åtgärder för ett hållbart jordbruk: Fattigdomsbekämpning. terrassering och erosionsskydd på åkrarna. trädplantering. Användning av bränslesnåla ugnar som minskar behovet av ved. Bättre vattenhushållning, t ex genom dammbyggen och bevattningsanläggningar. introduktion av nya grödor och tork tåligare varianter av de traditionella grödorna. Avel och bättre veterinärmedicin som ger friskare och mer produktiv boskap. till sig ska ge näringsrik mat åt människor och djur, skugga åt kaffebuskarna och näring åt marken. Det ångar av växtkraft från den fuktiga myllan. På en odlingslott ligger jorden ännu bar. Samuel Regasa, en ung man i gul tröja och trasiga byxor, förbereder en odlingsbädd. Han ler stort medan han låter vattnet strila från kannan över den torra jorden. Snart ska den också grönska. Text och foto: Karin Hylander, frilansjournalist Världshorisont 2/11 11

12 hållbar utveckling Befolkningstillväxten komplex och känslig fråga Kan familjeplanering minska trycket på de snabbt krympande naturresurserna? Frågan är komplex, menar forskare och andra sakkunniga som Världshorisont talat med. Många andra faktorer spelar minst lika stor roll. Redan för 25 år sedan passerades gränsen för vad världen tål vad det gäller befolkningens belastning på miljön. En växande befolkning har sedan dess inneburit ett allt större tryck på natur och miljö, något som framförallt märks på den snabbt krympande tillgången till rent vatten. Följden har blivit allt från ökenspridning till svält, social oro och flyktingströmmar. Det tog lång tid innan vi insåg vart det barkade, för till skillnad från skogar som krymper och åkerarealer som torkar ut efter överbetning och alltför intensiv uppodling, märktes vattenbristen först när brunnarna började sina, skriver den närmast legendariske miljöprofeten Lester Brown på den amerikanska organisationen Earth Policy Institute. KÄNSLIG FRÅGA Mot den här bakgrunden har det varit naturligt att diskutera barnbegränsning, idag en del av begreppet familjeplanering. Men det är en känslig fråga. Frågan om familjeplanering är onekligen komplicerad. Den är viktig när man diskuterar hållbar utveckling men eftersom den har kopplingar till sex och preventivmedel är den mycket kontroversiell för många aktörer, konstaterar Johan Kuylenstierna på Stockholm Environment Institute (SEI). Han vill därför att diskussionen när det gäller att komma till rätta med en alltför kraftig befolkningstillväxt breddas och framhåller även andra viktiga faktorer. Det är t ex viktigt att betona effekterna av en positiv ekonomisk och social Ett barn som föds i Europa konsumerar mellan tio och 100 gånger mer än ett barn som föds i en fattig familj. Bilden visar barn i Balochistan, Pakistan. utveckling, som även det leder till lägre födelsetal. Eftersom det i första hand handlar om fattigdomsbekämpning är det dessutom lättare att utifrån det perspektivet nå enighet mellan olika intressen, framhåller Kuylenstierna. STARKA KVINNOR Karin Lexén, expert på internationella miljöfrågor på Stockholm International Water Institute (SIWI), pekar för sin del på betydelsen av starka, välutbildade kvinnor när det gäller att tackla befolkningsfrågan. Det minskar definitivt barntätheten, särskilt om kvinnor får möjlighet att utvecklas och komma ut i arbetslivet. Samtidigt framhåller hon att det finns många förklaringar till att kvinnor i fattiga länder ändå väljer att föda många barn. Så länge det saknas fungerande hälsovård i många utvecklingsländer kommer barnadödligheten att vara fortsatt hög. Mammorna vill gardera sig mot dödsfall i familjen, för det måste ju finnas barn som kan hjälpa till med det tunga arbetet hemma, säger Karin Lexén. Befolkningstillväxten är inte heller den enda faktorn när det gäller slitage på naturen. Skiftande konsumtionsmönster har också en enorm betydelse. Ett barn som föds i Europa konsumerar mellan tio och 100 gånger mer än ett barn som föds i en fattig familj. Att enbart titta på antalet barn är därför inte helt rättvisande, framgår det av aktuell statistik. Professor Hans Rosling, välkänd debattör när det gäller utvecklingsfrågor, är för sin del starkt kritisk till uppfattningen att befolkningstillväxten hotar jordens naturresurser. BRIST PÅ KUNSKAP Det råder en fundamental brist på kunskap på det här området. De flesta experter som uttalar sig har en bristande tilltro till framtiden. Befolkningstill växten kommer så småningom att stagnera, säger Rosling och avvisar många av de lösningar som förs fram för att råda bot på den så kallade befolkningsexplosionen, främst då ökad satsning på preventivmedel. Om de cirka två-tre miljarder män niskor, som beräknas tillkomma innan jord ens befolkning stabiliseras, kan få bra sjukvård, skolgång och lära sig leva så energisnålt som möjligt, behöver den förväntade befolkningstillväxten inte vara det hot mot miljön som den ofta utmålas som. David Dahmén, frilansjournalist Foto: FN/WFP/Amjad Jamal 12 Världshorisont 2/11

13 RÄTTVIS FN OCH HANDEL EU FN-fakta Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete Foto: Roger Lundholm/Universitetssjukhuset i Lund Med sitt stöd till multilaterala organisationer stödjer Sverige bl a en förbättrad tillgång till sjukvård, läkemedel och läkare. Bilden visar en mamma och hennes barn på ett sjukhus i Hanoi, Vietnam. Viktig FN-styrning genom svenskt bistånd Omkring hälften av Sveriges utvecklingssamarbete (bistånd) kanaliseras via FN och andra multilaterala organisationer. Sverige är en av de tyngsta aktörerna på området och har ett stort inflytande över de berörda FN-organen. Benin. Tills för tre år sedan tvingades Kindozandji Adové avgöra vilken av hennes tre döttrar som skulle få gå i skolan. Hon hade inte råd att låta alla tre göra det. Hennes ostronförsäljning gav inte tillräckligt med inkomster för att täcka skolavgifterna. Tack vare en mikrokredit från FN:s utvecklingsprogram UNDP på 60 dollar kunde hon skaffa två timmerflottar som hon nu använder när hon fångar ostron. Hon får därmed större fångster och kan sälja mer och nu går alla tre döttrarna i skolan. Niger. I skuggan under några träd på bytorget i Bandé sitter ett 40-tal män i åldern 25 till 50 år. De lyssnar med stort intresse på en man som säger: I fyra års tid har vi dag och natt åkt runt till byarna i regionen för att främja familjeplanering, för att gravida kvinnor ska besöka hälsokliniker, att förlossningar ska ske på sjukhus och att kvinnor och barn ska vaccinera sig. Mannen är utbildad av FN:s befolkningsprogram UNFPA. Syftet är att män ska få kunskap om riskerna som deras hustrur utsätts för om de blir gravida tidigt i livet, för ofta eller inte får vård under graviditeten eller förlöses utan hjälp av utbildad personal. En hustru till en av männen säger: Tidigare var vi rädda för att bli gravida, på samma sätt som för döden. Men nu är vi inte det längre. Våra män är mycket mer insatta nu. Många gånger är det de som ser till att vi kvinnor kommer till vårdcentralen eller sjukhuset. Egypten. Awad (fingerat namn) arbetade som ingenjör vid ett oljeraffinaderi i den libyska öknen. För en vecka sedan ringde hans hustru från hemmet i Ajdabiya. Hon sade att Khadaffis styrkor utsatte staden för raketanfall. Awad lämnade omedelbart jobbet och reste under natten till Ajdabiya. Han fann huset delvis förstört av en raket. Awad frågade en granne om hon visste vart hans familj tagit vägen. Efter flera dagars sökande på olika platser bestämde sig Awad för att ta sig över gränsen mot Egypten till Marsa Matrouh. Där fick han hjälp av FN:s flyktingorgan UNHCR att söka efter sin familj. Familjen kunde återförenas efter några dagar. Awads bror sa: Vi hade givit upp hoppet om honom. Awad sa: Nu kan jag andas igen, samtidigt som han kramade om sin yngsta dotter. Detta är bara tre exempel på vad multilateralt utvecklingssamarbete betyder för människor runt om i världen. Fattigdomsbekämpning i fokus Cirka hälften av Sveriges totala utvecklings samarbete går genom multilaterala organisationer som FN, EU, Världsbanken och en del globala fonder. Den andra hälften går direkt till sam Fortsätter på nästa sida.

14 Foto: Victor Brott Minskad fattigdom genom landsbygdsutveckling är ett exempel på vad Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete bidrar till. Bilden visar ett vägbygge i Mocambique. sveriges bedömningar av vissa multilater FN-organ & år för bedömning UNDP (2008) UNIFEM (2008) UNICEF (2008) UNFPA (2010) UNEP (2008) WFP (2008) UN-HABITAT (2008) OCHA (2008) UNHCR (2010) FAO (2008) WHO (2008) UNAIDS (2008) Relevans i linje med svenska utvecklingsmål Relevant Relevant Relevant Mycket relevant Mycket relevant Mycket relevant Relevant Relevant för Sveriges humanitärpolitiska mål Mycket relevant Relevant Mycket relevant Relevant 1) Organisationernas interna administration, inkl. budgetarbete, rapporterings 2) Hur organisationernas externa verksamhet i fält bedrivs, rapporteras och sty Globala fonden mot aids, tbc & Mycket relevant malaria (2010) ILO (2008) Relevant Världsbanken (2008) Mycket relevant EU-kommissionens utvecklingssamarbete Mycket relevant (2008) arbetsländer, framför allt i Afrika söder om Sahara. Det första kallas multilateralt och det andra bilateralt utvecklingssamarbete. Bistånd är lite förenklat en annan benämning på utvecklingssamarbete. I dag används benämningen utvecklingssamarbete mer än bistånd för att visa att det handlar om just samarbete mellan två eller flera parter och inte enbart ett givande och ett tagande mellan två länder. Att bekämpa fattigdomen är i fokus för allt svenskt bistånd. Den svenska regeringen vill ha hög kvalitet på och se goda resultat av biståndet. Tre områden är särskilt prioriterade för att uppnå en rättvis och hållbar utveckling: demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen samt klimat och miljö. I det multilaterala utvecklingssamarbetet går flera givare samman. De har samma mål och kan med gemensamma krafter bidra till utveckling och fattigdomsbekämpning, vilket ger ett direkt genomslag på de åtta millenniemålen. Sveriges stöd till de multilaterala organisationerna uppgår till mellan 17 och 20 miljarder kronor per år. Det totala svenska biståndet uppgick till drygt 31 miljarder kronor Svensk strategisk styrning I april 2007 antog regeringen en strategi för Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete, Multistrategin. Strategin anger bl a hur Sverige bör samordna sitt engagemang i de multilaterala organisationerna för att få genomslag för de svenska utvecklingsmålen och bättre påverkan på organisationernas verksamhet. Som en direkt konsekvens av Multistrategin utformar Sverige nu även strategier för sitt samarbete med de multilaterala utvecklingsorganisationer som bedöms som särskilt relevanta och viktiga. Bland dessa finns FN:s utvecklingsprogram UNDP, FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation FAO, Världshälsoorganisationen WHO och Världsbanksgruppen. Strategierna utarbetas för perioder om vanligtvis tre till fyra år och fastställer mål och samarbetsformer för arbetet med organisationen i fråga. Många aktörer Det är många aktörer i den svenska förvaltningen som arbetar med multilaterala organisationer. Utrikesdepartementets (UDs) enhet för multilateralt utvecklingssamarbete arbetar med: FN:s fonder och program, som FN:s barnfond UNICEF, FN:s befolkningsfond UNFPA, FN:s kvinnofond UNIFEM (som nu ersatts av UN Women), FN:s miljöprogram UNEP och FN:s utvecklingsprogram UNDP. Utvecklingsbankerna, som Världsbanken och de regionala bankerna. Globala fonder, som Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, GFATM, samt Globala miljöfonden, GEF. Humanitär verksamhet som i stor utsträckning sker inom FN:s ram, som FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd UNOCHA, FN:s flyktingorgan UNHCR och FN:s livsmedelsprogram WFP. UD bidrar i huvudsak med icke öronmärkta pengar till FN-organen i form av obundet basbudgetstöd, medlemsavgifter och påfyllnader av fonder som ska finansiera någon verksamhet. Hur dessa bidrag ska användas beslutas av respektive FN-organ låg dessa bidrag på drygt 11 miljarder kronor. Biståndsmyndigheten Sida bidrar i huvudsak med öronmärkta pengar som går till specifika projekt som FN-organ ska genomföra eller till specifika länder som dessa organ arbetar i uppgick dessa bidrag till drygt 6 miljarder kronor. Förutom UD samarbetar även flera fackdepartement med multilaterala organisationer, framför allt de självständiga fackorganen i FN-systemet. Arbetsmarknadsdepartementet har exempelvis huvudmannaskap för

15 ala organisationer Intern 1) effektivitet God Mindre god Relativt god Extern 2) effektivitet Relativt god Relativt god God Miljoner kr Sveriges bidrag 3) till några FN-organ, Världsbanken och EU God (motsvarande 2008) Godkänd (motsvarande 2008) Relativt god God Relativt god God Inte god Svår att bedöma God Mycket god God (förbättring sedan 2008) Hög (förbättring sedan 2008) Inte god Mindre god Relativt god Relativt god Mindre god Relativt god Godkänd God Mindre god Relativt god Mycket god Mycket god God Relativt god FN:s utvecklingsprogram UNDP FN:s barnfond UNICEF EU-kommissionen (del av biståndet) Världsbanken Europeiska utvecklingsfonden EDF 825 FN:s flyktingorgan UNHCR FN:s livsmedelsprogram WFP FN:s befolkningsfond UNFPA system och styrning. rs, inkl. prioriteringar och behovsprövningar av insatser. 3) Det totala bidraget 2009 från regeringskansliet och Sida. Internationella arbetsorganisationen ILO, landsbygdsdepartementet för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, socialdepartementet för Världshälsoorganisationen WHO och utbildningsdepartementet för FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur UNESCO. Samordning och styrelseuppdrag Sverige har ambassader, eller som det heter representationer, i städer där det finns viktiga multilaterala organisationer. Representationer finns i New York och Genève. I Paris där UNESCO:s huvudkontor finns har Sverige en delegation. I Washington där bl a Världsbanken har sitt huvudkontor sköter en avdelning av Sveriges ambassad kontakterna med banken. I Nairobi, Wien och Rom, som också har stor FN-närvaro, har Sveriges ambassader hand om kontakterna med berörda FN-organ. Samordningen mellan EU:s medlemsstater som finns på plats med egna ambassader eller representationer blir allt viktigare. Samtidigt sker samordning också i stor utsträckning med andra likasinnade givare som t ex Kanada och Norge, samt med representanter för samarbetsländerna. I en del länder där FN:s organisationer bedriver bistånd har Sverige ambassader eller sektionskontor (Sida) som sköter kontakterna med berörda FN-organisationer. Under 2011 sitter Sverige i styrelserna för bl a UNDP, UNFPA, UNICEF, UN Women, UNEP och UNAIDS. Som styrelseledamot kan Sverige påverka FN-organens verksamhet. FN-organ bedöms Våren 2008 gjorde regeringskansliet tillsammans med Sida och svenska ambassader i utvecklingsländer bedömningar av drygt 20 multilaterala organisationer. Nya bedömningar gjordes för ett antal organisationer hösten Bland de organisationer som fick lägst betyg fanns framför allt FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor UN- HABITAT. Bedömningarna används som ett av flera underlag när regeringen ska besluta om stöd till organisationerna, när en organisationsstrategi ska tas fram eller vid en policydialog med organisationerna. Bedömningarna görs med hjälp av en mall där bl a relevans och effektivitet ingår som kriterier. Se tabellen med förklaringar här ovanför. Utrikesdepartementet har producerat en broschyr om det multilaterala utvecklingssamarbetet som går att ladda ner eller beställa gratis på (klicka på publikationer och sök på multilaterala ). Varför behövs multilateralt utvecklingssamarbete? Globala utmaningar kräver gemensamma lösningar. samarbete genom multilaterala organisationer minskar den administrativa bördan hos både mottagar- och givarländer. Gemensamt arbete ger tillgång till mer kunskap eftersom flera aktörer är inblandade. Genom att samverka med multilaterala organisationer kan Sverige vara med och påverka den internationella utvecklings agendan. Sveriges tio i topp 2009 Sveriges rankning bland givarländerna baserat på basbudgetstödets storlek till respektive FN-organ räknat i dollar. Sveriges plats 1:A plats FN-organ 1:a Sverige OCHA 2:a 4) USA UNAIDS 2:a Nederländerna UNFPA 4:e USA UNHCR 5:e Norge UNDP 5:e USA UNICEF 6:e 4) Nederländerna UNEP 4) År 2010.

16 Sverige en supermakt inom multibiståndet Sverige må vara ett litet land men när det gäller bistånd via FN och andra multilaterala kanaler är vi en supermakt. Det säger Per Örnéus, chef för UD- MU; utrikesdepartementets enhet för multilateralt utvecklingssamarbete. Och listan över vilka länder som ger mest pengar till FN-organen talar sitt tydliga språk. För sex viktiga FN-organ däribland UNDP, UNICEF och UNHCR finns Sverige med bland de fem största bidragsgivarna. Sveriges bidrag till FN-organen består i princip av två delar. Dels ett basbudgetstöd som UD-MU har hand om och dels ett stort antal bidrag från Sida till enskilda projekt. Om man tittar på UNDP som ett exempel så ger svenska staten genom UD-MU ungefär 800 miljoner kr om året. Det är ett obundet basbudgetstöd som UNDP använder till sin allmänna verksamhet, säger Örnéus. Sedan ger Sida som biståndsmyndighet specifika bidrag till ett antal FN-projekt och program runt om i världen. Så om Sida t ex för genomförandet av landprogrammet i Tanzania är intresserat av vägbygge för kaffebönder så finns det kanske ett UNDP-projekt som man kan finansiera. Det kallas för multi-bi. Räknar man ihop multi-bi med basbudget stödet så får UNDP ca två miljarder om året i svenskt bistånd. I dagsläget uppgår Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete till ca 17 miljarder kronor vilket är ca hälften av det totala biståndet. Och multistödets andel ökar sakta men säkert, säger Örnéus: Det är inget som regeringen har fattat beslut om men det är en nästan logisk följd av hur världen utvecklas. För vi kan inte som enskilt land vara aktiva precis överallt på precis vartenda område. Men om FN-systemet ska få en större andel av pengarna så förutsätter det också att man kan visa att man är effektiv, att man är i framkant med effektivitet och Den del av det svenska biståndet som kanaliseras via FN och andra multilaterala organisationer blir allt större, säger Per Örnéus på utrikesdepartementet. relevans. Inte för att bidragsgivande regeringar är snåla, utan för att de bryr sig om att målgruppen ska få värde för pengarna. För det är målgruppen, t ex den fattiga afrikanska kvinnan, som det i själva verket handlar om. UD-MU har dels hand om basbudgetstödet men även om den s k strategiska styrningen av FN-organen. Det handlar om att via Sveriges plats i organisationernas styrelser övervaka och påverka hur de bedriver sitt arbete. Vi ansvarar för styrelsearbetet och policydialogen med FN-organen, och vi för även en dialog med andra länder om hur vi vill att FN-organen ska utvecklas och förbättras, berättar Örnéus. Och Sverige är inte bara stort när det gäller pengar på detta område. Vi har en tradition av att jobba multilateralt, vi uppskattar detta samarbete och vi är också upp skattade av de organisationer som berörs. Så vi har en djup och seriös dialog med dem, och stort inflytande och trovärdighet. Sedan 2007 har Sverige en strategi för det multilaterala utvecklingssamarbetet som anger hur arbetet ska gå till och vilka prioriteringar som ska styra. Dessutom finns det särskilda strategier för de organisationer som är viktigast för Sverige. Arbetet med den strategiska styrningen handlar i slutänden om att bidra till att reformera och effektivisera FN-organen, fortsätter Örnéus: De är partners till oss och de blir vad vi gör dem till. Och Sverige är en supermakt på området. Vi tar plats i styrelserummen, de lyssnar på oss. Det är med de här verktygen som vi faktiskt kan bidra till att uppnå en hel del av millenniemålen. Att leverera en effektiv FN-organisation i fält går att göra. Att reformera sammansättningen av säkerhetsrådet är lite svårare. Så om vi ska reformera FN så vet jag vad jag lägger min energi på: det som går att göra och som dessutom skapar en bättre värld! AnnaLena Andrews Läs en längre intervju med Per Örnéus på Foto: UD FN-fakta nr 2/11: Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete Text: Berith Granath. Statistik och fakta från utrikesdepartementet. Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock). E-post: info@fn.se Telefon: Webb:

17 h å l l b a r u t v e c k l i n g Olika bud om genmodifierade grödor En genetiskt modifierad organism (GMO) är en organism som har fått en eller flera gener förändrade på konstgjord väg. Syftet är vanligtvis att göra växter resistenta mot ogräsmedel. Andra syften är att få fram mer näringsrika livsmedel eller grödor som tål extrema väderförhållanden. GMO, genetiskt modifierade organismer, är en fråga som diskuterades på FNförbundets senaste kongress. Bland organisationer och myndigheter i Sverige råder det delade meningar om huruvida GMO är miljö- och hälsoskadliga eller inte. Naturskyddsföreningen är inte emot GMO utan ser till de effekter som odlingen leder till. Ökad användning av bekämpningsmedel är mycket vanligt, trots att man från början sagt sig vilja minska just densamma, säger Emelie Hansson på Naturskyddsföreningen. EU har en väldigt strikt lagstiftning, och GMO är inte något hälso- eller miljöfarligt i sig, säger Marie Nyman på den statliga myndigheten Gentekniknämnden. GM-grödorna sprids med frön och genom pollinering på samma sätt som andra grödor. Men för att den tillsatta genen ska kunna spridas måste GMgrödan ha en vild släkting i närheten, förklarar Marie Nyman. Hon berättar att genmodifierad raps spreds till åkerkål för några år sedan. Men den nya växten fick ingen överlevnadsfördel och hade svårt att överleva. Grödan klarar sig ju bättre där man sprutar ogräsmedel, men har ingen konkurrensfördel utanför jordbruksområdet, säger Marie Nyman. Det är ju i andra jordbruksmarker som superogräset blir ett problem, när ogräset sprider sig dit, kontrar Emelie Hansson. Hon påminner om att Sverige har ett miljömål om en giftfri miljö, och att GM-grödor ofta ökar mängden giftigt bekämpningsmedel i jordbruket. mer kemikalier behövs, förklarar Hansson. Marie Nyman håller med om att resistenta ogräs är ett problem, men säger att det inte beror på GM-jordbruk. Använder man samma bekämpningsmedel år ut och år in på stora arealer kommer några ogräsplantor förr eller senare att mutera så att de klarar av bekämpningsmedlet. Kan då GMO bidra till minskad hunger i världen? Nej, det är en myt, säger Emelie Hansson. GM-grödorna är inte mer högproducerande och de används mest till djurfoder och industriändamål, inte till mat. Dessutom är hunger mycket sällan en fråga om produktion av mat, utan om tillgång till den. Hunger bekämpas framförallt genom en rättvisare fördelning av makt och resurser. Kemiföretaget Monsanto kontrollerar cirka 90 procent av all GM-produktion, bl a genom patent, skriver miljöorganisationen Greenpeace på sin hemsida. Om bönderna bara kan odla GM-grödor kommer den biologiska mångfalden att hotas och bönderna får svårt att klara sig. Bönderna sätts i skuld när de bara får tag i dyra GM-frön, enligt Greenpeace. Men bara för att ett stort företag gör vinst på en verksamhet behöver den inte med nödvändighet vara dålig för alla andra, skriver molekylärbiologen Henrik Brändén på sin blogg, med förklaringen att Monsanto även tar fram grödor som kommer till nytta för Afrikas bönder. Han och Marie Nyman nämner som exempel torktoleranta och svampresistenta matbananer och majs som försöksodlas i bl a Uganda. HÅLLBAR METOD Ekologiskt jordbruk lyfts upp som den hållbara metoden, för både hälsa och miljö, av många organisationer. FN:s livsmedels- och jordbruksorgan, FAO anser att genteknik inte är huvudlösningen för att minska hunger och undernäring, men likväl kan öka och förbättra livsmedelsproduktionen inom jordbruket, skogssektorn och fisket. Men för att minska världshungern måste gentekniken göras tillgänglig för utvecklingsländerna och de fattiga bönderna, skriver FAO på sin hemsida. Det som enligt FAO främst krävs för att minska fattigdom och hunger är politisk vilja och ekonomiska förutsättningar. Elina Sundström, frilansjournalist Foto: FAO/Jon Spaull MER KEMIKALIER BEHÖVS När ett ogräs med bekämpningsmedelsresistens börjar konkurrera på ett fält med en GM-gröda, behövs tyngre kemikalier för att få bort ogräset. Samtidigt behövs det tidigare ogräsmedlet för att få bort andra ogräs. Resultatet blir att mer och En forskare i Pusa, Indien, arbetar med genmodifiering av vete. Världshorisont 2/11 17

18 hållbar utveckling Säkerhetsrådet diskuterade klimatet och situationen i Sudan och vilken hjälp övriga länder ska ge landet. Klimatfrågan i fokus vid I slutet av mars gick ett stort FN-rollspel, Nordic Model United Nations, av stapeln i Kalmar och på Öland. Rollspelet hade 300 deltagare från hela Norden i åldrarna 16 till 25 år och fokuserade på vår tids största fråga klimatförändringarna. Nordic MUN 2011 är det första internationella rollspel som Svenska FN-förbundet arrangerat. I Sverige är det drygt 40 gymnasieskolor, däribland de flesta av våra 32 FN-skolor, samt tre universitet som i vanliga fall arrangerar olika rollspel, säger Helen Huledal, skolansvarig på Svenska FN-förbundet. Men vi har i flera år haft ambitionen att vara arrangör av ett större rollspel som omfattar hela Norden. Eftersom Stagneliusskolan i Kalmar har stor erfarenhet av större rollspel valde vi att arrangera Nordic MUN i samarbete med dem och de norska och finska FN förbunden, säger hon. DELTAGARE FRÅN FEM LÄNDER Vid Nordic MUN, som hölls i Borgholm och Kalmar, deltog runt 300 gymnasieelever och högskolestudenter från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Litauen. I förväg hade deltagarna, som kallas delegater, tilldelats ett av 69 länder. Ett land representerades av fyra personer. Temat för konferensen var klimatförändringarna och hur ett genombrott i FNförhandlingarna om klimatet ska kunna åstadkommas. Klimatfrågan ger upphov till flera intressanta förslag och diskussioner. Vi avstod från att ta med finansieringsfrågan, annars hade delegaterna kunnat lova en massa utan att det hade givit så mycket i slutändan. Nu fick vi många intressanta debatter, säger Helen Huledal. På konferensens första dag samlades delegaterna på Strand Hotell i Borgholm där det hölls en öppningsceremoni. Under ceremonin markerade alla 69 länder sin ståndpunkt och vilka förväntningar de hade på förhandlingarna. Efteråt var det lobbying. Delegaterna hade förberett utkast till olika resolutioner som de sökte stöd för hos länder som de ville samarbeta med. Lobbyingen fortsatte hela kvällen. För delegaterna är detta mer än bara ett rollspel, det är blodigt allvar, berättar Viktor Olsson, som praktiserar på Svenska FN-förbundet. 18 Världshorisont 2/11

19 h å l l b a r u t v e c k l i n g Markus Metsala, Halstein Bagøien Moe och Jonas vuoulek var tre av många utländska studenter som rest till Kalmar och Öland för att delta i rollspelet. Viktor Olsson och Helen Huledal har jobbat i många månader med att förbereda Nordic MUN 2011, det första internationella rollspel som Svenska FN-förbundet arrangerat. Nordic MUN 2011 FYRA UTSKOTT Under den andra dagen var delegaterna uppdelade i fyra utskott Anpassning, Begränsning av utsläpp, Mänskliga rättigheter och Energi och forskning. Över 200 resolutioner var framtagna men efter röstning och hårda förhandlingar i utskotten gick två resolutioner från varje utskott vidare för omröstning och debatt i generalförsamlingen, säger Viktor Olsson. Den tredje dagen samlades utskottens delegater i generalförsamlingen, som var förlagd i Kalmarsalen i centrala Kalmar. En av de mest omdebatterade resolutionerna var skapad av USA och handlade om utsläpp av växthusgaser. På förhand hade resolutionen starkt stöd men i generalförsamlingen riktades kritik mot att den gynnade stormakter som USA och Kina. Stormakterna ansåg att det var orimligt att deras utsläppsnivåer skulle ligga på samma nivå som andra länder utan hänsyn till att de har fler industrier och producerar fler produkter. Det var en bra debatt som resulterade i att några länder drog tillbaka sitt stöd. När det sedan var dags för röstning var det så jämnt att de fick räkna om rösterna för att vara helt säkra. Till slut var det 32 länder för och 35 emot vilket innebar att resolutionen föll, förklarar Viktor Olsson som själv har deltagit i flera FN-rollspel. LAGOM STORT De flesta delegater var från Sverige men Nordic MUN lockade även många utländska studenter. Från gymnasieskolan Rauman Luiko i Rauma, Finland, kom Markus Metsala som representerade Frankrike i utskottet för Energi och Forskning. Rollspel är en fantastisk metod för att lära sig internationella frågor, olika ämnen och att förhandla med andra människor. Det är roligt att få chansen att åka på en sådan här konferens och träffa människor från andra länder. Det är mitt fjärde och största rollspel, och jag tycker att arrangörerna har skött allting väldigt bra, säger han. Norrmannen Halstein Bagøien Moe, som tidigare har deltagit i World MUN med över deltagare, har också en positiv bild av Nordic MUN: World MUN var för stort vilket gjorde att det blev för dåliga debatter. Om jag jämför med Nordic MUN tycker jag att det är mycket bättre att anordna ett rollspel i den här storleken. Det är lagom stort för att få bra och givande debatter. Sedan var det roligt att det var blandade åldrar, gymnasielever och studenter från universitet. Gymnasieeleverna hade flera Världshorisont 2/11 19

20 hållbar utveckling intressanta åsikter och jag blev imponerad av deras kunskap. Halstein Bagøien Moe, som går på University of Oslo, tillhörde Kinas delegation och var bl a med och talade för den omdiskuterade resolutionen om växthusgaser. Det roligaste med rollspel är att gå in i en roll och representera ett land. Det var roligt och underhållande att försöka övertyga andra länder att följa USA:s resolution. Även om man inte personligen sympatiserar med ett lands åsikter och politik så lär man sig väldigt mycket om landet när man läser på inför rollspelet. Genom att sedan diskutera med andra får man även en liten inblick i den politik som deras länder står för, säger han. Ovan: Meteorologen Pär Holmgren föreläste om klimatförändringar i generalförsamlingen. Till höger: Emma-Gun Karlsson från Stagneliusskolan i Kalmar var generalsekreterare för Nordic MUN och ordförande för säkerhetsrådet. EFFEKTIV LOBBYING Med en effektiv lobbying kan även mindre länder påverka världen. Danske Jonas Vuoulek och hans vänner från Roskilde Universitet, som representerade Kenya, hade en resolution som gick vidare till generalförsamlingen. Som ett av Afrikas mest inflytelserika länder samlade vi de afrikanska länderna för att få till en resolution som skulle ge oss mer kunskap och minska konsekvenserna av de förhöjda havsnivåerna. Resolutionen gick inte igenom men jag är ändå ganska nöjd med vårt arbete, med tanke på att vi ganska sent fick veta vilket land vi skulle representera. Samtidigt som generalförsamlingen samlades höll säkerhetsrådet ett sammanträde i en annan del av byggnaden. Säkerhetsrådet, som bl a bestod av de nya medlemmarna Indien, Tyskland, Sydafrika, Portugal och Colombia, diskuterade klimatet och situationen i Sudan och vilken hjälp övriga länder skulle ge landet. Jag upplever att de flesta i säkerhetsrådet gick in i sina roller på ett bra sätt. Det debatterades om varje klausul och lite frustrerande är det att vi inte fick fram ett starkare resultat, säger Emma-Gun Karlsson, generalsekreterare för Nordic MUN och ordförande för säkerhetsrådet. BRINNER FÖR GLOBALA FRÅGOR Emma-Gun Karlsson går tredje året på programmet Samhällsvetenskap/ Internationell vid Stagneliusskolan i Kalmar, som har hjälpt Svenska FNförbundet med logistik och praktiska frågor kring Nordic MUN. Vårt program har en internationell profil och sedan årskurs ett har vi deltagit i och arrangerat rollspel. Jag brinner för globala frågor och tycker att det är väldigt lärorikt med rollspel. Jag har också gått en utbildning för att kunna vara ordförande på olika FN-skolor runt om i landet. Nu fick jag vara ordförande för säkerhetsrådet vilket var roligt för delegaterna var väldigt insatta i situationen i Sudan. Emma-Gun var även generalsekreterare för hela rollspelet vilket gjorde att hon också fick ta ansvar för konferensens gäster. Under torsdagen föreläste meteoro logen Pär Holmgren om klimatförändringar. Han talade bl a om hur viktigt det är att alla människor och länder tar sitt ansvar i klimatfrågan. En annan besökare var Svenska FNförbundets generalsekreterare Linda Nordin Thorslund. Rollspel är en fantastisk metod att lära sig internationella frågor, olika ämnen och att förhandla med andra människor. Genom att arrangera Nordic MUN hoppas vi att intresset för FN blir större och att fler vill jobba med dessa frågor och ha en anställning inom FN i framtiden. Nästa år kommer Nordic MUN att arrangeras i Finland, säger Linda Nordin Thorslund. Text och foto: Pierre Eklund, frilansjournalist 20 Världshorisont 2/11

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Tipspromenad. Fråga X

Tipspromenad. Fråga X Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING... INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Omställningens politik

Omställningens politik Omställningens politik SOS - Ställ om Sverige Förord Detta dokument är en uppmaning till politisk handling. Vi har tagit steget att börja formulera och praktisera det vi kallar omställningens politik eftersom

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren Svenskt skogsfolk i Afrika Den konventionella bilden Elände, elände! Torka Erosion Svält Översvämningar Fattigdom Epidemier Inbördeskrig Terrorism Naturförstöring

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Forum Syds policy för miljö och klimat

Forum Syds policy för miljö och klimat Forum Syds policy för miljö och klimat Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2012-01-23 Senast uppdaterad: 2017-08-31 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: Generalsekreterare Publiceras: Intranätet

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015 Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 Många unga upplever att de inte påverkar samhället och utvecklingen i Sverige Undersökningen visar att

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Förslag den 25 september Geografi

Förslag den 25 september Geografi Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor

Läs mer

DELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT

DELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT DELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT FEM GODA SKÄL 1. Projektet stärker dina elevers självkänsla kring global gemenskap. 2. Dina elever kommer nära ursprungsbefolkningen shipibo-conibo i Peru och får en

Läs mer

Bistånd för hållbar utveckling

Bistånd för hållbar utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 19 september 2003 APP/3590/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP/3590) Joaquim Miranda och Gado

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION BRASILIENS RÅD FÖR EKONOMISK OCH SOCIAL UTVECKLING Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN Belem, 25 26 januari 2010 SLUTDEKLARATION Rundabordskonferensen för

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet. 2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

Vad kommer vi att äta i framtiden?

Vad kommer vi att äta i framtiden? 16 dec 2015 Vad kommer vi att äta i framtiden? Skribent: Benjamin Larsson Tomorrow s Meatball är en visuell undersökning av framtidens mat? en utforskning av några av de många sätt som vi kan komma att

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer