Anpassning till lag om skydd mot olyckor

Transkript

1 Revisionsrapport Anpassning till lag om skydd mot olyckor Motala kommun April 2010 Jan Nilsson Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsföreteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Inledning Handlingsprogram Tillsyn över farlig verksamhet Tillsyn över brandskyddet Skriftlig redogörelse för brandskyddet Brandskyddskontroll och rengöring/sotning Information och rådgivning Övriga preciserade skyldigheter Dimensionering utifrån ett kostnads- och riskperspektiv Avslutande kommentarer...25 Bilaga 1: Jämförelse mellan LSO och tidigare lagstiftning...27 Bilaga 2: Bakgrundsfakta om kommunens räddningstjänst...28 Bilaga 3: Genomförandegraden i brandskyddskontrollen 2005 till Bilaga 4: Räddningsstyrkor, medelresponstid m m...30

3 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Kommunens revisorer har gett uppdrag till Komrev, inom PricewaterhouseCoopers, att genomföra en granskning för att besvara följande revisionsfråga: Har kommunen, via sin räddningstjänst, hittills anpassat sig på ett tillfredsställande sätt till lagen om skydd mot olyckor (LSO)? Efter genomförd granskning bedömer vi att kommunen, via sin räddningstjänst, hittills och i allt väsentligt har anpassat sig på ett tillfredsställande sätt till LSO. Granskningen har dock identifierat ett antal utvecklingsområden, vilket bl a gäller styrning och uppföljning av tillsynsverksamheten och brandskyddskontrollen. Omställningen till ny lagstiftning har pågått ett par år och kommer att pågå under ytterligare ett antal år, varför vi utifrån granskningsresultatet lämnar följande rekommendationer: Säkerställ en tydligare koppling mellan säkerhetsmål och nedbrutna och fullt ut mätbara prestationsmål, främst inom operativ verksamhet. Utveckla modellen för riskanalys utifrån ett GIS 1 -perspektiv och använd fler bakgrundsvariabler för att tydliggöra hur och till vilka målgrupper kommunen ska rikta sina insatser. Överväg om numerären på räddningsstyrkorna ska låsas fast i framtida handlingsprogram. Fastställ en årlig plan för tillsynsarbetet, inkl behovsutredning, i plan- och miljönämnden som sedan blir föremål för en strukturerad uppföljning. Säkerställ en förbättrad uppfyllelse avseende volymmålet i handlingsprogrammet kring antalet genomförda tillsyner. Utveckla tillsynen över brandskyddskontroll och sotning/rengöring, via regelbundna tillsynsbesök som dokumenteras och delges plan- och miljönämnden. 1 Grafiskt informationssystem. 1

4 Säkerställ en tillfredsställande genomförandegrad i brandskyddskontrollen. Överväg att prioritera fördjupade olycksundersökningar av vissa typolyckor för att därigenom erhålla ett breddare statistiskt underlag för lärande och erfarenhetsåterföring. Vidare kan räddningsstyrkorna involveras i arbetet via att genomföra en enklare form av olycksundersökning av en eller flera insatser per år. Vi kan konstatera att kommunen har vidtagit ett antal åtgärder för att effektivisera organisationen samt att prioritera det skadeförebyggande arbetet, i enlighet med intentionerna bakom LSO. Vidare ligger räddningstjänsten väl framme, ur ett interkommunalt perspektiv, när det gäller arbetet med olycksundersökningar i form av brandutredningar. Vi kan även konstatera att kommunen i huvudsak har en rimlig dimensionering av sin operativa räddningstjänst, utifrån vald ambitionsnivå samt ett kostnads- och riskperspektiv. Utifrån ett kostnads- och nyttoperspektiv ifrågasätter vi modellen med en lokal ledningscentral som är bemannad dygnet runt, till en årlig kostnad på ca 2 mkr. Detta är dock ett av de områden som utreds och konsekvensbeskrivs av räddningstjänsten med anledning av de besparingskrav som finns inför budget Vi kan konstatera att för en kommun i Motalas storlek är det mycket ovanligt med en sådan bemanning. Sammanfattningsvis bedömer vi att kommunen ligger väl framme i sitt anpassningsarbete utifrån den nya lagstiftningen. Kommunen har även kommit mycket långt när det gäller att samordna sitt risk- och säkerhetsarbete, via konceptet En säker och trygg kommun samt en tydlig ansvarsfördelning och att samtliga nämnder involverats i arbetet kring skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet har också utvecklats över tiden, bl a när det gäller områdena olycksfallsskador och miljöolycksrisker Det finns vidare en fungerande egenkontroll kring handlingsprogrammet, vilket är positivt. Avslutningsvis vill vi lyfta fram att ett nytt räddningstjänstavtal, mellan Motala och Vadstena kommunerna, håller på att utarbetas och målsättningen är att avtalet ska kunna gälla inför I detta sammanhang är det viktigt att diskutera hur ansvars- och inflyttandefrågorna framledes ska hanteras. Ett sätt att ytterligare utveckla och formalisera samverkan kan t ex vara att tillskapa en gemensam nämnd. 2

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Räddningstjänstlagen och dess förordning ersattes av lag om skydd mot olyckor (LSO) och förordning om skydd mot olyckor (FSO) I korthet kan lagändringarna sammanfattas på följande sätt: Minskad detaljreglering i förhållande till den tidigare lagen, bl a när det gäller övningar, dimensionering och utbildningskrav. Nationella mål har införts för både skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet. Handlingsprogram för skydd mot olyckor ska upprättas i kommunerna. Den enskildes ansvar för skadeförebyggande åtgärder och kommunernas tillsynsfunktion har tydliggjorts. Det skadeförebyggande arbetet ska prioriteras samt vara tvärsektoriellt och bygga på samverkan. Ett större ansvar att utreda olycksorsaker och att utvärdera räddningsinsatser. Mot bakgrund av ovanstående och på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har vi genomfört en granskning av följsamheten till lagstiftningen. I bilaga 1 finns en översiktlig sammanställning av förändringarna i LSO jämfört med tidigare räddningstjänstlagstiftning. Denna sammanställning har hämtats från Svenska brandskyddsföreningens handbok avseende LSO. Vidare finns en lagstiftning tillkommit kring extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som ställer ökade krav på kommunernas samlade krishantering, där räddningstjänsten utgör en viktig aktör. Följsamheten kring denna lagstiftning ligger dock utanför denna granskning. I bilaga 2 återfinns bakgrundsfakta kring räddningstjänstens organisation 2, roll i det samlade risk- och säkerhetsarbetet, kommunens riskbild m m. 2 Motala och Vadstena kommuner har samordnat sin räddningstjänstverksamhet via ett civilrättsligt avtal. All räddningstjänstpersonal är anställd i Motala kommun, men räddningsnämndsfunktionen ligger kvar i respektive kommun. 3

6 2.2 Revisionsfråga och metod Revisionsfråga Har kommunen, via sin räddningstjänst, hittills anpassat sig på ett tillfredsställande sätt till lagen om skydd mot olyckor? Inom ramen för granskningen ingår även att bedöma räddningstjänstens dimensionering ur ett kostnads- och riskperspektiv. Metod Datainsamling har skett från handlingsprogram, statistik, riskanalyser o dyl. Detta material har kompletterats via intervjuer med verksamhetsansvariga. Vidare har vi gjort vissa interkommunala jämförelser, som bygger på de årliga lägesredovisningarna för landets räddningstjänster som MSB 3 sammanställer samt öppna jämförelser 2008 inom trygghet och säkerhet som publicerats av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL). 2.3 Avgränsning och redovisning Granskningen följer i stort den modell som dåvarande SRV utarbetat för uppföljning av införandet av den nya lagen, vilket innebär att en avgränsning har skett till följande delområden enligt LSO: Handlingsprogram Tillsyn över farlig verksamhet Tillsyn över brandskyddet Skriftlig redogörelse för brandskyddet Brandskyddskontroll och rengöring/sotning Information och rådgivning Övriga preciserade skyldigheter Under respektive huvudavsnitt i rapporten redovisas granskningsresultatet under ett särskilt kommentaravsnitt. Analysen görs utifrån lagstiftningens krav och hur dessa har hanterats i kommunen. Räddningstjänstens dimensionering utifrån ett kostnads- och riskperspektiv behandlas i rapportens näst sista avsnitt, medan det sista avsnittet i rapporten innehåller vissa avslutande kommentarer. Vår sammanfattande bedömning och rekommendationer finns i ett avsnitt som återfinns först i rapporten skedde en sammanslagning av Statens räddningsverk (SRV), Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF), till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 4

7 3 Handlingsprogram 3.1 Lagstiftningens krav Av LSO framgår att kommunen ska ha ett handlingsprogram, dels för räddningstjänst och dels för förebyggande verksamhet för skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats. I dokumentet ska anges lokala mål, risker för olyckor, resurser samt hur den förebyggande verksamheten är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställan av MSB besluta om ändring av ett handlingsprogram. Av övergångsbestämmelserna framgår att kommunen skulle ha antagits ett första handlingsprogram senast och efter detta ska ett nytt handlingsprogram utarbetas för varje ny mandatperiod. Till dess att det första handlingsprogrammet antogs gällde den tidigare räddningstjänstplanen. Dåvarande SRV har även gett ut en idéhandbok med titeln Processen att arbeta med handlingsprogram för skydd mot olyckor. 3.2 Kommunens hantering Kommunfullmäktige beslutade att fastställa första generationens handlingsprogram, som både behandlar räddningstjänst och förebyggande verksamhet. I och med ny mandatperiod beslutade kommunfullmäktige att fastställa andra generationens handlingsprogram för perioden 2008 till Även detta program behandlar både räddningstjänst och förebyggande verksamhet, dvs ett så kallat integrerat program. I handlingsprogrammet finns tio säkerhetsmål angivna och för att uppnå dessa behöver kommunens hela organisation arbeta aktivt med skydd mot olyckor. Under varje säkerhetsmål finns prestationsmål, totalt 31, där en ansvarig nämnd har utsetts. Nedan beskrivs ansvarsfördelningen enlig handlingsprogrammet: Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram enligt LSO. Kommunstyrelsen samordnar arbetet med skydd mot olyckor. Plan- och miljönämnden ansvarar enligt bestämmelserna i LSO 3 kap 11 för att kommunens uppgifter enligt lagen fullgörs, med undantag för de uppgifter som enligt målen tilldelats annan nämnd. Plan- och miljönämnden svarar även för tillsyn enligt LSO kap 5, vilket även innefattar tillsyn över kommunens verksamheter. Bildningsnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden ansvarar för att de tilldelade prestationsmålen nås inom mandatperioden eller angiven tidsram. 5

8 För att praktiskt hantera samordningsansvaret har kommunstyrelsen inrättat en arbetsgrupp för skydd mot olyckor, bestående av tjänstemän från samtliga berörda förvaltningar. Samtliga kommunens nämnder har ansvar för att följa upp sina mål. Kommunstyrelsen sammanställer årligen nämndernas redovisade måluppfyllelse, i form av ett separat dokument kring egenkontroll av handlingsprogrammet. Kommunfullmäktige har fastställt en säkerhetspolicy. I handlingsprogrammet konstateras att säkerhetspolicyn ska fortsätta att gälla för kommunens säkerhetsarbete, vad gäller kommunen som utövare av verksamhet. Motala kommun har sedan 1990 ingått i världshälsoorganisationen WHO:s världsomfattande nätverk av säkra och trygga kommuner 4 och samhällen. År 2004 återutnämndes Motala till en säker och trygg kommun 5 för en ny tioårsperiod. 3.3 Kommentarer Kommunen har en ambition att handlingsprogrammet ska omfatta allt arbete som bedrivs inom området skydd mot olyckor, vilket innebär att programmet utvecklas och kompletteras över tiden. Utifrån denna ambition har det varit naturligt att utarbeta ett sammanhållet handlingsprogram, som både behandlar räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Den första generationens handlingsprogram har behandlats av kommunfullmäktige inom den tidsfrist för fastställandet som anges i lagstiftningen, dvs Andra generationens handlingsprogram fastställdes under Dåvarande SRV har rekommenderat att handlingsprogram för mandatperioden 2007 till 2010 bör vara antaget innan utgången av I Sverige är det för närvarande 17 kommuner som är utnämnda till säker och trygg kommun. Inför 2010 har ytterligare fem kommuner ansökt om denna utnämning. 5 "En säker och trygg kommun - A safe community" är en modell för skadeförebyggande arbete för att minska skador pga olycksfall. Arbetet omfattar alla åldrar, miljöer och situationer. Modellen bygger på en bred samverkan med befintliga nätverk mellan kommuner och hälso- och sjukvården, andra myndigheter, frivilliga organisationer samt enskilda kommuninvånare. Bakom arbetet står WHO och i Sverige är det Karolinska institutet (KI) som samordnar arbetet nationellt. De kommuner som uppfyller WHO:s indikatorer för sitt skadeförebyggande arbete får utnämningen "En säker och trygg kommun". 6

9 I SRV:s lägesredovisning för 2007 finns följande uttalande: Räddningsverket förstår och har respekt för att den kommunala processen tar tid, men vill samtidigt mana på kommunerna att inte dröja för länge då det inte stämmer överens med lagstiftningens krav. Mot bakgrund av ovanstående bedömer vi att andra generationens handlingsprogram i huvudsak har fastställts inom rimlig tid. Vi bedömer att kommunens nuvarande handlingsprogram för skydd mot olyckor håller en god standard. Programmet har utarbetats enligt lagstiftningens grundkrav och i tillämpliga delar utifrån dåvarande SRV:s idéhandbok. Kommunen har även kommit långt när det gäller att samordna sitt risk- och säkerhetsarbete, via konceptet En säker och trygg kommun, en tydlig ansvarsfördelning och att samtliga nämnder involverats i arbetet kring skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet har också utvecklats över tiden, bl a när det gäller områdena olycksfallsskador och miljöolycksrisker Det finns vidare en fungerande egenkontroll kring handlingsprogrammet, vilket är positivt. De utvecklingsområden som vi trots allt identifierat kring handlingsprogrammet och ingående riskanalys kan sammanfattas i följande punkter: Säkerställ en tydligare koppling mellan säkerhetsmål och nedbrutna och fullt ut mätbara prestationsmål, främst inom operativ verksamhet. Utveckla modellen för riskanalys utifrån ett GIS-perspektiv och använd fler bakgrundsvariabler för att tydliggöra hur och till vilka målgrupper kommunen ska rikta sina insatser. LSO innebär en övergång från statlig detaljstyrning till lokal målstyrning. Det finns räddningstjänstorganisationer, t ex Södertörns brandförsvarsförbund, som har valt att inte ange styrkenumerären handlingsprogrammet, för att därigenom erhålla en mer flexibel organisation för heltidsstyrkorna. Detta innebär bl a att behovet av kalla in personal på övertid kan vägas mot den aktuella riskbilden samt ökad möjlighet till att nyttja personalen för olika former av skadeförebyggande arbete. Överväg om numerären på räddningsstyrkorna ska låsas fast i framtida handlingsprogram. Ur ett tillgänglighets- och medborgarperspektiv är det viktigt att handlingsprogrammet är överskådligt, välstrukturerat och lättläst. Informations- och kommunikationsfrågorna behandlas i avsnitt 8. 7

10 4 Tillsyn över farlig verksamhet 4.1 Lagstiftningens krav LSO definierar en grupp anläggningar där verksamheten är av sådan art att en eventuell olycka kan orsaka allvarliga skador på människor och miljö. Ägaren av eller verksamhetsutövaren i en sådan anläggning är skyldig att hålla och bekosta beredskap samt i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor. Vidare finns en skyldighet att analysera riskerna för sådana olyckor. Det är länsstyrelsen, som efter samråd med kommunen, fattar beslut om vilka anläggningar som omfattas av ovanstående regler. 4.2 Kommunens hantering Räddningstjänsten har under 2008 tillskrivit länsstyrelsen kring klassning av farlig verksamhet, när det gäller två dammanläggningar i kommunen. Det finns inga s k Sevesoanläggningar 6 i kommunen, dvs sådana med högre risknivå och där särskilda säkerhetskrav gäller. 4.3 Kommentarer Länsstyrelsen har inte fattat beslut om att klassa någon anläggning i kommunen som farlig verksamhet, varför någon särskild tillsyn enligt LSO inte förekommer inom detta område. På grund av ett missförstånd vid inrapporteringen anges i den nationella statistiken för 2008 att kommunen har två anläggningar som är klassade som farlig verksamhet. Denna uppgift har dock rättats i inrapporteringen till MSB av 2009 års statistik. 5 Tillsyn över brandskyddet 5.1 Lagstiftningens krav LSO innebär förändringar för kommunernas tillsyn över brandskyddet gentemot den enskilde. Systemet med regelbunden brandsyn har ersatts med ett mer flexibelt system för tillsyn. I och med den minskade detaljregleringen finns nu möjlighet för kommunerna att utforma sin tillsynsverksamhet efter de lokala förutsättningarna i mycket högre utsträck- 6 Enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) ska företag som omfattas av lagstiftningen bedriva ett utökat säkerhetsarbete. 8

11 ning än tidigare. Ett nytt verktyg till deras hjälp är den skriftliga redogörelse över brandskyddet, som vissa typer av verksamheter är skyldiga att lämna till kommunen. Denna typ av redogörelse behandlas närmare i avsnitt 6. I LSO finns vidare en övergångsregel om att bestämmelserna om regelbunden brandsyn i räddningstjänstlagen skulle gälla fram till dess att den skriftliga redogörelsen över brandskyddet lämnats in till kommunen. Denna övergångsregel gällde under Kommunens hantering Nedan redovisas en sammanställning av kommunens genomförda brandsyner och tillsyner, enligt tidigare räddningstjänstlag och nuvarande LSO, avseende perioden 2003 till Brandsyner/tillsyner Motala kommun inkl Vadstena Därav med brister/anmärkn Därav med föreläggande Brister/anmärkningar i % 56% 100% 95% 31% 44% 60% 64% Tabell 1: Genomförda brandsyner/tillsyner 2003 till Vid en jämförelse av kommunens verksamhetsvolym avseende kontroller av brandskyddet (brandsyner) och 2005 (tillsyner), framgår att det har skett en volymminskning på ca 40 %. För landet totalt ligger denna siffra på ca 43 % 8. Andelen kontroller av brandskyddet inom kommunen där brister/anmärkningar uppmärksammats har varierat under perioden, med en kraftig minskning mellan 2005 och En ökning har skett efter 2007, men 2009 års värde ligger dock betydligt lägre än 2005 års värde. 7 År 2003 är det sista året som räddningstjänsten genomförde regelbunden brandsyn på årsbasis. År 2004 är ett blandat år, enligt övergångsbestämmelserna. År 2004 genomfördes främst brandsyn, men viss tillsyn påbörjades enligt LSO. 8 Uppgifterna är inte fullt ut jämförbara eftersom de inte tar hänsyn till genomförandegraden En stort antal kommuner hade vid detta tillfälle eftersläpningar i brandsyneverksamheten, vilket Motala även hade. Kommunen hade en genomförandegrad på 72 % i brandsyneverksamheten 2003, vilket är basåret i jämförelsen. 9

12 Antalet tillsyner som har föranlett förelägganden under perioden har varierat mellan noll och sex per år. Antalet förelägganden kan anses vara ett mått på omfattningen av den skarpa myndighetsutövningen. Nedan redovisas en sammanställning av kommunens tillsynsverksamhet 2007 och 2008, inkl antal årsarbetare för tillsyn 2008, i jämförelse med länet och riket. Antalet genomförda tillsyner redovisas i relation till antal objekt som omfattas av kravet på skriftliga brandskyddsredogörelser. Kommun Årsarb 2008 Motala inkl Vadstena 0,25 0,19 2,0 Mjölby 0,31 0,45 2,0 Söderköping 0,15 0,33 0,5 Norrköping 0,29 0,55 2,8 Linköping 0,29 0,52 5,0 Valdemarsvik 0,66 0,60 1,0 Finspång 0,29 0,55 3,0 Åtvidaberg 0,49 0,56 1,0 Boxholm 0,24 0,30 0,2 Kinda 0,26 0,18 0,5 Ydre 0,17 0,21 0,1 Ödeshög 0,42 0,42 0,3 Östergötlands län 0,30 0,46 18,4 Riket 0,33 0,30 243,1 Tabell 2: Genomförda tillsyner i relation till objekt som omfattas av kravet på skriftliga brandskyddsredogörelser 2007 och 2008, inkl antal årsarbetare för tillsyn Antalet genomförda tillsyner i kommunen, i relation till antal objekt som omfattas av kravet på skriftliga brandskyddsredogörelser, är lägre både 2007 och 2008 än de genomsnittliga värdena för länet och riket. För 2009 är kommunens värde 0,18, vilket är en försämring i jämförelse med tidigare år. Antalet årsarbetare som arbetar med tillsyn uppskattas till 2,0 i kommun. Bland länets kommuner varierar räddningstjänstens personalresursen, inom detta område, mellan 0,1 och 5,0 årsarbetare. Av gällande handlingsprogram framgår att en tillsynsplan årligen ska fastställas, med inriktningen att 100 tillsyner ska kunna genomföras. Antal faktiskt genomförda tillsyner under perioden 2005 till 2009 framgår av tabell 1. Kommunens tillsynsverksamhet under perioden 2005 till 2009 har främst varit inriktad på granskning av skriftliga brandskyddsredogörelser, tillsynsbesök samt information och rådgivning. De verktyg som kommunen använt för sin tillsynsverksamhet är främst de skriftliga brandskyddsredogörelserna, tidigare brister och anmärkningar samt tillsynsför- 10

13 rättarnas erfarenhet. De objekt som kommunen prioriterat inom tillsynsverksamheten är främst sådana de som omfattas av kravet på skriftliga brandskyddsredogörelser och/eller där många människor vistas. Tillsynsverksamheten planeras och dokumenteras i verksamhetssystemet Core. I detta system skrivs även tillsynsprotokollen, som i sin tur är underlag för debitering av fastställda tillsynsavgifter. 5.3 Kommentarer Lagens intentioner, med övergången från den gamla ordningen med regelbunden brandsyn, till en ny form av tillsyn syftar till att tillsynen ska bli effektivare samt att den enskildes ansvar ska tydliggöras. Baserat på volymuppgifterna kring kommunens tillsynsverksamhet kan vi konstatera att lagens intentioner har slagit igenom. Möjligheten finns numera att utifrån de lokala förutsättningarna välja vilka tillsynsobjekt som ska besökas, ett val delvis baserat på innehållet i de skriftliga brandskyddsredogörelserna. Räddningstjänsten har en dokumenterad planering för tillsynsverksamheten, men årlig tillsynsplan fastställs inte av plan- och miljönämnden. Under perioden 2006 till 2009 har målet i handlingsprogrammet om 100 tillsyner endast uppnåtts ett av de fyra åren, vilket inte är ett tillfredsställande resultat. Enligt uppgift beror detta på vakanser, en ansträngd personalsituation samt en organisation där tillsynen varit fördelad på alltför många tillsynsförrättare, vilket inte genererat en optimal produktion. En organisationsanpassning har genomförts som bedöms förbättra genomförandegraden nu när personalläget har stabiliserats. För att utveckla styrning och uppföljning av tillsynsverksamheten lämnas följande rekommendationer: Fastställ en årlig tillsynsplan inkl behovsutredning inom området i planoch miljönämnden och säkerställ att en strukturerad uppföljning sker av planen 9 Säkerställ en förbättrad uppfyllelse avseende volymmålet i handlingsprogrammet kring antalet genomförda tillsyner Kommunens hittillsvarande inriktning av tillsynsverksamheten, de verktyg som använts samt prioritering av objekt, överensstämmer i allt väsentligt med övriga räddningstjänstorganisationer i landet. Detta framgår av den nationella statistiken för aktuell period. 9 Jmf nämndens fastställande och uppföljning av tillsynsplan inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 11

14 Förekomsten av förelägganden visar att det finns en skarp myndighetsutövning inom tillsynsverksamheten. Det finns räddningstjänstorganisationer som i princip aldrig använder sig av förelägganden 10. Våra intervjuer visar att erksamhetssystemet Core upplevs vara ett ändamålsenligt systemstöd för tillsynsverksamheten och via faktureringsmodulen kan numera debiteringsunderlag digitalt föras över till kommunens ekonomisystem (reskontra), istället för som tidigare maueellt registreras in. Detta effektiviserar hanteringen och minskar risken för fel. I denna granskning har inte ingått att följa upp tillsyn enligt lagen om explosiva och brandfarliga varor (LBE). Vi kan dock konstateras att denna typ av tillsyn i möjligaste mån samordnas med den tillsyn som genomförs utifrån LSO, men att separata protokoll skrivs för tydlighetens skull. 6 Skriftlig redogörelse för brandskyddet 6.1 Lagstiftningens krav Kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet är en av nyheterna i LSO. Den skriftliga redogörelsen ingår i det system som ersätter den gamla ordningen med regelbunden brandsyn, enligt tidigare räddningstjänstlagstiftning. I FSO samt föreskrifter och allmänna råd preciseras vilka typer av anläggningar och verksamheter som omfattas av skyldigheten att lämna in skriftlig redogörelse för brandskyddet, samt innehållet i redogörelsen. Färre anläggningar och verksamheter har krav på sig att lämna in en skriftlig redogörelse över brandskyddet, jämfört med det antal anläggningar och verksamheter som tidigare omfattades av regelbunden brandsyn. Vissa objekt med relativt låg riskbild, som tidigare omfattades av kravet på regelbunden brandsyn, har exkluderats. 6.2 Kommunens hantering Kommunen genomförde initialt en inventering av de objekt som omfattas av skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet och har även brevledes informerat berörda ägare och nyttjanderättsinnehavare om deras skyldigheter enligt LSO. 10 Vid utvärdering av dödsbranden på Strand hotell i Borgholm kritiserades räddningstjänsten av dåvarande SRV för att inte ha skrivit föreläggande och säkerställt att bristerna i brandskyddet åtgärdades via efterbesiktning. Istället hade räddningstjänsten skrivit icke förpliktigande mjukisprotokoll. 12

15 Nedan redovisas den procentuella andelen inlämnade skriftliga redogörelser till kommunen vid dåvarande SRV:s tre olika mättillfällen. Tidpunkt Antal objekt som omfattas av reglerna om skriftlig redogörelse för brandskyddet Antal inlämnade skriftliga redogörelser Procentuell andel Ca % Ca % Ca % Tabell 3: Procentuell andel inlämnade skriftliga redogörelser 2004 till Av sammanställningen framgår att per hade 300 skriftliga redogörelser lämnats in till kommunen (97 %). Genomsnittet för länet var vid denna tidpunkt 95 % och för riket 80 % 11. Efter 2006 ingår inte denna uppgift i den nationella statistiken. I dagsläget har kommunen fått in skriftliga brandskyddsredogörelser för närmare 100 % av objekten som omfattas av skyldigheten att upprätta sådana. Några frister för inlämnande av redogörelser har inte fastställts i kommunen. 6.3 Kommentarer Syftet med den skriftliga brandskyddsredogörelsen är tvådelad. Dels ska den förtydliga ansvaret för brandskyddet hos den enskilde, dels ska den utgöra en del av underlaget för tillsynsverksamheten. Det är således av stor vikt att de skriftliga redogörelserna kommer in till kommunen. Om skriftliga redogörelser inte inkommer saknar organisationen en del av underlaget för sin tillsynsplanering och möjligheten till att koncentrera sina resurser där de behövs mest minskar. Dessutom blir den enskildes ansvar för brandskyddet inte tydliggjort i den utsträckning som var avsikten med förändringen. Kommunen har identifierat de objekt som omfattas av skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet, vilket är en löpande process eftersom vissa objekt försvinner medan andra objekt tillkommer. Kommunen har vidare informerat berörda ägare och verksamhetsutövare om deras skyldigheter enligt LSO. 11 Av statistiken framgår att kommunalförbund och storstäder generellt hade lägre procentuella andelar inlämnade skriftliga redogörelser än övriga kommuntyper. 13

16 Eftersom kommunen numera i stort har fått in de skriftliga redogörelserna finns det ett tillfredsställande underlag för planeringen av tillsynsverksamheten. Andra viktiga delar i denna planering är det allmänna risk- och säkerhetsläget inom det geografiska området, som löpande följs upp via insatsstatistik och som kan användas som underlag för riktade insatser, t ex tematillsyner eller andra former av riktade insatser. Kommunen har valt att inte fastställa några frister för inlämnade av skriftlig redogörelse, eftersom detta har bedömts vara det mest rationella samt att det saknas lagkrav inom området. Vi kan konstatera att ca 40 % av landets räddningstjänstkommuner har valt att inte fastställa några frister. 7 Brandskyddskontroll och rengöring/sotning 7.1 Lagstiftningens krav Enligt tidigare lagstiftning skulle eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar göras rena. I samband med denna rengöring skulle det som rengjordes samt skorstenar och tak med därtill hörande byggnadsdelar kontrolleras. Brandskyddskontrollen har stor betydelse för brandskyddet och LSO lyfter fram vikten av att en sådan brandskyddskontroll görs. Kontrollen särskiljs vidare från rengöringen. Kommunen ska meddela föreskrifter om hur ofta rengöring ska göras, medan MSB i föreskrifter anger om, hur och när brandskyddskontrollen ska genomföras. Enligt LSO får kommunen medge s k egensotning om det kan ske på ett ur brandsäkerhetssynpunkt säkert sätt. Utöver lagen finns det ett antal föreskrifter och allmänna råd inom det aktuella verksamhetsområdet. 7.2 Kommunens hantering Brandskyddskontroll Brandskyddskontrollen inom kommunen sker på entreprenad, via en skorstensfejarmästare som ansvarar för två sotningsdistrikt (ett distrikt för varje kommun). Entreprenören har upphandlats via lagen om offentlig upphandling (LOU) när det gäller Motala kommun och under upphandlingsliknande former när det gäller Vadstena kommun. Detta innebär att inget äldre s k livstidskontrakt finns. Kommunen har vidare tagit beslut kring frister och taxa för brandskyddskontroll, i enlighet med lagstiftningens krav och gällande normgivning. 14

17 Nedan redovisas genomförandet i brandskyddskontrollen utifrån gällande regelverk, i form av SRV:s författningssamling, samt frister t o m Kommunens fristuppfyllelse jämförs med länet och riket. SRVFS 2005:09 Tillsynsfrist på 2 år Tillsynsfrist på 4 år Ja Nej Ja Nej Motala exkl Vadstena X X Mjölby X X Söderköping X X Norrköping X X Linköping X X Valdemarsvik X X Finspång X X Åtvidaberg X X Boxholm X X Kinda X X Ydre X X Ödeshög X X Länet Riket Tabell 4: Genomförande av brandskyddskontroll enligt gällande regelverk och frister t o m Enligt SRVFS 2005:9 skulle brandskyddskontroll ha skett för första gången senast före utgången av , om kontrollfristen för objektet var två år. Kommunen hade inte klarat detta vid 2008 års utgång. Kvarvarande objekt genomfördes dock under Motsvarande förhållande gäller genomförandet av fyraårsfristerna per Kvarvarande objekt har bara till en del genomförts under Kommunens genomförandegrad när det gäller brandskyddskontrollen har historiskt varit låg utifrån teoretiskt behov av årliga kontroller och planerad kontrollnivå. En detaljsammanställning kring detta redovisas i bilaga Vid utgången av 2006 var det endast fyra av länets kommuner (33 %) som klarat detta och i riket endast 31 kommuner (15 %). 15

18 Sotning/rengöring Kommunen har under 2005, via plan- och miljönämnden, fastställt rutiner och sedermera delegation avseende dispenser kring egensotning. Beslut enligt dispensansökan har delegerats till förvaltningschefen med möjlighet till vidaredelegering, vilket har skett till räddningschefen. För återrapportering av delegations tas listor ut ur verksamhetssystemet Core, som anmäls i plan- och miljönämnden. Nedan redovisas en sammanställning av antalet beviljade dispenser kring egensotning i kommunen i jämförelse med länet och riket 2007 och Dispenser kring egensotning Motala exkl Vadstena Mjölby Söderköping Norrköping Linköping Valdemarsvik Finspång Åtvidaberg Boxholm Kinda Ydre Ödeshög Östergötlands län Riket Tabell 5: Beviljade dispenser kring egensotning 2007 och Av sammanställningen framgår att kommunen per hade beviljat totalt 84 dispenser kring sotning/rengöring. Motsvarande siffra per var 97, dvs en ökning med 15 %. Vid granskningstillfället fanns 104 beviljade dispenser. 7.3 Kommentarer Kommunen har utarbetat rutiner kring rengöring och brandskyddskontroll, enligt LSO. Plan- och miljönämnden har vidare fattat erforderliga beslut kring delegation inom området. I och med detta bedömer vi att kommunen har reglerat området på ett tillfredsställande sätt. Brandskyddskontroll samt sotning/rengöring är en del av kommunens förebyggande verksamhet, som ska bedrivas enligt gällande lagstiftning. Även om verksamheten bedrivs på entreprenad av annan, är det kommunen som har ansvar för att styra och följa upp verksamheten. Efter genomgång av plan- och miljönämndens protokoll för 2008 och 2009 kan 16

19 vi konstatera att inget ärende inom området formellt har behandlats i nämnden, vilket är noterbart. Inte ens skorstensfejarmästarens verksamhetsberättelse/statistik delges nämnden som anmälningsärende. Enligt SRVFS 2005:9 ska brandskyddskontroll ha skett för första gången senast före utgången av 2006, om kontrollfristen för objektet är två år. Kommunen har inte klarat detta ens vid 2008 års utgång, vilket är otillfredsställande. Detsamma gäller genomförandet av fyraårsfristerna per Orsaken till detta uppges främst bero på vakanser inom sotningsdistriktet och vidhängande rekryteringsproblem. För att förbättra nämndens styrning och uppföljning inom verksamhetsområdet lämnas följande rekommendationer: Utveckla tillsynen över brandskyddskontroll och sotning/rengöring, via regelbundna tillsynsbesök som dokumenteras och delges plan- och miljönämnden. Säkerställ en tillfredsställande genomförandegrad i brandskyddskontrollen. Avslutningsvis kan vi konstatera att rengöring och brandskyddskontroll har varit föremål för upphandling eller konkurrensutsatts under upphandlingsliknande former och ett modernt avtal har slutits, där krav på kvalitet och uppföljning regleras. I och med dessa har kommunen numera större formella möjligheter att ställa krav på entreprenören. 8 Information och rådgivning 8.1 Lagstiftningens krav I LSO regleras skyldigheten att informera allmänheten om vilken förmåga som kommunen har när det gäller att genomföra räddningsinsatser. Dessutom finns en skyldighet att lämna upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor. 8.2 Kommunens hantering För att den enskilde själv ska kunna bidra till sin egen säkerhet och kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen är det viktigt att kommunen ger det stöd som kan behövas. Sådant stöd kan t ex ges i form av rådgivning, mer allmänt inriktad information eller utbildningsinsatser. När det gäller information kring kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser, varning vid allvarliga olyckor m m sker denna dels via information på webbplatsen och via lokalpress och informationsskrifter. Andra aktiviteter som genomförts inom detta område är bland annat öppet hus och information på offentliga platser. 17

20 I nedanstående sammanställning redovisas av kommunen utbildade personer 2007 och 2008 (absolut och per inv), i jämförelse med länet och riket. Vidare redovisas antal årsarbetare för information och rådgivning enligt LSO år 2009, vilket får anses vara uppskattningar eftersom det i vissa fall inte finns några renodlade tjänster som tillsynsförrättare. Kommun Per 1000 inv Årsarb 2008 Motala inkl Vadstena ,9 3,0 Mjölby ,8 3,0 Söderköping ,6 0,5 Norrköping ,0 1,5 Linköping ,6 2,0 Valdemarsvik ,2 1,0 Finspång ,3 3,0 Åtvidaberg ,0 1,0 Boxholm ,7 0,3 Kinda ,8 0,3 Ydre ,7 0,1 Ödeshög ,8 0,3 Östergötlands län ,1 16,0 Riket ,1 244,5 Tabell 6: Antal utbildade personer 2007 och 2008 (absolut och per inv) samt antal årsarbetare för information och rådgivning Antal personer som utbildats av kommunen är 80,9 per invånare, vilket är betydligt högre än medelvärdet för länet (56,1) och riket (45,1). Kommunens utbildning syftar till att stärka den enskildes förmåga att förebygga eller hantera bränder och andra olyckor. Personalresursen för information och rådgivning uppskattas vidare av räddningstjänsten till 3,0 årsarbetare, vilket är det högsta värdet i länet. De interkommunala jämförelserna visar sammantaget att utbildningsverksamheten är ett prioriterat område inom kommunens räddningstjänst. Under 2009 utbildades personer, vilket motsvarar 70,8 utbildade personer per invånare. 8.3 Kommentarer Genomförda interkommunala jämförelser visar att resursinsatsen för information och rådgivning enligt LSO är hög i kommunen. Jämförelserna visar vidare att kommunen har en utvecklad utbildningsverksamhet som når ett stort antal personer, vilket är positivt. En medveten neddragning av extern utbildningsverksamhet har skett inför stramare konkurrenslagstifning som träder i kraft under

21 Informationen till allmänheten om kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser och hur varning sker vid allvarliga olyckor är ett utvecklingsområde. I detta sammanhang kan vi konstatera att kommunikation numera börjar bli ett alltmer prioriterat område inom landets räddningstjänster. Utifrån detta pågår ett arbete i kommunen med att utarbeta en informations- och kommunikationsplan för räddningstjänsten samt en översyn av struktur och tillgänglighet när det gäller den information som lämnas via kommunens webbplats. 9 Övriga preciserade skyldigheter 9.1 Lagstiftningens krav Beslut om avslutad räddningsinsats När något av de kriterier för att samhället ska ansvara för räddningsinsats som anges i LSO, inte längre är uppfyllda upphör räddningstjänsten. Beslutet om att avsluta räddningsinsats ska fattas av räddningsledaren och ska redovisas i skriftlig form. Beslut om ingrepp i annans rätt eller tjänsteplikt Beslut om ingrepp i annans rätt eller tjänsteplikt ska redovisas i skriftlig form. Besluten kan överklagas. Den skriftliga redovisningen syftar till att undvika oklarheter samt att bidra till den bedömning som ligger bakom besluten blir noggrann. Olycksundersökningar En nyhet som infördes i LSO är att olyckor som föranleder räddningsinsats ska undersökas. Syftet med undersökningen är att i skälig omfattning kartlägga varför olyckan skedde samt hur olyckan förlöpte. 9.2 Kommunens hantering Rutiner och blanketter har tagits fram för beslut om avslutad räddningsinsats samt ingrepp i annans rätt eller tjänsteplikt. En övergripande beskrivning av hur kommunen arbetar kring olycksundersökningar finns i handlingsprogrammet. En rutinbeskrivning har även utarbetats kring olycksundersökningar som anger ansvaret och utredningsnivåerna kring förenklad olycksundersökning (ifyllande av insatsrapport) och tre nivåer kring fördjupad olycksundersökning (separat utredning). 19

22 I nedanstående sammanställning redovisas genomförda fördjupade olycksundersökningar, varav hur många som är brandutredningar (BU), 2007 och Olycksundersökningar 2007 Varav BU 2008 Varav BU Motala inkl Vadstena Mjölby Söderköping Norrköping Linköping Valdemarsvik Finspång Åtvidaberg Boxholm Kinda Ydre Ödeshög Östergötlands län Riket Tabell 7: Genomförda olycksundersökningar 2007 och räddningstjänstorganisationer genomförde inga fördjupade olycksundersökningar under Av landets totalt 194 räddningstjänstorganisationer har 39 (ca 20 %) ännu inte utarbetat interna riktlinjer kring olycksundersökningar. Ur ett interkommunalt perspektiv ligger kommunen alltså väl framme inom detta område, vilket även framgår av tabell 7. Under 2009 genomförde kommunen 21 fördjupade olycksundersökningar, varav 18 var brandutredningar. MSB har kontrakterat brandutredare vid ett 50-tal räddningstjänstorganisationer, varav Motala är en, och de gör sammantaget ca 500 utredningar årligen. Utredarna utbildas tillsammans med polisens tekniker. Antalet insatser i förbundet som blir föremål för förenklad olycksundersökning, i form av en insatsrapport, är ca 600 på årsbasis. 9.3 Kommentarer Rutiner och blanketter har tagits fram kring de övriga preciserade skyldigheter som granskats i detta avsnitt. Vi bedömer därför att räddningstjänsten har reglerat området på ett tillfredsställande sätt. 20

23 Att genomföra olycksundersökningar och återföra resultaten av dessa är viktig uppgift för en lärande organisation. Räddningstjänsten genomför fortlöpande sådana undersökningar och bedöms ligga väl framme inom detta område i jämförelse med länet och riket. För att ytterligare utveckla verksamhetsområdet lämnas följande rekommendationer: Överväg att prioritera fördjupade olycksundersökningar av vissa typolyckor för att därigenom erhålla ett breddare statistiskt underlag för lärande och erfarenhetsåterföring. Vidare kan räddningsstyrkorna involveras i arbetet via att genomföra en enklare form av olycksundersökning av en eller flera insatser per år. Huvuddelen av de fördjupade olycksundersökningar som genomförts är brandutredningar, vars primära utgångspunkt är att kartlägga orsakerna till olyckan och olycksförloppet, men i relativt liten utsträckning fokuserar på hur insatsen genomförts. Det är dock positivt att kommunen samarbetar med MSB kring brandutredningar, eftersom dessa generellt ger viktiga erfarenheter som kan användas både i kommunen och nationellt. Kommunen ligger vidare på en sjunde plats bland de räddningstjänstorganisationer som genomförde flest brandutredningar i landet under Dimensionering utifrån ett kostnads- och riskperspektiv 10.1 Dimensionering Räddningstjänsten är en mycket personalintensiv verksamhet. Personalkostnadernas andel av de totala brutokostnaderna ligger normalt i intervallet på 75 till 85 %. För Motalas del uppgår siffran för 2009 till 78 %, vilket framgår av nedanstående diagram. Räddningstjänstens kostnadsstruktur % 6% 9% 2% 78% därav personalkostnader därav lokalkostnader därav kapitalkostnader därav övriga externa kostnader därav övriga interna kostnader Diagram 1: Räddningstjänstens kostnadsstruktur

24 Mot bakgrund av detta har vi jämfört dimensionering av räddningsstyrkor, vilka genererar den stora nettokostnaden för räddningstjänsten. Dagtidspersonal, som t ex främst arbetar med skadeförebyggande verksamhet, genererar intäkter (tillsyn, utbildning m m), vilket ger en lägre nettokostnad för denna personalkategori. I bilaga 4 redovisas en sammanställning av antal personer i räddningsstyrkor, per 1000 invånare, för hel- respektive deltidsstyrkor. Av bilagan framgår följande: Antalet personer i heltidsstyrkor per tusen innevånare är högre i kommunen (0,14) än genomsnittsvärdet för länet (0,11) och för riket (0,10). Spridningen inom länet, bland kommuner med heltidsstyrkor, ligger i intervallet 0,07 till 0,29. Antalet personer i deltidstyrkor per tusen innevånare är högre i kommunen (0,30) än genomsnittsvärdet för länet (0,28), men lägre än för riket (0,32). Spridningen inom länet ligger i intervallet 0,12 till 1,42. Den vanligaste storleken på räddningsstyrkorna i landet, oavsett heltid eller deltid, är fem personer. Detta styrs i stor utsträckning utifrån Arbetarsmiljöverkets krav kring rökdykning. Kommunen har valt en styrkestorlek på sju personer på heltidsstyrkan. Detta för att bättre klara av insatser i objekt med långa inträngningsvägar och bostadsbebyggelse över fyra våningar (höjdfordon krävs) samt kompletterande räddningsledarfunktion för deltidskårerna. Oavsett dimensionering i den enskilda kommunen krävs samverkan mellan länets kommuner vid större och mer komplicerade insatser. Mellan de kommunala räddningstjänsterna i Östergötlands län finns ett samverkansavtal, som bl a reglerar att närmaste räddningskår larmas oavsett kommungräns (gränslös utryckning) samt att bistå varandra vid insatser (förstärkningsresurser). Räddningstjänsten har även en funktion som ledningsoperatör för bemanning dygnet runt av den lokala ledningscentralen Kostnad per invånare En viss restriktivitet bör iakttas vid jämförelser av räddningstjänstens bruttokostnader per invånare. Faktorer som direkt påverkar nyckeltalet är redovisningsprinciper, räddningstjänsttopografi, tätortsgrad samt lokal- och kapitalkostnader. Jämförelsen tar inte heller hänsyn till att olika kommuner har en mer eller mindre utvecklad intäktssida för sin räddningstjänst. Räddningstjänsten i Motala har en utvecklad intäktssida främst beroende på den årliga ersättningen från Vadstena kommun (5,3 mkr för 2009). 22

25 Räddningstjänstens genomsnittliga bruttokostnad per invånare 2004 till 2006 framgår av nedanstående sammanställning. Genomsnittlig bruttokostnad 2004 till 2006 Kr per inv Motala 763 Vadstena 674 Mjölby 815 Söderköping 548 Norrköping 555 Linköping 482 Valdemarsvik 656 Finspång 911 Åtvidaberg 509 Boxholm 814 Kinda 989 Ydre 938 Ödeshög 980 Riket 693 Tabell 8: Genomsnittlig bruttokostnad för räddningstjänsten 2004 till Kommunen har en kostnadsnivå för sin räddningstjänst på 763 kr, vilket ligger över rikssnittet på 693 kr. I denna siffra ingår inga förvaltningsgemensamma kostnader för administration, eftersom sådana kostnader inte fördelas ut. I länet ligger kostnadsnivån i intervallet 482 till 989 kr Risker och insatstider Riskanalysen reviderades under 2008 och refereras i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. En kort sammanfattning av analysen återfinns även i bilaga 2. I nedanstående sammanställning framgår andel av befolkningen som nås av en räddningsinsats inom olika tidsintervall i kommunen jämfört med länet och riket. Räddningsinsats inom tidsintervall Motala Länet Riket 1:a räddningsinsats inom 10 min 84% 81% 78% 1:a räddningsinsats inom 20 min 99% 95% 95% 1:a räddningsinsats inom 30 min 100% 99% 99% Tabell 8: Andel av befolkningen som nås av en räddningsinsats inom olika tidsintervall. 23

26 Med en första räddningsinsats nås i kommunen 84 % av befolkningen inom 10 min, 99 % inom 20 min samt 100 % inom 30 min. Dessa värden är generellt bättre än genomsnittsvärdena för länet och riket. Simulerad medelresponstid till befolkningen i kommunen från närmaste brandstation ligger på 8,6 min, vilket kan jämföras med värdet för länets övriga kommuner som ligger i intervallet 8,2 till 14,8 min. Denna interkommunala jämförelse framgår av bilaga Kommentarer Flertalet av de olyckor som inträffat i kommunen under den senaste femårsperioden kan hänföras till den mänskliga faktorn, vilket innebär att de är orsakade av slarv, ouppmärksamhet eller felaktiga beslut. De flesta olyckorna inträffar med andra ord där det finns människor, det vill säga desto fler människor desto större sannolikhet för en olycka. Händelser som har stor sannolikhet, men relativt liten konsekvens för samhället, kan sorteras in under kategorin vardagsolyckor. Dessa kan delas in i kategorierna trafikolyckor, brand i byggnad, brand ej i byggnad och övriga olyckor. Vardagsolyckorna har kommunen förmåga att hantera inom den egna organisationen, på ett snabbt och effektivt sätt, när de uppstår var för sig. Vid flera samtidiga olyckor kan insatstiderna bli längre på grund av längre körtid för närliggande styrkor. Händelser som har liten sannolikhet, men som kan medföra stora konsekvenser för samhället, kräver oftast förstärkning från andra räddningstjänster, myndigheter och kommunala förvaltningar. Exempel på sådana händelser är stora fastighetsbränder, omfattande skogsbränder, översvämningar, transportolyckor med farligt gods och kommunikationsolyckor. För att klara detta finns samverkansavtal mellan länets räddningstjänstorganisationer. Kommunens och rikets räddningsstyrkor är i huvudsak dimensionerade för en livräddningsinsats med rökdykare inom respektive insatsområde. Denna typ av insats är dock en liten del av de totala insatserna. Detta är bakgrunden till att olika räddningstjänstorganisationer har börjat införa mindre styrkor i snabbare fordon för att snabbt kunna genomföra en första insats i avvaktan på förstärkning. Andel av befolkningen som nås av en räddningsinsats i kommunen, inom olika tidsintervall, är högre än motsvarande värden för länet och riket. När det gäller simulerad medelresponstid till befolkningen ligger kommunen väl till, utifrån en interkommunal jämförelse. 24

27 Sammanfattningsvis bedömer vi att kommunen i huvudsak har en rimlig dimensionering av sin operativa räddningstjänst, utifrån vald ambitionsnivå och ett kostnads- och riskperspektiv. Utifrån ett kostnads- och nyttoperspektiv ifrågasätter vi modellen med en lokal ledningscentral som är bemannad dygnet runt, till en årlig kostnad på ca 2 mkr. Detta är dock ett av de områden som utreds och konsekvensbeskrivs av räddningstjänsten med anledning av de besparingskrav som finns inför budget Vi kan konstatera att för en kommun i Motalas storlek är det mycket ovanligt med en sådan bemannad ledningscentral. Ur ett samhällsekonomiskt nyttoperspektiv kan vi avslutningsvis konstatera att kommunal räddningstjänst totalt räddar ekonomiska värden som vida överstiger dess kostnader. Detta framgår av den forskning som finns inom området. 11 Avslutande kommentarer Mellan Motala och Vadstena kommuner gäller sedan ett civilrättsligt avtal king räddningstjänst. Avtalet skrevs om under 1992 och har ändrats via olika ensidiga beslut av tekniska nämnden i Vadstena kommun, som dock varit förankrade i Motala kommun. Efter genomgång av avtalet kan vi bland annat konstatera följande: Hänvisning sker till äldre lagstiftning och ingen anpassning har skett till LSO Ansvarsfördelningen mellan de båda kommunerna och räddningstjänstens totala åtagande är inte beskrivet på ett tillfredsställande sätt. Kostnadsfördelning är fastställd utifrån ett läge som gällde och det kan ifrågasättas om kostnadsfördelningen är relevant i dagsläget samt vilka premisser den vilar på. Ingen notering finns kring huruvida avtalet godkänts av respektive kommuns fullmäktige, vilket anges vara en förutsättning för att avtalet ska vara giltigt. Ett nytt avtal mellan kommunerna håller på att utarbetas och målsättningen är att avtalet ska kunna gälla inför I detta sammanhang är det viktigt att diskutera hur ansvarsoch inflyttandefrågorna framledes ska hanteras. Ett sätt att ytterligare utveckla och formalisera samverkan kan t ex vara att tillskapa en gemensam nämnd. 13 Avtalet slöts i samband med att kommundelningen genomförds. 25