Den 1 maj 1856 erhöll Oskarshamn stadsrättigheter. Det är den sista svenska stad, som döpts efter den då regerande konungen, i detta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den 1 maj 1856 erhöll Oskarshamn stadsrättigheter. Det är den sista svenska stad, som döpts efter den då regerande konungen, i detta"

Transkript

1 Viktiga årtal i skolans historia skolan byggs ombyggnation samt gymnastiklokal annexet byggs samrealskola, (flickskolan upphörde) gamla Hotell Strand blir provisoriskt gymnasium beslut om nytt läroverk, (Vallhallaskolan) inflyttningsklart. Historik Av Adjunkt Olov Andersson Den 1 maj 1856 erhöll Oskarshamn stadsrättigheter. Det är den sista svenska stad, som döpts efter den då regerande konungen, i detta fall Oskar I. Förut hade samhället sedan 1646 varit lydköping under Kalmar och hetat döderhultsvik samt varit en del av Döderhults församling. I kyrkligt avseende blev staden den 1 maj 1873 egen annexfösamling under Döderhult och blev den 1maj 1919 självständigt pastorat enligt Kungl. Maj:ts nådiga brev, kontrasignerat av statsrådet Östen Undén, vår nuvarande utrikesminister. (Denna text är från1960 och bör ses i ljuset av detta, webansvarigs anm.) Om man skall döma efter storleken av de skaror, som numera varje vår skockas utanför läroverkets portar, otåligt trampande av iver att vinna inträde, måtte våra dagars elever besitta en nästan osläcklig kunskapstörst. Så var inte fallet, när Döderhultsvik blev stad. Ännu 1877 funnos i staden syskonkretsar i ålder från femton år och neråt, inom vilka ingen kunde "läsa i bok". I en förteckning över skolpliktiga barn, som höstterminen 1878 försummat Oskarshamns folkskolor, nämner läroverkskollegan Ströhm, som även varit folkskoleinspektör, att en mängd barn utebli för t.ex. arbete på tändsticksfabriken, ofta upprepad rymning, arbete som springpojke, missnöje över utebliven flyttning, "drifver nu på gatorna derför att han ej fick flytta", "måste vara hemma", "arbete på verkstaden", förbjudna av föräldrarna att gå i skolan" o.s.v. Ännu under första världskriget hände det, att pojkar skolkade från aftonskolan för att i stället mot 1:50 kr/tim. plocka ved på Norra Torget åt Bränslekommissionen. I Döderhults socken upprättades den första fasta folkskolan 1843, och den låg naturligtvis i kyrkbyn. Döderhultsvik fick egen sådan genom sockenstämmans beslut den 19 december Ambulatorisk skolor hade tidigare funnits i socken och verkade f.ö. ännu länge. I biskopsvisitationprotokollet av den 26 maj 1776 omtalas, att "som lärare hade man dels Millberg, dels gudfruktiga personer af quinnokönet". Men ännu på 1840-talet gavs undervisning, utom av föräldrarna, "af andra mans-och kvinspersoner hvaraf många saknade allt begrepp om sedlighet och rätt", säger Bergström i sin "Oskarshamns historia" Groningsgrunden för ett läroverk var alltså mager. Men stadens första fäder voro ambitiösa och energiska - de voro smålänningar. Nio gånger hade samhället förgäves sökt stadsrättigheter, och först tionde gången blev det gillt. Och utan överord kan sägas, att ytterst få svenska städer under sin barndomstid haft att genomkämpa så många och stora ekonomiska och andra vidrigheter som Oskarshamn. Att uppföra och inreda ett läroverk var för det unga samhället en tung börda till de många andra i samband med stadsblivandet - man måste blott påpeka, att staden låg på ofri grund och måste under årtionden betala arrendeavgift för sitt territorium till Fredriksbergs egendom. Dock voro stadsborna ivriga att öppna sina tunna smålandspungar för även denna nya utgift. De så vitt bekant första yrkandena på en "apologist- eller elementarskola" i Döderhultsviks köping framställdes Den 30 maj 1844 överlämnades till konung Oskar I en av biskop A.C. af Kullberg förordad petition från "åtskilliga innevånare uti Döderhultsviks

2 köping" om anslag av allmäna medel till inrättandet av trivialskola och uppförandet av därtill behövligt skolhus i köpingen. Regeringen fann ej skäl att i ärendet avlåta proposition till rikets ständer. Invånarantalet i den blivande staden växte emellertid med nästan amerikansk fart. År 1836 var det nära 600, år , och personer. Denna lovande utveckling, en förståelig lust att vara så god som en ann samt det stora avståndet till dåvarande läroverksstäder satte snart pennan på nytt i samhällsbornas händer. År 1847, den 4 oktober, kom en av länsstyrelsen tillstyrkt ansökan, undertecknad av "åtskilliga innevånare i köpingen Döderhultsvik jemte fastighetsegare samt Embets- och Tjänstemän i trakten deromkring" och begärde, att "kongl. Maj:ts täcktes i nåder förordna om inrättadet af en elemetarskola i nämde köping samt hos Rikets snart sammanträdande ständer äska de för ett sådant ändamåls vinnande erfoderligt anslag" Även denna gång blev det nej. Att de fallande dropparna så småningom skulle urholka stenen, det hade ortsborna lärt sig genom det trägna författandet av ansökningar om stadsrättigheter. De fortsatte alltså att bombardera regeringen med anhållan om läroverk, och i februari 1858, nästan två år efter stadsblivandet, beslöto rikets ständer, att ett 2-klassigt elementarläroverk med rektor och en kollegna skulle inrättas i Oskarshamn samt anslog till lön för rektorn och för kollegan rdr riksmynt. Den 5 maj förklarade allmäna rådstugan, att den å samhällets vägnar ville fullgöra, vad som erfodrades för att komma i åtnjutande av den länge och allmänt saknade fördelen av ett elementarläroverk för gossar, vilket löfte främst innebar tillhandahållandet av lämplig skollokal samt boställsrum eller hyrmedel åt rektor. Såväl skolhus som rektorsbostad saknades. I hyresersättning fick rektor första året 200, andra 236, tredje året 250 rdr och rdr. Han hade hela tiden själv betalt 300 rdr men ej haft tillgång till brygghus och måst hyra extra rum åt ett par släktingar, som vistades hos honom, detta fast han var barnlös och den egna familjen alltså ej behövde stort utrymme. Det kan kanske tyckas egendomligt, att samhället hugnats med en hel rad flickskolor, innan läroverk för gossar kom till stånd. Men orsaken var nog inte någon allmänt spridd åsikt om företräde åt damerna, utan dessa flickskolor voro privata affärsföretag, mer eller mindre understödda av kommunen, och de förde en dagsländetillvaro. Bergström säger i sin "Oskarshamns historia" 1906: "Härstädes har allt intill för några år sedan varit inrättade många privata flickskolor, dels samtidigt och dels efter hvarandra, för mer eller mindre försikomna barn och äfven äldre flickor. Här funnos 1860 fyra privatskolor, jämförliga med småbarnsskolor." I "Barometern" annonserar J.M. Bolin 1848 om inrättande av flickpension i Döderhultsvik, och den 2 april 1855 meddelade Hilda Munthe och Olivia Swanström genom annons i "Kalmar-Posten", att de denna dag i Döderhultsvik öppnat en skola för flickor. Den ger undervisning i "Christendom, Svenska, Franska och Tyska språken, Historia, Geografi, Räkning, Ritning samt alla nu för tiden brukliga fruntimmershandarbeten, och om sådant åstundas, meddelas äfven serskild undervisning i Fortepiano- och Guitarrespelning". Två år senare utser allmäna rådstugan direktion för en flickskola, eftersom den nämda tydligen upphört, och auktioner å skänkta saker anordnas vid baler för att skaffa medel. I april 1861 hölls "societetsspektakel" två dagar i följd till förmån för skolan, som inrymdes i fattighuset övre våning och underhölls genom på så sätt som ovan samlade medel samt genom inkomsten av elevernas arbete. Den första verkligen högre flickskolan, som utvecklades till åttaklassig och existerade , logerade i våningen över krogen "Sista styvern", tills den tack vare sin tillväxt fick överta även de f.d. kroglokalerna. En vandring från fattighuset till krogen torde inte vara så vanlig som tvärtom. Det har inte varit alldeles olämpligt att tala om flickskolan, eftersom läroverket blev arvinge till den sista och livskraftigaste, vilket skall närmare omtalas senare. Men låt oss återvända till en manlig omgivning! Staden hade 1858 fått tillåtelse till en elementarskola

3 för gossar; nu gällde det att göra bruk av den. Egna tillgångar att bygga ett läroverkshus, som var stort nog för ett med tiden växande lärjungeantal, saknades givetvis. På uppdrag av allmäna rådstugan ingåvo alltså stadens äldste i augusti 1859 en av K.B. den 29 i samma månad på det kraftigaste förordad anhållan om statsanslag på rdr till uppförande av elementarskolehus. Motioner av samma innehåll väcktes på riksdagen Ansökan avslogs, men det var i alla fall den här gången inte så lång väg från bägaren till munnen. En medlem av statsutskottet berättade privat, att saknaden av ritning och kostnadsförslag varit anledningen till adelsståndets och statsutskottets nej, varigenom motionen fallit. Den 6 juni 1860 fick civilingenjören H. Elfing, adjutant i länets vä- och byggnadsdistrikt, i uppdrag att göra bådadera, och vid förnyad behandling av ärendet beviljade ständerna den 5 oktober rdr utan återbetalningsskyldighet. Såväl länstidningarna som "Nya Dagliga Allehanda" och "Aftonbladet" hade i flera artiklar kraftigt understrukit det berättigade i Oskarshamns begäran. En artikel i NDA förtjänar att delvis återges, eftersom den ger en god belysning över läget på vår stads läroverksfront: "Oscarshamns Elementarläroverk." "Oscarshamn, med sina innevånare, behöfde ett elementarläroverk. Det ligger, som bekant är, på 9 till 10 mils afstånd från Västervik till Kalmar. D man på andra orter uti riket har högre fullständiga läroverk uti städer som ligga 3 till 4 mil från hvarandra, så ansåg man vid förra riksdagen lämpligt att bestå Oscarshamn ett lägre elementarläroverk. Då Skara, Strängnäs, Umeå, Piteå med flera städer med till innevånare hade högre fullständiga elementarläroverk, ville man icke neka Oscarshamn med sina ett af den minsta sorten. Detta var mycket vackert af rikets ständer och erkändes med stor tacksamhet i Oscarshamn, och ingen beklagade sig deröfver, att denna försdel medförde de nya utgifterna för boställe åt rektorn samt hyra för skolsalen. Men med det ökade tilloppet av lärjungar växte bekymmret för erhållande af tillräcklig lokal. Någon sådan finnes nämligen icke i staden att få hyra, emedan ingen byggt synnerligen mera, än hvad det egna behofvet och den egna rörelsen oundgängligen erfodrat. Då ingingo stadens innevånare till K.M. under beklagande af sin oförmåga att bygga ett någorlunda ändamålsenligt skolhusoch anhöllo i underdånighet om dess höga mellankomst för att utaf rikets ständer bekomma ett understöd, det första Oscarshamn någonsin begärt, och kanske också det sista. Hvad här ofvan i korthet är åberopadt, var i denna underdåniga petition utförligare framställdt och på det amplaste vitsordadt af K.B. Men K.M. fann ej för godt att befatta sig härmed. Ett par enskilda motionärer väckte förslag härom vid riksdagen; men - statsutskottet har afstyrkt dessa, n.b. med en rösts pluralitet. Här är fråga om ett ungt, sträfsamt samt af arbeten för allmän räkning utmattadt samhälle verkligen bör lemnas utan ringaste understöd af staten, då detta slösas på andra äldre och vida mer försigkomna samhällen, som kanske icke under århundraden gjort de uppoffringar för det allmänna, som Oscarshamn under några få år. Man kunde äfven fråga, om det är skäl, att Strängnäs med sina innevånare erhåller rdr till läroverksbyggnad, oaktadt det förut eger en sådan, under det Oscarshamn med sina innevånnare icke kan erhålla rdr till understöd för uppförandet af en läroverksbyggnad, oaktadt det förut alldeles saknar en sådan." Nu blev det naturligtvis fråga om platsen för läroverket. Den, som erinrar sig, att placeringen av varmbadhus i nästan 25 års tid givit upphov till spaltkilometrar, uppsving för bläckproduktionen i landet och satt färg på stadsfullmäktiges debatter under denna långa tid, förstår utan vidare, att läroverkets läge kunde ge anledning till många och långa kraftmätningar mellan andens dåtida tungviktare i staden. Men frågan var mer brännande än någon värme i ett varmbadhus; den växande elevskaran måste ha någonstans att ta vägen.

4 Av tvingande skäl föll avgörandet alltså inom kortare tid, men cirka 1 1/2 år fördröjdes dock arbetets påbörjande genom delade meningar. Det rådde bland de röstägande starkt skilda åsikter om vilket som vore fördelaktigast för staden, att inköpa skollärare Zetterbergs obebyggda och änkefrun Cronsteds därintill gränsande tomt vid Lilla torget, respektive nr 71 och 72, eller att utnyttja stadens egen, obebyggda tomt nr 161 snett emot rådshuset. Visserligen avsåg arkitekt Elfvings uppdrag nr 161, men frågan var ej därför besvarad. Den 1 februari 1861 förelåg också en ritning av förste arkitekten i överintendentsämbetet J.A. Haverman för samma tomt, och den 19 februari valde allmäna rådstugan arbetsdirektion för bygget med läroverkets rektor Dahlström, handl. Gustaf Johansson, C.M. Petersson och P. Deurell som medlemmar. I förbigående sagt: godsägare Hultenheim på Fredriksberg kallas ofta stadens fader, men i så fall bör Deurell åtminstone få epitetet stadens uppfostrare, ty från denna tid till sin död 1896 hade han - inte ett finger men - båda händerna i avgörandet av praktiskt taget allt i stadens näringar och offentliga liv. Nå, vid ovan nämnda sammanträffande framhölls, att man på grund av torgtomternas bergiga beskaffenhet måste bekosta dyrbara sprängningar där, och framsidan av huset måste ha en fot hög granitsockel, vilket skulle förrycka byggnades propotioner, då den var ritad för en stenfot på 1 1/2 fot. Vidare hade änkefru Cronstedt betingat sig att få kvarbo till sin död i ett hus på hennes tomt: allt detta samt inlösen av tomterna skulle starkt fördyra bygget. Det avgörande beslutet fattades på nästa allmäna rådstuga den 7 april. Rådman J.G. Engström, handl. C.M. Petersson och J. Widegren (förf. Gunnar Widegrens farfar) förordade tomten vid torget för dess centrala läge och Engström bl.a. även därför, att tack vare den höga stenfoten spruthuset kunde inrymmas i byggnadens nedre del. Häremot framhöl Deurell i ett långt och övertygande anförande, att detta fodrade dyrbar sprängning, att närheten till torget vore olämplig på grund av bullret där och faran för >>de små gossarne>> att passera de många å torget oftast lösstående hästarna (Lilla torget var då som nu salutorg) samt att platsen för lekar bleve för liten. Vidare skulle skolhuset >>nedtrycka>> torget och ej passa till de övriga byggnaderna >>hvaribland socitetshuset är en verklig prydnad för torget>> men komme att undanskymmas av skolhuset med dess oproportonerligt höga stenfot. - Vad bullret bertäffar, kan man undra, vad Duerell skulle ha sagt 100 år senare i mopedens tidevarv; på danska heter den >>knallert>>. Rektor Dahlström förordade tomten vid rådhuset, bl.a. emedan där funnes möjligheter till utvidgning och lämplig sten sten kunde erhållas från själva tomten samt från rådhusets tomt; vidare vore hamnen så nära, att körslor av sjöledes anlänt material bleve billigare än till torget. Röstning om läget företogs efter taxeringslängden, varvid 155 röster av 20 röstande avgåvos för platsen vid rådhuset, 88 röster av 15 röstande för torgtomten. Magistraten och prosten Carlstedt delade majoritetens åsikt. Dagens båda segerherrar, Dahlström och Deurell, återfunnos i skilda läger, då byggnadens placering på tomten skulle avgöras. Deurell ville ha den ett stycke in på tomten, så att >>prunkfulla och lämpliga>> planteringar kunde anläggas mellan den och gatan. Inom arbetsdirektionen voro meningarna rätt delade, men rektor Dahlström yrkade på att den skulle placeras i gatulinjen. Där var grunden säkrast, vilket gjorde bygget billigare (ett stycke från gatan låg ett kärr, som måste utdikas och fyllas), planen för lekar etc. bleve större, och uthusen kunde bilda två flyglar, som i någon mån skyddad för hårda vindar. Gymnastiken i det fria kunde försigå mera obehindrat även därför, att allmänheten enligt av Dahlström föreslagen placering ej shulle störa så mycket, och att gatans utseende bleve mera reguljärt. Hans åsikt delades av byggnadskommitén. Den 29 april beslöt magistraten, att skolhuset skulle placeras i gatulinjen, vilket borde ske enligt byggnadsordningen av den 23 juli 1846 och därför att det då ej riskerade undanskymmas av eventuellt blivande byggnader.

5 På utlyst entreprenadauktion för bygget kunde inga antagbara bud erhållas, men den 28 september 1862 avslöts kontrakt med byggmästare J.A. Ljungqvist (farfar till författaren Ivar Ljungqvist) från Kristdala. han nöjde sig med en betydligt lägre summa än som fodrats på auktionen. Vissa betänkligheter framfördes mot att han ej kunde ställa borgen, men de billiga villkoren lockade, och han fick uppdraget. Kungl. Maj:t hade fastställt Havermans ritning. Kostnaderna för skolhuset med två uthus uppgingo vid 1863 års slut till :37 rdr rmt, men ännu 1869 måste staden betala 645:54 rdr för arbete, som Ljungqvist i strid med kontraktet lämnat ofullbordat, väl i brist på medel. Det som utförts, var emellertid noggrant och rejält byggt. Vid början av höstterminen 1864 hade arbetet fortskridit så långt, att skolan kunde inflytta i egna lokaler, fastän gymnastiksalen och två klassrum därintill färdigställdes först under läsårets lopp. Lokaler för undervisning hade förut hyrts, först hos sjökapten J.E. Petersson, nr i stadsdelen Herkules vid Lilla Torggatan, d.v.s. troligen nuvarande Östra Torggatan, kvarteret Myran och läsåret hos konsul N.G. Wijkström, sannolikt i dåvarande nr 160 Slottsgatan, där senare hotellrörelse bedrevs. T.o.m var hyran 150 rdr per termin, senare 200 rdr. Gymnastikundervisningen skedde 1858 i den s.k. Råbergska salen, från 1859 i doktor Bermanns s.å. uppförda badanstalt å Badholmen mot en avgift av 10-12rdr per termin. Skolplanen mätte från början kvadratfot men blev 1899 i det närmaste fördubblad genom inkorporering från Döderhult, till vilken församling området näst intill hört till Byggnaden, i två våningar, har rena, vackra linjer och är synnerligen välproportionerlig. Ett inte ovanligt omdöme är, att den är stadens vackraste byggnad. Den vetter med entrén mot Oskarshamns av natur och av människohand väl danade stadspark, som bildar fortsättningen på planen. Från byggnadens andra sida har man utsikt över hamnen, Kalmarsund och Blå Jungfrun. Få svenska läroverk ha lika vackert läge. Stadens förste borgmästare, Ludvig Dahlström - i förbigående sagt ej släkt med rektor Dahlström - var mycket intresserad för trädgårdsanläggningar. Bl.a. planterade han - enligt uppgift år i ett hörn av skolgården nära byggnaden en pil av en i Sverige sällsynt art. Då planen varit ett kärr, som först i början på 1900-talet slutgiltigt dränerade, voro växtbetingelserna goda, och den växte ut till ett lika vackert som jättelikt träd, en stor prydnand för planen och parken. Tyvärr måste den för några år sedan fällas, då dess ålder och tyngd gjorde den farlig för byggnad och passerande personer. Den 8 juni 1865, då läsåret avslutades, invigdes läroverket av eforus, biskop Genberg, en av svenska kyrkans främsta vältalare under förra seklet. Enligt samtida skildringar höll han ett glänsande föredrag om bildningen och dess inflytande på samhället. I årsexamen avlade lärjungarna de vackraste på under läsåret inhämtade kunskaper, varför biskopen uttryckte sin fulla belåtenhet och uttalade sin tacksägelse till lärarna för deras nit och omtanke vid ledningen av de ungas studier, varjämte han i vackra och till hjärtat gående ord tolkade den erkänsla, han som läroverkets eforus och bildningens målsman samt samhället vore skyldiga rektor Dahlström, såsom den där grundlagt och sedemera utveklat och fullkomnat detta läroverk. En kommitté hade fått i uppdrag att för högst 200 rdr föranstalta om högtidligheter i samband med skolans invigning, men av någon anledning blev festen ej av. Det anslagna men ej disponerade beloppet, 195:50, skulle i stället läggas till skolans av frivilliga bidrag bildade stipendiefond. Dessa bidrag hade skänkts i samband med firandet 1864 av den svensk-norska unionens 50-åriga bestånd. I april 1866 anhöll rektor om ett års ränta, 12 rdr, å dessa 195:50 rdr, vilka av brist på medel ej kunnat utbetalas. DK vägrade, men stadsfullmäktige beviljade den 3 augusti 12 rdr. Nästa år tillstyrkte DK den 23 maj 12 rdr ränta för det gångna året. >>Beträffande Rector Dahlströms ansökan att beloppet 195:50 Rdr 50 öre måtte höjas med 4: 50 öre (sic!) till jemt 200 Rdr anser Drätselkammaren, ehuru summan är obetydlig, för prinsipens skull sig icke kunna (sic!) tillstyrka utbetalande, synnerligast i en tid då en mängd klagomål höres af arbetande klassen som bidrager till

6 StadsCassan men hvaraf få havfa fördel af läroverket.>> Sparsamhet var en nödvändig dygd; 1868 anhöll flickskolan i fattighuset, att staden måtte anbringa en dörr i trappan för att avskilja hjonen i nedre våningen från flickskolan, vars undervisning de ofta störde, men svaret blev nej, ty dörren skulle kosta 12 rdr. Vad anbelangar >>den arbetande klassens>> ringa fördel av högre läroanstalter, avslog DK ännu 1882 en ansökan om understöd till den dåtida flickskolan, grundad av kollegor vid läroverket; de mindre bemedlade hade ingen nytta av den och borde alltså ej betungas med avgifter till den. Dock voro i läroverket t. ex. år elever söner till arbetare, 1 son till torpare. Och den 7 juni 1867 beslöto stadsfullmäktige, att 200 rdr skulle utbetalas och insättas i Oskarshamns Filialbank. Därmed steg stipendiefonden, skolans första, till ca rdr rmt. Som redan framgått, var skolans förste rektor - och första året ensam ordinarie lärare - fil. dr Carl Axel Dahlström, född 1823 i Resmo på Öland, t. f. rektor den 2 oktober 1858, ordinarie rektor från 2 februari 1859 till sin död 26 december Han var även stiftets förste folkskoleinpektör från 1861 till sin bortgång, dessutom verksam kommunalman. Vik. kollega var läsåret fil. dr H. F. Hultman. Den förste ordinarie kollegan här blev fil. dr Ernst L. Ekman, lärare här från höstterminen 1859 till 1877, då han tillträdde rektoratet i Borgholm, vartill han meriterat sig genom att under flera perioder ha varit t. f. rektor i Oskarshamn. Dahlström var som folkskoleinspektör och lndstingsman ofta tjänstledig. Även Ekman var kommunalman. Elevantalet var höstterminen , år , Namnen på de första 15 voro: Oscar Fredrik Deurell, Claes Gustaf Emil Engström, Anders Henning Holmberg, Johan August Klingberg, Carl Oscar Lagerhamn, Carl Herman Maurin, Carl August Olsson, Pehr Alfred Olsson, Johan Gustaf Petersson, Carl Emil Samuelzon, Carl Peter Storm, Frans Oscar Stråhle, John Leonard Nicolaus Wijkström, Frans Olof Oscar Österman och Pehr Wilhem Österman. eleven Wijkström tillhörde den bland Oskarshamns borgare sedan snart 300 år i obruten följd ännu verksamma och tidvis dominerande släkten Wijkström, >>Sveriges äldsta borgarsläkt>>. Äldst voro han och Klingberg, födda 1842, yngst Engström, född Endast 6 av de 15 flyttades till andra klassen vårtterminen en proportion, som inte skulle godtagas i våra dagar, då ju även i läroverksundervisningen den gamla sanningen skall tillämpas, att fartyget med lägst hastighet bestämmer konvojens fart. De första 6 åren funnos blott 2 klasser, men samtidigt med inflyttningen i det nya skolhuset beviljade ständerna anslag till en extra lärare, så att läroverket blev treklassigt. Höstterminen 1866 blev den extra befattningen ordinarie. Åren 1865, 1867, 1875 och 1876 ansökte stadsfullmäktige om läroverkets utvidgning till 5-klassigt; oskarshamnarna hade ju av erfarenhet lärt sig, att uttröttningsmetoden ger goda resultat, och invånarantalet hade under de 20 åren efter stadsblivandet mer än fördubblats. Mycket riktigt anvisade riksdagen kr till 5 klasser, >>reala linjen>>. En ansökan 1880 om att skolan bleve 5-klassig även å >>klassiska linjen>> avslogs till stor sorg för Dahlströms efterträdare, rektor J. A. Sandberg, som var en mycket varm vän av latinet och vårterminen 1874 lär ha hållit ett >>liktal>> över skolan, eftersom latinet ej vidare fick läsas där. Den hade varit uppdelad i real- och klassisk linje;1872 gingo av andra och tredje klassernas lärjungar 18 på klassisk, 11 på reallinjen. Hela elevantalet var då under höstterminen 50. Språkundervisningen var f. ö. ett kapitel för sig under de två första årtiondena, så rik på nyheter och omkastningar, att våra dagars försöksfrämjande skolöverstyrelse skulle varit lycklig över den, om blott tyska språket varit mer undanskymt. Höstterminen 1858 undervisades endast i franska språket. År 1859 undervisades endast i tyska språket. Åren undervisades i tyska, franska, engelska, latin och grekiska. Åren undervisades i tyska, engelska och latin. Åren undervisade i tyska. Åren undervisades i tyska och engelska. Efter 1878 i tyska, franska och engelska. De första åren pågick undervisningen måndagar och torsdagar kl. 7-9, 10-12, onsdagar och lördagar 7-9, 10-1, varjämte övning i musik och gymnastik ägde rum tisdagar och fredagar kl.

7 3-5 e. m. Rektor beräknade dagliga överläsningstiden till 1 timme i första, 2 timmar i andra klassen. Fram till 1860-talet är den vanliga uppgiften, att hemarbete för första klassens lärjungar ej behövts, för andra klassens erfordrats 2-3 och för tredje klassens 6-8 timmar per vecka. För läsåret antas den dagliga överläsningstiden i klass 5 vara 3 timmar för 3-4 läxor, i första klassen 1 timme. Efter sekelskiftet sjunka dessa siffror något. Ungefär 1870 varierade elevernas ålder i första klassen från 10 till 15 år, och medelåldern var där 12 1/4 år, men något årtionde senare är medelåldern i första klassen ej fullt 11 år. På 1880-talet undervisades alla söckendagar kl. 7-9 och 11-2; måndagar och tisdagar även 5-6 e. m. Morgonbön hölls kl Dessutom förekom teckning å delvis andra tider: måndagar 4-5, tisdagar 1-2 och 4-5, onsdagar och 1-2, fredagar 12-1 och 1-2, lördagar 1-2, sång: tisdagar och fredagar 1-1/2 2 och 4-5, onsdagar och lördagar 4-5; musik: onsdagar och lördagar 3-4; gymnastik alla söckendagar 9-1/2 10 och 1/ ; vapenövningar: alla lördagar 5-6 e. m. Gymnastiken försigick vår och höst vid gynnsam väderlek på skoplanen, som 1887 uppges till blott 1.288,40 kvadratmeter, varav hälften planerad och grusad. Enligt en redogörelse för 1876 förekom det senaste läsåret gymnastik utan redskap 52 timmar, med redskap 32 timmar, fria övningar och lekar 22 timmar, gevärsexcersis med trägevär och järnbajonett, marcher och infanterimanövrer 30 timmar. Även i det oscariska Idyllien anslogs alltså en ej ringa tid åt förberedande militärutbildning för pojkarna. Vårt sekels komprimerade fred, frid och demokrati, som sänkt sig över världen, har ju gjort dylik obehövlig och förkastlig. Sommaren 1882 uppläts gymnastiklokalen för brunnsdrickning, möjliggjord genom från annat håll importerade flaskor, men deltagarantalet var ringa - f. ö. liksom sommaren 1883, då brunnsdrickningen flyttades till bryggeriets nyuppförda kiosk i parken. Ett par siffror om materielen borde kanske komma med. Läsåret användes för ökning av boksamlingen 5 kr. och för den övriga undervisningsmaterielen 530: 63 kr.; året voro siffrorna respektive 6: 50 och 56: 50 kr., för böcker 6: 50., övrig undervisningsmateriel 24: 16kr., inredningsmateriel 9: 50. Läroverkets nye rektor J. A. Sandberg hade varit rektor i Borgholm, innan han 1870 tillträdde befattningen här. Sandberg var den siste rektor härstädes, som utnämts på livstid eller till pensionsålderns inträde. Han avgick 68-årig den 1 februari 1902 men hade under de 32 åren som rektor ej tjänstgjort ens halva tiden, eftersom han i 20 år var landstingsman, i 18 riksdagsman, flera år statsrevisor och dessutom anlitades i många kommunala uppdrag; bl. a. var han stadsfullmäktiges ordförande. Bergström antyder hans högkonservativa och sparsamma läggning och säger om honom, att han som skolman >>tillhörde (den gamla goda tiden) med utanläsning, latin och aga>>. Den, som vill ta del av oförblommerade - därför ej nödvändigtvis rättvisa - omdömen om honom och Oskarshamns läroverk och lärare under hans tid, hänvisas till f. d. landsfiskal Karl Wikjkströms memoarer. Författaren har doppat sin penna i galla, blod och etter. trots sin i såväl det offentliga som enskilda livet bjärt i ögonen lysande sparsamhet har rektor Sandberg understött och hjälpt fram flera obemedlade unga män. Han efterlämnade en betydande förmögenhet, varur vid hans död 1905 enligt testamente kr. överlämnades till läroverket som en stipendiefond. År 1880, då inredningen i skolbyggnaden ännu ej undergått några större förändringar efter uppförandet, hade den 13 rum. I nedre våningen funnos 1 läsrum för kl. IV och 1 för kl. V, 2 rum för samlingar, 1 rum och kök till vaktmästarbostad, 1 för sång och musik. I övre våningen: samlingssal, 3 läsrum för klasserna I-III, 1 större tambur. Gymnastiklokalen gick igenom båda våningarna. Alla rum hade kakelugnar utom gymnastiklokalen, som ej kunde uppvärmas, förrän brukspatron G. Tillberg 1883 skänkte en större, begagnad järnkamin. Någon annan ventilation än genom kakelugnarna fanns ej. Fotogenlampor användes under den mörka tiden. Bänkarna voro tvåsitsiga. Läkarvården bestreds av stadsläkaren.

8 Den 5 november 1879 hade rektor Sandberg påpekat en del brister i uthusen och själva skolbyggnaden samt med skärpa krävt uppförandet av en ny gymnastiklokal för vinnande av nödiga utrymme. En kommitté, bestående av rektor, apotekare C. F. Ström och redaktör C. O. F. Severin tillsattes. År 1880 fick stadsbyggmästaren i uppdrag att göra ritningar och kostnadsförslag för dåvarande gymnastiklokalens förändring till klassrum, till ombyggnad av uthusen och nybyggnad av gymnastikhus. Enligt hans förslag av den 16 januari 1881 skulle ett nytt, mindre gymnastikhus på uthusens plats kosta : 30 kr. och ändringarna i skolbyggnaden 3.577: 16 kr. Samma år beviljade stadsfullmäktige kr. under förutsättning, att läroverkets kassa bidroge med minst kr. Arbetet med grunden skulle ha påbörjats följande vinter för att ge stenarbetarna sysselsättning, men det dröjde länge än, bl. a. emedan DK ville uppta ett stort amorteringlån för att skaffa medel även till ny folkskola och nytt fattighus. Först 1885 påbörjades arbetet, den 21 augusti 1886 var ombyggnaden av läroverkshuset färdig, och den 4 oktober avsynades gymnastikhuset, som dock ej putsades och målades förrän sommaren Det hade före dessa senare arbeten kostat kr. inklusive kr. för >>nya, serdeles ändamålsenliga gymnastikappareljen>>. Det ligger 67 meter från läroverkshuset på en tomt, som vid uppförandet tillhörde Döderhult och ej förrän den 1 januari 1898 införlivas med Oskarshamn. Stadsbyggmästaren, ingenjör G. Hultqvist, hade verkställt arbetet. Ombyggnaden av skolhuset kostade 5.012: 56 kr. och betalades med hälften var av stadsfullmäktige och läroverkets byggnadsfond. I nedre våningen funnos nu 1 klassrum, 1 rum för fågel- och äggsamlingar, korridor, 1 rum för mineralsamling samt fysisk och geografisk materiel, 1 biblioteksrum, 1 sångrum, 2 teckningsrum, 1 rum+kök för vaktmästaren. I övre våningen: 1 tambur, 1 samligssal, 4 klassrum, 1 korridor, 1 kollegierum. Ventiler insattes. Under sommaren 1895 fick läroverket plåttak i stället för skiffertak; skiffer blev lätt otät, och dess tyngd frestade takbjälkarna för hårt. Sommaren 1900 inleddes elektriskt ljus, varvid klassrummen fingo 4-5, teckningsrummen 6 och samlingssalen 12 lampor á 16 normalljus. Först 1902 kom elektriskt ljus i gymnastikbyggnaden, 4 nernstlampor á 65 normalljus, f. ö. på ansökan av Oskarshamns Idrotts- och Lawntennisklubb. Som redan nämnts, pensionerades rektor Sandberg den 1 februari 1902 och efterträddes den 1 juli samma år av rektor Daniel Högbom, fil. kand. och dittills adjunkt i Kalmar. Ett par månader efter rektor Sandberg avgång dog skolans musiklärare sedan 1860, musikdirektör A. G. Sandberg, från början organist i Döderhult och ej släkt med sin namne rektorn. Från 1892 års ingång hade musikdirektören varit tjänstledig på grund av sjukdom. Det märktes snart, att en nyare tid gjort sitt inträde i och med Högboms rektorat. Höstterminen 1902 började morgonbönen först 7.15, höstterminen 1904 pågick den , varefter läsning vidtog till 9.30 Så kom frukostrast till 11.30, varefter lektioner pågingo till 2.05 med 10 minuters raster. en del lektioner i övningsämnen förlades dock till eftermiddagar och kvällar. Läsåret ändrades tiderna: morgonbön hölls , läsning , (från höstterminen ). Under det att lärjungarna förut varit tvungna att varje söndag bevista gudtjänsten i kyrkan (vid nattvardsgång i stället gudtjänst för dem i gymnastiksalen), behövde de nu endast delta två söndagar i per månad. En lärare övervakade, att skolk ej förekom. Ensitsiga pulpeter inköptes undan för undan i stället för de gamla tvåsitsiga bänkarna, som 1909 voro helt ur bruk. Deltagandet i frivillig slöjd i folkskolans slöjdsal hade förut varit rätt sporadiskt. Första ansatsen till dylik undervisning gjordes 1866, då på förslag av godsägare Hultenheim en kunnig man engagerades för att undervisa folkskolans barn i korgflätning. Visserligen hade DK avstyrkt, eftersom pengar saknades; annars vore det nyttigt och önskvärt, >>om en sådan lärdom kunde beredas fattige personer>>, men stadsfullmäktige anslogo detta och följande år 100 rdr för ändamålet. Rektor Högbom hade själv genomgått en pedagogisk kurs i slöjd vid Nääs slöjdseminarium och uppmanade läroverkets

9 elever att delta i den nu mera avancerade slöjdundervisningen. Höstterminen 1903 betalade varje deltagande elev en avgift av 1 kr., vårterminen : 50 kr.; återsoden fick slöjdlärare O. F. Embring ur slöjdfonden. Läsåret erhöllos 225 kr. i statsbidrag, kr. varför lärjungarna sluppo extra avgifter. Såväl 1901 som 1902 dränerades, planerades och grusades ytterligare delar av tomten, sommaren 1904 uppfördes brygghus vid gymnastikhuset, och avträdena flyttades till lämpligare plats. Slutligen uppsattes bommar i olika höjd för kroppsövningar på skolgården. Den 1 juli 1908 förordnades rektor Högbom till rektor i Sala och efterträddes här av rektor John Asplund. Då var skolan realskola. År 1878 hade den blivit >>Oskarshamns lägre allmänna läroverk>>, och från höstterminen 1906 kallades den >>Realskolan i Oskarshamn>>. Rektor Asplund mildrade gudtjänst tvånget till 1 á 2 söndagar per månad, från höstterminen söndag. Ett lärjungebibliotek med 60 band, avsett för de 3 högsta klasserna och öppet 1 dag varannan vecka, tillkom höstterminen Hösten 1906 anmälde kollegiet, att det dåvarande läroverkshuset var för trångt; skolan hade ju blivit 6-klassig. Rektor ville ha ett nytt läroverkshus, men DK avstyrkte; en påbyggnad med en våning borde räcka. Byggnadsnämden ansåg emellertid att en påbyggnad vore >>vanprydlig och stridande mot byggnadsordningen>>. Under 1907 och 1908 uppgjordes dock ritningar och kostnadsförslag för påbyggnad och installerande av värmecentral i källaren under huset; den 23 november 1908 betalades för två sådana förslag 2.120: 25 kr. Av brist på medel kom intetdera förslaget till tuförande, och källarvåning saknas fortfarande under gamla läroverkshuset. Den 2 februari 1909 ansökte stadsfullmäktige hos Kungl. Skolöverstyrelsen om godkännande av >>bifogade provisorium>>, och överstyrelsen fann den 25 maj intet hinder föreligga för hittillsvarande byggnads användning högst 5 år med föreslagna ändringar. Under sommaren 1909 åstadkoms för kr. ett provisorium, varigenom mellanväggar borttogos i nedre våningen, så att två rymliga salar vunnos, den ena för naturvetenskapliga ämnen och dithörande samlingar, den andra för teckning. Ett nytt klassrum erhölls genom att ta vaktmästarbostaden i anspråk. Vidare funnos i bottenvåningen korridor genom husets hela längd, kollegium med bibliotek, rektorsexpedition och vaktmästarerum. I övre våningen voro bl. a. samlingssal och 5 klassrum. Den 27 januari 1914 klagade kollegiet över att lokalerna voro för trånga och ohygieniska och bad stadsfullmäktige att uppföra en ny byggnad. Dessa sände den 3 mars till överstyrelsen ritningar och förslag till nybyggnad samt ändring av gamla skolbyggnaden. Arbetet började i maj Annexet som byggnaden brukar kallas, placerades ungefär mitt emot gymnastikhuset, så att de tre byggnaderna bilda hörnen i en triangel. Kostnaden var cirka kr. och stilen moderniserad italiensk renässans. I källarvåningen voro pannrum för central uppvärmning och rum för kolupplag. Bottenvåningen innehöll en stor hall, två rum och kök för vaktmästaren, ritsal med skuggrum samt rum för undervisningsmateriel. I övre våningen funnos laboratorium, två materialrum för fysik och kemi, en hall, en lärosal för biologi, fysik och kemi med tre materialrum. I gamla skolan skaffades en stor hall genom slopandet av rit- och museisalarna och genom korridorens eliminerande i nedre våningen ett nytt klassrum samt utvidgat kollegierum. I övre våningen erhölls ett klassrum i reserv. Läsåret indrogs vattenledning, som staden just skaffat sig, i såväl läroverkshuset som gymnastikbyggnaden, året efter även i annexet. - Lärjungeantalet var vårterminen , vårterminen De obligatoriska gudstjänstbesöken inskränktes läsåret till ett i månaden, och fr. o. m. nästa läsår omnämnes de ej längre, ha alltså troligen avskaffats.

10 Den sista juni 1920 pensionerades rektor Asplund och efterträddes omedelbart av rektor Hugo Grimlund. Samtidigt inrättades en bibliotekariebefattning, och dess första innehavare blev adjunkten pastor Henning Sjögren. Vid slutet av vårterminen 1924 funnos i läroverksbiblioteket band, i lärjunge biblioteket 100. ett rum i övre våningen uppläts för biblioteket. Slöjdundervisningens existens hotades, sedan riksdagen 1924 bestämt, att staten utbetalade bidrag till lärararvoden, endast om vederbörande kommun åtoge sig hälften. Detta gjorde stadsfullmäktige i Oskarshamn, och undervisningen fortgick, uppdelad på 6 avdelningar med två timmar under en dag i veckan för vardera. Ur en slöjdfond anslogos årligen 75 kr. till slöjdpremier, ur en annan 75 kr. till verktyg. Samma år, 1924, anlades en 60 cm bred matjordslist med rosor och klängväxter längs läroverkets gårdsfasad, och gårdsplanen utfylldes och vältades, varjämte stuprännorna fingo direkta avloppsledningar. Från 1 juli 1929 blev rektor Grimlund rektor vid Vasa realskola i Stockholm och efterträddes här av Johannes Dalgård, adjunkt vid skolan sedan 30 juli Hans rektorat kom att vara till utgången av vårterminen Nästan samtidigt med rektor Grimlund, den 1 april 1929, avgick dåvarande kontraktsprosten Gustaf Linderoth som skolans inspektor och efterträddes av borgmästare Henning Grauers, som från vårterminen 1933 ersattes av teol. lic., fil. kand., kyrkoherde (sedemera kontraktsprost) Erik Meurling i Kristdala, den tyvärr siste i ättens långa rad i Kristdala prästgård. En den 13 juni 1922 tillsatt kommité hade i uppdrag att avge förslag till ordnande av stadens skolfråga och föreslog den 7 november ett läroverk, som skulle inrymma samrealskola, flickskola av C-typ, samgymnasium med nyspråklig och reallinje. Stadsfullmäktige framförde förslaget till då arbetande skolkomission, som i tysthet begravde det. Genom 1927 års skolreform ersattes den 6-åriga realskolan här med en samrealskola uppdelad på en 5-årig och en 4-årig linje, varav följde äkat behov av bl. a. klassrum. Ett skaffades 1929 genom ändring av kartrummet, varvid kartorna flyttades till vinden, ett annat följande år på bekostnad av övre hallen i gamla skolhuset. Den 11 november 1933 tillsatte stadsfullmäktige en kommitté för fullständig och allsidig utredning av samrealskolans byggnadsfråga, men det kom att dröja med resultaten, frånsett att stadsfullmäktige den 14 november 1933 för kr. inköpte det intill läroverket liggande förutvarande Strand Hotell, delvis på grund av möjligheten att framledes inreda klassrum där. Höstterminen 1935 uppläts i >>Strand>> ett rum till frukostrum för långväga elever. Beträffande eleverna voro de vårterminen stycken, vårterminen och vårterminen Stegringen berodde till stor del på att sistnämda år samrealskolan var fullständigt genomförd och stadens flickskola samma termin upphörde. Med tiden blevo flickorna i läroverket betydligt flera än gossarna. Bland eleverna verkade sedan seklets första år Oskarshamns realskolas gymnastikoch idrottsförening samt en avdelning av Oskarshamns scoutkår, tidvis också en lokalavdelning SSUH. Höstterminen 1930 tillkom Oskarshamns landstormsförenings ungdomsavdelning. Stadsfullmäktige anslogo årligen kr. till terminsavgifter åt obemedlade och skötsamma elever vid läroverket. Läsåret infördes åhörardagar i stället för examen vid årsavslutningen. Då flickskolan med utgången av vårterinen 1935 upphörde, fick samrealskolan överta några stipendiefonder, en del undervisningsmaterial och band böcker för läroverksbiblioteket, som därigenom ökades till band; lärjungebiblioteket fick också ärva böcker efter flickskolan och omfattade vid samma tid cirka 450 band. Det hölls numera öppet under de flesta raster och dessutom en halv timme varje vecka för allmänheten. I flickskolan hade meddelats undervisning i husgöromål - DK konstaterade den 26 oktober 1908: >>...det är af största vigt, att qvinnan, hvilkens verksamhet hufvudsakligen faller inom hemmets område, har förmåga att riktigt bedöma lifsnödvändigheternas beskaffenhet, på fördelaktigaste sätt verkställa inköp af desamma, väl tillreda födan samt i öfrigt hålla ett hem i ett enkelt och renligt skick samt undervisning härom helst bör bibringas qvinnan under hennes uppväxtår...>> Med hjälp av den skolköksmateriel, som samrealskolan fått från flickskolan började läsåret

11 skolköksundervisning för samtliga flickor i klasserna 4-5 och 3-4. Staten anslog härtill 500 kr. per år och stadsfullmäktige lika mycket. De inköpta matvarorna fingo eleverna själva betala. I gamla skolhuset hade i samband med en ombyggnad kakelugnarna ersatts med plåtkaminer för vedeldning. Under jullovet inleddes där värmeledning medelst cirka 70 m. långa tubrör från värmecentralen i annexet. Till en början eldades med ved, men 1946 övergick man till oljeeldning. Mars mars 1936 tillbyggdes gymnastikhuset för cirka kr., varigenom erhöllos bl. a. källarvåning, duschrum, 2 avklädningsrum, 1 lärarrum, och enligt beslut av stadsfullmäktige den 14 december 1937 vidtogos ändringar för kr. i annexet, varigenom laborationsalen och teckningssalen bytte plats. I samband därmed vanns ett nytt klassrum. Lärarkollegiet hade i ett yttrande november 1933 avstyrkt användningen av Strand Hotell för skolans ändamål, eftersom det ansåg lokalerna föga lämpliga även efter eventuell ombyggnad. Samtidigt hade det ingivit förteckning på vilka lokaler som voro dels nödvändiga, dels önskvärda, om lärjungeantalet skulle kraftigt ökas. År 1935 blev emellertid stark opinion i staden för ett gymnasium, och stadsfullmäktige behandlade den 12 november ett förslag om att anslå kr. för ombyggnad av Strand till gymnasielokaler. Lokalstyrelse och kollegium hade 1 november tillstyrkt detta, eftersom det finasiella läget under arbetslöshetsåren ej medgav en bättre lösning. Vaktmästarbostaden skulle då flyttas från annexet till översta våningen i Strand och byggnaden i övrigt användas för ett treårigt kommunalt realgymnasium. För driften under första året beräknades kr. Man hade först underhandlat om att få ett statligt, men det visade sig snart, att skolöverstyrelsen ej gick med på ens ett kommunalt gymnasium under dess överinseende. Lärjungeområdet ansågs vara för litet och studentproduktionen i landet redan för stor. Nu, 25 år senare, då den absolut och procentuellt är flera gånger större, anses den ju inte kunna bli för stor! De motargument, som från stadsfullmäktige, lokalstyrelse, ingenjörs-, kommunaltjänstemanna- och köpmansföreningar samt Rotaryklubben i staden framfördes, voro väsentligen de stora avstånden till närmaste läroverksorter, Kalmar, Västervik och Eksjö, skolans växande elevantal samt svårigheterna att locka dugande tjänstemän och därmed jämförliga till Oskarshamn, så länge deras barn ej kunde avlägga studentexamen där. Detta var ju också på den tid, då statligt stöd i from av inackorderings- och resebidrag ämmu ej införts. Den 17 november 1936 uppsköts gymnasiefrågan till höstterminen 1937, och år 1938 måste gymnasiefrågan t. v. avskrivas på grund av skolöverstyrelsens bestämda vägran att understödja projektet. En bidragande orsak till dess hållning var kanske, att stadens viktigaste industri, varvet, under några år på 30-talet låg helt nere och vid dess mitt åter började verksamheten men dock vid dess slut sysselsatte endast ca 200 man mot ca nu. En utvidgning kom dock till stånd, genom att Kungl. Maj:t den 22 juli 1938 medgav inrättandet från höstterminen 1938 av handelslinjen för skolans två högsta klasser. Stadens industrier och köpmän hade flera gånger klagat över svårigheten att få yngre, en smula handelsutbildad personal. Hela elevantalet var vårtterminen , vårteminen , och inte minst denna ökning samt industriernas fortsatta uppblomstring gjorde gymnasiefrågan åter aktuell. Den 9 november 1943 gjorde en del föreningar i staden ny framställning till stadsfullmäktige om gymnasium, och den 18 december 1944 beräknade stadsarkitekten kostanden för ett nytt läroverkshus till kr. Om den gamla byggnaden fortfarande användes, skulle summan kunna minskas med kr. Gymnastikbyggnaden skulle under alla förhållanden brukas även i fortsättningen. Det framhölls, att stadens folkmängd det senaste årtiondet ökats med personer och nu uppgick till men säkert skulle ha varit , om ej bostadsbristen varit, samt att lärjungeområdet hade invånare. Inredningen av Strand till provisoriska gymnasielokaler beräknades kosta kr., och den årliga kostanden för driften av kommunalt gymnasium ansågs fr. o. m. tredje

12 läsåret bli kr. Enligt beslut den 4 och 16 januari 1945 skulle uppvaktning göras hos myndigheterna för att erhålla helst statligt, i annat fall snarast kommunalt gymnasium. Eftersom det kunde förutses, att elevantalet på grund av de närmast föregående årens höga födelsesiffror i en nära framtid skulle stiga än snabbare än under de senaste 5 åren, måste under alla omständigheter snart en ny läroverksbyggnad uppföras, men givetvis ville stadens myndigheter före defintivt beslut i denna sak ha klarhet, om gymnasium finge inrättas eller ej. Stadsfullmäktige betonade i skrivelse till kungl. Maj:t den 13 november 1945 elevantalets förutsedda snabba ökning och de nuvarande lokalernas otillräcklighet. Alldeles särskilt var bön- och samlingssalen underdimensionerad. I september 1946, då mycket tydde på att ett kommunalt gymnasium skulle komma till stånd, anslogos kr. till arkitektstävlan om nytt läroverk, vilket stadsarkitekten tänkt sig förlagt till stadsparken bakom tennisplanen, och den 25 februari 1947 beviljade stadsfullmäktige kr. för ombyggnad av Strand till provisoriska skollokaler samt kr. till inventarier. Två klassrum hade redan läsåret inretts i byggnaden. Den 9 maj 1947 medgav Kungl. Maj:t inrättandet av 3-årigt kommunalt realgymnasium från höstterminen 1947 i Oskarshamn, och den 1 september 1947 söktes statsbidrag därtill, vilket kom att utgå med kr. för varje ring. Den 12 och 13 maj 1950 avlades studentexamen här för första gången, varvid alla de deltagande 15 eleverna godkändes i skrivningar och muntlig examen. Staden anslog kr. till firandet av denna händelse med alkoholfri supé på resturant Alphyddan, dit landshövdingen med fru, censorerna, lokalstyrelsens ledamöter, examensvittnen, läroverkets samtliga lärare, dess vaktmästare samt de nyblivna studenterna injudits. Eftersom läsåret tre ringar funnos i gymnasiet och skolans vårtermin 1950 hade 350 elever, togs sommaren 1949 vaktmästarebostaden i annexet i bruk för skollokaler. Genom ombyggnad av den erhöllos en lärosal i geografi, ett laborationsrum med materielrum, ett kemi- samt ett mindre lärarrum. Vaktmästaren erhöll istället 3 rum och kök i översta våningen i Strand. Bland andra ändringar av lokalerna kan nämnas, att gymnastiksalen 1948 moderniserades för kr. och fick hel nyinredning, läktaren revs, och nytt golv inlades. Även kollegierummet fick 1950 ny och modernare inredning för kr., fysikrummet i annexet 1948 likaledes kr. Läsåret moderniserades värmeledningen i gymnastikhuset. Med början 1940 ha stadsfullmäktige undan för undan i takt med elevantalets ökning köpt ställ för elevernas cyklar, mopeder, motorcyklar, scooters m. m., vilket varit mycket behövligt, då naturligtvis praktiskt taget inga elever numera gå till eller från skolan. Slutligen anlades 1950 för kr. en mindre lek- och idrottsplats i stadsträdgårdens sydöstra hörn. I samband med elevantalets ökning och tillkomsten av gymnasium blev föreningsfloran bland eleverna rikare. Förutom elevråd och redan nämda, äldre föreningar verkade några år gymnasistföreningen Diskus, vars namn kommer av att den från början avsågs att bli en diskussionsförening. Dess i någon mån intellektuella syftning gjorde emellertid, att den blev rätt kortlivad. Även Kristliga gymnasistföreningen och en före och under andra världskriget ett tiotal år livaktig avdelning av URK ha skattat åt förgängelsen. F. ö. ha funnis modellflygklubb, modellklubb, radioklubb, fotoklubb, och ett par politiska föreningar söka väcka intresse för sina idéer. För elevens bästa finns sedan 1944 en skolsköterska. Från 1938 till utgången av läsåret , då eforat, inspektorat och lokalstyrelse avskaffades, var prosten, teol. lic., kyrkoherde emeritus i Oskarshamn Arvid Åstrand inspektor vid läroverket. Med utgången av läsåret avgick rektor Dalgård med pension och efterträddes av rektor Gustaf Öberg, förutvarande adjunkt i Örnsköldsvik. Den 18 januari 1952 hade DK:s ordförande Arnold Petersson och rektor Dalgård i riksdagshuset ett sammanträda med vederbörande myndigheter i syfte att verka för gymnasiets förstatligande, varom inga bindande löften erhöllos. Departementschefen hade redan

13 tidigare uppvaktats. Av lång och dyrköpt erfarenhet visste man ju, att man måste be och buga inför herrarna i Stockholm, om man i landsorten skulle få lov att främja sitt bästa. Den 18 oktober 1952 fick arkitekten Peter Bjugge i Stockholm, som ritat den nya s. k. Kikebofolkskolan i Oskarshamn, i uppdrag att föreslå plats för läroverksbygge och förordade stadsträdgården, som alltså måste flyttas. En kommitté tillsattes den 23 februari 1953 och henställde den 8 maj, att skolöverstyrelsen måtte pröva dess utredning om platsen, lokalbehovet i dess helhet och behovet för första etappen. Överstyrelsen godkände förslaget med vissa ändringar, och den 3 september 1954 anmodades hr Bjugge efter tävlan mellan tre arkitekter att göra ritningar till det nya läroverket. Eftersom elevantalet höstterminen 1953 kom att bli cirka 480, måste ytterligare provisorium vidtas för att tillgodose tillströmningen, och sommaren 1953 uppfördes för kr. å skolgården mellan annexet och gamla läroverksbyggnaden en skolbarack med två klassrum, ett kapprum och två mindre rum. Under följande åren ökade elevantalen med rekordartad fart. Härtill bidrog förutom de i hela landet verkande och välkända orsakerna Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1954, att läroverk fr. o. m. den 1 juli samma år skulle bli högre allmänt läroverk med 3-årig latin- och 3-årig reallinje. Första ringen å båda linjerna förstatligades omedelbart, sedan en ring per år. Oskarshamns avdelning av föreningen Hem och Skola hade redan den 5 juni 1950 anhållit om latinlinje, lokalstyrelse och stadsfullmäktige i mars 1953 om allmän linje. Höstterminen 1954 var elevantalet 523, och det blev nödvändigt att den 6 juli 1954 förhyra tre klassrum, lärarrum m. m. i gårdshuset till Oskarshamns-Bladets fastighet Södra Långgatan 10-12, ett par hundra meter från läroverket. Lokalerna skulle av hyresvärden iordningställas för kr. och årliga hyran inklusive värme vara kr. Våren 1955 förhyrdes för ett lika stort belopp ytterligare tre klassrum där, bänkar etc. köptes för kr., och arkitekt Géza Hortay fick i uppdrag att göra ritningar till skrivsal i fjärde våningen i samma fastighet. Ändock kunde för höstterminen 1955 endast hälften av inträdessökande till den 5-åriga linjen mottagas. En följd härav var, att sommaren 1956 en ny skolbarack uppfördes framför Strand. Den inrymde tre klassrum med biutrymmen, geografisal och kartrum. I annexet omändrades geografisalen till lärosal i kemi, och kartrummet togs i anspråk för fysiken. Den 1 maj 1956, hundraårsdagen av stadens tillblivelse, hade Oskarshamns stadsfullmäktige sammanträde i gamla läroverksbyggnadens aula, varvid enda ärendet var att besluta om uppförandet av ett nytt läroverk i stadsträdgården för en beräknad kostnad av kr. Den 15 december 1957 påbörjade grundarbetena, och vid början av höstterminen 1959 hade arbetet fortskridit så långt, att inflyttning kunde ske. Därmed avslutades i stort sett för lärjungarna åren som Wandervögel mellan sju byggnader inom gamla läroverksområdet samt Bladets fastighet och lokaler för slöjd och hushållsgöromål i diverse folkskolelokaler på skilda ställen i staden. Dock måste gamla läroverksbyggnaden fortfarande anlitas för handelslinjen samt några klasser av den vanliga realskolan, eftersom det nya läroverket planerats för 600 elever och hela antalet höstterminen 1960 är 880. Frånsett en del justeringar i själva läroverksbyggnaden återstodo vid höstterminens början att fullborda bespisningslokal, vaktmästarebostad, slöjdoch teckningslokaler, gymnastikhus samt planering och plantering kring byggnaderna. Året avslutas arbetena, och kostnaden beräknas uppgå till cirka kr., varav erhållits i statsbidrag och lånats. Vid inflyttningen var rektor Öberg ej längre skolans chef. Han hade i samband med planerandet av läroverksbygget nedlagt ett intensivt arbete, inte minst i fråga om fixerandet och kartläggandet av lärjungeområdet, men avgick vid utgången av läsåret samt är f. n. rektor vid läroverket i Danderyd. Hans efterträdare blev rektor vid högre allmänna läroverket i Malmberget Nils Mattsson, vilken tjugo år tidigare tjänstgjort ett läsår här och alltså redan vid tillträdet hade en viss ortskännedom. Hans praktiska anlag och insikter ha varit en värdefull hjälp vid arbetets fortgång.

14 Bland läroverkets lärare under dess nu mer än hundraåriga historia bör två ägnas ett par ord. Den ene är Gluntens legendomsusade brorson fil. dr Hjalmar Beronius, kollega, senare adjunkt här från 1878 till Hos honom hade en i lärdom och orginalitet stor ande tagit sin boning i en kropp av gigantformat. Otaliga äro de historier, i vilka han är centralgestalten. Dit hör en av de roligaste skolberättelserna på svenskt språk, >>Den lyriska pesten>> av hans lärjunge, oskarshamnsförfattaren Gustaf Johansson. Den är tryckt i >>Hvar 8 dag>> 1919 och >>Oskarshamns Nyheternas>> jubileumsnummer En annan av Beromius lärjungar, Döderhultarn, har flera gånger skulpterat honom. Beronius var lärare i språk och idkade språkligt, pedagogiskt och litterärt författarskap. Den andre av de lärare här, som särskilt förtjäna att minnas, är pastor Henning Sjögren, adjunkt Om Beronius inte kunde ungå uppmärksamhet, var pastor Sjögren mån om att ställa sitt ljus under och inte på en skäppa. Och dock brann det sällsynt varmt och klart. Pastor Sjögren hade i ungdomen tvekat mellan matematikens och prästens bana. Han kan knappast kallas mångkunnig men väl allkunnig. Bl. a. innehade han patent på en pumpkonstruktion och en variant av jaktgevär samt byggde den kanske första radioapparaten i Oskarshamn. Vidare idkade han ett omfattande skriftställarskap, var flitig översättare, undervisade i musik och var en synnerligen talangfull målare. Detta är likväl endast en antydan om bredden av hans register. I tysthet hjälpte han fram många fattiga, begåvade elever såväl genom gratis undervisning i behövliga ämnen som genom frikostigt ekonomiskt understöd. han har vidare genom eget arbete och med penningmedel gjort stora insatser för skapandet av den kyrkliga ungdomskretsen och församlingshemmet här. Kanske bör det tilläggas, att han i en trängre krets var en lysande humorist och etsande satiriker - men eftersom han i sistnämnda egenskap skonade sig själv minst, faller inte någon skugga över hans ljusa minne. Den värdefullaste gåva, läroverket under sin tillvaro haft nöjet att mottaga, skänktes redan 1860 av den förut nämnde ryttmästaren och godsägaren Hultenheim å Fredriksberg och bestod av hans avlägsne bergrådet Per Cederbaums till antal och kvalitet stora och värdefulla minerlasamling. Cederbaum, som residerade på Helgerum och ägde även Ankarsrum, hade ordnat sin samling, som innehöll bl. a stuffer, efter Wallerii system >>Systema Mineralogicum>>. Den förvarades ursprungligen i 13 skåp med 300 lådor och 5 glasmontrar, allt omsorgsfullt ordnat och ettiketterat. Till 1864 hade den sin plats i ett par mindre rum i tullhuset. Naturligtvis kunde varken lärare eller elever vid Oskarshamns lägre - >>mycket lägre>>, som Döderhultaren brukade säga - elementarläroverk tillgodogöra sig särskilt mycket av det kunskapsstoff, dessa samlingar voro i stånd att förmedla. Ett och annat av de mera egendomliga och viktiga föremålen plockades fram ur lådorna och användes i undervisningen, det övriga placerades - troligen vid sekelskiftet - på grund av lokalbrist ute i en bod, där skåp, lådor och etiketter multnade och samlingen var nära att förstöras. Rektor Grimlund ingrep och lyckades få statsanslag till dess ordnande efter det gamla systemet av fil. lic. Nils Zenzén från Riksmuseets mineralogiska avdelning. Arbetet härmed utfördes december juni Dr Zenzén har beskrivit den Cederbaumska mineralsamlingen i Vetenskapsakademiens >>Arkiv för kemi, mineralogi och geologi>>. Den stod uppställd och tillgänglig i en sal i annexet men överfördes läsåret till Riksmuseet i Stockholm. Enligt Zenzén är mineralsamlingen i vetenskapligt värde fullt jämförlig med de två andra viktigaste av det slaget i vårt land, bergskollegiesamlingen i Riksmuseet och den Bielkeska samlingen i Falun. År 1865 lät Hultenhiem denna gåva följas av eb större samling huvudsakligen utländsk naturvetenskaplig litteratur, som också tillhört bergsrådet Cederbaum och ur vilken ett 30-tal av de mest värdefulla verken numera deponerats i Riksmuseets bibliotek. Den därnäst betydelsefullaste gåvan kommer från med. kand. A. J. F. Wetterbergh i Tveta, som 1868 i sitt testamente förordnade, att större delen av hans mycket rikhaltiga och värdefulla djur- och boksamling skulle tillfalla läroverket efter hans död. Han avled samma år. Eftersom testamentet var ofullständigt bevittnat, blev det dock 1870 av Aspelands häradsrätt upphävt till arvingarnas förmån, och böckerna skingrades utan att komma till Oskarshamn. Samme Wetterbergh hade

15 emellertid även hobragt en mycket stor samling fågelägg och uppstoppade fåglar, och 1880 köpte grosshandlare Fredrik Johansson i Oskarshamn för 400 kr., vad som då återstod av denna samling, och skänkte den till läroverket, varefter en lärare hämtade gåvan. Mycket var då uppbränt eller på annat sätt förstört, ty >>vandaler>> hade under processen härjat bland samlingarna, och läraren uppges inte ha tagit med på långt när allt, som fanns kvar; >>ett hästlass>> uppstoppade fåglar och andra djur, skinn av arktiska och exotiska djurslag m. m. offrades åt lågorna, utan att någon fågel Fenix steg upp ur dem. Huru som helst blev läroverket ägare till en bland de rikaste fågelsamlingar, någon jämförlig läroanstalt i Sverige då ägde, av svenska fåglar kanske den största, ty den svenska fågelfaunan är nästan fulltalig. Bland större gåvor - frånsett stipendierna - bör också nämnas, att brukspatron o. e. Trägårdh på Läggevi 1866 skänkte läroverket en stor myntsamling, 1868 tillökad med ytterligare mynt samt en del antikviteter. Boksamlingar har skolan fått mottaga efter bl. a. två av sina lärare, kollegan Ströhm (huvudsakligen historia, geografi och vitterhet) samt fil. dr Beronius (språkvetenskap). Om läroverkets första stipendium är redan talat. Det bildades av medel, som sammanskötos för att fira svens-norska unionens 50-åriga tillvaro 1864 samt av de 200 rdr, som ursprungligen avsetts för högtidligheter i samband med läroverkets invigning Biskop Genberg skänkte vid detta tillfälle 100 rdr, kommitterade för invigningen av Nässjö - Oskarshamns järnväg 1874 insamlade 900 kr., och spritvarubolaget skänkte kr. F. n. är fondens storlek cirka kr., vilkas avkastning användes till stipendier och premier. Nästa stipendium skänktes 1894 av t. f. rektor J. G. W. Palmberg, som donerade 100 kr. under namn av Svenska flaggstipendiet, vars avkastning skall utgå till den ur högsta klassen avgående lärjunge, som författar bästa examensuppsatsen över fosterländskt eller svensk-historiskt ämne. Oskarshamns realskolas stipendiefond av år 1904, cirka kr., kallas även kamratstipendiet. Ränta utdelas varje år till den elev i de två högsta klasserna i realskolan, som vid omröstning bland eleverna där i egenskap av god kamrat fått högsta röstetal. Samma år tillfördes läroverket, som redan nämts, genom testamente av f. rektor J. A. Sandberg en stipendiefond på kr. Övriga hithörande viktigare fonder äro: Martin Carlstedts premiefond (till minne av gymnastiklärare Carlstedt) för premier i gymnastik, cirka 175 kr års jubilemsfond (till minne av stadens tillvaro), cirka 375. Läroboksfonden, cirka kr. Oskarshamns Ömsesidiga Sjöförsäkringsbolags premiefond, cirka kr. Barnens Dags stipendiefond, cirka kr. Anna Dolores Ohlssons stipendiefond (för kvinnlig elev), cirka kr. Oskarshamns-Tidningens stipendiefond, cirka 600 kr. Signe Wikmans donation för musikstuderande, 11 aktier i AB Separator plus cirka kr. i kontanter. Ingeborg Stjerbergs minnesfond (räntan till årets bästa student), cirka kr. Femtedelsfonden, cirka 430 kr. Oskarshamns Folkbanks stipendiefond kr. Oskarshamns realskolas gymnastik- och idrottrförenings idrottspremiefond, cirka 200 kr. Oskarshamns slöjdskolas premiefond, cirka kr. Rudolf Wykmans stipendiefond, cirka kr års kamraters premiefond, cirka 620 kr. Rektor J. Dalgårds stipendiefond, cirka 600 kr. Oskarshamns-Pojkarnas stipendiefond, cirka kr. Oskarshamns-Pojkarnas i Stockholm stipendiefond, cirka kr. Kontraktsprosten Gustaf Linderoths stipendiefond, cirka kr. Ingeborg Nisséus minnesfond, cirka kr. Oskarshamns sparbanks jubileumsfond, cirka kr. Rektor Daniel högboms minnesfond, 54 aktier i AB Turitz & Co. Dessutom ha sedan flera år tillbaka Oskarshamns-Tidningen, Oskarshamns Köpmannaförening, Eolbolaget i Oskarshamn, Rotaryklubben, Oskarshamns-Pojkarna i Stockholm, Föräldraföreningen Hem ock skola, Oskarshamnsortens Husmodersförening och Oskarshamns-Fredrikorna regelbundet skänkt premier på kr. vid årsavslutningarna. I egenskap av skribent av ovan framställda material har jag tagit mig friheten att dela texten i stycken. Något den i original saknar, det är min förhoppning att adjunkten inte vänder sig i sin grav. Nedan följer skolans historia efter dess fysiska tillblivelse. Texten kommer

16 att visa brottstycken av sagda instutions framlevnad, åtminstone så till en början, ambitionen är dock att dokumentet skall bli en god redogörelse. H. O. Wanneby Skolans rektorer. Nils Mattsson , till en början för Högre allmänna läroverket fram till och med sedan också för Grh fram till Blev sedemera rektor för Gymnasieskolan, Södertorn i Oskarshamn mellan åren Karl-Erik Danielsson Gunnar Lindsbo Gunnar Danielsson Lars-Göran Palmquist Nils Georg Helgée Kjell-Åke Holmberg Efter en lokalutredning genomförd 1997 i barn och fritidsnämnden, vilken skulle visa konsekvenserna av olika organisatoriska åtgärder, förslogs följande alternativ. Sammanställt av Hans Pleijel. 1. Årkurs 6 från både Kikebo och Norra fullföljer årskursen i oförändrade klasser vid Vallhallaskolan. Denna kommer då att under tre år ta emot totalt 22 klasser, vilket rimligen fodrar lokal tillskott. 2. Samma som alternativ 1, men eleverna från Kikebo och Norra bildar gemensamma klasser i årskurs 6 i stället för i årskurs 7. Härigenom kommer klassantalet vid Vallhallaskolan att bli högst 21. Det är enligt min uppfattning något tveksamt, om detta kan ske utan visst lokaltillskott, även om skolan så sent som 1989/90 hade 21 klasser. Kan t ex den tidigare vaktmästarbostaden på området avlasta? Kan lokalerna i Parkskolans Annex disponeras? 3. Om enbart Kikeboskolans årskurs 6 förs till Vallhallaskolan, blir klassantalet där högst 19. Samtidigt avlastas Kikeboskolan så att där blir högst 12 klasser (färre fram till läsåret 2002/03) *. En ytterligare avlastning av Kikeboskolan vore möjlig, om Kristinebergsskolan får ta emot barnen från nyckelområdena , och (i kodområde finns inga barn) eller delar av dessa områden. Vad jag syftar på är dels området mellan Åsavägen och järnvägen söder om Östersjövägen, dels området närmast väster om Åsavägen (Åsa Björkåsavägen). En preliminär beräkning har visat, att detta kan ske utan att antalet klasser ökar i Kristinebergskolan under perioden. Den inledda integreringen förskoleklass skola skolbarnsomsorg mellan Sidensvansen och Kikeboskolan bör fortsätta. Kan hela denna verksamhet i området rymmas i Kikeboskolan/Sidensvansen? Detta bör utredas. 4. Om enbart Norra skolans årskurs 6 förs till Vallhallaskolan, blir klassantalet där högst 20. Samtidigt avlastas Norra skolan så att där blir högst 14 klasser *. Kan ledigbliven yta i så fall räcka till för förskoleklasserna helt/hur mycket bantas tänkt tillbyggnad? Vore det en fördel att i stället för tillbyggnad vid Norra skolan (begränsad tillgång till tomtyta där) låta någon lågstadieklass undervisas vid Norrtorns förskola i samverkan med förskoleklass där? Detta alternativ bör övervägas, även om man väljer att ha kvar årskurs 6 vid Norra skolan. Kan under en övergångstid hyra av paviljonger vara en lösning och kan i så fall marken intill bollplanen på Länsmansängen nyttjas? Liksom vid Kikeboskolan bör man enligt min uppfattning vid Norra skolan redan nu kunna pröva möjligheten att förlägga skolbarnomsorg för 7-12 åringar till skolans nuvarande lokaler. Kan all skolbarnsomsorg i området förläggas till Norra skolan och Kolberga fritidsgård? Det vore också önskvärt att nästa läsår pröva möjligheten att förlägga en förskoleklass till

17 skolan för samverkan med lågstadiet. Om elevantalet i årskurs 1 läsåret 1998/99 skulle motivera en tredje undervisningsgrupp, borde man också pröva att låta an lågstadieklass i årskurs 1 samläsa med förskoleklass vid Norrtorns förskola. I samband med detta vill jag fästa nämndens uppmärksamhet på gränsområdet mellan Kikebo och Norra: försiktighet med dispensgivning bör iakttas, så att inte "extra klasser" skapas vid endera skolan. Förutsättningarna för Vallahallaskolan var vid utredningen följande; efter viss ombyggnad 1976 är Vallhallaskolan avpassad för 7 högstadieparalleller jämte specialundervisningsutrymmen (21 klasser). Därefter har inte mer än marginella förändringar gjorts av själva undervisningsutrymmena (däremot av skolmåltidslokalerna och aulan). Skolan är inte handikappvänlig. Vid skolan undervisas endast 14 klasser läsåret 1997/98, men antalet klasser kommer om några år att stiga till Vallhallskolan ligger centralt belägen i stadsparken invid stadskyrkan och stora torget i Oskarshamn. Skolan uppfördes 1959 som läroverk/gymnasieskola och har sedan dess endast förändrats i mindre omfattning. Efter ombyggnad 1976 blev skolan avpassad för 7 högstadieparalleller samt därtill hörande specialundervisningsutrymmen, totalt 21 klassrum. Vid samma tid tillkom byggnad H med teknik, teknikverkstad och teckning. Därefter har endast mycket små förändringar skett. Vallahallaskolan är en typisk s. k. Folkhemsskola som kännetecknas av smala huslängor i två eller tre våningar med fasader av puts eller tegel. Planlösningen bygger på sidokorridorer med fönster längs vilka klassrummen är placerade. Vanliga kvaliteter är: goda, gedigna och reparerbara byggnadsmaterial, relativt goda rumshöjder, rikligt med dagsljus och många utblicksmöjligheter. Vanliga problem är: halvplansförskjutna våningsplan, dålig kontakt ute-inne (entréplanet ligger vanligen en halvtrappa upp), ventilationsproblem och en inre miljö som upplevs som stel och kantig. Vi har en 40 år gammal byggnad med en 40 år gammal planlösning som inte nyttjas effektivt och som är anpassad till ett traditionellt arbetssätt. Undervisningen är "institutionsstyrd" vilket föranleder täta elevförflyttningar, och därmed oro, i byggnaderna. Noinstitutionen är överdimensionerad. Musiksalen är ej tekniskt riktigt utformad, med ständiga ljudproblem störningar som följd. Korridorerna är många, stora och långa och utnyttjas bara till förflyttning. Platsbildningar saknas. Man får en känsla av ständigt vara på väg någonannastans. En hel del klassrum har kvar podier resp. gradänger vilket gör att man får ett felaktigt förhållande mellan lärare och elev och oflexibla rum. Toaletter, städutrymmen, grupprum, samtalsrum och lämpligt utformade rum för lärararbetsplatser saknas. Centralkapprummet (skåphallen) skapar otrygghet och ökar elevrörelserna i byggnaden. Handikappanpassning saknas helt. Den invändiga ljudmiljön är ej acceptabel med dagens krav. Byggnaderna ligger mycket vackert placerade i parken, som dock innehåller en del besvärande nivåskillnader. Förslaget. Bygger på en kraftig effektivisering av lokalerna samt avhjälpandet av ovannämnda brister. Som grund för planläggningen ligger de fem arbetslagen med max 120 elever vardera från år 6 till år 9. Arbetslagen har "egna" entréer, vilket minskar elevrörelser i byggnaderna. En enda större planändring har gjorts (för att få en lämplig disposition av arbetslagen), personaldelen har flyttats. Denna får på så sätt en också en mer naturlig placering vid skolans huvudentré. Elevantalet ökas genom att år 6 från Kikebo och Norra skolan flyttas till Vallhallaskolan (jfr elevstatestik). Vi har vid ett flertal tillfällen diskuterat om hus H skall rivas eller inte. Slutligen stannade vi för föreliggande förslag där hus H behålls tills elevantalet börjar minska. Därefter flyttas bild och teknik in i hus A-D. Flexibilitet.

18 Byggnadernas huvuddisposition har bibehållits. Lokalerna har utformats maed att antal olikstora rum för olika gruppstorlekar. Från storgrupprumen (60 platser) till de små grupprummen (8 platser). Detta i kombination med de "egna" entréerna gör att vi får an flexibel och månganvändbar skolbyggnad. I princip passar lokalerna för vilket "stadium" som helst. Vi är alltså förbereda för kommande läroplaner resp. elevökning elevminskning. Arbetslagen. Är basen i skolan, och har utgjort grunden för byggnadernas disposition. Principen är att skapa "den lilla skolan" i "den stora skolan", att decentralisera så många funktioner som möjligt, att skapa en lugn skola. I varje arbetslag finns en central yta "torget" som fungerar som elevuppehåll grupparbetsrum och bryter de långa korridorerna. Elevskåpen har decentralicerats till arbetslagen. Vuxenkontroll lärararbetsplatser finns på varje våningsplan. Varje arbetslag innehåller också ett storgrupprum (för större samlingar) samt ett NO anpassat grupprum som möjliggör enklare experiment ute i arbetslagen och underlättar undervisning i block. Den inre miljön. Det är vår ambition att genom naturmaterial (t ex trä, linoleum) och kulörsättning skapa värme, trivsel och variation i lokalerna. För att understödja detta föreslår vi också att man i projekteringsskedet lägger ner stora ambitioner vad beträffar belysning ljussättning och inredning. Vi förslår att så många dörrar som möjligt utförs helglasade (d v s ända till golv) då detta väsentligt ökar trivsel och genomblickar samt stämmer bra med en pedagogik som bygger på samverkan. Vi är övertygade om att en omsorgsfullt utformad (mer "hemlik") miljö ökar trivseln i skolan och aktivt bidrar till ansvarstagande och bättre studiemotivation. Antal elever. För läsåret 02/03 var 561 elever inskrivna på skolan siffran för läsåret 03/04 var 566. Skolan avsågs att ge plats för fem arbetslag med ett maximum av 600 elever. Läsåret 05/06 var dock 621 elever inskrivna vilket i princip ger en klass för mycket. (H. W. Anm.) Byggnadsarbeten. Bakgrund, Vallhallaskolan består av ett antal väl underhållna byggnader. Som dock ej uppfyller dagens tekniska krav beträffande t ex akustikreglering, handikappanpassning, skyddsrumskrav mm. Dessutom krävs åtgärder beträffande brandlarm, säkerhet och teknisk styr- och reglerutrustning. Vidare saknas tillräcklig isolering på vindar, vissa tak och samtliga fönster är i dålig kondition. Åtgärder för att avhjälpa dessa brister ingår i utredningen. Generella åtgärder - Brandsektionering enligt A-ritningar - Handikappanpassning av entréer med dörrautomatik, nya handikapptoaletter och hissar. - Samtliga fönster renoveras och förses med en ny aluminiumytterbåge med energiglas typ lågemissionsglas. Yttersida karm bekläs med aluminium. Mellanglaspersienner monteras i samtliga fönster. - Nya ljud- och brandklassade dörrar. Renovering av befintliga dörrar (med teak- resp. furufanér) där så är möjligt. - Nya golvmaterial (med undantag för befintliga kalkstensgolv i trapphus och entréhallar). - Nya undertak av träullsplattor (i korridorer och gemensamma utrymmen) och nya undertak av akustikplattor (i undervisningsutrymmen). - Håltagning för VVS installationer, - Ombyggnad och byte av installationer medför invändig ommålning av hela skolan. Glasfiberväv sätts på samtliga väggar utom tegelväggar. - Tilläggsisolering av vindar, omtäckning av vissa papptak. - Koplettering av utvändiga plåtarbeten samt utbyte av hängrännor, fotplåtar och hängskivor. Hus A - Tilläggsisolering av fönsterbröstningar. - Ny hiss i befintligt trapphus. - Nytt skyddsrum i källaren. Ombyggnad för elevvård, ett arbetslag och NO institutionen.

19 Hus B - Befintliga fönster (med karmar och bågar av stål) byts till nya isolerade stålpartier med lågemissionsglas och med minskad fönsterarea. I övrigt görs inga åtgärder i aulan. - Nya fönster tas upp i personaldelen. - Ombyggnad för administration, personal, café, och utställning samt kapprum för aulan. Hus C 1, C 2 - Nya större fönster inklusive ljusbrunnar för att kunna effektivisera källarplanet. - Förberedelse för trapplift till 2tr. - Personaldel byggs om för arbetslag. Elevuppehåll i källarplan byggs om för arbetslag. Musiksal flyttas. Hus D 1, D 2 - Ny hiss i befintligt trapphus. - Ombyggnad för arbetslag. Nytt rum för elevkår i källarplan. Hus E - Handikappanpassas i varje våningsplan. - Skolhälsovården och befintlig lägenhet byggs om till musikundervisning. En förbindelselänk byggs mellan matsal och musiksal (ökar utnyttjandet av matsalen). Hus F - Ny öppen skruvhiss som kan nås från markplan. Hus G - Ny öppen skruvhiss från omklädningsavdelningen till idrottssal och läktare. - Nya handikapptoaletter i enlighet med tidigare gjord utredning. Markarbeten - Handikappramper till hus C, D, E och G. - Befintlig parkering omstuderas och görs säkrare för cyklister. - Containerplats, gång- och cykelväg samt uteplats för personal tillskapas. - Planteringsytor görs om till gräsytor. Översyn och justering av granitkantsten och asfaltsytor. - Trädplantering. - Nya stödmurar där så erfodras. - Nya spill- och dagvattenledningar, friläggning av kulvert. - Kabelschakt för belysning. - Provschakt, Bergschakt. - Ny dränering vid A-husets nya gavel. Hus A Ventilation Befintligt luftbehandlingsaggregat kompletteras med nytt vätskeburet batteri. För övrigt installeras en komplett ny ventilationsanläggning. Hus B, E och F ventilation samt Aula Installation av ny ventilationsanläggning med försörjning från ett luftbehandlingsaggregat. Hus C och D ventilation Installation av ny ventilationsanläggning, uppdelat på två nya luftbehandlingsaggregat. Hus A Värme och sanitet Ändrat läge för kulvert, befintlig pannanläggning demonteras ej. Ny kallvattenledning. Ny rörisolering av befintliga rör. Nya primärvattenledningar till luftbehandlingsaggregat. Ny förläggning av spillvatteninstallation. Nytt porslin + blandare installeras. Komplettering av värmesystem Byte av befintliga ventiler. Hus B, C, D, E och F Ny kallvattenledning. Ny rörisolering av befintliga rör. Nya primärvattenledningar till luftbehandlingsaggregat. Ny förläggning av spillvatteninstallation. Nytt porslin + blandare installeras. Komplettering av värmesystem Byte av befintliga ventiler. Kommentar: Shuntgrupper ingår i separat kalkyl "Styr" från Gila Control. Dränering runt hus-a Schaktning, återfyllning, nya rör. Yttre spill- och dagvatten. Schaktning, återfyllning, nya rör. El-anläggning El-anläggningen har mycket kvar av standarden från 1950-talet. Vissa delar har dock moderniserats och bytts ut under åren men håller inte någon standard för 20 till 30 år framåt. Anläggningen har t ex inte 5-ledarsystem eller andra åtgärder för att eliminera elektromagnetiska fält. Uttag är ej generellt jordade. Armaturen är av olika modell och håller inte dagens krav på avbländning samt saknar HF-don. Teleanläggningen, utom skoltelefonen och datanät, är av äldre modeller och håller inte dagens standard m m. Miljön förbättras genom att nya system och material eliminerar elektromagnetiska fält. Armaturerna utrustas med HF-don, vilket förhindrar flimmer från lysrör. Kabelisolering och övrigt plastmaterial utföres halogenfritt utförande m m. *Kraft och kanalisation förnyas. *Belysning kompletteras och förnyas. *Tele kompletteras och förnyas. *Hissar installeras 4 st nya i A, F, D och G-huset *Aulan endast nödvändig upprustning. Brandlarm Ny brandlarmanläggning typ Cerberus system Algo Rex och enl. Rus 110:5 Larmer Modeniserad styr och reglerutrustning typ installeras. Vallhallaskolan förses med inbrottslarm. Kostnadsuppskattning Bygg Renovering, ombyggnad Asbestsanering 100 Skyddsrum (hus A) 555

20 Handikappanpassning hus G 400 (övrig handikappanpassning ingår i renovering, ombyggnad ovan) Mark Markarbeten Ledningar (dag- och spillvatten) 250 El Automatiskt brandlarm El- och teleinstallationer (inklusive hissinstallation) VVS VS installationer Ventilations installationer Styr- och regler Övrigt Proj, byggl, kontr, besiktn Byggherrekostn, provn Myndigheter 100 Oförutsett Summa produktionskostnad Lös inredning Statsbidrag skyddsrum Summa totalt Alla siffror räknas i tusental. Areor Byggnadernas (hus A-H) BRA= m 2 (inkl källare) BRA= 8.565m2 (exkl källare) Underlag för kostnadsuppskattningen Som underlag för kostandsuppskattningen har legat A-ritningar från FFNS Arkitekter märkta: Kalkylunderlag dat Fortsättning följer.

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE DEL 6 På följande sidor är ett utdrag ur boken Lindås Från by till samhälle Fortsättning från Del 5 (att tänka på när du läser dessa avsnitt, är att boken skrevs 1980-83) Sida 1 EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN

Läs mer

Högre utbildning ett fåtal förunnat

Högre utbildning ett fåtal förunnat Högre utbildning ett fåtal förunnat Lärdomsskolan från medeltid till 1800-talets mitt Samtidigt med införandet av den obligatoriska folkskolan pågick också strider om hur undervisningen i skolan närmast

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne Gåvobrevet jämte testators önskemål beträffande fondens förvaltning med däri gjorda ändringar LO.m. 2009-10-02 GÅVOBREV Jag Ernst August Bång överlämnar härmed

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Fonder med social inriktning

Fonder med social inriktning Fonder med social inriktning * Stiftelsen Sociala samfonden i Kristianstads kommun Utdelning till behövande eller till organisationer för verksamhet bland behövande i Kristianstads kommun. För att kunna

Läs mer

DOM 2015-10-16 Stockholm

DOM 2015-10-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 2015-10-16 Stockholm Mål nr P 2510-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr P 3330-13, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av NÄSSJÖ Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av F M nit ort- 1855 56 års järnvägskommittés förslag skulle Södra stambanan dragas från Malmö genom

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 februari 2014 KLAGANDE 1. A A 2. B A 3. C A Högestavägen 32 271 95 Ystad MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun.

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. STADGAR FÖR HILTI BJJ VÄSTERÅS Enligt årsmöte 30 december 2013 Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. Hilti BJJ Västerås bildades 2013. 1 ÄNDAMÅL

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Företagarförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman.

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman. PROTOKOLL fört vid årsstämma med aktieägarna i CATENA AB (publ), 556294-1715, i Göteborg den 21 april 2008, kl 16:30 17:30 1 Stämmans öppnande Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Henry Klotz. 2

Läs mer

1970 Kommunen upplät kårlokal hyresfritt i gamla Apotekshusets källare Brobackenlokalen (f.d. Röda huset, nu parkeringsplats).

1970 Kommunen upplät kårlokal hyresfritt i gamla Apotekshusets källare Brobackenlokalen (f.d. Röda huset, nu parkeringsplats). MÖTESPLATS KUPAN 1990 IDAG 1948 Fru Ellida Lagerman ville överlämna fastigheten Lilla Holmen, Lerum, till Överstyrelsen i Stockholm att användas som vilohem för sockersjuka. Överstyrelsen frågade Lerumskretsen

Läs mer

Stiftelser att söka 2013

Stiftelser att söka 2013 Stiftelser att söka 2013 Norrköpings kommun förvaltar många olika stiftelser som enskilda personer kan söka pengar ur. I år finns det 22 stiftelser att söka ifrån. Stiftelserna är indelade i två grupper:

Läs mer

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson.

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson. www.brfymer.se www.brfymer.se www.brfymer.se ) Protokoll fört vid sammanträde med bostadsföreningen Ymer u.p.a. i Uppsala den 8 September 1924. 1 Sammanträdet öppnades kl. 8.15 e.m. av styrelseordf. Hr.

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 5 maj 2014 KLAGANDE 1. AA 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län Rättsenheten 791 84 Falun MOTPART Starbo Bruk AB, 556006-9840 Ombud: Advokat Dennis

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

S T A D G A R för VARA ENERGI ek. för.

S T A D G A R för VARA ENERGI ek. för. S T A D G A R för VARA ENERGI ek. för. 1 Firma Föreningens firma är Vara Energi ek. för. 2 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Vara. 3 Ändamål Föreningen har till ändamål att producera, distribuera

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20 Veckobrev för Opalen 1 v 18-20!!! Hej alla barn och föräldrar! 7 maj 2015 Tänk vad fort tiden går! Det gäller att stanna upp nu och njuta av det långa, ljusa och härliga dagarna. Vi startar inte upp så

Läs mer

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1 Sammanträdet inleddes med psalmsång Psb 365:1-2, textläsning ur 1 Tim. 6:6-12 och bönen Fader Vår. Sammanträdets laglighet och beslutsförhet 109 Konstaterades

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4 26A:4 Fråga om beräkning av engångsavgift för avstyckning från fastighet för vilken anläggningsavgift bestämd bl.a. med hänsyn till arealen redan hade betalats. S.K. ägde tomten nr 16 i Älvsborg, Göteborgs

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET FÖREDRAGNINGSLISTA 5-2014 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid klo 17:00 Plats Helsingfors arbis, Dagmarsgatan 3 Ärenden Enligt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 maj 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Gåvor FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som är möjligt enligt lag när det gäller gåvor till och från

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål LJUSETS VÄKTARE Övningens mål De övergripande målen med övningen är att eleverna ska förstå sambandet mellan belysningen i klassrummet och energiförbrukningen att eleverna ska lära sig minska energiförbrukningen

Läs mer

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor Bilaga D:2 Motion Tolkning av avtalsvillkor Mot bakgrund av styrelsens bilaga 4 i kallelsen till extra stämma 2013 redovisade problem med tolkningen av Sjöbodsavtalets villkor 6.2 gällande debiteringsgrunden

Läs mer

Jan-Åke Bredberg, fritidschef Agneta Fleischer, enhetschef, 11-12 Marie-Louise Bornholm, förvaltningssekreterare

Jan-Åke Bredberg, fritidschef Agneta Fleischer, enhetschef, 11-12 Marie-Louise Bornholm, förvaltningssekreterare Fritidsnämnden 24 februari 2005 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Frösundarummet, Socialkontoret, Tuna torg 15, Vallentuna, torsdagen den 24 februari 2005, kl. 19.00-21.35 Jörgen

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar.

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar. ALLMÄNNA ANVISNINGAR TILL FULLMÄKTIGEN Följande anvisningar bygger på bestämmelserna i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) i sådan form som de var 1.11.2007 då lagen trädde i kraft. Fullmäktigen

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Stiftelser att söka ur 2013

Stiftelser att söka ur 2013 Stiftelser att söka ur 2013 Norrköpings kommun förvaltar många olika stiftelser som enskilda personer kan söka pengar ur. I år finns det 22 stiftelser att söka ifrån. Stiftelserna är indelade i två grupper:

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och

Läs mer

Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 22 maj 2014 på Umeå Folkets Hus. Tid: 18.30 20.15. 1 Öppnande

Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 22 maj 2014 på Umeå Folkets Hus. Tid: 18.30 20.15. 1 Öppnande Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 22 maj 2014 på Umeå Folkets Hus Tid: 18.30 20.15 HSB Umeås ordförande Olle Karlsson hälsar stämmobesökarna välkommen och berättar om sin syn

Läs mer

Antagna den 2012-10-04 Uppdaterad 2012-10-10 Reviderad 2012-10-23 Reviderade 2013-06-18

Antagna den 2012-10-04 Uppdaterad 2012-10-10 Reviderad 2012-10-23 Reviderade 2013-06-18 ÖLME FIBER ekonomisk förening STADGAR Antagna den 2012-10-04 Uppdaterad 2012-10-10 Reviderad 2012-10-23 Reviderade 2013-06-18 1 Föreningsnamn Föreningens företagsnamn är ÖLME FIBER ekonomisk förening.

Läs mer

STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING

STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING 1 STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING Gällande från och med ÅÅÅÅ-MM-DD Organisationsnummer 746000-9678 Noteringar gällande framtida förändringar av stadgarna: STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING

Läs mer

Svanska Polisförbundet, Sveavägen 45, Stockholm.

Svanska Polisförbundet, Sveavägen 45, Stockholm. 3 SEP. 1954 u T i l l Svanska Polisförbundet, Sveavägen 45, Stockholm. Härmed ha vi nöjet att översända de i förbund sstadgarna { 25, mom. 1 omnämnda handlingarna. Halmstad den 2/9 1954. För Halmstads

Läs mer

Se bilagd förteckning

Se bilagd förteckning Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Sid Kommunstyrelsen 2007-07-19 1 Plats och tid torsdag 19 juli 2007 kl. 19.00-20.35 Beslutande Se bilagd förteckning Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats

Läs mer

Stadgar för Föreningen Lilla barnets fond

Stadgar för Föreningen Lilla barnets fond Stadgar för Föreningen Lilla barnets fond Antagna 2008-10-09 1 Namn Föreningens namn är Föreningen Lilla barnets fond. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Uppgifter Föreningen ska stödja

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 (Godkänd av styrelsen den 2015-01-01, 8) Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets

Läs mer

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan Informationsmaterial 1 (7) Innehållsförteckning 1 Introduktion

Läs mer

ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22

ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22 ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22 Uppingegränd 27-33, 163 61 Spånga 08 508 03 900 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 2 (6) Förord Enbacksskolan ska vara en skola där både elever och personal trivs

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors

Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Innehållsförteckning I. Skolsamfundet, skolområdet och -tiden II. Skolvägen III. Lektioner och arbetsro IV. Raster V. Skolmåltider VI. Klädsel VII.

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Diarienummer KS2014.0296

Diarienummer KS2014.0296 Diarienummer KS2014.0296 Bolagsordning för Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Nedanstående bolagsordning har godkänts av Skövde kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 och fastställts vid bolagets ordinarie

Läs mer

DOM 2014-02-25 Stockholm

DOM 2014-02-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2014-02-25 Stockholm Mål nr P 8495-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-08-26 i mål nr P 469-13, se bilaga

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Har Du frågor Har Du funderingar över något som tas upp i dessa regler är Du alltid välkommen att kontakta styrelsen!

Har Du frågor Har Du funderingar över något som tas upp i dessa regler är Du alltid välkommen att kontakta styrelsen! ORDNINGSREGLER FÖR BRF TANTOTORGET Det här bör Du veta om föreningens ordningsregler: Ansvar för ordningen Styrelsens uppgift är att ta hand om den löpande förvaltningen av föreningen och verkställa de

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING 1 Föreningens firma och ändamål Föreningen, vars firma är O2 el ekonomisk förening, och som i dessa stadgar benämns föreningen, har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

STUDIEHANDBOK SKOGSHÖGSKOLAN FÖR SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS

STUDIEHANDBOK SKOGSHÖGSKOLAN FÖR SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS STUDIEHANDBOK FÖR SKOGSHÖGSKOLAN S T O C K H O L M SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS FORLAG #NN STUDIEHANDBOK FÖR SKOGSHÖGSKOLAN # UTGIVEN AV DESS LÄRARRÅD #MMSTOCKHOLM #PPJ. A. KRITZ OCH KURT LINDBERG

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. KS 2015-163

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. KS 2015-163 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-04-28 130 Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. KS 2015-163 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKOFULLMÄKTIGE 2013-05-23 1 (7) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum torsdag den 23 maj kl 19.30-20.30 Ledamöter enligt bilaga 213 Tjänstgörande ers enligt bilaga 213 Ersättare enligt bilaga 213

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer